Institutionen För Arkeologi Och Antikens Kultur Stockholms Universitet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
"?: SPILL OM DJUR, HANTVERK OCH NÄTVERK I MÄLAROMRÅDET UNDER VIKINGATID OCH MEDELTID. JOHNNY KARLSSON Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur Stockholms universitet © Johnny Karlsson, Stockholms universitet 2016 ISBN: 978-91-7649-579-7 ISBN PDF: 978-91-7649-580-3 ISSN: 1652-4090 Tryck: US-AB, Stockholm 2016 Distributör: Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Illustration på omslaget: benspill från Nyköping, 1200-talets första hälft, samt fabeldjur i nätverk runt cuppan i Järfälla kyrka, 1100-talets andra hälft. Teckning och foto: författaren. INNEHÅLL SPILL. OM DJUR, HANTVERK OCH NÄTVERK I MÄLAROMRÅDET UNDER VIKINGATID OCH MEDELTID. FÖRORD, 8 1. Forskningshistorisk bakgrundsteckning, 9 Inledning – Några ord om sortering och klassificering, arkeologi och osteologi, 9 Forskningsläge - generell översikt, 10 Formalister – neoklassisister, 15 Det substantivistiska synsättet, 15 Ett post-substantivistiskt synsätt, 16 Frågeställningar, 17 Urval av material och avgränsning, 19 2. SIGTUNA, 21 Tomtägare i Sigtuna, 22 Hantverk i Sigtuna, 25 Myntning och handel, 28 Kyrkoorganisation, 29 Kvarteret Trädgårdsmästaren, 31 Bebyggelseutveckling, ca 985-1260, 31 Ben- och hornhantverk i Kvarteret Trädgårdsmästaren – råvaruanvändning, ca 985-1260, 34 Terminologi, 35 Morfologi, 36 Anatomi, 36 Horn - Identifierade arter och material, 42 Rådjur, 43 Älg, 43 Kronhjort, 56 Ren, 57 Fluktuationer i artfördelning, 59 Förhållandet fällhorn-slakthorn, 60 Kronhjort, 61 Älg, 61 Ren, 63 Jakt och restriktioner enligt landskapslagarna, 64 Sverige, 65 Danmark, 66 Norge, 67 Nordliga nätverk – men varifrån? 68 Om horn och deras isotoper, 72 En utökad repertoar av råvaror och föremål, 77 Ben som råvara, 77 Djurarter och anatomiska benelement, 78 Hornkvicke, 86 Hornkvicken i kvarteret Trädgårdsmästaren, 86 Kronologi och rumslighet i kvarteret Trädgårdsmästaren, 88 Vad har man tillverkat? 89 Arbete i valrosstand, 91 Spillet från kvarteret Trädgårdsmästaren, 94 Råvarans ursprung, 96 Vad har man tillverkat? 97 Händer i arbete – mellan råvara och föremål, 100 Produktionskronologi utifrån spillmaterialet, 100 Tafonomi och mängd, 102 Intensitetens tempo, 103 Kammar med en personlig prägel – diskreta variationer i JPTP och JPSK, 104 Råvaror och människor på tomterna i Sigtuna, 110 En studie i slöseri och i hushållning, 111 Hantverk och råvaruanvändning i kvarteret Koppardosan, 114 Ben- och hornspillet från Kvarteret Koppardosan, 115 Kvarteret Draken, 118 Ben- och hornspillet från Drakegården, 118 Datering, 119 Benhantverket i kvarteret Draken, 121 Kvarteren längs Stora Gatan - Råvaruanvändning och fysisk bebyggelsestruktur, 121 3. BIRKA, 124 Glimtar av råvaruanvändningen i Birka, 124 Råvaruanvändningen inom ben- och hornhantverket enligt Hjalmar Stolpes material, 126 Hornmaterialet som Hjalmar Stolpe tog tillvara, 126 Benmaterialet som Hjalmar Stolpe tog tillvara, 129 Länkar mellan material och kulturell praktik, 131 Faunamaterialet från Östra Stallets vind, 133 4. NYKÖPING, 134 Det medeltida Nyköping enligt det osteologiska materialet, 135 Kvarteret Stallbacken, 136 Artfördelning -hantering av vilda djur och pälsdjur, 137 Artfördelning bland tamdjur, 139 Hantering av tamdjur-anatomisk fördelning – nötkreatur, 141 Anatomisk fördelning – Nötkreatur, 141 Ben- och hornhantverk i Nyköping, 144 Kamhantverket i kvarteret Stallbacken, 145 Analys av spillmaterialet, 146 Produktionens omfattning, 148 Könsfördelningen bland nötkreaturen i spillhögarna, 149 Sammanhangen kring benhantverket i Nyköping, 149 5. STRÄNGNÄS, 151 Ben- och hornhantverk i Strängnäs, 153 Kvarteret Bodarne, 153 Hornhantverket i kvarteret Bodarne, 154 Kvarteret Rådstugan, 155 Benhantverket i kvarteret Rådstugan, 157 Osteologiska analyser av djurbensmaterial från Strängnäs, 158 Sammanhangen kring ben- och hornhantverket i Strängnäs, 160 6. ÖSTRA AROS – UPPSALA, 161 Grävningarna i kvarteret Rådhuset, 164 Kvarteret Rådhuset 6 & 9, 1976, 164 Det högmedeltida ben- och hornhantverket, 166 Kvarteret Rådhuset 6 & 9, 1974, 166 Kvarteret Rådhuset 2 & 3, 1972, 167 Kvarteret Disa 1974, 167 Kvarteret Disa 1993, 168 Osteologi i kvarteret Disa 1993, 169 Kvarteret Domen, 170 Råvaruanvändning i kvarteret Domen - Spillets kronologi och rumslighet, 171 Artfördelning inom benhantverket, 175 Produktionens omfattning, 177 Könsfördelningen bland nötkreaturen i spillhögarna, 178 Sammanhangen kring benhantverket i kvarteret Domen, 179 Kvarteret Bryggaren, 179 Kronologisk och anatomisk fördelning, 179 Rumslig fördelning, 181 Kvarteret Kransen, 187 Ben- och hornhantverket i kvarteret, 187 7. SAMMANFATTNING OCH SYNTES, 196 Summary, 211 Förkortningar och förklaringar, 220 Referenser, 221 Förord Nu är det äntligen slut! Eller är det bara början? Det får du som läsare bestämma. Hur man nu än vill se på saken så sätter i alla fall jag punkt efter detta förord. Ambitionen med studien har varit att nyansera bilden av råvaruanvändningen inom hantverket i Mälarområdet under vikingatid och medeltid och närmare beskriva vad som döljer sig bakom begreppet ”ben- och hornhantverk”. En väldigt bra inställning att ha i ett inledningsskede av en doktorandutbildning. Jag kan väl så här i efterhand konstatera att man aldrig blir klar med detta nyanserande, trots idoga försök. I vissa av- seenden har bilden blivit klarare, men å andra sidan har resultaten skapat nya frågor och trådar att spinna vidare på. Ett varmt tack till mina handledare Jan Storå och Anders Andrén som granskat manus i olika stadier. De har tillsammans utgjort en perfekt kombination av kompetens på medeltid och osteo- logi. Ett särskilt tack till Maria Vretemark som granskade och kommenterade en tidigare version av manus och Anna Kjellström, Torun Zachrisson, Lena Holmquist samt Gunilla Eriksson som kom med värdefulla synpunkter i slutskedet. Arbetet som doktorand pendlar mellan ytterligheter och kan vara fantastiskt inspirerande i mötet med andra forskare och intresserade, emellanåt kan det kännas ensamt, särskilt om man sysslar med ett fyndmaterial som oftast blir liggande i fyndmagasinen, utan någon större uppmärksamhet. Som tur var har jag haft gott sällskap av Sara Gummesson som delar intresset för spill. Tack också till alla andra osteologer som jag delat labbrum och kontorsrum med och som gjort hela skillnaden: Hanna Kivikero, Ylva Telldahl, Carina Olson, Carola Liebe-Harkort, Ebba Landfeldt, Marieke Aalders, Bettina Stolle, Gustav Malmborg och László Bartosiewicz. Och alla andra forskare och doktorandkollegor vid institutionen. Det är mångfalden av forskarämnen och inriktningar som gör institutionen inspirerande. Marcus Fjellström förtjänar ett särskilt tack som undersökt isotoperna i några av renhornen som oväntat dök upp i spillhögarna. Studien bygger på insamlat material som förvaras på olika museer och utan hjälp från kompe- tenta antikvarier hade avhandlingen inte blivit till. Vid historiska museet i Stockholm finns det gott om sakkunnig personal som på olika sätt hjälp till, antingen med framplockning, att leta reda på försvunna material, fotodokumentera spillbitar som befunnit sig utom räckhåll på någon utställ- ning om vikingar någonstans i världen eller bara trevliga pauser i lunchrummet utan utsikt. Tack Leena Drenzel, Nina Persson, Gunnar Andersson, Elisabet Regner, Jennie Arvidsson, Sanna Stahre, Antje Wendt, Elin Fornander och Helena Rosengren. Det största materialet kommer dock från Sigtuna. Att jag skulle ha med ett material från staden i avhandlingen stod klart redan från början, men vilket var till en början oklart. Turligt nog damp det ner en rapport i samband med att jag påbörjade utbildningen. Tack Anders Söderberg, Jaques Vincent och Anders Wikström för all hjälp med det väldiga spillmaterialet från Trädgårds- mästaren. Sedan fick jag också tillfälle att undersöka ett rykande färskt material från kvarteret Draken. Ett tack till Tove Björk och Marta Lindeberg, båda vid arkeologikonsult för att ni gjorde detta spillmaterial tillgängligt. Avhandlingsämnet började dock i Nyköping och med frågan varför hantverkare i staden i sådan stor utsträckning använt ben från tamdjur som hantverksråvara, medan dito i samtida miljöer i Sigtuna mest använt älghorn. Ett tack till Gudrun Anselm, Annie Clausen och Björn Pettersson vid Sörmlands museum för tillgång till samlingarna. Ett forskningsarbete är tudelat. Det handlar inte enbart om ting som ska studeras och dokumen- teras utan också om sammanhang. Ett stort tack till Eva Tranæus och övrig personal på Vitterhets- akademiens bibliotek och personalen vid antikvarisk – topografiska arkivet. Det är alltid lika trevligt att besöka er. Delar av studien har möjliggjorts genom medel från: Berit Wallenbergs stiftelse, Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Greta Arwidssons fond. Medel för tryckning har erhållits från stiftelsen Oscar Montelii fond. Slutligen vill jag tacka min familj. Studien handlar bland annat om social och materiell praktik och hur segdragen den kan vara. Vi kan återgå till ett normaltillstånd och den gamla vanliga rollfördelning vi brukar ha. Ett särskilt tack till mormor Gun Hägglund. Jag vet att du inte kommer läsa detta, men det var dina levande berättelser om hur det var förr i tiden som fångade mitt intresse för historia en gång i tiden. Och det intresset har inte tagit slut. 8 1. FORSKNINGSHISTORISK BAKGRUNDSTECKNING Inledning – Några ord om sortering och klassificering, arkeologi och osteologi Disciplinen osteologi befinner sig någonstans i gränslandet mellan humaniora och mer naturvetenskapliga ämnesområden och det påverkar