Smaken Av Blekinge – En Terroiratlas Över Blekinge Som Kulinarisk Region

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Smaken Av Blekinge – En Terroiratlas Över Blekinge Som Kulinarisk Region Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Rapporten är en kunskapssammanställning från litteratur och arkiv. Studien har gjorts av Maria Malmlöf. Framtagandet av rapporten har möjliggjorts med medel från Landsbygdsprogrammet 2014 - 2020. Till projektet har knutits en referensgrupp som har bestått av Rose-Marie Winqvist, företagsutvecklare LRF Sydost, Christel Hammar Malmgren, Preses Matakademien Blekinge, Per Svantesson och Lars Lundahl båda handläggare för fiskefrågor på Länsstyrelsen Blekinge. Lena Stävmo, Utvecklingsstrateg Regional tillväxt, Länsstyrelsen Blekinge har ansvarat för och administrerat projektet. Titel: Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Författare: Maria Malmlöf Beställning: Lena Stävmo Funktionen Strategiska utvecklingsfrågor Copyright: Länsstyrelsen Blekinge Diarienummer: 602-4691-2019 ISSN: 1651-8527 Rapportnummer: 2019-13 Tryckeri/upplaga Lenanders Grafiska AB, upplaga 1, Tryckår: 2019 Omslagsbild: Blekinge Museum Förord Mat är livsviktigt för hälsa och välbefinnande. Mat och måltider är också en kulturbärare, en källa till kreativitet och glädje och en viktig del i samvaron människor emellan. Livsmedelssektorn är en betydelsefull näringsgren som påverkar samhälle och miljö på olika sätt. Dessutom behöver maten som erbjuds leva upp till den kvalitet, smak, miljö, näring, djurhållning, pris, service, ursprung och upplevelse som efterfrågas av allmänheten. I samverkan med LRF Sydost och Region Blekinge tog Länsstyrelsen Blekinge 2018 fram en mat- och livsmedelsstrategi för Blekinge län. Syftet är Att öka hållbar regional tillväxt och utveckling samt medvetenheten kring mat och livsmedel som produceras i Blekinge. Visionen på lång sikt är Att mat och livsmedel från Blekinge ska vara hälsosamma och säkra med utsökt smak. De ska vara framtagna på ett hållbart sätt och stolta företagare ska bli fler. Attraktiva måltidsupplevelser ska locka såväl inhemska som utländska besökare till Blekinge. En av de beslutade åtgärderna i livsmedelsstrategin är att lyfta maten som en del av upplevelsen vid besök i Blekinge. Besöksnäringen är en av de näringar som ökar mest och skapar sysselsättning lokalt. Här har Blekinge en möjlighet att lyfta fram sitt matarv. Den föreliggande rapporten Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region är avsedd att försöka förmedla vad som är, och har varit, länets karaktäristiska och unika värden inom mat och den historiska grund som Blekinges livsmedelsproduktion vilar på. Den är avsedd som ett verktyg för i första hand primärproducenter, livsmedelsförädlare och företag inom besöksnäringen för att utveckla koncept och storytelling både kring redan befintliga produkter men även kring nya som kan utvecklas utifrån kulturarvet. Den kan även användas av handeln och kök inom offentlig verksamhet för att identifiera områden för samarbete, produktutveckling och innovation. Vi vill både behålla traditioner och skapa nya. Det är en förhoppning att den ska fungera som inspiration för den som vill starta ett företag eller utveckla sitt företagande i Blekinge med livsmedel som grund. Sten Nordin Landshövding Blekinge län En terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Innehåll Förord ......................................................................................... Innehåll ..................................................................................... 7 Sammanfattning ..................................................................... 12 Kulinariska regioner som verktyg för regional utveckling . 13 Terroir - ett sätt att förklara särdrag hos livsmedel ........................... 13 ....................................................................................................................... 13 EU:s ursprungsskydd SUB och SGB ......................................................... 14 Regionala paraplymärkningar .............................................................. 14 Regionala paraplymärkningar i Blekinge ................................................... 14 Begreppet Blekinge - Sveriges trädgård som matupplevelse ................. 15 Att utveckla koncept .................................................................................... 16 Storytelling – säg det med en historia ....................................................... 16 Målet med ”terroiratlasen” för Blekinge .................................................... 17 Metod ............................................................................................................ 17 Blekinges särart – ett starkt område för livsmedelsproduktion ............................................................ 18 Naturgeografiska förutsättningar ......................................... 19 Berggrund ............................................................................................... 20 Jordarter ................................................................................................. 21 Topografi ................................................................................................ 22 Hydrografi ............................................................................................... 23 Vegetation ............................................................................................... 23 Klimat och odlingszoner ....................................................................... 24 Kulturgeografiska delregioner och karaktäristiskt kosthåll ................................................................................................. 25 Natur- och kulturgeografiska delregioner ........................................... 25 Skogsbygden ......................................................................................... 25 Dalbygden eller ”lövskogskusten” ...................................................... 26 Kust och skärgård ................................................................................. 27 Östbygden – torrt och soligt ................................................................. 28 Listerlandet ............................................................................................. 29 Brukningsmetoder och bebyggelse hos allmogen cirka 1800 ......................................................................................... 30 Böndernas bebyggelse ......................................................................... 32 Växtodling/grödor omkring 1800 .......................................................... 35 7 En terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Boskapsskötsel ...................................................................................... 37 Fisket före 1800-talet ............................................................................. 39 Mat och dryck hos bönderna omkring sekelskiftet 1800 ... 40 Maten vilar på medeltida tradition – bröd, gröt och soppa ...................... 40 Traditionen kring matbordet ....................................................................... 41 Folkliga rätter som lever kvar från tiden före år 1800 ............................... 42 Vad man åt i bondehemmen vid 1800-talets början ........................... 42 Bröd .............................................................................................................. 42 Gröt ............................................................................................................... 44 Kroppkakor ................................................................................................... 45 Välling och soppa ........................................................................................ 45 ”Supanmat” eller ”sod” som basen i matlagningen ................................. 45 Pannkaka ...................................................................................................... 46 Söta bakverk ................................................................................................ 47 Mjölkmat ....................................................................................................... 47 Smör.............................................................................................................. 47 Ost ................................................................................................................. 48 Färskost ........................................................................................................ 49 Ägg ................................................................................................................ 50 Rotfrukter, grönsaker och ärtor .................................................................. 50 Kryddor ......................................................................................................... 50 Potatis ........................................................................................................... 50 Frukt och bär ................................................................................................ 51 Kött och fläsk ............................................................................................... 51 Fett – ister ..................................................................................................... 52 Fisk................................................................................................................ 53 Vilt ................................................................................................................. 53 Vilda bär .......................................................................................................
Recommended publications
  • Slutrapport Nationell Kartläggning Av Traditionella Livsmedel Och Jordbruksprodukter Med Potential Att Söka Skyddad Beteckning Enligt EU:S Regelverk
    Slutrapport Nationell kartläggning av traditionella livsmedel och jordbruksprodukter med potential att söka skyddad beteckning enligt EU:s regelverk Charlotte Backman, Sven-Erik Larsson, Odd Nygård Rapport 3:2014, Hushållningssällskapet Skaraborg KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Förord Föreliggande rapport är resultatet av en kartläggning av livsmedel och jordbruksprodukter med regional identitet som genomfördes under perioden mars till oktober 2014 på uppdrag av Jordbruksverket. Hela resultatet av kartläggningen presenteras på Jordbruksverkets webbsida ”smakasverige.jordbruksverket.se”. Skara 2014-12-15 Charlotte Backman Sammanfattning Under 2014 genomförde Jordbruksverket en kartläggning av förekomsten av traditionella, svenska livsmedel och jordbruksprodukter med koppling till ett bestämt geografiskt område. Syftet var att identifiera produkter som kan bli aktuella för kommande ansökningar om skyddad ursprungs- eller geografisk beteckning enligt EU:s regelverk. Målet är att Sverige till år 2020 ska ha tredubblat antalet svenska produkter som skyddas av antingen Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller Skyddad geografisk beteckning (SGB). Kartläggningen baseras på material som lämnats in av personer med god kännedom om regionala förhållanden: Matlandetambassadörer, Länsstyrelser, Hushållningssällskap, producentsammanslutningar, primärproducenter och förädlare. Materialet har kompletterats genom sökningar på hemsidor där nätverk presenterar regionala produkter. Totalt omfattar kartläggningen ca 350 produkter. För dessa produkter har grundläggande
    [Show full text]
  • Ronneby På 1890-Talct
    BLEKINGEBOKEN 0 A.RG. 29 1951 BLEKINGEBOKEN 1tRSBOIC FÖR MEDLEMMARNA I BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFÖRBUND 1951 BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFORBUNDS FÖRLAG KARLSKRONA ÅRSBOKEN ÄR REDIG ERA D AV REIN H O LD ODE:--IC RA N TS OM SLAG ET I RODKRITT ECKNIN G ÄR UTFORT AV ERIK LAN GE.M ARK FORFATTARN A ÄR ENSAt>lM A AN SVARIG A FOR IN N EHÅLL ET I SIN A U PPSATSER TRYCKT HOS K. L. SVENSSONS EFT R:S BOKIN DUSTRI A.,B. I KARLSKRONA. KLICH EERNA H A R UTFÖRTS AV BERG STROM C.. C:o, STOCKHOLM, OCH PAPPERET LEVERERATS AV LESSEBO AKTIEBOLAG, LESSEBO KARLSKRONA 1951 0 ' INNEHALL Några medeltida konstverk i Blekinge Museum. Av ZYGMUNT LAKOCINSKI . • . 21 Ett landskap vårdar sina kulturminnen. Av BERTIL BERTHELSON . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 24 Kring Vårfruklostret i Sölvesborg. Av STURE FJELLANDER Senhöst på Hanö. Av ERIK BENGTSSON Gamla hantverkare i Ronneby på 1890-talct. Av HENRIK SANDEN · · 77 Från gamla Karlskronaparnassen. AV RUNE HILLBOM . .. • . 92 Fabian Månssons minnesrum i Blekinge Museum. Av RUDOLF NYLANDER .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10; MEDDELANDEN: Bertil Edstam in rnemoriam. Av R. ODENCRANTS ................... ········ . IC') Sven Björnsson in mcmoriam. AV BERNT NILSSON , , . • . • . • l l 0 Blekingskt konstliv. Av Z. L. 111 Blekingska fornminnen: 9. "Offerstenar" omkring Härsrorpssjön. Av AXEL HAMMELIN · .. II 5 1 o. "Assers rör". Av R. ODENCRANTS.................................. 121 NOTISER: Blekinge Musei- och Hembygdsförbund 122. Blekinge Museum . 123 Fritt och frivilligt folkbildningsarbete . 124 UR KLIPPARKIVET: Hembygdsföreningar ... ····· . 126 Minnesrunor • • • • • • • . • • • • • , . • • • • . 13 2. Jubileer . 135 Kärnfolk .. 136 Landskap och län . .. 139 Östra härad . 140 Medelsta härad . 141 Ilräkne härad Listers härad . 142 Karlskrona . 142 Ronneby .. I 44 Karlshamn , • . • 145 Sölvesborg •...........................
    [Show full text]
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2018 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2017 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 400 365 35 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 718 1 713 5 2,41 709 10,3 Eringsboda 293 304 -11 0,78 354 26,3 Hallabro 274 258 16 0,61 426 23,1 Johannishus 768 748 20 1,00 768 8,6 Kallinge 4 871 4 587 284 5,54 842 4,6 Kuggeboda 451 472 -21 2,41 186 8,6 Listerby 987 971 16 2,10 461 7,1 Ronneby 13 076 12 077 999 8,21 1 537 Ronnebyhamn 751 725 26 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 547 5 616 -69 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2018 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 400 Backaryd 365 1 718 Bräkne-Hoby 1 713 293 Eringsboda 304 274 Hallabro 258 768 Johannishus 748 4 871 Kallinge 4 587 451 Kuggeboda 472 987 Listerby 971 13 076 Ronneby 12 077 751 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 547 Utanför tätort 5 616 År 2017 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2017 Tätort
    [Show full text]
  • Besöksguide 2018
    Besöksguide 2018 Officiell Turistguide Official Tourist Guide Offizieller Touristenguide Oficjalny przewodnik turystyczny Lars Winnerbäck 8 juli 30 juni Nostalgia Festival 29 juni - 8 juli Ronneby Brunnspark Schack-SM BCC, Ronneby Brunn 5 juli Familjefesten 6 - 8 juli Musik, Brunnsparken Tosia Bonnada’n Marknad, centrum 20 - 26 augusti SM i Brukshund 5 - 9 september Ronneby Brunnspark VM i Casting Ronneby Brunnspark SILLARODDEN CRUISING SOMMARTEATER RUNNEBY 16 juni 29 juni 13 juni - 4 augusti 1 september Se fler evenemang på visitronneby.se 4 Sommarens GUIDADE TURER Onsdagar Dagligen Söndagar 27 juni - 8 augusti 22 juni - 12 augusti 8 - 29 juli Stadsvandringar Guidad skärgårdstur Spökvandring Ronneby stadskärna Ronnebyån, skärgården Karön Under sommaren väcks I sommar finns det Känn pulsen öka på historiska karaktärer till möjlighet att lyssna på sommarens läskiga liv under dramatiserade en guidning om platserna spökvandringar ute på vandringar. skärgårdsbåten åker förbi. semesterpärlan Karön. Ronnebys guidningsapp Ladda ner appen Nyfiken på Ronnebys sevärdheter? Nu kan du gå guidade turer i vackra Ronneby Brunnspark och i kulturkvarteren Bergslagen. Google Play och App Store Mer information www.visitronneby.se 3 Äta och bo SID 22 Stanna till och njut SID 8 Ronneby Brunnspark SID 16 Ett pärlband av kulturSID 28 5 Luffa runt bland öarna 25 Tosia Bonnada'n Island hopping in Ronneby/ Inselhüpfen in Ronneby / W rejs z Ronneby 28 Ett pärlband av kultur 8 Cultural delights/ Kulturelle Höhepunkte/ Stanna till och njut Kultura na wyciągnięcie
    [Show full text]
  • Favorite Foods of the World.Xlsx
    FAVORITE FOODS OF THE WORLD - VOTING BRACKETS First Round Second Round Third Round Fourth Round Sweet Sixteen Elite Eight Final Four Championship Final Four Elite Eight Sweet Sixteen Fourth Round Third Round Second Round First Round Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Blintzes Duck Confit Papadums Laksa Jambalaya Burrito Cornish Pasty Bulgogi Nori Torta Vegemite Toast Crepes Tagliatelle al Ragù Bouneschlupp Potato Pancakes Hummus Gazpacho Lumpia Philly Cheesesteak Cannelloni Tiramisu Kugel Arepas Cullen Skink Börek Hot and Sour Soup Gelato Bibimbap Black Forest Cake Mousse Croissants Soba Bockwurst Churros Parathas Cream Stew Brie de Meaux Hutspot Crab Rangoon Cupcakes Kartoffelsalat Feta Cheese Kroppkaka PBJ Sandwich Gnocchi Saganaki Mochi Pretzels Chicken Fried Steak Champ Chutney Kofta Pizza Napoletana Étouffée Satay Kebabs Pelmeni Tandoori Chicken Macaroons Yakitori Cheeseburger Penne Pinakbet Dim Sum DIVISION ONE DIVISION TWO Lefse Pad Thai Fastnachts Empanadas Lamb Vindaloo Panzanella Kombu Tourtiere Brownies Falafel Udon Chiles Rellenos Manicotti Borscht Masala Dosa Banh Mi Som Tam BLT Sanwich New England Clam Chowder Smoked Eel Sauerbraten Shumai Moqueca Bubble & Squeak Wontons Cracked Conch Spanakopita Rendang Churrasco Nachos Egg Rolls Knish Pastel de Nata Linzer Torte Chicken Cordon Bleu Chapati Poke Chili con Carne Jollof Rice Ratatouille Hushpuppies Goulash Pernil Weisswurst Gyros Chilli Crab Tonkatsu Speculaas Cookies Fish & Chips Fajitas Gravlax Mozzarella Cheese
    [Show full text]
  • Senieji Lietuviški Receptai
    SENIEJI LIET SENIEJI UV I šk lietuviški I RECEPTAI RECEPTAI RECEPTAI Lietuvos gaspadinių receptai DVI DEšIMTYS IR vienAs būdAs, KAIP GAMINTI Anželi gArdžius SENOVIškuS vAlgius, KuriAis KA PAVYKS NE TIK ir šeimynyKščius r imvyd nudžiuginti, bet ir svečią pApenėti A s lA uži Knygą sutaisė ISBN 978-609-07-0433-2 KA AnželiKA ir LATVIJA LIETUVA RIMVYDAS i BALTARUSIJA lAužiKAi, Šią programą finansuoja Europos Sąjunga metuose 2020 lietuviškiSENIEJI ReCeptAi lietuvos gaspadinių receptai dvi dešimtys iR vienAs būdAs, KAip gAminti gARdžius senovišKus vAlgius, KuRiAis pAvyKs ne tiK šeimynyKščius nudžiuginti, bet iR svečią pApenėti Knygą sutaisė AnželiKA ir RimvydAs lAužiKAi, metuose 2020 pantone spalvu skalėje LATVIJA LIETUVA BALTARUSIJA 100% pantone 2935 c 100 % pantone 730 c Šią programą finansuoja 100% pantone 032 c 100% 2 sidabras 100% pantone 3288 c 100% pantone black c Europos Sąjunga 100% pantone 470 c Knyga parengta ir išleista vykdant projektą „Kulinarinio paveldo ir tradicinių amatų įgūdžių išsaugojimas / BELLA CULTURE“ (Nr. ENI-LLB-1-016). Už knygos leidybą atsakingas projekto partneris Nr. 7 – Anykščių rajono savivaldybės administracija. Projekto tikslas – išsaugoti ir skatinti tradicinių amatų ir kulinarinio paveldo įgūdžius Latgalos regione (Latvija), Anykščių ir Kupiškio rajonuose (Lietuva), Polocko, Minsko ir Zelvos rajonuose (Baltarusija), stiprinti regionų tapatybę, teigiamai veikti vietos ekonomiką. Į Projekto veiklas įtraukti 62 kulinarinio paveldo ir 24 tradicinių amatų atstovai iš 7 programos teritorijos savivaldybių. Projekto veiklos: 4 kultū- ros ir istorijos festivaliai, gerosios patirties mainų vizitai, mokomieji seminarai bei gebėjimų stiprinimo mokymai, 3 senovinių receptų leidiniai bei tradiciniams amatams ir kulinariniam paveldui skirtas skatinti bendras leidinys, 7-ių amatų ir kulinarinio paveldo centrų įkūrimas (4 Kraslavoje, po 1 – Anykščiuose, Kupiškyje ir Polocke).
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • SCB Statistik Kommunfakta 2019
    Ronneby 2019 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 397 365 32 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 719 1 713 6 2,41 709 10,3 Eringsboda 283 304 -21 0,78 354 26,3 Hallabro 269 258 11 0,61 426 23,1 Johannishus 756 748 8 1,00 768 8,6 Kallinge 4 938 4 587 351 5,54 842 4,6 Kuggeboda 443 472 -29 2,41 186 8,6 Listerby 1 003 971 32 2,10 461 7,1 Ronneby 13 056 12 077 979 8,21 1 537 Ronnebyhamn 746 725 21 1,97 381 3,3 Saxemara 458 418 40 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 627 5 616 11 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2019 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 397 Backaryd 365 1 719 Bräkne-Hoby 1 713 283 Eringsboda 304 269 Hallabro 258 756 Johannishus 748 4 938 Kallinge 4 587 443 Kuggeboda 472 1 003 Listerby 971 13 056 Ronneby 12 077 746 Ronnebyhamn 725 458 Saxemara 418 5 627 Utanför tätort 5 616 År 2018 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2018 Tätort
    [Show full text]
  • Favorite Foods of the World.Xlsx
    FAVORITE FOODS OF THE WORLD - VOTING BRACKETS First Round Second Round Third Round Fourth Round Sweet Sixteen Elite Eight Final Four Championship Final Four Elite Eight Sweet Sixteen Fourth Round Third Round Second Round First Round Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Votes Blintzes 53 31 Duck Confit Blintzes 49 20 Duck Confit Papadums 5 23 Laksa Blintzes 23 43 Burrito Jambalaya 32 38 Burrito Jambalaya 36 65 Burrito Cornish Pasty 28 21 Bulgogi Potato Pancakes 43 52 Burrito Nori 35 10 Torta Nori 5 60 Crepes Vegemite Toast 15 49 Crepes Potato Pancakes 61 42 Crepes Tagliatelle al Ragù 18 9 Bouneschlupp Potato Pancakes 81 25 Hummus Potato Pancakes 42 47 Hummus Potato Pancakes 36 49 Burrito Gazpacho 10 22 Lumpia Philly Cheesesteak 44 55 Cannelloni Philly Cheesesteak 49 36 Cannelloni Philly Cheesesteak 39 42 Cannelloni Tiramisu 51 47 Kugel Tiramisu 41 28 Kugel Arepas 8 7 Cullen Skink Gelato 42 34 Mousse Börek 10 26 Hot and Sour Soup Gelato 57 25 Hot and Sour Soup Gelato 49 25 Bibimbap Gelato 46 44 Mousse Black Forest Cake 26 43 Mousse Croissants 28 59 Mousse Croissants 34 16 Soba Cheeseburger Burrito Bockwurst 37 54 Churros Bockwurst 28 45 Churros Parathas 21 6 Cream Stew Crab Rangoon 53 29 Churros Brie de Meaux 20 7 Hutspot Crab Rangoon 57 41 Cupcakes Crab Rangoon 39 50 Cupcakes Crab Rangoon 39 35 Pretzels Kartoffelsalat 28 21 Feta Cheese Kartoffelsalat 13 32 PBJ Sandwich Kroppkaka 22 38 PBJ Sandwich Gnocchi 32 56 Pretzels Gnocchi 43 18 Saganaki Gnocchi 68 53 Pretzels Mochi 14 42 Pretzels
    [Show full text]
  • Karlskrona-Guide
    Karlskrona in collaboration with Visit Karlskrona Photo: Karlskrona - in the middle of the archipelago! Karlskrona is a unique and exciting world heritage environment, where people come to meet, relax and be inspired. In Karlskrona, the distance is short between sights, and the city center is situated 6 km out in the archipelago! Here you will find exciting places to visit, nice shopping, cosy cafés and restaurants - and the sea is ever present. Discover new islands every day. Take the archipelago boat and explore exciting places together with the family. On these pages Karlskrona has made a selection that they hope will entice you to visit! Did we forget to mention that the sun shines alot here? Karlskrona is truely the sunniest city in Sweden! Events Top 5 Christmas Night 2016 The Naval Museum - The Mus... 6 December Karlskronas most popular sight! Christmas Night favorites Real battleships, 18th century Magnus Carlsson and Jessica figureheads, ... Andersson ...Concert - Royal Republic The view from Bryggareberget! 10 December The best view in Karlskrona - Royal Republic is for the from here you can see and enjoy moment out on a big tour around the whole city... Europ... Kristianopel - the village... This little village, is an idyll dating back to 1600. A gem for boating as w... Neptun – a real submarine! The Naval Museum’s latest attraction, the submarine hall with focus on the s... Amiralitetskyrkan and Rosenbom This is one of Sweden’s largest wooden churchs and one of the town’s best kn... Updated 14 November 2016 Destination: Karlskrona Publishing date: 2016-11-14 TOP 10 The view from Bryggareberget! The best view in Karlskrona - from here you can see and enjoy the whole city and the surrounding archipelago.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2017 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2016 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 374 365 9 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 725 1 713 12 2,41 709 10,3 Eringsboda 278 304 -26 0,78 354 26,3 Hallabro 271 258 13 0,61 426 23,1 Johannishus 770 748 22 1,00 768 8,6 Kallinge 4 771 4 587 184 5,54 842 4,6 Kuggeboda 447 472 -25 2,41 186 8,6 Listerby 984 971 13 2,10 461 7,1 Ronneby 12 892 12 077 815 8,21 1 537 Ronnebyhamn 756 725 31 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 507 5 616 -109 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2017 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 374 Backaryd 365 1 725 Bräkne-Hoby 1 713 278 Eringsboda 304 271 Hallabro 258 770 Johannishus 748 4 771 Kallinge 4 587 447 Kuggeboda 472 984 Listerby 971 12 892 Ronneby 12 077 756 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 507 Utanför tätort 5 616 År 2016 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2016 Tätort
    [Show full text]