Ronneby 2035 Förslag till översiktsplan för kommun Antagandehandling April 2018 Politisk styrgrupp Samråd Kommunstyrelsens arbetsutskott utökat med representanter från de partier 2017-04-24 till 2017-06-25 som inte är representerade. Roger Fredriksson (M) ordförande Utställning Kenneth Michaelsson (C) 1:e vice ordförande 2017-12-27 till 2018-02-28 Malin Norfall (S) 2:e vice ordförande Roger Gardell (L) ledamot Godkännande i kommunstyrelsen Anna Carlbrant (RP) ledamot Nicolas Westrup (SD) ledamot 2018-06-05 Tommy Andersson (S) ledamot Peter Bowin (V) ledamot Antagande i Kommunfullmäktige Lova Necksten (MP) ledamot Willy Persson (KD) ledamot 2018-06-20

Projektledning och medverkande Laga kraft 2018-07-23 Arbetet har tagits fram av miljö- och byggnadsförvaltningen med hjälp av representanter från samtliga förvaltningar och bolag i Ronneby kommun. Konsekvensbeskrivning Ronneby kommun genom representanter från kommunledningskontoret och Cefur (Center för forskning och utveckling i Ronneby). Kartor och illustrationer Miljö- och byggnadsförvaltningen Ronneby kommun

2 Förord

Ronneby kommun håller på att växa – fl er väljer att fl ytta till oss och nya Du som invånare har fått svara på frågan redan under hösten och vintern företag etablerar sina verksamheter i vår kommun. 2015/2016. Nästan 3000 svar har kommit in till oss och vi har läst alla! Så ser det ut idag och jag med många andra hoppas på att tillväxten fortsät- Utifrån dina svar har tre framtidsbilder om boende, kommunikationer och ter. Jag ser tillväxten som något väldigt positivt och den för med sig många näringsliv arbetats fram – beskrivningar av hur vi vill att Ronneby kommun fl er positiva effekter när det gäller till exempel arbetstillfällen och fl er ska utvecklas fram till 2035. valmöjligheter för oss invånare. Dokumentet i dina händer har bearbetats ordentlig. Många har tyckt till och Tillväxten kräver även en del av oss som kommun, som markägare, arbets- alla synpunkter har besvarats. Men ibland har vi behövt göra prioriteringar givare och inte minst beslutsfattare. Vilken väg ska vi gå? och väga olika intressen mot varandra. Allt för att Ronneby kommun ska kunna växa på ett hållbart sätt. Arbetet är inte färdigt med presentationen av I dokumentet du håller i din hand Ronneby 2035 – översiktsplan för Ron- översiktsplanen. neby kommuns presenteras fl era strategiska ställningstaganden om till exempel var vi ska växa och hur vi ska utvecklas. Det är kommunens mest Det är nu allting börjar. centrala och långsiktiga planeringsverktyg när det gäller hållbar använd- Tillsammans kan vi bygga Ronneby 2035. ning av mark- och vattenområden. Det är här vi kan visa vägen! Tänk dig Ronneby år 2035. Jag har hunnit fylla 60 år och våra i år nyfödda Ronnebybor tar snart studenten. Det är ett långt tidsperspektiv där mycket kan hända som vi inte vet idag. Ändå är det viktigt att vi vågar välja vägen nu. Översiktsplanen uttrycker kommunens ambitioner för en hållbar sam- Roger Fredriksson hällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Så vad betyder en hållbar samhällsutveckling och en god livsmiljö för oss som bor och verkar Kommunstyrelsens ordförande i Ronneby?

3 Hållbara kommunikationer 26 • Infrastruktur i regionen och kommunen 26 • Ett miljöanpassat transportsystem 26 Innehåll • Kollektivtrafi k 26 • Gång- och cykeltrafi k 27 • Vägnät 28 Inledning • Järnväg 28 Vad är en översiktsplan? 7 • Flygtrafi k 29 • Sjöfart 29 Översiktsplanering i Ronneby kommun 7 • Utveckla transportsambanden till noder i omvärlden 30 Mål och styrdokument 8 Process 8 Rik grönstruktur med höga naturvärden 30 • Natur- och kulturmiljö i planeringen 30 Vision och framtidsbilder 9 • Stärkt biologisk mångfald 31 Ronneby och omvärlden 11 • Ekosystemtjänster vid planering och bebyggelse 32 • Ett rikt och tillgängligt friluftsliv 32 Vad utgår vi ifrån? Robust samhälle i ett förändrat klimat 34 Mosaik av attraktiva livsmiljöer 15 • Rekommendationer för fysisk planering och befi ntlig bebyggelse 34 • Attraktivt boende i unika miljöer 15 • Förändrade temperaturer 34 • Arkitektur, formgivning och design 16 • Ökad nederbörd 34 • Blandade boendeformer och social hållbarhet 16 • Stigande havsnivåer 35 • Offentlig och kommersiell service 18 • Topografi ska och geologiska förhållanden 36 • Hållbart byggande med goda inomhusmiljöer 19 • Översvämning, ras, skred och erosion 36 Hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen 20 Teknisk infrastruktur och energi 38 • Stärkta bebyggelsekärnor nära befi ntlig infrastruktur 20 • En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen 38 • Stråk för attraktiv utveckling 20 • Effektiv förnyelsebar energi 38 • Boende på en levande landsbygd 20 • Områden för vindkraft 39 • LIS-områden för landsbygdsutveckling 21 • Dagvatten 39 • Kustbebyggelse 21 • Avlopp 40 Innovativt näringsliv med hög sysselsättning 22 • Säker dricksvattenförsörjning 41 • Rätt verksamhet på rätt plats 22 • Avfall som resurs 42 • Detaljhandel 22 • Kraftledningar 42 • Besöksnäringen 23 • Eldistribution 42 • Lantbruk 24 • Företagande utifrån cirkulär ekonomi och naturliga resurser 24 • Kompetensutvecklingen för verksamheter 25

4 Så planerar vi! Miljökvalitetsnormer 87 • Omgivningsbuller 87 Utvecklingsstrategier 44 • Utomhusluft 88 Användning 47 • Vatten 88 • Ronneby tätort 49 Andra allmänna intressen 90 • 54 • Jord- och skogsbruk 90 • Bräkne-Hoby 57 • Stora opåverkade områden 91 • Saxemara 60 • Bostadsförsörjning 92 • 62 • Strandskydd 92 • 64 • 66 Mellankommunala och regionala intressen 93 • Ronneby en integrerad del i regionen 93 • 68 • Kommunikationer 93 • 70 • Havet och kusten 93 • Utvecklingsområde - Järnavik 72 • Grönstruktur 93 • Landsbygden 74 • Vattenfrågor 94 • Havet 75 • Utbildning och kompetensförsörjning 94 • Teknisk försörjning 94 Planeringsunderlag och Riksintressen • Handel och näringsliv 94 Hänsyn 76 • Friluftsliv och turism 94 Vad är ett riksintresse? 76 Fortsatt arbete • Riksintresse för Naturvård 77 • Riksintresse skyddade vattendrag: Bräkneån 78 Pågående processer 95 • Riksintresse geografi ska bestämmelser: Kustzonen 78 • Natura 2000-områden, habitat-/fågelområden 78 Framtida processer 95 • Riksintresse för Kulturmiljövård 79 • Riksintresse för Friluftslivet 80 Miljökonsekvensbeskrivning • Riksintresse för Kommunikationer 81 • Sammanfattning 96 • Riksintresse för Yrkesfi ske 82 • Nollalternativ 97 • Riksintresse för Vattenförsörjning 82 • Metod och avgränsning av relevanta frågor 97 • Riksintresse för Totalförsvaret 83 • Konsekvenser av föreslagna planeringsstrategier av mark- och Risker och säkerhet 84 vattenanvändningen 98 • Farligt gods 84 • Kommunens framtidsbilder 104 • Förorenade områden och deponier 85 • Folkhälsomål 105 • Markradon 86 • Betydande social påverkan 107 • Magnetfält 86 • Miljökvalitetsmålen 109 • Buller 86 • Betydande miljöpåverkan 111 • Djurhållning 87 • Uppföljning 115 5 Läsanvisning

Del 1 Inledning I del 1 beskrivs vad en översiktsplan är och processen för att ta fram den. Här beskrivs också kommunens nuläge och omvärld, liksom kommunens vision och de framtidsbilder som översiktsplanen syftar till att uppnå. Del 2 Vad utgår vi ifrån? I del 2 presenteras planeringsstrategier och temaområden. Temaområdena ger en fördjupad bakgrund till planeringsstrategierna som syftar till att främja en utveckling mot kommunens framtidsbilder.

Del 3 Så planerar vi! I del 3 visas geografi skt på kartan hur mark- och vattenområden i kommunen föreslås användas, utvecklas och bevaras.

Del 4 Planeringsunderlag och riksintressen I del 4 beskrivs planeringsunderlag, hänsynsområden och riksintressen för Ronneby kommun.

Del 5 Fortsatt arbete I del 5 nämns viktiga åtgärder som har identifi erats i arbetet och som kräver fortsatt arbete.

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplanen Här bedöms sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser av planförslaget

6 Inledning

Vad är en översiktsplan? Översiktsplanering i Ronneby kommun En översiktsplan (ÖP) anger kommunens intention för användningen av Kommunens nu gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige mark- och vattenområden i kommunen. Här beskrivs hur den byggda den 30 november 2006. Sedan dess har kommunen upprättat tre tematiska miljön ska användas, bevaras och utvecklas utifrån de allmänna intressen tillägg till översiktsplanen gällande Vindkraft (2012), som ska tas hänsyn till i den fysiska planeringen. LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2013) och Grönstrukturplan för Ronneby kommun (2018). Dessa planer har lyfts in Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men den är ett viktigt strategiskt i det nu framarbetade förslaget till översiktsplanen. Avsikten är dock att verktyg. Bland annat är den vägledande för tillståndsprövningar och planerna ska fortsätta att gälla som tematiska tillägg även efter den nya detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Den innehåller översiktsplanens antagande. information om framtida utvecklings- och utbyggnadsområden och ger stöd och vägledning för beslut som rör användningen av mark- och Utöver detta pågår arbete med att upprätta en interkommunal havsplan vattenområden. I översiktsplanen uttrycks kommunens ambitioner för en som en fördjupning av översiktsplanen i samarbete med Blekinges övriga hållbar samhällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Att bidra kustkommuner. till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås är en viktig del av översiktsplanen. Översiktsplanen regleras av Plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Översiktsplaneringen är en ständigt pågående process, då förutsättningar förändras och nytt underlagsmaterial kan leda till nya prioriteringar. PBL kräver därför att kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod tar ställning till översiktsplanens aktualitet.

7 Mål och Styrdokument Process Arbetet med översiktlig planering styrs, förutom av Plan- och Bygglagen Medborgardialog samt Miljöbalken, även av lokala regionala, nationella och internationella mål och strategier. Dessa utgör ett viktigt redskap för att nå en hållbar En viktig grund för arbetet med översiktsplanen har varit en inledande utveckling. Här beskrivs ett urval med särskilt stor betydelse: medborgardialog. De som bor och verkar i kommunen är en mycket viktig källa till kunskap och de verkliga experterna på hur det är att • Den regionala utvecklingsstrategin ”Attraktiva , leva i Ronneby kommun. För att nå många har fl era steg och olika Blekingestrategin 2014-2020”, anger den gemensamma färdriktningen kommunikationsmetoder använts, bland annat vykort med frågor, möten med en hållbar utveckling grundat i de styrkor och utmaningar som och webbenkät. fi nns just här. Utvecklingsstrategin har belysts genom projektet ”Strukturbild Blekinge” där viktiga funktionella samband utifrån Synpunkterna har varit en utgångspunkt för de tre framtidsbilderna prioriterade områden presenterats i regionala kartor. om boende, kommunikationer och näringsliv som ligger till grund för utarbetandet av planeringsstrategier i översiktsplanen. • Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” vilket ska genomföras inom ramen för de elva nationella målområdena. I Ronneby kommun har de nationella målen omsatts i en folkhälsopolicy för att uppnå målen. • Det övergripande målet för miljöpolitik, det så kallade generationsmålet, som innebär att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Ronneby kommun arbetar utifrån ett lokalt miljöprogram med fem utvalda fokusområden. Vykort med frågor skickades ut ll kommunens alla hushåll som en del av medborgardialogen. Till • De globala målen - Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom höger ser du svaren på frågan ”Vad är Ronneby kommuns styrkor för fram den”. och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och fl ickor samt säkerställa Samråd ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala Med framtidsbilderna, synpunkterna från allmänheten och viktiga målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna styrdokument som grund har tjänstemän och politiker på Ronneby kommun av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den tagit fram ett förslag till översiktsplan. Samråd genomfördes under våren miljömässiga. 2017 för att medborgare, myndigheter, föreningar och andra intressenter Övriga nationella mål med störst koppling till översiktsplaneringen skulle kunna lämna synpunkter på planförslaget. Under samrådstiden är Europeiska landskapskonventionen, transportpolitiska mål, fanns planförslaget tillgängligt i stadshuset och på biblioteken samt jämställdhetsmål, bostadspolitiska mål, mänskliga rättigheter, FN:s på kommunens hemsida. Samrådsmöten hölls på sex olika platser i konvention om barns rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för kommunen. Inkomna synpunkter och kommentarer om hur dessa beaktats personer med funktionsnedsättning. har sammanställts i en samrådsredogörelse. 8 Utställning Vision och framtidsbilder Efter samrådet reviderades och bearbetades planförslaget. Det reviderade Ledstjärna för kommunens arbete är Vision Ronneby, antagen 2013. Vision förslaget ställdes ut under drygt två månader vid årsskiftet 2017/2018. Ronneby har också varit utgångspunkt för arbetet med kommunens nya Medborgare, myndigheter, föreningar och andra intressenter kunde då ta översiktsplan. del av förslaget och lämna synpunkter. De synpunkter som kom in under utställningen har sammanställs i ett särskilt utlåtande som även redogör för Utifrån Vision Ronneby har tre framtidsbilder arbetats fram. de eventuella förändringar som synpunkterna lett till. Planen har därefter Framtidsbilderna beskriver kommunens ambitioner för utvecklingen slutjusterats. Enligt PBL ska planförslaget ställas ut på nytt om det ändras fram till år 2035. De bottnar i ett brett arbete baserat på medborgardialog, väsentligt efter utställningen. I det aktuella förslaget har inga principiella politiskt arbete och kommunens befi ntliga styrdokument. ändringar gjorts efter utställningen vilket skulle föranleda behov av en ny Framtidsbilderna har fördjupats inom sju tematiska områden som resulterat utställning. i planeringsstrategier för kommunens framtida utveckling. De beskrivs i Antagande del 2. Planeringsstrategier ligger till grund för de geografi ska förslagen som presenteras i del 3. När planförslaget slutligen är utställt och reviderat är det klar för antagande. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen. VISION RONNEBY Översiktsplanens planeringsprocess

19 planeringsstrategier Geografi ska utvecklingsförslag 9 Vision Ronneby Ronneby skall vara en framgångskommun där skola som förbereder våra barn för framtiden samt befolkningen och antalet arbetstillfällen ökar. Kommunen individanpassad omsorg i livets alla faser. ska präglas av ett tillåtande, lyssnande och ansvarstagande Näringslivet ska uppmärksammas som grunden för allas ledarskap där omsorg om invånarna, näringslivet och vår ekonomi och genom nära dialog ges möjlighet att vara miljön står i fokus. delaktiga i samhällsutvecklingen. Alla människor ska ha samma rättigheter och lika värde Naturen och vår miljö skall förvaltas med ett långsiktigt och varje enskild individ skall bemötas med respekt och perspektiv så att vi bevarar dess värden till efterkommande erbjudas god kommunal service, en attraktiv livsmiljö, ett generationer. levande kulturliv och en rik fritid. Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga Den kommunala servicen skall kännetecknas av valfrihet mål för att utvecklas till en jämställd och trygg för den enskilde. Det ska fi nnas en trygg förskola och framgångskommun.

NÄRA TILL VARANDRA LIVSKVALITET I STAD OCH PÅ GULDLÄGE FÖR UTVECKLING LANDSBYGD MITT I BLEKINGE

År 2035 fi nns i Ronneby kommun en väl År 2035 fi nns en mångfald av attraktiva År 2035 är Ronneby med sitt strategiska läge utbyggd infrastruktur för lokala, regionala, boendemiljöer i hela kommunen. De präglas vid Östersjön och närheten till Europa ett av nationella och internationella resor. av god service, bra kommunikationer och en Sveriges mest attraktiva innovationsnav. Det fi nns en bra samordning av olika blandad bebyggelse. Ett utbyggt samarbete för högre studier trafi kslag för hela kommunen och Boendemiljön utmärks av ekonomisk, social och attraktiva boendemöjligheter gör infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel och ekologisk hållbarhet där alla har tillgång Ronneby till en bra plats att starta och driva är väl utbyggd. till en rik natur, underbara vatten och en företag inom alla branscher och kommunen Det digitala samhället är väl utbyggt och ger bredd av fritidsaktiviteter. karaktäriseras av närhet och tillgänglighet. goda förutsättningar för ett attraktivt boende Vårt kulturarv värnas som en resurs och De goda förutsättningarna för en rik och ett livskraftigt näringsliv. kulturlivet är tillgängligt för alla. besöksnäring tas tillvara och utvecklas.

10 Blekinges övärld är Östersjöns sydligaste skärgård. 2011 blev skärgården Ronneby och omvärlden och kustzonen i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner utnämnd Omvärlden till biosfärområde av UNESCO. Biosfärområdet har fått namnet Blekinge Arkipelag. Det blir allt svårare att skilja lokala förutsättningar från globala. Ett oroligt politiska läget i världen påverkar allt mer kommunens förutsättningar. Kommunen Förmågan att kunna anpassa kommunens verksamheter till nya Ronneby kommun är belägen i den centrala delen av Blekinge län och omständigheter och att kunna se möjligheter i utmaningarna blir därför allt gränsar till Östersjön i söder, till Kronobergs län och kommunerna Tingsryd viktigare och förstärker kommunens behov av god regional, nationell och och Emmaboda i norr samt Karlshamn och Karlskrona kommuner i internationell samverkan. väst och i öst. Landskapet är omväxlande och karaktäriseras av de tre landskapstyperna skogsbygd, mellanbygd och kustbygd. Regionen Ronneby har de senaste åren haft ett haft en ökande befolkning och Blekinge är en del av den expansiva Östersjöregionen. Vid sidan om invånarantalet har passerat 29 200 invånare. Ronneby tätort är, med sina storstadsområdena är Blekinge ett av landets mest tätbefolkade län. drygt 12 500 invånare, den största tätorten i kommunen. Staden ligger intill Huvuddelen av Blekinges befolkning på drygt 156 000 invånare är Ronnebyån och är belägen 3 km från havet. I kommunen fi nns fl era mindre koncentrerad till kustzonen. Blekinge har en stor infl yttning från utlandet tätorter. De största efter Ronneby tätort är Kallinge och Bräkne-Hoby. och den har ökat under de senast 15 åren. Regionförbundet Region Blekinge svarar för den regionala utvecklingen i länet. Den fi nns en regional utvecklingsstrategi, Blekingestrategin, där hela länet samlats kring fyra prioriterade områden; Bilden av attraktiva Blekinge, Livskvalitet, Arbetsliv samt Tillgänglighet.

Ronneby i regionen. Ronneby kommun. 11 Regional infrastruktur Kommunen står nu inför en utmaning att kunna erbjuda bostäder till alla som vill bosätta sig i kommunen. Även befolkningsstrukturen håller på Ronneby kommun har goda förbindelser till knutpunkter både regionalt, att förändra sig. Andelen barn och ungdomar samt äldre kommer att öka nationellt och internationellt. Länets fl ygplats fi nns i Ronneby kommun mest. Bland de äldre är det framför allt gruppen invånare som är 80 år och och fyller en viktig funktion genom sin snabba förbindelsen till Stockholm. äldre som ökar. Detta ställer nya krav på boende med hög tillgänglighet. Det fi nns goda buss- och tågförbindelser genom Blekinge och till Skåne Kommunen måste även ha god beredskap för en utbyggnad av skolor och samt bussförbindelser från Ronneby till Tingsryd och Växjö. Blekinge förskolor. kustbana innebär en direktförbindelse med tåg till Malmö och Köpenhamn. I kommunen fi nns tågstationer både i Ronneby tätort och i Bräkne-Hoby. Fler väljer att fl ytta till andra kommuner i Blekinge och till andra platser i Sverige än tvärtom. En trend är att många ungdomar i åldern 18–24 Väg E22 är kommunens viktigaste transportled för fordonstrafi k. Den år väljer att fl ytta från kommunen, särskilt kvinnor. Inom kommunen är knyter samman centralorterna i Blekinges kustzon med Skåne och Kalmar trenden att fl ytta från landsbygden in till tätorterna. För att främja en län. Riksväg 27 (RV 27) är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och god utveckling i hela kommunen är det viktigt att utveckla de attraktiva västkusten. boendemiljöerna och säkerställa ett basutbud av samhällelig service även i Utbildning kommunens mindre orter. För att säkerställa tillväxten är rätt kompetens en viktigt fråga. En bra grundskola och gymnasium är viktigt för att skapa en gedigen grund för högre studier. I Ronneby kommun görs satsningar på hög kvalité för pedagogiska miljöer i förskolor och grundskolor vilka lägger en viktigt grund för fortsatta studier. Ronneby har fl era högskolor inom pendlingsavstånd. Det innebär att det fi nns goda möjligheter att studera vidare efter grundskolan och även att bygga på sin utbildning efter behov. Ronneby Kunskapskälla är ett lärocenter som i huvudsak är inriktat på distansstudier på eftergymnasial nivå, men som också arbetar med kompetenshöjande utbildningar för företag och andra organisationer. Ronneby växer Sedan 2006, då kommunens nuvarande översiktsplan antogs, har förutsättningarna för kommunens utveckling förändrats. Efter några års befolkningsminskning visar kommunen sedan 2013 växande befolkningssiffror. Detta beror främst på infl yttning från utlandet. Prognosen pekar på en fortsatt stadig befolkningsökning fram till mitten av Kommunika onsstråk och platser för högre utbildning i regionen. 2020-talet med en förväntad befolkning på 31 000 invånare 2035, som är den tidshorisont översiktsplanen sträcker sig till. 12 Arbetsmarknaden Ronneby kommun tillhör samma arbetsmarknadsregion som Karlskrona kommun och angränsar till LA-regionerna Karlshamn/Olofström, Kalmar och Växjö. Utvecklingen och förutsättningarna i arbetsmarknadsregionen påverkar möjligheterna till jobb och bosättning i kommunen. Det är också möjligt att pendla till kringliggande regioner, med Ronneby kommun som boendeort. I Ronneby kommun är det fl er som pendlar ut för att arbeta än som pendlar in till kommunen. Totalt har kommunen en nettoutpendling på omkring Befolkningsutveckling 2000 - 2015 och befolkningsprognos 2016 - 2035 för Ronneby kommun. Augus 2016 Källa: SCB 1100 personer. Största pendling sker till Karlskrona, följt av Karlshamns Näringslivet växer och Tingsryds kommuner. Framförallt från Karlshamn och Karlskrona sker inpendling till Ronneby. Ronneby tätort och Kallinge är de största orterna I Ronneby kommun förvärvsarbetar drygt 11 000 personer och det fi nns för inpendling av arbetskraft. Dagspendlingen är starkt koncentrerad till ca 2 600 företag. Ronneby kommun har en bred arbetsmarknadsprofi l med den befolkningstäta kusten. många företag i tillverkningsindustrin, men också många högteknologiska serviceföretag samt företag inom marknadsundersökningar och Arbetspendlingen över länsgränsen har ökat och kan med fördel stimuleras telefonservice. Försvarsmakten är en stor arbetsgivare i kommunen. att öka ytterligare efterhand som den regionala kollektivtrafi ken byggs Bredden ger möjlighet för personer inom många olika kompetensområden ut. Med anledning av detta är det angeläget att verka för förbättrade att arbeta i kommunen. En knapp tredjedel av befolkningen i åldern 20–64 kommunikationer samt att planera nya bostäder och arbetsplatser med god år har eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är generellt högre i den kollektivtrafi kförsörjning. södra delen av kommunen. I framtiden ses en stor utvecklingspotential inom besöksnäringen, främst genom samverkan med Region Blekinge. Också i nyföretagande och nyetablering fi nns möjlighet till ekonomisk tillväxt som kan driva på efterfrågan på arbetskraft men den största potentialen för tillväxt och utveckling fi nns i de befi ntliga små och medelstora företagen. Efterfrågan på mark i handels- och verksamhetsområden växer. Inom en snar framtid är det nödvändigt att kunna erbjuda nya ytor till företag som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet i kommunen. Business Blekinge är ett samarbete mellan Blekinges fem kommuner, Länsstyrelsen och Region Blekinge. På Ronneby Business Center bedrivs verksamhet inom ett av Blekinges styrkeområden, shaping. Vid Swedish Waterjet Lab bedrivs forskning och utvecklingsprojekt tillsammans med industrin och forskningsaktörer inom bearbetning av lättviktsmaterial med vattenskärningsteknik. Verksamheten ingår i en större satsning på Ronneby Business Center inriktad mot Smart Industri. 13 PLANERINGSSTRATEGIER

1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och Vad utgår vi ifrån? befi ntlig infrastruktur och kollektivtrafi k. 2. Komplettera bostadsutbudet i kommunens olika delar så att I detta kapitel beskrivs temaområden och planeringsstrategier. De tre variationen av bostadstyper och upplåtelseformer ökar. framtidsbilderna för näringsliv, boende och kommunikationer beskriver hur 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid kommunen vill utvecklas nu och på lång sikt. bebyggelseutveckling. Utifrån de tre framtidsbilderna har sju tematiska områden beskrivits. De 4. Stärk kärnorna för service, bebyggelseutveckling och utveckla sociala mötesplatser. tematiska områdena ger en fördjupad bild av kommunens förutsättningar i frågor som rör den fysiska planeringen och kommunens utveckling. 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur och främja en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. För att nå framtidsbilderna har 19 planeringsstrategier arbetats fram. 6. Utforma kommunala lokaler fl exibelt så att de kan användas på Planeringsstrategierna syftar till att främja en utveckling som leder till att olika sätt över tid. uppnå framtidsbilder och Vision Ronneby. I dokumentets del 3 omsätts 7. Utveckla områden för verksamheter i strategiska lägen. planeringsstrategierna i geografi ska utvecklingsförslag för kommunen. 8. Främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha många funktioner. 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. 10. Stöd fl ygplatsens utveckling och anknytning till kollektivtrafi k. 11. Stärk noder för kollektivtrafi k och gör det möjligt att byta mellan olika färdsätt. 12. Verka för förbättrad standard på järnvägen med möjlighet till tätare turer. 13. Minimera effekterna av klimatförändringar genom anpassad bebyggd miljö. 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och kultur. 15. Utveckla Brunnsparken och Brunnsskogen som center för aktiviteter och evenemang i kommunen. 16. Stärk viktiga platser för besöksnäringen. 17. Stärk skärgården både för fritids- och näringsverksamhet. 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i planering och utförande. 19. Säkerställ tillgången på dricksvatten. 14 MOSAIK AV ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER Att nyttja och bevara kulturmiljöer genom att tillgängliggöra och informera om dem skapar möjlighet att använda dem som platser för nya Vad människor ser som attraktiv livsmiljö verksamheter, som mål för guidade turer och som kunskapskällor. skiljer sig åt. Ronneby kommun sträcker Kulturarvet kan stärka den sociala sammanhållningen. Samtalet om en sig från de sjörika skogarna i norr till de plats och varför den är ett kulturarv ger möjlighet att berätta om tidigare brusande kusterna i söder och erbjuder ett generationers sätt att leva. Detta lyfter fram det unika som hände på en omväxlande mosaiklandskap i såväl stad som plats, men berör också allmänmänskliga frågor. Så kan människor med på landsbygden. Kommunen ska fortsätta olika bakgrund och erfarenheter börja relatera till platsen de bor på eller utvecklas som en bostadskommun både för besöker. Delas positiva berättelser av många skapas en grund för en permanentboende och fritidsboende. gemensam identitet vilket skapar stolthet över platsen. Ronneby Brunnspark är länets första kulturreservat och bildades Attraktivt boende i unika miljöer för att skydda helheten av natur- och kulturvärden kring den anrika Platsernas identitet brunnsmiljön. Ronneby Brunn var under en period en av Sveriges främsta turistattraktioner och är unik i hur det äldre odlingslandskapet Historiskt har landskapens olika element varit grunden för bosättningarnas här integreras med park, skog och hav. Brunnsparken är en resurs för hela uppkomst. Därför fi nns det många orter av olika storlek och slag som kommunen och ska kontinuerligt utvecklas för att fungera som ett center alla fi nner förklaring till sin utveckling i sitt läge i landskapet. Den för aktiviteter och evenemang. anrika handelsplatsen och kurorten Ronneby växte upp kring en krök i Ronnebyån, som bär spår av mänskliga bosättningar sedan 700-talet. Det pågår också diskussioner med bland annat Blekinge Museum om Bruksorten Kallinge växte upp kring vattenfallet högre upp i Ronnebyån att anlägga ett nytt museum i Ronneby. Museet skulle ge möjlighet att där möjligheten fanns att använda vattnets energi till industrierna. Kyrkbyn Bräkne-Hoby har sin platsidentitet knuten till Bräkneån och dess breda, bördiga dalgång. De mindre orterna, liksom fristående hus och gårdar på landsbygden fi nner också en förklaring till sitt läge i landskapet. Vattnet är viktigt. Flera av samhällena ligger längs med någon av kommunens större åar eller har vuxit fram som fi skelägen längs kusten. Även för framtiden ska landskapets grundmönster och orternas specifi ka platsidentitet vara utgångspunkt för bostadsbebyggelsens utveckling. Då skapas fl er attraktiva bostäder och natur- och kulturvärden bevaras och stärks. Kulturarvet som resurs Begreppet ”kulturarv” är brett och omfattar alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan. Det inkluderar bland annat slott, industrier, fornlämningar och skogs- och lantbruk, men också de olika hantverksteknikerna som utvecklades inom respektive verksamhet. Det gör kulturarvet till en resurs för stads- och bebyggelseutveckling, rekreation, Ronnebyån sträcker sig genom staden. Foto:Calluva 15 friluftsliv och näringsliv. Ronneby kommuns historia berättas och i det sammanhanget skulle också Social sammanhållning och en trygg miljö de senaste årens anmärkningsvärda fynd från utgrävningarna i Västra Vång En trend i kommunen är att allt fl er invånare är födda utomlands. År 2015 och skeppet Gribshunden som förliste vid Ekön kunna exponeras. var andelen 14 % jämfört med 8 % år 2006. För att motverka segregation Arkitektur, formgivning och design är det viktigt att den fysiska miljön främjar möten mellan olika grupper. För att främja social sammanhållning är det också viktigt att det fi nns en När kommunen växer måste det ställas krav på bebyggelsen för att inte blandning av bostadsformer inom ett bostadsområde. Det skapar en grund tappa det som är unikt med Ronneby. Samtidigt måste bebyggelsen för att människor med olika bakgrund ska träffas och utveckla sociala utvecklas på ett klokt, samtida och innovativt sätt. Ofta fi nns årsringar i relationer som bygger tillit och skapar trygghet. bebyggelsen. Nya årsringar kan tillföra spännande och attraktiva miljöer där kontrasten bidrar till en levande stadsbygd. Det vi bygger i dag utgör Ett väl fungerande socialt nätverk är en viktig faktor för hälsa och detta morgondagens kulturarv. kan stödjas genom att verka för att skapa mötesplatser. Offentliga miljöer så som bibliotek, platser för kultur, fritidsgårdar och idrottsanläggningar I den byggda miljön är god arkitektur och estetiska kvalitéer viktigt. möjliggör för människor att träffas. Även utemiljöer så som torg, gator, Byggnader som utformas med omsorg för både de människor som ska parker och grönområden som utformas med hög tillgänglighet främjar använda husen och de som vistas utanför. Det bidrar till att skapa miljöer möten både över generationsgränser och kulturella gränser. Genom att där människor vill vistas vilket i sin tur ger trygga, tillgängliga och vackra utforma utemiljöer som binder samman platser och överbryggar barriärer platser. För Ronneby stadskärna fi nns ett gestaltningsprogram med råd och skapas stråk av mötesplatser som stärker de sociala samband. riktlinjer för utemiljöer som antogs av kommunfullmäktige 2012-09-27. Utemiljö och tillgänglig bostadsnära natur Blandade boendeformer och social hållbarhet Bostadsområdens utformning och avstånd till naturområden påverkar Bostadsbeståndet människors fysiska aktivitet. Forskning visar att ett avstånd på 300 m är ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå för att nå ett grönområde. Bostadsbehovet förändrar sig under livet. Olika storlekar, upplåtelseformer och förekomsten av både en- och fl erbostadshus gör det möjligt att bo kvar Begreppet natur är brett och omfattar såväl natur- och kulturlandskap, i ett område under skiftande sociala eller ekonomiska förhållanden eller anlagda och skötta grönområden som bostadsgårdar och parker. Även med en funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att det fi nns olika typer om naturen så gott som alltid är nära hemmet i Ronneby kommun fi nns av bostäder inom samma område. det delvis brister i tillgängligheten och kvaliteten. Vattendrag, större vägar och järnväg utgör barriärer. Om området exempelvis är kuperat I kommunen fi nns idag nästan 14 000 bostäder (2016). Cirka 60 % av dessa eller om gångvägar saknas minskar också möjligheten att utnyttja är småhus. Hyresrätter fi nns i nästan alla större tätorter, medan utbudet av området för rekreation. Förbättrad tillgänglighet till grönområden och till bostadsrätter är begränsat till Ronneby och Kallinge. Kommunens invånare utemiljöer i bostadsområden är till nytta för alla. Det är också ett sätt att efterfrågar framför allt ett bredare utbud av hyres- och bostadsrätter, vård- minska skillnader i hälsoläget mellan olika sociala grupper. Speciellt i och seniorboenden, småhus i tätorterna och goda kommunikationer. socioekonomiskt utsatta områden kan en attraktiv gestaltning av närmiljön Kommunen ska planera för nybyggnation som möter efterfrågan både vad ha stor betydelse för hälsa och välbefi nnande. Vid planering av goda gäller läge, upplåtelseform och storlek, men även sträva efter bostäder för utemiljöer är behovet av skugga viktigt att beakta i utemiljöer, framför allt olika ekonomiska förutsättningar. Översiktsplanen pekar ut mark för nya där barn och äldre vistas. bostäder i kommunens kärnor och utvecklingsområden. 16 Områden med äldre fl erbostadshus kännetecknas ofta av enkla utemiljöer En rik fritid med exempelvis stora gräsytor utan speciell funktion. I dessa områden fi nns I Ronneby fi nns goda förutsättningar för en innehållsrik och aktiv fritid. det en stor potential att höja områdets attraktivitet och möjligheten till en Kommunens många föreningar erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. rik närmiljö. Med fördel kan olika funktioner samlokaliseras till en plats Många av kommunens idrottsanläggningar byggdes under 1960- och 1970- eller ett stråk. talet. Inför framtiden behöver en del av de äldre anläggningarna renoveras Ett levande kulturliv eller ersättas. Nya anläggningar kan med fördel samlokaliseras för att öka möjligheten att samutnyttja lokaler, cafeteria och omklädningsrum med Ronneby kommun utmärker sig genom ett rikt kulturliv med ett särskilt mera samtidigt som personal kan sköta åtaganden för fl era anläggningar. fokus på bildkonst, teater, musik, hemslöjd och fi lm. Genom kulturen Detta ökar möjligheten att utnyttja kommunala investeringar maximalt. skapas sociala mötesplatser. Samlokalisering mellan fritidslokaler och kulturlokaler skapar dessutom I de mindre tätorterna och på landsbygden erbjuder bibliotek, församlingar, möjligheter till fysiska mötesplatser. Det skapar också bättre underlag för konstnärligt aktiva och många samhällsföreningar möjlighet att ta del att förse platsen med kollektivtrafi k och cykelvägar. av kulturupplevelser och att uttrycka sig konstnärligt. För att utveckla På många platser i kommunen har spontanidrottsplatser byggts. För att kulturlivet och göra det mer tillgängligt är det viktigt att bevara och skapa tillfredsställa olika typer av önskemål kan exempelvis hinderbana, utegym fl er scener, utställningslokaler, verkstäder och replokaler i samarbete med eller skatepark komplettera spontanidrottsplatser för bollsport. I framtiden aktiva inom kulturområdet. ses ett ökat behov av lokaler för icke föreningsbundna aktiviteter, ex. I kulturkvarteren Bergslagen i Ronneby tätort fi nns fl era av Ronnebys lokaler som kan bokas av privatpersoner för offentliga evenemang, t.ex. kultur- och aktivitetshus, bland annat Kulturcentrum med en av södra konserter, disco eller uppvisningar. Sveriges största konsthallar, som också fungerar som scen för musik Fritidsgårdarna är viktiga mötesplatser för barn och unga. De kan ses som och andra kulturarrangemang. Området har potential att utvecklas till ett komplement till föreningsverksamheten. I Ronneby kommun fi nns ett kulturellt centrum. Region Blekinge har tillsammans med Ronneby fritidsgårdar i Kallinge och på Bruket i Ronneby tätort. På Hjorthöjden kommun påbörjat planering av att utveckla Kulturcentrum till ett regionalt fi nns Hjortens mötesplats. Dessutom fi nns det samhällsföreningar i centrum för samtida konst. Backaryd, Eringboda, Johannishus och Öljehult som driver fritidsgårdar.

Kulturcentum fi nns i Kockums gamla emaljerverk. Där fi nns bland annat konsthallar, scener för musik och andra kulturevenemang. 17 Offentlig och kommersiell service framtida behov av ett 40-tal nya avdelningar förutspås i kommunen. Då gäller det både ersätta äldre och bygga nya. Behovet är störst i Ronneby Behovet av service hänger ihop med befolkningens utveckling och tätort och Kallinge. sammansättning, exempelvis familjestrukturer och demografi . För många är skola, vård och omsorg en viktig del av vardagslivet. Anläggningar Strategiskt placerade förskolor intill kommunikationsstråk och med goda som förskolor, skolor och vårdcentraler bör kunna nås trafi ksäkert till naturmiljöer är att föredra. Förskolor med mellan 6–8 avdelningar och fots, på cykel och med kollektivtrafi k. Därför är de bästa lägena för dessa utrymme för att tillfälligtvis placera moduler/paviljonger inom området etableringar ofta i kärnornas centrum eller nära en kollektivtrafi knod. för hastigt uppkomna behov efterfrågas. Även grundskolan har ett stort utbyggnadsbehov i Ronneby tätort. Vid planering av nya bostadsområden Offentlig och kommersiell service kan stärkas genom att ligga nära ska behovet av kommunal service beaktas tidigt i processen. Ytor för varandra. Detta minskar transportbehov och stödjer underlaget för den servicefunktioner så som förskola, skola och äldreomsorg ska säkerställas befi ntliga servicen. Service på landsbygden är viktigt för både boende och tidigt i planeringen med utgångspunkt i kommunens demografi . besökare. I samarbete med kommunbygderådet och samhällsföreningar pågår en förstudie för att etablera lokala servicepunkter i Eringsboda och Bostäder för äldre Hallabro. Kommersiell och offentlig service samt information ska kunna Med en ökande andel äldre kan nya boendeformer krävas i kommunen. samlas i samma lokal. Servicepunkterna ska utgöra nav för orten och även Ofta lyfts trygghetsboende eller seniorboende fram som ett attraktivt fungera som mötesplatser. bostadsalternativ för friska äldre som vill ha möjlighet till mer social Förskola och skola samvaro än vad en vanlig bostad generellt erbjuder. De senaste årens befolkningsökning har även avspeglat sig i ökad Trygghetsbostäder fi nns idag i Ronneby tätort, Eringsboda och Backaryd. efterfrågan på förskoleplatser och skolplatser i kommunen. I kommunen Befolkningsprognoser pekar mot ett ökat behov av bostäder för äldre är många av förskolorna äldre och i behov av översyn och upprustning. Ett framförallt i Ronneby tätort men även i Kallinge, Bräkne-Hoby och

Förskolor och skolor ska placeras så a det fi nns möjlighet a utny a utemiljön i undervisningen. Förskolor och skolor bör kunna nås trafi ksäkert ll fots, på cykel eller med kollek vtrafi k. 18 Listerby. En förändring av Backens vård- och omsorgsboende i Backaryd till trygghetsboende medför behov av ett vård- och omsorgsboende i Hallabro. Äldre personer kan även välja att fl ytta till en annan än den närmsta tätorten. Detta kan medföra ett ytterligare ökat behov av trygghetsboenden i Ronneby tätort eftersom tillgången på service är större i där. Hållbart byggande med goda inomhusmiljöer Valet av material i byggnader har stor betydelse både för miljön och för människors hälsa och välbefi nnande. Byggnadsmaterial kan påverka miljö och hälsa vid tillverkning, användning och efter byggnadens användningstid. Ett kretsloppsperspektiv på byggnadsmaterial är därför nödvändigt. Detta inkluderar hur och på vilket sätt materialen antingen kan återanvändas för nya produkter eller brytas ned i en biologisk process efter användning. Det ställer krav på en design som underlättar för att byggnaden ska kunna demonteras och att de olika komponenterna ska kunna tas isär. Trygghetsbostäder ger äldre mer social samvaro. Ronneby kommun använder sig av en materialdatabas för att säkerställa att alla byggmaterial i kommunala nybyggen är kända och så giftfria som möjligt. Planeringsstrategier för att uppnå en mosaik av attraktiva livsmiljöer Vid byggnation skall positiva effekter eftersträvas, exempelvis genom att byggnaden bidrar till en ökad biologisk mångfald, renar vatten eller producerar mer förnybar energi än den förbrukar. Ett hållbart byggande 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig förutsätter också att en byggnad ska kunna användas eller anpassas infrastruktur och kollektivtrafi k. för olika användningar, allt eftersom behoven förändras över tiden. 2. Komplettera bostadsutbudet i kommunens olika delar så att Lokaler ska passa personer i olika åldersgrupper och personer med olika funktionsförmåga. variationen av bostadstyper och upplåtelseformer ökar. 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid Kommunala lokaler skall därför utformas fl exibelt, så att de kan omvandlas bebyggelseutveckling. i takt med den demografi ska utvecklingen. En förskola ska till exempel enkelt kunna byggas om till en skola. Allmänna ytor så som matsalar och 4. Stärk kärnorna för service, bebyggelseutveckling och utveckla sociala samlingslokaler kan utformas så att de även kan användas av föreningar mötesplatser. och privatpersoner under kvällar och helger. 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur och främja en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. 6. Utforma kommunala lokaler fl exibelt så att de kan användas på olika sätt över tid.

19 HÅLLBAR BEBYGGELSESTRUKTUR I HELA KOMMUNEN Stråk för attraktiv utveckling Livskraftiga kärnor utgör grunden för en För att stärka kärnorna och för att utveckla attraktiva boendemiljöer hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen. ska förtätning och utvecklingsstråk främjas. Utveckling i stråk skapar I kärnorna bör det fi nnas offentlig och förutsättning att skapa sammanhängande miljöer samt förbättrar kommersiell service samt möjlighet till förutsättningarna för tex kollektivtrafi k. I stråken skapas möjlighet att kollektivt resande. Produktiva arealer för komplettera befi ntlig struktur med utveckling av t.ex. näringsliv, friluftsliv jord- och skogsbruk och en sammanhängande och kulturmiljöer. grönstruktur ska i möjligaste mån bevaras. Boende på en levande landsbygd Detta ger goda förutsättningar för en effektiv Det är viktigt att förutsättningar fi nns för en levande landsbygd i hela användning av mark och infrastruktur. kommunen. Översiktsplanen föreslår nya bostadsområden främst i de Stärkta bebyggelsekärnor nära befi ntlig infrastruktur orter som är utpekade som kärnor och längs utvecklingsstråken, men det fi nns också goda förutsättningar för att skapa vackra boendemiljöer Ronneby är en tätbefolkad kommun men med en relativt utspridd på landsbygden. På många platser kan glimtar av sjöar och vattendrag bebyggelsestruktur. Det fi nns många mindre orter och samhällen i erbjudas från bostaden. Nya bostäder på landsbygden bidrar till ett ökat kommunen. Genom att förtäta bebyggelsen och bygga vidare på den kundunderlag i den närliggande kärnan och understödjer utbudet av både infrastruktur som fi nns kan resurseffektivt byggande skapas. service och kollektivtrafi k. För en effektiv försörjning av hela kommunen bör servicen koncentreras För landsbygdens attraktivitet som bostadsort och besöksmål är det viktigt till orter som kan fungera som kärnor för större omland. Kommunala att bevara kulturella värden och den biologiska mångfalden, bland annat satsningar i form av förskola och skola sker i kärnorna. Även genom att hålla landskapet öppet genom bete och slåtter. Många som vill särskilda boenden, trygghetsboenden och hyresrätter bör förekomma. bo på landsbygden har också önskemål om att kunna ha tex småskalig Livsmedelshandel och drivmedelsförsörjning är andra viktiga funktioner i djurhållning och odling. kärnorna. Genom att försörja kärnorna med kollektivtrafi k är det möjligt att resa till det utbud av service och aktiviteter som fi nns på andra platser. En En viktig förutsättning för en levande landsbygd är möjligheten till bevarad och förbättrad service i kärnorna kan även stärka de mindre orter i försörjning. Viktiga branscher på landsbygden är skogs- och jordbruk, närheten och den omgivande landsbygden. tillverkningsindustrin samt besöksnäringen. Orterna på landsbygden

Skogs- och jordbruk är vik ga branscher på landsbygden. Båtvarvet i Saxemara. 20 i Ronneby kommun utmärker sig ofta genom en stark gemenskap. som fungerar tillfredsställande. Inom tätorterna efterfrågas även trådlösa Samhällsföreningar och företagsnätverk bidrar aktivt till landsbygdens nätverk i det offentliga rummet. utveckling. En viktig satsning för att kunna bo och verka på landsbygden är LIS-områden för landsbygdsutveckling utbyggnaden av digital infrastruktur. Den spridda bebyggelsen i kommunen gör det till en utmaning att ansluta samtliga hushåll till bredband inom de Ronneby kommun har ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, Ronneby närmsta åren. Det kommer dock att vara nödvändigt att utveckla lösningar LIS – Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, som antogs 2013. I den har kommunen pekat ut 28 avgränsade områden för LIS. Dessa områden befi nner sig i strandzoner vid sjöar eller åar. Läs mer om strandskyddet på sida 92. När ett område är utpekat som LIS-område ger detta ytterligare ett skäl till att få dispens från strandskyddet om byggnationen bidrar till en utveckling av landsbygden. Målet är att attraktiva boendemiljöer och verksamheter i strandnära lägen ska leda till positiva effekter, bland annat i form av ökat serviceunderlag för landsbygdsorterna. Ett av urvalskriterierna vid upprättandet av LIS-planen var avståndet till tätort. Många av LIS-områden är intressanta för bostadsbebyggelse, dessa är markerade med rött i kartan. Vissa LIS-områden i kommunen är utpekade som intressanta för friluftslivsverksamheter eller andra anläggningar eller åtgärder som bidrar till utvecklingen av landsbygden. Dessa områden är markerade med gult i kartan. I LIS-områden är det viktigt att beakta långsiktigt hållbara lösning för dag- och spillvattenhantering så att inte bebyggelsen påverkar vattenkvaliteten negativt. Kustbebyggelse Kommunens varierade kuststräcka är mycket attraktiv för boende. Bebyggelsen i kustzonen har en lång tradition av småskalig bebyggelse tillhörande fi skare, bönder och stenhuggare. Flera av kustens byar har med tiden kommit att rymma även fritidshus och många områden har detaljplaner för fritidsbebyggelse. Områden som ursprungligen planerades för fritidsboende har sedan ett par decennier tillbaka kommit att ändra karaktär i takt med att människor bosätter sig permanent. När fritidsboendet övergår till att bli ett permanentboende ökar inte bara kraven på själva bostaden. Det uppkommer också ökade behov på De utpekade LIS-områdena i Ronneby LIS – Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tema skt llägg ll Ronneby kommuns översiktsplan från 2013. kommunal service såsom vatten, avlopp, sophantering och vägskötsel. 21 För kommunen kan det innebära merkostnader för exempelvis skolskjuts INNOVATIVT NÄRINGSLIV MED HÖG SYSSELSÄTTNING och hemtjänst. Även pendlingen ökar och eftersom kollektivtrafi knätet sällan är utbyggt innebär det fl er bilresor vilket ställer krav på bättre I Ronneby är näringslivet i ständig utveckling. vägstandard. Många av kustvägarna är smala och ringlar sig fram genom Den dominerande branschen i kommunen landskapet. Vissa vägsträckor riskerar också översvämning vid högre är tillverkningsindustrin och Ronnebys vattenstånd. vattenskärningsföretag är ledande i världen. I framtiden ses en stor utvecklingspotential för I områden som ligger nära kärnor eller i utvecklingsstråk bör generellt besöksnäringen. På landsbygden dominerar större exploatering kunna tillåtas medan övriga områden bör behandlas lant- och skogsbruk, träindustrier och restriktivt vid framtida ändringar av detaljplaner. Det är viktigt att så turistnäringen sysselsättningen. långt som möjligt styra bebyggelse till redan ianspråktagna områden. För framtiden är det angeläget att de helt oexploaterade områdena i kustzonen förblir platser där man kan uppleva stillhet, lugn och ro. Rätt verksamhet på rätt plats Ronneby kommun ska uppfattas som ett attraktivt val för att etablera och driva företag och verksamheter. Detta innebär krav på varierade verksamhetstomter för att tillgodose varierade behov. Företagshotell och inkubatorer är viktiga för att i framtiden erbjuda fl exibla, småskaliga och kreativa miljöer som kan anpassas efter de växande företagens behov. Tätorternas centrum utgör goda lägen för kontor och tjänsteföretag. Verksamheter och företag med mycket personal eller många kunder ska Planeringsstrategier för att uppnå en hållbar lokaliseras nära kollektivtrafi k och gång- och cykelstråk. Transportintensiva bebyggelsestruktur i hela kommunen företag lokaliseras med fördel utmed kommunikationsstråken E22 och RV 27. 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig Befi ntliga verksamhetsområden kan förtätas för att gynna samverkan, infrastruktur och kollektivtrafi k. konkurrens och utveckling. Vid förtätning utnyttjas dessutom befi ntlig infrastruktur. I knutpunkten mellan RV 27, fl ygplatsen och järnvägen vid 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid Kallinge föreslås ett logistikcenter för bland annat omlastning och lager. bebyggelseutveckling. 4. Stärk kärnorna för service, bebyggelseutveckling och utveckla sociala Detaljhandel mötesplatser. Stadens centrum 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och Potentialen för en levande stadskärna i Ronneby ligger i den mysiga kultur. småstadsmiljön med många kulturhistoriska byggnader. Kommunen samarbetar med de lokala handlarna och fastighetsägarna för att utveckla 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i planering dessa kvalitéer. I stadskärnan efterfrågas mötesplatser som även ska och utförande. fungera vintertid. Fler platser för lek och evenemang bidrar dessutom till 19. Säkerställ tillgången på dricksvatten. fl er tillfällen för möten och upplevelser. 22 De senaste åren har detaljhandelns struktur förändrats radikalt, då allt Vid den östra infarten till staden planeras ett nytt område för främst fl er produkter handlas via internet. Tjänster som inte kan digitaliseras verksamheter, lätt industri, lagerverksamhet, service och handel. Längs förutspås istället ta mer plats i städernas centrum, t.ex. frisörer, caféer eller sträckan från stadskärna ut till östra infarten fi nns utrymme för ytterligare reparatörer. För att stärka den lokala handeln och skapa mer liv och rörelse verksamheter. i centrum är det också viktigt att stadens centrum innehåller fl er bostäder. Besöksnäringen Externhandel Besöksnäringen är en tillväxtbransch i regionen. I Ronneby kommun fi nns I Ronneby fi nns ett externt handelsområde, Viggenområdet. Inom området stor potential att utveckla utbudet för att dra nytta av det växande antalet ryms handelsföretag av varierande karaktär. I översiktsplanen ges möjlighet turister i länet. Ronneby Brunn och Brunnsparken är välkända turistmål för området att expandera ytterligare med mer mark för verksamheter och sedan sekler tillbaka. Den traditionen följs upp i kommunens varumärke företag. Området utsätts för fl ygbuller, vilket bör beaktas i kommande ”den moderna kurorten” som ställer välbefi nnandet för både invånare, planering. Karlshamnsvägen utgör en länk mellan stadskärnan och företag och besökare i centrum. Idag används brunnsområdet även för olika Viggenområdet. Området utmed Karlshamnsvägan är planerat att delvis typer av evenemang, allt från musikkonserter till stora utställningar. omvandlas med mer bostäder och handel. Vägen utgör en entré till staden och bör utformas med stadsmässig karaktär. Denna gata är dessutom Ronnebys natur är en attraktion både för de som bor i kommunen och de trafi kerad med kollektivtrafi k, vilket gör att området har hög tillgänglighet som kommer på besök. Intresset för naturen har visat sig öka och inte minst även för personer utan bil. ökar intresset för att se natur som ligger längre från bostadsorten, så kallad naturturism. Naturturismen understöds genom att öka tillgängligheten till naturområden, ex genom fysiska åtgärder, nya organisationsformer och satsningar på information och marknadsföring. Genom föreningen Blekinge Arkipelag och Region Blekinge utvecklas en ny båtlinje mellan gästhamnarna längs hela kusten från Karlshamn till Karlskrona. Den så kallade arkipelagrutten står som modell för hur kommunen ska stärka turismen. I projektet ingår även nya leder för att cykla, vandra, paddla kajak, segla eller rida längs Blekinges kust. I Ronneby är Ekenäs och Järnavik knutpunkter för så gott som samtliga skärgårdsleder. För att utveckla dessa punkter krävs ett ökat serviceutbud och förbättrade kommunikationer. Även skärgårdens öar bör ses som ett besöksmål och tillgängligheten till dessa bör öka genom t.ex. fl er bryggor. Sportfi ske är relativt omfattande i kommunen och viktigt för besöks- näringen och ekoturismen. I många sjöar och vattendrag är det möjligt att lösa fi skekort, bland annat Bräkneån, Listersjön, Sännen och ca tio sjöar söder om Eringsboda. Camping är den övernattningsform fl est besökare väljer och antalet gästnätter ökar stadigt. Fler övernattningsmöjligheter genom campingar

Utveckling av Ronneby tätorts verksamhetsområden. 23 Lantbruk Landsbygdens företagande bygger till stor del på jord- och skogsbruk. Med 4 % är andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk eller fi ske i kommunen dubbelt så hög som i resten av landet. Förutom att producera livsmedel, energi och virke bidrar jord- och skogsbruket även till turistnäringen. Ett uppsving för närodlat och ekologiskt odlad mat kan innebära nya möjligheter till försörjning genom gårdsbutiker med mera. Jordbruket i kommunen är främst koncentrerat till kust och mellanbygd där dalgångarna utgör produktiv jordbruksmark, medan de storskaliga skogsområdena präglar kommunens norra del. För såväl jord- som skogsbruk är det viktigt med sammanhållna markområden för en rationell drift. Jordbruksmark är även viktig för det levande kulturlandskapet och Cykelturismen ökar i kommunen. Foto: Jeane e Rosander bidrar med arbetstillfällen, energiproduktion, värdefulla biotoper och rekreationsvärden. och ställplatser för husbilar är önskvärda i kommunen. Att campingar och stugbyar har infrastruktur som klarar vattenförsörjningen vintertid Jordbruksmarken är en ändlig resurs som måste värderas på lång sikt och samt tillgång till internet, är en förutsättning för utökad verksamhet. För ställas i förhållande till framtida livsmedelsförsörjning. I miljöbalkens företag inom turistnäringen och friluftslivet pekar översiktsplanen ut många hushållningsbestämmelser 3 kap 4 § regleras att jordbruksmarken endast möjligheter för etablering bland annat inom LIS-områden och i anslutning får tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan till utvecklingsstråken för turism och friluftsliv. tillgodoses på annat sätt. Cykelturismen upplever nu ett uppsving i Europa. Den drivs bland annat av En starkt växande verksamhet är hästnäringen. För att stimulera ett ökat intresse för hälsa och välbefi nnande och ett fokus på upplevelser. hästnäringen i kommunen bör hästtäta områden förses med anpassade Med det varierade landskapet, många småvägar och många samhällen även ridvägar. En kombination av gång-, cykel- och ridvägar med åtskilda banor utanför tätorterna erbjuder Ronneby kommun goda förutsättningar för den underlättar ridningen samtidigt som konfl ikter mellan trafi kanter undviks. kultur- och naturintresserade cykelturisten. Företagande utifrån cirkulär ekonomi och naturliga resurser För att cykelturismen ska öka krävs ett väl fungerande cykelnät mellan Dagens förbrukning av ändliga resurser skapar avfall på ett sätt som inte är målpunkter inom kommunen och ett attraktivt utbud av cykelleder och hållbart. Kommunen vill sträva mot en förbättring för samhället vi lever i slingor i natursköna områden. Bräkneleden kring Bräkne-Hoby är ett bra lokalt. Under senare år har cirkulär ekonomi förts fram som ett realistiskt exempel. sätt att uppnå en hållbar utveckling. En fungerande ekonomi bygger på Region Blekinge har avslutat en förstudie för en kustnära turistcykelled idéer som tar tillvara resurser i fl öden. Såväl World Economic Forum som genom Blekinge. Avsikten är att leden ska få nationell status och vara en Europakommissionen och många stora och medelstora företag delar den viktig länk i ett sammanhängde nationellt cykelstråk som binder samman uppfattningen och har inlemmat cirkulär ekonomi i sina strategier och Sydostleden med en kustnära turistcykelleden genom Blekinge och vidare planer. utmed Mörekusten till Ölandsleden.

24 Ronneby Kommun ser cirkulär ekonomi som en del av en önskvärd framtid. Kommunen har utgått från designstrategin Cradle to Cradle® (C2C®) som metod för att komma dit. Tillsammans ger strategierna ett ramverk som kan användas både av kommunens verksamheter och det privata näringslivet. Ramverket består av tre grundprinciper: • Förvalta resurserna – Biologiska material ska kunna gå tillbaks till naturen som näring och tekniska material ska kunna återvinnas som råvaror för industrin. • Använd förnybar energi för att driva de nödvändiga processerna. • Uppnå motståndskraft genom mångfald – Biologisk, kulturell och ekonomisk mångfald bidrar alla till motståndskraft mot olika hot. Kompetensutvecklingen för verksamheter i Ronneby kommun I Ronneby fi nns en lång tradition av samarbete mellan företag, kommunen och högskolor och universitet. Under 1980- och 1990-talen var företag inom kommunen drivande inom software-utvecklingen. Kommunens Förskolan Backsippan i Ronneby har byggts enligt principerna för Cradle to Cradle® med hållbara Centrum för forskning och utveckling (Cefur) stärker idag företagens material. konkurrenskraft genom att ge stöd för att ställa om till den cirkulära ekonomin. Ronneby har fl era högskolor inom pendlingsavstånd. Effektiva Planeringsstrategier för att stärka ett innovativt näringsliv med hög sysselsättning kommunikationer till dessa orter är viktigt. Ronneby kommun ser positivt på samarbeten och utvecklingsprojekt i företagsnätverk. Kommunen stödjer kompetensutvecklingen i det lokala 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig näringslivet. Kommunens lärcenter Ronneby Kunskapskälla är ett lärcenter infrastruktur och kollektivtrafi k. som i huvudsak inriktar sig på distansstudier på eftergymnasial nivå, men 7. Utveckla områden för verksamheter i strategiska lägen. arbetar också med kompetenshöjande utbildningar för företag och andra 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. organisationer. 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och All utbildning sker i samverkan med högskolor/universitet, yrkeshögskola kultur. och andra utbildningssamordnare. Ronneby kunskapskälla ska långsiktigt bland annat bidra till ökad företagsamhet i kommunen och en hög 15. Utveckla Brunnsparken och Brunnsskogen som center för aktiviteter kompetens i det lokala näringslivet. och evenemang i kommunen. 16. Stärk viktiga platser för besöksnäringen. 17. Stärk skärgården både för fritids- och näringsverksamhet. 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i planering och utförande. 25 HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER och kommunens mindre tätorter. Trafi ken på landsbygden kompletteras med skolbusslinjer som är öppna för allmänheten samt behovsstyrd Utvecklingen i samhället går mot ett allt öppen närtrafi k. Kollektivtrafi k gynnas av befolkningskoncentration. större behov av snabba transporter av För att stimulera detta ska nya bebyggelseområden planeras för att stärka personer och varor mellan olika platser. underlaget till kollektivtrafi ken. Genom att planera nya områden med Med hjälp av integrerade transportsätt genomfartstrafi k ökar möjligheten ytterligare att försörja dessa med kan mobilitet uppnås där resenär och kollektivtrafi k. gods kommer fram snabbt och effektivt. Stora krav ställs på effektiva bytespunkter mellan transportmedel, fungerande informationsfl öden, smidiga betalsystem och fysisk bekvämlighet. Infrastruktur i regionen och kommunen All infrastruktur i Ronneby kommun ingår som en del i ett större regionalt, nationellt och internationellt system. Till de större och viktigare delarna inom kommunen hör fl ygplatsen, Blekinge kustbana, E22, RV 27 och hamnen samt huvudstråken med fi ber. För Ronnebys del är också Kust till kust-banan som går mellan Kalmar och Göteborg viktig, liksom hamnarna i Karlshamn och Karlskrona. Ett miljöanpassat transportsystem För ett mer effektivt och klimatsmart transportarbete ska gång-, cykel- och kollektivtrafi ken vara normgivande i tätorter. Detta kräver en stor omställning i Ronneby kommun. Förutom utsläpp av koldioxid och andra luftföreningar leder den omfattande biltrafi ken till olycksrisker för oskyddade trafi kanter, barriärer i form av svårpasserade gator genom samhällena samt bullerproblem. Kommunen arbetar för en övergång till energieffektivare fordon och en ökad användning av biobränsle och elmotorer. Det är också viktigt att

arbeta aktivt för ett mer transportsnålt samhälle. Minskad biltrafi k öppnar Kartbilden beskriver befi ntliga och utvecklade kommunika onsstråk i kommunen. stora möjligheter för mer attraktiva stadsrum och boendemiljöer samt säkrare trafi kmiljö. Övergripande vägnät Kollektivtrafi k Järnvägen tillsammans med kustbussen är stommen för kollektivtrafi ken inom regionen. Regionbussarna utgör en förbindelse mellan Ronneby tätort

26 Vid nyetableringar är det önskvärt med max 400 meter till kollektivtrafi k. Säkerheten för oskyddade trafi kanter på landsbygden upplevs bitvis som Extra viktigt med korta och attraktiva avstånd till kollektivtrafi k är det vid bristfällig då tung trafi k ofta går genom byarna. Det kan vara svårt att nå de fl erfamiljshus och bostäder för äldre, medan nyetableringar av enbart villor kringliggande samhällena och andra målpunkter till fots eller på cykel på kan ett något längre avstånd accepteras. ett säkert sätt. För att säkerställa landsbygdens attraktivitet är det viktigt att Kollektivtrafi kens användarvänlighet är beroende av att hela det fi nns möjlighet att röra sig inom och mellan samhällena och målpunkter transportkedjan fungerar. För att stödja möjligheten för fl er att använda sig på säkra vägar. av kollektivtrafi ken ska noder för kollektivtrafi k stärkas där effektiva byten mellan olika färdsätt ska underlättas. Högre turtäthet och fl er turer på helger och kvällar behövs för att kollektivtrafi ken ska kunna vara ett alternativ till bilresor på landsbygden. Det ska också vara möjligt att nå fl ygplatsen med kollektivtrafi k. Gång- och cykeltrafi k Det ska vara lätt och attraktivt att välja att gå eller cykla i Ronneby kommun. Gång- och cykeltrafi ken samt kollektivtrafi ken ska prioriteras inom tätorterna och till målpunkter. Särskilt viktiga är de miljöer där många barn och ungdomar rör sig, såsom vid skolor och fritidsanläggningar. Stöd för andra transportmedel än bil ger valfrihet och oberoende för dem som inte kan eller vill köra bil och är därmed en tillgänglighets- och jämställdhetsfråga. Prioritering av gång- och cykeltrafi k bidrar även till mer fysisk aktivitet vilket bäddar för en förbättrad folkhälsa. Ett sammanhängande, lättöverskådligt och säkert cykelnät ökar benägenheten att cykla. På marknaden fi nns allt större variation av cykeltyper som exempelvis lastcyklar och elcyklar. Det är viktigt att infrastrukturen stödjer mångfalden av cyklister. För att främja cyklingen i länet har Region Blekinge pekat ut ett regionalt huvudcykelnät. Detta nät kommer att ligga till grund för var cykelvägar utmed det statliga vägnätet i första hand ska byggas ut. Ronneby kommun ser det även angeläget att vidareutveckla kontakten till grannkommunerna genom cykelvägar främst utmed E22 och RV 27, men även utmed väg 673 som förbinder Hasslö med fastlandet. Detta gäller både för att stärka pendlingsmöjligheten och för att stödja besöksnäringen i regionen. Utmed Rv 27 fi nns cykelmöjlighet längs en stor del av sträckan till Backaryd från Ronneby. Detta stråk upplevs dock som mindre attraktivt då cyklisterna bland annat behöver korsa riksvägen på fl era ställen. Kartan visar befi ntliga cykelstråk samt de stråk där kommunen ser behov av a utveckla möjligheten a cykla. Kartan visar även regionalt huvudcykelnät där cykelväg fi nns samt där cykelväg i huvudsak 27 saknas. Dessutom illustreras Region Blekinges förslag ll kustcykelled. Vägnät viktigt att kollektivtrafi ken även fortsättningsvis trafi kerar orternas centrum men som även kompletteras med en motorvägshållplats för snabbare resor. Inom kommunen fi nns vägar av särskild vikt för nationell och regional tillgänglighet. Dessa är E22 som är en nationellt och internationellt viktigt Ronneby kommun har också ett omfattande enskilt vägnät med stor väg, riksväg 27 som är en regionalt viktig väg samt delar av väg 669 betydelse för landsbygdens möjlighet till verksamhet och boende. (Gärestadsvägen) och del av Karlskronavägen som är kompletterande Några mindre vägar längs kusten som försörjer ett fl ertal samhällen, regionalt viktiga vägar för kollektivtrafi ken. fritidshusområden, campingplatser och badplatser har sommartid en så hög belastning att trafi kmiljön upplevs osäker för oskyddade trafi kanter. E22 och RV 27 fungerar som ryggrader för vägtrafi ken i kommunen. E22 ingår i det europeiska transportnätverket TEN-T och har stor betydelse för Järnväg anknytningen till Blekinges hamnar. E22 knyter ihop de största tätorterna Blekinge kustbana är en enkelspårig järnväg som sträcker sig mellan i kommunen med centralorterna i Blekinges kustzon samt i Skåne och Kristianstad och Karlskrona. Kustbanan förbinder Ronneby och Bräkne- Kalmar län. Den, tillsammans med järnvägen och buss- och fl ygtrafi ken, Hoby med de större orterna längs Blekinges kust. För pendling till arbete möjliggör arbetspendlingen i regionen. och studier i och utanför länet spelar kustbanan en viktig roll. Den tunga trafi ken på E22 förväntas öka i och med ökad trafi k till och Trafi kverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för kustbanan som från Polen och Litauen via hamnarna i Karlskrona och Karlshamn. visar vilka investeringar i infrastrukturen som ska prioriteras i kommande Det fi nns därav behov av att ytterligare förbättra standarden på E22. nationell plan 2018–2029. Det primära målet är att korta resetider, medan Trafi kverket genomför nu en åtgärdsvalsstudie för att bygga om E22 ökad turtäthet har prioriterats lägre. Den föreslagna förändringen innebär till motorvägsstandard. Detta innebär en ökad trafi ksäkerhet och bland annat en ny mötesstation i Kallinge. Kommunen ser positivt på en framkomlighet med planskilda korsningar. Inom kommunen är det framför ny mötesstation i Kallinge, vilket på sikt kan leda till en ny station. Ett allt sträckan mellan Ronneby öst och kommungränsen i öst som berörs. RV 27 är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och västkusten och trafi keras av tung internationell trafi k till och från Blekinges hamnar. Vägen är livsådern för de nordvästra kommundelarna och utgör länken för den regionala pendlingen till Tingsryd och Växjö. I översiktsplanen pekas områden ut för nya verksamheter som sannolikt innebär ökade trafi kfl öden på främst E22 och RV 27. Trafi ksituationens utveckling bör studeras och utredas i samband med detaljplanering eller likande av områdena. Åtgärdsvalsstudie med berörda aktörer för att utreda lämpliga åtgärder utifrån planerad utveckling kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt. I kommande planeringsprocesser ska rådande säkerhetsavstånd och byggnadsfria avstånd för statliga vägar beaktas. Under de närmaste åren ska förbifarter byggas kring Backaryd och Hallabro. Detta kommer att höja trafi ksäkerheten och minska bullerstörningarna i tätorterna. Utmaningarna består i att utforma Järnvägen kan i fram den få en förändrad sträckning genom kommunen. ombyggnaden så att underlaget för servicen i orterna inte minskar. Det är 28 tågstopp vid fl ygplatsen skapar en bättre anknytning till Ronneby Airport Flygtrafi k från en stor del av regionen. Området utsätts dock för fl ygbuller från den Blekinge Flygfl ottilj F17 (Ronneby Flottiljfl ygplats) är en militär fl ygplats verksamhet som bedrivs på Ronneby fl ottiljfl ygplats och hänsynstagande som drivs av Försvarsmakten. Flygplatsen är upplåten för civil Flygtrafi k till detta krävs vid kommande planering. reglerat genom avtal mellan Försvarsmakten och Swedavia. Ronneby Det befi ntliga stationsläget vid Resecentrum i Ronneby stad bedöms vara Airport är den största fl ygplatsen i Sydostsverige och är genom sitt bra ur resande- och stadsutvecklingssynpunkt och bör kvarstå i framtiden. strategiska läge en tillgång för näringslivet i hela Blekinge. Swedavia Underlaget för stationen i Bräkne-Hoby stärks genom översiktsplanens driver verksamheter som är inrymd på Ronneby Flottiljfl ygplats F17. förslag med förtätning av bebyggelsen intill järnvägsstationen och ny Ronneby Airport trafi kerar framför allt inrikestrafi k till Stockholm. stadsbygd i västra Bräkne-Hoby. Passagerarantal har legat stabilt på runt 220 000 per år. Fram till 2035 En eventuell rätning av järnvägen fi nns inte med i nuvarande eller närmast förväntas denna siffra öka till ca 250 000 resenärer. Utrikestrafi k i form av kommande nationella plan för transporter. Sträckningen går genom område charter- eller linjetrafi k till Europa har förekommit periodvis. I framtiden där både ny stadsbygd och verksamhetsområden planeras i översiktsplanen. eftersträvas åter utrikestrafi k för att stödja näringslivets internationella Det är av vikt att inte de olika förslagen utesluter varandra. Utgångspunkten kontakter. är att järnvägen syftar till att tillgodose persontrafi k i första hand, I dagsläget fi nns kollektivtrafi k till fl ygplatsen i form av taxi och fl ygbussar men att banan även ska vara tillgänglig för godstrafi k. I kommande från Karlskrona. Utökad kollektivtrafi k med lokalbuss skulle innebära planeringsprocesser ska rådande säkerhetsavstånd och byggnadsfria bättre tillgänglighet för fl er. Ett tågstopp vid fl ygplatsen skulle ytterligare avstånd till järnvägen beaktas. öka fl ygplatsens upptagningsområde och konkurrenskraft.

Sjöfart (omformulead enligt beslut 2018-06-20 § 142, 2018-11-06 § 339) Ur transportsynpunkt fi nns de viktigaste hamnarna för Ronneby kommun i Karlskrona och Karlshamn. En utveckling av trafi ken över Karlshamns och Karlskronas hamnar påverkar Ronneby när det gäller transittrafi ken på de större vägarna. Hamnarna är betydelsefulla för kommunens näringsliv och kontakten med det kontinentala transport- och vägnätet. För att hamnarna ska kunna utvecklas krävs att de planerade förbättringarna av E22 och RV 27 genomförs och att anslutningarna till hamnarna håller hög standard. Ronneby hamn är en allmän hamn och dess farled 265 in till Ronneby är en allmän farled, enligt SJÖFS 2013:4. Hamnen är utpekad som en potentiell hamn för sjöfart. För tillfället planeras ingen utvecklad hamnverksamhet fram till 2035. Den östra piren föreslås utvecklas med kommersiella verksamheter som anknyter till båtar, hamnverksamhet, fi ske och turism. Inriktningen är ett besöksmål med en attraktiv miljö och ställplatser för husbilar

Ronneby järnvägssta on. med tillhörande service. Östra piren ska även bli en hållplats för skärgårdstrafi ken vilket medför ett behov av pareringsplatser inom området. 29 Utveckla transportsambanden till noder i omvärlden RIK GRÖNSTRUKTUR MED HÖGA NATURVÄRDEN För Ronneby kommun gäller det att utnyttja det strategiska läget vid Naturen i ett samhälle är en levande Östersjön med närhet till de stora tillväxtmarknaderna. Karlshamns och infrastruktur, minst lika viktig för samhället Karlskronas hamnar är utpekade noder i det transeuropeiska övergripande som ett fungerande vägnät, elnät eller transportnätverket TEN-T och förväntas öka sin verksamhet framöver. kollektivtrafi knät. Ronneby kommun är känd Den fortsatta globaliseringstrenden spås leda till ett än större behov av för sin rika natur och sitt varierade landskap. internationella näringslivskontakter samt kraftigt ökande godstransporter. Här fi nns höga naturvärden och attraktiva För Ronneby är det av yttersta vikt att restiderna till de nationella och naturområden som både lockar turister internationella noderna i omvärlden förkortas för samtliga trafi kslag. och erbjuder höga boendekvaliteter för kommuninvånarna. Ronnebyborna är stolta Kommunens inriktning är att förlägga ny större verksamhetsområden i över sin natur. anslutning till E22 och RV 27 samt i nära anslutning till järnvägen för att på sikt kan möjliggöra godstransporter på järnvägen. En ny mötesstation i Natur- och kulturmiljö i planeringen Kallinge skapar förutsättningar för att etablera ett logistikcenter för bland annat omlastning och lager i anslutning till fl ygplatsen och möjlighet till Vid planering är det angeläget sträva efter effektivt utnyttjande av det omlastning mellan järnväg, fl yg och lastbil. område som tas i anspråk. Det är också viktigt att värna de natur- och kulturmiljövärden som fi nns på platsen. Idag saknas järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana, den En kombination av exploatering och bevarande kan bidra till att lyfta fram så kallade sydostlänken. Denna länk skulle innebära nya möjligheter värden som fi nns på platsen när tillgängligheten till området förbättras. för regionen till godstransporter på järnväg, genom att knyta ihop Ibland kan inte alla värden gynnas på samma ställe utan en prioritering stomnätskorridoren i TEN-T på andra sidan Östersjön med Scan-Med måste göras där det ena intresset ges företräde. korridoren i Sverige via hamnen i Karlshamn. Grunden för en god planering är tillräcklig kunskap om de värden som fi nns. Inför detaljplanering och exploatering av områden krävs ofta en Planeringsstrategier för att stärka hållbara inventering och en bedömning av natur- och kulturmiljön för att kunna kommunikationer värna och stärka naturvärden. Prioriterade bevarandevärden som är tydligt beskrivna är utgångspunkten för att kunna väva in dessa i den framtida 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig exploateringen. infrastruktur och kollektivtrafi k. Vid exploatering är det också viktigt att inte bygga bort kopplingar mellan 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. olika grönområden. Tillräckligt breda gröna stråk binder samman grönytor och fungerar som spridningskorridorer för växt- och djurliv, men också 10. Stöd fl ygplatsens utveckling och anknytning till kollektivtrafi k. passager för rekreations- och friluftslivsstråk. Hänsyn behövs till gröna 11. Stärk noder för kollektivtrafi k och gör det möjligt att byta mellan olika stråk när planarbetet fördjupas för de större områden som pekas ut i färdsätt. översiktsplanen. 12. Verka för förbättrad standard på järnvägen med möjlighet till tätare turer. 30 Stärkt biologisk mångfald Landskapets rumsliga mönster har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det är viktigt att bevara de områden där den biologiska mångfalden är hög och från vilka arter kan sprida sig till kringliggande områden. En sammanlänkad grönstruktur med möjlighet för arter att sprida sig genom stråk och korridorer skapar förutsättningar för ett robust ekosystem. Det ger också förutsättningar för sammanhängande rekreationsstråk. Genom att aktivt knyta samman olika grönområden stärks tillgängligheten och bättre förutsättningar skapas för de ekologiska systemen. Många områden med höga naturvärden har ett formellt skydd i form av exempelvis naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal eller Natura 2000-område. Det kan även fi nnas fridlysta arter vilket innebär att dispens, samråd eller anpassning av exploateringar kan krävas. Det fi nns dock många områden utan specifi kt skydd som ändå rymmer höga naturvärden. I Ronneby kommun gäller detta bland annat mader, sandiga marker, ängs- och hagmarker samt artrika ädellövskogar. Utmed vatten ryms några av de viktigaste miljöerna för biologisk mångfald i landskapet och ofta är även kulturvärdena höga i närheten av vatten. Åarna har till exempel sedan länge utnyttjats för vattenkraft och transport. En problematik är att vattenkraftsdammar utgör vandringshinder för många vattenlevande djur. Äldre dammar kan samtidigt ha höga värden knutna till sig och det är viktigt att en avvägning görs mellan natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Kommunen verkar för att vattenlevande djur ska kunna röra sig i vattendrag. Kommunen verkar också aktivt för att fånga upp närsaltläckage från åkermarken genom att återskapa våtmarker. Det hindrar övergödning av sjöar och kustvatten. I och med klimatförändringarna blir det allt viktigare att fortsätta med detta arbete, då våtmarker längs åarnas tillfl öden kan bidra Sammanställning över utpekade naturvärden i Ronneby kommun till att minska översvämningsrisker. Längs kusten är det många intressen som samsas. Ronnebys varierade kustband rymmer såväl branta klippor som mjuka sandstränder och växt- och djurlivet är mycket rikt. Det är viktigt att boende och besökare i kommunen får ta del av de höga rekreationsvärden som kusten och havet 31 erbjuder. Det är också viktigt att utvecklingen av kusten görs varsamt så meningsfull. Detta gäller i synnerhet grundläggande funktioner såsom att inte de höga värdena hotas. Genom att koncentrera satsningar till vissa jordmånsbildning och den försäkring mot förlorade ekosystemtjänster som områden och punkter kan dessa platser göras mer tillgängliga samtidigt en livskraftig grönstruktur innebär. Denna försäkring kan dock indirekt som kvaliteterna i landskapet bevaras. bidra till stora ekonomiska vinster och undvikande av ekonomiska förluster. Oavsett om en ekosystemtjänst värderas ekonomiskt eller inte har den Ekosystemtjänster vid planering och bebyggelse alltså en ekonomisk påverkan som bör beaktas vid samhällsekonomiska Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp för alla de produkter, tjänster och bedömningar. andra värden som ekosystem förser oss med. Exempel på ekosystemtjänster Många ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald. Generellt är bins pollinering, lövens förmåga att rena och syresätta luft, att det fi nns sett ger ökad grönyta fl er ekosystemtjänster även om sambandet är mer fi sk i vattnet och att det är skönt att sitta i skuggan under ett träd. komplext än så. Strategiskt utformade och placerade kan grönytor och Eftersom ekosystem förser oss med olika nyttor görs försök att växtlighet fungera mer eller mindre effektivt utifrån aspekterna att rena omvärdera dessa till ekonomiska värden. Vissa ekosystemtjänster syns luft, reglera luftfuktighet, fånga upp vatten och skapa en trivsam och redan i ekonomiska system, såsom inkomster från fi ske, spannmål och attraktiv boendemiljö med mera. Med ett strategiskt planerat sammanhang skogsbruk. Många ekosystemtjänster är dock alltför komplexa för att sätta av grönområden och vattenytor, kan samhället stå bättre rustat inför ett ekonomiskt värde på, bedömningen skulle bli för osäker för att vara exempelvis klimatförändringar och översvämningar. Arbetet med att främja ekosystemtjänster behöver ske i olika skalor, från exempelvis den kommunövergripande planen för dricksvattenförsörjning till att säkerställa grönska på skolgårdar som skyddar mot solexponering och främjar en bra luft. Inom tätorter kan det också vara värdefullt att planera för utrymme att producera livsmedel i liten skala. Kolonilotter och andra bostadsnära odlingsmöjligheter kan få många funktioner och bidra till livsmedelsförsörjning, integration och ekosystemtjänster bland annat. Rikt och tillgängligt friluftsliv I Ronneby kommun fi nns goda förutsättningar till att utöva friluftsliv och kommunen avser att beakta de av regeringen uppsatta friluftspolitiska målen. Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus i såväl organiserad som oorganiserad form och kan vara allt från vandring i vildmarken till en kort tur i den närliggande skogen. För många är möjligheten att ta sig ut i naturen en viktig källa till hälsa och livskvalitet. 32 Exempel på ekosystemtjänster som träd kan bidra med. Friluftslivet bör göras tillgängligt för alla oavsett ålder, funktionsvariation, etnicitet eller ekonomiska förutsättningar. Tillgängligheten ökas genom tex gång- och cykelbanor och kollektivtrafi k till viktiga utfl yktsområden, parkeringsplatser vid naturreservat och badplatser samt information på fl era språk inom parker och rekreationsområde. Både land och vatten är viktiga för friluftslivet. I kommunen fi nns ett stor utbud av badplatser både vid sjöar och vid havet. Viktiga platser för båtlivet bör stärkas för att skapa bättre service och locka fl er besökare. Hela kuststräckan har stor potential att lyftas fram för exempelvis vandring och cykel. Stigar och vägar bör knytas samman till längre stråk samt förses med rastplatser. Utveckling av friluftsliv och turism behöver inte stå i motsatsförhållande till biologisk mångfald. Tvärtom kan naturturism vara ett sätt att öka kunskap och förståelse för naturvärden. Utvecklingen måste dock ske på ett varsamt sätt och med hänsyn till naturvärden och särskilt känsliga områden. I skärgårdsmiljö kan tex båtlivet ge en stor påverkan genom buller, gift från bottenfärg, utsläpp från motorer eller nedskräpning. Turism kan även innebära risk för ökat slitage, störning av djurlivet och nedskräpning och bör därför koncentreras till mindre störningskänsliga platser.

Planeringsstrategier för att uppnå en rik grönstruktur med höga naturvärden

3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens kulturvärden vid bebyggelseutveckling. 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur och främja en I kartan redovisas större intresseområden och anläggningar av betydelse för frilu sliv och besöksnäring. Redovisningen inriktas mot områden som är livligt använda och där satsningar gjorts sammanhängande grönstruktur i tätorterna. genom tex raststugor och märkta leder. Vissa områden utgör riksintresse. 8. Främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha många funktioner. 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till målpunkter. 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, turism, friluftsliv och kultur. 17. Stärk skärgården både för fritids- och näringsverksamhet. 33 ROBUST SAMHÄLLE I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT En direkt effekt av ökade temperaturer och ett ökat antal varma dagar är Det sker en global förändring av klimatet att värmeböljor kommer att bli vanligare. Samhällsviktiga verksamheter och klimatanpassning är en viktig pusselbit som kan påverkas av värmeböljor är energiförsörjning, omsorgsverksamhet i planeringen för en hållbar utveckling. och sjukvård, VA-försörjning, livsmedelshantering och kollektivtrafi k. Inom den fysiska planeringen uppkommer Kylsystem kan komma att behövas i större utsträckning exempelvis behovet av att anpassa samhället till nya på vård- och omsorgsboenden i framtiden. Vid förskolor, skolor och förutsättningar och ökade säkerhetsmarginaler. äldreboenden blir behovet av en god utemiljö med möjlighet till skugga Det är också viktigt att i planeringen motverka viktigt. Detsamma gäller för områden med hög byggnadsdensitet och ytterligare klimatförändringar. Att redan nu hårdgjorda ytor som riskerar att bli så kallade ”värmeöar”. Träd sänker börja anpassa samhället inför de kommande temperaturen, skuggar och bidrar till en jämn temperatur och en behaglig klimatförändringarna innebär att ekonomiska luftfuktighet. kostnader kan undvikas i framtiden. Ökad nederbörd Rekommendationer för fysisk planering och befi ntlig Till år 2100 beräknas årsmedelnederbörden ha ökat med 15–25 % jämfört med dagens nivåer. Den största ökningen förväntas äga rum under bebyggelse vinterhalvåret med fl er häftiga regn och högre fl öden i vattendragen För att skydda samhället är det nödvändigt att arbeta förebyggande mot som följd. Ökade fl öden ökar i sin tur risken för ras, skred, erosion och klimatförändringar. Genom att identifi era risker och vidta åtgärder kan översvämning. När marken inte kan ta upp vatten för att den till exempel är utsatta områden skyddas och kunskapen öka inför planering av framtida frusen eller hårdgjord blir problematiken större. Vår och sommar förväntas utbyggnadsområden. Genom att utreda och värdera de områden som däremot präglas av längre torrperioder med lägre fl öden i vattendragen än idag har låg säkerhet mot naturolyckor kan en beredskap för om de dagens som följd. Risken för torka och vattenbrist ökar då. förväntade ändringarna av klimatet skapas. Detta bör gälla både för Likväl som samhällsviktiga verksamheter behöver lokaliseras på en exploateringsområden, förorenad mark, miljöfarlig verksamhet, riskobjekt, säker nivå utifrån havsnivåhöjningen behöver också samhällsfarliga dammar och vattenskyddsområden. verksamheter placeras säkert. När förorenade områden översvämmas är Risker fi nns även för dagens förhållande och bör beaktas i planering både risken stor att föroreningar lakas ur och sprids till exempelvis grundvatten, på kort och lång sikt. Vid planering i områden med ökad risk för ras, sjöar och dricksvatten. Då industrierna traditionellt lagts längs åarna, är skred eller erosion ska de geotekniska förhållandena kartläggas och utgöra detta problem särskilt stort i industriområdena i centrala Ronneby och grunden för planeringen. Kallinge. Förändrade temperaturer Översvämningar till följd av skyfall är mycket svåra att beräkna och I Blekinge förväntas årsmedeltemperaturen öka med 2–4,5°C till år 2100. beräkningarna blir osäkra. På grund av osäkerheten i beräkningarna och Den största ökningen av dygnsmedeltemperaturen kommer att ske på de allvarliga följderna av översvämningar bör kommunen använda sig sommaren och vintern. Vegetationsperioden beräknas bli 1,5–3 månader av nivåerna för ”beräknat högsta fl öde” vid utveckling av områden längs längre och antalet heta dagar kan bli uppemot sex gånger så många på ett vattendragen. år. Marktorkan väntas öka markant i Blekinge. Längre torrperioder ökar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde år 2015 en konkurrensen om vattnet, både för konsumtion och bevattning. översvämningskarteringen av Ronnebyån som visar att ett högt vattenfl öde

34 bland annat översvämmar delar av nedre Brunnsparken, Ronneby golfbana, permanent eller vid högvatten i takt med att havsytan höjs och nya områden Kockums industriområde och de närmsta områdena längs med hela kommer att utsättas för erosion. ån. Vid höga fl öden kan också dammanläggningar längs vattendragen Det är viktigt att investeringar längs kusten görs grundade på kunskap översvämmas och vatten kan hitta nya sidofåror. om havsnivåförändringarna. Det är också viktigt att värna värdefulla Stigande havsnivåer strandmiljöers reträtt upp på land när dessa översvämmas. För ny bebyggelse skall utgångspunkt tas i de beräkningarna som fi nns för Den globala uppvärmningen beräknas leda till höjda havsnivåer. I Blekinge förväntade havsnivåhöjningar. Beräkningarna uppdateras återkommande visar dagens scenarier på en höjning av medelhavsnivån på 0,4-1,5 m och och kommunen anpassar riktlinjerna för bygglov utifrån dem. av högsta högvattennivån på 1,8–2,8 m till år 2100. Stigningen förväntas Länsstyrelsen i Blekinge län har fastslagit säkerhetsnivåer för byggande i dock inte avta där utan snarare öka allt snabbare och fortsätta under en lång låglänta områden med hänsyn till översvämningsrisken i ett föränderligt tid framöver. Den höjda havsytan för med sig en ökad risk för påverkan på klimat. bebyggelse och infrastruktur, en ökad risk för spridning av föroreningar samt en ökad konkurrens om utrymmet längs kusten. En havsnivåhöjning kommer att ge en stor påverkan på kommunens kustbebyggelse. Inom vissa av de drabbade områdena kommer även Kommunens kust är mycket attraktiv både för boende, fritidsboende obebyggda tomter i gällande detaljplaner att påverkas direkt eller indirekt och friluftsliv. Här fi nns också höga ekologiska värden. Samtidigt kan tex genom att vägen till området påverkas. Därför bör äldre detaljplaner i klimatförändringarna komma att få särskilt märkbara effekter här. Stora kustområdet ses över. områden längs kusten ligger lågt och kan komma att översvämmas

Översiktlig kartläggning av vilka områden som påverkas av 3 meters höjning av havsnivån vilket är strax över beräkningarna för högsta högva en år 2100. Beräkningarna för havsnivåhöjningen uppdateras 35 återkommande och ligger ll grund för bland annat bygglov. Risken för översvämmade avlopp och saltvatteninträngningar i brunnar ökar vid höjda havsnivåer. Därför ökar behovet av att koncentrera bebyggelse längs kusten till områden som lämpar sig för byggnation och som kan förses med kommunalt VA. Topografi ska och geologiska förhållanden Blekinge har ett relativt brokigt landskap med slätter och dalgångar som mynnar i kustbandet. Skogslandskap i den norra kommundelen har bitvis stora nivåskillnader. Här förekommer tydligt avgränsade öppna jordbruksmarker där byar och ensamgårdar ligger inbäddade i ett vidsträckt skogslandskap. Dalbygden sträcker sig i ett milsbrett band tvärs kommunen och skogsbygdens dalgångar övergår till fl ackare landskap som mynnar ut i den breda kustslätten. Landskapet i söder karaktäriseras av ädellövskog som i vissa avsnitt breder ut sig ända fram till havet. Berg i dagen är vanligt förekommande i de södra delarna av kustlandet men även i det inre landskapet. I norr är morän den vanligaste jordarten. Sand och grus bildar rullstensåsar som vanligtvis följer de större dalgångarna. I Ronneby kommun fi nns Bräkneåsen, Bredåkraåsen och Johannishusåsen. Bredåkradeltat väster om Kallinge är det största sanddeltat i Blekinge.

Flera vattendrag korsar landskapet i nord-sydlig riktning tex Bräkneån och Ronnebyån. Lera, silt och sand är vanligt förekommande längs de av fl esta åarna, men främst utmed de större vattendragen. Översvämning, ras, skred och erosion Översvämningsrisken i Blekinge län beror dels på havsvattenståndet, dels av vattenstånd i sjöar och vattendrag. Längs vattendragen ökar risken för översvämningar särskilt när ökad nederbörd sammanfaller med höga havsnivåer. Ökade fl öden innebär även ökad risk för ras och skred samt Kartbild som visar översvämningsområden längs kust och va endrag, risk för va enansamlingar på större påfrestningar på dammar längs vattendragen. land samt riskområden för erosion längs Ronnebyån och kusten. Karteringen för Ronnebyån är mer detaljerad än de övriga va endragen och visar högsta beräknade fl öde (MSB 2015). För övriga vat- Både ras och skred är exempel på snabba rörelser i jord eller i berg. I tendrag är en grov svämplanskartering gjord som visar e fl öde motsvarande 100 års återkoms d Ronneby är det främst i kustlandskapet och längs med vattendragen som (HaV). risken för skred är störst. Områden med löst material såsom lera, silt eller svämsediment är särskilt skredkänsliga. Det fi nns olika orsaker till att skred uppstår, exempelvis genom belastning från byggnader, förändring i vattenstånd, kraftiga vibrationer eller erosion. 36 Erosion och sedimentation är en ständigt pågående naturlig process i landskapet. En orsak till erosion är att vattnet, genom rörelse, bearbetar stränder och bottnar vilket transporterar bort löst material. Klimatförändringarna medför en ökad nederbörd och en ökad avrinning i vattendrag vilket i sin tur medför en ökad erosion. Under vissa förutsättningar kan erosion bidra till att ras och skred inträffar. Av kommunens åar har Ronnebyån störst erosionsproblematik. Risken för erosion längs vattendragen kan minskas med hjälp av breda vegeterade kantzoner och att restaurera vattendragens naturliga sträckningar som historiskt sett ofta rätats ut. Det kan även göras genom att återskapa en del av de våtmarker som dikats ut längs och i anslutning till vattendragen. Störst nytta för Ronnebys vattendrag är att återskapa våtmarker tidigt i åarnas avrinningsområden, det vill säga i första hand norr om länsgränsen. Därför bör ett kommunsamarbete kring detta upprättas. Längs med kusten fi nns det sträckor med potential för hög eroderbarhet. Höjda havsnivåer innebär att stranderosionen kommer att öka och områden som tidigare inte varit utsatta för erosion kan påverkas. Geotekniska säkerhetsfrågor avseende ras och skred samt erosion ska kartläggas i samband med framtagandet av nya detaljplaner.

Planeringsstrategier för att uppnå ett robust samhälle i ett förändrat klimat

Kartbilden visar ytjordlager i Ronneby kommunen. 5. Säkerställ tillgänglighet till bostadsnära natur och främja en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. 8. Främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha många funktioner och en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. 13. Minimera effekterna av klimatförändringar genom anpassad bebyggd miljö.

37 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH ENERGI Alla funktioner i samhället är beroende av pålitliga tekniska system. Den urbana miljön är i ständig förändring och ett led i ett hållbart byggande är att fi nna lösningar för både befi ntlig och tillkommande bebyggelse. I takt med att förändringar sker måste både stad och landsbygd utvecklas som främjar både den hållbara utvecklingen och ökar attraktivitet och upplevelsevärde.

En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen En väl utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning för den fortsatta digitaliseringen av verksamheter och tjänster. Den nationella bredbandsstrategins direktiv är att år 2020 bör 95% av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till höghastighetsbredband (dvs >100Mbit/s). År 2025 är motsvarande mål 100%. Kommunens mål är att år 2020 har 100% av kommunens företag och permanenta hushåll tillgång till höghastighetsbredband. Effektiv förnyelsebar energi Samhället är beroende av att det fi nns en säker och tillräcklig energiförsörjning. Enligt regeringens förslag till klimatmålet ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Ronneby kommun har genom sina klimatmål val ett tuffare mål; här ska nettoutsläpp av växthusgaser vara noll år 2035. Detta kräver omfattande omställningar av sättet att använda och producera energi. Den fysiska Miljötekniks bredbandsnät i Ronneby kommun. planeringen ska användas som ett verktyg för att bygga upp resurseffektiva och hållbara energisystem, byggda på förnyelsebar energi. förutsättningar för lågt energibehov och att utnyttja solenergi för både el- och värmeproduktion. I arbetet med att ta fram en detaljplan görs fl era Byggnader står globalt för 40% av energianvändningen och en tredjedel viktiga överväganden som påverkar möjligheten att utnyttja solenergi, av växthusgasutsläppen. Därför är det angeläget att effektivisera exempelvis bebyggelsens placering i förhållande till solinstrålning och energianvändningen och bebyggelseplanering är en komponent i arbetet. skuggning samt takhöjder och lutning. Det är också viktigt hur befi ntliga Ny bebyggelse bör utformas med hänsyn till mikroklimat, solinstrålning, anläggningars långsiktiga tillgång till solinstrålning kan säkerställas, den så vindriktningar, skuggförhållande och topografi för att ge goda kallade solrätten. 38 Länsstyrelsen i Blekinge har tagit fram en solkarta för Bleking län. Kartan Områden för vindkraft är ett verktyg för att kunna avgöra vilka tak och fasader som passar bra för solcellsanläggningar och hur mycket el som kan produceras under ett Ronneby har en vindkraftsplan, Tematiskt tillägg till Ronneby kommuns år. Utöver solenergin fi nns det många olika ickefossila energikällor som översiktsplan, antagen 2012-03-29. Kommunen ställer sig positiv till används eller skulle kunna användas i Ronneby kommun. Sedan lång etablering av vindkraftverk i grupper såväl som etablering av enstaka tid tillbaka har vattenkraften i kommunens åar använts. I Ronneby- och verk. Enstaka verk bör dock inte tillåtas så att möjligheten till större Bräkneån fi nns det totalt elva vattenkraftverk. Även om vattenkraften gruppetableringar i de utpekade potentiella vindkraftsområdena försämras. är förnybar fi nns dock också konfl ikter då kraftverken utgör hinder för Vid varje enskilt vindkraftsärende skall bedömas om etableringen kan vandrande fi skar och skapar uppdämda passager där det tidigare varit samexistera med andra intressen. Vid etablering av vindkraftverk inom strömmande vatten. 1000 m till kommungräns bör det ske i dialog med angränsande kommun. Användning av närproducerad biomassa ger möjlighet till Det är viktigt att nytillkomna vindkraftverk/master följer produktutveckling i skogs- och lantbruk och kan bidra till en levande Transportstyrelsens rekommendationer för att upprätthålla en god landsbygd. Fjärrvärmeverken i Ronneby kommun använder till 98 % fl ygsäkerhet vid besiktningar. biobränsle och avser att bli helt förnyelsebara år 2020. Fjärrvärmenätet Försvarets intressen har utökats sedan vindkraftsplanen antogs. är idag väl utbyggt i Ronneby stad och svarar för cirka 75 % av Stoppområde för höga objekt på grund av fl ygfältet kan innebära värmebehovet. Fjärrvärme fi nns även i Kallinge och Bräkne-Hoby. restriktioner vid byggande av vindkraftverk. Biomassa används även för att tillverka el i Sörbyverket i form av Dagvatten ett demonstrationsprojekt. Det fi nns stor potential i utbyggnaden av Som dagvatten räknas regn-, spol- och smältvatten som rinner till småskaliga kraftvärmeverk och värmeverk baserade på biomassa. För recipienter (mottagande åar, sjöar och hav) eller reningsverk. Beroende på att kommunen ska kunna producera ännu mer förnybar energi pågår en markförhållande, topografi och växtlighet kan dagvatten även infi ltreras till förstudie om att anlägga en solcellspark på deponin i Angelskog. Samtidigt grundvattnet. Markanvändningen leder till att dagvattnet kan vara förorenat fi nns det behov att tillhandahålla mark för produktion, distribution och med olika skadliga ämnen som bidrar till övergödning och gifter i sjöar, lagring av energi och energibärare. vattendrag och hav. Vattendrag är betydligt känsligare för föroreningar än vad jord är eftersom jordlevande organismer kan bryta ner föroreningarna. Av recipienterna i Ronneby kommun räknas Angelskogsån-Hyndekullabäcken, Bräkneån, Härstorpssjön och Östersjökusten som mycket känsliga för tillförsel av förorenade ämnen. Grönområden och vegetation i och runt tätorter minskar trycket på dagvattenhanteringen. Vegetation både renar vattnet och ger en buffringseffekt som mildrar såväl torka som kraftiga regn. Med ökad hårdgjord yta ökar mängden dagvatten och därmed risken för översvämningar och föroreningsproblem. Klimatförändringarna med ökade nederbördsmängder och en högre frekvens häftiga regn kan öka dessa Byggnader som anpassas ll mikroklimatet innebär bland annat a solenergi kan utny jas op malt. problem ytterligare. 39 Avlopp Flertalet av kommunens invånare bor i samhällen anslutna till kommunalt avlopp. Även många delar av kustområdet, med dåliga förutsättningar för enskilt avlopp, har tillgång till kommunalt avlopp. Fortsatt utbyggnad planeras för sådana bebyggelsegrupper där kommunen enligt vattentjänstlagen är skyldig att tillhandahålla VA-tjänster. VA-planen (KF § 93 2014, revidering pågår) prioriterar ca 20 utbyggnadsområden för kommunalt avlopp baserad på behovet av en hållbar VA-lösning. Fram till 2030 beräknas elva av områdena vara utbyggda. Anslutning till kommunalt avlopp och inrättande av verksamhetsområde kan påskyndas om fastighetsägarna i ett område går samman och på egen hand genomför projektet. Även efter den planerade utbyggnaden av kommunalt avlopp Grönområden kan användas som llfälliga magasin för dagva en vid kra igt regn. kommer det att fi nnas omkring 4 300 små avlopp inom kommunen. I Ronneby kommun är framförallt Inom kommunen fi nns sex avloppsreningsverk, drivna av Miljö och teknik Ronneby stad beroende av att värna AB (miljöteknik). De fyra verken i Backaryd, Belganet, Hallabro och grönområden för omhändertagande Eringsboda betjänar sina respektive orter. Verket i Bräkne-Hoby betjänar av dagvatten. Därför ska exploatering orten och kommer även att ta hand om de planerade områdena söderut, av gröna ytor i staden ske restriktivt. som ska anslutas till kommunalt avlopp. Rustorpsverket knyter samman Våtmarker och andra typer av system Ronneby, Kallinge, Johannishus, Listerby och Saxemara. De delar av där vatten saktas ned och silas genom kusten som har/planeras få kommunal VA-anslutning förbinds med Rustorp vegetation har förmåga att fördröja eller Bräkne-Hobys reningsverk. En utredning pågår kring att centralisera vattenfl öden och att fi ltrera ut och bryta vatten- och reningsverken i Backaryd och Hallabro. ned näringsämnen och föroreningar. Kombinerade system är ledningar där dagvatten och spillvatten leds i ® Ett långsiktigt C2C -mål som formulerats i samma ledning till reningsverket. Klimatförändringar kan innebära fl er och kommunens kvalitetsprogram för planering intensivare skyfall vilket kan innebära ökade risker för att avloppsvattnet och byggande är att vatten som lämnar en bräddar och förorenar vattendrag i kombinerade system. Detta riskerar byggnad eller ett område skall vara lika människors och djurs hälsa och bidrar till övergödning av vattenmiljön. rent eller renare som när det kom in. Detta Genom att separera dagvatten och avlopp, dimensionera ledningarna för kan nås genom att till exempel fördröja högre fl öden samt att minska mängden avloppsvatten genom ny teknik dagvattnet i dammar eller så kallade kan problemen minska. Det är också av stor vikt att dagvatten i ökande regnträdgårdar som är genomsläppliga utsträckning omhändertas lokalt och inte tillförs avloppssystemet. växtbäddar designade för att infi ltrera Vegeta on bidrar ll a mildra torka så större mängder dagvatten. De kan även väl som kra igt regn. bidra till att skapa attraktiva närmiljöer och att öka den biologiska mångfalden.

40 Säker dricksvattenförsörjning Befarade klimatförändringar är en utmaning för dricksvattenförsörjningen bland annat genom högre vattentemperaturer, förändrade mönster för Dricksvattenförsörjningen i Ronneby kommun sker via Miljöteknik. avrinning, avdunstning och grundvattenbildning. Vid skyfall, stormar, I dagsläget är ungefär 84 % av hushållen anslutna till det kommunala höga fl öden och översvämningar kan föroreningar och organiskt material vattensystemet och resterande får sitt vatten från egna brunnar. förorena råvattnet som ska beredas till dricksvatten. Havsnivåhöjningen Att säkerställa en hållbar dricksvattenförsörjning är en nödvändig uppgift. och sjunkande grundvattennivåer ökar dessutom risken för Därför pågår arbetet både på regional och kommunal nivå med att upprätta saltvatteninträngning. vattenförsörjningsplaner. Den regionala planen upprättas av Länsstyrelsen Hushåll som använder egna brunnar är mer sårbara vid klimatförändringar. och en remissversion skickades ut under sommaren 2017. I Ronneby kommun har drygt 4 000 hushåll egen brunn. Nya etableringar Länsstyrelsen gör bedömningen att med nuvarande användningsmönster i kustzonen ska utredas med hänsyn till kommande klimatförändringar och fi nns risk för vattenbrist i hela Blekinge på sikt. För att trygga den i första hand lokaliseras till platser som har eller planeras få kommunal långsiktiga dricksvattenförsörjning krävs omsorgsfull planering. Blekinge vattenanslutning. är fattigt på grundvattenresurser och därför är dessa mycket värdefulla och Inom kommunen fi nns ett riksintresse för dricksvattenförsörjningen därmed prioriterade för den långsiktiga dricksvattenförsörjningen. som omfattar Karlskrona vattenverk och infi ltrationsanläggning i Även små grundvattenresurser kan utgöra ett viktigt bidrag för att göra Johannishusåsen. Se sida 82. dricksvattenförsörjningen mer robust. Blekinges kommuner har redan i dagsläget intresse av dricksvattenuttag från så gott som alla större vattendrag i länet och därtill ett antal sjöar. För att kunna skydda sjöar och vattendrag som är viktiga dricksvattenresurser från förorening har Länsstyrelsen avgränsat delar av deras tillrinningsområden som påverkansområden. Vissa av påverkansområdena berör kommuner utanför Blekinges gränser. Syftet med den kommunala planen är att skydda befi ntliga och potentiella framtida vattentäktsområden, reservvattentäkter och viktiga grundvattentillgångar så att tillgång till dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd säkras. Vatten är känsligt för föroreningar som kan äventyra dess användbarhet som dricksvatten under lång tid. Skyddet av både befi ntliga och potentiella vattentäkter är en prioriterad åtgärd för kommunen. Som ett komplement till att säkerställa tillgången på dricksvatten i kommunen är även effektiv användning av dricksvattnet en viktig aspekt. Det gäller allt från att minska vattenförbrukning per person och att minimera läckage i ledningssystem till att skapa effektivare bevattnings- metoder i jordbruket samt effektivisering och återanvändning av vatten i industrisektorn. Va entornet i Ronneby. 41 Avfall som resurs Kraftledningar Det prioriterade målet i både lagstiftning och i de nationella och Svenska Kraftnät ansvara för transmissionsnätet för el, även kallat lokala miljömålen som kommunens Avfallsplan 2014–2019 bygger stamnätet. Transmissionsnätet, distrubutionsnätet och lokalnätet ingår i på är att avfallet skall minimeras. Som en grund i detta arbete ligger elstrukturen som har betydelse för rikets elförsörjning. Eftersom näten kommunens arbete med cirkulär ekonomi där återvinning i allmänhet och skiljer sig åt bland annat vad gäller spänningsnivå behöver olika hänsyn tas materialåtervinning i synnerhet är en självklarhet. Kommunen arbetar med vid planering eller utbyggnad invid kraftledningar. bland annat information till medborgarna och förbättrade rutiner inom den E.ON elnät har nätkoncession inom stora delar av kommunen och därmed egna verksamheten. ett regionalt ledningsnät för elförsörjning. Detta ledningsnät består av Vid fl erbostadshus fi nns det redan en möjlighet att sortera ut olika 130 och 50 kV ledningar samt fördelningsstationer i Ekfors, Djupafors, fraktioner av sitt avfall i olika behållare och ett arbete pågår för att Hakarp, Hasslefors, Hjorthålan samt Klåvben. Därutöver fi nns ett förgrenat öka detta till att gälla även villor och fritidshus. Nya detaljplaner ska distributionsnät för den lokala elförsörjningens behov. För närvarande ta hänsyn till avfallshantering och mark ska avsättas för gemensamma utreds en ny 400 kV-förbindelse mellan Nybro och Hemsjö som tangerar avfallsstationer. den nordvästra delen av kommunen. Se karta sid 87. Eldistribution En säker eldistribution är en förutsättning för att samhället och näringslivet ska kunna fungera. Fler olika nätleverantörer ansvarar för elnätet i Ronneby kommun. Kommunala bolaget Miljö och teknik AB äger elnätet i Kallinge, Ronneby, Kuggeboda och Saxemara. Under de senaste åren har elnätet moderniserats och luftburna ledningar har delvis grävts ned. Kommunen arbetar för att resterande luftburna kraftledningar grävs ned där så är lämpligt, för att förhindra strömavbrott vid extremväder och för att tillgängliggöra mark för bebyggelse och areella näringar.

Under 2017 och 2018 införs fyrfackssystem för fas ghetsnära insamling av hushållens och fri dsbostädernas avfall i kommunen.

42 Faktaruta: PFAS (per- och polyfl uorerade alkylsyror) är en grupp av synte ska ämnen som är mycket svår- nedbrytbara i naturen. PFAS används bland annat i släckskum avse för olje- och drivmedels- bränder i fl ygplan, fordon, fartyg och industrier.

Va enverket Brantafors ligger i närheten av en brandövningsplats på F17. För mer än 25 år sedan började Försvarsmakten använda brandskum som innehöll PFAS. I och med de a har marken förorenats, och med den har föroreningarna nå grundva net och ll va entäkterna. Försvars- makten är huvudman för fl ygplatsen och utreder hur en sanering av PFAS-hal g mark ska göras, både här i Kallinge och på andra platser i landet.

I december 2013 upptäcktes höga halter av ämnet PFAS i va net i Brantafors va enverk i Kallinge. Brantafors va enverket stängdes och de ca 5 000 abonnenterna fi ck istället si va en från va enverket i Ronneby-Kärragården. Nya brunnar har borrats i Karlsnäs som ligger norr om Kallinge. Under sommaren 2015 lades provisoriska va enledningar från en av brunnarna i Karlsnäs ll Brantafors va enverk. I dagsläget levereras dricksva en motsvarande ca ¼ av verkets kapacitet, medan resten for arande levereras från Kärragårdens va enverk. När va enled- ningarna är fullt utbyggda från Karlsnäs ll Brantafors ska de båda va enverken fungera som varandras reservva enverk.

Planeringsstrategier för att verka för god teknisk infrastruktur och energiförsörjning 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig infrastruktur och kollektivtrafi k. 4. Stärk kärnor för service, bebyggelseutveckling och utveckla sociala mötesplatser. 8. Främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha många funktioner och en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. 13. Minimera effekterna av klimatförändringar genom anpassad bebyggd miljö. 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär ekonomi i planering och utförande. 19. Säkerställ tillgången på dricksvatten. 43 kommunen fi nns utrymme för kompletterande bebyggelse både i de mindre tätorterna och på landsbygden. Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby är de största tätorterna och de rymmer Så planerar vi! alla funktioner såsom skola, kollektivtrafi k och mataffär. Större tillskott av nya bebyggelseområden planeras och det fi nns även viss möjlighet att förtäta bebyggelsen inom tätorten. I detta kapitel beskrivs kommunens utveckling som strävar mot att Backaryd och Hallabro kompletterar varandra med sina servicefunktioner uppnå framtidsbilderna. Först ges en övergripande beskrivning av i nuläget. Dessa två samhällen utgör gemensamt en kärna som försörjer utvecklingsstrategier och markanvändning i kommunen. Därefter kommunens nordvästra del. Efter omläggningen av RV 27 kommer både presenteras kommunens kärnor och utvecklingsområden mer detal- Hallabro och Backaryd få nya förutsättningar för attraktiva boenden då jerat. Riksintressen och hänsynsområden redovisas i del 4; Plane- samhällenas centrum blir mindre påverkade av trafi kbuller. Eringsboda ringsunderlag och riksintressen. är en kärna för nordöstra kommunen. I nuläget är Eringsboda sparsamt försörjt med kollektivtrafi k. Utvecklingsstrategier Listerby och Johannishus är två expansiva samhällen som orienterar sig Den långsiktiga intentionen för kommunen illustreras genom en karta med mot varandra med E22 i mitten. Livsmedelsaffär och äldreboende fi nns i övergripande utvecklingsstrategier. Områdena, platserna och stråken dit Johannishus medan skola och drivmedelsstation fi nns i båda samhällena. kommunen vill kanalisera utvecklingsstrategierna har lyfts fram, liksom Dessa två samhällen utgör en gemensam kärna och kan stärka varandra. särskilt viktiga samband. De områden som i ett översiktligt perspektiv har Saxemara pekas ut som kärna för mellersta kusten. Här fi nns en skola för de största natur- och rekreationsvärdena har pekats ut som värdekärnor den västra delen av kustsamhällena. I byn fi nns i dagsläget ingen annan och natur- och rekreationsområden. Kärnor I Ronneby kommun fi nns tätorter fördelade över hela kommunen men med en viss förskjutning mot kusten. Nio av tätorterna har pekats ut som kärnor. Kärnorna skall fungera som centrum för samhällsservice i kommunen. Kärnorna ger en god möjlighet att skapa ett nät av service i hela kommunen. Det är i huvudsak till kärnorna ny bebyggelse planeras och möjlighet till service och handel stärks. Fyra av kärnorna kopplas till varandra i par med möjlighet att komplettera varandra gällande offentlig och kommersiell service. För att skapa en sammanhängande miljö och ge underlag för att förbättra kollektivtrafi ken föreslås utvecklingsstråk för bostäder, kultur, friluftsliv och turism som knyter an till kärnor. Planeringen av nya områden för bostäder har i huvudsak förlagts i den södra delen av kommunen, där efterfrågan förväntas bli störst under de kommande åren. I övriga delar av 44 service och orten är sparsamt trafi kerad av kollektivtrafi k. Saxemara är dock en attraktiv bostadsort och mer Emmaboda bostadsbebyggelse planeras väster om bykärnan, mot Spjälkö. Tingsryds kommun Detta förväntas kunna skapa underlag för utökad service på kommun orten. Transportsamband och noder Transportsambanden utgörs av förbindelser som är särskilt viktiga för att skapa, förbättra eller upprätthålla en god tillgänglighet. Det kan gälla såväl gång- och cykeltrafi k som väg, järnväg och sjöfart. De huvudsakliga kommunikationsstråken i kommunen följer järnvägen, E22 och RV 27. Huvuddelen av förändringarna i markanvändning föreslås utmed dessa stråk. Viktiga knutpunkter för transportsystemet, så kallade noder, pekas ut på sex platser i kommunen. I dessa noder Karlskrona ska kollektivtrafi kens anläggningar utvecklas och det kommun ska vara möjligt att byta mellan olika transportslag. Bra parkeringsplatser för både bilar och cyklar är viktiga på dessa Karlshamns platser. Även viss form av service kan vara aktuellt i noderna. kommun Utmed E22 och RV 27 fi nns områden med särskilt goda förutsättningar för verksamheter. Här kan verksamhetstomter

Utvecklingsstrategier för Ronneby kommun. 45 för varierade behov erbjudas. I anslutning till järnvägen och fl ygplatsen Värdekärnor samt natur och rekreationsområde fi nns dessutom förutsättningar för att skapa ett logistikcenter. Grannkommunernas hamnar och Ronneby Airport är viktiga funktioner för Områden med stor betydelse för människors rekreation och upplevelser kommunens och regionens goda transportsamband. av natur fi nns på många platser i kommunen. Brunnsparken och Karlsnäsgården pekas ut som värdekärnor för natur och rekreation då det I Backaryd och Hallabro är kollektivtrafi ken utmed RV 27 viktig. Därför på dessa platser fi nns en mängd kvalitéer som tillsammans gör områdena ska snabba resor kunna göras från motorvägshållplatser samtidigt som en särskilt värdefulla. busslinje trafi kerar genom tätorten. I anslutning till motorvägshållplatsen är det viktigt att det fi nns goda möjligheter att parkera bil eller cykel, samt en Utmed kusten är både land och vatten viktigt för friluftslivet och viktiga trygg gång- och cykelväg mellan samhället och hållplatsen. platser för båtlivet ska stärkas för att skapa bättre service. Hela kuststräckan har stor potential att lyftas fram för friluftsliv och turism. Eringsboda knyts både till Kallinge/Ronneby och över kommungränsen till Holmsjö som har tåg- och bussförbindelser till Emmaboda och Karlskrona. Bräkneåns och Ronnebyåns dalgångar hyser stor kvalitéer för friluftslivet och innehar också mycket höga biologiska värden. Områdena kring Områdena runt Ekenäs och Järnavik är viktiga noder för turism och Listersjöarna, Skärsjön och Salsjön utgör delar i större sammanhängande friluftsliv. Stadsbussen trafi kerar Ekenäs och skapar en anslutning till rekreationsområde. utvecklad skärgårdstrafi k och till vandrings-, cykel-, kajak- och segelleder. En fortsatt utveckling av Järnavik för besöksnäringen bör på sikt kunna ge Ett väl fungerade friluftsliv kräver serviceplatser i strategiska lägen med underlag för utökad kollektivtrafi k, i första hand sommartid. exempelvis vindskydd och avfallshantering. För att kunna utveckla turism och besöksnäringen i hela kommunen krävs tillgänglig information. I enlighet med översiktsplanens utvecklingsstrategi bör sträckorna mellan Viktiga platser för denna utveckling är i anslutning till kärnorna och även i Bräkne-Hoby och Järnavik samt mellan Backaryd och Hallabro prioriteras anslutning till noderna. för gång- och cykeltrafi k. En bättre förbindelse behövs också mellan Bräkne-Hoby och Ronneby tätort. Utvecklingsstråk och områden I Ronneby stad går ett utvecklingsstråk utmed Brunnsparken och vidare till både Aspan och Saxemara. I stråket mellan Kalleberga-Hyndekulla planeras för en omfattande exploatering. Området ligger strategiskt intill väg E22 och mellan Ronneby och Kallinge. I området planeras för blandad bebyggelse med främst bostäder och service. Från Bräkne-Hoby sträcker sig ett utvecklingsstråk ut mot Järnavik. Området kommer att anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät inom de närmsta åren. Detta skapar förutsättningar för att utveckla området, framförallt med fokus på friluftsliv och turism men även bostäder. Effektiv kollektivtrafi k saknas men en utbyggd cykelväg skulle stärka kopplingen mellan Järnavik och Bräkne-Hoby. Längs stråket mellan Johannishus och Listerby och även vidare söderut mot Kuggeboda fi nns stora kulturhistoriska värden som bör tas tillvara och Det fi nns stor poten al i a utveckla turismen i bla Järnavik. tillgängliggöras. Ökad bebyggelse planeras i anslutning till tätorterna. 46 Användning Grunddragen i den planerade mark- och vattenanvändningen redovisas i användningskartan. Den övergripande kartbilden redovisar markanvändningen för hela kommunen, men samtliga kärnor har även en mer detaljerad redovisning av den föreslagna markanvändningen. Områdesanvändningen tillsammans med övergripande transportsystem samt grönområden och vattenstråk ger en bild av kommunens önskade framtida användning. Till varje område anges en avsikt, det vill säga om området avses förändras eller om pågående användning ska bestå. Inom befi ntliga områdestyp kan dock förändringar göras, exempelvis genom förtätning av bebyggelsen i tätorter och verksamhetsområden. Landsbygd Landsbygden utgörs främst av areella näringar och landsbygdsanknutna verksamheter samt obrukad mark och bostadsbebyggelse i bybildningar och fritidshusområden. Här ingår bland annat vägar och friluftsområden och många områden kan ha höga naturvärden.

Markanvändning i Ronneby kommun. 47 Tätort för nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, djur- och växtskydd, Natura 2000, naturreservat, biotopskyddsområden, ramsarområde samt riksintresse för Tätorter är område med tätorts- eller stadsmässig karaktär med bebyggelse naturvård. Utöver dessa områden fi nns områden skyddade av strandskydd, som i huvudsak används för bostäder, skolor, kontor, handel, parker/ ekologiskt känsliga områden och generella biotopskydd som också skall natur, fritidsanläggningar eller annan verksamhet som är förenlig med tas hänsyn till vid planering och exploatering. Höga naturvärden kan dock bostäder. Avgränsningen av tätorterna utgår ifrån SCB:s klassifi cering fi nnas inom även andra områden, såsom landsbygd och tätort. av tätort, med tillägg av detaljplanelagda områden som ännu inte byggts ut. Inom tätorterna kan förändringar genomföras som är förenliga med Centrumutveckling användningen. Centrumutveckling avser mångfunktionella områden med stor betydelse för Områden som pekas ut i översiktsplanen är översiktligt utritade. De en orts framtida utveckling och platsidentitet. Här bör utvecklingsinsatser områden som är markerade för framtida tätortsutveckling är i många fall och trivselskapande åtgärder särskilt främjas för att skapa mötesplatser. väl tilltagna i storlek. Inom dessa områden krävs ytterligare inventeringar Vägnät och bedömningar av natur- och kulturmiljövärden inför detaljplanering Förändrat vägnät utgörs av större vägavsnitt som ska utvecklas eller dras och exploatering. Landskapets förutsättningar och behovet av natur- och om. Utvecklat vägnät är kortare länkar i vägnätet som behövs för att skapa grönområden inom tätortsområden är viktiga aspekter att beakta i den en effektivare trafi ksituation. framtida planeringen. Utvecklat gång- och cykelstråk Utredningsområde Utvecklingsstråk för gång- och cykel avser huvudstråk som är särskilt Detta är områden som bedöms som intressanta för framtida utveckling men avsedda för gående och cyklister. Stråken är viktiga att utveckla för att där vidare utredning krävs innan de kan föreslås för förändrad användning. skapa eller förbättra en god tillgänglighet mellan viktiga målpunkter. Verksamhet Grön- och blåstråk Verksamhetsområden utgörs av områden med störande, miljöpåverkande eller ytkrävande verksamheter. Verksamheter som genererar mycket eller Grön- och blåstråk är zoner av natur, park, kantzoner intill vattendrag tung trafi k räknas också till denna kategori. Här ingår både traditionella eller annan typ av grönska som knyter ihop natur och grönområden till ”industriområden”, stormarknadsområden, mässområden och dylikt. en sammanhängande struktur och som bör framhävas för sin biologiska funktion och/eller för rekreations- och friluftslivsvärden. Grönområde Vatten Grönområden är parker, parkliknande miljöer, närrekreationsområden och anlagda områden för fritidsaktiviteter som främst äger rum Vatten omfattar havsområdet. Kommunen arbetar tillsammans med utomhus. Grönområden ska ha betydelse för fl er människor än enbart Sölvesborg, Karlshamn och Karlskrona kommun med att ta fram en de som bor närmast. Mindre bostadsnära grönområde ingår istället i interkommunal havsplan. Se vidare sida 75. områdesbeskrivningen tätort. LIS-område Natur Områden utpekade för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Här kan ges möjlighet till bostadsbebyggelse eller verksamheter som främjar Natur är områden med stora natur-, landskaps- eller friluftsvärden utanför friluftslivet. tätorter. I dessa områden är natur- och landskapsvårdsvärden överordnade annan mark- och vattenanvändning. Områdena rymmer utpekade områden Vindkraftsområde 48 Områden utpekade som lämpliga för etablering av vindkraft i kommunen. Ronneby tätort Kulturmiljö Inom och i anslutning till Ronneby tätort fi nns förhistoriska miljöer med gravfält, boplatser och fornborg, från framförallt järnålder, som vittnar om » Gör centrum livfullt och attraktivt områdets betydelse och brukande före genom att knyta staden till kusten den medeltida stadsetableringen. » Nya bostäder med bra pendlingsmöjligheter till jobb Heliga Kors kyrka från tidig medeltid utanför kommunen behövs samt stadsdelen Bergslagen är kulturhistoriskt värdefulla. Den medeltida stadens karaktär fi nns bevarad endast i denna del av staden. Delar av Ronneby Ortens karaktär innerstad är bygd på sin medeltida Heliga Kors kyrka, med delar från 1100-talet. Ronneby är uppbyggd kring sju kullar som är mycket karaktärsskapande föregångare som delvis fi nns i ett kultur-/ för staden. Stadens långa historia syns framförallt i de gamla kvarteren runt stadslager begravt under befi ntlig bebyggelse. kyrkan där det medeltida gatunätet fi nns bevarat. Bebyggelsen klarade sig Stadsdelen Blekan är tillsammans med Brunnsparken, Rönninge, här undan den stora brand som härjade i staden i mitten av 1800-talet. Ronnebyån och Karön riksintresse för kulturmiljövården. Här fi nns På 1700-talet växte en kurortsverksamhet upp i Ronneby och den var länge bebyggelse och miljöer som har stark samhörighet med Ronnebys en av landets främsta. Den vackra Brunnsparken är än idag en mycket kurortsepok. Verksamheten anses under sin storhetstid ha varit en av de omtyckt samlingsplats. Det tidigare brunnshotellet ersattes efter en brand främsta inom svensk brunnsepok. Stadens årsringar med bebyggelse från 1960 av ett nytt kongress- och rekreationscenter. Ronneby Brunnspark och olika årtionden är värden som är viktiga att värna i planeringen och vid Brunnsskog utgör ett centralt fritids- och rekreationsområde. På Ekenäs och förtätning av staden är. Karön fi nns stadens havsbadplatser. Huvuddrag i ortens utveckling I staden fi nns en blandad bebyggelse som till största del utgörs av bostäder, Stadens utveckling bör ske i de befi ntliga stråk som sammanstrålar i handel och verksamhetsområden varvade med parker och grönområden. stadskärnan. Stråket från stadskärnan norrut mot Sörby domineras av Ronnebyån ringlar sig genom staden på sin väg till havet. Järnvägen går handel och utvecklingen ska behålla denna inriktning. Sörbyområdet genom staden och verksamhetsområden är lokaliserade utmed denna både avses exploateras ytterligare norrut och knytas till ett nytt logistikcenter öster och väster om stadskärnan. i anslutning intill fl ygplatsen. Österut från stadskärnan planeras ett större Befolkning verksamhetsområde intill väg E22. Ronneby tätort är uppdelad i två tätorter, Ronneby och Ronnebyhamn. Huvuddelen av den nya bostadsbebyggelsen placeras söderut från Dessa båda områden har ca 13 700 invånare tillsammans. stadskärnan. I området ger dalgångarna tillsammans med höjdryggen Befolkningsantalet har legat relativt konstant, men under den senare landskapet en stark identitet vilken är viktigt att understödja vid framtida tiden har befolkningen ökat. Detta kan främst härledas till infl yttning från planering. Närheten till Brunnsparken, Ronnebyån och havet samt utlandet. Befolkningstillväxten förväntas fortsätta. möjlighet till goda kollektivtrafi kförbindelser ger förutsättningar för attraktiva bostadsområden. 49 Planeringen av framtida tätortsområden ska främja blandad bebyggelse och anläggningar som medför störningar för omgivningen på sikt kan behöva ökade möjlighet till olika upplåtelseformer och funktioner. I områdena kan omlokaliseras. Staden utsätts för fl ygbuller, varför detta ska beaktas vid även service i form av förskolor och särskilda boendeformer rymmas. framtida tätortsutveckling. Stadskärnan är med torget en viktig mötesplats i staden. Bebyggelsen Kommunikationer i stadskärnan är en blandning av bostäder och handelslokaler. Detta är Resecentrum utgör en viktig nod för kollektivt resande i staden och utgångspunkten även för fortsatt utveckling i staden. Bottenvåningarna kommunen. I staden ska gång- och cykeltrafi k prioriteras före bilism, i stadskärnan bör även i fortsättningen i första hand utgöras av lokaler i synnerhet vid utbyggnad av nya områden. Genom att planera nya för handel och verksamheter för att skapa liv och rörelse. Även norr områden med genomfartstrafi k ökar möjligheten att försörja dessa med om stadskärnan, på båda sidor om ån, vid det gamla Emaljerverket, kan kollektivtrafi k. För att uppnå ett effektivt kollektivtrafi knät kan det också bostäder och verksamheter av mer stadsmässig karaktär skapas. krävas ombyggnad av befi ntliga områden i staden. Inom området Kilen pågår omvandling från verksamhetsområde till en ny Gatustrukturen i Ronnebys stadskärna är uppbyggd enligt en stadsdel. Kilen ligger i anslutning till resecentrum och dess omvandling rutnätsstruktur. Det innebär ett system med raka gator där Kungsgatan verkar för att stärka kopplingen mellan stadskärnan, ån och Brunnsparken. och Strandvägen utgör huvudgator. Dessa gator är till största delen Övrig utveckling bör ske genom förädling och förtätning av befi ntligt enkelriktade. Stadskärnan har i dagsläget en trafi ksituation där bilismen stadslandskap. Vid förtätning av bebyggelse är det ofta grönområden som i många fall tar en stor del av stadsrummet i anspråk. För att underlätta tas i anspråk. Detta står i konfl ikt med bevarande av bostadsnära natur och trafi ksituationen i stadskärnan har en passage kallad ”norra länken” som omhändertagande av dagvatten. förbinder Hultaleden med Sörbyområdet diskuterats. Innan en eventuell De områden som idag ligger i utkanten eller utanför tätorten kan i utbyggnad av norra länken kan påbörjas måste en djupgående utredning framtiden bli en del av den tätare stadsbebyggelsen. Det innebär att göras som grundas på de önskemål som fi nns kring stadskärnans utveckling i förhållande till den påverkan och vinster en utbyggnad av norra länken skulle medföra. I planförslaget har mark för norra länken reserverats. Området vid Påtorp angörs idag via Soft Center vilket medför hög trafi kintensitet i området. Ytterligare bostadsutbyggnad medför ytterligare trafi k i området. Med anledning av detta föreslås en ny anslutning från Angleskogsvägen till Gärestadsvägen. Gång- och cykelmöjligheten till externhandelsområdet Viggen är idag begränsad. Det fi nns behov av en genare sträckning som knyter samman Karlshamnsvägen med Viggenområdet. Trafi kverket har tagit fram en ÅVS för sträckan. Det är även angeläget att skapa en attraktiv kollektivtrafi kförsörjning till området. Ytterligare bostäder planeras på Aspan. Eftersom området är beläget på en halvö är tillfartsvägen en längre väg från stadens centrum. En bro över Angleskogsviken för både gång-, cykel- och motortrafi k skulle öka tillgängligheten väsentligt.

50 Broar över Ronnebyån är vik ga för a knyta ihop staden. Centrum, service och verksamheter Vid exploatering av både byggnader och anläggningar är det viktigt att integrera dessa väl i omgivningen och på så sätt visas omsorg om platsen. För att främja tillgänglighet ska ny service planeras så att den förses med Satsningar på att gestalta utemiljön bör ingå som en del av exploateringen. goda gång-, cykel- och kollektivtrafi kförbindelser. Fritid och rekreation I dagsläget råder obalans mellan tillgång och efterfrågan på platser i förskolor och grundskolor i de centrala delarna av Ronneby. De I staden fi nns fritidsaktiviteter för boende i hela kommunen. Med anledning skollokaler som fi nns i staden räcker inte för förväntad elevökning och fl er av detta är det viktigt att tillkommande fritidsanläggningar förläggs i goda utbildningsplatser krävs i tätorten inom närtid. Även övrig offentlig service lägen för kommunikationer med kollektivtrafi k och gång- och cykeltrafi k. såsom vård och omsorg står inför ett ökande behov i och med en ökande Brunnsparken står för en unik möjlighet till rekreation och friluftsliv i befolkning. Framförallt antalet barn, unga och äldre förväntas öka. Vid staden. Brunnsparkens och Brunnskogens entréer behöver göras mer planering av framtida tätortsutbyggnad är dessa behov angelägna att väga synliga och tillgängliga. in tidigt i processen. Även en stor del av kommunens idrottsanläggningar är koncentrerade Dagligvaruhandeln är i huvudsak lokaliserad till stadens centrum till staden. Sporthall, simhall och tennishall ligger intill Knut Hahn- och västra infarten. Detta medför god tillgänglighet då stråket skolan. Strax norr om denna fi nns Brunnsvallen som utgör stadens utmed Karlshamnsvägen är försett med kollektivtrafi k. Befi ntliga friidrottsanläggning med fotbollsplaner. Detta område är maximalt utnyttjat verksamhetsområden är i huvudsak lokaliserade med goda vad gäller fritidsaktiviteter. kommunikationsmöjligheter för bil i anslutning till E22 och Rv27 både Genom att förlägga fl era olika idrottslokaler och anläggningar till öster och väster om tätorten. Det bedöms fi nnas möjligheter till förtätning samma område kan dess skötsel effektiviseras, lokaler kan samutnyttjas, av de befi ntliga verksamhetsområden i anslutning till Karlshamnsvägen och tillgängligheten ökas och mötesplatser uppstå. Samtidigt kan mark frigöras Sörby. Framtida verksamhetsområden planeras i huvudsak i anslutning till till annan användning centralt i staden. Viggenområdet och till östra infarten. Grönstruktur Ronnebys befolkning har generellt sett god tillgänglighet till bostadsnära natur, men i de mest centrala delarna råder viss brist på grönområden. I de centrala delarna är det viktigt att värna, och i den mån det är möjligt, utveckla de gröna stråk som fi nns. I de fall befi ntlig bebyggelse förtätas ska hänsyn tas till möjligheten att passera vidare till grönområden och natur. Föreslagen bebyggelseutveckling har utgått från att bostadsbebyggelse placeras med Brunnsparken och Brunnsskogen som centrum. Det är viktigt att bevara och utveckla kontakten mellan Brunnsskogen och havet. Likaså är länkar som förbinder olika områden med varandra viktiga att beakta i planeringen. Det fi nns stor potential i att öka standarden på de Brunnsvallen använda bland annat för a spela fotboll. befi ntliga gångvägarna i Brunnsskogen och därmed höja tillgängligheten för fl er. Genom att öka tillgängligheten till ån skapas ett mer attraktivt och intressant stråk från stadskärnan ut till havet som stärker både rekreativa och ekologiska värden. 51 Vägledning för bebyggelseutveckling Frågor så som buller från skjutbana, naturvärden och nyckelbiotop samt friluftsliv bör särskilt utredas i samband med genomförandet av projektet. Kommunen äger • Ro – 01 Område för framtida tätortsutveckling. Området är beläget söder marken. om staden och består av skogsmark. Här föreslås tätorten utvecklas med bostadsbebyggelse och kommunal service. Fördjupade studier bör göras • Ro – 05 Utredningsområde för framtida tätortsutveckling. Inom området krävs kring hur den traditionella småhusplaneringen kan kompletteras med en högre en fördjupad studie som visar om tätorten kan utvecklas med fl er bostäder med exploateringsgrad med inslag av bostadsbebyggelse med lägenheter och eventuellt hänsyn till de höga naturmiljö- och kulturmiljövärden som fi nns på platsen. centrumfunktioner. Områdets läge öster om staden innebär möjlighet att uppföra bostäder med gena Området utgör ett rekreationsområde och kontakten med både stad och hav samt förbindelser till E22, som dessutom effektivt skulle kunna kopplas till befi ntlig Persborgsgölen och Brunnsskogen är viktiga kvalitéer att utgå från. Området infrastruktur och kollektivtrafi k. bör bebyggas norrifrån och ansluta från Hjorthöjden i ett stråk mot Saxemara. • Ro – 06 Förtätning av tätort. Området är relativt centralt beläget i staden med Bebyggelsen bör anpassas efter bergryggens riktning i sin sträckning mot havet. god tillgång till såväl kommersiell som offentlig service på gång- och cykelavstånd. Gröna stråk som bibehåller Brunnsparkens och Brunnsskogens kontakt med Exploateringen kan med genomtänkt utformning och lokalisering dra nytta av och naturområdena västerut samt kusten ska värnas. Frågor så som naturvärden, stärka kvalitéerna i det närliggande grönområdet. Kommunen äger marken. geotekniska förhållande, närhet till fornlämningar, friluftsliv och möjlighet till effektiv • Ro – 07 Förtätning av tätort. Området är mycket centralt beläget i staden vilket kollektivtrafi kförsörjning kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande innebär god tillgänglighet till service. Tillkommande bostadsbebyggelse bör av projektet. Kommunen äger marken. För delar av området togs ett planprogram uppföras med en högre exploateringsgrad. Frågor så som dagvattenhantering fram 2017 som visar på möjlighet att utveckla området med fl er bostäder. och tillgänglighet kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av • Ro – 02 Område för framtida tätortsutveckling. Området ligger i direkt anslutning projektet. Planeringen av området måste särskilt beakta närheten till vattentornet. till naturreservatet Södra Brunnsskogen och inom området fi nns en nyckelbiotop. Kommunen äger marken. Ny bebyggelse ska integreras i landskapet och bör byggas ut i mindre enheter. • Ro – 08 & 09 Omvandling från område för verksamheter till framtida tätort. Frågor så som naturvärden och nyckelbiotop, närhet till fornlämningar, friluftsliv Bebyggelsen bör utgöras av tät stadsbygd och kan med fördel innehålla inslag av och strandskydd kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av service och handel. Frågor så som kulturmiljövärden, geotekniska förhållande och projektet. Kommunen äger delar av marken. För området togs ett planprogram fram markföroreningar kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av 2017 som visar på möjlighet att utveckla området med fl er bostäder. projektet. • Ro – 03 Område för framtida tätortsutveckling. Aspan består av en halvö • Ro – 10 Förtätning av tätorten. Området ligger naturskönt på en höjd i utkanten av som ursprungligen varit ett fritidshusområden. Området har delvis planlagts för stadslandskapet. Frågor så som dagvattenhantering, nyckelbiotop och område med villabebyggelse. Genom ytterligare bebyggelse i området stärks möjligheten naturvårdsavtal och närhet till fornlämningar kan särskilt behöva utredas i samband till utökad service och kollektivtrafi k till området. Det natursköna läget skapar med genomförandet av projektet. Kommunen äger marken. förutsättningar för en attraktiv bebyggelsemiljö i nära anslutning till havet. Frågor så som effektiva vägförbindelser, naturvärden, strandskydd och möjlighet till båtplatser • Ro – 11 & 12 Förtätning av tätorten. Inom båda områdena fi nns det möjlighet att bör särskilt utredas i samband med genomförandet av projektet. Kommunalt VA är förtäta befi ntlig bostadsbebyggelse. Frågor så som dagvattenhantering och närhet utbyggt till befi ntlig bebyggelse i området. till fornlämningar kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av projektet. Kommunen äger marken. • Ro – 04 Område för framtida tätortsutveckling. Det natursköna läget skapar utvecklingsmöjligheter för stadens östra del i nära anknytning till och Soft Center. • Ro – 13 Område för nya verksamheter. Inom området fi nns risk för ras, skred och Området genomkorsas av Blekingeleden och ligger nära Natura2000-område. föroreningar som behöver beaktas. Hänsyn skall tas till närhet till järnvägen. 52 • Ro – 14 Nytt verksamhetsområde. Området ger möjlighet att utveckla befi ntligt verksamhetsområde västerut med goda anslutningsmöjligheter till väg E22 och på sikt ev. järnvägen. Frågor så som geoteknik, tillgänglighet för oskyddade trafi kanter, naturvärden och påverkan på trafi ksituationen kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av projektet. • Ro-15 Nytt verksamhetsområde. Område med goda anslutningsmöjligheter till väg E22 och på sikt ev. järnvägen. Frågor gällande påverkan på trafi ksituationen och ev. framtida omdragning av järnvägen kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av projektet. • Ro-16 Nytt verksamhetsområde, crossbana. Området utgör åkermark men anses efter genomförda utredningar som lämpligt att anlägga en crossbana. Frågor så som geoteknik, tillgänglighet och dagvattenhantering kan särskilt behöva utredas i samband med genomförandet av projektet. • Ro-17, Ro-18 och Ro-19 Nytt verksamhetsområde. Mark för framtida expansion av återvinningsanläggningen.

Se beskrivning på sid 46

53 Kulturmiljö Kallinge De gamla bruksmiljöerna påminner om en särskild tid i ortens och landets historia, men det fi nns också tecken på att människor bott i Kallinge i långa tider dessförinnan. I Hasselstad fi nns fornlämningar i form av resta stenar och domarringar som ger det böljande landskapet en extra dimension. » Låt Kallinge och Ronneby växa samman I området mellan Ronneby och Kallinge där ny bebyggelse planeras fi nns » Bygg fler hyreshus och bostäder ett kulturminnesvårdsområde med fornlämningar i exploateringsområdets för unga östra del. Huvuddrag i ortens utveckling Ett större område vid Skärsjön föreslås för ny stadsbygd. Här planeras för Ortens karaktär omfattande bostadsbebyggelse som kan kompletteras med verksamhet, handel och kommunala verksamheter. Kallinge är kommunens näst största ort och ligger strax norr om Ronneby En tågstation har länge varit föremål för diskussion i Kallinge. Detta tätort. Det var ursprungligen ett industrisamhälle som växte upp kring skulle öka tillgängligheten till fl ygplatsen samtidigt som Kallinge skulle Kockums järnverk i mitten av 1800-talet. När järnverket lades ner i få utökade möjligheter till kollektivt resande. Ett lämpligt ställe för början av 1990-talet gjordes området om till ett företagscentrum för olika tågstopp fi nns söder om fl ygstationen. I detta område föreslås även ett verksamheter. logistikcentrum där fl era kommunikationsstråk möts. Bebyggelsen i Kallinge är i huvudsak enbostadshus men här fi nns även Kallinge utsätts för fl ygbuller och detta ska beaktas vid framtida fl erfamiljshus i södra delen av tätorten och i centrum. Centrum i tätorten utgörs av ett torg med kringliggande affärslokaler. tätortsutveckling. Ronnebyån sträcker sig genom Kallinge och åfåran har bitvis en mycket dramatisk karaktär med bland annat vattenfallet och den djupa klyftan i Djupafors. Väster om samhället breder det vida Bredåkradeltat ut sig, Sydsveriges största deltaplan. Här ligger Blekinges fl ygplats. Flygplatsen är en fl ottiljfl ygplats och dess militära verksamhet är en av de största arbetsplatserna i kommunen. Flygbuller från den militära verksamheten påverkar främst Kallinge samhälle, men även stora delar av kommunen. Befolkning I Kallinge bor idag ca 4 700 personer. Efter en befolkningsminskning på 1990-talet har antalet invånare varit relativt oförändrat det senaste decenniet. I Kallinge planeras för en ökad befolkning i samband med utbyggnad av området mellan Kallinge och Ronneby. Ronnebyån ringlar sig genom Kallinge och är en vik g del av stadsbilden 54 Kommunikationer på Bredåkradeltat. Flera av värdena knutna till de sandiga markerna är beroende av att sandytor hålls öppna och inte växer igen. Den befi ntliga kollektivtrafi ken sträcker sig i huvudsak genom den södra delen av tätorten. Stora delar av tätorten saknar därmed kollektivtrafi k. Fritid och rekreation I framtiden kan ny stadsbygd i område Ka-08 innebära ny möjlighet I Kallinge fi nns ett brett utbud av sportanläggningar såsom simhall, till genomfart i den norra delen av samhället som därmed förbättrar sporthall, ishall och fotbollsarenan Jernvallen. Området vid Skärsjön som möjligheten till kollektivtrafi k. föreslås för ny stadsbygd har under alla tider varit en gräns mellan Ronneby Gång- och cykelvägnätet är relativt väl utbyggt i befi ntliga områden. Ett och Kallinge. Vid planering och exploatering av området är det viktigt övergripande gång- och cykelnät kopplar samman Kallinge med Ronneby. att tydliggöra landskapets grundmönster och friluftslivets rörelsemönster Vid exploatering av området runt Skärsjön ska gång- och cykelnät och i området. Kring dessa stråk kan sedan den nya bebyggelsen växa fram. möjligheten till kollektivt resande lägga grund för planeringen. Detta skulle även innebära att området ökar i attraktion och blir mer tillgängligt även för de som inte bor där. Gång- och cykelmöjligheten till externhandelsområdet Viggen är idag begränsad och det fi nns behov av en genare sträckning. Det är även Höga landskapsvärden i form av dramatiska bergsformationer och angeläget att skapa en attraktiv kollektivtrafi kförsörjning till området. lövskogsmiljöer fi nns öster om Ronnebyån, vid Djupafors. Här syns också tecken på att området tidigare varit mycket viktigt som rekreationsområde Kallinges läge vid E22 och RV 27 gör att de södra och västra delarna är med stenlagda trappor och gångstigar som idag är till stor del övervuxna. attraktiva för verksamheter med mycket transporter. Dessa verksamheters Detta är rester från kurortstiden och kan om de restaureras lägga grunden utbredning måste anpassas efter fl ygplatsens och militära intressen samt de för ett betydelsefullt rekreationsområde för boende både i Kallinge och höga naturvärden som fi nns i området. Ronneby. Centrum, service och verksamheter I tätorten fi nns både sjukvård, tandvård och fl ertalet skolor. Olsgården är ett vård- och omsorgsboende som är beläget i den norra delen av Kallinge. Vägledning för bebyggelseutveckling I Kallinge fi nns fem förskolor, två F-6 skolor och en 7-9 skola. Behovet av Ka-01 Område för framtida tätortsutveckling för t.ex. bostäder, förskola, skola, fl er platser i förskola är stort i Kallinge. Bibliotek ligger i anslutning till • verksamheter och idrottsanläggning. Inom området krävs i fortsatt planarbete Kallingeskolan 7-9. med en fördjupad analys. Frågor så som naturvärden, närhet till fornlämningar, Servicen som fi nns i Kallinge behöver öka i takt med att befolkningen ökar. tillgänglighet och dagvattenhantering kan behöva utredas i samband med Mark bör avsättas för förskolor, skolor och särskilda bostäder för äldre vid genomförande av projektet. Delar av området används idag i skolans planering av ny stadsbygd. I vissa fall kan service förläggas till Kallinge verksamhet. Det är viktigt att inte Skärsjön byggs in utan att gröna stråk från Ronneby, förutsatt goda kommunikationsmöjligheter. säkerställs. Kommunen äger marken. Grönstruktur • Ka-02 Område för framtida tätortsutveckling, t.ex. skola, verksamheter och Kallinge är till stora delar högt exploaterat och endast en liten andel allmänt idrottsanläggning. Liknande förutsättningar som i Ka-01. Kommunen är tillgänglig natur, parker och grönområden fi nns inom tätorten och bör markägare. värnas från exploatering. I norra delen av samhället ligger det natursköna området Lönnamohagen. Höga naturvärden knyts till områden längs Ronnebyån, naturreservatet väster om tätorten och de sandiga markerna 55 • Ka-03 Utredningsområde för verksamhetsområde. Kommunen bedömer att området är mycket strategiskt för utveckling av en tågstation och ett logistikcenter för bland annat omlastning och lager. Det kan även vara möjligt att i framtiden utveckla området för omlastning mellan lastbil och tåg. Inom området krävs en fördjupad studie som visar utvecklingen med hänsyn till riksintressena för fl ygplats, järnväg, försvaret och naturvård som fi nns på platsen. Frågor så som närhet till bostäder och idrottsanläggningar samt naturvärden, nyckelbiotoper och områdets ekologiska känslighet behöver särskilt beaktas i den fortsatta planeringen. • Ka-04 Nytt verksamhetsområde. Läget är strategiskt intill RV 27 för nya verksamheter. Frågor så som fl ygbuller och närhet till Moabackens naturreservat kan behöva utredas i samband med genomförande av projektet. • Ka-05 Verksamhetsområde. Inom området har tidigare bebyggelse rivits och ger möjlighet till ändrad användning i område. Frågor så som geotekniska förhållande och närhet till befi ntliga bostäder kan behöva beaktas i samband med genomförande av projektet. Kommunen äger marken. • Ka-06 Nytt verksamhetsområde. Läget är strategiskt för nya verksamheter genom utökning av befi ntligt verksamhetsområde. Området utsätts för fl ygbuller och vid planering och exploatering ska detta beaktas. Frågor så som försvarets riksintresse och geotekniska förhållande behöver särskilt beaktas i samband med genomförandet av projektet. • Ka-07 Nytt verksamhetsområde. Utökning av befi ntligt verksamhetsområde. Området utsätts för fl ygbuller och vid planering och exploatering ska detta beaktas. Frågor knutna till försvarets riksintresse, geotekniska förhållande och närheten till Moabackens naturreservat behöver särskilt beaktas i samband med genomförandet av projektet. • Ka-08 Område för ny stadsbygd. Utveckling av tätorten ger möjlighet att skapa nya boendeformer i området. Frågor så som närhet till fornlämningar kan särskilt behöva utredas i samband 56 med genomförande av projektet. Se beskrivning på sid 46 Bräkne-Hoby

» Tågstationen är viktig! » Utvecklingspotential för turismen » Planlägg mer mark för småhus och lägenheter centralt och kustnära

Bräkne-Hoby kyrka är iögonfallande vacker och e vik gt landmärke.

Ortens karaktär Kulturmiljö Bräkne-Hoby har ett mycket anrikt läge på Bräkneåsens sydsluttning. I Bräkne-Hoby fi nns ett riksintresseområde för kulturmiljö. Området Bräkne-Hobys omland sträcker sig från det vidsträckta och sjörika speglar ett sockencentrums framväxt till en förindustriell centralort och skogslandskapet i norr till kusten i söder. Bebyggelsen följer i huvudsak kommuncentrum. Dessutom fi nns skolmiljöer som förmedlar svenskt dalgångens kant ut mot kusten där Järnavik utgör Bräkne-Hobys skolväsendes historia ur fl era perspektiv, se vidare beskrivning sid 79. förbindelse med havet. Söder om E22 går Kongslijden som är resten av den urgamla körvägen Området präglas av de goda jordbruksmarkerna runt tätorten och längs längs kusten genom Blekinge. dalgången ut mot havet. Järnvägen går genom samhället och tågstationen Kyrkan och Tingsgården utgör landmärken i bygden och skapar ett ur ligger centralt med bostadsbebyggelse på båda sidor om järnvägen. I den landskapssynpunkt attraktivt skyltfönster från väg E22. Detta öppna norra delen av tätorten fi nns industriområden medan kyrkan, tingsgården, landskapsrum mellan E22 och samhället är viktigt att bevara obebyggt. folkhögskolan och naturbruksgymnasiet är samlade i den södra del. Huvuddrag i ortens utveckling Befolkning Bräkne-Hoby samhälle ska i egenskap av kärna fortsätta växa och Bräkne-Hoby har ca 1 700 invånare i tätorten. Befolkningsantalet i utvecklas. Bebyggelsen i tätortens centrum föreslås förtätas med ytterligare Bräkne-Hoby tätort har legat relativt konstant de senaste decennierna med bostadsbebyggelse, handel och service. Framförallt i den östra delen av en svagt nedåtgående trend. I framtiden förväntas en befolkningsökning tätorten fi nns utrymme för förtätning av befi ntlig bebyggelse. I samhällets i samhället som understödjs av samhällets goda möjligheter till västra del föreslås tätorten växa på idag jungfrulig mark. Området har ett kollektivtrafi kförsörjning. attraktivt läge mellan stationen och Bräkneåns dalgång. Områdets natur ger goda förutsättningar för en vacker boendemiljö.

57 Kommunikationer Vid planering av tillkommande bebyggelse i samhällets västra del bör stor hänsyn tas till gröna stråk som gör naturen och Bräkneån tillgängliga, Bräkne-Hoby har goda kommunikationer med järnvägen genom samhället, även för de som redan bor i området. Det maximala avståndet på 300 väg E22 söder om samhället och Backarydsvägen som leder norrut till väg meter till bostadsnära natur ska beaktas. I östra delen av samhället ligger RV 27. Stationsområdet är utpekat som en nod för resande. Vid förtätning bebyggelsen glesare och det fi nns större möjlighet till förtätning av och exploatering av kärnan ska gång-, cykel- och kollektivtrafi k prioriteras. bebyggelse även med bevarade gröna värden. Planering och exploatering Utmed gamla riksvägen, som förbinder Bräkne-Hoby med Ronneby, av markområden både för framtida tätort och nya verksamhetsområden bör fi nns önskemål om förbättrade trafi ksituationen för oskyddade trafi kanter. föregås av naturvärdesinventering och bedömning för att säkerställa att en Sträckan ses som intressant både för cykelpendling och för att stödja livskraftig naturmiljö och höga rekreationsvärden värnas och utvecklas. besöksnäringen. Fritid och rekreation Centrum, service och verksamheter Vid utveckling av samhället är det viktigt att stärka möjligheten till en aktiv I Bräkne-Hoby fi nns tre förskolor och en F-6 skola centralt belägna i fritid. Kopplingen mellan samhället och de kringliggande badplatserna samhället. Förskolornas och skolans kapacitet bedöms som tillräcklig och strövområdena är viktiga att säkerställa och förstärka. Järnavik är den i dagsläget. I samband med att nya bostäder byggs i samhället behöver närmaste havsbadplatsen. Blekingeleden och Hobyleden är två viktiga kommunen planera för hur det ökade antalet elever ska tas emot. vandringsstråk för Bräkne-Hoby, medan Bräkneleden är viktig för främst cyklister. I Bräkne-Hoby fi nns länets enda naturbruksgymnasium. Här fi nns även Blekinge folkhögskola. I samhället fi nns vårdcentral, folktandvård samt vård- och omsorgsboendet Lindebo. Biblioteket är inrymt i byns kulturhus. Det fungerar även som skolbibliotek då det ligger intill Hobyskolan. Handeln i samhället är lokaliserad till området vid järnvägsstationen. I detta område fi nns det möjlighet till förändring och etablering av mer service och handel. Norr om samhället fi nns både verkstadsindustri och handelsområden. Dessa ligger inom yttre vattenskyddsområde vilket innebär restriktioner för området. Verksamheternas placering medför tung genomfartstrafi k genom samhället. Två nya områden för verksamheter föreslås i den södra delen av samhället. Grönstruktur Området utmed Bräkneån är riksintresse för naturvård och Natura 2000-område samt riksintresse för friluftsliv. Detta område måste hanteras med stor hänsyn till naturvärden men bör i framtiden också tillgängliggöras som rekreationsområde. Bräkne-Hoby är e levande samhälle med e starkt lokalt engagemang.

58 Vägledning för bebyggelseutveckling • Br-01 Område för framtida tätort, t.ex. bostäder, förskola/skola. Områdets koppling till järnvägsstationen är viktig. Inom området fi nns en nyckelbiotop och partier med gamla grova tallar och ekar. Bebyggelsen kan med fördel uppföras med tätare struktur närmare järnvägen och med glesare bebyggelse i områdets utkant. Frågor Se beskrivning på sid 46 så som naturvärden, närhet till fornlämningar och friluftsliv kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Kommunen är markägare. • Br-02 Utredningsområde för förtätning av befi ntlig tätort. Området är glest bebyggt och bedöms kunna rymma en varsam förtätning med fl er bostäder. Frågor så som naturvärden, tillgänglighet, geotekniska förhållande och dagvattenhantering kan särskilt behöva utredas. Kommunen äger del av marken. • Br-03 Utredningsområde för förtätning av befi ntlig stadsbygd. Förtätad bebyggelse skapar boende i centrala lägen. Exploateringen kan med genomtänkt utformning och lokalisering stärka kvalitéerna i de öppna grönytorna. Frågor så som närhet till fornlämningar, tillgänglighet och dagvattenhantering kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Kommunen äger stora delar av marken. • Br-04 Nytt verksamhetsområde. Området har ett attraktivt läge i anslutning till E22 och närhet till samhället, utan att trafi k leds genom samhället. Marken används idag som jordbruksmark men det strate- giska logistiska läget bedöms väga tungt. Frågor så som geoteknik, dagvattenhantering samt närhet till riksintresse för naturvård, kul- turminnesvård och bostäder kan behöva utredas särskilt i samband med genomförande av projektet. Kommunen är markägare. • Br-05 Nytt verksamhetsområde. Frågor så som naturvärden, bio- topskyddsområde, geoteknik, närhet till fornlämningar och dagvat- tenhantering kan särskilt behöva utredas i samband med genomför- ande av projektet. Kommunen är markägare. I anslutning till området fi nns lundartad bokskog på översilningsmark samt ett biotopskyddat område. Dessa värden kan påverkas negativt av schaktning och bebyggelse inom området. 59 Kulturmiljö Sax emara I Saxemara fi nns en kyrka som uppfördes under 1930-talet. Här fi nns också ett båtvarv. Saxemara båtvarv drivs idag i Blekinge museums regi och har en nyckelplats för träbåtsbyggeri i Blekinge. Varvet har en fi n närmiljö som » Planlägg mer mark för småhus är värd att både bevara och utveckla. och lägenheter Huvuddrag i ortens utveckling » Skärgårdstrafik! Saxemara är en av kommunens utpekade kärnor. Med anledning av detta

» Här finns förutsättningar för fi nns intentioner att bostadsbebyggelsen ska öka i området vilket i sin mer besöksnäring tur kan ge underlag till utökad service. Försvarsmaktens riksintresse påverkar en stor del av området och tätorten utsätts för fl ygbuller från den verksamhet som bedrivs vid Ronneby fl ottiljfl yg. Detta tillsammans Ortens karaktär med att stora delar av de obebyggda markområdena ligger lågt, begränsar Saxemara har vuxit fram från ett litet fi ske- och jordbrukssamhälle. expansionsmöjligheten för Saxemaras bostadsbebyggelse. Även många Tätorten ligger i kanten av den breda, bördiga dalgången och längs den befi ntliga byggnader i Saxemara ligger lågt och kan påverkas av stigande skyddade Saxemaravikens steniga strand. Aktivt jordbruk bedrivs ännu på havsnivåer i framtiden. Nya områden för bebyggelse föreslås i den västra fl ertalet gårdar. delen av Saxemara och Spjälkö. Saxemara upplevs ha sin bykärna i området vid kyrkan och skolan. Kommunikationer Bebyggelsestruktur är väl anpassad till landskapet och varvad med Kustvägen knyter Saxemara till Ronneby österut och Järnavik västerut. naturområden. Bebyggelsen är till sin grundkaraktär uppbyggd kring Avståndet till Ronneby är ca 5 km och utmed hela sträckan fi nns en grupper och rader vilket bör vara vägledande även för framtida bebyggelse. gång- och cykelväg. Denna bör förlängas västerut för att nå avtagsvägen Det fi nns en blandning och variation i typ av bebyggelse vad gäller till Spjälkö. Kollektivtrafi ken utgörs av en buss i vardera riktningen stil och ålder. De kringliggande områdena Spjälkö och Spjälkönäs har under skolterminerna. En önskvärd utveckling är ökad kollektivtrafi k till ett väl sammanhängande väg- och stignät som anknyter till Saxemara. Saxemara. En hållplats för framtida skärgårdstrafi k främst för turist och Badplatserna, båtbryggorna, campingen och fotbollsplanerna är besöksnäringen är angeläget. tillsammans med båtvarvet karaktärsskapande och viktiga platser för orten. Centrum, service och verksamheter Befolkning I Saxemara fi nns en F-6 skola och en förskola med två avdelningar. Övrig Befolkningen i Saxemara tätort har legat relativt konstant under de senaste service fi nns i Ronneby. I framtiden kan en ökande befolkning i kärnan årtiondena men med en svagt nedåtgående trend. Idag bor ca 440 personer i medföra ett ökat behov av service så som förskola, boende för äldre samt tätorten och ytterligare 70 personer vid Spjälkö. kollektivtrafi k. Ökat behov av kommersiell service i kärnan är en trolig utveckling. Verksamheter med koppling till hav och båtliv förväntas öka. Befolkningen i Saxemara förväntas öka under översiktsplanens tidshorisont fram till 2035. Läget vid kusten och närheten till Ronneby stad gör orten attraktiv.

60 Grönstruktur Den öppna dalgången som sträcker sig längs samhället ut mot havet är starkt karaktärsskapande för Saxemara. Denna betes- och jordbruksmark bör även i framtiden hållas öppen. På fl era platser i samhället kan kontakten med havet förstärkas ytterligare både fysiskt och visuellt. Fritid och rekreation Friluftslivet, framförallt med koppling till havet, har potential att vidareutvecklas i Saxemara. Möjligheten att promenera längs med stranden är på många platser god. Saxemara kan ses som rekreationsområde även för Ronneby stads invånare. Det fi nns ett värde i att utöka stråk längs kusten, både österut och västerut, för att skapa längre sammanhängande ledsystem. På Saxemaranäs fi nns två badplatser och en camping som hyr ut säsongsplatser. På sikt kan campingen förändras till att bli mera tillgänglig för turister och besökare genom att erbjuda t.ex. ställplatser. Saxemaras fotbollsklubb är aktiv och har ett stort upptagningsområde. Den är lokaliserad norr om samhället. Verksamheten är på tillväxt och ytterligare en fotbollsplan är under färdigställande. En spontanidrottsplats planeras att byggas i samhället. Vägledning för bebyggelseutveckling • Sa-01 Område för framtida tätort. Området utgör idag öppen mark och höjdpartier med lövträd. I området fi nns långsamväxande ek och avenbok samt grov tall med många värden knutna till sig. Området rymmer också många kulturspår från tidigare odling och bosättningar. Frågor så som geotekniska förhållande, kulturmiljö och na- turvärden kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Det fi nns god möjlighet att ansluta till befi ntlig infrastruktur. • Sa-02 Område för framtida tätort. Området består av skogsmark och är beläget på en höjdrygg i landskapet. Det fi nns god möjlighet att ansluta till befi ntlig infra- struktur. • Sa-03 Område för framtida tätort. Området består av skogsmark och utgör en sydsluttning i landskapet. I området fi nns långsamväxande ek och avenbok samt grov tall med många värden knutna till sig. Området rymmer också många kultur- spår från tidigare odling och bosättningar. Frågor så som närhet till fornlämningar och naturvärde kan behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Se beskrivning på sid 46 61 Listerby Huvuddrag i ortens utveckling Listerby är tänkt att utgöra en samfungerande kärna tillsammans med Johannishus. Med anledning av detta planeras samhället att växa med fl er bostäder och utökad service.

» Skärgård och natur ger bra Området längs väg E22 förväntas i framtiden påverkas av vägens boendemiljö ombyggnad till motorvägsstandard. I anslutning till E22 planeras en nod för » Planera för fler lägenheter kollektivtrafi ken. Det innebär att mark behövs för parkeringsplatser både » Samarbete mellan Johannishus för cykel och bil, hållplatser samt god tillgänglighet till busshållplatsen. och Listerby ger styrka Bebyggelsen planeras expandera både norr om E22 och i samhällets södra del, Slättanäs. Den norra exploateringen innebär bostäder med mycket god tillgänglighet till kollektivtrafi k. I den södra delen av Listerby placeras ny Ortens karaktär bostadsbebyggelse i huvudsak norr om Yxnarumsvägen. Utveckling av en Listerby växte fram i en fyrvägskorsning mellan det som idag är väg E22, centrumpunkt föreslås intill skolan. Johannishusvägen och Yxnarumsvägen. Kvarnkullen intill väg E22 är ett viktigt landmärke tillsammans med kyrkan och gårdarna i den äldre Kommunikationer bykärnan. Goda kommunikationer fi nns i samhället genom väg E22. Här passerar Jordbruksmarken breder ut sig i en tydlig men fl ack dalgång. Vid både regional- och landsbygdsbussar. Yxnarumsvägen trafi keras Listerbyån övergår åkrarna till låglänta fuktängsområden med ett rikt av skolbuss men Slättanäsområdet är i dagsläget inte försörjt med fågelliv. Listerbyån slingrar sig genom tätorten och mynnar i havet. kollektivtrafi k. Tätorten är i huvudsak väl försörjt med gång- och cykelvägar. För att ytterligare understödja möjligheten till kollektivt Samhällets ursprungliga kärna vid kyrkan har idag förskjutits söderut mot resande bör den framtida planeringen utgå från att skapa säkra gång och Slättanäs och havet. Under de senaste decennierna har villabebyggelsen cykelvägar till E22. expanderat i riktning mot havet. Samhället är i behov av en tydlig centrumplats. Centrum, service och verksamheter Befolkning Det fi nns en F-6 skola och två förskolor i Listerby. Antalet förskoleplatser anses idag vara tillräckligt och det fi nns utrymme för fl er barn. Skolan har Befolkningen i Listerby har ökat kraftigt de senaste decennierna och idag så gott som fullt i sin verksamhet. Fler bostäder förväntas innebära ett idag bor ca 1 000 personer i Listerby. I framtiden förväntas en fortsatt framtida behov av fl er platser i förskola och skola. befolkningsökning. Kommersiell service är idag knuten till macken och dess jourbutik vid Kulturmiljö väg E22 samt till affären i Johannishus. Ytterligare bebyggelse i form Listerby kyrka härrör troligen från förhistorisk tid. Bebyggelsen vid av bostäder och arbetsplatser ökar möjligheterna till att utöka servicen i kyrkan utgör idag en radby med förhistoriska rötter och utgör en fi n tätorten. bygata med i fl era fall välbevarade gårdsanläggningar. Prästgården och församlingshemmet är goda exempel på sekelskiftetsarkitektur.

62 Grönstruktur Grönstrukturen skapar en sammanhållning mellan bebyggelsegrupperna och delar upp dessa i överskådliga enheter. Det är viktigt att vid exploatering integrera bebyggelsen väl i landskapet så att de gröna områdena kan verka tillsammans med bebyggelsekvarter och gator. Landskapet kring Listerby är fl ackt och det krävs därför mycket för att naturen ska bli karaktärsstark. Fritid och rekreation I samhället fi nns många promenadstigar som sträcker sig från samhället och ut mot havet. Vid en framtida exploatering är det viktigt att dessa stråk inte skärs av utan att exploateringen snarare förstärker stråken. I samhället fi nns tennisbana, spontanidrottsplats, pingishall och norr om samhället fotbollsplaner. Badplatsen utgör en samlingsplats för samhället.

Vägledning till bebyggelseutveckling • Li-01 Område för framtida tätort. Med tanke på områdets närhet till kommunikationer kan bostäder med högre exploateringsgrad vara lämpligt. Frågor så som kulturmiljö och buller från väg E22 kan behöva utredas särskilt i samband med genomförande av projektet. • Li-02 Område för framtida tätort. Området utgör idag skogsmark och är ett område som skola/fritids besöker. Området är naturskönt beläget i en sydvästsluttning och lämpar sig väl för bostäder. Frågor så som avstånd till lantbruk och kulturmiljö kan behöva utredas särskilt i samband med genomförande av projektet. • Li-03 Område för framtida tätort. I framtiden är området tänkt att förvandlas (Riksintresse planerat vägnät) till en centrumpunkt för tätorten. Med tanke på området läge kan även bostäder i fl erfamiljshus vara lämpligt. Frågor så som avstånd till lantbruk och parkeringsplatser till skolan kan behöva utredas särskilt i samband med genomförande av projektet. Kommunen äger marken. • Li-04 Område för framtida tätort. Det natursköna läget i väster skapar förutsättningar för attraktiv bebyggelsemiljö i anslutning till befi ntlig bebyggelse och teknisk infrastruktur. Geotekniska förhållande bör särskilt beaktas i samband med genomförande av projektet. • Li-05 Framtida verksamhetsområde. Området är beläget intill E22 med goda Se beskrivning på sid 46 möjligheter till kommunikation och exponering. 63 Johannishus Befolkning Befolkningsutvecklingen i Johannishus har haft en svagt nedåtgående trend under lång tid. Idag bor ca 770 personer i samhället. I tätorten med omland förväntas en viss befolkningsökning de kommande åren, denna stöds i översiktsplanen av nya områden för bostäder och service. » Visa upp alla fornlämningar » Tågstopp vid stationen Kulturmiljö » Levande landsbygd Johannishusåsar ingår i riksintresse för kulturmiljövård som utmärks och » Det finns plats för fler! karaktäriseras bland annat av förekomster av järnåldersgravfält. Längs åsen fi nns ansamlingar av fornminnen som visar på att människor har bott och verkat här under mycket lång tid. Här har fl er sensationella föremål påträffats, bland annat Blekinges största skattfynd och ”guldgubbarna” Ortens karaktär i byn Västra Vång. Johannishusåsen visar tydliga spår efter hur slottets Samhället Johannishus har vuxit stordriftsjordbruk präglade landskapet på 1600-talet och är utpekat fram i utkanten av Johannishus som riksintresse för kulturminnesvård. Även Hjortsberga kyrka med gods i en knutpunkt mellan vägar kringmiljö ingår i riksintresseområdet. Här återfi nns också omfattande och järnväg. Huvuddelen av fornlämningsmiljöer som i många fall är väl bevarade. samhällets bostadsbebyggelse Huvuddrag i ortens utveckling ligger på en höjdrygg som omges av dalgångar i nord-sydlig Johannishus är i egenskap av kärna tänkt att växa tillsammans med riktning och Johannishusåsen Listerby. Ny bostadsbebyggelse planeras söder om samhället för att knyta väster om samhället. Utmed an till väg E22 och Listerby. åsen går den gamla häradsvägen Kommunikationer som binder samman kust- , mellan- och skogsbygd. Väg E22 går 2,5 km söder om Johannishus. Utmed Listerbyvägen byggs en Höga naturvärden är knutna gång- och cykelväg som ökar kontakten mellan Johannishus, väg E22 och till det gamla eklandskapet Listerby. Framtida kollektivtrafi k koncentreras till väg E22, vilket blir en på de omgivande åsarna. nod för kollektivt resande för både Johannishus och Listerby. Väster om samhället slingrar Järnvägen går genom samhället och kommunens ambition är att tåget på sig Listerbyån. Hjortsberga sikt ska kunna stanna i samhället med så kallad pågatågstrafi k. kyrka och fornlämningarna på Centrum, service och verksamheter Hjortsberga gravfält är vackra landmärken. Johannishus gods Samhällets centrum låg ursprungligen vid järnvägsstationen, men har suc- ligger strax norr om samhället cessivt fl yttats söderut i samband med att en ny affär etablerades i samhäl- och är Blekinges bäst bevarade lets södra del. Idag är mycket av samhällets service knuten till affären. godsmiljö. 64 Hjortsberga Klockstapel Johannishus skola som ligger strax norr om samhället är en F-6 skola. I samhället fi nns två förskolor. Antalet platser i förskolan anses tillfredsställande i dagsläget. Med fl er bostäder förutspås ökande elevantal. I samhället fi nns fl era närings-verksamheter. Dessa är lokaliserade i utkanterna av samhället. Grönstruktur Naturvärden är främst knutna till Johannishusåsen och till eklandskapet öster om samhället. Områdena är naturreservat och utgör hemvist åt många skyddsvärda arter. Passager över Listerbyån är viktigt både för gångtrafi kanter, cyklister och ryttare. Samhället är planerat att växa söderut på ett relativt fl ackt område som idag utgör skogsmark. Ny bebyggelse bör delas upp i fattbara enheter som skapar platsidentitet. Området kan förberedas för utbyggnaden genom att först anlägga slingor, stigar och vägar vilka gör naturmiljön attraktiv. Detta kan också bidra till att knyta samman idrottsområdet vid Rydsgården med bebyggelsen i samhällets södra del. Fritid och rekreation Hästintresset och ridsporten är stort i samhället. Ridklubben och fotbollsföreningen är de största idrottsföreningarna. Johannishus samhällsförening bedriver fritidsgård i Rydsgården.

Vägledning till bebyggelseutveckling • Jo-01 Område för framtida tätort. Frågor så som avstånd till natur- och kulturmiljö kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. • Jo-02 Område för framtida tätort. Området omfattar idag bland annat en busshållplats och kan på sikt utvecklas till ett framtida stationsläge för både buss och tåg. Frågor så som naturmiljö kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Se beskrivning på sid 46 65 RV 27 går i dagsläget genom Backaryd men skall inom en snar framtid Backaryd förläggas öster om samhället. I och med att huvuddelen av trafi ken då fl yt- tats från samhället blir det möjligt att förändra vägens karaktär. Den breda genomfartsvägen kan i framtiden omvandlas till en bygata som uppmuntrar till lägre hastighet och ger en säkrare trafi kmiljö för oskyddade trafi kanter. » Sjönära tomter vid Årsjön På samma sätt kan utformningen av byns centrum ges en mer småskalig » Generationsskifte i företag karaktär som ger ökad möjlighet för att utveckla service samt turism- och » Bättre kommunikationer med besöksnäringen. buss som stannar vid fler hållplatser Kommunikationer Genom Backaryd går idag RV 27. Denna har en ny planerad sträckning öster om samhället som börjar byggas 2018. Det innebär en snabbare och säkrare förbifart samt minskad genomfartstrafi k genom samhället. Ortens karaktär Idag trafi kerar bussen mellan Ronneby och Tingsryd/Växjö Backaryd ligger ca 2 mil norr om Ronneby tätort. Bebyggelsen i tätorten är tätorten. En motorvägshållplats öster om samhället ingår i ombyggnaden av i huvudsak villor. Det fi nns även verksamhetsområden och ett mindre antal RV 27. Det medför även behov av en ny gång- och cykelväg mellan RV 27 fl erfamiljshus. Karaktärsskapande i samhället är den långa backen och samhället. Kommunens ställningstagande är att kollektivtrafi k- ”Klemmensbacken” som leder norrut till skogsbygden. Söderut fi nns ett förbindelser genom samhället ska fi nnas även i framtiden. varierat och kuperat landskap med ett pärlband av sjöar. Centrum, service och verksamheter Befolkning I Backaryd fi nns en F-6 skola och en förskola med två avdelningar. Back- I Backaryds samhälle bor idag ca 380 invånare. I framtiden förväntas be- ens serviceboende i Backaryd har både särskilt boende och trygghetsbostä- folkningen öka något. Det fi nns idag ett stort utbud av småhus i Backaryd. der. Genom att främja en mer diversifi erad bebyggelse med fl er små bostäder och bostäder anpassade för äldre kan fl yttkedjor skapas. Kulturmiljö Fornlämningar fi nns i utkanten av byn vilket visar på att området har varit bebyggt under mycket lång tid. Genom samhället går den gamla järnvägs- banken som idag fungerar som promenadstråk. Huvuddrag i ortens utveckling För den befi ntliga bebyggelsen har samtliga detaljplaner upphävts, vilket ger en ökad frihet att utveckla befi ntlig bebyggelse i tätorten. I tätorten har två områden pekats ut för framtida bostadsbebyggelse i anslutning till Årsjön. Årsjön i Backaryd.

66 I tätorten fi nns en mataffär som även erbjuder annan samhällsservice, såsom ombud för apotek, kassaservice och post. Vid affären fi nns även en drivmedelsstation. Det fi nns fl era företag i Backaryd med inriktning på verkstadsindustri. Inom respektive område bedöms det fi nnas utrymme för verksamheter att expandera. Grönstruktur Genom tätorten går den gamla järnvägsbanken som används som gång- och cykelstråk. Öster om samhället fi nns ett rekreationsområde kring sjön Vi- tavatten. Detta område påverkas av omdragningen av RV 27. Det är viktigt att kontakten med området blir tillfredsställande även efter vägombyggna- den. Fritid och rekreation Reginalokalen är en gammal biograf som idag fungerar som byns samlings- lokal. Här driver samhällsföreningen förenings- och fritidsgård. Samhällets badplats ligger vid Stora Skörjesjön. Passagen för oskyddade trafi kanter behöver förbättras mellan badplatsen och samhället. Genom samhället går ett välanvänt gångstråk längs den gamla järnvägsban- ken. Möjligheten för gång- och cykeltrafi kanter att fortsätta söderut måste säkerställas vid omdragning av RV 27.

Vägledning för bebyggelseutveckling • Ba-01 Område för framtida tätort. Området är beläget i en sydväst sluttning med utsikt mot Årsjön. Området består av ängs- och åkermark och kan på ett (Riksintresse planerat vägnät) bra sätt utgör en framtida utveckling av tätorten. Den nya bebyggelsen bör understryka riktningen som fi nns i landskapet genom en öst-västlig riktning i kvartersstrukturen. Vid bebyggelse bör siktstråket från Hobyvägen mot sjön bevaras och förstärkas. Frågor så som geoteknik och grundvattenpåverkan kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Området ligger delvis inom strandskyddsområde, men utgör LIS-område. • Ba-02 Område för framtida tätort. Området är beläget mellan två bebyggel- segrupper och bör i framtiden kunna rymma både fl er bostäder och service- funktioner. Frågor så som geoteknik och grundvattenpåverkan kan särskilt behöva utredas i samband med genomförande av projektet. Se beskrivning på sid 46 67 och Stationsvägen en karaktär av bygata. Kommunen ser positivt på Hallabro kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Kommunen avser att utreda lämpligheten i att ändra eller upphäva detaljplanerna för befi ntlig bebyggelse. Upphävda detaljplaner innebär en större frihet att utveckla befi ntlig bebyggelse, men kan också innebära att outnyttjade byggrätter » Boende för äldre frigör gårdar försvinner samt att strandskydd återinträder. Större förändringar kräver och hus för yngre detaljplaner även i framtiden. Tillkommande bebyggelse föreslås i tätorten » Samarbete över kommungränsen intill befi ntlig infrastruktur och service.

» Vandrings- och cykelled utmed Mer bebyggelse både i tätorten och i kringlandet ger positiva effekter gamla järnvägen för service och verksamheter. Utanför samhället kan nya fastigheter med djurhållning bidra till att hålla landskapet öppet.

Ortens karaktär Kommunikationer Hallabros bykärna ligger i Vierydsåns dalgång. Genom Hallabro gick Genom samhället går RV 27 som är viktig för både enskilt och kollektivt tidigare en viktig handelsväg som förband Värend i Småland och resande. Riksvägen planeras få en ny sträckning väster om samhället i Ronneby. Hallabro utgör idag en av de mindre tätorterna i kommunen och framtiden. Detta kommer att leda till mindre genomfartstrafi k genom ligger utmed RV 27. Omlandet består av skogsmark med en mosaik av samhället och vägen kan då utvecklas för en bättre trafi kmiljö för odlingsmark och många sjöar. Hallabro utgör ett centrum för kringliggande oskyddade trafi kanter. bygder så som Belganet, Öljehult och Tjurkhult. Utmed RV 27 fi nns Hallabro är en nod för resande vilket innebär att man här ska kunna växla fl ertalet verksamheter. mellan olika färdsätt. Med anledning av detta krävs parkeringsplatser både för cykel och bil intill en större busshållplats. Befolkning Det är viktigt att kollektivtrafi ken även efter ombyggnaden av RV 27 I Hallabro har befolkningsantalet varit oförändrat de senast åren och idag fortsätter att trafi kera samhället. För att även kunna utnyttja kollektiva bor ca 270 personer i tätorten. I framtiden förväntas en något ökande kommunikationer utmed RV 27 bör det i framtiden planeras för gång- och befolkning. cykeltrafi k mellan tätorten och vägen. Kulturmiljö Fornlämningar fi nns i utkanten av byn vilket visar på att området har varit bebyggt under mycket lång tid. Genom Hallabro gick tidigt en viktig handelsvägs som förband Värend i Småland med Ronneby. I samhällets norra spets ligger hembygdsgården Vannslätten som knyts till samhället genom ett fl ertal vägar och gångstråk. Huvuddrag i ortens utveckling Hallabros centrum fi nns idag i anslutning till skolan, biblioteket och Vierydsån. Centrumplatsen och tätortens identitet bör ytterligare förstärkas genom att ge området runt Ronnebyvägen, Gamla Kongavägen Lekplatsen i Hallabro 68 Centrum, service och verksamheter I Hallabro fi nns en förskola med två avdelningar och en F-6 skola. I anslutning till skolområdet fi nns en idrottshall. Som en del i arbetet att upprätthålla samhällets service utreds förutsättningarna för att etablera en servicepunkt i Hallabro. Ett särskilt boende planeras i samhället. Det fi nns fl era företag i Hallabro med inriktning på verkstadsindustri. Inom befi ntliga verksamhetsområden bedöms det fi nnas utrymme för verksamheter att expandera och även möjlighet för nyetablering intill dessa. Grönstruktur Genom Hallabro löper Vierydsån. Ån är relativt svårtillgänglig idag på grund av mycket vegetation. Området intill Vierydsån kan i det centrala samhället omvandlas till ett grönt rekreationsområde och en mötesplats för hela samhället. I och kring tätorten fi nns fi na promenadslingor. Gångstråket utmed gamla järnvägsbanken kan med fördel stärkas från Vannslätten ner mot Backaryd och norrut mot Tjurkhult. Ökade möjligheter för gång- och cykeltrafi k till de kringliggande samhällena är också önskvärt. Fritid och rekreation I samhället fi nns goda möjlighet till naturnära rekreation. En viktig målpunkt för boende i Hallabro är Galtsjöns badplats utanför Belganet. Möjligheten att cykla till omgivningarna både för boende och besökare behöver stärkas. I tätorten fi nns en idrottshall som utnyttjas både av skolan och föreningar. Fotbollsplanen ligger i utkanten av samhället. Intill denna fi nns Hallastigen som är en 3 km markerad strövstig med start och mål vid Vägledning till bebyggelseutveckling fotbollsplanen. Hallastigen kommer att bli påverkad av omdragningen av • Ha-01 Område för framtida tätort. Området är beläget i anslutning till befi ntlig bo- RV 27. stadsbebyggelse och ses som lämpligt för mer bostäder eller service. Kommunen äger del av marken. • Ha-02 Område för framtida tätort. Områdets läge intill skolan, idrottshallen och tätortens centrumplats gör det strategiskt för tätortens utveckling. Området är detaljplanlagt. • Ha-03 Framtida verksamhetsområde. Läget intill Rv 27 gör området strategiskt för framtida verksamhetsområde. Kommunen äger del av marken. • Ha-04 Framtida verksamhetsområde. Frågor så som geoteknik kan särskilt behö- va utredas i samband med genomförande av projektet. Området är delvis planlagt (Riksintresse planerat Se beskrivning på sid 46 vägnät) för bostäder. Kommunen äger marken. 69 innebär en större frihet att utveckla befi ntlig bebyggelse, men kan Eringsboda också innebära att outnyttjade byggrätter försvinner och strandskyddet återinträder. Större förändringar kräver detaljplaner även i framtiden. Mer bebyggelse både i tätorten och i kringlandet ger positiva effekter för service och verksamheter. Utanför samhället kan nya fastigheter med djurhållning » Utveckla macken ännu mer bidra till att hålla landskapet öppet. » Sjönära bebyggelse - attraktiva I tätortens nordvästra del fi nns outbyggd planlagd mark för bostäder. lägen Detaljplanen är gammal och behöver uppdateras om byggnation ska » Vi vill att ännu fler flyttar hit! bli aktuell. Övrig ny bostadsbebyggelse föreslås i LIS-området intill Stora Blanken som ligger söder om samhället. Området i anslutning till vägkorsningen Karlskonavägen – Ronnebyvägen reserveras för centrumutveckling. Ortens karaktär Kommunikationer Eringsboda fungerar som centralort och mötesplats för den nordöstra delen av kommunen. I samhällets centrum fi nns kyrkan, skolan och fl era Eringsboda ligger i en fyrvägskorsning och har därmed goda större byggnader som ger en speciell karaktär åt samhället. Samhället vägförbindelser österut mot Holmsjö, söderut till Tving/Karskrona, har fl era möteslokaler bland annat Byahuset och Färgaregården. En stark västerut till Kallinge/Ronneby samt norrut mot Rävemåla/Växjö. Länsväg småföretagaranda råder i bygden. I närheten av Eringsboda fi nns fl era 122 genom samhället medför mycket tung trafi k. På vägsträckan genom turistsatsningar såsom älgparken Räntemåla gård, dansstället Eringsboda samhället behöver en tryggare trafi kmiljö skapas för oskyddade trafi kanter. brunn och Hjorthålans camping. Det gäller även vägen till tätortens bad- och idrottsplats som ligger öster om samhället. Befolkning De kollektiva förbindelserna är bristfälliga. Prioriterade stråk för I samhället bor ca 275 personer. I framtiden förväntas inte någon större kollektivtrafi ken är framförallt kopplingen mellan Eringsboda och förändring i befolkning. Infl yttning till området sker i större utsträckning Kallinge/Ronneby samt Tving/Karlskrona. Även kopplingen till Holmsjö är till de mindre byarna kring Eringsboda än till själva tätorten. viktig, där det fi nns kollektivtrafi k i form av tågstation. Kulturmiljö Centrum, service och verksamheter Eringsboda har en lång historia av koppling till delar i Småland som var ”Macken” står idag för mycket av servicen i samhället. I Eringsboda utreds folkrika under forntid och medeltid. I skogarna runt Eringsboda fi nns förutsättningar för att etablera en servicepunkt för samordning av olika många lämningar som visar att området varit bebott under lång tid. Bland annat fi nns ruiner efter torp, linberedningsplatser, tjärdalar och en stor mängd stenmurar och rösen. Huvuddrag i ortens utveckling Kommunen ser positivt på kompletteringsbebyggelse både i och utanför samhället. Detta stödjs genom att kommunen planerar att ändra eller upphäva detaljplanerna för befi ntlig bebyggelse. Upphävda detaljplaner Badplatsen och fotbollsplanen norr om Eringsboda. 70 samhällsfunktioner så som handel och turistinformation. I Eringsboda fi nns trygghetsboendet Björkliden med 16 marklägenheter. Både offentlig och kommersiell service för såväl de boende samt besökare och övriga på orten kan knytas till boendet. Skolan i Eringsboda ligger centralt i byn. Skolan är en F-6 skola och intill denna fi nns en förskola med två avdelningar. Området intill badplatsen vid Södra Åsjön kan kompletteras med ställplatser för husbilar. Detta skulle ge ett ökat underlag för besöksnäringen i området. Grönstruktur I anslutning till skolan fi nns ett joggingspår. Detta kan i framtiden rustas upp för att fungera som motionsspår för skolan samt för de boende i samhället. I samband med exploatering intill Stora Blanken fi nns möjlighet att öka tillgängligheten till strandkanten och berika möjligheten till rekreation för boende i samhället. Fritid och rekreation Samhällets badplats ligger ca 2 km utanför byn. Kopplingen till badplatsen och fotbollsplanen föreslås förbättras genom ökad möjlighet för oskyddade trafi kanter att ta sig mellan samhället och området. Krösnebaneleden följer den gamla järnvägsbanken genom samhället. Med hjälp av en koppling västerut skulle denna kunna knytas samman med Vildmarksleden som idag slutar vid Hjorthålan ca 10 km väster om Eringsboda. Söder om tätorten fi nns ett tiotal sjöar som är attraktiva för sportfi ske.

Vägledning till bebyggelseutveckling • Er-01 Område för framtida tätortsutveckling. Närheten till Björkliden och befi ntlig infrastruktur är goda förutsättningar att utveckla tätorten med fl er bostäder och ser- vice. I samband med genomförande av projektet ska särskilt beaktas utsikten från Björkliden över landskapet. Området är detaljplanlagt. • Er-02 Område för framtida tätortsutveckling. Lokaliseringen intill Stora Blanken är gynnsam i kommunens strävan av utveckla Eringsboda med fl er bostäder i attrakti- va lägen. Området omfattas av strandskydd men utgör LIS-område. Se beskrivning på sid 46 71 Det fi nns många fornlämningar inom området. Dessa härrör främst från Utvecklingsområde - Järnavik brons- och järnålder och utgörs av bland annat stensättningar och rösen men även yngre lämningar i form av stridsvärn. Huvuddrag i områdets utveckling Ronneby kommun bygger ut det kommunala vatten- och avloppsnätet till » Skapa båtleder och Järnavik. Detta ger möjligheter att utöka både bostadsbebyggelse och övri- skärgårdstrafik ga verksamheter. Området kring småbåtshamnen, pensionatet och camping- » Utvecklingspotential för turism en är i huvudsak tänkt att utvecklas med utökad verksamhet kopplad till » Fler cykel- och vandringsleder besöksnäringen och båtlivet. Bostadsbebyggelse planeras som ett komple- ment till befi ntlig bebyggelse i anslutning till campingen. Utveckling av området bör bygga vidare på möjligheten till naturnära boendemiljö sam- tidigt som stor hänsyn tas till friluftslivets värden i området genom bland Områdets karaktär annat fria passager och god framkomlighet för friluftslivet. Hänsyn skall tas till Försvarsmaktens intressen i området. Järnavik präglas av branta berghällar, ädellövskog, betade marker och närheten till havet. Här har det skyddade läget skapat en naturlig hamn som Kommunikationer användes redan på medeltiden. Bostadsbebyggelsen ligger på rad utmed Kommunikationerna till Järnavik utgörs idag av landsvägen. Kollektiva Järnaviksvägen med berg och höjdpartier i ryggen. Bebyggelsen i Järnavik färdmedel fi nns i Bräkne-Hoby som har tågstation och bussförbindelser till består till övervägande del av fritidshus. I Järnavik fi nns en växande besök- Karlshamn och Ronneby. Järnavik är ett viktigt hållplatsläge för en fram- snäring med camping, badplatser, pensionat, B&B samt uthyrning av ka- tida skärgårdstrafi k. Med ökad bebyggelse och turistverksamhet i Järnavik jaker. Kopplingen till Svalemåla, Garnanäs och Gyön är viktigt för främst fi nns anledning att se över möjligheten till säsongsbunden kollektivtrafi k friluftslivet. Båten till Tjärö knyter ön till fastlandet. till orten. Befolkning Blekingeleden och även den planerade ”kustnära cykelleden”, som Region Befolkningen i området är ca 30 permanentboende. Med anledning av Blekinge har gjort en förstudie på, passerar Järnavik. En gång- och cykel- att kommunen just nu förbereder för att installera kommunalt vatten- och väg som förbinder Bräkne-Hoby och Järnavik diskuteras. avloppsnät i området fi nns det i framtiden ökad möjlighet för fl er fritidsbo- städer och bostäder i området. Kulturmiljö Järnavik har sedan medeltiden varit en viktig hamn för de småländska bön- derna som transporterade bland annat järn, spannmål och timmer till Järna- vik för vidare transport till Europa. Byggnader från den tiden är packhuset i hamnen, dykdalber i den inre delen av viken samt skeppsbyggmästarens villa som i dagsläget används som pensionat. Dessa byggnader är starkt identitetsskapande för Järnavik. De fl esta äldre små husen utmed byvägen Järnavik Foto: Roland Gustavsson byggdes av sjöfolk eller varvets timmermän under slutet av 1800-talet. 72 Centrum, service och verksamheter Järnavik räknas inte som tätort och idag fi nns ingen service i Järnavik, utan Bräkne-Hoby utgör kärna för orten. Mer bostadsbebyggelse i den omfatt- ning som planeras i nuläget anses inte ge underlag för någon utökad kom- munal service. Dock kan bostadsbebyggelse tillsammans med ökad verk- samhet för besöksnäringen ge ett ökat underlag för kommersiell service i Järnavik. Grönstruktur I Järnavik fi nns det naturreservat som till stora delar skyddar den natur som är karaktärsskapande för området. Inom naturreservatet fi nns igenvuxna lundpartier och höjdpartier. Det fi nns även Natura2000 som avser Habi- tatdirektivet. Inför framtiden fi nns behov av att värna oexploaterade kust- sträckor för att kunna uppleva stillhet och lugn även i framtiden. Sådana områden fi nns söder om Järnavik och utmed kusten. Fritid och rekreation Området kring Järnavik är viktigt för friluftsliv, besöksnäring, naturvård och kulturmiljövård. Här möts Järnaviksskärgården och Bräknebygden med Bräkneåns dalgång. Här är det angeläget att bygga vidare på kopplingen till Tjärö och Eriksberg i Karlshamns kommun. Järnaviks badplats ägs av kommunen och det är viktigt att badplatsen för- blir allmänt tillgänglig även i framtiden. Järnavik och de friluftsintressen som är knutna till platsen måste utmärkas av god skötsel och hög tillgäng- lighet. Både Blekingeleden och Bräkneleden är viktiga stråk. Vägledning till bebyggelseutveckling • Jä-01 utvecklad landsbygd, ny bostadsbebyggelse. Närheten till naturreservat, Natura 2000-område och riksintresse för friluftsliv kräver särskild hänsyn. Frågor så som naturvär- de, strandskydd, friluftsliv, närhet till fornlämningar och geoteknik kan särskilt behöva utre- das i samband med genomförande av projektet. I området fi nns långsamväxande ek och avenbok samt grov tall med många värden knutna till sig. Området rymmer också många kulturspår från tidigare odling och bosättningar. Kommunen äger marken. • Jä-02 Nytt verksamhetsområde för besöksnäringen. Området har samma förutsättningar som Jä-01 varför genomförande av projektet ska beakta samma hänsyn som för Jä-01. Kommunen äger marken. Se beskrivning på sid 46 73 ska fungera som serviceort för ett större omland. En utgångspunkt för Landsbygden kommunen är att understödja en levande landsbygd. Det innebär att skapa förutsättningar och möjliggöra boende för många i olika livssituationer och Befi ntlig bebyggelse samtidigt bygga på ett miljömässigt hållbart sätt. En stor del av kommunens yta består av landsbygd och hit räknas Ronneby kommun har en hög andel allemansrättslig natur, framförallt även mindre orter. I Ronneby kommun är landsbygden förhållandevis på grund av den stora andelen skogsmark. Landsbygden är ett attraktivt tätbebyggd och boendet på landsbygden är mycket varierat. Här fi nns besöksmål i kommunen och att utveckla besöksnäringen är angeläget. allt från nybyggda villor till gårdar med eller utan lantbruksföretag. I Blomstrande bygdens företagarförening genomför en förstudie av projektet kommunen fi nns dessutom många fritidshus på landsbygden och det fi nns ”byaslingan” som ett Leader-projekt. Utgångspunkten är att projektet ska även fl era mindre industrier och verksamhetslokaler. bli en motor för nyskapande och tillväxt på landsbygden. Slingan ska binda Befolkning samman viktiga natur- och kulturvärden med befi ntlig besöksnäring. Befolkningen på landsbygden minskar något, om man i landsbygden Att utveckla landsbygden med mer möjligheter för övernattning är innefattar kommunens mindre samhällen. Kommunen ser positivt på ökad angeläget, framförallt genom campingar och ställplatser för husbilar. befolkning på landsbygden. Kommunen ser de 28 LIS-områdena som en möjlighet för utveckling av landsbygden både när det gäller boende och verksamheter. Kulturmiljö Landsbygden i Ronneby präglas av naturlandskapets övergång från Bebyggelseutveckling kustbygd till skogsbygd. Huvuddelen av de forntida fynden hittas i Inom kommunens tätorter och fl era områden i kustzonen är marken dalbygden, strax innanför kusten. Ett exempel är den största gravsättningen detaljplanelagd. Det innebär att tillkommande bebyggelse regleras i Blekinge vid Hjortsberga och här fi nns även landets äldsta runskrift, genom planbestämmelser i enlighet med plan- och bygglagens 4 kap. I Björketorpsstenen. Även skogsbygden rymmer ett rikt och komplext de markområden som inte är detaljplanelagda regleras bebyggelsen enligt kulturarv med en mängd torpbebyggelse med bevarande odlingslämningar. plan- och bygglagen 9 kap. Längs vattendrag fi nns också kulturmiljöer som vittnar om åarna som betydelsefulla kommunikationsleder. Blekingarna levde länge på vad jorden, skogen, havet och stenbrotten gav. I kustzonen kan man än idag skönja de små fi skelägena och stenbrotten har på sina ställen skapat en unik miljö. I mellanbygdens sjörika landskap fi nns fl era större byar och ensamgårdar. En del av landsbygdens bebyggelse härstammar från 1800-talet, så som skolhus och missionshus. Dessa används idag ofta som samlingslokal eller är ombyggda för annat ändamål. Huvuddelen av kommunens riksintressen fi nns på landsbygden. Framförallt de kopplade till natur, kultur och friluftsliv. Huvuddragen för landsbygdens utveckling Kommunen är positiv till mer bebyggelse på landsbygden och i de mindre tätorterna. Ett antal orter har pekats ut som kärnor i kommunen och dessa Vy över Listerby 74 En förutsättning för en levande landsbygd är att människor vill bo havsmiljö och en hållbar tillväxt. Havsplaneringen rymmer fl era rumsliga och verka där. Landsbygden har också många värdefulla natur- och dimensioner, utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren, på havsytan kulturmiljövärden som är viktiga att värna. En förutsättning för att samt i luften ovanför. Det är viktigt utifrån ett helhetsperspektiv att ge landsbygden ska kunna leva är dock att de areella näringarna ska kunna förutsättningar för olika verksamheter och skydd av värden i havet. upprätthållas och utvecklas. Det innebär att tillkommande bebyggelse på Statlig havsplan landsbygden måste förhålla sig till både natur- och kulturmiljövärden men även till de areella näringarna och de ekonomiska värden som är knutna till Nationellt pågår ett arbete med att ta fram en statlig havsplan. Enligt EU:s dessa. ramdirektiv skall medlemsstaterna senast den 31 mars 2021 ha upprättat havsplaner. Blekingekommunernas arbete löper parallellt med det statliga Genom att hålla samman tillkommande bostadsbebyggelse till befi ntliga arbetet för att skapa goda förutsättningar för samsyn. bebyggelsegrupper kan kostnader för offentlig service hållas lägre. Det gäller kostnader för skolskjuts, hemtjänst, VA, renhållning m.m. Ny Avgränsning bebyggelsen ska lämpligen förläggas intill kollektivtrafi kstråk samt Den geografi ska avgränsningen för den kommunala havsplanen är området kommunalt VA. 300 meter utanför kust och skärgård till gränsen mellan territorialhavet och Invånarna på landsbygden är beroende av den service som fi nns i kärnorna den ekonomiska zonen. Delar av planområdet överlappar med det statliga eller i staden, såväl inom som utanför kommunens gränser. På landsbygden planområdet som sträcker sig en nautisk mil utanför kusten (baslinjen) är avståndet till kollektivtrafi k ofta längre vilket innebär högre bilberoende. ut till och med den ekonomiska zonen. Detta innebär att kommunerna Målsättningen är att landsbygdens transporter, liksom alla transporter, ska och staten har ett överlappande planeringsansvar i större delen av bli mer hållbara på sikt. territorialhavet. Själva kustzonen ryms inte inom arbetet med havsplanen. Ronneby Havet kommuns ambition är att framöver göra även en kust- och skärgårdsplan Planering av havet som en fördjupning av översiktsplanen. Parallellt med den nya översiktsplanen arbetar Ronneby kommun tillsammans med Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborgs kommun med att upprätta en interkommunal havsplan för Blekinges havsområde. Havsplanen kommer att fungera som en fördjupning av översiktsplanen. Mer än en tredjedel av kommunens territorium utgörs av hav. Havet har under alla tider utnyttjats som en källa för mat och transporter. På senare tid har skärgården och havet även kommit att bli omtyckt som rekreationsområde både för boende och besökare, men även för utvinning av energi. Även försvarsmaktens intresse i havsområdet är stort, både marinens och fl ygfl ottiljens. Många anspråk på havet kan samexistera men det kan också uppstå konfl ikter mellan olika intressen eller mellan en önskad användning och havsmiljöns bärkraftighet. Det är många intressen som behöver samordnas i havet, både på ytan, under ytan och i lu rummet. Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för en god Bild: Havs- och va enmyndigheten 75 Vad är ett riksintresse? Planeringsunderlag och Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Dessa riksintressen hushållningsbestämmelser anger olika mark- och vattenområden som är av allmänt intresse. Ett riksintresseområde är av allmänt intresse och innehåller därutöver nationellt viktiga värden och kvaliteter. Hänsyn Det fi nns två olika slag av riksintressen. I miljöbalkens tredje kapitel Kommunen ska vid beslut om användningen av mark och vatten i anges typer av områden som kan vara av riksintresse. Dessa pekas ut av översiktsplanen redovisa hur hänsyn tas till allmänna intressen. nationella centrala sektorsmyndigheter. Miljöbalkens fjärde kapitel pekar De allmänna intressena är natur- och kulturvärden, areella näringar, ut ett antal specifi cerade områden som med hänsyn till de natur- och råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter samt faktorer rörande kulturvärdena som fi nns i områdena i sin helhet är av riksintresse. miljö, hälsa och säkerhet. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd ur ett Eftersom fl era allmänna intressen kan överlappa varandra har avvägningar nationellt perspektiv. Det betyder inte att miljön automatiskt är skyddad. gjorts mellan olika allmänna intressen. I detta kapitel redovisas kommunens Ibland gör fl era riksintressen anspråk på samma område. De övergripande samtliga riksintressen, andra allmänna intressen samt prioriteringar mellan rekommendationerna är att inga åtgärder som medför påtaglig skada dessa. på riksintressena skall göras men det är kommunens uppgift att avväga riksintressen mot varandra. I översiktsplanen ska kommunen beskriva hur Det är inte möjligt att vid upprättandet av översiktsplanen förutse alla riksintressena tillgodoses. framtida önskemål om byggande och andra åtgärder, varför avvägningen mot allmänna intressen i många fall måste göras vid varje enskilt ärende Här redovisas samtliga riksintressen som berör Ronneby kommun. I de fall framöver. det fi nns konfl ikter mellan riksintressen,vägs dessa mot varandra. Därefter följer kommunens ställningstagande och strategier för att tillgodose Följande riksintressen berör Ronneby kommun: respektive riksintresse. • Riksintresse Natura 2000 • Riksintresse Skyddade vattendrag • Riksintresse Naturvård • Riksintresse Kommunikationer • Riksintresse Kulturmiljövård • Riksintresse Totalförsvaret • Riksintresse Friluftsliv • Riksintresse Vattenförsörjning • Riksintresse Geografi ska • Riksintresse Yrkesfi ske bestämmelser MB 4:4

76 Riksintresse för Naturvård (3 kap 6 § MB) vedinsekter, lavar och svampar. Åsarna utgör också värdefulla geologiska dokument av stort pedagogiskt och vetenskapligt intresse. Riksintressen för naturvården pekas ut av Naturvårdsverket. Beskrivningarna för kommunens riksintresseområden för naturvården gjordes 1999. Fler områden har fått en skyddad status sedan tiden då riksintresseområden fastställdes. I Ronneby kommun fi nns tolv riksintressen för naturvård. Intrång i riksintresse regleras enligt Miljöbalken kap 4. §1. Områden för riksintresse för naturvård är: • Eriksberg – Tjärö – Järnavik – Tärnö (NK8) Riksintresse avser det omväxlande odlings- och skärgårdslandskap som också innehåller exempel på sprickdalsterräng. • Bräkneån (NK) Riksintresset avser det artrika vattendraget som hyser öring, tjockskalig målarmussla och fl odpärlmussla. I dalgången fi nns välbevarade och hävdade slåttermader samt naturskogar med stort ekologiskt värde. • Bräkne-Hoby Skärgård (NK 10) Riksintresset avser morän och klippskärgård som har stor betydelse för häckande, rastande och övervintrande fåglar. I området fi nns även kustädellövskog och hagmarker samt Bräkneåns mynning som har ett stor ekologiskt värde. • Bredåkradeltat – Bokön (NK 11) Ett av Sveriges största isälvsdeltan, med belysande exempel på bl.a. rullstensåsar, dalfyllningar och kamebildningar. Bredåkradeltat är ett nyckelområde för uttolkningen av södra Sveriges senglaciala utveckling. • Gö (NK 12) Blekinges största sammanhängande ekskogsområde med förekomst av ett betydande antal rödlistande arter, främst vedinsekter. I området ingår bl.a. betad ekskog och hagmarker, samt den delvis avsnörda havsviken Bredasund, som är ett viktigt uppväxtområde för fi sk. • Listersjön – Sännen (NK13) Ett mångformigt och artrikt skogs-, sjö- och myrområde. Det innehåller bl.a. en betydande andel Riksintresse för naturvård, skyddade va endrag, Natura 2000. naturskog (både barrskog och ädellövskog) samt det för länet stora våtmarkskomplexet Storemosse. • Johannishusåsarna – Grindstugan (NK14) I huvudsak ekdominerade hagmarker som innehåller ett stort antal rödlistade arter av bl.a. 77 • Vambåsa hagmarker – Förkärla – Blötö (NK15) Representativt Skyddade vattendrag: Bräkneån (4 kap 6 § MB) odlingslandskap med bl.a. vidsträckta ekhagmarker och ädellövskogar. Området innehåller ett stort antal jätteekar och därtill knutna rödlistade I miljöbalken (4 kap 6 § MB) namnges ett antal områden som har så stora arter. natur- och kulturvärden att de i sin helhet är av riksintresse. Bräkneån som till stor del ligger i Ronneby kommun är utpekad. Vattenkraft samt • Listerby skärgård – Tromtö (NK16) Representativt odlingslandskap vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i i herrgårdsmiljö som innehåller ett stort antal naturtyper, främst Bräkneån med tillhörande käll- och bifl öden. ädellövhagar, buskrika utmarker, havsstrandängar och grunda brackvattenområden. Merparten av området utgörs av skärgård med ek- och Avvägning och ställningstagande bokbeklädda öar som saknar motsvarighet i landet. Antalet rödlistade arter Ronneby kommun har för avsikt att beakta det utpekade riksintresset. är mycket stort. Riksintresse Geografi ska bestämmelser: Kustzonen • Nässjön – Vierydsåns dalgång (NK34) Nässjön är en av länets få naturliga näringsrika sjöar. I anslutning till sjön fi nns artrika (4 kap 1, 4 § § MB) naturbetesmarker och ädellövskogar av stort ekologiskt värde. Området Kustområdet i kommunen är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till utgör ett belysande exempel på sprickdalsterräng. sina natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra ingrepp får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 4 kap 2-8 • Skarup (NK35) Ett representativt skogsbete samt en blandlövhage §§ MB och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas av stort biologiskt värde. natur- och kulturvärden. • Tresjön (NK36) Ett område som förutom våtmark, den sänkta och Bestämmelserna utgör inget hinder mot utvecklingen av befi ntliga tätorter ornitologiskt intressanta Tresjön, även innehåller naturskog och artrik eller det lokala näringslivet. Fritidsbebyggelse får endast uppföras i ädellövskog. form av kompletteringar till befi ntlig bebyggelse. Om det fi nns särskilda Avvägning och ställningstagande skäl får annan fritidsbebyggelse komma till stånd, om den tillgodoser De många områdena som är riksintressanta för naturvården visar på det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av att Ronneby kommun har en stor rikedom gällande olika naturtyper. tätortsregionerna. Kommunens inställning är att hänsyn till naturvården och den biologiska Avvägning och ställningstagande mångfalden är en viktigt del i en långsiktigt samhällsplanering. Kommunen Översiktsplanens intentioner är att ny fritidshusbebyggelse ska utgöra har för avsikt att beakta värdena i de utpekade områdena och skydda dem komplement till befi ntlig bebyggelse utanför strandskyddsområden. mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Planläggning, byggande På det sättet skapas ett stärkt underlag till förbättrad infrastruktur och eller andra exploateringsföretag ska så lång möjligt ske med hänsyn till kollektivtrafi k inom området. naturvärden. I översiktsplanen pekas området söder om fl ygplatsen ut som Natura 2000-områden, habitat-/fågelområden utredningsområde för logistik och framtida tågstation (Ka-03). Det (4 kap 1, 8 §§ MB) påverkar Bredåkradeltats södra del (NK11). Kommunen gör bedömningen att platsen är en mycket strategisk för logistikverksamhet samt ger EU har skapat ett särskilt ekologiskt nätverk för att värna om biologisk möjligheten att knyta samman fl yg, väg och framtida tågstopp. mångfald, Natura 2000. Dessa områden är värdefulla naturområden som ska skyddas för framtiden. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och

78 vårda sina områden. Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller • Bräkne-Hoby (KN 9) Riksintresseområdet är ett geografi skt arter som listas av EU:s habitatdirektiv eller EU:s fågeldirektiv. Centralt är område med karakteristisk bebyggelse samt struktur speglande ett svenskt att dessa naturskyddade områden vårdas väl och att de så långt som möjligt sockencentrum och dess framväxt till en förindustriell centralort och ett är tillgängliga för allmänheten. kommuncentrum. Ett fl ertal bevarade offentliga byggnader från 1700- För de särskilda bevarandeområdena ska medlemsstaterna vidta , 1800- och 1900-talen. Samhälle med rural skolmiljö med bevarade nödvändiga åtgärder för bevarande. Åtgärderna kan till exempel bestå i skolbyggnader från 1800- och 1900-talen. Skolmiljöer som förmedlar bildandet av naturreservat och upprättande av skötsel eller bevarandeplaner. svenskt skolväsendes historia ur fl era perspektiv och återspeglar kvinnornas Länsstyrelsen upprättar och uppdaterar bevarandeplaner till Blekinges medverkan i samhällsutvecklingen. Natura 2000-områdena. • Ronneby Brunn – Blekan – Karön (K 10) I området fi nns mycket Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura tydliga spår efter den kulturhistoria där kurortsidealen präglat både 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen. Detta gäller även för byggnader och landskap. Dessa återfi nns i bland annat Brunnshallarna åtgärder och verksamheter som ligger utanför ett Natura 2000-område, och de anlagda promenadvägarna både i parken och på Karön. Till detta om de kan påverka naturtyper och arter inom området. Ungefär hälften av fi nns ett stort antal välbevarade villor som har sitt ursprung som bostads- Natura 2000-områden är samtidigt naturreservat. och pensionatbebyggelse. Ronnebyån är en kommunikationsmiljö och sammanbindande länk mellan staden, Brunnsparken och Karön. I kommunen fi nns i nuläget ungefär 25 Natura 2000-områden. Dessa ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdena, vilket betyder att • Johannishus m.m. (K 11) Riksintresseområdet Johannishus m.m. planläggning, byggande eller andra exploateringsföretag bara kan komma består av ett slottslandskap med stordriftsprägel. I området fi nns även ifråga om det kan ske med hänsyn till Natura 2000-områdena. För några ett fornlämningsområde, en oskiftad by med tillhörande torp samt den områden anser länsstyrelsen att de är i behov av utökat skydd i form av traditionella platsen för Blekinge landsting. naturreservat. • Förkärla centralbygd (K 12) I Förkärla centralbygd återfi nns ett herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt länets största Avvägning och ställningstagande sammanhängande fornlämningsområde. Det fi nns även en hamnplats med Värdena knutna till kommunens Natura 2000-områden är en stor tillgång lång kontinuitet, skyddad av sällsynta vikingatida farledsspärrar. för kommunen och Ronneby kommun har för avsikt att värna dessa. Många Avvägning och ställningstagande av områdena är också utpekade som exempelvis riksintresse för naturvård eller överlappas av andra skydd såsom naturreservat. I översiktsplanen Översiktsplanens intention är att lyfta fram kommunens värdefulla pekas ingen ny exploatering ut i Natura 2000-områden. kulturmiljöer och att förstärka deras värden. Ingen förändring föreslås som bedöms påverka riksintresset. I de fall ny bebyggelse eller nya detaljplaner blir aktuella inom ovan beskrivna område bör skyddet för Riksintresse för Kulturmiljövård (3 kap 6 § MB) kulturmiljön föras vidare. Nya, välplanerade förändringar och tillägg kan Riksintressena för kulturmiljövård är ett urval av byggnader, bidra till att riksintresset förstärks. Ett kulturmiljöprogram har föreslagits fornlämningar, anläggningar som ska representera ett urval av historiska som ett fortsatt arbete efter översiktsplanens antagande, för att klargöra de miljöer. Områdena ska skyddas mot åtgärder som kan skada värdena. I kulturmiljövärdena på övergripande kommunal nivå. Ronneby kommun fi nns fyra områden utpekade. Områden för riksintresse för kulturmiljövård är:

79 Riksintresse för Friluftslivet (3 kap 6 § MB) Riksintresse för friluftslivet består av områden med särskilda kultur- och/eller naturkvalitéer och med tillgängligheten för allmänheten. I ett riksintresseområde är dessa värden så stora att de skulle kunna attrahera besökare från hela Sverige eller utlandet. I Ronneby kommun fi nns fyra utpekade: • Hällaryds Skärgård – Eriksberg – Tjärö - Biskopsmåla (FK 04) På Tjärö fi nns en välbesökt turiststation med bl.a. gästhamn, bad- och campingplatser samt vandrarhem. En campingplats är belägen i Järnavik. I området fi nns även badplatser och utmärkta strövstigar. • Listerby Skärgård – Tromtö – Gö (FK 05) I området fi nns ett fl ertal anläggningar och anordningar för friluftslivet. Till exempel småbåtshamnar, kommunala badplatser, golfbana och gott om strövstigar. • Bräkneåns dalgång (FK 07) Riksintresseområdet har ett artrikt vattendrag, ett stort värde för sportfi ske och representerar en genuin landsbygdskultur. Det fi nns tillgång till vandringsleder, cykelleder, goda ridmöjligheter samt camping och andra övernattningsmöjligheter. • Brunnsskogen – Karön (FK 08) Området har en rik och mångformig natur med stor biologisk mångfald och förekomst av många rödlistade arter. Gamla brunnsområdet är starkt kulturpräglat och här fi nns Blekinges Naturum. Det är mycket lättillgängligt och innehåller förutsättningar för ett fl ertal olika friluftsaktiviteter. Brunnsparken är Blekinges enda kulturreservat. Södra Brunnsskogen är kommunalt naturreservat. Karön är ett populärt utfl yktsmål, med badplats, sommarservering och strövmöjligheter. Avvägning och ställningstagande Ronneby kommun har höga värden för friluftslivet som kan utnyttjas både av kommunens egna invånare och för att locka hit besökare. Översiktsplanens intention är att förbättra möjligheten att utöva friluftsliv Riksintresse för geografi ska bestämmelser, kulturmiljövård och frilu sliv i kommunen. Därför bör ny bebyggelse inom områden som används eller är lämpade för friluftsliv så långt det är möjligt ske med hänsyn kulturmiljövård till friluftslivet. Anläggningar som främjar friluftslivet bör värnas och utvecklas.

80 Ny bebyggelse föreslås i Järnavik (FK 04). Den nya bebyggelsen innebär dels utökad bostadsbebyggelse och dels utökad verksamhet i form av camping. Exploateringen bedöms ge underlag för ökad service i Järnavik vilket även gynna friluftslivet. Stor hänsyn bör tas till friluftslivets värden genom bland annat fi ra passager och god framkomlighet för friluftsutövare. Utvecklingen anses därför vara förenlig med riksintresset. Riksintresse för Kommunikationer (3 kap 8 § MB) Riksintressen för kommunikationer omfattar väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Riksintresseområdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Hänsyn ska tas till utpekade järnvägs- och vägsträckningar och sjöfartsleder vid förändring och exploatering. I kommunen fi nns riksintresse för alla trafi kslag: • Väg E22 • RV 27 Karlskrona – Göteborg • Väg 652 • Blekinge Kustbana • Stationerna Bräkne-Hoby och Ronneby • 207 Kustled mellan Karlshamnsfjorden – Ronneby St Ekön • 208 Kustled mellan Hasslö – Godnatt • 26 Kusttrafi k Utklippan – Kalmarsund • 25 Kusttrafi k - Åhus – Utklippan • Ronneby Flygplats – F 17 För vägar av riksintresse ska såväl vidmakthållande som utveckling av dess funktioner säkerställas där även riksintressenas infl uensområde behöver beaktas. Särskilt ska aspekter som påverkar framkomlighet, tillgänglighet och säkerheten beaktas för vägar och järnvägar av riksintresse. Ronneby fl ygplats ingår i det nationella basutbudet av fl ygplatser och har en viktig nationell och regional betydelse. Flygplatsen är enligt Riksintresse för kommunika oner och yrkesfi ske riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart fl ygtransportsystem som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet.

Riksintresseområdet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra Riksintresse planerat vägnät 81 tillkomst och utnyttjande av fl ygplatsen. Om byggnadsobjekt högre än 20 Riksintresse för Vattenförsörjning (3 kap 8 § MB) meter planeras inom fl ygplatsens MSA-yta ska samråd ske med fl ygplatsen. Infi ltrationsanläggning Johannishusåsen och ledningen till Karlskrona Avvägning och ställningstagande vattenverk är riksintresse för vattenförsörjningen och ligger delvis i Kommunens ställningstagande är att riksintresset för kommunikationer ska Ronneby kommun. Riksintresset omfattar infi ltrationsområden med skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet brunnsområde och infi ltrationsbassänger i Johannishusåsen samt av anläggningarna. intagsområde och intagsledning i Lyckeby, vattenverk med reservoarer och pumpanläggningar och en överföringsledning från Johannishusåsen till Riksintresseområdet för väg E22 överlappar riksintresseområden för vattenverket, 20 km och 15 meter på varje sida. kulturmiljövården K 11 Johannishus m.m. och Förkärla centralbygd. Vid den planerade utbyggnaden av E22 mellan Björketorp och Nättraby är Avvägning och ställningstagande det viktigt att exploateringen tar hänsyn till kulturmiljön och det stora Länets framtida vattenförsörjning är en viktig fråga och syftet med fornlämningsbeståndet. riksintresseområdet är att säkra god vattentillgång och vattenkvalitet I översiktsplanen pekas området söder om fl ygplatsen ut som för Karlskrona kommun. Riksintresset avses skyddas mot åtgärder som utredningsområde för logistik och framtida tågstation (Ka-03). En del av påtagligt försvårar tillgängligheten eller utnyttjandet av anläggningarna. området sammanfaller med riksintresset för det civila fl yget. Det är viktigt att området planeras och anpassas efter fl ygverksamhetens behov för att inte riskera begränsningar i fl ygplatsens utveckling. Riksintresse för Yrkesfi ske (3 kap 5 § MB) Riksintresse för yrkesfi ske avser ett fångstområde för torsk, strömming och skarpsill. Riksintresseavgränsning är från 2006. Havs- och Vattenmyndigheten håller på att ta fram kompletterande underlag, vilket kan leda till att havsområdet utökas. Avvägning och ställningstagande Området överlappar delvis med riksintresse för farled samt med riksintresseområde för sjöövningsområde för försvaret. Ronneby kommun lägger störst vikt vid försvarets intressen, men bedömer i att de olika riksintressena kan samverka. Kommunen kommer att ytterligare utreda frågan i den mellankommunala fördjupning av översiktsplanen som har påbörjats för havet.

Riksintresse för va enförsörjningen Källa:HaV

82 Riksintresse för Totalförsvaret (3 kap 9 § MB) Enligt miljöbalken skall mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dess värde. Utöver redovisade riksintressena kan det fi nnas anläggningar av riksintresse vars läge, funktion och infl uensområde inte kan redovisas öppet. Infl uensområdets fysiska utbredning från t.ex. skjutfält eller fl ygplats varierar beroende på verksamhetens art. Försvarsmaktens övningsområden i Ronneby kommun är riksintresseklassade Ryssjön samt övningsområdena Gyö, Gökalv, Järnavik samt Almö. Den militära verksamheten har betydelse för plan- och lovärenden. Inom infl uensområdena kan viss bebyggelse eller verksamhet påverka riksintresset. Dessutom kan bostäder och verksamheter vara oförenliga med den störning som den militära verksamheten medför. Vilka åtgärder inom infl uensområdena som kan innebära risk för påtaglig skada på riksintresset kan inte fullt ut anges på förhand. Risken bedöms i varje enskilt fall utifrån de lokala förutsättningarna. Riksintresseområden Ronneby Flottiljfl ygplats (37). Ronneby fl ottiljfl ygplats med Ronneby fl ygstation är både ett riksintresse för totalförsvarets militära del och dels för civil luftfart. Värdet av fl ygplatsen består i första hand av möjligheterna att fortsatt nyttja en av få kvarvarande militära fl ygplatser för fl ygning och för övningar av krigsfunktioner. Behovet av skydd för riksintresset är mycket högt prioriterat. Sjöövningsområde Hanö (G), Skjutområden. Möjligheten att bedriva hindersfria övningar med förekommande fartygstyper i kombination med fl yg- och helikopterförband måste säkerställas över tiden.

Ryssjön övningsfält (34) omfattar ca 28 ha. Övningsfältet har anpassats Riksintressen för försvaret. för begränsade markstridövningar med lös ammunition och viss sprängverksamhet. Infl uensområden Infl uensområdet avseende buller har av Försvarsmakten defi nierats som beräknade utomhusnivån Lamax 80 dBA. Störningskänslig bebyggelse så som bostäder, skolor och vårdlokaler är därmed inte lämplig här. 83 Infl uensområdet gällande buller är omfattande och berör stora delar av Försvarsmaktens infl uensområde. Försvarsmakten ska remitteras i samtliga Ronneby kommun. ärende som avser någon typ av bygglovsbefriade åtgärder enlig 9 kap. §4a- Infl uensområde höga objekt kan utgöra fl ygsäkerhetsrisker vid placering c. inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande Även fl ygplatsen ska tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid fl ygning på låg höjd meter ingår i planer eller om fl ygplatserna av annan anledning misstänks i fl ygplatsens närområde. Så gott som hela Ronneby kommun omfattas kunna bli påverkade av en etablering. av stoppområdet för höga objekt. Höga objekt är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse (tätort) och högre än 45 meter inom Risker och säkerhet sammanhållen bebyggelse. Hela kommunen omfattas av MSA-område. Byggnader och byggnadsverk ska planeras och uppföras med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Det fi nns anläggningar som är särskilt Riksintresset väderradarstation i Karlskrona kommun, riskerar framför skyddsvärda, exempelvis förskolor och skolor, boende för äldre och allt att skadas av vindkraftsetableringar för nära väderradar. Störningarna samlingslokaler. Det är viktigt att ta hänsyn till områdets naturliga på väderinformationen blir för stora för att säkra prognoser ska kunna förutsättningar lika väl som att marken kan vara förorenad av tidigare tas fram. Därför fi nns en internationell överenskommelse att inga användning av platsen. Även eventuella framtida klimatförändringar ska vindkraftverk ska uppföras inom 5 km radie och ut till ca 20 km måste beaktas. särskilda analyser genomföras. I samhället fi nns anläggningar vars verksamhet medför risker för Värdebeskrivning för Försvarsmaktens riksintressen som omfattas av omgivningen. Exempel på sådana anläggningar är hamnar, fl ygplatser, sekretess kan inte redovisas öppet geografi skt. Försvarsmakten har olika industrier, kylanläggningar och stationsområden m.fl . Vid detaljplanering typer av anläggningar för t.ex. ledning, underrättelse och kommunikation och exploatering i närheten av sådana anläggningar ska särskild hänsyn till och lagring av ammunition där uppgifterna om deras lokalisering omfattas risker beaktas. För anläggningar som klassas om farlig verksamhet enligt 2 av sekretess. Därmed kan de inte redovisas öppet här. kap 4§ LSO fi nns riskanalyser framtagna. Avvägning och ställningstagande Farligt gods Försvarsmaktens verksamhet i regionen är viktig för Ronneby kommun. Farligt gods kan vara exempelvis explosiva, brandfarliga eller frätande Kommunens intentioner är att uppfylla de krav som Försvarsmakten ställer. ämnen som riskerar att orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom Områden för tillkommande bebyggelse har placerats med hänsyn till om de inte hanteras rätt under transport eller när det sker en olycka. Försvarsmaktens intressen. Utpekandet av nya områden för verksamheter i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för att ge ut det så kallade Viggen-området mellan Ronneby och Kallinge sammanfaller föreskrifter om farligt gods (med undantag för radioaktiva ämnen) på väg med Riksintresset Infl uensområde för Ronneby fl ottiljfl ygplats. Planering och järnväg. Dessa föreskrifter ska beaktas vid planering och exploatering. och utformning av platsen ska göras med hänsyn till Försvarsmaktens intressen vad gäller exempelvis funktioner, höjder, ljusanvändning och I kommunen är E22, RV 27 och väg 122 rekommenderade vägar för människors exponering. farligt gods. Inom Ronneby och Kallinge tätorter fi nns det primär- och sekundärvägar för farligt gods. Inom Ronneby tätort är det primära Försvarsmakten ska remitteras alla plan- och lovärenden inom vägnätet som förbinder E22 med Kilenområdet i behov av revidering, infl uensområde för riksintresse. Detsamma gäller alla höga objekt, dvs då vägsträckan delvis byggts om och Kilenområdet delvis fått ändrad högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse resp. 45 inom användning. I kommunen fi nns även vägar där transporter med farligt gods sammanhållen bebyggelse. Regler för bygglovsbefrielse gäller ej inom inte får föras. 84 E22 passerar Leråkra vattenskyddsområde öster om Ronneby. Vid Leråkra fi nns en uppsamlingsdamm för dagvattnet från E22. Denna kan användas som ett fördröjningsmagasin. Det är möjligt att stänga en ventil i anslutning till dammen om en olycka med utsläpp av farliga ämnen skett. E22 passerar också grundvattenförekomsten Bräkneåsen vid Bräkne-Hoby. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ingår ett förslag på att bygga barriärer och sponter på detta ställe för att minimera risken för föroreningar. Ansvarig myndighet för att genomföra åtgärden är Trafi kverket. Även RV 27 passerar i nuläget vattenskyddsområdena vid Backaryd och Hallabro. Ombyggnaden av RV 27 kommer att leda farliga godstransporter bort från vattenskyddsområdena. Dock utgör tunga transporter generellt en fara för grundvattenkvaliteten. På Blekinge kustbana transporteras i nuläget inte farligt gods. Trafi kverket bedömer att sådana transporter kan vara möjliga i framtiden vilket innebär att nybyggnationer ska ta hänsyn till de säkerhetsavstånd som gäller för detta. Förorenade områden och deponier Inom Ronneby kommun har länsstyrelsen identifi erat ca 550 potentiellt förorenade områden. Det rör sig om objekt av varierande slag som inledningsvis enbart är klassifi cerade efter bransch. För ytterligare kartläggning och riskklassning behöver fortsatta utredningar göras. Ett stort antal av de potentiellt förorenade områdena ligger inom områden som antingen berörs av kommande havsnivåhöjningar eller av potentiella högsta fl öden för exempelvis Ronnebyån. En översvämning av dessa områden medför risk för en vidare spridning av föroreningarna. Att en viss plats inte är upptagen i förteckning över förorenade områden innebär ingen garanti för att det är fritt från föroreningar. I det fortsatta arbetet med förorenade områden bör de objekt som ligger inom Kartan visar primära och sekundära vägar för farligt gods i kommunen. Dessutom visas vägar med skyddsområde för vattentäkter eller i områden med risk för översvämning inskränkningar för transporter med farligt gods. prioriteras. Länsstyrelsen i Blekinge län har upphävt vattenskyddsområdet i Brantafors på grund av upptäckten av föroreningen PFAS i vattnet, se även under stycket Säker dricksvattenförsörjning. Därefter har diskussion uppstått om

85 att upprätta ett miljöriskområde för det PFAS-förorenade området. samt att sänka hastigheter. Kommunen har även arbetat med nya vägbeläggningar för att sänka buller. Omläggningen av RV 27 i Backaryd Markradon och Hallabro kommer att leda till att bullerbelastningen för de boende i Radon är en luktfri gas som vid förhöjda halter i inomhusluften medför tätorternas centrum minskar kraftigt. en ökad risk för cancer i luftvägar och lungor. Radon är den enskilt största Järnvägsbuller riskfaktorn i inomhusmiljön. Trafi kverket ansvarar för buller från järnvägstrafi k. Det är fl era faktorer Markradon är den vanligaste orsaken till radon i inomhusluften. Även som påverkar uppkomsten av buller från spårbunden trafi k. Bland annat byggmaterial eller hushållsvattnet kan vara en källa. Med få undantag är bankroppens uppbyggnad, tågtyp, hastighet, tåglängd och antalet tåg fi nns radon överallt i marken, men halterna skiljer sig åt. Det enda sättet avgörande faktorer. att upptäcka radon i en byggnad är att mäta. Gränsvärdet för nya bostäder är 200 Bq/m3. Samma halt utgör även riktvärde för radonhalt i befi ntliga Buller i havet bostäder samt lokaler som används för allmänna ändamål. I Östersjön är fartyg den enskilt största källan till buller. Detta ses nu som ett reellt hot mot det marina livet. Undervattensbuller genereras från Magnetfält fartygstrafi k där oljud från motorer, propellrar och generatorer skapar Hänsyn ska tas till magnetfält vid planering. De magnetiska fälten skärmas problem för de marina däggdjuren, exempelvis tumlare, som kommunicerar inte av byggnader. För skyddsavstånd bör värde 0,4 uT tillämpas för mag- och navigerar med ekolod som ligger på samman frekvens som bullret. netfält, som vägledande vid nyetableringar där människor ska vistas. Flygbuller Buller Flygbuller kan skilja sig avsevärt åt med hänsyn till ljudnivå, ljudfrekvens Buller är generellt ett stort folkhälsoproblem i det moderna samhället. och utbredning. Buller från fl ygtrafi ken i Ronneby kommun härstammar Buller orsakar risk för stressreaktioner, trötthet, blodtrycksförändringar, både från den civila luftfarten, den militära fl ygtrafi ken och övrig fl ygtrafi k. störd sömn och sämre prestationsförmåga. I Ronneby kommun är fl yg-, I Ronneby kommun är det den militära fl ygverksamheten som genererar väg- och järnvägstrafi ken de största bullerkällorna. Särskilt omfattande mest buller. är störningar förorsakade av den militära fl ygtrafi ken. Även buller från Till fl ygplatsen hör ett infl uensområde som Försvarsmakten har defi nierat industrier och andra verksamheter förekommer. Vid detaljplanering ska som ett område där den beräknade utomhusnivån kan vara mer än 80 dBA hänsyn tas till gällande riktvärden för buller och avvägningar ska grundas maximal ljudnivå för fl ygtrafi k. Där är all störningskänslig bebyggelse på erforderliga underlag i form av bullerutredningar. som bostäder, skolor och vårdcentraler olämplig. Detta infl uensområde är Vägbuller omfattande och berör stora delar av kommunen. En kartläggning över trafi kmängder och bullerberäkningar för Ronneby Miljötillståndet för fl ygplatsen anger även inom vilket område det militära tätort från 2010 visar att bullernivåerna utmed huvudvägnätet i stora delar fl yget bullrar mer än 55 dBA FBN. Det civila fl yget exponerar inga av vägnätet är högre än vad som ska råda för en god miljökvalitet vid bostadsfastigheter för mer än 55 dBA FBN enligt en kartläggning utförd på bostäder. Det kan vara ett problem för de människor som bor och arbetar uppdrag av Naturvårdsverket. Ljudnivån 55 dBA FBN bör inte överskridas i de bullerutsatta fastigheterna och påverkar stadsrummets attraktivitet vid en bostadsbyggnads fasad. generellt. Förordning (2015:216) om trafi kbuller vid bostadsbyggnader anger Den mest effektiva åtgärden för mindre buller är att begränsa motortrafi ken 86 riktvärde för buller från fl ygplatser. Riktvärdena gäller dock inte för Miljökvalitetsnormer buller från militära luftfartyg som utför fl ygningar för militära ändamål. Detta betyder inte att kommunen i sin planläggning kan bortse från dessa Miljökvalitetsnormerna (MKN) är ett styrmedel i arbetet med att nå riktvärden. fram till miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är dock mål medan miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Normerna anger vilken Riktvärdenas uppgift är att underlätta bedömningen av om marken kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är är lämpad för bostadsbyggnader. I bedömningen ingår att regeringen att en god status ska uppnås och att statusen inte får försämras. Men det i proposition 1996/97:53 anser att toleransen mot buller från militär fi nns undantag beroende av statusklassningen i nuläget, åtgärdsbehovet verksamhet bör vara högre än från annan verksamhet i samhället. och åtgärdsmöjligheter. Till miljökvalitetsmålen hör ett åtgärdsprogram. Miljötillståndet medger olika delvis överlappande korridorer för civil-, Detta program innehåller de åtgärder som myndigheter och kommuner ska militär- och helikopterfl yg runt tätorterna Ronneby och Kallinge samt genomföra. mot nordväst, sydväst, nordost, syd och sydost där ljudnivån uppgår till Bestämmelserna om miljökvalitetsnormerna fi nns i miljöbalkens femte mer än 70 dBA maximal ljudnivå. Då det saknas uppgifter om hur ofta kapitel och utgår från EU-direktiv. MKN är juridiskt bindande och ska vilka korridorer använts av vilka fl ygfarkoster är det svårt att bedöma hur följas vid tillståndsgivning och planläggning. Översiktsplanen ska visa den faktiska utbredningen av det militära fl ygets bullermatta är och på hur kommunen avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Idag fi nns vilket sätt en markanvändning av dessa korridorer för bostäder skulle vara miljökvalitetsnormer för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. olämplig av hälsosynpunkt. Omgivningsbuller Vid nuvarande användning bedöms inte riktvärdena överskridas vid någon fastighet. Vid bebyggelse måste dock avvägningar göras för att säkerställa Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller infördes genom förordning en ”god bebyggd miljö”. (2004:675) om omgivningsbuller. I kommuner med färre än 100 000 invånare omfattar miljökvalitetsnormer buller från större vägar (över Djurhållning 3 miljoner fordon/år), större järnvägar (30 000 tåg/år) och större civila fl ygplatser (över 50 000 fl ygrörelser/år). I Ronneby kommun uppfyller För att minska risken för olägenheter mellan tex. bostäder och bara väg E22 miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller. På denna väg ska lantbruksverksamheter bör tillräckliga avstånd vidmakthållas. Plan- Trafi kverket vart femte år kartlägga bullret och ta fram ett åtgärdsprogram. och bygglagen (2010:900) PBL reglerar frågan om djurhållning vid Men kartläggningen används framför allt för att på EU-nivå vidta ny bebyggelse. Vad avser djurhållning i närheten av bebyggelse träder åtgärder mot buller tillsammans med de andra EU-medlemsländerna. även miljöbalken (1998:808) MB och dess bestämmelser in. PBL och Kartläggningen utgör inte underlag för åtgärder i Sverige. MB kan därmed sägas kompletterar varandra genom att PBL möjliggör exploatering och MB reglerar hur verksamheten får bedrivas. Det saknas Om ombyggnaden av E22 mellan Björketorp och Nättraby kommer att uttryckligt lagstöd och tydliga avståndsangivelser för hur nära djurhållning kunna klassas som ”väsentlig ombyggnad” kan fastigheterna i dess närhet ny bebyggelse får uppföras. Bedömning ska göras i varje enskilt fall. betecknas som ”ny miljö” vilket kan det innebära att den nya vägen ska Boverkets riktlinjer ”Ny vägledning för planering och djurhållning” kan uppfylla gällande bullerriktvärden, förutsatt att åtgärder bedöms vara vara vägledande vid prövning. rimliga att utföra.

87 Utomhusluft Vatten Normerna för utomhusluft regleras av Luftkvalitetsförordningen Allmänt (2010:477). Förordningen innehåller miljökvalitetsnormer för kväveoxid, Vattenmyndigheterna ansvarar för förvaltningen av Sveriges vatten. Den kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, administrativa organisationen är indelad efter större avrinningsområden. arsenik, kadmium, nickel, ozon, partiklar (PM10 och PM2,5) och bly. Ronneby tillhör vattendistriktet Södra Östersjön. Vattenförvaltningen sker Blekinge kustvatten och luftvårdsförbund lät genomföra samordnade med hjälp av sexåriga arbetscykler. Dessa består av en undersökning och luftkvalitetsmätningar under 2012/13. Medelvärdeshalterna av samtliga bedömning av vattnets status, ett fastställande av ett åtgärdsprogram och ämnen överskred inte miljökvalitetsnormerna då. Mätningar pågår även en miljökvalitetsnorm. Vattendelegationen i vattendistriktet beslutar om under perioden 2016/17, men mätningar genomförs inte för alla parametrar miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomster. som det fi nns MKN för. Vattenförvaltningen omfattar allt vatten, det vill säga alla sjöar, För miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” gäller dock strängare normer. vattendrag, kust- och grundvatten, oavsett storlek eller andra egenskaper. Halterna av bens(a)pyren överskred dessa något. 2014 var medelvärde Av praktiska skäl sätts dock en nedre storleksgräns för vilka vatten för partiklar (PM10) bara något under miljökvalitetsmålets gränsvärde. som får bli vattenförekomster och som därmed blir beskrivna och får Dygnsmedelvärdet överskreds mer än 20 dygn. Miljökvalitetsmålets fastställda miljökvalitetsnormer. En vattenförekomst är ett homogent precisering av exponeringen av ozon och växtlighet överskreds 2014 i hela vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i ett vattendrag. För Blekinge. Från 2020 gäller nya, lägre miljökvalitetsnormer för ozon. Hade sjöar gäller en minsta yta på 1 km2, och för vattendrag skall uppströms dessa gällt redan 2014, hade värdena i Blekinge län överskridit dessa. liggande tillrinningsområde vara större än 10 km2. Vissa mindre sjöar och Det fi nns alltså all anledning till att intensifi era ansträngningarna att vattendrag, värdefulla vatten och vatten med kända miljöproblem, har dock förbättra luftkvalitén. Marknära ozon är en sekundär luftförorening, som tagits med i arbetet som vattenförekomster. En stor älv eller en sjö kan bildas av kväveoxider och organiska ämnen vid inverkan av starkt solljus. bestå av fl era vattenförekomster. Den största källan av kväveoxid är biltrafi ken och förbränning i kraftverk. Huvudregeln för miljökvalitetsnormen är att alla vattenförekomster ska Bens(a)pyren och partiklar härrör också från biltrafi ken. I Ronneby uppnå god status. Detta betyder att ekosystemen i vattnet och dess närmaste påverkas luftkvalitén också av fl yget. Även småskalig vedeldning bidrar till omgivning fungerar på ett livskraftigt sätt och att ekosystemtjänsterna höga halter av dessa ämnen i utomhusluften. bibehålls. Dessutom får statusen inte försämras. I vissa fall är det accepterat Översiktsplanen avser att bidra till att minska föroreningar i luften genom med en mindre sträng miljökvalitetsnorm eller att tidpunkten för när god att planlägga nya bostadsområden nära kollektivtrafi kstråk eller på ställen status ska vara uppnådd skjuts fram. Undantag fi nns om det är tekniskt där ett stärkt underlag för kollektivtrafi k behövs. Intentionerna är att gång- omöjligt eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå och cykeltrafi ken ska utvecklas i kommunen. I Ronneby, Kallinge och god status, eller om det av naturliga skäl är omöjligt för vattenmiljön Bräkne-Hoby kan nya utbyggnadsområden försörjas med fjärrvärme. att återhämta sig trots åtgärder. Kommuner och andra myndigheter är ansvariga för att genomföra åtgärder i åtgärdsprogrammen. Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) samt grundvatten. För ytvatten bedöms ekologisk och kemisk status. För grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ status. Kraftigt modifi erade och konstgjorda vatten, som har påverkats av till

88 exempel vattenkraftverk, ska uppnå god ekologisk potential och god Inte heller vattenförekomsternas kemiska status är tillfredsställande. Vissa kemisk status. ämnen, som kvicksilver, fi nns i halter som överskrider normen. Men det saknas ekonomiska och tekniska förutsättningar att lösa problemet inom Preliminära statusklassningar för Ronnebys vattenförekomster överskådlig tid. Även bekämpningsmedel och metaller förekommer. Länsstyrelsernas vatteninformationssystem VISS redovisar förslag för Många substanser, som PFAS, är relativt nyligen uppmärksammade statusklassningar från 2015. Enligt denna klassifi cering visar de fl esta av miljöföroreningar. Därför har de inte ingått i miljöövervakningen tidigare. kommunens åar bara en måttlig ekologisk status. Ronnebyåns status är Enligt arbetsmaterialet till miljökvalitetsnormerna fi nns det en risk att inget delvis även otillfredsställande till dålig. Vid kusten har Vierydfjorden och vatten i Ronneby kommer uppnå god ekologisk status 2021. Av det följer Kålfjärden samt Västra Fjärden i Listerbyskärgården otillräcklig ekologisk att miljökvalitetsnormen kommer att kräva att god status ska vara uppfylld status. Bara Blanksjön och Stora Skälen har god ekologisk status. först 2027. Men det krävs omfattande åtgärder redan innan 2021 för att Det största problemet för vattendragen är dammar och andra uppfylla miljökvalitetsnormen. Grundvattnets kvantitativa status bedöms vandringshinder för vattenlevande djur och andra fysiska förändringar vara god för alla klassifi cerade grundvattenförekomster i kommunen. såsom uträtningar, kulverteringar och vattenuttag. Uppskattningsvis är en tredjedel av alla vägtrummor lagda så att de utgör vandringshinder för Åtgärder djurlivet i vattnet. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna är det viktigt att minska utsläpp Övergödning, försurningar och miljögifter påverkar också den ekologiska från små avlopp och kommunala reningsverk. För att minska läckage av statusen negativt. Övergödning, alltså ett överskott av framför allt kväve näringsämnen från mark behövs fl er våtmarker och skyddszoner utmed och fosfor i vattnet, härstammar främst från jordbruk men även små vattendrag. Arbetet för att motverka vandringshinder i vattendragen avlopp, reningsverk, skogen, dagvatten och industrin bidrar. Försurning behöver fortsätta men i åtgärdsarbetet ska värdefulla kulturmiljöer beaktas. kommer från nedfall av svavel som fi nns i utsläpp från Sverige och Flera våtmarker behövs och en utbyggnad av dagvattenhanteringen enligt Europa. Utsläppen har minskat men mark och vatten kommer fortsätta att kommunens dagvattenpolicy. En efterbehandling av förorenade områden är vara försurade under lång tid. Skogsbruket bidrar också till försurning, angelägen. Åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande framför allt när mer biomassa tas från skogen. Återhämtningen går mycket och framtida dricksvattenförsörjning är särskilt betydelsefulla. långsamt. Föreslagna större nya bebyggelseområden i översiktsplanen ska kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet, om det inte fi nns en lösning som är bättre i ett miljöperspektiv.

Varsam hantering av va enresurser är vik gt. 89 Andra allmänna intressen Jord- och skogsbruk (kap 3, 4 § MB) Jord- och skogsbruksnäringen anges inte som riksintresse enligt miljöbalken men är av nationellt intresse. Den bör därför tillmätas lika stor vikt som andra intressen och näringar som kan ges ställning av riksintresse. Att skydda värdefull jordbruksmark har stor betydelse för den långsiktiga hushållningen av naturresurser och för att värna om markens biologiska produktionsförmåga på lång sikt. Jordbruket har stor betydelse som producent av livsmedel, som skapare av värdefulla kulturlandskap och som bas för landsbygdens näringsliv. Dessutom utgör den primära jordbruksnäringen grunden för en omfattande förädlingsindustri. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för andra ändamål om det rör sig om väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annat sätt. Ska sådan mark tas i anspråk bör ingreppen utformas på ett sätt som medför minsta möjliga inverkan på jordbruket.

Åkermarken i Ronneby kommun klassas enligt en översiktlig beskrivning av Jordbruksverket som mellan klass 2 och klass 6 av totalt 10 klasser, där klass 10 är den bästa åkermarken. De mest produktiva markerna fi nns i den södra delen av kommunen där dalgångarna breddar sig.

Hänsynsområden i Ronneby kommun.

90 Avvägning och ställningstagande Stora opåverkade områden Översiktsplanen pekar ut de områden som bedöms vara viktiga för utvecklingen av tätorter och det lokala näringslivet. Några av de föreslagna Enligt Miljöbalken (MB) 3 kap 2 § ska stora mark- och vattenområden utbyggnadsområden ligger inom område för brukningsvärd jordbruksmark. som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som För att minska behovet av att ta jordbruksmark i anspråk eftersträvas kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Syftet är att värna en biologisk en förtätning av befi ntliga tätorter och samhällen istället för att planera mångfald och slå vakt om stora sammanhängande områden för rekreation ny bebyggelse på jungfrulig mark. Nya områden har i möjligaste mån och friluftsliv och att ha en resursreserv för kommande generationer. planerats i skogsmark framför jordbruksmark. För varje enskilt område har Länsstyrelsen tar inte fram ett samlat underlag som pekar ut en avvägning gjorts mellan de allmänna intressena att bevara brukningsvärd stora opåverkade områden. Områden som avses i lagtexten jordbruksmark och att främja en god ekonomisk tillväxt, en effektiv redovisas inte som riksintressen, utan berörs av de grundläggande konkurrens och bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. hushållningsbestämmelserna. Varje gång ett område planeras eller tas i Det har också undersökts om allmänna intressen, ekonomisk tillväxt anspråk för ny bebyggelse ska denna hushållningsaspekt prövas. och bostadsförsörjning kan tillgodoses på annat sätt. De utpekade Avvägning och ställningstagande utbyggnadsområdena ska användas för de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Det framgår av specialmotiveringen till lagtexten att tillämpningen bör ske med hänsyn till de speciella förutsättningar som råder i regionen. I I de fall där exploatering föreslås på jordbruksmark har bedömningen Blekinge är det få områden som inte är präglade av människans närvaro på gjorts utifrån att platsens närhet till befi ntlig service och starka transport- något sätt. Även landsbygden är förhållandevis tätbebyggd. och kollektivtrafi kstråk har inneburit att värdet av att utveckla och stärka befi ntliga investeringar i området har vägt tyngre än att bevara Störningar i form av till exempel buller från fl yget förekommer i stora jordbruksmarken och istället sprida nya investeringar över ett större delar av kommunen. Då bullerstörningar i kommunen är omfattande, har område. vistelsen i tystare områden ett ännu större rekreationsvärde. I princip alla delar av det mer opåverkade skärgårds-, skogs- och jordbrukslandskapet kan därmed betraktas som en värdefull resurs.

91 Bostadsförsörjning Nya bostadsprojekt ska planeras utifrån social hållbarhet vilket innebär att aktörer ska utgå från människors behov på den aktuella platsen. Att planera Ronneby kommun har upprättat en bostadsförsörjningsplan. Programmets bostäder med närhet till service och kollektivtrafi k skapar förutsättningar mål är att eftersträva balans mellan tillgång och efterfrågan av bostäder för jämlika bostadsmiljöer. En viktig utgångspunkt är att främja integration i kommunen, gällande hyresrätter, bostadsrätter, småhus och tomter genom att skapa sociala mötesplatser i den fysiska miljön. Möjlighet till för eget byggande. Detta innebär att bostadsförsörjningsprogrammet samvaro, lek och rekreation i natur ska särskilt beaktas vid planering ska visa planerade expansionsområden, hur många och vilken typ av av bostäder. Utgångspunkten är att nya bostäder ska bidra till cirkulära bostäder som planeras och under vilken period dessa avses uppföras. kretslopp med inspiration av Cradle to Cradle® eller motsvarande Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta höjd för både omfl yttning inom miljöcertifi ering. kommunen och för intressenter som vill fl ytta till kommunen. Strandskydd (kap 7, 13-18 § MB) Avvägning och ställningstagande Generellt är stränder vid kust, sjöar och vattendrag skyddade 100 meter Kommunen ser ett behov av att uppföra ca 650 nya bostäder fram till 2020 från strandkanten på land och 100 meter i vattnet. Strandskyddet gäller och ytterligare fl era fram till 2030. Även förnyelse i bostadsbeståndet krävs även under vattnet. Strandskyddet är ett skydd mot exploatering inom under denna tid. Särskilt fokus ska ligga på bostäder för barnfamiljer och strandzonen för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till stranden och bostäder för äldre. Att stimulera fl yttkedjor ses som angeläget. för att värna strandzonernas höga ekologiska värden. Dispens från strand- skyddsreglerna för en åtgärd, verksamhet, byggnad eller anläggning kan ges om särskilda skäl föreligger.

Strandskydd råder längs stränder vid kust, sjöar och va endrag. Illustra on: Ulrika Åkerlund/Boverket

Kvarteret Frida i Ronneby. 92 Mellankommunala och regionala intressen Utbyggnad av E22:an till motorvägsstrandad genom Blekinge är viktigt för att säkra arbetspendling, kollektivtrafi ken och godstrafi ken. Parallellt bör Många planeringsfrågor berör områden som sträcker sig över även goda möjligheter för cykelpendling prioriteras. kommungränsen. Detta leder till ett behov av kommunal samordning och samarbete. Ronneby kommun delar gräns med Karlshamns och För anknytningen till sydöstra Sverige är en utbyggd RV 27 betydelsefull. Karlskronas kommun i Blekinge län, Tingsryds kommun i Kronobergs Sydostlänken, en önskad utbyggnad av järnväg mellan Blekinge Kustbana län och Emmaboda kommun i Kalmar län. Det betyder att många lokala och Olofström, ger ökad möjlighet för godstransporter inåt landet. frågor även är av betydelse för utvecklingen i hela Blekinge eller sydöstra Havet och kusten Sverige. I Blekinges kustzon ryms många intressen. Här fi nns ekologiskt känsliga Region Blekinge har satt ut färdriktningen för en gemensam utveckling av miljöer, höga rekreationsvärden och attraktiva boendemiljöerna. Försvaret regionen i strategin ”Attraktiva Blekinge”. Målet är att med en förbättrad har också intressen i området. Kommunerna Karlshamn, Ronneby och tillgänglighet, en hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv få fl er att Karlskrona samarbetar inom biosfärområdet ”Blekinge Arkipelag” för en bo, arbeta och besöka hela regionen. Kommunen ställer sig positiv till att hållbar utveckling inom kustzonen. medverka aktivt i mellankommunala samarbeten för att hitta gemensamma Ett av projekten för utvecklingen av ett hållbart friluftsliv och turismen är lösningar för regionala utmaningar. Nedan presenteras några viktiga frågor Arkipelagrutten. Kommunen ser en stor potential i detta projekt. Som en för den mellankommunala samordningen. del av projektet ingår att utveckla Järnavik till en utbyggd servicepunkt. Ronneby en integrerad del i regionen Därifrån avgår även skärgårdsbåten till Tjärö. Kommungränserna spelar liten roll för var människorna väljer att bosätta Samtidigt som Östersjön är en känslig miljö som är utsatt för ett hårt tryck sig, arbeta, utbilda sig, handla eller göra något roligt på fritiden. För vissa fi nns många framtida intressen i området. För att kunna avväga mellan funktioner måste kommunens invånare lämna kommunen, som för högre olika intressen och att skydda havet som en långsiktig resurs arbetar utbildning eller avancerad vård på sjukhus. I några kommundelar ligger samtliga kustkommuner i Blekinge med en fördjupad interkommunal den närmsta centralorten i en annan kommun. För arbetsmarknaden gäller översiktsplan för havet. Havsplanen följer arbetet med den statliga att fl er invånare pendlar ut för att jobba i andra kommuner än att invånare i havsplanen för Östersjön. Efter att översiktsplanen antagits planeras också andra kommuner pendlar in till Ronneby. en fördjupad plan för kusten och skärgården. Kommunikationer Grönstruktur Fungerande transportstråk mellan kommunens kärnor till En sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bevara och grannkommunerna och till omvärlden är viktiga. För att förbättra öka den biologiska mångfalden. För att upprätthålla ett robust ekosystem transportstråken krävs samarbete både inom regionen och på nationell som kan anpassa sig till förändringar utan att dess funktioner försämras nivå. Då de största pendlingsfl ödena går i öst-västlig riktning, är en krävs stråk och korridorer som ger arter möjlighet att sprida sig. Dessutom högre turtäthet på Blekinge kustbana och på den regionala busstrafi ken erbjuder en sammanhängande grönstruktur höga värden för rekreation och prioriterad. En framtida tågstation i Kallinge är angeläget för att friluftslivet. skapa smidiga och hållbara transporter från regionens kommuner och Det är viktigt att se hur grönstrukturen fortsätter över kommungränserna. Öresundsregionen till fl ygplatsen. Flygplatsen är betydelsefull för hela Vid åtgärder bör det även beaktas hur dessa påverkar skyddade regionen. naturområden, hotade arter eller andra ekologiskt känsliga områden

93 utanför den egna kommunen. Samarbete krävs för att skydda och utveckla Teknisk försörjning naturområdena inom kustzonen samt kring vattendragen. Dagens samhälle är beroende av fungerande fl öden av material, energi och Vattenfrågor avfall. En hållbar utveckling kräver effektivisering av dessa fl öden så att Vattnets fl öden styrs av topografi och markförhållanden inom de resulterar i kretslopp där inget avfall uppstår och all använd energi är avrinningsområden som är oberoende av kommungränser. För att säkra förnybar. För att komma fram till innovativa lösningar krävs det samverkan miljötillståndet i yt-, kust- och grundvatten och förebygga översvämningar på många olika områden. Kommunen är bland annat medlem i nätverket är det därför viktigt att kommunerna samarbetar. Ronneby kommun är biogas Sydost, som arbetar för att förbättra produktionen, distributionen medlem i Bräkneåns Vattenförbund, Ronnebyåns och Blekinge kustvatten- och användningen av biogas. Olika projekt använder sig av matavfall, och luftvårdsförbund, som övervakar miljötillståndet i respektive vatten. avloppsslam eller gödsel för att producera biogas. Kommunen är också medlem i Bräkneåns Vattenråd och Vattenrådet för Handel och näringsliv Blekingekusten, som verkar långsiktigt för bra vatten inom Bräkneåns avrinningsområde och kustområdet. För Ronnebyåns avrinningsområde har Både för arbetsmarknaden och för utvecklingen av näringslivet i ännu inget vattenråd bildats. kommunen är det viktigt att fl er företag etablerar sig i regionen. Samverkan mellan kommuner i etableringsfrågor gör hela utbudet av Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt har övergripande verksamhetsområden, bostäder och övrig service i regionen mer synligt. ansvar för att beslutade miljökvalitetsnormer uppnås. Konkreta åtgärder Detta ökar chanserna för att företag kommer till regionen. utförs däremot av ansvariga fastighetsägare eller verksamhetsutövare, antingen på egen bekostnad eller med någon form av bidrag. Friluftsliv och turism Dricksvattenförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men även en Blekinge har mycket potential att utvecklas som turistdestination. Ronneby regional fråga. Då klimatförändringarna förväntas leda till minskade kommun arbetar med att förbättra och marknadsföra enskilda besöksmål grundvattenförekomster, kommer det att bli ännu viktigare att samarbeta och rekreationsområden. Ett stort mervärde ligger i samverkan över över kommungränserna. Karlskrona kommun använder Johannishusåsen kommungränserna. som infi ltrationsanläggning för dricksvatten. Johannishusåsen är därför av riksintresse för dricksvattenförsörjningen. Varumärket ”Blekinge”, så som det är formulerat i ”Blekinge – strategi för besöksnäringen” är av stor betydelse för att locka turister. Att länka Utbildning och kompetensförsörjning samman och utveckla vandrings-, cykel-, rid- och kanotleder över För att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft är det viktigt kommungränserna ökar ledernas attraktivitet och marknadsföringspotential. att det fi nns en stor bredd av tillgängliga utbildningar i regionen. Detta I det gemensamma arbetet är det även viktigt att lyfta de kompletterande omfattar allt från gymnasieprogram, vuxenutbildning, folkhögskolor, värdena i kommunen som är attraktiva för turismen som naturen, parkerna YH-utbildningar till högskolor. Samverkan mellan kommuner, näringsliv, och den karakteristiska bebyggelsen. Arbetsförmedling och utbildningsanordning krävs för att snabbt kunna anpassa utbildningsutbudet efter arbetskraftens förutsättningar och företagens behov.

94 Framtida processer • Upprätta en handlingsplan för kommunala grönområden, fortsatt arbete Fortsatt arbete efter grönstrukturplanens antagande 2018. • Ta fram program eller fördjupning av översiktsplan innan detaljplan upprättas för de större exploateringsområdena som föreslås i översiktsplanen. I arbetet med översiktsplanen har fl er viktiga åtgärder identifi erats som • Ta fram ett kulturmiljöprogram som beskriver kulturmiljöerna kräver fortsatt arbete. Sammanställningen ska inte ses som heltäckande i kommunen och sammanhanget mellan dem för att ge stöd för utan snarare som ett underlag till fortsatta diskussioner. Detta arbete kan deras bevarande och utveckling. Beakta särskilt påverkan från kräva samarbete mellan olika nämnder, förvaltningar och bolag. Flera av de klimatförändringar. framtida processerna kräver dessutom egna politiska beslut och kan även kräva en budget för att genomföra. • Utred möjligheten att förtäta befi ntliga verksamhetsområden. • Upprätta en fördjupad översiktsplan för kustzonen. Pågående processer • Upprätta en fördjupning av översiktsplanen för stadskärnan. • Interkommunal Havsplan. Beräknas antas i anslutning till den statliga havsplanen 2020. • Upprätta en kommunal cykelstrategi. • Arbete påbörjat med att upprätta en kommunal vattenförsörjningsplan • Utred trafi kföringen i centrum med koppling till förslaget Norra länken för att skydda befi ntliga och potentiella framtida vattentäktsområden, mellan Karlshamnsvägen och Kallingevägen. reservvattentäkter och viktiga grundvattentillgångar så att tillgång till • Utred områden med markföroreningar som riskerar att översvämmas när dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd säkras. Planen beräknas havsytan höjs. antas under 2018. • Upprätta en kommunal riskanalys och handlingsplan för att skydda bebyggelse, samhällsviktiga verksamheter, tillfartsvägar och viktig infrastruktur vid översvämning, skyfall, värmebölja, ras, skred och erosion. • Verka framförallt vid nya kommunala verksamhetsområden för hushållning med ändliga resurser och att skapa möjligheter för lokalt hanterad näringsåtervinning. • Granska och uppdatera översiktsplanens tematiska tillägg gällande LIS och vindkraft efter översiktsplanens antagande.

95 som till exempel jordbruksmark. Exempel på ekonomisk hållbarhet är Miljökonsekvensbeskrivning effektivt markutnyttjande, lokal och regional ekonomi, bostadsförsörjning, kommunal och kommersiell service. Sammanfattning Konsekvensbeskrivningen börjar med att beskriva nollalternativet, som En övervägd miljökonsekvensbedömning är obligatorisk vid bygger på att Ronnebys nuvarande översiktsplan inte har uppdaterats översiktsplanering och ingår i planarbetet enligt plan- och bygglagen på länge och har därför kommit att tappa sin roll som styrdokument. I (PBL) med hänvisning till miljöbalken (MB) 6 kap 12 §. Enligt plan- nollalternativet styrs kommunen därför reaktivt snarare än genom proaktiv och bygglagen ska översiktsplanens konsekvenser tydligt kunna utläsas. planrelaterad verksamhet. Konsekvensen blir att styrningen är otydlig Miljöbalken ställer krav på redovisning av den betydande miljöpåverkan av eftersom gemensamt satta mål saknas och risker antas öka avseende negativ planen. miljöpåverkan då kommunens verksamheter agerar utan samordning. Konsekvensbeskrivningen beskriver vilka förslag som kan ge betydande Översiktsplanen har 19 planeringsstrategier vilka konsekvensbeskrivs miljöpåverkan och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Översiktsplanen utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. ska dessutom miljöbedömmas för att integrera miljöaspekter i planen så att Konsekvensbeskrivningen fokuseras på de folkhälsomål och miljömål en hållbar utveckling främjas. Konsekvensbeskrivningen innehåller även en som är möjliga att påverka genom översiktsplaneringen. Den sociala beskrivning av utveckling om översiktsplanen inte genomförs, ett så kallat påverkan och miljöpåverkan som kan anses vara betydande lyfts särskilt i nollalternativ. konsekvensbeskrivningen. Ronneby kommun har valt att i konsekvensbeskrivningen, förutom För översiktsplanen bedöms påverkan på vattenkvalitet, biologisk ekologiska konsekvenser, även redovisa sociala och ekonomiska mångfald klimatpåverkan och klimatanpassning samt ianspråktagandet konsekvenser av översiktsplanen som anses vara betydelsefulla att av jordbruksmark medföra risk för särskilt betydande miljöpåverkan. lyfta. Konsekvensbeskrivningen lyfter såväl positiva som negativa För social påverkan bedöms socialt hållbara bostadsområden, sunda konsekvenser. Denna konsekvensbeskrivning är endast översiktlig och boendemiljöer och tillgänglighet för alla vara särskilt betydande. Förslag på djupare konsekvensanalyser kan behöva göras vid detaljplanering och/eller åtgärder som förebygger, hindrar eller motverkar den betydande påverkan tillståndsgivning. redovisas. En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra Översiktsplanen anses sammantaget sträva mot en hållbar utveckling av kommande generationers behov. Hållbar utveckling bygger på samspelet kommunen. Översiktsplanen kan inte garantera att åtgärder utförs för att av tre dimensioner; socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Social hållbarhet minska den negativa påverkan, men planen är vägledande för efterföljande handlar om att skapa ett samhälle där alla individer får sina rättigheter beslut om planläggning och tillstånd. Genom att följa upp och utvärdera respekterade och för att nå dit behöver man arbeta med integration, genomförandet av översiktsplanen åskådliggörs ett eventuellt behov av trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, livskvalitet, mångfald med mera. ytterligare åtgärder. Ekologisk hållbarhet berör bland annat biologisk mångfald, friskt vatten och luft, kulturhistoriska värden och hushållning med naturresurser

96 Nollalternativ Metod och avgränsningar av relevanta Nollalternativet utgår från en förväntad utveckling om översiktsplanen frågor inte antas och rådande plan fortsätter styra arbetet i kommunen. En sådan Ronneby kommun har valt att göra en översiktlig konsekvensbeskrivning situation blir nollalternativet enligt Miljöbalkens defi nition. som förutom miljömässiga konsekvenser även redovisar sociala Ronnebys nuvarande översiktsplan har inte uppdaterats på länge och och ekonomiska konsekvenser som kan antas uppkomma utifrån har därför kommit att tappa sin roll som styrdokument. I nollalternativet ställningstaganden om mark- och vattenanvändning i översiktsplanen. styrs kommunen därför reaktivt snarare än genom proaktiv planrelaterad Den 7 mars 2017 hölls ett möte med länsstyrelsen för att diskutera vilka verksamhet. Konsekvensen blir en otydlig styrning eftersom gemensamt miljöeffekter som kan medföra betydande miljöpåverkan. De frågor som satta mål saknas och risker antas öka avseende negativ miljöpåverkan lyftes var: då kommunens verksamheter agerar utan samordning. Den generella kommentaren blir därför att nollalternativet i praktiken har spelat ut sin • Vattenkvalité roll för ett hållbart samhälle då den innebär väsentliga risker för såväl miljövärden som sociala och ekonomiska värden. • Klimatanpassning och klimatpåverkan Den möjliga utvecklingspotentialen i och mellan existerande • Biologisk mångfald landsbygdstätorter tas inte tillvara i nollalternativet, turismens möjligheter Kommunen har gjort övervägandet att även ta upp översiktsplanens lyfts inte fram specifi kt och boende i glesare strukturer med mer påverkan på jordbruksmark som en betydande miljöpåverkan. självhushållning tas inte tillvara. För att målet om ett fossilfritt samhälle Konsekvensbeskrivningen lyfter även betydande sociala påverkan som en skall kunna nås snabbare erbjuder nollalternativet inga lösningar. bedömningsgrund. I den nya översiktsplanen pekar däremot kommunen i en riktning för I konsekvensbeskrivningen beskrivs konsekvenserna av översiktsplanen fl er kollektiva resor, intermodalitet, pendling och bättre lösningar för på tre olika sätt. Först konsekvensbeskrivs översiktsplanens cykeltrafi k samt för att kommunen ska kunna utvecklas i sin helhet. planeringsstrategier som följs upp gentemot framtidsbilderna för Om en ny översiktsplan inte beslutas, hotas kommunen att utvecklas översiktsplanen. Därefter utgår konsekvensbeskrivningen från spretigt i en oplanerad riktning. Avsaknad av ett gemensamt styrdokument folkhälsomålen och miljökvalitetsmålen och slutligen lyfts betydande social innebär alltså en risk för kontraproduktiva investeringar och kan också påverkan och betydande miljöpåverkan. Det är enbart de folkhälsomål och utgöra hot mot miljön. Att beskriva hur utvecklingen kan bli om beslut av miljökvalitetsmål som är möjliga att påverka genom översiktsplaneringen ny översiktsplan inte tas är omöjligt. Men en samordnad administration som lyfts i konsekvensbeskrivningen. motverkar betydande negativ miljöpåverkan och sköter uppföljning och Slutligen fi nns en redovisning av de åtgärder som planeras att följas upp övervakning av eventuell betydande miljöpåverkan. efter översiktsplanens antagande och som därmed beskriver planens Föreslagen översiktsplan bör genomföras så att skador på miljön undviks genomförande. Såväl den förutsedda som den oförutsedda betydande och att planeringen på ett kontrollerat sätt kan skapa förutsättning för fl er miljöpåverkan ska följas upp. att trivas och utvecklas i vår kommun.

97 Konsekvenser av föreslagna planeringsstrategier av oftast befi ntlig infrastruktur användas vilket är bra för den ekonomiska mark- och vattenanvändning hållbarheten då det är kostsamt att bygga ut nya gång- och cykelbanor, vägar, VA-ledningar, elledningar och annan infrastruktur. I detta avsnitt konsekvensbeskrivs översiktsplanens 19 planeringsstrategier Det fi nns även fl era potentiella negativa konsekvenser av förtätning. för mark- och vattenanvändningen utifrån hållbarhetsdimensionerna En negativ konsekvens av förtätning som kan uppstå är påverkan på ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Samtliga planeringsstrategier berörs kulturmiljövärden då dessa riskerar att förstöras. Förtätningen kan dock inte av alla tre hållbarhetsdimensionerna varför inte alla dimensionerna också ge en positiv effekt om kulturmiljövärdena värnas och lyfts fram. behandlas under samtliga planeringsstrategier. För att säkerställa att En annan risk med förtätning är att områden som är viktiga för den gröna planeringsstrategierna bidrar till att uppnå framtidsbilderna för Ronneby infrastrukturen bebyggs. kommun följs dessa upp i slutet av avsnittet. Förtätning kan medföra att det blir en ökad andel hårdgjorda ytor i kärnorna 1. Förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till som ökar dagvattenavrinningen. Om dagvattnet inte infi ltreras eller renas ny och befi ntlig infrastruktur och kollektivtrafi k. på annat sätt tar det med föroreningar till vattendrag och Östersjön och en negativ påverkan uppstår. Hårdgjorda ytor ökar också sårbarheten vid I översiktsplanen föreslås förtätning och ny bebyggelse för att göra glesa extrema vädersituationer så som värmeböljor och skyfall. tätorter mer sammanhållna, och för att stärka möjligheten till service, handel och kollektivtrafi k i kärnorna. Det ger förutsättningar att bo kvar på Utifrån att det fi nns en risk om många negativa konsekvenser som en orten då levnadsbehovet ändras över tid. Det ger även ökade möjligheter till förtätning kan ge är det viktigt att konsekvenserna av förtätning utreds mer möten mellan människor och en ökad trygghet då orten blir mer befolkad. platsspecifi kt i varje enskild detaljplan. En väl genomtänkt förtätning kan ge många positiva ekologiska, sociala och ekonomiska effekter. Vid förtätning är det dock viktigt att ta hänsyn till människors livsmiljöer och hur de påverkas. Vid bebyggelse av bostäder, förskolor, skolor, trygghetsboenden med fl era samt vid exploatering i närheten av dessa är det 2. Komplettera bostadsutbudet i kommunens olika delar viktigt att ta hänsyn till bullernivåer. Buller och vibrationer av till exempel så att variationen av bostadstyper och upplåtelseformer fordonstrafi k utgör ett folkhälsoproblem. Barn, äldre och hörselskadade ökar. är exempel på känsliga grupper. När förtätning prioriteras i anslutning till Det fi nns ett uppdämt behov av att få bostadsmarknaden i rörelse i befi ntlig infrastruktur och kollektivtrafi k kan det innebära mer trafi k vilket i Ronneby. Många sitter på kapital i äldre bostadsbestånd som kan användas sin tur kan leda till sämre luftkvalitet på just den platsen eller i det stråket. för investeringar i nybyggda områden. Samtidigt väntar många unga på Att förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till befi ntlig att hitta ett boende som passar familjen. Så kallade fl yttkedjor kan skapas infrastruktur och kollektivtrafi k är positivt i bemärkelserna att det innebär genom översiktsplanens förverkligande och bidra till en ekonomisk tillväxt en hushållning av oexploaterad mark och att det ökar förutsättningarna för som i sig utgör en motor för mer nybyggnation. att transporter ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafi k. Det bidrar till Det fi nns dock en fara i att ny bebyggelse inte är ekonomiskt möjligt/ att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. tillgänglig för alla, då kostnaden för nyproducerade bostäder är högre än För att få en ökad andel som går, cyklar eller åker kollektivt är det också för äldre bostäder. Därmed fi nns det en risk att den önskvärda mångfalden viktigt att beteendepåverkande åtgärder görs och gärna i samband med av bostäder i samhället uteblir vid nybyggnation. fysiska åtgärder genomförs. Sker nybyggnation i form av förtätning kan 98 Översiktsplanen lyfter på ett bra sätt behovet av blandade boendeformer för 4. Stärk kärnorna för service och bebyggelseutveckling att möta befolkningens behov över tid, kopplat till ålder och förutsättningar och utveckla sociala mötesplatser i levnadsvillkor. Genom att komplettera områden och orter med boendeformer som saknas kan positiva värden främjas, så som integration Vid planering av bostäder och service är det viktigt att ta hänsyn till barn och social sammanhållning. Boendemiljön och dess närområde är en och ungas möjlighet att själva kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter på förutsättning för social sammanhållning, människors tillit till varandra och trygga och säkra sätt. Stärkta kärnor med en väl utbyggd service minskar för att främja integration och förebygga segregation och utanförskap i vårt bilberoendet vilket kan innebära att färre bilresor görs totalt sett. En sådan samhälle. För att främja detta bör metoder för barnkonsekvensanalys och/ utveckling leder till minskad klimatpåverkan, mindre luftföroreningar och eller social konsekvensanalys utvecklas. mindre buller. Det är viktigt att alla kärnorna har en god försörjning av kollektivtrafi k till närliggande större kärnor. Om så inte är fallet är det en Boende på landsbygden, även om det är i närheten av kommunens risk att bilberoendet istället ökar. kärnor och utvecklingsstråk, kan innebära ett större bilberoende än om bebyggelsen tillkommer i kärnorna eller utmed utvecklingsstråken. Det är Det är positivt att förstärka viktiga stråk i kärnorna och skapa nya och viktigt att bebyggelsen inte påverkar vattenkvaliteten negativt, vilket ställer tydliga mötesplatser där det saknas. Detta då det främjar naturliga möten krav på en långsiktig lösning för dag- och spillvattenhantering. mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Där människor rör sig i större omfattning ökar också trygghetskänslan. Att satsa på icke kommersiella mötesplatser kan även leda till att ekonomiska och sociala 3. Utgå från landskapets grundmönster och bygdens skillnader jämnas ut. kulturvärden vid bebyggelseutveckling. På grund av en ökad andel yngre och äldre i befolkning bör kommande Det fi nns en risk att förtätningen som den första planeringsstrategin detaljplaner säkerställa olika målgruppens behov och förutsättningar förespråkar, kan stå i konfl ikt med denna planeringsstrategi. En såsom boendeformer men även en tillgång till offentlig och kommersiell ogenomtänkt förtätning kan riskera att minska kulturvärdenas service, trygga sociala mötesplatser samt grönområden och rekreation. betydelse som långsiktig resurs i hela kommunen. Å andra sidan kan För att främja detta bör metoder för barnkonsekvensanalys och/eller social kulturvärdena stärka platsers identitet och vara en grund för den sociala konsekvensanalys utvecklas. sammanhållningen om utvecklingen görs på ett hänsynsfullt sätt och bebyggelsen anpassas till landskapet. Att bygga vidare på det som är unikt Förutsättningen att skapa stabila bostadsvillkor och ett fungerande för Ronneby skapar en platsspecifi k känsla. familjeliv ökar när service fi nns tillgängligt. Att stärka fl era kärnor i kommunen kan ge möjligheter för fl er näringsidkare att etablera sig. En god bebyggd miljö som dessutom uppfattas ha hög kvalité ökar Näringslivet kan även bli mer varierat med olika typer av branscher utifrån förutsättningar att utveckla fastigheter, då sådan bebyggelsemiljöer respektive kärnas förutsättningar. anses ha ett högre värde. Även landskapets generella attraktivitet kan sägas påverka möjligheten för kommunen att attrahera nya besökare och Framtida klimatförändringar kan medföra negativ påverkan på exempelvis därmed öka möjligheterna för att utveckla näringslivet inom till exempel dricksvattenförsörjning. För att minska riskerna är det positivt om turistbranschen. bebyggelse hålls samlad för att underlätta och minska kostnaderna för dricksvattenförsörjning och avloppshantering.

99 5. Säkerställ tillgängligheten till bostadsnära natur och kommunala lokaler fl exibelt är även en god hushållning av naturresurser. främja en sammanhängande grönstruktur i tätorterna. Flexibla lokaler kan samtidigt utgöra en mötesplats med fl era funktioner. Det kan innebära att lokalen används under större delen av dagen och även Det är positivt att tillgänglighet till grönområden och rekreation samt fungerar som möteslokaler för föreningsverksamhet kvällstid. Människors service framhålls. Det skapar förutsättningar för en mer jämlik hälsa bland närvaro i miljön gör att tryggheten ökar. befolkning. I varje enskild detaljplan bör tillgänglighet beaktas och då med hänsyn till ålder (barn, vuxna, äldre), kön, socioekonomi, sexuell läggning, 7. Utveckla områden för verksamheter i strategiska funktionsvariation och etnicitet. lägen. Genom att säkerställa tillgången till bostadsnära natur skapas förutsättningar förbättrad folkhälsa vilket i förlängningen kan påverka Vid utveckling av nya verksamhetsområden behöver många samhällsekonomin positivt genom lägre sjukfrånvaro. Andra ekonomiska aspekter beaktas för att skapa en långsiktigt hållbar struktur. Fler konsekvenser är att grönstrukturens kvalité påverkar närliggande verksamhetsområden resulterar i fl er arbetstillfällen vilket är positivt för fastigheters värde och att företag och föreningar kan använda naturen som tillväxten i kommunen. Dock måste hänsyn tas till allas lika möjlighet att en tillgång i sin verksamhet. nå dessa platser. Lokalisering av externhandel och verksamhetsområde utanför staden riskerar att medföra konsekvensen genom ökat bilberoende. En sammanhängande grönstruktur i tätorterna låter enkelt att skapa eller bevara men är i själva verket komplext. Det fi nns många naturtyper Om verksamheterna lokaliseras nära bostäder kan det dock innebära som behöver vägas in i den sammanhängande grönstrukturen och det störningar i form av buller, lukt och föroreningar för de boende. fi nns en risk att naturtyper missas. Variationen av grönstruktur behövs Detta riskerar att minska fastigheternas värde och innebära negativa för den biologiska mångfalden som i sin tur är en försäkring för många konsekvenser för den enskilde fastighetsägaren. De mest störande av de ekosystemtjänster som utgör grunden för människors hälsa och och transportintensiva verksamheterna bör därför placeras i välbefi nnande. verksamhetsområden som inte angränsar till bostadsområden. Vid nya verksamhetsområden kan en konsekvensanalys behövas för att bland annat Det kan uppstå en intressekonfl ikt mellan den naturtyp som människor behandla hur transporterna på bästa sätt kan angöra området. En positiv vill ha nära sig och de naturtyper som är fördelaktiga för den biologiska effekt av att blanda verksamheter med bostäder är att biltrafi ken totalt sett mångfalden. För varje specifi k plats kan det därför behöva klargöras vilken kan minska. eller vilka ekosystemtjänster som ska vara den mest framträdande. Utbyggnad av nya områden med trafi kalstrande verksamhet kommer resultera i konsekvenser för vägsystemet, både i det kommunala och 6. Utforma kommunala lokaler fl exibelt så att de kan i det statliga. För att gå vidare med planeringen av områden som användas på olika sätt över tid. sannolikt innebär ökade trafi kfl öden behöver trafi ksituationen och kapacitetsutnyttjandet kopplat till utvecklingen utredas i ett större Ett fl exibelt fastighetsbestånd ökar kommunens möjlighet att anpassa sammanhang. utbudet efter befolkningens och marknadens förändrade behov över tid. Kostnaden det innebär att ha lokaler som inte utnyttjas kan vara väsentlig Trafi kutredningar och åtgärdsvalsstudier krävs där kommunen tillsammans och innebär en stor risk vid konjunkturförändring. För den kommunala med berörda aktörer utreder åtgärder utifrån önskad utveckling. ekonomin är det mer hållbart att bygga lokaler som över tid kan användas Finansiering av dessa utredningar kan innebära ekonomiska konsekvenser till olika ändamål och ställas om efter skiftande behov. Att utforma för kommunen. 100 8. Främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha 10. Stöd fl ygplatsens utveckling och anknytning till många funktioner kollektivtrafi k. Ekosystemtjänster är viktiga för människors hälsa och livskvalitet. Det är Flyg har en stor miljöpåverkan både lokalt och globalt. Såväl verksamheten positivt om fl era olika ekosystemtjänster kan gynnas på samma plats. En på fl ygplatsen som transporterna till fl ygplatsen och själva fl ygningen väl fungerande grönyta kan användas till att stärka fl era ekosystemtjänster bidrar till en negativ påverkan på miljön, främst genom utsläpp av samtidigt. Till exempel kan grönytan för rekreation också bidrar till att leda växthusgaser och partiklar. Flyget har dock en stor social och ekonomisk bort dagvatten så att kostnaden för dagvattenhanteringen hålls nere. Det betydelse för hela länet, vilket gör det angeläget att stödja fl ygplatsens fi nns dock en risk för att konfl ikter uppstår mellan olika ekosystemtjänster. utveckling. En risk är att vi planerar för att främja ekosystemtjänsterna enbart Det är viktigt att stödja fl ygplatsens utveckling på ett sätt som gynnar utifrån dagens förutsättningar. Då samhället är under inverkan av ett alla tre hållbarhetsaspekterna samtidigt. Att försörja fl ygplatsen med förändrat klimat är det viktigt att även beakta klimatförändringarnas kollektivtrafi k, som går på förnyelsebara bränslen, är ett led i detta. För påverkan på ekosystemtjänsterna som till exempel luft- och vattenrening, att det ska vara möjligt att nå en begränsad klimatpåverkan måste vi ändra klimatreglering samt ekosystemens förmåga att lindra effekterna av våra vanor och beteenden bland annat gällande minskade antal fl ygresor. naturkatastrofer. För att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan ska kunna uppnås behövs teknikutveckling som ställer om fl ygplanen till 9. Utveckla attraktiva och säkra gång- och cykelstråk till antingen förnyelsebara drivmedel eller el. Genom att vara engagerad i målpunkter. fl ygets utveckling är det Ronneby kommuns ambition att bidra till en positiv utveckling för miljön snarare än en försämrad eller väsentlig Det är positivt ur fl era perspektiv att utveckla gång- och cykelvägnätet då miljöpåverkan. en ökad andel gång och cykel bidrar till fysisk aktivitet i vardagen och en minskad klimatpåverkan. Därför är det viktigt med ett väl sammankopplat cykelnät både i och utanför tätorterna för att underlätta hållbara transporter 11. Stärk noder för kollektivtrafi k och gör det möjligt att till viktiga målpunkter i vardagen. Det fi nns en risk med gemensamma byta mellan olika färdsätt. gång- och cykelstråk då gående och cyklister har vitt skilda behov. Att skilja på gångvägar och cykelvägar, både i praktiken och i språkbruket, I kombination med planeringsstrategierna ”komplettera bostadsutbudet skulle kunna leda till att trafi kmiljön blir säkrare för de oskyddade i kommunens olika delar så att variationen av bostadstyper trafi kanterna. och upplåtelseformer ökar” och ”stärk kärnor för service och bebyggelseutveckling” fokuserar denna översiktsplan främst på att stödja Det fi nns utmaningar med trafi ksäkerheten på landsbygden för oskyddade miljövänliga resealternativ inom och mellan kärnorna. Även om föreslagna trafi kanter eftersom det där inte fi nns samma möjligheter att bygga noder för kollektivtrafi k möjliggör för att byta till kollektivtrafi k, så gångvägar och cykelvägar. Detta är framför allt negativt utifrån ett barn- kommer sannolikt en stor del av resorna till och från landsbygden fortsätta och ungdomsperspektiv då den fria rörligheten begränsas. Gång och cykel att ske med bil. Noderna för kollektivtrafi k är förlagda till kärnorna för är billiga transportmedel i jämförelse med till exempel kollektivtrafi k att det är där fl est människor bor och verkar. Det är positivt med en bättre och bil. Detta gäller för såväl den enskilde individens ekonomi som för kollektivtrafi k, gång- och cykeltrafi k då det bidrar till god bebyggd miljö samhällsekonomin. med begränsad klimatpåverkan.

101 Med en stärkt kollektivtrafi k tillgängliggörs bland annat arbetsmarknad Ett förändrat klimat och då framförallt en förhöjd temperatur har stora och service för fl er målgrupper. Detta är en jämställdhets- och rättvisefråga konsekvenser för folkhälsan. Översiktsplanen beskriver vikten av att men också viktigt utifrån ett barnperspektiv. De noder som pekas ut för planera för goda utemiljöer såsom skuggade platser och gröna miljöer i kollektivtrafi k kommer att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling. tätorter. Om Ronneby lyckas med att skapa en bra klimatanpassad bebyggd miljö 12. Verka för förbättrad standard på järnvägen med kan det bidra till att kommunen i framtiden blir mer attraktiv för företagare, möjlighet till tätare turer. boende och besökare. En förbättrad standard på järnvägen och tätare turer förenklar resande med tåg. Det kan leda till att biltransporterna minskar och även den miljöpåverkan dessa medför. Det är viktigt för den regionala utvecklingen 14. Stimulera utvecklingsstråken för boendemiljöer, med bättre förutsättningar för persontransporter. När pendlingen underlättas turism, friluftsliv och kultur. och blir effektivare utvidgas arbetsmarknadsregionen. Ökade möjligheter Det är centralt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv att utvecklingsstråken till persontransporter stärker såväl den regionala som den lokala ekonomin. förses med gång- och cykelvägar och kollektivtrafi k. Särskilt viktigt är det Det fi nns även en potential för att fastighetsvärden ökar. för de kärnor som är tänkta att komplettera varandra med servicefunktioner. Om standarden på järnvägen ska förbättras kan det innebära att en ny Planering i stråk skapar möjligheter för kollektivtrafi kförsörjning och bidrar linjedragning på järnvägen behöver göras. Det skulle innebära att ny mark även till att kluster kan skapas som drar nytta av varandras verksamheter. tas i anspråk, en ny barriär skapas samtidigt är det ekonomiskt kostsamt att anlägga ny järnväg. De föreslagna utbyggnadsstråken går delvis genom jordbrukslandskap som präglas av mindre enheter, vilket kan innebära risk för påverkan på objekt 13. Minimera effekterna av klimatförändringar genom som omfattas av det generella biotopskyddet; skydd för odlingsrösen, solitärträd, stenmurar, dammar med mera. anpassad bebyggd miljö. Att minimera effekterna av klimatförändringarna innebär både att minska utsläppen av växthusgaser och att anpassa den bebyggda miljön till 15. Utveckla Brunnsparken och Brunnsskogen som nya förutsättningar. Att redan nu börja anpassa samhället innebär att center för aktiviteter och evenemang i kommunen. ekonomiska kostnader för kommunen och den enskilde kommuninvånaren kan undvikas i framtiden. Ronneby förknippas starkt med Brunnsparken. Det är positivet för hela Ronneby om Brunnsparken och Brunnsskogen utvecklas och dess värden Det fi nns en risk att det enbart är för nya områden och byggnader som stärks ytterligare. Parkmiljön används redan idag för olika former av hänsyn tas till klimatförändringarna och dess konsekvenser. Det är därför evenemang, emellertid kan en vidareutveckling av det leda till en ökad viktigt att den föreslagna åtgärden med att ta fram en kommunal riskanalys marknadsföring av Ronneby och att den lokala ekonomin förstärks. och handlingsplan för att skydda befi ntlig bebyggelse, samhällsviktiga verksamheter, tillfartsvägar och viktig infrastruktur vid översvämning, Ronneby har en unik möjlighet med Ronneby brunnspark, där kulturarvet skyfall, värmebölja, ras, skred och erosion genomförs. bevaras samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas vilket är positivt för miljökvalitetsmålen en god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.

102 En utveckling medför konsekvenser som antingen kan bli positiva eller tillgång till rekreativa miljöer, som är positiva för folkhälsan, samtidigt som negativa beroende på hur det görs, för såväl kulturmiljön som naturmiljön det kan stimulera till ökat företagande i kommunen. En ökad satsning inom i Brunnsparken. För att säkerställa att utvecklingen blir positiv och hållbar till exempel turistnäringen skulle öka antalet företag och arbetstillfällen i bör en utvecklingsplan för Brunnsparken och Brunnsskogen kompletteras kommunen. Om fl er besöker kommunen som turister fi nns även en ökad med en konsekvensbeskrivning. möjlighet att fl er väljer att bosätta sig i kommunen permanent. Det är dock viktigt att skärgården utvecklas hållbart och hänsyn tas till miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. 16. Stärk viktiga platser för besöksnäringen. Det fi nns även en risk för negativa konsekvenser om tillgängligheten till Översiktsplanen beskriver att viktiga platser för besöksnäringen ska skärgården ökar. En traditionell utveckling av båtlivet medför stor påverkan stärkas. När fl era anläggningar eller verksamheter lokaliseras tillsammans genom sonarljud, gift från bottenfärger, utsläpp från motorer samt drift kan det innebära ekonomiska fördelar gällande till exempel utbyggnad och underhåll av anläggningar. Det innebär en negativ utveckling av av infrastruktur, skötsel och underhåll. Samtidigt kan den gemensamma miljökvalitetsmålen hav i balans samt levande kust och skärgård. lokaliseringen öka den enskilda verksamhetens attraktivitet då fl era Skärgården är ett område som är särskilt utsatt för klimatförändringar i och verksamheter kan dra nytta av varandras existens. med havsnivåhöjningarna. Vad vi vet idag beräknas högsta högvattennivå Genom att koncentrera besöksverksamheter till ett färre antal platser skapas 2100 vara på 1,8–2,8 meter över dagens nivå. Stigningen förväntas dock även fl er platser som bli orörda för rekreation och naturupplevelser. En inte avta där utan snarare öka allt snabbare och fortsätta under en lång tid utökad satsning på naturturism ökar tillgängligheten till naturen för alla framöver. Det är därför extra viktigt att investeringar längs kusten och i oavsett ålder och förmåga och även för de som bor i kommunen. skärgården görs grundade på kunskap om havsnivåförändringarna. Stigande havsnivåer ger även en ökad konkurrens om utrymmet vid kusten. Risken Skärgården är sällsynt rik på diversitet, samtidigt som dess grunda vatten för översvämmade avlopp, avskurna vägar och saltvatteninträngning och redan påverkade situation gör den känslig. En ökad besöksnäring i brunnar ökar också vid höjda havsnivåer. Det är därför viktigt att innebär dock ökade transporter vilket ställer krav på en väl utbyggd koncentrera bebyggelsen längs kusten till specifi ka områden som lämpar infrastruktur för gång, cykel och kollektivtrafi k eller tillgången på sig väl för byggnation. förnyelsebara drivmedel för att besöksnäringen inte ska bidra till en negativ klimatpåverkan. Det fi nns dock en risk att anläggningar så som parkeringar och vändplatser som är till för att öka tillgängligheten till naturen kan hota 18. Införliva grundprinciper och tankesätt från cirkulär bilden av den oförstörda miljön. ekonomi i planering och utförande. Denna planeringsstrategi går helt i linje med generationsmålet. Det är 17. Stärk skärgården både för fritids- och fundamentalt att vi i samhället skapar kretslopp som är resurseffektiva och näringsverksamhet. så långt möjligt är fria från skadliga ämnen och att det sker en hushållning med naturresurserna. Vid planering och i utförandet är det även viktigt Översiktsplanen belyser vikten av att stärka skärgården både för fritids- att inte enbart tänka cirkulär ekonomi utan att också ta hänsyn till de och näringsverksamhet, men hänför detta arbetet i stor utsträckning till av miljökvalitetsmålen som är relevanta. I cirkulär ekonomi är det att kommande kustzonsplanering. Planeringsstrategin kan dock leda till många uppnå motståndskraft genom mångfald som kan anses bevaka den sociala positiva effekter i kommunen. Dels kan kommunens invånare få ökad 103 dimensionen. Precis som för den ekologiska hållbarheten är det viktigt för den sociala hållbarheten att planering och utförande även tar hänsyn till Kommunens framtidsbilder folkhälsomålen. Framtidsbilderna som bygger på vision Ronneby beskriver kommunens I all egen investering (kommunen och dess bolag) kommer ambition för utvecklingen fram till år 2035. Här görs en kort grundprinciperna användas enligt redan gällande styrdokument. bedömning om hur den föreslagna översiktsplanen bidrar till att uppnå Genom tillämpning av styrdokument och vid rådgivning kommer också framtidsbilderna. Ingen av framtidsbilderna kommer att nås enbart genom etableringar i kommunen eller privata investeringar gynna ett hållbart översiktsplanen, utan den ger bara vägledning om hur kommunen anser samhällsbygge. att målen kan uppnås. Framtidsbilderna är nära kopplade till varandra och är beroende av varandras utveckling för att uppfyllas. Det kommer krävas engagemang och samverkan mellan olika aktörer för att förverkliga framtidsbilderna. Framtidsbilderna fi nns beskrivna på sid 10 i dokumentet. 19. Säkerställ tillgången på dricksvatten. Nära till varandra Att vara en attraktiv kommun, med skatteintäkter och investeringsvilja, är nära kopplat till tillgången av fungerande naturresurser däribland Denna framtidsbild ska nås genom att förtäta och planera för ny bebyggelse rent dricksvatten. Dricksvatten anses ofta vara vårt viktigaste livsmedel i anslutning till kollektivtrafi k och ny och befi ntlig infrastruktur, inklusive och med de klimatförändringar som är att vänta kommer det bli allt mer digital infrastruktur. Samtidigt som noder för kollektivtrafi k stärks, vilket angeläget att säkerställa en dricksvattenförsörjning med god kvalitet. gör det möjligt att byta mellan olika färdsätt, ska gång- och cykelstråken Det kan till exempel medföra ökade kostnader för att rena råvatten utvecklas till attraktiva och säkra stråk mellan målpunkter. Standarden på till dricksvatten och det kan även uppstå brist på vatten som påverkar järnvägen behöver också förbättras för att framtidsbilden ska nås. näringslivet i kommunen. Livskvalitet i stad och på landsbygd En annan risk är förorening av dricksvattentäkter. Redan är till exempel Bredåkradeltat förorenat med PFAS, vilket har lett till att en Denna framtidsbild handlar om attraktiva boendemiljöer i hela kommunen. annan vattenförekomst har behövts tas i bruk för att ha en fungerande Detta skapas genom att stärka kärnor för service och bebyggelseutveckling, dricksvattenförsörjning. Att sanera förorenade områden är väldigt kostsamt utveckla sociala mötesplatser, ta till vara bygdens kulturvärden samt om det ens är möjligt att göra. Dessutom innebär förorening av vattnet även att säkerställa tillgängligheten till bostadsnära natur. Genom att negativ påverkan på omgivande ekosystem. främja ekosystemtjänster och grönytor som kan ha många funktioner säkerställs tillgången till en rik natur. Komplettering av bostadsutbudet I översiktsplanen beskrivs att ett parallellt arbete pågår för att ta fram i kommunens olika delar, som bidrar till en variation av bostadstyper en dricksvattenförsörjningsplan. Av den anledningen fi nns det risk att och upplåtelseformer, skapar attraktiva boendemiljöer i hela kommunen. inte alla grund- och ytvattenförekomster har uppmärksammats i arbetet Tillsammans gör detta att framtidsbilden kommer att uppnås. med översiktsplanen. Detta kan utgöra en risk för negativa konsekvenser om översiktsplanen genomförs utan att även beakta resultatet av Guldläge för utveckling mitt i Blekinge dricksvattenförsörjningsplanen. Dock är det beskrivet att dessa ska Denna framtidsbild visar vägen för näringslivsutvecklingen. En sammanvägas för att minimera risk för negativ påverkan av grundvattnet. förutsättning för att uppnå framtidsbilden är att utveckla områden för verksamheter i strategiska lägen med tillgång till god infrastruktur och

104 närhet till såväl kollektivtrafi k som fl ygplatsen. Attraktiva boendemiljöer Delaktighet och infl ytande i samhället bidrar även till attraktiva förhållanden för näringslivsetablering. De goda förutsättningarna för en rik besöksnäring tas tillvara och utvecklas genom Delaktighet och infl ytande i samhället är en av de att stärka skärgården och utveckla Brunnsparken och Brunnsskogen. mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna Sammanlagt ger detta goda möjligheter för att framtidsbilden ska uppnås. för folkhälsan. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på infl ytande och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa. I arbetet med översiktsplanen har dialog med medborgarna varit en viktig del. Synpunkterna har använts i arbetet med att ta fram de tre framtidsbilderna. På så sätt lyfts människors behov beroende på boendeort, ålder, kön och förutsättningar i levnadsvillkor. Medborgardialoger kan sällan anses som heltäckande och därför är det Folkhälsomål viktigt att fortsättningsvis utveckla metoder för medborgardialog så De nationella folkhälsomålen fokuserar på att skapa samhälleliga att delaktighet ökar och risker så som diskriminering och utanförskap förutsättningar för livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som minimeras. Det är viktigt att samtalen med medborgarna fortsätter vid ger en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det handlar om framtagande av detaljplaner och att engagemanget tas om hand. Dessutom frågor som trygghet, gemenskap och delaktighet, om en sund boendemiljö är det viktigt att återkoppling sker till deltagarna. Barn och unga bör och möjlighet till ett aktivt liv. En del av dessa mål är möjliga att påverka involveras i processen utifrån mognad och ålder så att genomförandet genom åtgärder på översiktsplanenivå och kommer därför beskrivas i fångar relevanta frågeställningar. konsekvensbeskrivningen: Tillgång och god tillgänglighet till miljöer som främjar social inkludering • Delaktighet och infl ytande i samhället såsom bostadsnära natur och sociala mötesplatser är en viktiga faktorer för att stärka människors sociala relationer och tillit till varandra. • Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och sociala förutsättningar • Barns och ungas uppväxtvillkor • Miljöer och produkter Det fi nns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, • Fysisk aktivitet jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. I Ronneby kommuns folkhälsopolicy 2013-2018 (KF § 189/2013) är tre av Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa dessa målområden prioriterade. För målområdet miljöer och produkter sker och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. hänvisning till avsnittet om miljökvalitetsmålen då området stämmer väl Genom en ökad befolkning i kommunen på kort tid överens med miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö, frisk luft och giftfri har behovet och efterfrågan av bostäder i kommunen miljö. 105 ökat drastiskt. Översiktsplanen lyfter vikten av ett varierat bostadsbestånd Det är viktigt att ta hänsyn till barnen rörelsemönster och perspektiv annars i kommunen och inom kärnorna, med olika upplåtelseformer och storlekar fi nns risker att vuxnas behov är utgångsläget när gång-, cykel- och vägnät för att skapa en större variation av boendeformer. Detta ger större valfrihet planeras. En miljö, en korsning, ett övergång eller likande som upplevs att välja boendeort även för dem utan bil eller som inte vill eller kan bo i som trygg och säker av en vuxen kan upplevas annorlunda av ett barn. det annars dominerande enfamiljsboendet. Att satsa på upplevelsebaserad rekreation, året runt-aktiviteter och I fl ertalet av kommunens tätorter föreslås områden för bostadsutveckling. möjliggöra förbättrad service i staden och på landsbygden är andra exempel Genom att komplettera likartade områden med andra boendeformer på insatser som även gagnar barn och unga. För det fortsatta arbetet är det ges förutsättningar för en ökad integration. Genom att prioritera viktigt att uppmärksamma behovet av aktiviteter och sociala mötesplatser centrumutveckling i vissa serviceorter görs de allmänna platserna i som alla kan ta del av, oavsett ekonomiska och fysiska förutsättningar. orterna mer attraktiva vilket kan locka fl er människor till att vistas där. Genom icke-kommersiella mötesplatser går det att delvis motverka Fysisk aktivitet ekonomiska och sociala skillnader. Andra viktiga faktorer för att förbättra den ekonomiska och sociala tryggheten är ett stärkt näringsliv, bra Regelbunden fysisk aktivitet har en stark effekt på utbildningsmöjligheter och goda pendlingsmöjligheter. fysisk och psykisk hälsa. Fysisk aktivitet främjas av en tillåtande och lockande miljö för spontan rörelse och aktivitet. Det är av betydelse hur vi Barns och ungas uppväxtvillkor utformar våra städer, bostadsområden, förskole- Förhållanden under barndomen har stor betydelse och skolgårdar, miljöer och anläggningar för för hälsan under hela livet. Levnadsvillkoren under rekreation och idrott samt inomhusmiljöer. Även hur uppväxten, exempelvis ekonomiska förutsättningar, vi transporterar oss har betydelse för människors hälsa och olika former kan begränsa barns och ungas möjlighet till hälsa av fysisk aktivitet. på lika villkor. Att följa FN:s barnkonvention och Översiktsplanen lägger stor vikt vid utveckling av gång- och cykelstråk. ge alla barn möjlighet att växa upp under så goda Genom att säkerställa dessa stråk samt ha god tillgång till kollektivtrafi k omständigheter som möjligt, är ett av de tydligaste medlen för att värna framför bil, förbättras möjligheterna till att vara fysiskt aktiv i om alla människors lika värde och ge förutsättningar för en hälsa på lika vardagen. Ronneby kommun har god tillgång till miljöer för rekreation. villkor. Översiktsplanen beskriver hur miljöer med rekreationsvärden ska stärkas För att få kunskap om barn och ungas levnadsvillkor och livsmiljöer och bevaras vid exploatering. i Ronneby kommun genomförs enkätundersökningen LUPP (lokal Tillgång till bostadsnära natur står ofta i konfl ikt med förtätning. I uppföljning av ungdomspolitiken). Statistiken är ett viktigt underlag för översiktsplanen lyfts vikten av att bevara bostadsnära natur vid förtätning kommunens planarbete. samt att främja gröna stråk mellan naturområden. Dessutom kan mer Översiktsplanen kan med sina fysiska åtgärder påverka barn och ungas grönytor och bostadsnära natur bli tillgängligt om exploateringen sker livsvillkor och livsmiljöer. Föreslagna åtgärder för att bygga ut gång- och på rätt sätt, det vill säga att entréer och passager röjs och öppnas upp till cykelstråk och förbättra kollektivtrafi k gynnar målgruppens möjlighet att ta intilliggande naturområden. I översiktsplanen identifi eras även ett antal sig fram mellan viktiga målpunkter såsom hemmet, skolan och fritiden på brister i tillgänglighet till grönområden som behöver åtgärdas för att egen hand. minska konfl ikten mellan olika intressen. 106 Ökade insatser kan behövas för att förbättra möjligheterna för olika att överbrygga barriärer och gränser i den bebyggda strukturen för att skapa grupper i samhället att vara fysiskt aktiva. I översiktsplanen föreslås kontakt mellan olika delar av tätorten och kommunen. kompletteringar av spontanidrottsplatserna i kommunen med exempelvis utegym, skatepark och hinderbanan. Platser med aktiviteter som anpassas Bostadsområdets tillgång till service och rekreation, mötesplatser och för personer i olika åldrar såsom barn, unga och äldre får även en funktion fritids- och kulturutbud har betydelse för sociala relationer och social som social mötesplats. All möjlighet till att inspirera till fysiskt aktiva interaktion. Socialt hållbara bostadsområden stämmer väl överens med miljöer är viktiga att ha med sig i den fortsatta planeringen och av cirkulär ekonomi och grundprincipen om att uppnå motståndskraft genom kommunens kärnor och utvecklingsområden. mångfald. Principen lyfter vikten av att det skapas sociala miljöer som kännetecknas av variation och olikheter. Sådana exempel är att ha en helhetssyn på stadsutveckling och att kombinera fysiska och sociala åtgärder vid Betydande social påverkan områdesförnyelse, främja integration genom större variation när det gäller Den sociala påverkan som kan anses vara betydande lyfts särskilt i funktioner, boendeformer. konsekvensbeskrivningen. För denna översiktsplan bedöms påverkan på boende- och närmiljöns samt tillgänglighetens betydelse för en jämlik Konsekvenser hälsa. Nedan redovisas förslag på åtgärder som förebygger, hindrar eller Översiktsplanen pekar ut mark för nya bostäder i kommunens kärnor och motverkar betydande negativ social påverkan. Vid framtagande av planer utvecklingsområden och betonar vikten av blandade boendeformer och och program samt vid anvisningar är översiktsplanen vägledande. Det fi nns social sammanhållning samt trygga miljöer. dock inga garantier att föreslagna åtgärder utförs. Genom uppföljning och utvärdering av översiktsplanen förtydligas eventuella behov av ytterligare Många av landets kommuner har ett underskott på bostäder och så även åtgärder. Ronneby kommun. Om bostadsbeståndet i kommunen inte utvecklas i riktning med översiktsplanens intentioner så riskerar negativa konsekvenser påverkas ytterligare, såsom otrygga boendeförhållanden, trångboddhet och Socialt hållbara bostadsområden en segregerad och otrygg boendemiljö. Genom detta fi nns även risker för ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Ett bra boende är ett av de grundläggande livsvillkoren och dessutom samspelar boende och närmiljön med invånarnas och befolkningens hälsa. Trångboddhet påverkar i synnerhet barn och ungdomar då det försvårar Att ha en trygg och hälsofrämjande boendemiljö främjar hälsa på såväl deras möjligheter att sköta skolarbete och sociala kontakter. Studier visar individ-, som områdes- och befolkningsnivå i kommunen. På motsatt sätt även på kopplingar mellan boendesegregation och hälsa. så påverkar otrygga boendeförhållanden, trångboddhet och en segregerad Konsekvenserna av bristen på bostäder är särskilt påtaglig för grupper och otrygg boendemiljö hälsan, tilliten och den sociala sammanhållningen som är nya på bostadsmarknaden såsom unga, nyanlända och för grupper negativt i ett område och i en kommun. i särskilt utsatta situationer som de som saknar anställningsbara, har låga Stads- och samhällsplanering spelar stor roll för att motverka inkomster eller har ohälsoproblem som psykisk ohälsa. För att förebygga konsekvenserna av boendesegregation och skapa hälsofrämjande och otrygga boendeförhållanden, trångboddhet och en segregerad och otrygg trygga miljöer som främjar delaktighet och social sammanhållning. Det boendemiljö behövs tillgång på acceptabla och ekonomisk överkomlig omfattas inte minst av blandade upplåtelseformer, men kan även handla om bostäder.

107 Förslag på åtgärder Konsekvenser • Vid markanvisningar verka för att tillgodose bostadsbehovet hos de Vid förtätningar i befi ntliga bostadsområden där grönområden tas i med svag ställning till bostadsmarknaden. anspråk för bebyggelse kan exploateringsintressen komma i konfl ikt med bevarande av tätortsnära natur. I översiktsplanen föreslås bland annat • Verka för blandade upplåtelseformer och boendeformer i alla delar bebyggelseutveckling i Kallinge i naturområden, vilket kan leda till att av kommunen. viktiga naturmiljöer försvinner eller att barriärer till naturen skapas. • Verka för att det ska fi nnas tillgång till likvärdig offentlig och Som beskrivs i översiktsplanen fi nns det redan en liten andel allmänt kommersiell service, sociala mötesplatser, fritids- och tillgängliga grönområden i Kallinge tätort. Vid exploatering i närheten kulturaktivitet med mera i kommunen. eller i grönområden är det viktigt att ta hänsyn till miljöns betydelse för människor som bor i dess närhet eller på olika sätt vistas i grönområdet. Ur • Arbeta med socialkonsekvensanalyser med indikatorer för soci- ett jämlik-hälsa perspektiv är det viktigt att barn har likvärdig tillgång till oekonomiska aspekter och effekter på jämlik hälsa vid upprättande goda utemiljöer. av detaljplaner och program. Förslag på åtgärder Grönstruktur i boendemiljöer • Vid bostadsutveckling och förtätning av bostadsområden bör planeringen utgå från rekommendationen om bostadsnära Att ha närhet till grönområden och natur nära bostaden är en skyddande natur inom 300 meter. faktor för den fysiska och psykiska hälsan. Exempelvis har närhet till grönområde en positiv inverkan på människans stressnivåer. Tillgång till • Vid kommande planarbetet; prioritera tillgång till grönområden grönområden tillsammans med trygga och säkra gång- och cykelvägar är med god kvalité nära bostäder utan tillgång till egen trädgård och förknippat med mer vardagsmotion och har en gynnsam effekt på hälsan. där boende har begränsat resurser till utnyttjande av andra För barn fi nns det ett samband mellan deras fysiska aktivitetsnivå och utemiljöer. tillgängligheten till grönområden samt antalet närliggande lekplatser. Forskning har visat att 300 meter utan trafi kerade vägar eller barriärer är en gräns för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att Tillgänglighet för alla det ska nyttjas regelbundet. I en tillgänglig fysisk miljö har alla, oavsett kön, ålder, religion, Sociala skillnader i hälsa har visat sig vara mindre i områden där tillgången socioekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning eller till grönområden är bättre. Även trivseln i bostadsområdet ökar vid tillgång funktionsnedsättning tillgång till gator, torg, kollektivtrafi k, byggnader och till grönområden. andra fysiska miljöer. Att skapa tillgänglighet till olika miljöer och platser Grönområden kommer i framtiden att spela en allt viktigare roll kan ske genom att planera eller bygga bort fysiska eller sociala barriär. som klimatreglerare i tätorter. Tätortsnära grönområden kan vid Detta kan i sin tur ske genom att tillgängliggöra och anpassa människors värmeböljor sänka temperaturen avsevärt. Äldre, barn och personer med livsmiljöer såsom bostad och bostadsområde, lek- och rekreationsmiljöer funktionsnedsättning är extra känsliga för värmeböljor. samt serviceplatser och torg efter olika målgruppers förutsättningar och behov.

108 Tillgänglighet kan handla om hur lätt och tryggt det är att ta sig till och röra sig på platsen. Ljussättning och skyltar på olika språk och en anpassad Miljökvalitetsmålen kollektivtrafi k är exempel på åtgärder. Det geografi ska avståndet till och Det övergripande målet för miljöpolitiken som ofta benämns mellan målpunkter spelar stor roll för målgrupper såsom barn och unga, generationsmålet är att till nästa generation lämna över ett samhälle äldre samt personer med funktionsvariation. Även användbarheten som där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- bland annat påverkas av funktionalitet och kvalité är av stor betydelse. och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är ett Tillgänglighet och närhet till och användbarhet av livsmiljöer kan alltså inriktningsmål för miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbete på vara avgörande för hur människor lever sina liv och har därmed en alla nivåer i samhället. För att nå detta mål har Riksdagen antagit 16 väsentlig påverkan på människors hälsa. miljökvalitetsmål som ska styra mot en mer hållbar samhällsutveckling. Konsekvenser Konsekvensbeskrivningen fokuserar på de miljömål som är möjlig att Vid planering av nya verksamhetsområden och handelsområden är det påverka genom översiktsplaneringen. För några av miljömålen bedöms viktigt att skapa god tillgänglighet till området för oskyddade trafi kanter översiktsplanen kunna medföra en betydande påverkan och dessa och kollektivt resande. Som det beskrivs i översiktsplanen är tillgänglighet behandlas därför under rubriken Betydande miljöpåverkan. Det fi nns i nuläget begränsad till Viggenområdet. Gång- och cykelmöjligheter samt även antagna miljökvalitetsnormer (MKN) vilka inte får överskridas, och handikappanpassad kollektivtrafi k är en förutsättning för att området kommunen ska redogöra för dem i sina planer. Redogörelse för dessa fi nns ska kunna nås av alla. Barn och unga, personer utan körkort, äldre samt i översiktsplanen under Planeringsunderlag och riksintressen. personer med funktionsvariation är annars målgrupper som riskerar att ha svårt att ta sig till målpunkter i området på egen hand. Friskt vatten Ny bebyggelse i kommunen bör med fördel förläggas längs kollektivtrafi kstråken så att tillgängligheten till befi ntlig service ska bli god. Annars fi nns risken att det blir svårt för bland annat barn och unga att ta sig till viktiga målpunkt som till exempel skola och fritid. Större delen av fritid- och kulturutbudet såsom sport- och simhall och biograf är förlagt i centrala Ronneby. Miljökvalitetsmål syftar till att grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och skärgård och Östersjön ska vara ekologiskt hållbara. Naturlig Förslag på åtgärder produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras. • Arbeta med socialkonsekvensanalyser med indikatorer för Miljökvalitetsnormen för vatten innebär att negativ påverkan på socioekonomiska aspekter och effekter på jämlik hälsa vid vattenkvaliteten inte får ske. upprättande av detaljplaner och program. Längs kusten är det många intressen som samsas. Ronnebys varierade kustband rymmer såväl branta klippor som mjuka sandstränder och växt- och djurlivet är mycket rikt. Det är viktigt att utvecklingen av kusten görs varsamt så att inte de höga värdena hotas. Översiktsplanen förespråkar en koncentrerad utveckling i vissa områden och punkter så att dessa platser

109 görs mer tillgängliga samtidigt som kvaliteterna i landskapet bevaras. resurseffektiva kretslopp, en strävan mot detta är även en strävan mot att Översiktsplanen föreslår att en fördjupad översiktsplan för kustzonen ska uppnå miljökvalitetsmålet en giftfri miljö. tas fram. Östersjön lyfts i översiktsplanen som en regional fråga och för att kunna God bebyggd miljö avväga mellan olika intressen och för att skydda havet som en långsiktig Detta miljökvalitetsmål syftar till att städer, tätorter och resurs arbetar samtliga kustkommuner i Blekinge med en fördjupad annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam interkommunal översiktsplan för havet. Havsplanen kommer att följa livsmiljö samt medverka till en god regional och global arbetet med den statliga havsplanen för Östersjön. miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. För att uppnå god ekologisk status i vattendragen behöver vandringshinder Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på åtgärdas. Återställande av vandringshinder i vattendrag får inte förstöra ett miljöanpassat sätt så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten de kulturmiljöer som har byggts upp under århundraden, vilket innebär att och andra resurser främjas. en del vandringshinder kan behöva åtgärdas med hjälp av faunapassager. I översiktsplanen har det varit en viktig utgångspunkt att ge förutsättningar Flera våtmarker behövs för att tillgodose dagvattenhanteringen, men för en god livsmiljö. Att förtäta innebär resurshushållning och möjliggör våtmarkerna skulle även kunna utformas så det bidrar positivt för att uppnå god kollektivtrafi kförsörjning och nyttjande av befi ntlig infrastruktur. miljökvalitetsmålen friskt vatten och ett rikt växt- och djurliv. Ny bebyggelse genom förtätning kan bland annat påverka intilliggande För påverkan på vattenkvalité se avsnittet om betydande miljöpåverkan. kulturmiljövärden, luftkvalité och bullernivå och det är därför viktigt att konsekvenserna av förtätning utreds mer platsspecifi kt i varje enskild detaljplan. Giftfri miljö Detta miljökvalitetsmål syftar till att förekomsten av ämnen i Översiktsplanens intention har varit att förbättra möjligheten att utöva miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska friluftsliv. I Järnavik kan en intressekonfl ikt uppstå då översiktsplanen hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. föreslår ny bostadsbebyggelse och ett nytt verksamhetsområde för turism och besöksnäringen inom riksintresset för friluftsliv. Vid utveckling av Översiktsplanen beskriver att länsstyrelsen har identifi erat området behöver det tas hänsyn till friluftslivet genom att till exempel 550 potentiellt förorenade områden i Ronneby kommun. Ett stort antal av planera bebyggelsen så det fi nns passager för friluftslivet. de potentiellt förorenade områdena ligger inom områden som antingen Riksintresseområdet för kulturmiljövården Johannishus och Förkärla berörs av kommande havsnivåhöjningar eller av potentiella högsta fl öden centralbygd överlappas av riksintresseområde för E22. Översiktsplanen för exempelvis Ronnebyån. En översvämning av dessa områden medför beskriver att vid den planerade utbyggnaden av E22 mellan Björketorp och risk för en vidare spridning av föroreningarna. Översiktsplanen anger Nättraby är det viktigt att sträckningen tar hänsyn till kulturmiljön och det därför att i det fortsatt arbetet med förorenade områden bör de objekt som stora fornlämningsbeståndet. ligger inom skyddsområde för vattentäkter eller i områden med risk för översvämning prioriteras. Översiktsplanens intention är att lyfta fram kommunens värdefulla kulturmiljöer och att förstärka deras värden. En framtida process som En av översiktsplanens planeringsstrategier är att införliva föreslås i översiktsplanen är att ta fram ett kulturmiljöprogram som grundprinciperna och tankesätt från cirkulär ekonomi i planering beskriver kulturmiljöerna i kommunen och sammanhanget mellan och utförande. För att uppnå en cirkulär ekonomi behövs giftfria och 110 kulturmiljöerna för att ge stöd för deras bevarande och utveckling. I Konsekvenser programmet ska särskilt påverkan från klimatförändringar beaktas. Översiktsplanen har ambitionen att planen ska bidra till att Översiktsplanen lyfter cirkulär ekonomi och det är positivt för den hållbara miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Bedömningen av utvecklingen av samhället om grundprinciperna i cirkulär ekonomi kan vattenförekomsterna statusklassningar återfi nns i avsnittet om införlivas i planering och utförande. Det är centralt att utveckla giftfria och miljökvalitetsnormerna. Det fi nns många potentiella föroreningskällor resurseffektiva kretslopp för att uppnå generationsmålet. Ett mer konkret av vatten: bostadsbebyggelse, jord- och skogsbruk, industrier, förslag inom cirkulär ekonomi som översiktsplanen speciellt framhäver är vägar, kommunalt spillvatten, olyckshändelser, förorenade områden, att utforma kommunala lokaler fl exibelt så att de kan användas på olika sätt transformatorstationer, brandstationer, fl ygfält, militära anläggningar och över tid. saltvatteninträngning från havet. Översiktsplanen lyfter fram fl era åtgärder som syftar till att minska risken eller konsekvensen av en potentiell Betydande miljöpåverkan förorening. Den miljöpåverkan som kan anses vara betydande ska lyftas särskilt Ronneby kommun har ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, i konsekvensbeskrivningen. För översiktsplan bedöms påverkan på Ronneby LIS – Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I den har vattenkvalitet, biologisk mångfald, klimatpåverkan och klimatanpassning kommunen pekat ut 28 avgränsade områden för LIS. Då dessa områden samt ianspråktagandet av jordbruksmark vara särskilt betydande. befi nner sig i strandzoner vid sjöar eller åar. I LIS-områdena är det Förslag på åtgärder som förebygger, hindrar eller motverkar betydande särskilt viktigt att beakta långsiktigt hållbara lösningar för dag- och miljöpåverkan redovisas. Översiktsplanen kan inte garantera att åtgärder spillvattenhantering så att inte bebyggelsen påverkar vattenkvaliteten utförs för att minska den negativa miljöpåverkan, men planen är negativt. Av dagvattenrecipienterna i kommunen räknas Angelskogsån- vägledande för efterföljande beslut om planläggning och tillstånd. Genom Hyndekullabäcken, Bräkneån, Härstorpssjön och Östersjökusten som att följa upp och utvärdera genomförandet av översiktsplanen åskådliggörs mycket känsliga för tillförsel av förorenade ämnen. För att uppfylla ett eventuellt behov av ytterligare åtgärder. miljökvalitetsnormerna är det viktigt att minska utsläppen från små avlopp och kommunala reningsverk. För att minska läckage av näringsämnen från Vattenkvalité mark behövs fl er våtmarker och skyddszoner utmed vattendrag. Kommunen har tidigare gjort en inventering av potentiella vattenresurser och just nu tas nästa steg i vattenförsörjningsplanen genom att prioritera de potentiella vattenresurserna, bristområdena och ta fram förslag på åtgärder. Då detta inte är klart ännu har vattenförsörjningsplanen inte kunnat fungera som underlag till översiktsplanen och därmed fi nns det en risk att Att säkra en god dricksvattenkvalitet är viktig för att få en hållbar översiktsplanen har en betydande påverkan på vattenkvalitén för möjliga samhällsutveckling. För att säkerställa en hög vattenkvalitet fi nns fastlagda dricksvattenförekomster. Vid aktualitetsprövning av översiktsplanen miljökvalitetsnormer för grundvatten-, ytvatten- och kustvattenförekomster behöver det särskilt göras en bedömning om hur väl översiktsplanen samt vissa fi sk- och musselvatten. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt överensstämmer med vattenförsörjningsplanen. bindande och ska följas vid tillståndsgivning och planläggning. I Backaryd planläggs ett område med nya bostäder (Ba-01) som sammanfaller med en utpekad grundvattenförekomst som är lämplig för 111 konstgjord grundvattenbildning enligt remissversionen av en regionala Produktiva arealer för jord- och skogsbruk och sammanhängande vattenförsörjningsplanen. Bostäderna förväntas inte utgöra någon risk för grönstrukturer ska i möjligaste mån bevaras enligt översiktsplanen. vattenkvalitén i grundvattenförekomsten men översiktsplanen föreslår att Översiktsplanen beskriver skogsmarkens värde för biologisk produktion vid detaljplanering av detta område ska detta särskilt beaktas. men inte hur den biologiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden i skogsbygden ska värnas. Översiktsplanen framhäver att fl er Förslag på åtgärder våtmarker behövs ur fl era olika perspektiv, men översiktsplanen beskriver • Fortsätt arbetet med att upprätta en vattenförsörjningsplan för att ingen strategi för att öka anläggning av våtmarker. skydda befi ntliga och potentiella framtida vattentäktsområden, Bredåkradeltats södra del påverkas av utredningsområde för logistikcenter. reservvattentäkter och viktiga grundvattentillgångar så Det utpekade utredningsområdet är riksintresse för naturvård, ekologiskt att tillgång till dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd känsligt område och det fi nns nyckelbiotoper, skyddsvärda Lindar samt säkras. hotade kärlväxter. Om ett logistikcenter byggs på denna plats kommer det Biologisk mångfald ge en kraftig påverkan på dessa värden vilket innebär en negativ utveckling för miljökvalitetsmålet ett rikt växt- och djurliv. Förslag på åtgärder • Genomför ekologiska kompensationsåtgärder som i de fall exploatering medför påverkan på känsliga naturområden. Dessa miljökvalitetsmål syftar till att alla biotoper ska vara ekologiskt • Upprätta handlingsplaner för kommunala grönområden. hållbara och variationsrika. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för såväl nuvarande som framtida generationer. • Upprätta en fördjupad översiktsplan för kustzonen. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik • Verka för att anlägga fl er våtmarker biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Konsekvenser Klimatpåverkan Översiktsplanen förespråkar en sammanlänkad grönstruktur med Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan möjlighet för arter att sprida sig genom stråk och korridorer vilket innebär att halten av växthusgaser i atmosfären skapar förutsättningar för ett robust ekosystem som kan anpassa sig ska i enlighet med FN:s ramkonvention för till förändringar utan att dess funktioner försämras. Det ger också klimatförändringar stabiliseras på en nivå förutsättningar för sammanhängande rekreationsstråk. som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Den sektor som står för störst andel av Biologisk mångfald är en grundförutsättning för många ekosystemtjänster. växthusgasutsläppen i Ronneby kommun är transportsektorn. I Ronneby Det är vanligt att det uppstår en intressekonfl ikt mellan den naturtyp som kommun ska det inte ske några nettoutsläpp av växthusgaser år 2035. människor vill ha nära sig och de naturtyper som är fördelaktiga för den biologiska mångfalden. I framförallt tätorterna kan det därför behöva klargöras vilka ekosystemtjänster som ska prioriteras på respektive plats. 112 Konsekvenser • Verka för förtätning av tätorterna och befi ntliga verksamhetsområden. Översiktsplanen har ambitionen att Ronneby ska utvecklas hållbart. Det fi nns många ställningstagande i planen som bidrar till att minska • Upprätta en kommunal cykelstrategi. bilberoende och prioritera mer klimatpositiva transportslag så som gång, Klimatanpassning cykel och kollektivtrafi k. Klimatet håller på att förändras vilket kan Att förtäta och planera för ny bebyggelse i anslutning till ny och befi ntlig påverka kommunen på många sätt. Framförallt infrastruktur och kollektivtrafi k ger minskat bilberoende och innebär handlar det om höjda temperaturer och mer oftast en mer energieffektiv planering. Men en förtätning av bostäder och vatten i form av stigande havsnivåer samt ökad verksamheter kan dock alltid orsaka ökade trafi kmängder och de därtill nederbörd. hörande problemen med luftkvalitén, buller och vibrationer. Klimatförändringarna innebär stora förändringar för både naturmiljö Med en förväntad elektrifi ering av fordonsfl ottan skulle dessa problem och för samhälle. Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa minska trots en ökad andel fordon, då elbilar inte har några direkta utsläpp samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi till luft eller bullrar lika mycket som bilar med förbränningsmotorer. Det inte kan förhindra i framtiden. Inom den fysiska planeringen uppkommer är också positivt att elfordon är energieffektivare än traditionella bilar. behovet av att anpassa samhället till nya förutsättningar och ökade Dock ställs det krav på en utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar vilket säkerhetsmarginaler. översiktsplanen inte berör. Konsekvenser Översiktsplanen fastslår att ny bebyggelse bör utformas med hänsyn till mikroklimat, solinstrålning, vindriktningar, skuggförhållande och topografi Översiktsplanen redogör för de förväntade klimatförändringarna och dess för att ge goda förutsättningar för lågt energibehov och att utnyttja konsekvenser. Det fi nns ett behov av ytterligare utredningar för att kunna solenergi för både el- och värmeproduktion. Det fi nns bra förutsättningar anpassa den bebyggda miljön. Utifrån det kunskapsläge som fi nns har för att uppvärmning av bostäder och andra lokaler ska ske på ett förnybart översiktsplanen till exempel inte planlagt något i översvämningskänsliga sätt. områden. I vissa områden i Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby går det att ansluta Konsekvenserna av ett skyfall har inte kunnat studeras och därmed inte till fjärrvärmenätet, vilket är positivt eftersom fjärrvärmen är förnyelsebar heller kunnat tas hänsyn till. Vid ökade nederbördsmängder i kombination till 98 % och har ambitionen att bli helt förnyelsebar till 2020. Det fi nns med ny bebyggelse genom förtätning kommer dagvattenfrågan att behöva även framtagna solkartor för att kunna avgöra vilka tak och fasader som lösas på ett tillfredställande sätt. Översiktsplanen ger inga förslag om passar bra för solcellsanläggning och hur mycket el som kan produceras konkreta skyddsåtgärder mot eventuella översvämningar, erosion eller under ett år. skredrisker vid kust och vattendrag, utan hänvisar till att utredningar behöver tas fram först. Förslag på åtgärder Vårt samhälles sårbarhet för klimatförändringen beror främst på hur • Prioritera gång, cykel och kollektivtrafi k i trafi kplaneringen inom mycket klimatet förändras och hur snabbt det sker men också på hur tätorterna. väl förberett samhället är för att möta förändringen. Då kunskapsläget om klimatanpassningar ständigt utökas behöver utvärderingar göras 113 om ställningstagandena i översiktsplanen är tillräckliga. Detta bör Kommunen har valt att satsa i dessa stråk för att kärnor ska förstärks eller göras i samband med aktualitetsprövningen av översiktsplanen varje växa samman. Inga alternativa stråk har pekats ut. mandatperiod. Den jordbruksmark som föreslås tas i anspråk bör inventeras och bedömas Förslag på åtgärder avseende bland annat det generella biotopskyddet inför vidare planering. Resultatet av analysen bör beaktas och vägas in i detaljplaneringen. På • Utred områden med markföroreningar som riskerar att så sätt fi nns möjlighet att anpassa planen efter de värden som fi nns, så översvämmas vid havsnivåhöjningar. att bästa möjliga lösning kan komma till stånd. Om viktiga värden går • Gör en kommunal riskanalys och handlingsplan för att skydda förlorade vid exploateringen kan ekologiska kompensationsåtgärder vara en bebyggelse, samhällsviktiga verksamheter, tillfartsvägar och viktig möjlig åtgärd för att minimera negativa konsekvenser. infrastruktur vid översvämning, skyfall, värmebölja, ras, skred och Förslag på åtgärder erosion. • Inventera och bedöm värden på jordbruksmark vid kommande • Beakta särskilt påverkan från klimatförändringar vid upprättande av planering. kulturmiljöprogram. • Utred hur värden som försvinner vid exploatering kan återskapas eller ersättas genom ekologiska kompensationsåtgärder. Jordbruksmark Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får bara tas i anspråk till annat om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. All jordbruksmark är brukningsvärd enligt lagen och därmed värdefull och Ronneby kommun måste inom ramen för sitt ansvar inom strategisk fysisk planering hushålla med mark som bedrivs i dessa syften.

Konsekvenser Översiktsplanen utgår från att i största möjliga mån spara jordbruksmark från exploatering. Avvägningar mellan olika intressen har dock lett till att jordbruksmark på vissa platser ändå tas i anspråk. De förslagna utbyggnadsstråken går delvis genom jordbrukslandskap som präglas av mindre enheter, vilket kan innebära risk för påverkan på objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Utmed med E22 och riksväg 27 fi nns större jordbruksenheter vars karaktär är mer monoton och därmed anses mindre känslig för exploatering utifrån hänsyn till ekologiska värden. I de större enheterna är dock markens brukningsvärde större. 114 Uppföljning

Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras att följas upp gällande den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan medföra. Uppföljningen görs vid aktualitetsprövning av översiktsplanen varje mandatperiod, men även genom uppföljning vart annat år till kommunstyrelsen. Vissa åtgärder följs dessutom upp inom ramen för ordinarie arbete.

• Uppföljning av hur stor areal jordbruksmark som tagits i anspråk för nya lagakraftvunna detaljplaner.

• Uppföljning av vattenkvalité genomförs inom ramen för Vattenmyndighetens arbete.

• Uppföljning av hur översiktsplanen överensstämmer med vattenförsörjningsplanen, då denna är antagen.

• Uppföljning av att föreslagna utredningar om klimatanpassning genomförs.

• Uppföljning av minskad klimatpåverkan görs inom ramen av kommunens klimat- och energistrategi.

• Fortsatt uppföljning av luftkvaliteten.

• Uppföljning av arbetet med ekologiska kompensationsåtgärder vid planering och exploatering i känsliga naturområden.

• Uppföljning av arbetet med sociala konsekvensanalyser vid framtagande av detaljplaner och program.

115 116

+

+ + FOR F'OHSLAG TILL BYGGNADSPLAN SOCKEN, !!else BACKARYDS At:" 1in,shrelsemNsciJ!icnomf6>\1+ii HALLABRO SAMHALLE, v(fl ~~5pl.:i­ AV BLEKINGE LÄN v:iqnar SYD.SVENSKA INGENJÖRSBYRÅN P..ra Tor,:en

19$.l .,.[.,xigcA. l.ir,,ark. A',w,.,u, dQ,, 2J=-.-. Å~do1,/C,,,.,.,r,!if>,.,,;,.lan.r..,·.l o,vw..,,.. ,f,,drc,t ,1,,,,. IO>qlt lff'. ,,.J.. ,..,..8)1'. KNlr

~.l.iMJi,,,rdw:n1Slekinq,11irll.rdc,.14daq fasktållt df!'lldennakarla anqivna .( lind.inlaqwresolufiooenL !>i,qqrtad~anm + +.e~~l:~:,a i landikarrol1ef den ide- lllt}instem-.igna.- i:,1$fanPir.-. JD./'~~

+ +

+

.Eyg:;»=W~,-~ --- o,,,.,,.J,d,ugrå.n., •-·-• V":9•.~YW,,.c,,d,,.,,,,.,-,t,-,x>.= ,,.;,,g.,.,.j o,g...,;,,,, (,,,._,~------S

+

.!Jyw,w,u,..,..__...,

•::::,i;r:~~~=~,..,;,~~/=J1=~:t'lgdahUnli«,.,,,..z,-""'"t,

f2im'2l =~ -,,-~ fa,""'91<1.- + D!D:J+ ~• f'lr..-..,.,...U.•-X'j..,,,..l!IM,-,J,'!5...._.g C:~:J ){arl,_ "äag6,,,glJ.g •~~ ti.ag"id.,,~1,yn-,t,.t'VV'-

l7¾Mfa<. !l·.,,,sea -. f=t.s~ D r~·,..,,,1a.g« r.a.s~ ft>r,.yby'/9,-,,,.d. + .ö.h) lf'!,~(/t.A IC~IC/,,y•JKJ&,,.. + + +