DOCSLIB.ORG

Ronneby På 1890-Talct

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ronneby På 1890-Talct BLEKINGEBOKEN 0 A.RG. 29 1951 BLEKINGEBOKEN 1tRSBOIC FÖR MEDLEMMARNA I BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFÖRBUND 1951 BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFORBUNDS FÖRLAG KARLSKRONA ÅRSBOKEN ÄR REDIG ERA D AV REIN H O LD ODE:--IC RA N TS OM SLAG ET I RODKRITT ECKNIN G ÄR UTFORT AV ERIK LAN GE.M ARK FORFATTARN A ÄR ENSAt>lM A AN SVARIG A FOR IN N EHÅLL ET I SIN A U PPSATSER TRYCKT HOS K. L. SVENSSONS EFT R:S BOKIN DUSTRI A.,B. I KARLSKRONA. KLICH EERNA H A R UTFÖRTS AV BERG STROM C.. C:o, STOCKHOLM, OCH PAPPERET LEVERERATS AV LESSEBO AKTIEBOLAG, LESSEBO KARLSKRONA 1951 0 ' INNEHALL Några medeltida konstverk i Blekinge Museum. Av ZYGMUNT LAKOCINSKI . • . 21 Ett landskap vårdar sina kulturminnen. Av BERTIL BERTHELSON . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 24 Kring Vårfruklostret i Sölvesborg. Av STURE FJELLANDER Senhöst på Hanö. Av ERIK BENGTSSON Gamla hantverkare i Ronneby på 1890-talct. Av HENRIK SANDEN · · 77 Från gamla Karlskronaparnassen. AV RUNE HILLBOM . .. • . 92 Fabian Månssons minnesrum i Blekinge Museum. Av RUDOLF NYLANDER .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10; MEDDELANDEN: Bertil Edstam in rnemoriam. Av R. ODENCRANTS ................... ········ . IC') Sven Björnsson in mcmoriam. AV BERNT NILSSON , , . • . • . • l l 0 Blekingskt konstliv. Av Z. L. 111 Blekingska fornminnen: 9. "Offerstenar" omkring Härsrorpssjön. Av AXEL HAMMELIN · .. II 5 1 o. "Assers rör". Av R. ODENCRANTS.................................. 121 NOTISER: Blekinge Musei- och Hembygdsförbund 122. Blekinge Museum . 123 Fritt och frivilligt folkbildningsarbete . 124 UR KLIPPARKIVET: Hembygdsföreningar ... ····· . 126 Minnesrunor • • • • • • • . • • • • • , . • • • • . 13 2. Jubileer . 135 Kärnfolk .. 136 Landskap och län . .. 139 Östra härad . 140 Medelsta härad . 141 Ilräkne härad Listers härad . 142 Karlskrona . 142 Ronneby .. I 44 Karlshamn , • . • 145 Sölvesborg •............................ , . 146 Kyrkor och prästgårdar , . 147 Blekingelitterarur , • .. - • • • • • • • • • • • • • , • • • , , . , 149 Blekinge musei- och hembygdsförbunds årsberättelse för ltr 1949 . I 54 Blekinge musei- och hembygdsförbunds bokslut för år 1949 . • . • . 156 Blekingebokens annonser och annonsregister . 162 "NÅGRA MEDELTIDA KONSTVERK I BLEKINGE MUSEUM." Bild r. Maria med barnet. Gammalstorp. Rödkritteckning av Erik Langemark. i Bild 2. Heliga "Anna Självtredje". Hjortsberga. Rödkritteckning av Erik Langemark. I . Bild 3. Heliga "Anna Självtredje". Hjortsberga. Rödkritteckning av Erik Langemarle. ·7 I l I l I l _! Bild 4. Hövitsman ur korsfästelsegrupp. Altarskåp från Edestad, Rödkritteckning av Erik Langemark. Bild 5. Krigsman ur korsfästelsegrupp. Altarskåp från Edestad. Rödkritteckning av Erik Langemark. Bild· 6. ·Krigsknekt i slagsmål. Altarskåp från Edestad. Rödkritteckning av Erik Langemarle. 0 N1\._GR1\._ ~1EDELTIDA KONSTVEI~K I Bl.iEICINGE I\1USEUjf Av ZYGMUNT LAKOCINSKI EN MEDELTIDA KONSTENS SKONHETSVKRDEN ha ingalunda alltid varit så uppenbara som fallet är nu. Inställningen har. tvärtom växlat från djupaste oförstående Dunder r6oo- och r700-talen till de mest svärmiska överdrifterna under romantikens tidevarv: Den fordom så Förkättrade "gotiska" konsten - termen uppfanns ursprungligen som en förklenande be- nämning för en föraktad konstutövning - upplevde under I 800- talets första hälft en renässans, "nygotiken", som parallell till Victor Hugos berömda verk "Notre Dame de Paris". Detta nyväckta in­ tresse stimulerade bl. a. även den konsthistoriska forskningen ro ~d Viollet le Du~ i spetsen. Dessa forskningars resultat blevo först förutsättningen för en mera objektiv bedömning av medeltidens konstskapande krafter. Enbart vetenskapliga resultat skulle dock knappast räcka till för att göra hela denna till synes så avlägsna konsten levande för vår generation. Först den utövande konstnären slår den sista bron till förståelse, .hans sätt att se och återge sin medeltida kollegas verk, låt vara på ett subjektivt sätt, gör konstverket riktigt levande för oss. Hans omtolkning hjällper oss att inse, hun mycket av männi­ skors tidlösa skönhetsbehov och känsla inneslöts i medeltidens kyrk­ liga konst, praktiskt taget det enda som bevarats till våra dagar. Och det är ingen tillfällighet att just den kyrkliga konsten skulle 21 innefatta allt detta. Visserligen har lejonparten av medeltidens pro­ fana konst skattat åt förgängelsen, bortsett från. konsthantverkets alster i mindre format, utförda i Mllbarare material. Man bör dock ej förbise den ofantliga rollen kyrkan spelat under medeltiden. Människornas hela liv var genomsyrat av religiösa föreställningar och tankevanor, såväl till innehållet som till formen. Till och med så världsliga verk som riddareposet "romanen om rosen" begagnar sig genomgående av kyrklig symbolik. Och omvänt - all ömhet och känsla i det dagliga livet lades ned i den kyrkliga konsten. Den heliga skriften erbjöd en outsinlig källa för känslofyllda ut­ broderingar, vars yttringar bevarats såväl i litteraturen, exempelvis den, stora massan av apokryfiska texter, som även inom den bil­ dande konsten. Kyrkans medelpunkt, Kristus, fram$tälldes mot medeltidens slut med allt större vikt på det rent mänskliga, synner­ ligen uttrycksfullt i Frälsarens Iidandeshistoria. Helgonlegender, den heliga familjen, allt detta ägde för medeltidens troende påtag-· ligt levande innebörd. Det var levande personligheter som aktivt deltogo i människans dagliga gärning, lika förtrogna som far och mor, syster och broder, barn · och makar. Kyrkobyggnaden, befol­ kad med helgon på altaren, väggar och tak, var lika omistlig som bostaden. Och bland alla himmelska personer stod likväl ingen rent mänskligt sett närmare än Guds moder, Maria. Hon representerade det högsta idealet för all dygd, skönhet, kärlek, glädje och sorg. Hennes ställning gentemot Kristus, moderns lycka och sorg i ota­ liga varianter, allt finner sitt uttryck i den bildande konsten. Madonna "Eleusa", Maria med jesusbarner, framstår här som kärlekens renaste och djupaste symbol. Stolt, skön och öm tronar Maria, i elegant dräkt, med krona på huvudet, som på skulpturen från Gammalstorp (bild r). Trots att derr härstammar från medel­ tidens slutskede bevarar den fortfarande mycket av sin arkaiska, representativa karaktär. Ett mycket mera intimt intryck förmedlas av en för medeltiden så betecknande grupp som "deru heliga Anna självtredje", kulten av den heliga familjen i sin mest koncentrerade form: Anna, hennes dotter Maria, med barnbarnet Jesus, här repre­ senterad av gruppen från Hjortsberga (bild 2 och 3). Hur väl om­ slutes icke denna grupp av konturens mjuka linjer, av huvudens böjning mot varandra i händernas gracila håJining och klädveckens spel, även detta ett fullödige uttryck föt senmedeltidens uppfattning. 22 I den mån större scener, såsom korsfästelsen, mot medeltidens slut bygges ut med ett allt större antal figurer, ökas äveru möjlig­ heterna till en konsekvent genomförd detaljbehandling, med alla skiftningar från: det lyriska till det groteska. Den individuella Karakteriseringen slår ut i blom. Ett tacksamt område utgör bl. a. den ansenliga skaran som' ledsagar Frälsarens död. Den renaste berättarglädjen finner lämpliga objekt i krigarskaran, som på altar­ skåpet från Edestads kyrka. Den präktiga riddarfiguren! med all­ varlig och ädel uppsyn, med finmejslade drag, rikt hår och böljande skägg (bild 4), uppställd representativt frontalt i gruppens mitt, kontrasterar verkningsfullt med det grovhuggna, bistra knekthuvu­ det (bild 5 ), med utstående kindknotor och tjock näsa, yvig mustasch och klätt i enklare huvudbonad. Det rent groteska slutligen repre­ senteras av knekten som under tärningsspel om Frälsarens mantel råkat i slagsmål med en kamrat (bild 6), som fått struptag på honom, så att hela huvudet blivit bakåtböjt, de :g_rova anletsdragen för­ vridna, med halvöppen mun och framträngande tunga. Senmedel­ tidens genre har här funnit sin mest expressiva form och ställer samtidigt hela epoken i omedelbar närlhet till vår tid. 23 E'Trr LA.NDSICAP ,r10tllDAI{ SINA ICUL'TURl\IINNEN Av BERTIL BERTHELSON E KULTURHISTORISKA VETENSKAPERNA har till uppgift att teckna bilden av äldre tider och åskådliggöra D utvecklingens förlopp. De måste liksom all annan veten­ skap sysselsätta sig med en mängd detaljer som sedda var för sig kan te sig oväsentliga men dock är betydelsefulla för helheten. Ingen som ordnar ett museum får tro att alla föremål skall väcka lika stort intresse hos besökaren, men man bör sträva efter att ordna dem på sådant sätt att de får en mening i ett större sammanhang. Och ingen arkeolog menar att varje gravhög skall bibehållas som ett omistligt minnesmärke, men om den tilläventyrs måste vika för byggenskap, vägar eller andra. anläggningar bör den· dessförinnan undersökas för att avvinnas sitt bidrag till kunskapen om forntiden. Motsvarande synpunkter kan tillämpas på gamla hus. Ibland är det möjligt att bevara dem, men blir det nödvändigt att riva dem gäller det att först granska konsrruktionen och den fasta inredningen som i uppmätningar och fotografier kan studeras även sedan huset försvunnit. Etnologerna anser inte att gamla brukningsmetoder skall hållas vid liv med konstlade medel, men kartläggningen av ålder- Föreliggande uppsats utgör en bearbetning av ett föredrag pi Blekingedagen 1946. Den inledande redogörelsen för museiväsendet och kultunninnesvården litergår på författarens framställning i Ad patriarn illustrandam (Festskrifr till Sigurd Curman 1946). 24 domliga byar, uppteckningen av åldriga sedvänjor och tillvaratagan­ det av uttjänta redskap får ökat historiskt värde ju längre utveck­ lingen
Load more

Recommended publications
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2018 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2017 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 400 365 35 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 718 1 713 5 2,41 709 10,3 Eringsboda 293 304 -11 0,78 354 26,3 Hallabro 274 258 16 0,61 426 23,1 Johannishus 768 748 20 1,00 768 8,6 Kallinge 4 871 4 587 284 5,54 842 4,6 Kuggeboda 451 472 -21 2,41 186 8,6 Listerby 987 971 16 2,10 461 7,1 Ronneby 13 076 12 077 999 8,21 1 537 Ronnebyhamn 751 725 26 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 547 5 616 -69 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2018 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 400 Backaryd 365 1 718 Bräkne-Hoby 1 713 293 Eringsboda 304 274 Hallabro 258 768 Johannishus 748 4 871 Kallinge 4 587 451 Kuggeboda 472 987 Listerby 971 13 076 Ronneby 12 077 751 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 547 Utanför tätort 5 616 År 2017 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2017 Tätort
    [Show full text]
  • Besöksguide 2018
    Besöksguide 2018 Officiell Turistguide Official Tourist Guide Offizieller Touristenguide Oficjalny przewodnik turystyczny Lars Winnerbäck 8 juli 30 juni Nostalgia Festival 29 juni - 8 juli Ronneby Brunnspark Schack-SM BCC, Ronneby Brunn 5 juli Familjefesten 6 - 8 juli Musik, Brunnsparken Tosia Bonnada’n Marknad, centrum 20 - 26 augusti SM i Brukshund 5 - 9 september Ronneby Brunnspark VM i Casting Ronneby Brunnspark SILLARODDEN CRUISING SOMMARTEATER RUNNEBY 16 juni 29 juni 13 juni - 4 augusti 1 september Se fler evenemang på visitronneby.se 4 Sommarens GUIDADE TURER Onsdagar Dagligen Söndagar 27 juni - 8 augusti 22 juni - 12 augusti 8 - 29 juli Stadsvandringar Guidad skärgårdstur Spökvandring Ronneby stadskärna Ronnebyån, skärgården Karön Under sommaren väcks I sommar finns det Känn pulsen öka på historiska karaktärer till möjlighet att lyssna på sommarens läskiga liv under dramatiserade en guidning om platserna spökvandringar ute på vandringar. skärgårdsbåten åker förbi. semesterpärlan Karön. Ronnebys guidningsapp Ladda ner appen Nyfiken på Ronnebys sevärdheter? Nu kan du gå guidade turer i vackra Ronneby Brunnspark och i kulturkvarteren Bergslagen. Google Play och App Store Mer information www.visitronneby.se 3 Äta och bo SID 22 Stanna till och njut SID 8 Ronneby Brunnspark SID 16 Ett pärlband av kulturSID 28 5 Luffa runt bland öarna 25 Tosia Bonnada'n Island hopping in Ronneby/ Inselhüpfen in Ronneby / W rejs z Ronneby 28 Ett pärlband av kultur 8 Cultural delights/ Kulturelle Höhepunkte/ Stanna till och njut Kultura na wyciągnięcie
    [Show full text]
  • Smaken Av Blekinge – En Terroiratlas Över Blekinge Som Kulinarisk Region
    Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Rapporten är en kunskapssammanställning från litteratur och arkiv. Studien har gjorts av Maria Malmlöf. Framtagandet av rapporten har möjliggjorts med medel från Landsbygdsprogrammet 2014 - 2020. Till projektet har knutits en referensgrupp som har bestått av Rose-Marie Winqvist, företagsutvecklare LRF Sydost, Christel Hammar Malmgren, Preses Matakademien Blekinge, Per Svantesson och Lars Lundahl båda handläggare för fiskefrågor på Länsstyrelsen Blekinge. Lena Stävmo, Utvecklingsstrateg Regional tillväxt, Länsstyrelsen Blekinge har ansvarat för och administrerat projektet. Titel: Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Författare: Maria Malmlöf Beställning: Lena Stävmo Funktionen Strategiska utvecklingsfrågor Copyright: Länsstyrelsen Blekinge Diarienummer: 602-4691-2019 ISSN: 1651-8527 Rapportnummer: 2019-13 Tryckeri/upplaga Lenanders Grafiska AB, upplaga 1, Tryckår: 2019 Omslagsbild: Blekinge Museum Förord Mat är livsviktigt för hälsa och välbefinnande. Mat och måltider är också en kulturbärare, en källa till kreativitet och glädje och en viktig del i samvaron människor emellan. Livsmedelssektorn är en betydelsefull näringsgren som påverkar samhälle och miljö på olika sätt. Dessutom behöver maten som erbjuds leva upp till den kvalitet, smak, miljö, näring, djurhållning, pris, service, ursprung och upplevelse som efterfrågas av allmänheten. I samverkan med LRF Sydost och Region Blekinge tog Länsstyrelsen Blekinge 2018 fram en mat- och livsmedelsstrategi för Blekinge län. Syftet är Att öka hållbar regional tillväxt och utveckling samt medvetenheten kring mat och livsmedel som produceras i Blekinge. Visionen på lång sikt är Att mat och livsmedel från Blekinge ska vara hälsosamma och säkra med utsökt smak. De ska vara framtagna på ett hållbart sätt och stolta företagare ska bli fler.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • SCB Statistik Kommunfakta 2019
    Ronneby 2019 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 397 365 32 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 719 1 713 6 2,41 709 10,3 Eringsboda 283 304 -21 0,78 354 26,3 Hallabro 269 258 11 0,61 426 23,1 Johannishus 756 748 8 1,00 768 8,6 Kallinge 4 938 4 587 351 5,54 842 4,6 Kuggeboda 443 472 -29 2,41 186 8,6 Listerby 1 003 971 32 2,10 461 7,1 Ronneby 13 056 12 077 979 8,21 1 537 Ronnebyhamn 746 725 21 1,97 381 3,3 Saxemara 458 418 40 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 627 5 616 11 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2019 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 397 Backaryd 365 1 719 Bräkne-Hoby 1 713 283 Eringsboda 304 269 Hallabro 258 756 Johannishus 748 4 938 Kallinge 4 587 443 Kuggeboda 472 1 003 Listerby 971 13 056 Ronneby 12 077 746 Ronnebyhamn 725 458 Saxemara 418 5 627 Utanför tätort 5 616 År 2018 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2018 Tätort
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2017 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2016 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 374 365 9 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 725 1 713 12 2,41 709 10,3 Eringsboda 278 304 -26 0,78 354 26,3 Hallabro 271 258 13 0,61 426 23,1 Johannishus 770 748 22 1,00 768 8,6 Kallinge 4 771 4 587 184 5,54 842 4,6 Kuggeboda 447 472 -25 2,41 186 8,6 Listerby 984 971 13 2,10 461 7,1 Ronneby 12 892 12 077 815 8,21 1 537 Ronnebyhamn 756 725 31 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 507 5 616 -109 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2017 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 374 Backaryd 365 1 725 Bräkne-Hoby 1 713 278 Eringsboda 304 271 Hallabro 258 770 Johannishus 748 4 771 Kallinge 4 587 447 Kuggeboda 472 984 Listerby 971 12 892 Ronneby 12 077 756 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 507 Utanför tätort 5 616 År 2016 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2016 Tätort
    [Show full text]
  • ”Förr Och Nu I Ronneby Kommun”, Årgång 2014. Efter Årtalet 2014, Anges Sida I Boken Som Bilden Finns På, Därefter Bildnummer
    Faktatexter till bilder från Tommy Nilssons bok ”Förr och nu i Ronneby kommun”, årgång 2014. Efter årtalet 2014, anges sida i boken som bilden finns på, därefter bildnummer. 2014-s 003-001: Trogne torghandlaren Ronny. I denna bok finner du bland annat ett kapitel om torget i Ronneby. En som varit torghandlare i Ronneby i många år, och fortfarande var det 2013, var Ronny Berg från Tingsryd. Som ägare av företaget H M Berg – startat 1946 av fadern Henning Martin Berg – hade Ronny ofta besökt torget i Ronneby för att sälja korgar, hyllor, stegar, trädgårdsmöbler och annat i trä. Oktober 2013. 2014-s 006-002: Med hängslen gjorda av cykeldäck. På denna underbara bild från mitten av 1960- talet, återfinns ett av de största original som funnits i Ronneby kommun. Mannen med den stora mustaschen, hängslena och kepsen. Bär- och grönsaksodlaren, torghandlaren med mera Gottfrid Petersson (1886-1971) från Röde Mosse söder om Ronneby, var en säregen person och fortfarande ihågkommen av tusentals personer. Foto: Håkan Holmberg. 1964 eller 1965. 2014-s 008-003: Far och son Millestedt på Wesleys. Om fyra månader skulle han fylla 96 år. Men Wesley Millestedt (1914-2014), född den 31 januari 1914, var fortfarande i farten drygt 30 år efter att han blivit folkpensionär. Ännu hjälpte han sonen Jörgen Millestedt i affären på Wesleys på Kallingevägen 28 i Kallebergahallar. Ägarskapet hade Wesley sedan några år tillbaka överlämnat till sonen Jörgen till höger om honom här på bilden. September 2009. 2014-s 009-004: Marknadsföring anno 1989. År 1989 marknadsförde man sig inte med internet.
    [Show full text]
  • Förslag Till Översiktsplan För Ronneby Kommun
    Ronneby 2035 Förslag till översiktsplan för Ronneby kommun Antagandehandling April 2018 Politisk styrgrupp Samråd Kommunstyrelsens arbetsutskott utökat med representanter från de partier 2017-04-24 till 2017-06-25 som inte är representerade. Roger Fredriksson (M) ordförande Utställning Kenneth Michaelsson (C) 1:e vice ordförande 2017-12-27 till 2018-02-28 Malin Norfall (S) 2:e vice ordförande Roger Gardell (L) ledamot Godkännande i kommunstyrelsen Anna Carlbrant (RP) ledamot Nicolas Westrup (SD) ledamot 2018-06-05 Tommy Andersson (S) ledamot Peter Bowin (V) ledamot Antagande i Kommunfullmäktige Lova Necksten (MP) ledamot Willy Persson (KD) ledamot 2018-06-20 Projektledning och medverkande Laga kraft 2018-07-23 Arbetet har tagits fram av miljö- och byggnadsförvaltningen med hjälp av representanter från samtliga förvaltningar och bolag i Ronneby kommun. Konsekvensbeskrivning Ronneby kommun genom representanter från kommunledningskontoret och Cefur (Center för forskning och utveckling i Ronneby). Kartor och illustrationer Miljö- och byggnadsförvaltningen Ronneby kommun 2 Förord Ronneby kommun håller på att växa – fl er väljer att fl ytta till oss och nya Du som invånare har fått svara på frågan redan under hösten och vintern företag etablerar sina verksamheter i vår kommun. 2015/2016. Nästan 3000 svar har kommit in till oss och vi har läst alla! Så ser det ut idag och jag med många andra hoppas på att tillväxten fortsät- Utifrån dina svar har tre framtidsbilder om boende, kommunikationer och ter. Jag ser tillväxten som något väldigt positivt och den för med sig många näringsliv arbetats fram – beskrivningar av hur vi vill att Ronneby kommun fl er positiva effekter när det gäller till exempel arbetstillfällen och fl er ska utvecklas fram till 2035.
    [Show full text]
  • Faktatexter Till Bilder Från Tommy Nilssons Bok ”Förr Och Nu I Ronneby Kommun”, Årgång 1996. Efter Årtalet 1996, Anges
    Faktatexter till bilder från Tommy Nilssons bok ”Förr och nu i Ronneby kommun”, årgång 1996. Efter årtalet 1996, anges sida i boken som bilden finns på, därefter bildnummer. 1996- s 010-001: En tidigare Ronnebybo som intervjuats. Bland de drygt 20 000 människor från Ronneby kommun som Tommy Nilsson dokumenterat med intervjuer och fotografering, finns också några som växt upp i kommunen, men nu bor på annat håll. En sådan person är publicisten och författaren Bertil Torekull. Bertil blir här intervjuad av Tommy Nilsson i samband med att han kom tillbaka till sin gamla hemstad för att föreläsa på Kulturcentrum i Ronneby. Foto: Claes Andersson. Oktober 1994. 1996- s 012-002: Nöjd Jörgen efter fikat på Contan. Nyss hade han suttit på konditori Continental i Ronneby och druckit kaffe. Nöjd och belåten satte sig nu 39-årige Jörgen Gummesson (1950-2009) – även känd under smeknamnet ”Fiffy” – på cykeln för att trampa iväg till hemmet på Rydenskan i Ronneby. Maj 1989. 1996- s 014-003: Tre glada Listerbytjejer på torget i Ronneby. Normalt sett gick de i klass 9 A på Skogsgårdsskolan i Ronneby. Men nu hade de håltimme och kunde ta en paus från skolarbetet och njuta av vårsolen på torget i Ronneby. Från vänster Ulrika Abramsson, Sofia Petersson och Ingela Erlandsson. Alla 16 år och boende i Listerby. Maj 1989. 1996- s 014-004: Lasse på ”London-bussen”. Till stadens 600-årsjubileum 1987, skaffade sig Ronneby en magnifik buss där passagerarna njöt av utsikten från andra våningen. Den engelskinspirerade röda dubbeldäckaren blev allmänt känd som ”London-bussen”. Lars ”Lasse” Silfverberg var en av chaufförerna som rattade bussen på sträckan Ronneby-Ekenäs, där Ronneby Brunn var ett av stoppställena längs färden.
    [Show full text]
  • BESÖKS Visit Ronneby
    Visit Ronneby BESÖKS GUIDE 2019 56° 12' 36" N 15° 16' 32" E Officiell Turistguide Official Tourist Guide 1-2 Vad vill du göra i Ronneby? What do you want to do in Ronneby? 3-8 Evenemang/Event Känsla för upplevelser/Tosia Bonnada'n/Feeling for experiences/Tosia Bonnada'n 9-12 Landsbygd/Countryside Välkommen till Upplevelser nära naturen/Discover the countryside 13-16 Fiskedestination/Fishing destination Fiske i världsklass/World class fishing 17-20 Friluftsliv/Outdoor life Ut och njut/Enjoy the nature 21-22 Ark56 Du är här nu/You're here now RONNEBY 23-26 Skärgård/Archipelago Från stad till skär/From town to the archipelago 27-30 Ett dyk i det blå/Dive into the water Ronnebys underbara vatten/The wonderful waters of Ronneby 31-34 Brunnsparken Hjärtat i Sveriges trädgård/One of the most beautiful KOMMUN parks in Sweden 35-38 Kulturhistoria/Culture history Forntid möter framtid/Antiquity meets the future 39-42 Kultur/Culture I kulturens landskap/In the landscape of culture Du är här nu! 43-44 Handla Lokalt/Ronneby town Kullerstenshandel/Gårdsbutiker/Shop in the inner city/Farmers’ market 45-48 Fågel, fisk eller kött emellan? Vi är den moderna kurorten, Lovely food in Ronneby hjärtat i Sveriges trädgård, 49-51 Hemkänsla/A homely atmosphere Var vill du bo?/Where do you want to stay? med en av landets vackraste parker. 52 Tack för ditt besök Vi har mysiga kulturkvarter med Thank you for visiting us 53 Kommunikationer kullerstensgator och en fantastisk konsthall. Communications 54 Praktisk information Här finns skärgård och landsbygd, hav Practical information 55-56 Karta över Blekinge och fridfulla sjöar.
    [Show full text]
  • Strategiska Noder Definitioner, Utpekade Platser Och Underlagsmaterial Version 2021-03-30 REGIONAL UTVECKLING
    REGIONAL UTVECKLING Strategiska noder Definitioner, utpekade platser och underlagsmaterial Version 2021-03-30 REGIONAL UTVECKLING Innehållsförteckning Varför strategiska noder? ......................................................................................................... 3 Vilka är de strategiska noderna? ................................................................................................................. 3 Definition strategiska noder ...................................................................................................................... 4 Viljeinriktning strategiska noder ............................................................................................................... 4 Strategiska noder – kartor, underlagskartor och underlagsmaterial ...................................... 5 Karta 1: Platsernas befintliga strategiska egenskaper .......................................................................... 6 Karta 2: Strategiska noder med fullskaligt utbud ................................................................................... 7 Karta 3: Strategiska noder med icke fullskaligt utbud ........................................................................... 8 Karta 4: Strategiska noder – både med fullskaligt och icke fullskaligt utbud ................................... 9 Underlagskarta 1: Kommersiell och annan grundläggande service ..................................................... 10 Underlagskarta 2: Offentlig service ........................................................................................................
    [Show full text]