Grönstrukturplan Sida 97
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
DEL 3: Ronneby kommuns grönstruktur 3:4 SAMHÄLLENAS GRÖNSTRUKTUR Fördjupningar över samhällenas grönstruktur presenteras utifrån den geografi ska uppdelning i Skogsbygd, Mellanbygd och Kustbygd. Varje samhälle presenteras med text och bild. Förslag till framtida utveckling av områdena illustreras med kartbilder och i punktform under rubriken ”exempel på utvecklingsmöjligheter”. Dessa förslag kan ligga till grund och som vägledning för framtida utveckling och prioritering av åtgärder i samhällena. Övergripande indelning av de tre bygdetyperna och en översikt över vilka områden som täcks av förstorade kartblad och ortsbeskrivningar. 97 DEL 3: Ronneby kommuns grönstruktur 3:4:1 SKOGSBYGD Detta karaktäristiska höjdområde, beläget i Blekinges norra del förs ofta samman med den så kallade ”Småländska höjdplatån”. Inom detta område fi nns mycket stora höjdskillnader genom de ravinlandskap som till stor del följer vattendragen och många av sjöarna. Utmed vägarna öppnar sig landskapet runt de stora gårdarna och bylika samlingarna av hus. Flera av byarna har en krans av gårdssamlingar i en ”yttre ring” kring samhällena. Många av gårdarna ligger i utpräglade krönlägen och närheten till vattendrag har varit mycket betydelsefull för många av samhällena i skogsbygden. Tjurkhult. De stora tomatväxthusen till vänster i bilden. Belganet har vuxit upp kring Bräkneån och de möjligheter som åns fl öde gett. Bilden är från byns södra del där brand- station och träindustri ligger. Hallabro Skogsbygden, med sin rikedom i färgrika ortsnamn som redan de säger mycket om platsens identitet. 98 För åtgärder i strandnära lägen kan strandskyddsdispens krävas. ANTAGANDEHANDLING Samhällenas grönstruktur: Skogsbygd De större byarna har ofta en lång och intressant historia av bosättning och verksamheter. För hundra år sedan fanns här också mängder av torp och en del av dessa bildar idag basen för fritidsbosättningar. Byarnas attraktivitet beror inte enbart på tillgången till service utan de har samtliga en speciell skönhet genom sin relation till landskapet de ligger i och till det grundläggande mönster av hur gårdar, odlingar och vägar är placerade. Runt gårdarna är ofta både natur- och kulturvärden höga. Här kan man möta hagmarker, lövträdsdungar och lövträdsrika skogar. Skogslandskapet domineras annars helt av barrskogar och blandskogar En av skogsbygdens många imponerade gårdar. Bild från skogsbygden nordost om Eringsboda. Hallabro ligger vid Vierydsån och är ursprungligen de två En av de många och viktiga samhällslokaler som fi nns i byarna Västra och Östra Hallen som vuxit samman. I och skogsbygden. Folkets hus i Eringsboda som tagits över och kring samhället fi nns en mängd promenadstråk. drivs av samhällsföreningen. Bad- och samlingsplatsen vid galtsjön, en av skogsbygdens många klarvattensjöar. 99 ANTAGANDEHANDLING DEL 3: Ronneby kommuns grönstruktur ERINGSBODA I närheten av Eringsboda fi nns fl era turistsatsningar, som smälter väl in i landskapet, däribland Eringsboda Brunn, som är en klassisk festplats. Intill brunnen, ”Vid skolan fi nns en stor skog och där kan man bygga många kojor” längs med ett naturskönt parti av Nättrabyån, fi nns den idylliska fotbollsplatsen och badplatsen. I väster ”Skogen och de många vattnen ligger precis utanför” ligger Räntemåla, Hjorthålan och Blomstergården, som alla förknippas med natur- och ekoturism. Krösnabaneleden följer den gamla järnvägsbanken Eringsboda fungerar som centralort och mötesplats för genom samhället. Med hjälp av en gång- och de nordöstra delarna av kommunen. Samhället ligger cykelvänlig koppling västerut skulle denna kunna i ett sjö- och skogrikt område och har direktkontakt knytas samman med Vildmarksleden som slutar i med en hel rad sjöar samt Nättrabyån. Här kan man Hjorthålan cirka 10km väster om Eringsboda. uppleva en riktig skogskänsla, rida, fi ska och ta ett bad i en trolsk insjö. Eringsboda har en mycket I samhällets närhet fi nns några fi na slingor men lång historia med koppling till de folkrika delarna i utemiljön har också god potential till förbättring Smålands forntid och medeltid. Det är nära till den exempelvis genom en slinga runt Togölen och ett gamla riksgränsen och inte långt upp till centrat för elljusspår i anslutning till fotbollsplatsen. Skolskogen utvandringen till Nordamerika med platser som Vilhelm är viktig. Den stora begränsningen mot ett rikare Moberg medverkat till att göra kända; t ex Långasjö friluftsliv är vägarna. Det är hård och tung trafi k och Utvandrarleden. på fl era genomfartslede, vilket gör det svårt att ta sig utan bil mellan Eringsboda och kringbygderna. I skogarna runt Eringsboda fi nns många lämningar Särskilt stråket upp mot badplatsen i Södra Åsjön är som visar att området varit bebott under lång tid. problematiskt. Bland annat fi nns torpruiner, ruiner från linberedning, tjärdalar och en stor mängd stenmurar och rösen. I Göljahult fi nns ett bestånd av ovanliga ”ormgranar”. Exempel på utvecklingsmöjligheter I Makrilla hittar man det fantastiska naturminnet • Förbättra skyltningen från samhället till badplatsen ”Makrilla lind”. En stor och mäktig ek fi nns att beskåda och idrottsplatsen vid S Åsjön. i Bråten. Exempelvis genom geocaching kan man besöka fl era intressanta platser både inom och utanför • Förbättra kontakten för gång- och cykeltrafi kanter Eringsbodaområdet. mellan samhället och S Åsjön. Eringsboda har ett mycket speciellt centrum med • Möjlighet fi nns att utveckla badplatsen med kyrkan, skolan och fl era byggnader intill som bastu, ställplatser för husbilar och uppmärkning av tillsammans ger stor dignitet. Viss service fi nns i byn, vandringsvägar från idrottsplatsen. liksom badplats och ett fl ertal möteslokaler. Samhället • Upprustning av ”skolspåret”. är knutpunkt för ett stort område. Infl yttningen sker i första hand till de mindre byarna i kringområdet som • Samla aktiviteter för idrott och lek till skolområdet. ofta är lokaliserade till platser där skogen öppnar sig och övergår till åker och betesmark, exempelvis vid • Öka skyltning och möjlighet att koppla samman vildmarksleden med Eringboda och Krösnebaneleden. Gäddegöl, Broddamåla och Kolshult. Badplats vid fotbollsplanen i Eringsboda. 100 För åtgärder i strandnära lägen kan strandskyddsdispens krävas. ANTAGANDEHANDLING Samhällenas grönstruktur: Skogsbygd 101 ANTAGANDEHANDLING DEL 3: Ronneby kommuns grönstruktur HALLABRO fått stå friväxande på ett sätt som ger en känsla av avsaknad av tillräcklig omsorg. Centralt i byn ligger en ”Stigen är väldigt vacker och det känns som att anmärkningsvärd kulle med ädellövskog; ”Ekbacken”. man förfl yttar sig bakåt i tiden när man närmar sig Området är dock igenvuxet men med ökad skötsel Vannslätten” skulle området bli en tillgång som grönt närområde för hela tätorten. Hallabro har en äldre bykärna som ligger vackert inpassad i Vierydsåns dalgång mellan de två Hallabro bör ses som ett centrum för kringliggande ursprungliga byarna Västra och Östra Hallen. Centralt bygder; Belganet, Öljehult ochTjurkhult och därmed i området fi nns den sk. dammen som idag utgör ett vara tillgängliga från dessa även för icke bilburna. vassbevuxet område. Platsen bör restaureras och då En viktig målpunkt för boende i Hallabro är Galtsjöns bli en parkliknande eller ängshävdad mötesplats vid badplats utanför Belganet. Möjligheten att cykla dit på Vierydsån mitt i samhället. ett tryggt sätt bör förbättras. Den gamla järnvägsvallen erbjuder en bra grund som gång och cykelstråk Vid den gamla järnvägen i den södra delen av centralt men behöver förbättras, även ned mot byn fi nns en gård, vars skötsel påverkat hela Backaryd. närmiljön positivt genom tillskapande av beteshagar, omsorgsfulla sittplatser och sammanbindande gångstråk utmed den gamla järnvägsbanken. Detta område används både av byborna som promenadstråk och av skola och förskola som utfl yktsmål. Längst i söder kniper den långsträckta dalen ihop sig så att ån och den tidigare järnvägsbanken knappt ryms. Landskapsmässigt är denna passage emellertid en spännande entré söderifrån till Hallabro. Nu planeras omdragning av väg 27 med en sträckning utanför samhället. I samband med detta bör Hallabro har ett centralt landskapsrum med skola, idrottshall möjligheten för de boende att röra sig ut i naturmiljön och en stor samling byggnader. Detta var också en tid säkerställas. Fotbollsplanen och joggingspåret blir platsen för Hallabros fotbollsplats, då den fl yttades in från berört av omdragning av vägen genom bland annat Aborregölens stränder. Försök har tidigare gjorts för att buller. synliggöra att Vierydsån rinner igenom detta rummet men I samhällets östra spets ligger hembygdsgården för att få den positiva miljöeffekt som man önskar behövs en Vannslätten som knyts till samhället genom ett fortsättning. Idag är den så kallade ”dammen” igenvuxen och fl ertal vackra vägar och gångstråk. Vannslätten är innebär ett farligt och oattraktivt inslag. En lösning vore att både utgångspunkten för söndagens tipsrundor bygga vidare på tidigare intentioner och öppna upp platsen.. längs ”Kärleksstigen” och ett centrum för samhällets studiecirklar och föreningar. Exempel på utvecklingsmöjligheter Längs genomfartsvägen i Hallabro fi nns natur som ska fungera som rekreationsytor och sammanhållande • Förstärk och ge identiet åt entréer till samhället. grönytor i samhället. I dessa områden har det dock • Öka möjligheten för gång- och cykeltrafi k till de bedrivits en alltför våldsam huggning eller så har de kringliggande samhällena. Gamla järnvägsbanken kan utgöra grunden för denna. • Skapa en passage över Vierydsån i söder vid väg 27. • Säkerställ passagen