Förslag Till Översiktsplan För Ronneby Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Förslag Till Översiktsplan För Ronneby Kommun Ronneby 2035 Förslag till översiktsplan för Ronneby kommun Antagandehandling April 2018 Politisk styrgrupp Samråd Kommunstyrelsens arbetsutskott utökat med representanter från de partier 2017-04-24 till 2017-06-25 som inte är representerade. Roger Fredriksson (M) ordförande Utställning Kenneth Michaelsson (C) 1:e vice ordförande 2017-12-27 till 2018-02-28 Malin Norfall (S) 2:e vice ordförande Roger Gardell (L) ledamot Godkännande i kommunstyrelsen Anna Carlbrant (RP) ledamot Nicolas Westrup (SD) ledamot 2018-06-05 Tommy Andersson (S) ledamot Peter Bowin (V) ledamot Antagande i Kommunfullmäktige Lova Necksten (MP) ledamot Willy Persson (KD) ledamot 2018-06-20 Projektledning och medverkande Laga kraft 2018-07-23 Arbetet har tagits fram av miljö- och byggnadsförvaltningen med hjälp av representanter från samtliga förvaltningar och bolag i Ronneby kommun. Konsekvensbeskrivning Ronneby kommun genom representanter från kommunledningskontoret och Cefur (Center för forskning och utveckling i Ronneby). Kartor och illustrationer Miljö- och byggnadsförvaltningen Ronneby kommun 2 Förord Ronneby kommun håller på att växa – fl er väljer att fl ytta till oss och nya Du som invånare har fått svara på frågan redan under hösten och vintern företag etablerar sina verksamheter i vår kommun. 2015/2016. Nästan 3000 svar har kommit in till oss och vi har läst alla! Så ser det ut idag och jag med många andra hoppas på att tillväxten fortsät- Utifrån dina svar har tre framtidsbilder om boende, kommunikationer och ter. Jag ser tillväxten som något väldigt positivt och den för med sig många näringsliv arbetats fram – beskrivningar av hur vi vill att Ronneby kommun fl er positiva effekter när det gäller till exempel arbetstillfällen och fl er ska utvecklas fram till 2035. valmöjligheter för oss invånare. Dokumentet i dina händer har bearbetats ordentlig. Många har tyckt till och Tillväxten kräver även en del av oss som kommun, som markägare, arbets- alla synpunkter har besvarats. Men ibland har vi behövt göra prioriteringar givare och inte minst beslutsfattare. Vilken väg ska vi gå? och väga olika intressen mot varandra. Allt för att Ronneby kommun ska kunna växa på ett hållbart sätt. Arbetet är inte färdigt med presentationen av I dokumentet du håller i din hand Ronneby 2035 – översiktsplan för Ron- översiktsplanen. neby kommuns presenteras fl era strategiska ställningstaganden om till exempel var vi ska växa och hur vi ska utvecklas. Det är kommunens mest Det är nu allting börjar. centrala och långsiktiga planeringsverktyg när det gäller hållbar använd- Tillsammans kan vi bygga Ronneby 2035. ning av mark- och vattenområden. Det är här vi kan visa vägen! Tänk dig Ronneby år 2035. Jag har hunnit fylla 60 år och våra i år nyfödda Ronnebybor tar snart studenten. Det är ett långt tidsperspektiv där mycket kan hända som vi inte vet idag. Ändå är det viktigt att vi vågar välja vägen nu. Översiktsplanen uttrycker kommunens ambitioner för en hållbar sam- Roger Fredriksson hällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Så vad betyder en hållbar samhällsutveckling och en god livsmiljö för oss som bor och verkar Kommunstyrelsens ordförande i Ronneby? 3 Hållbara kommunikationer 26 • Infrastruktur i regionen och kommunen 26 • Ett miljöanpassat transportsystem 26 Innehåll • Kollektivtrafi k 26 • Gång- och cykeltrafi k 27 • Vägnät 28 Inledning • Järnväg 28 Vad är en översiktsplan? 7 • Flygtrafi k 29 • Sjöfart 29 Översiktsplanering i Ronneby kommun 7 • Utveckla transportsambanden till noder i omvärlden 30 Mål och styrdokument 8 Process 8 Rik grönstruktur med höga naturvärden 30 • Natur- och kulturmiljö i planeringen 30 Vision och framtidsbilder 9 • Stärkt biologisk mångfald 31 Ronneby och omvärlden 11 • Ekosystemtjänster vid planering och bebyggelse 32 • Ett rikt och tillgängligt friluftsliv 32 Vad utgår vi ifrån? Robust samhälle i ett förändrat klimat 34 Mosaik av attraktiva livsmiljöer 15 • Rekommendationer för fysisk planering och befi ntlig bebyggelse 34 • Attraktivt boende i unika miljöer 15 • Förändrade temperaturer 34 • Arkitektur, formgivning och design 16 • Ökad nederbörd 34 • Blandade boendeformer och social hållbarhet 16 • Stigande havsnivåer 35 • Offentlig och kommersiell service 18 • Topografi ska och geologiska förhållanden 36 • Hållbart byggande med goda inomhusmiljöer 19 • Översvämning, ras, skred och erosion 36 Hållbar bebyggelsestruktur i hela kommunen 20 Teknisk infrastruktur och energi 38 • Stärkta bebyggelsekärnor nära befi ntlig infrastruktur 20 • En väl utbyggd IT-infrastruktur i hela kommunen 38 • Stråk för attraktiv utveckling 20 • Effektiv förnyelsebar energi 38 • Boende på en levande landsbygd 20 • Områden för vindkraft 39 • LIS-områden för landsbygdsutveckling 21 • Dagvatten 39 • Kustbebyggelse 21 • Avlopp 40 Innovativt näringsliv med hög sysselsättning 22 • Säker dricksvattenförsörjning 41 • Rätt verksamhet på rätt plats 22 • Avfall som resurs 42 • Detaljhandel 22 • Kraftledningar 42 • Besöksnäringen 23 • Eldistribution 42 • Lantbruk 24 • Företagande utifrån cirkulär ekonomi och naturliga resurser 24 • Kompetensutvecklingen för verksamheter 25 4 Så planerar vi! Miljökvalitetsnormer 87 • Omgivningsbuller 87 Utvecklingsstrategier 44 • Utomhusluft 88 Användning 47 • Vatten 88 • Ronneby tätort 49 Andra allmänna intressen 90 • Kallinge 54 • Jord- och skogsbruk 90 • Bräkne-Hoby 57 • Stora opåverkade områden 91 • Saxemara 60 • Bostadsförsörjning 92 • Listerby 62 • Strandskydd 92 • Johannishus 64 • Backaryd 66 Mellankommunala och regionala intressen 93 • Ronneby en integrerad del i regionen 93 • Hallabro 68 • Kommunikationer 93 • Eringsboda 70 • Havet och kusten 93 • Utvecklingsområde - Järnavik 72 • Grönstruktur 93 • Landsbygden 74 • Vattenfrågor 94 • Havet 75 • Utbildning och kompetensförsörjning 94 • Teknisk försörjning 94 Planeringsunderlag och Riksintressen • Handel och näringsliv 94 Hänsyn 76 • Friluftsliv och turism 94 Vad är ett riksintresse? 76 Fortsatt arbete • Riksintresse för Naturvård 77 • Riksintresse skyddade vattendrag: Bräkneån 78 Pågående processer 95 • Riksintresse geografi ska bestämmelser: Kustzonen 78 • Natura 2000-områden, habitat-/fågelområden 78 Framtida processer 95 • Riksintresse för Kulturmiljövård 79 • Riksintresse för Friluftslivet 80 Miljökonsekvensbeskrivning • Riksintresse för Kommunikationer 81 • Sammanfattning 96 • Riksintresse för Yrkesfi ske 82 • Nollalternativ 97 • Riksintresse för Vattenförsörjning 82 • Metod och avgränsning av relevanta frågor 97 • Riksintresse för Totalförsvaret 83 • Konsekvenser av föreslagna planeringsstrategier av mark- och Risker och säkerhet 84 vattenanvändningen 98 • Farligt gods 84 • Kommunens framtidsbilder 104 • Förorenade områden och deponier 85 • Folkhälsomål 105 • Markradon 86 • Betydande social påverkan 107 • Magnetfält 86 • Miljökvalitetsmålen 109 • Buller 86 • Betydande miljöpåverkan 111 • Djurhållning 87 • Uppföljning 115 5 Läsanvisning Del 1 Inledning I del 1 beskrivs vad en översiktsplan är och processen för att ta fram den. Här beskrivs också kommunens nuläge och omvärld, liksom kommunens vision och de framtidsbilder som översiktsplanen syftar till att uppnå. Del 2 Vad utgår vi ifrån? I del 2 presenteras planeringsstrategier och temaområden. Temaområdena ger en fördjupad bakgrund till planeringsstrategierna som syftar till att främja en utveckling mot kommunens framtidsbilder. Del 3 Så planerar vi! I del 3 visas geografi skt på kartan hur mark- och vattenområden i kommunen föreslås användas, utvecklas och bevaras. Del 4 Planeringsunderlag och riksintressen I del 4 beskrivs planeringsunderlag, hänsynsområden och riksintressen för Ronneby kommun. Del 5 Fortsatt arbete I del 5 nämns viktiga åtgärder som har identifi erats i arbetet och som kräver fortsatt arbete. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplanen Här bedöms sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser av planförslaget 6 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanering i Ronneby kommun En översiktsplan (ÖP) anger kommunens intention för användningen av Kommunens nu gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige mark- och vattenområden i kommunen. Här beskrivs hur den byggda den 30 november 2006. Sedan dess har kommunen upprättat tre tematiska miljön ska användas, bevaras och utvecklas utifrån de allmänna intressen tillägg till översiktsplanen gällande Vindkraft (2012), som ska tas hänsyn till i den fysiska planeringen. LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2013) och Grönstrukturplan för Ronneby kommun (2018). Dessa planer har lyfts in Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men den är ett viktigt strategiskt i det nu framarbetade förslaget till översiktsplanen. Avsikten är dock att verktyg. Bland annat är den vägledande för tillståndsprövningar och planerna ska fortsätta att gälla som tematiska tillägg även efter den nya detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Den innehåller översiktsplanens antagande. information om framtida utvecklings- och utbyggnadsområden och ger stöd och vägledning för beslut som rör användningen av mark- och Utöver detta pågår arbete med att upprätta en interkommunal havsplan vattenområden. I översiktsplanen uttrycks kommunens ambitioner för en som en fördjupning av översiktsplanen i samarbete med Blekinges övriga hållbar samhällsutveckling och en god livs- och näringslivsmiljö. Att bidra kustkommuner. till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås är en viktig del av översiktsplanen. Översiktsplanen regleras av Plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Översiktsplaneringen är en ständigt pågående process, då förutsättningar förändras och nytt
Recommended publications
  • Ronneby På 1890-Talct
    BLEKINGEBOKEN 0 A.RG. 29 1951 BLEKINGEBOKEN 1tRSBOIC FÖR MEDLEMMARNA I BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFÖRBUND 1951 BLEKINGE MUSEI- OCH HEMBYGDSFORBUNDS FÖRLAG KARLSKRONA ÅRSBOKEN ÄR REDIG ERA D AV REIN H O LD ODE:--IC RA N TS OM SLAG ET I RODKRITT ECKNIN G ÄR UTFORT AV ERIK LAN GE.M ARK FORFATTARN A ÄR ENSAt>lM A AN SVARIG A FOR IN N EHÅLL ET I SIN A U PPSATSER TRYCKT HOS K. L. SVENSSONS EFT R:S BOKIN DUSTRI A.,B. I KARLSKRONA. KLICH EERNA H A R UTFÖRTS AV BERG STROM C.. C:o, STOCKHOLM, OCH PAPPERET LEVERERATS AV LESSEBO AKTIEBOLAG, LESSEBO KARLSKRONA 1951 0 ' INNEHALL Några medeltida konstverk i Blekinge Museum. Av ZYGMUNT LAKOCINSKI . • . 21 Ett landskap vårdar sina kulturminnen. Av BERTIL BERTHELSON . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 24 Kring Vårfruklostret i Sölvesborg. Av STURE FJELLANDER Senhöst på Hanö. Av ERIK BENGTSSON Gamla hantverkare i Ronneby på 1890-talct. Av HENRIK SANDEN · · 77 Från gamla Karlskronaparnassen. AV RUNE HILLBOM . .. • . 92 Fabian Månssons minnesrum i Blekinge Museum. Av RUDOLF NYLANDER .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10; MEDDELANDEN: Bertil Edstam in rnemoriam. Av R. ODENCRANTS ................... ········ . IC') Sven Björnsson in mcmoriam. AV BERNT NILSSON , , . • . • . • l l 0 Blekingskt konstliv. Av Z. L. 111 Blekingska fornminnen: 9. "Offerstenar" omkring Härsrorpssjön. Av AXEL HAMMELIN · .. II 5 1 o. "Assers rör". Av R. ODENCRANTS.................................. 121 NOTISER: Blekinge Musei- och Hembygdsförbund 122. Blekinge Museum . 123 Fritt och frivilligt folkbildningsarbete . 124 UR KLIPPARKIVET: Hembygdsföreningar ... ····· . 126 Minnesrunor • • • • • • • . • • • • • , . • • • • . 13 2. Jubileer . 135 Kärnfolk .. 136 Landskap och län . .. 139 Östra härad . 140 Medelsta härad . 141 Ilräkne härad Listers härad . 142 Karlskrona . 142 Ronneby .. I 44 Karlshamn , • . • 145 Sölvesborg •...........................
    [Show full text]
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2018 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2017 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 400 365 35 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 718 1 713 5 2,41 709 10,3 Eringsboda 293 304 -11 0,78 354 26,3 Hallabro 274 258 16 0,61 426 23,1 Johannishus 768 748 20 1,00 768 8,6 Kallinge 4 871 4 587 284 5,54 842 4,6 Kuggeboda 451 472 -21 2,41 186 8,6 Listerby 987 971 16 2,10 461 7,1 Ronneby 13 076 12 077 999 8,21 1 537 Ronnebyhamn 751 725 26 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 547 5 616 -69 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2018 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 400 Backaryd 365 1 718 Bräkne-Hoby 1 713 293 Eringsboda 304 274 Hallabro 258 768 Johannishus 748 4 871 Kallinge 4 587 451 Kuggeboda 472 987 Listerby 971 13 076 Ronneby 12 077 751 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 547 Utanför tätort 5 616 År 2017 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2017 Tätort
    [Show full text]
  • Besöksguide 2018
    Besöksguide 2018 Officiell Turistguide Official Tourist Guide Offizieller Touristenguide Oficjalny przewodnik turystyczny Lars Winnerbäck 8 juli 30 juni Nostalgia Festival 29 juni - 8 juli Ronneby Brunnspark Schack-SM BCC, Ronneby Brunn 5 juli Familjefesten 6 - 8 juli Musik, Brunnsparken Tosia Bonnada’n Marknad, centrum 20 - 26 augusti SM i Brukshund 5 - 9 september Ronneby Brunnspark VM i Casting Ronneby Brunnspark SILLARODDEN CRUISING SOMMARTEATER RUNNEBY 16 juni 29 juni 13 juni - 4 augusti 1 september Se fler evenemang på visitronneby.se 4 Sommarens GUIDADE TURER Onsdagar Dagligen Söndagar 27 juni - 8 augusti 22 juni - 12 augusti 8 - 29 juli Stadsvandringar Guidad skärgårdstur Spökvandring Ronneby stadskärna Ronnebyån, skärgården Karön Under sommaren väcks I sommar finns det Känn pulsen öka på historiska karaktärer till möjlighet att lyssna på sommarens läskiga liv under dramatiserade en guidning om platserna spökvandringar ute på vandringar. skärgårdsbåten åker förbi. semesterpärlan Karön. Ronnebys guidningsapp Ladda ner appen Nyfiken på Ronnebys sevärdheter? Nu kan du gå guidade turer i vackra Ronneby Brunnspark och i kulturkvarteren Bergslagen. Google Play och App Store Mer information www.visitronneby.se 3 Äta och bo SID 22 Stanna till och njut SID 8 Ronneby Brunnspark SID 16 Ett pärlband av kulturSID 28 5 Luffa runt bland öarna 25 Tosia Bonnada'n Island hopping in Ronneby/ Inselhüpfen in Ronneby / W rejs z Ronneby 28 Ett pärlband av kultur 8 Cultural delights/ Kulturelle Höhepunkte/ Stanna till och njut Kultura na wyciągnięcie
    [Show full text]
  • Smaken Av Blekinge – En Terroiratlas Över Blekinge Som Kulinarisk Region
    Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Rapporten är en kunskapssammanställning från litteratur och arkiv. Studien har gjorts av Maria Malmlöf. Framtagandet av rapporten har möjliggjorts med medel från Landsbygdsprogrammet 2014 - 2020. Till projektet har knutits en referensgrupp som har bestått av Rose-Marie Winqvist, företagsutvecklare LRF Sydost, Christel Hammar Malmgren, Preses Matakademien Blekinge, Per Svantesson och Lars Lundahl båda handläggare för fiskefrågor på Länsstyrelsen Blekinge. Lena Stävmo, Utvecklingsstrateg Regional tillväxt, Länsstyrelsen Blekinge har ansvarat för och administrerat projektet. Titel: Smaken av Blekinge – en terroiratlas över Blekinge som kulinarisk region Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Författare: Maria Malmlöf Beställning: Lena Stävmo Funktionen Strategiska utvecklingsfrågor Copyright: Länsstyrelsen Blekinge Diarienummer: 602-4691-2019 ISSN: 1651-8527 Rapportnummer: 2019-13 Tryckeri/upplaga Lenanders Grafiska AB, upplaga 1, Tryckår: 2019 Omslagsbild: Blekinge Museum Förord Mat är livsviktigt för hälsa och välbefinnande. Mat och måltider är också en kulturbärare, en källa till kreativitet och glädje och en viktig del i samvaron människor emellan. Livsmedelssektorn är en betydelsefull näringsgren som påverkar samhälle och miljö på olika sätt. Dessutom behöver maten som erbjuds leva upp till den kvalitet, smak, miljö, näring, djurhållning, pris, service, ursprung och upplevelse som efterfrågas av allmänheten. I samverkan med LRF Sydost och Region Blekinge tog Länsstyrelsen Blekinge 2018 fram en mat- och livsmedelsstrategi för Blekinge län. Syftet är Att öka hållbar regional tillväxt och utveckling samt medvetenheten kring mat och livsmedel som produceras i Blekinge. Visionen på lång sikt är Att mat och livsmedel från Blekinge ska vara hälsosamma och säkra med utsökt smak. De ska vara framtagna på ett hållbart sätt och stolta företagare ska bli fler.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • SCB Statistik Kommunfakta 2019
    Ronneby 2019 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2018 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 397 365 32 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 719 1 713 6 2,41 709 10,3 Eringsboda 283 304 -21 0,78 354 26,3 Hallabro 269 258 11 0,61 426 23,1 Johannishus 756 748 8 1,00 768 8,6 Kallinge 4 938 4 587 351 5,54 842 4,6 Kuggeboda 443 472 -29 2,41 186 8,6 Listerby 1 003 971 32 2,10 461 7,1 Ronneby 13 056 12 077 979 8,21 1 537 Ronnebyhamn 746 725 21 1,97 381 3,3 Saxemara 458 418 40 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 627 5 616 11 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2019 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 397 Backaryd 365 1 719 Bräkne-Hoby 1 713 283 Eringsboda 304 269 Hallabro 258 756 Johannishus 748 4 938 Kallinge 4 587 443 Kuggeboda 472 1 003 Listerby 971 13 056 Ronneby 12 077 746 Ronnebyhamn 725 458 Saxemara 418 5 627 Utanför tätort 5 616 År 2018 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2018 Tätort
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Ronneby Kommun
    Ronneby 2017 Tätortsbeteckning 1. Backaryd 2. Bräkne-Hoby 3. Eringsboda 4. Hallabro 5. Johannishus 6. Kallinge 7. Kuggeboda 8. Listerby 9. Ronneby 10. Ronnebyhamn 11. Saxemara 12. Utanför tätort • Tätort, minst 200 inv. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Folkmängd och landareal Tätort Folkmängd Areal, km2 Täthet Avstånd 2015 till 2016 2010 Förändring 2015 inv/km2 centrum Backaryd 374 365 9 0,71 545 17,2 Bräkne-Hoby 1 725 1 713 12 2,41 709 10,3 Eringsboda 278 304 -26 0,78 354 26,3 Hallabro 271 258 13 0,61 426 23,1 Johannishus 770 748 22 1,00 768 8,6 Kallinge 4 771 4 587 184 5,54 842 4,6 Kuggeboda 447 472 -25 2,41 186 8,6 Listerby 984 971 13 2,10 461 7,1 Ronneby 12 892 12 077 815 8,21 1 537 Ronnebyhamn 756 725 31 1,97 381 3,3 Saxemara 432 418 14 2,10 204 5,9 Utanför tätort 5 507 5 616 -109 Not: Alla uppgifter i tabeller/diagram redovisas enligt SCB:s tätortsavgränsning 2015. Avgränsningen 2015 är framtagen enligt en ny modell vilket innebär att jämförelser inte kan göras med tidigare år. Se vidare under Tätort i definitionerna för Baspaketet. I tabellen ovan är 2010 års befolkningsuppgifter framtagna enligt tätortsavgränsningen 2015. Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB SCB 2017 Ronneby Folkmängd efter tätort och år 374 Backaryd 365 1 725 Bräkne-Hoby 1 713 278 Eringsboda 304 271 Hallabro 258 770 Johannishus 748 4 771 Kallinge 4 587 447 Kuggeboda 472 984 Listerby 971 12 892 Ronneby 12 077 756 Ronnebyhamn 725 432 Saxemara 418 5 507 Utanför tätort 5 616 År 2016 2010 Befolkningen efter kön och ålder 2016 Tätort
    [Show full text]
  • ”Förr Och Nu I Ronneby Kommun”, Årgång 2014. Efter Årtalet 2014, Anges Sida I Boken Som Bilden Finns På, Därefter Bildnummer
    Faktatexter till bilder från Tommy Nilssons bok ”Förr och nu i Ronneby kommun”, årgång 2014. Efter årtalet 2014, anges sida i boken som bilden finns på, därefter bildnummer. 2014-s 003-001: Trogne torghandlaren Ronny. I denna bok finner du bland annat ett kapitel om torget i Ronneby. En som varit torghandlare i Ronneby i många år, och fortfarande var det 2013, var Ronny Berg från Tingsryd. Som ägare av företaget H M Berg – startat 1946 av fadern Henning Martin Berg – hade Ronny ofta besökt torget i Ronneby för att sälja korgar, hyllor, stegar, trädgårdsmöbler och annat i trä. Oktober 2013. 2014-s 006-002: Med hängslen gjorda av cykeldäck. På denna underbara bild från mitten av 1960- talet, återfinns ett av de största original som funnits i Ronneby kommun. Mannen med den stora mustaschen, hängslena och kepsen. Bär- och grönsaksodlaren, torghandlaren med mera Gottfrid Petersson (1886-1971) från Röde Mosse söder om Ronneby, var en säregen person och fortfarande ihågkommen av tusentals personer. Foto: Håkan Holmberg. 1964 eller 1965. 2014-s 008-003: Far och son Millestedt på Wesleys. Om fyra månader skulle han fylla 96 år. Men Wesley Millestedt (1914-2014), född den 31 januari 1914, var fortfarande i farten drygt 30 år efter att han blivit folkpensionär. Ännu hjälpte han sonen Jörgen Millestedt i affären på Wesleys på Kallingevägen 28 i Kallebergahallar. Ägarskapet hade Wesley sedan några år tillbaka överlämnat till sonen Jörgen till höger om honom här på bilden. September 2009. 2014-s 009-004: Marknadsföring anno 1989. År 1989 marknadsförde man sig inte med internet.
    [Show full text]
  • Faktatexter Till Bilder Från Tommy Nilssons Bok ”Förr Och Nu I Ronneby Kommun”, Årgång 1996. Efter Årtalet 1996, Anges
    Faktatexter till bilder från Tommy Nilssons bok ”Förr och nu i Ronneby kommun”, årgång 1996. Efter årtalet 1996, anges sida i boken som bilden finns på, därefter bildnummer. 1996- s 010-001: En tidigare Ronnebybo som intervjuats. Bland de drygt 20 000 människor från Ronneby kommun som Tommy Nilsson dokumenterat med intervjuer och fotografering, finns också några som växt upp i kommunen, men nu bor på annat håll. En sådan person är publicisten och författaren Bertil Torekull. Bertil blir här intervjuad av Tommy Nilsson i samband med att han kom tillbaka till sin gamla hemstad för att föreläsa på Kulturcentrum i Ronneby. Foto: Claes Andersson. Oktober 1994. 1996- s 012-002: Nöjd Jörgen efter fikat på Contan. Nyss hade han suttit på konditori Continental i Ronneby och druckit kaffe. Nöjd och belåten satte sig nu 39-årige Jörgen Gummesson (1950-2009) – även känd under smeknamnet ”Fiffy” – på cykeln för att trampa iväg till hemmet på Rydenskan i Ronneby. Maj 1989. 1996- s 014-003: Tre glada Listerbytjejer på torget i Ronneby. Normalt sett gick de i klass 9 A på Skogsgårdsskolan i Ronneby. Men nu hade de håltimme och kunde ta en paus från skolarbetet och njuta av vårsolen på torget i Ronneby. Från vänster Ulrika Abramsson, Sofia Petersson och Ingela Erlandsson. Alla 16 år och boende i Listerby. Maj 1989. 1996- s 014-004: Lasse på ”London-bussen”. Till stadens 600-årsjubileum 1987, skaffade sig Ronneby en magnifik buss där passagerarna njöt av utsikten från andra våningen. Den engelskinspirerade röda dubbeldäckaren blev allmänt känd som ”London-bussen”. Lars ”Lasse” Silfverberg var en av chaufförerna som rattade bussen på sträckan Ronneby-Ekenäs, där Ronneby Brunn var ett av stoppställena längs färden.
    [Show full text]
  • BESÖKS Visit Ronneby
    Visit Ronneby BESÖKS GUIDE 2019 56° 12' 36" N 15° 16' 32" E Officiell Turistguide Official Tourist Guide 1-2 Vad vill du göra i Ronneby? What do you want to do in Ronneby? 3-8 Evenemang/Event Känsla för upplevelser/Tosia Bonnada'n/Feeling for experiences/Tosia Bonnada'n 9-12 Landsbygd/Countryside Välkommen till Upplevelser nära naturen/Discover the countryside 13-16 Fiskedestination/Fishing destination Fiske i världsklass/World class fishing 17-20 Friluftsliv/Outdoor life Ut och njut/Enjoy the nature 21-22 Ark56 Du är här nu/You're here now RONNEBY 23-26 Skärgård/Archipelago Från stad till skär/From town to the archipelago 27-30 Ett dyk i det blå/Dive into the water Ronnebys underbara vatten/The wonderful waters of Ronneby 31-34 Brunnsparken Hjärtat i Sveriges trädgård/One of the most beautiful KOMMUN parks in Sweden 35-38 Kulturhistoria/Culture history Forntid möter framtid/Antiquity meets the future 39-42 Kultur/Culture I kulturens landskap/In the landscape of culture Du är här nu! 43-44 Handla Lokalt/Ronneby town Kullerstenshandel/Gårdsbutiker/Shop in the inner city/Farmers’ market 45-48 Fågel, fisk eller kött emellan? Vi är den moderna kurorten, Lovely food in Ronneby hjärtat i Sveriges trädgård, 49-51 Hemkänsla/A homely atmosphere Var vill du bo?/Where do you want to stay? med en av landets vackraste parker. 52 Tack för ditt besök Vi har mysiga kulturkvarter med Thank you for visiting us 53 Kommunikationer kullerstensgator och en fantastisk konsthall. Communications 54 Praktisk information Här finns skärgård och landsbygd, hav Practical information 55-56 Karta över Blekinge och fridfulla sjöar.
    [Show full text]
  • Strategiska Noder Definitioner, Utpekade Platser Och Underlagsmaterial Version 2021-03-30 REGIONAL UTVECKLING
    REGIONAL UTVECKLING Strategiska noder Definitioner, utpekade platser och underlagsmaterial Version 2021-03-30 REGIONAL UTVECKLING Innehållsförteckning Varför strategiska noder? ......................................................................................................... 3 Vilka är de strategiska noderna? ................................................................................................................. 3 Definition strategiska noder ...................................................................................................................... 4 Viljeinriktning strategiska noder ............................................................................................................... 4 Strategiska noder – kartor, underlagskartor och underlagsmaterial ...................................... 5 Karta 1: Platsernas befintliga strategiska egenskaper .......................................................................... 6 Karta 2: Strategiska noder med fullskaligt utbud ................................................................................... 7 Karta 3: Strategiska noder med icke fullskaligt utbud ........................................................................... 8 Karta 4: Strategiska noder – både med fullskaligt och icke fullskaligt utbud ................................... 9 Underlagskarta 1: Kommersiell och annan grundläggande service ..................................................... 10 Underlagskarta 2: Offentlig service ........................................................................................................
    [Show full text]