Församlingstidning Nr 3 hösten 2010

En lat arbetsmyra Barn i sorg

Ronneby Nr 3 • Hösten 2010 LEDAREN

Ansvarig utgivare Claes Klingberg Vår framtid, vår oro, vår glädje 0457– 45 52 60 [email protected] Rubrikens ord kommer från en bön i dopgudstjänsten, närmare bestämt från den förbön som man ber omedelbart efter själva dopet och det därpå följande välkomnandet. ”Barnen är vår framtid, vår oro, vår glädje”, står det ordagrant. REDAKTIONSKOMMITTÉ Claes Klingberg, Laurie Lofsvold, Jag har svårt att tänka mig en bättre sammanfattning av hur de flesta av oss upplever Staffan Sundås våra barn. Naturligtvis är de vår och hela mänsklighetens framtid. Det är till dem som vi överlämnar vår värld. Oron känner varje förälder. Vad ska det bli av detta barn, vad väntar Grafisk form på det av bekymmer, av sorger, av elände? Hur ser den värld ut som vi lämnar över till ExaktaMedia dem? Och ändå finns där, tillsammans med oron, en stor glädje över gemenskapen och 0451 – 70 65 00 den ömsesidiga tilliten. [email protected] Oron och glädjen är en egendomlig kombination. Jag kan ibland känna den vid barndop. Det händer nämligen inte så sällan att barnet ger mig ett strålande leende när jag tar det Tryck från faddern eller någon av föräldrarna för att döpa det. Det här leendet kan fylla mig med ExaktaPrinting 0451 – 70 65 00 lycka och glädje. Men sedan, efter själva dopet, när jag lyfter upp barnet och visar det för [email protected] släktingar och vänner, kan jag med oro för mig själv tänka: ”Vad ska det bli av dig, lilla liv? Hur kommer din framtid att se ut”? Vi har förhoppningsvis alla en gång varit föremål för glädje och förväntningar, men för många blev det inte så mycket mer än så. Jag kanske Adress låter pessimistisk, men efter många år som fängelsepräst vet jag hur litet som behövs för Svenska kyrkan Ronneby att det mesta ska bli fel. Kyrkogatan 24 Jag tror inte att det är något som upprör oss så djupt som när barn far illa. Det må vara 372 30 Ronneby sjukdom, brist på mat och vatten, övergrepp eller misshandel. Inget är så omskakande Växel: 0457– 178 50 Fax: 0457– 179 26 som att se eller läsa om grymheter, fysiska eller psykiska, mot barn. De är verkligen vår E– post: [email protected] oro. Men samtidigt också vår framtid och vår glädje. För vem kan motstå barnets leende www.svenskakyrkan.se/ronneby och belåtna joller? Nästa nummer utkommer v. 47 2010 Jag önskar dig Guds välsignelse!

Omslagsbild Shutterstock

Ronneby Församlingstidning Claes Klingberg Nr 3 hösten 2010

INNEHÅLL

En lat arbetsmyra Ledaren 2 S O M M A R B I L A G A 2 0 1 0 Barn i sorg Telefonnummer och adresser 3 VINTERBILAGA 2009-2010 En lat arbetsmyra 4

H Ö S T B I L A G A 2 0 1 0

BARN ”KYRKIS” kl. 8.30-10.30 ” K N A T T E K Y R K A N ” Barn i sorg 6 Ronneby kl. 13.00-15.00 Torsdagarna 2 september, 9 s 16 september, 23 septemb Måndagar, start 27 september eptember, Heliga Kors kyrka kl. 11.00 er kl. 8.30-10.30 kl. 13.00-15.00 Mässa. Måndagarna 6 september, 13 sep Tisdagar, start 28 september Saxemara kyrka kl. 16.00 20 september tember, Gudstjänst. ”SKAPARNA” Saxemara kl. 8.30-10.30 V Å R B I L A G A 2 0 1 0 Ronneby kl. 15.00-17.00 Listerby kyrka se nedan under Tisdagarna 7 september, 14 septemb Torsdagar, start 30 september tjänster” 21 september . ”Musikguds er, - Information om barn- och familjegrupper hemsidan: www.svenskakyrkan.s Söndag 19 september – 16:e efter T finns på och Kallinge se neda eller ring Kerstin Lidesjö 0457-45e/ronneby refaldighet . ” r e t sän j t n under ”Musikguds 52 73. - Hjortsberga kyrka kl. 11.00 KONFIRMANDER & Mässa. ANDRA UNGDOMAR Söndag 26 september – 17:e eft Heliga Kors kyrka kl. 11.00 Konfirmandgrupperna er Trefaldighet Är Du född 1996 och inte börjarännu anmäunder september. Gudstjänst; Röda korset bjude snarast till Anna Sjödalen, tel. 045 prästgården. r på kyrkkaffe i ld? Hör av dig Konfirmandgudstjänst 7-45 52 57. Förkärla kyrka kl. 14.00 Kallinge kyrka kl. 18.00 Gudstjänst. Lördag 16 oktober Söndag 3 oktober – Den h Ö P P E N G R U P P E R Konfirmandgudstjänst för alla ko Listerby kyrka kl. 11.00 Ronneby kl. 9.00-11.00 vår stora församling. elige Mikaels dag Ronneby nfirmander i hela Gudstjänst för små och stora Måndagar, start 27 september Ungdomsgruppen 4-åringar. Fest i sockenhuset.. Bibelutdelning till Höstbilaga Ronneby kl. 13.00-15.00 Kallinge församlingshem kl. 18.00 Eringsboda kyrka kl. 11.00 Onsdagar, start 29 september Torsdagar, start 16 september Information: Mija Lindahl, tel. 45 5 Söndag 3 oktober Listerby kl. 9.30-11.30 Gudstjänst för små och stora Måndagar, start 27 september 2 75 till 4-åringar. Fest i församlingshemme GUDSTJÄNSTER . Utdelning av biblar L i s t e r b y 9 . 0 0 - 1 1 . 0 0 Kallinge kyrka kl. 15.00 t Söndag 5 september – 14:e e Fredagar, start 29 oktober Söndag 3 oktober. Edestad kyrka kl. 11.00 fter Trefaldighet Gudstjänst för små och stora. Utdeln Eringsboda kl. 9.00-11.00 Mässa med dop. till 4-åringar. Fest i församlingshe med aktiviteter Torsdagar, start 30 september ing av biblar Heliga Kors kyrka kl. 11.00 Heliga Kors kyrka kl. 18.00 mmet. Gudstjänst. ÖPPENGRUPP + RYTMIK (1- Mässa. Ronneby kl. 9.00-11.00 Möljeryds kyrka kl. 14.00 5-åringar) Backaryds kyrka kl. 18.00 Torsdagar, start 30 september Gudstjänst. Sancta Mariakören, k Gudstjänst. yrkkaffe. BABYRYTMIK Eringsboda kyrka kl. 14.00 ”Kyrkans dag”; mässa, kyrkkaffe. Söndag 10 oktober – Tacksägelse Ronneby kl. 9.00-11.00 Eringsboda kyrka kl. 11.00 Tisdagar, start 28 september dagen Söndag 12 september – 15:e e Skördegudstjänst. Öljehults kyrka kl. 11.00 fter Trefaldighet Öljehults kyrka kl. 14.00 Mässa. Skördemässa.

Edestad kyrka kl. 16.00 Skördegudstjänst. Kyrkkaffe församlingshemmet. och försäljning i

HAQ 2 VIN HAQ 3 VIN Våra kyrkor

SAXEMARA KYRKA

Saxemara, beläget längst i söder och ute vid havet i Ronneby församling, har aldrig varit egen församling. Men 1939, det stora kyrkobyggnadsåret i Ronneby, byggdes här en kyrka, liksom i Kal- linge och Bredåkra. Kyrkan är byggd i nationalromantisk stil av putsat tegel. Interiört präglas den av ett maritimt tema, med bland annat en takkonstruktion som påminner om skeppsbyggeri. Altar- tavlan, av Olle Hjortzberg, visar den uppståndne Jesus tillsam- mans med en dikesgrävande bonde och två sillfiskare – en tydlig anknytning till just Saxemara. Under vinterhalvåret firas gudstjänster sparsamt i Saxemara kyrka. Under sommarhalvåret lever gudstjänstlivet upp med mycket välbesökta musikgudstjänster varje vecka.

Här når du oss

Riktnummer 0457 – om inget annat anges. Pedagoger Emma Gustafsson 45 52 72 Cecilia Karlsson 45 52 64 Kyrkans Hus Kerstin Lidesjö 45 52 73 Adress Svenska kyrkan Ronneby (ansvarig för den pedagogiska verksamheten) Kyrkogatan 24 Mija Lindahl 45 52 75 372 30 Ronneby Maria Losell 45 52 94 Vi har normalt öppet måndag-fredag kl 8-15 Victoria Lundgren 45 52 54 (lunchstängt kl 12.30-13.30). Hanna Stigsson 45 52 95 Telefon (växel) 178 50 Kyrkväktare Göran Andersson 45 52 61 Telefonsvarare då växeln är stängd. Yngve Persson 45 52 52 Fax 179 26 (ansvarig för väktare och värdinnor) E-post [email protected] Helen Stråth 45 52 83 Kyrkoherde Claes Klingberg 45 52 60 Monia Svensson 45 52 89 Sekreterare Vaino Canberg 178 61 Monika Svensson 45 52 88 Värdinnor Kerstin Andersson 45 52 55 Församlingsenheten Mona-Lisa Johansson 45 52 79 Enhetschef Laurie Lofsvold 45 52 90 Lisen Mårtensson 45 52 51 Assistent Helena Johnsson 178 50 Eva Palmquist 45 52 82 Präster Ingrid Dahlström 45 52 59 Administration Eva Jemn 45 52 91 Kanslichef Ulrika Svensson 45 52 68 Karin Jönsson 45 52 58 Assistent Carina Gunnarsson 45 52 78 Axel Sidenmark 45 52 63 Tony Strepin 45 52 56 Kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen Bengt Sturevik 45 52 50 Postadress Kyrkogårdsförvaltningen Diakoner Birgitta Brännström 178 74 Eringsbodavägen 1 Kristina Johansson 45 52 81 372 92 Kallinge Musiker Anna-Maria Berg (tj.led.) 45 52 62 Besöksadress Vid Bredåkra kyrka Mattias Johansson 45 52 69 Vi har normalt öppet för besök mån-fre kl 10-12, 13-15. Fredric Lindahl 45 52 71 Telefon (växel) 0457-209 40 Karin Londrén 45 52 66 Växeln är normalt öppen mån-fre kl 10-12, 13-15. Hanna Stigsson 45 52 95 Telefonsvarare då växeln är stängd. Lena Sturevik 45 52 93 Fax 0457-208 19 Staffan Sundås 45 52 70 E-post [email protected] (ansvarig för musikverksamheten) Enhetschef Cristina Anderberg 209 40 Assistent Annelie Carlsson 209 40

HAQ 2 VIN HAQHAQ33VINVIN En lat arbetsmyra

Per Dunsö är anställd av Musik i . Hans jobb är att göra sång- och musik­föreställningar för barn. Per har alla förutsättningar för att göra ett bra jobb: Han är musikalisk och han älskar barn. Dessutom har han gedigen erfarenhet av jobbet. – Jag har gjort ett stort antal radio- och TV-program, säger han, förutom vanliga scenprogram, bland annat Solstollarna och Cozmoz. Mina produktioner riktar sig inte bara till barnen utan också till de vuxna. Och han tillägger: –Det är för övrigt rätt intressant att se hur de vuxna männen beter sig: de sätter sig inte utan står utefter väggarna längst bak. Varför vet jag inte!

Text: Claes Klingberg Foto: Laurie Lofsvold

Var hämtar du själv inspirationen till dina produktioner? improvisation! Men som huvudregel gäller att improvisation är – Mina främsta inspirationskällor är utan tvekan skogen, havet, att betrakta som en olyckshändelse. Men när vi gör den 176:e stjärnhimlen. Det är under långa promenader som mina idéer föreställningen av samma produktion, kan jag ibland tycka att föds. Sådana naturupplevelser finns nära mig, eftersom jag bor det blivit för mycket rutin. i Saxemara. Sedan är faktiskt barnen ständiga källor till inspira- tion. Om jag är på besök hos någon och ser en leksak eller en Gillar du Mora Träsk? trehjuling, så frågar jag alltid efter barnet. – Inte särskilt!

Vad kännetecknar en bra produktion? Hur ser du på kyrkans roll – En bra föreställning innebär delaktighet. Det får alltså inte bara när det gäller barn och vara jag och mina medarbetare som gör något, utan alla som är musik? där har en roll i föreställningen. Jag vill ha respons från publiken! – Tyvärr är jag inte särskilt kyrklig. Och det tycker jag att jag får. Jag har lyckats hitta ett sätt att vara Jag är nog som folk är mest i det av- seriös mitt i allt spexande på TV. seendet. Jag går naturligtvis på dop och bröllop och begravningar, jag är inte avståndstagande när det gäller Hur länge håller en föreställning? kyrkan. Jag tycker nog att mina – Den håller ca två år. Det innebär ungefär 250 föreställningar. sånger ofta har ett andligt innehåll, Och de sker naturligtvis inte hela tiden här i Blekinge. Musik vilket väl inte är så märkligt. i Blekinge har avtal med kommunerna här men säljer också Vi är ju alla människor, produktionerna till andra kommuner i Sverige. Föreställningarna som lever under samma kan äga rum på alla möjliga ställen: skolor, förskolor, lekhallar, villkor och med gymnastiksalar, bibliotek, Folkets hus. likartade tankar och problem. Andlighe- Finns det plats för improvisation under en föreställning? ten delar vi nog – Våra föreställningar är nog väldigt strukturerade – det ser med varandra. inte minst vår regissör till. Men själv vill jag gärna busa lite, om det är möjligt. Sedan har jag en tendens att ofrivilligt glömma ett och annat, vilket gör det nödvändigt med ett visst mått av

HAQ 4 VIN HAQ 5 VIN Namn Per Dunsö Ålder 61 år FAKTA Familj Hustru och tre utflugna barn Yrke Musiker Bor Senast lästa bok Saxemara Sveriges järnvägars historia Musikfavorit Lyssnar mest på klassisk musik. Gillar P2. Och Mikael Wiehe! Spelar Resmål för semestern Gitarr, piano, klarinett Bästa film Åker sällan på semester. Turnerandet räcker Är ingen cineast men tycker om Tycker bäst om Du levande av Roy Andersson Tycker sämst om Mitt jobb, min familj, barn, en trygg tillvaro Kamphundar Förebilder Sådan är jag Paul Simon, The Beatles Punktlig, hängiven mitt jobb, lat

HAQ 4 VIN HAQ 5 VIN Barn i sorg

Bernt Eriksson kommer något sent till intervjun, en vana som han enligt Laurie Lofsvold haft så länge hon känt honom. Men hans sätt är ytterst avväpnande, det känns omedelbart som om han är en gammal bekant, och hans intresse och engagemang för det vi talar om är påtagligt. Han bor som vanligt under sommaren på Sturkö tillsammans med familjen i ett hus, som har anknytning till hans släkt.

Text: Claes Klingberg Foto: Laurie Lofsvold

– Jag kommer från en enkel miljö, säger han, och den har förstå innebörden i att någon närstående är död och det defini- präglat mig. Att sitta i läkarstämmor eller att utnyttja sin position tiva i detta. För de små barnen är det främst den känslomässiga till att skaffa sig betydelsefulla vänner är inget för mig. Jag har en upplevelsen av döden som skilsmässa som skapar saknad och tydlig arbetarbakgrund och har alltid haft en politisk orientering i längtan efter den döde. mitt liv. – De erfarenheter barnet tidigare har gjort av död och förlust Bernt har varit sjukhuspräst vid Universitetssjukhuset i Lund är också av stor betydelse, fortsätter han. Familjens religiösa sedan 1970 och har redan från början specialiserat sig på barn. tro och livssyn är också en viktig faktor när det gäller att foga in Barn med svåra sjukdomar, döende barn, barn som förlorat sina upplevelsen i ett meningstolkande sammanhang. föräldrar. – När det gäller barnets reaktioner kan man säga följande: – Att vara tillsammans med barn i dödens närhet och i sorg är Den omedelbara akuta reaktionen är chock och en stark rädsla en konstnärlig uppgift, säger Bernt. Det handlar om fantasi, att och oro. Tryggheten i tillvaron, som de flesta barn känner, är med bilder, symboler, poesi, sång och musik gestalta helheten. hotad. Det är inte ovanligt att barn som ett skydd mot det skräm- Den helhet som uttrycker allas vårt hopp, vår längtan och ibland mande och smärtsamma stänger av och förnekar det som hänt. sköra tro att livets mening är kärlek, gemenskap och glädje – inte De gråter ofta inte alls, de ställer inga frågor, de vill bara gå ut sorg, ensamhet och död. och fortsätta sin lek, som om ingenting hänt. Allt ska vara som vanligt. Hur kom det sig att du intresserade dig för barn och – När den första chocken lagt sig, fortsätter Bernt, kommer familjer? ofta reaktionerna på den nya livssituation som barnet hamnat i. – De traditionella prästuppgifterna lockade mig egentligen inte, Känslor väller fram som fyller barnet och som berör hela dess säger han. Jag var från början mer själavårdsinriktad och skaf- liv. Där finns ångesten, de smärtsamma minnena, känslor av fade mig också en utbildning inom S:t Lukasstiftelsen. När jag utsatthet, litenhet och hjälplöshet. Där finns vreden, ilskan och sedan började som sjukhuspräst, fortsätter han, hade jag varje protesten. Där finns skuldkänslorna och självanklagelserna. Där vecka begravningar av dödfödda barn eller barn som avlidit finns rädslan att ytterligare dödsfall skall drabba familjen. Där tidigt. Men det var aldrig några föräldrar med på begravningen. finns sömnsvårigheterna, mörkrädslan och mardrömmarna. Jag kunde stå där ensam i sjukhusets kapell med fem små kis- tor. På den blankett där föräldrarna gav sitt skriftliga tillstånd till Om man som vuxen mött barn som upplevt död och att deras barn skulle kremeras stod det längst ner en rad som jag sorg, så vet man hur svårt det är att hantera. Hur ser aldrig kunde acceptera: ”Skulle någon vilja närvara vid begrav- du som själavårdare på det? ningen, skall detta anmälas till sjukhuspastorn.” Jag ändrade den – Barn behöver vuxna som hjälper fram och tillåter känslor, meningen till ”Skulle någon inte vilja närvara, skall detta anmälas som är ärliga och uppriktigt försöker svara på alla de frågor till sjukhuspastorn”. Detta blev en vändpunkt för förlossningsvår- som barnet behöver få ställa, som orkar se verkligheten när den den i Sverige! Det som tidigare kallats humanbiologiskt avfall fick är som allra svårast och som har en livsförankring och livssyn ett mänskligt ansikte och sorgen togs på allvar. som förmedlar tillit till barnet. Det finns ett samtal, ett möte som måste komma till stånd. Samtalet och mötet utgör livsnerven i all Hur sörjer barn? mänsklig existens, det som gör oss delaktiga i varandras liv. – Det finns flera faktorer som påverkar det, säger Bernt. Grund- – Ofta är vuxnas hanterande av barns upplevelse av död och läggande är barnets ålder och mognad. Det lilla barnet kan inte sorg dock mera styrt av vår rädsla för barns ångest och smärta

HAQ 6 VIN HAQ 7 VIN Namn Bernt Eriksson Ålder 68 år FAKTA Familj Hustru, två utflugna söner och två barnbarn Yrke Sjukhuspräst Bor Favoritförfattare Lund och Sturkö Läser mest facklitteratur Musikfavorit Resmål för semestern Puccini, Arvo Pärt, Preisner Bästa film Grekland Tycker bäst om Hugo och Josefine Mina barnbarn, musik, teater, kultur liksom vår egen vanmakt. Vi vill skona dem, Tycker sämst om Förakt för svaghet ofta av kärlek och omtanke, och kan därmed Sådan är jag Empatisk, närvarande, intuitiv, uppmärksam medverka till att stänga dem ute från den för människors utsatthet verklighet som är deras. När vi i all välmening värnar, skyddar och överbeskyddar barnen från att möta allvarlig sjukdom och död, riskerar vi att göra dem en otjänst. Det är inte barnet vi skyddar, utan oss själva från att behöva uppleva barnets smärta och utsatthet. ut sin föreställningsvärld med. Det är därför viktigt att ge barnet Hur menar du då att vi som vuxna ska ”agera”? möjlighet att på olika sätt, och med olika ”språk”, gestalta och – Det är viktigt att vi som vill hjälpa sörjande barn ser och förstår berätta om sin sorg för att därigenom omvandla sin vrede och alla de motstridiga känslor som barnet bär inom sig. Att vi beja- förtvivlan till en inre kraftkälla. Det kan vara genom lek, teckning- kar och hjälper fram alla de uttryck som sorgen kan klä sig i. Ju ar, ceremonier och liknande. Det kan ske i sagans och mytens mer barnet tillåts att uttrycka sig för sin omgivning, desto mindre form eller med hjälp av symbolhandlingar genom vilka sorgen blir kvar av skrämmande fantasier som barnet självt tvingas fylla och saknaden, liksom kärleken och glädjen, kan finna uttryck.

HAQ 6 VIN HAQ 7 VIN RETURADRESS: Svenska kyrkan Ronneby Kyrkogatan 24 372 30 Ronneby

Barn ställer ofta så svåra frågor vid en närståendes – att Gud inte vill lidande och död död. Var finns han/hon nu? är ett exempel. Hur ska – att Gud känner lidandet och döden och är med oss inne i det man svara? – att Gud vill att vi skall kämpa emot och begränsa lidandet i – Många av barnens frågor kan vi inte ge några heltäckande svar världen på, därför att vi som vuxna brottas med samma frågor. Men det – att Gud ger oss ett hopp om att det onda, lidandet och döden är viktigt att fånga upp och med stor respekt ta emot barnets en dag skall bli definitivt övervunnet. tankar, lyssna och förmedla något av vår egen tro och livstolk- ning. Kristen tro kan vara till hjälp och stöd att förmedla den Du har skrivit att kärlek är att se. Vad menar du då? Gudsbild som säger – Barnets, liksom varje människas, grundläggande existen- tiella behov är att bli sedd och bekräftad. Det är en förutsättning i livet till att finna glädje, trygg- het och mening. Det råder stor enighet om att något av det mest avgörande för barns hälsa och för hela personlighetsutvecklingen är själva den blick som speg- lar barnet. Detta, tillsammans med upplevelsen av närhet till föräldrarna, vill skapa den inre bild som barnet införlivar med sig genom ögonen, – bilden av ansiktet som är vänt mot det med ögon som älskar och som ger gensvaret: Jag ser dig, mitt barn, och jag älskar dig. – Någon ser på oss utan att vika undan eller stöta bort. Den- na tidiga upplevelse av ett ansikte som ville oss väl ligger gömd inom oss som ett outplånligt minne och tränger fram som en intensiv längtan hela livet. Läng- tan efter ansikten och ögon att spegla vår själ i. Efter det krav- lösa ansikte som bara är. Som tar emot vår gråt eller förtvivlan och vår glädje och vår lust. Mötet med det första ansiktet är därför en viktig erfarenhet som påverkar förmågan att känna tillit och lust till livet. – I kärlekens, förtrolighetens och samförståndets möte finns kanske den starkaste kristna symbolen, Guds ansikte som lyser över oss och ger oss frid. I återspeglingens möte känner jag att jag lever. – Livet rymmer en grundläg- gande solidaritet. ”Jag ser dig, mitt barn, och jag älskar dig. Jag välsignar dig.”