KarlfeldtbladetKarlfeldtbladet 2015:1
EVA HAETTNER AURELIUS: Karlfeldt efter Karlfeldt Vad finns kvar att upptäcka? 6 18 8 23 38 20
Karlfeldtbladet Medlemsblad för Karlfeldtsamfundet. Utkommer med minst två nummer per år. Innehåll Redaktör Gunilla Stenman Jacobson, [email protected] Ordföranden har ordet.……4 tel. 018-50 11 23, 070-386 26 16 Vintermöte i Västerås.……6 Ansvarig utgivare Claes-Bertil Ytterberg, [email protected] Karlfeldt efter Karlfeldt……7 Karlfeldt och den poetiska blåklinten……16 Redaktionskommitté Lars Falk, Cari Hildebrand, Gunilla Stenman Om ett porträtt……18 Jacobson, Christer Åsberg Harry Martinsons insiktsfulla tal om Karlfeldt……20 Layout Cari Hildebrand I kräftans tecken……23 Tryck Hallvigs Reklam, Morgongåva. Upplaga 1500 ex. ISSN 0348-1840 Dalälven i Karlfeldts diktning……24 Epistel till Sabbacus……26 Omslagsbilder Vallmoknoppar fotograferade av Kola Productions i samband med fram- Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare……28 ställandet av filmen om Sångs (se sid. 33). Karlfeldtsgården i Karlbo……30 Nästa manusstopp 20 oktober Karlfeldtbladet nr 2015:2 beräknas utkomma Karlfeldts sista dikt……32 i december. Manusstopp 20 oktober. Årsboken 2015 – något utöver det vanliga……33 Bidrag sänds till Verksamhetsberättelse för 2014……34 Gunilla Stenman Jacobson Norra Rudbecksgatan 13 Inbjudan till års- och sommarmötet i Vadstena……38 752 36 Uppsala eller [email protected] Kallelse till årsmöte 15 augusti Karlfeldtsamfundets medlemmar kallas härmed till årsmöte lördagen den 15 augusti kl. 9.00 på Vadstena folkhögskola. För mera information, se sidan 38!
10.000 kronor till vinnaren av Ungdomens Karlfeldtpris Senast den 15 juni ska bidragen till årets upplaga av upp- satstävlingen Ungdomens Karlfeldtpris ha inkommit till samfundet. Prissumman uppgår totalt till 20.000 kronor, var av det vinnande bidraget erhåller 10.000 kronor. Andra- pristagaren erhåller 5.000 kronor och resterande belopp kan fördelas mellan högst fyra pristagare. Tävlingen är öppen för ungdomar födda 1995 eller senare. Uppsatsen ska handla om Erik Axel Karlfeldt och ha huvudsakligt fokus på hans diktning. Mera information finns på Karlfeldtsamfundets hemsida www.karlfeldt.org/nyheter/tävla-om-ungdomens-karlfeldtpris Karlfeldtsamfundet
Karlfeldtsamfundet bildades 1966. Rabatterad prenumeration på Dess syfte är att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldts diktning och bidra Parnass för samfundsmedlemmar till ökad kunskap om hans verk och liv. Medlemmar i Karlfeldtsamfundet erbjuds att prenumerera Samfundet har ca 800 medlemmar och på litteraturtidskrien Parnass till ett rabatterat pris på 190 håller varje år ett sommarmöte (års - kronor per år (ordinarie pris 220 kr) för fyra nummer. möte) och ett vinter möte. Samfundet Parnass ges ut av DELS, De ger ut en årsskrift och ett medlemsblad. Litterära Sällskapens Samar - bets nämnd. Skicka in din be- Kontaktperson: ställning via e-post till info@ Gunbritt Berggren parnass.nu eller via brev till: [email protected] Parnass tel. 0247-600 28, 070-580 11 95 Lädersättravägen 15 176 70 Järfälla Medlemsavgift Uppge namn och adress samt Medlemsavgiften på 200 kr/år att du är medlem i Karlfelt- (familjemedlem 100 kr/år) sättes in på samfundet. samfundets plusgiro 67 96 73-4. Adressändring Vi behöver din e-postadress! Ärenden som rör medlemskap, adress - ändring och av registrering handhas av: För att samfundet ska kunna nå ut med information och tips till sina medlemmar snabbt och effektivt är det en stor Hans Barenthein hjälp om vi har era e-post adresser. Skicka ett mail till [email protected] [email protected] – och glöm inte att även skriva ditt/era tel. 070-516 47 11 namn i meddelandedelen! www.karlfeldt.org Finns det utrymme för Karlfeldt i framtiden?
å ligger jubileumsåret bakom oss. Fort gick det och så var det slut. Jag minns hur tanken på det Ordföranden väntande året långsamt kom krypande: Hur S skall vi manifestera det? Vad skall det innehål- har ordet la? Och hur skall det få genomslag i ett samhälle med allt massivare mediautbud och där kulturella insatser Claes-Bertil Ytterberg allt snabbare sjunker under minneshorisonten.Vi var många som ville mycket och jag tänkte många gånger under resans gång att det är ett privilegium att tillhöra ”hjälpa Karlfeldt på traven”. Som om vi inte riktigt li- ett samfund med så många ideella medlemmar med tade på att kvaliteten i sig själv hade en kra att bära stor kreativitet och levande ideér. Som också har för- in i framtiden. Det viktiga är kanske inte att på olika måga att få dem omsatta. fiffiga pedagogiska sätt propagera för författaren utan När jag blickar tillbaka tycker jag att vi har lyckats ge honom ett utrymme där han själv kan komma till rätt bra med kvalitativa utställningar på KB, Dalarnas tals. Där Karlfeldts röst kan höras i ”sin egen rätt”. museum, Nobelmuseet, med nyskriven musik av Om man tillbringar en tid på Bokmässan i Göte- Robert Sund, med gedigna program på Sångs och borg i den (rätt stora) vrå där de litterära sällskapen mycket mycket mera. Något av det här speglas i detta är samlade så slås man av två saker. Dels hur många nummer av Karlfeldtbladet. Och kanske finns det an- dessa sällskap är och att det bara är en bråkdel som ledning att göra en samlad dokumentation av det är närvarande i egna montrar. Detta hörn är som ett hela. monument över de litterära entusiasternas specialin- tresse och över alla dessa som håller dessa litterära idoler vid liv. Dels slås man också av den ”stuprörs- Det viktiga är kanske inte att på olika kultur” som råder där. Där finns en gemensam scen fiffiga pedagogiska sätt propagera för med program från de olika sällskapen. Men utbudet är hela tiden som pågående monologer utan sidoblic- författaren utan ge honom utrymme kar. Inget ont i detta i och för sig, föredragen är ge- där han själv kan komma tills tals. nomgående av hög kvalitet, men kanske är tiden nu mogen för ett mer genomarbetat samarbete mellan de olika sällskapen. De flesta framtidsutmaningarna Nu är det dags att gå vidare. Frågan är hur? Den lär vi ha gemensamma. Ett första steg mot ett sådant övergripande frågan är evigt densamma: Hur skall vi samarbete togs måhända genom det symposium som vara med och hålla Erik Axel Karlfeldts litterära in- ägde rum på Sigtunastielsen i höstas med företrä- satser levande in i nya generationer? Finns det nya dare för många av nittiotalisterna. Frågan är hur nästa vägar som Samfundet har att gå? Det är ingen lätt frå- steg skall se ut? Jag lämnar frågan med varm hand vi- ga att besvara för den generation som idag bär Karl- dare. feldts minne i sitt litterära intresse och som kanske F.ö. har vi ju som ett första samverkanssteg inbju- mera spanar bakåt än anar framtidens eventuella ny- dit Heidenstamsällskapet till vårt sommarmöte i Vad - ansatser. Vilka former tar sig framtidens litterära in- stena. tresse och finns det något utrymme för Karlfeldt där? Claes-Bertil Ytterberg Det blir lätt något anspänt över sådana funderingar. Som om vi med våra ambitioner och insatser skulle
4 KARLFELDTBLADET 2015:1 Beställ Karlfeldtsamfundets årsböcker och CD-skivor!
Det är alltjämt möjligt att beställa ett eller flera exemplar av samfundets årsböcker och CD. Vid beställning expedieras försändelsen via post i ett vadderat brev. Beställningen hamnar alltså direkt i din brevlåda/brevinkast. I brevet ligger också en faktura med uppgift om hur be- talning ska ske. Angivna priser är desamma som kommer att Sångsdagen stå på fakturan och inkluderar alltså porto och emballage. Lördag 23 maj kl 13.00 Glöm ej att vid beställning ange namn och FRIDOLINS LUSTGÅRD, Filmen om leveransadress. Beställning kan göras via e- post: [email protected] eller per brev till: Karlfeldtsgården Sångs, visas på Kultur- huset i Leksand. Därefter är du välkom- Karlfeldtsamfundet men till Sjugare med kaffekorgen (om c/o Anders Back vädret så inbjuder) just vid den tid då Rältlindor, Korpholsvägen 30 familjen Karlfeldt blev Sjugarebor. 785 50 Djura www.sangs.se Böcker Älska, dricka, sjunga, leva, dö: En essä om EAK (2014) ...... 200 kr Oration till skalder och kompaner (2013)....80 kr Karlfeldt i sin tid (2012) ...... 150 kr Dalmålningar utlagda på rim (2011)...... 150 kr Jag är lust och jag är längtan (2010)...... 150 kr Vägen till Nobelpriset (2009)...... 150 kr Vägen till Nobelpriset, engelsk version.....150 kr Möten med Karlfeldt (2007) ...... 50 kr Tre trädgårdar (2006)...... 150 kr Dikt och Liv (2005) ...... 120 kr Musik vid Siljan Till bönder och till lärde män (2004)...... 80 kr Söndag 5 juli kl 15.00 Samlade dikter, pocketversion ...... 50 kr MINNESKONSERT för att hedra minnet CD-skivor av Karlfeldtsgårdens vänner Gustaf ”Kärlek och drömmar”, Karlfeldt- Sjökvist och Tomas Tranströmer. tonsättningar av Robert Sund...... 100 kr Gustafs Kammarkör under ledning av Håkan Steijens LP, överförd till CD ...... 80 kr Stefan Parkman framför tonsättningar till ”I Fridolins spår”, Tomas Tranströmers och Erik Axel Karl- Lars Anders Johansson (2008) ...... 80 kr ”Jag är en sjungandes röst”, feldts dikter bland andras. Musikvalet återutgiven CD...... 80 kr har anknytning till bygden och program- ”Intet är som väntanstider”...... 80 kr met ges i Gustaf Sjökvists anda. Recita- tör är Gunnar Birgegård. Siffrorna inom parentes anger utgivningsår www.sangs.se för årsbok.
5 Västerås domkyrka
Stefan Säfsten
Maria Helmér
Eva Haettner-Aurelius
6 Vintermöte i Västerås med ny tonsättning av ”Vinterorgel”
rets vintermöte fick en musikalisk upptakt i Rubriken var ”Karlfeldt eer Karlfeldt”, och Haettner- Västerås Domkyrka med Stefan Säfstens Aurelius ställde frågan vad det egentligen finns kvar tonsättning av ”Vinterorgel” för recitation att forska om i Karlfeldt-området. Hon urskilde två Å och orgel. Konserten ingick i Domkyrkans spår. Det första går ut på att undersöka Karlfeldt som ordinarie lördagsserie med orgelmusik, och samar- aktör i offentligheten, hans framskjutna position i det rangerades med Karlfeldtsamfundet. Med påtagligt litterära fältet som sekreterare i Svenska Akademien folkmusikaliskt inspirerade vändningar och med in- och som folkkär och hyllad skald. (Hans senare vävanden av koraler som ”I himmelen”, ”Den blom- diktsamlingar såldes ju i sensationellt stora upplagor.) stertid nu kommer” och ”Se vi gå upp till Jerusalem” Således ett i första hand historiskt och litteratursocio- i stämföringen interfolierades Lars Hjertners ut- logiskt spår, som skulle kunna skänka ljus åt de strider trycksfulla recitation av dikten med Maria Helmérs som stod kring Karlfeldt under hans senare år med känsliga orgelspel. Victor Svanbergs famösa attack under 1920-talet som Det såg ut som en tanke att just ”Vinterorgel” fick främsta exempel. Det andra spåret som Eva Haettner- inrama både vintermötet och Karlfeldtsamfundets Aurelius fångade upp handlar om Karlfeldts metafo- förra stora arrangemang, symposiet om Karlfeldt och rer och symboler, där hon – lite överraskande – 1890-talsgenerationen på Sigtunastielsen. Då hölls pekade ut C.F. Dahlgren som en föregångare. Haett- arrangemanget i nära anslutning till den kyrkliga ner- Aurelius drog också en historisk linje i metafor- högtid som inleder dikten, Allhelgonadagen, och nu tänkandet med ursprung i romantikens syn på de lit- var vintermötet placerat en vecka före Marie bebådel- terära bildernas förening av högt och lågt, abstrakt sedag, den tid då flyttfåglarna (de ”musikanters bro- och konkret, ändligt och oändligt – en linje som här kiga band” som dikten beskriver) drar åter till våra exemplifierades med namn som Baudelaire, Birger breddgrader. Sjöberg, Karl Vennberg och Tomas Tranströmer och Eer konserten vidtog promenad till Kyrkbacksgår- där Karlfeldt utgör en länk i kedjan. Det var ett myc- den för lunch. Betydligt fler besökare dök upp än vän- ket stimulerande föredrag som avtackades av Claes- tat – sammanlagt var vi c:a 70 st. Claes-Bertil Ytterberg Bertil Ytterberg med lovord och blommor. hälsade välkommen, och Lars Hjertner och Maria Hel- Och så fick var och en återvända till sitt. Och när mér bjöd på ett par sånger tillsammans där Lars Hjert- vi kom ut i vårsolen möttes vi av det uppmuntrande ner också fick visa vilken fin violinist han är. kvittret från de återvändande musikanternas brokiga Vintermötets föredrag hölls av Eva Haettner- band. Aurelius, professor i litteraturvetenskap i Lund och Ola Nordenfors specialist på bl.a. Birger Sjöberg. Föredraget återges i Foto: Jørgen Straarup sin helhet på annan plats i Karlfeldtbladet, sid. 8 ff., därför här bara några få kommentarer i marginalen.
KARLFELDTBLADET 2015:1 7 Erik Axel Karlfeldt Målning av Emerik Stenberg, 1922 Svenska Akademien Karlfeldt efter Karlfeldt av Eva Haettner Aurelius
ad finns det kvar att forska om Karlfeldt I två berömda artik- eer alla de lysande insatser som gjorts av lar i denna vänsterradi- bland andra Olof Lagercrantz, Torsten kala tidskri gick Victor V Fogel qvist, Klas Wennerberg, Jöran Mjö- Svanberg, den gången berg, Peter Hallberg, Karl Ivar Hildeman, Ulf Malm, en arg ung man, senare Staffan Bergsten och nu senast Stina Otterberg? professor i litteraturhis- Denna forskning har klarlagt förbindelserna mel- toria i Uppsala, till at- lan liv och dikt, dikt och liv; den har beskrivit Karl- tack mot först idylldik- feldts poetiska språk, hans dialektala idiom, rytmen ten och sedan mot karl- i hans dikt och den har också skildrat hans from- feldtepigonerna. Den hetstyp. Vad finns det kvar att göra? första artikeln publice- Ja, det finns det hos Karlfeldt som ligger utanför rades 1925, och hette Eva Haettner Aurelius är hans liv och dikt, och här menar jag att det finns två professor i litteraturveten- ”Idyllernas tid”, den an- mycket intressanta spår, som mitt föredrag kommer skap vid Lunds universitet dra publicerades 1928 att handla om – i hopp om att någon forskare kom- och hette ”Karlfeldt - mer att börja nosa i dessa spår. faran”. Artiklarna är briljant formulerade, kvicka, Det första spåret handlar om Karlfeldt som aktör elaka och faktiskt slående. I båda artiklarna spelar i offentligheten. Han var en på flera sätt mäktig, cen- Karlfeldt en central roll – och det är uppenbart hur tral person i det svenska kulturlivet under 1910-tal genuint ambivalent Svanberg är inför Karlfeldts dikt. och 20-tal. Han var antagligen och noga besett den Å ena sidan har Svanberg alldeles klart för sig att mäktige. Eer Levertins död 1906, Frödings död Karlfeldts dikt är av betydligt högre karat än hans 1911 och Heidenstams tystnad eer Nya dikter 1915, eersägares: ”Karlfeldt stod länge som en man för var Karlfeldt fram till sin död 1931, såsom diktare sig. Han var absolut originell, fick ej och kunde ej och ständig sekreterare i Svenska Akademien, höv- imiteras”. Svanberg har en skarpblick för det som har dingen i det litterära Sverige. Det var han som, till- stått sig i Karlfeldts diktning, för det insmugglade sammans med Selma Lagerlöf, var både den store, moderna i all etnografisk rekvisita, för driens siste i 90-talisternas lysande generation, och den underströmmar i dalmålningarna. Å andra sidan som talade i den litterära offentligheten från sin tri- menar Svanberg att det anti-moderna hos Karlfeldt, bun i Svenska Akademien. Han var ingen tystlåten dikternas längtan eer idyllens ro, blir reaktionärt, man, utan både talför och stridbar, det märker man passiviserande eer 1918. Svanberg skriver: ”så är till exempel på det tal han höll på Svenska Akade- idyllen till slut ingenting annat än negation av allt miens högtidsdag år 1919, då han varnade för nytt och apoteos av det bestående”. Vad Svanberg var ”språkvåldet” i den moderna dikten, för ”ett lexikon ute eer är för det första idylldiktens farliga passivi- i upplösning, formlärans anarki, poesins bolsjevism”. tet, det att inte vilja se tidens ansikte, inte vilja lyssna Det var som upplagt för fadersuppror, och det kom, till tidens krav. Idyller kunde man skriva under kri- först och tydligast i Clarté 1925. get, det var försvarbart och begripligt, men nu, 1925, 9 gällde det att lyssna till tidens röst. Så formulerade med tidsströmningarna. Diktaren kan ej avstänga sig sig också Stellan Arvidsson i samma Clarténummer, från tidens idéer men behöver ej aktivt deltaga i po- där han citerade Vilhelm Ekelunds elakhet om Karl- litiken.” feldt: ”Korrekt slätkammad vers är pomrilskaldens Man kan nog inte låsa in Karlfeldt i någon endi- ideal, och framförallt anser han allt vad intensivt mensionell litteraturpolitisk konservatism, inte låsa själsliv heter som dekadens.” För det andra var Svan- in honom i ett rum möblerat bara med ting från förr. berg ute eer vad han kallar ”karlfeldtkulten”, mindre Karlfeldts positioner och rörelser inom den litterära Karlfeldt själv: ”Karlfeldtkulten [är] intolerant. Ve offentligheten borde beskrivas. den, som inte som inte några dagar sedan Hösthorns Det andra spåret jag ämnar visa på är hans fantas- utkomst läst den, trefalt ve den som inte föll i extas tiska och egendomliga metaforer och symboler. Jag över den. Han blev exkommunicerad ur bildade har alltid tyckt att det är i hans bilder som den poe- människors umgänge.” Svanberg har uppenbarligen tiska nerven i hans dikt finns, det är där hans dikt kan gått i skola hos Det nya rikets Strindberg. fånga det mångtydiga, komplexa, flerskiktade, det är En sak visar dessa artiklar med all önskvärd tyd- där hans dikt får beröringspunkter med symbolis- lighet – Karlfeldt är den store, den mäktige. Det är men och modernismen. När jag en gång arbetade hans dikt som hyllas och imiteras, det är hans röst med Birger Sjöbergs dikter – både fridavisorna och som hörs. Kriser och kransar – kunde jag se att Sjöberg lärt sig åtskilligt om symboler och metaforer av den Karlfeldt som gått i skola i den romantiska dikten i form av C. F. Dahlgrens egendomliga bilder och att denna tra- Jag har alltid tyckt att det är i hans dition, via Sjöberg förmedlats till Erik Lindegren och bilder som den poetiska nerven i till Tomas Tranströmer. Att sätta in Karlfeldts bild- hans dikt finns, det är där hans dikt språk i ett litteraturhistoriskt sammanhang av lite an- nat slag än det gängse, att det kan vara intressant, vi- kan fånga det mångtydliga, kom- sas också av Niklas Schiölers fina och kunniga läs- plexa, flerskiktade, det är där hans ning av ”Vinterorgel”. Den återfinns i Niklas Schiölers dikt får beröringspunkter med sym- Döden och grodan från 2010, och finns också i sam- bolismen och modernismen. fundets skriserie, i volymen Karlfeldt i sin tid från 2012. Här kan Schiöler se att Karlfeldt i ”Vinterorgel” kommer mycket nära den kvalificerade, kontinentala symbolismen. Artiklarna visar också att en utredning om Karl- Låt mig dröja ett tag vid detta spår. I början av det- feldts rörelser och positioner på det litterära eller kul- ta står naturligtvis Tegnér, men honom lämnar jag turella fältet skulle vara mycket intressant, inte bara här åt sidan, för att istället börja med Carl Fredrik därför att han var central, utan också och kanske Dahlgren – och detta av två skäl: för det första publi- framförallt därför att han var sammansatt, komplex cerade Karlfeldt år 1924 en minnesteckning över ho- – han var ingen Carl David af Wirsén. Svanberg har nom och hans dikt, Carl Fredrik Dahlgren. En bild ur nämligen alldeles klart för sig att Karlfeldt inte var svensk romantik för hundra år sedan, och för det an- någon enkel reaktionär; Svanbergs beundran för dra omfattar Dahlgren en mycket intressant estetisk Karlfeldts dikt lyser igenom i de två artiklarna, där och teologisk teori om bildspråk som kan belysa och han lyer fram både Karlfeldts sinne för psykets förklara hans egendomliga bilder. underströmmar och Karlfeldts kritik av penning- magnater. Karlfeldt gav på sitt sätt Svanberg rätt när ahlgren föddes 1791 Kvillinge i Östergöt- han några dagar eer den första artikeln talade inför land och blev 1829 komminister i Storkyr- Dalaföreningen i Stockholm under rubriken ”En kort kan i Stockholm. Han var riksdagsman se- blick på tidens idéer” och då menade att påminnelsen D dan 1828, och under tio år, 1834-44, leda- var nyttig. Även han började tycka att idyllernas tid mot i Riksgälden. Han dog 1844. Hans mest kända borde vara förbi. Tidens vindar blåste starka och nåd- verk är Mollbergs epistlar, utgivna 1819-20, ett slags de in i alla skyddade vrår. I Dagens Nyheter den 24 romantisk imitation av Fredmans epistlar. Dessa gjor- februari 1925 refererades kort hans tal under rubri- de succé, något som visas av att Dahlgrens Samlade ken: ”Fridolin och politiken. Poeten måste ha kontakt arbeten utkom i tre upplagor under 1800-talet.
10 KARLFELDTBLADET 2015:1 bränner i ögon och hjerta, och betyder: Jehova Gud. [---] Månen är en hanrej, derföre är han blek och har fått horn. Månen liknar djefvulen, ty han upp- väcker, som denne i helvetet, ebb och flod på jorden. [---] Månen är en garnhärfva, som syster Freja nys- tar deruppe i skyn och vid månadens slut utnystar. Månen är en Holländsk ost, hvarpå de Holländska sjökaptenerna i saligheten frukostera. Månen är en blank riksdaler i den himmelska riksbanken, stjer- norna plåt- och tvåskillingsstycken. [---]Månen är en katolsk prest, som står mellan himmelens altar- ljus med chorkåpan på sig och stänker vigvatten (daggen) omkring sig ned på jorden. [---] Månen är jordens laquej [---] Visst är han en kopplare, men en ljuf, en älskansvärd kopplare.
Dessa underligheter hör ihop – det har Asklund visat – med Jean Pauls estetik och teologi, på så vis att i en humoristisk skildring visas klyan mellan den ofull- komliga verkligheten och det fullkomliga, med oändligheten, eller om man så vill Gud. Och denna kontrast mellan ändlighetens värld och oändlighe- tens kan man och får man skratta åt, och den tradi- tionellt romantiska konflikten mellan realism och I Jonas Asklunds avhandling Humor i romantisk idealism kan också den skildras med humor. En hu- text från 2008 följer Asklund det spår som först Olle moristisk skildring fogar alltså samman det låga med Holmberg 1920 och sedan Karlfeldt själv lade ut det höga, det banala med det upphöjda, det sublima 1924, nämligen att Dahlgren i Mollbergs epistlar med det groteska. Vad Jean Paul särskilt betonar är praktiserar den romantiska estetik som förespråkar att denna klya eller konflikt mellan det ändliga och en blandning av högt och lågt, av kast mellan det oändliga är en konstnärlig och för den delen också patetiska och parodiska, vad man kallade ”humor”. en teologisk möjlighet; det ändliga kan, enligt hans Karlfeldt visar på influenser från den tyske romanti- estetik, visa på det oändliga och människan har en kern Jean Paul, alltså Jean Paul Richter (1763-1825), förmedlande position i denna konflikt. Jean Paul häv- luthersk teolog och diktare, och krediterar denne för dar verklighetens betydelse för allt konstnärligt ska- den blandning av komiskt och sublimt som Dahl- pande. I detta förenas det motsatta på så sätt att den grens dikter visar. Karlfeldt har uppenbarligen intres- gudomliga innebörden bakom allt jordiskt framträ- serat sig särskilt för Dahlgrens bildspråk, som var der, samtidigt som det himmelska görs mer fattbart i mycket speciellt, och Karlfeldt är ingalunda okritisk: mötet med det jordiska. Verkligheten får inte förintas ”Av de hopade liknelserna om månen äro somliga i konsten utan måste uttydas, säger Jean Paul. Detta sinnrika, men andra krystade” – och på ett annat stäl- möte i konsten mellan det oändliga och det ändliga, le: ”Ogenomförda, brustna och grumlade bilder alltså verkligheten, sker i konsten i symboler och me- komma i mängd på Dahlgrens konto”. taforer. Otto Fischer skriver i sin avhandling Tecknets Hur såg då Dahlgrens bilder ut, och vad var det tragedi från 1998 om symbol och allegori i Atterboms för teori som låg under dem? Ett kort utdrag ur Dahl- Lycksalighetens ö följande om metaforen i romantisk grens ”Commentarier öfver månen” från inledningen estetik: ”Att språkets abstrakta begrepp från början till Mollbergs epistlar visar hur märkliga de är. Månen är konkreta metaforer visade redan Herder, och den presenteras här i en oändlig räcka av bilder – jag ci- tanken spelade en central roll i romantikens och terar, eer Asklund, några få: idealismens tänkande. För Schellings identitetsfilo- Månen är ett stort ord, som börjar kapitlet om nat- sofi får metaforen uttrycka ett ontologiskt sakförhål- ten […] stjernorna bokstäfverna […] och solen ett lande och utgöra en intäkt på identiteten ande och cursivt ord som ingen kan öfverhoppa, emedan det natur”. Lite enklare uttryckt: att metaforen använder
11 ord från och om verkligheten när den talar om ab- strakta till och med teologiska ting – är ett tecken på Den här sortens metaforer, där identiteten mellan tanke och verklighet, eller på tys- man tar triviala ting från verklig- ka ”Geist und Natur”. Om symbolen framhåller heten och fogar dem med höga Fischer att romantikens språkfilosofi menade att den både är och betyder på samma gång, det vill säga att ting från en andlig verklighet, en romantisk symbol inte är konventionell, utan i sig kallade man på 1800-talet ”den också är den symboliska betydelsen – tecknet har del humoristiska naturidyllens av det betecknade. I botten av detta ligger Luthers nattvardslära, där närvaron i elementen formuleras metaforer”. som i, med och under dessa element. I den poetiska praktiken betyder det att de symboler som dyker upp i en romantisk dikt på ett hemlighetsfullt sätt är vad vant piliers/Laissent parfois sortir de confuses paro- de betecknar. I Dahlgrens inledning sägs i metafo- les” från Fleurs du Mal, 1857, ”Naturen är ett tempel rens form explicit att månen är ett ord, solen också där dunkla ord hörs strömma/ibland ur en levande ett ord – och ord eller tecken ska uttydas. Vad bety- pelares stam”. I de tyska och svenska romantikernas der då månens ord – ja, det utsägs i metaforerna om fattning var denna estetik, denna lära om konsten, månen som både ”kopplare och präst”, dvs. månen också en teologi, men i senare fattningar blev den en som återkastar solens ljus, är en förmedlare mellan ren estetik, där den högre eller andra verkligheten det höga och det låga, mellan ändligt och oändligt, blev den mänskliga andens högre verklighet eller det mellan himmel och jord. I denna humoristiska text fulländade konstverkets verklighet, ett slags inom- visas alltså på ett möte mellan det ändliga och det världslig transcendens, eller som Hugo Friedrich kal- oändliga, på ”coincidentia oppositorum”, motsatser- lade det i Die Struktur der modernen Lyrik (1956) om nas sammanfall. Konsten kan alltså i symboler och modernismens diktning, nämligen ”den tomma metaforer, förena kontrasterna så att den symboliska transcendensen”. innebörden bakom allt jordiskt framträder. I Dahl- I Dahlgrens texter fanns dessa symboler, dessa ting grens egendomliga stycke göms således en teori om från verkligheten eller naturen, i de mest egendomli- tingen i verkligheten: tingen i naturen är ord att tyda, ga, bisarra metaforer, till exempel ”Månen är en blank tecken eller symboler för en högre verklighet, och riksdaler i den himmelska riksbanken, stjernorna dessa symboler eller tecken kan konsten ibland an- plåt- och tvåskillingsstycken”. Denna metafor som an- vända i humoristiska metaforer, för att visa på det vänder verklighetens ”måne” som ett ord, en symbol oändliga i det ändliga, en högre verklighet i en lägre, för förmedlingen mellan det jordiska och det him- om man så vill. melska, alltså månen som ”kopplare”, gör denna för- Det här är symbolismens grundtanke – det är den medling synlig i metaforen, där månen sägs vara det som ligger under Baudelaires berömda rad i ”Corre- triviala, låga ”en blank riksdaler i den himmelska riks- spondances” om ”La Nature est un temple ou de vi- banken”, där ”himmelen” är det höga. På så vis blir metaforen humoristisk. Den här sortens metaforer, där man tar triviala ting från verkligheten och fogar dem med höga ting från en andlig verklighet, kallade man på 1800-talet ”den humoristiska naturidyllens metaforer”. Arvid Ahnfelt skrev 1876 i en levnads- teckning över Elias Sehlstedt – detta i femte delen av Sehlstedts Samlade visor och sånger – om honom som ”den senaste länken i den svenska diktningens kanske mest sjelfständiga område: den humoristiska natur - idyllen, närmast intill den harmlöse skämtare som i månen såg en holländsk ost, hvarpå de holländska sjökaptenerna i saligheten frukostera, författaren av ”Mollbergs epistlar”, och ”Våren är kommen”, skalden och komministern C F Dahlgren”. Charles Baudelaire, Fleurs du Mal (1857) Ahnfelt hade nog inte klart för sig att Dahlgrens 12 metaforer hängde ihop med romantikens och sym- vindens irrande. Och i ”Jordanden” i Flora och Bello- bolismens teori om naturen som ett tempel av levan- na producerar de märkliga metaforerna en bild av en de pelare, som talar till oss i dunkla ord. Frågan är om stad, av den prostituerade och hennes kund, där bild Sehlstedt eller den Birger Sjöberg som skrev att ”ovan- och sak glider in i varandra, där metaforerna gier för har himlen lampan tänt”, hade klart för sig det – ihop jord, mull och kropp med driens psykiska men när Sjöberg under 1925 och 1926 skrev dikterna verklighet – liksom Dahlgren utgår Karlfeldt från tra- i Kriser och kransar har hans metaforer fått funktio- ditionell symbolik. Han utgår från metaforen ”jor- nen att foga samman ande och kropp. Men innan Sjö- dens dryck”, där det vardagliga eller triviala ”dryck” bergs metaforer ska lyas fram, så måste Karlfeldts fogats samman med ”jord”, som i sin tur är en tradi- bilder granskas från ett dahlgrenskt perspektiv. Det tionell symbol för dri eller synd, och så bygger han är ju alldeles klart att ut denna metafor med andra triviala, konkreta ting till en allegorisk berättelse om hur denna dryck till- Solen från ytan verkas av dagg från månens fullhorn, av de triviala av kokande grytan rötterna och lökarna, en dryck som så småningom lyer röd en kräklo men orkar ej opp. kommer upp ur ”markens alla skålar” – också en me- Månen lik en tunna tafor, som också utvidgas till en paradoxalt motsats- med sa och färg utrunna, fylld brygd av ”lu och mull, av natt och strålar”. Den- ligger som vrakgods på vattubergets topp. na jordens på en gång symboliska och konkreta dryck skall sedan tömmas i de konkreta ”ådrors gångar”: ur ”Yttersta domen” i Fridolins lustgård är en av många metaforer hos Karlfeldt av den dahlgrenska Töm jordens dryck! Den är av dagg som dryper typen – den humoristiska naturidyllens metaforer från månens fullhorn och i mörkret kryper som Ahnfelt kallade dem. Men fråga är om Karlfeldt och samlar kra ur lökar och ur rötter här har med sig Jean Pauls och Dahlgrens teologi eller på långa vägar under mänskans fötter, estetiska teori: grytan och kräklon målar åskådligt tills den slår upp i markens alla skålar tavlan av den svaga solen, men det är nog inte fråga sin brygd av lu och mull, av natt och strålar, om en hemlighetsfull samhörighet mellan bild och där tusen drogers heta filtron ångar. sak – symbolismens levande pelare som viskar dunkla Töm jordens dryck i dina ådrors gångar!” ord är nog inte närvarande här. Men i ”Häxorna” ur Flora och Pomona är det fråga om inte bild och sak Och månen drev upp genom skyarnas sund fogas samman i bildspråket, att symbolerna och me- sin glänsande vårgaleja, taforerna på något sätt hör ihop: och vinden tog till och lät en sekund i gränden flöjlarna dreja, Du hör hans gång i lundens fläkt, som irrar skygg och vill Här går det heller inte enkelt att skilja bild och sak på mark av bruna höstlöv täckt från varandra, de är hopflätade med varandra i ett i tinande april, intrikat mönster av konkret och abstrakt, själslig och ångan av hans andedräkt verklighet och konkret, sinnlig verklighet är samma är mull som kvicknar till. sak. Och i ”Vinterorgel” i Hösthorn excellerar Karlfeldt Visserligen finns här ett mytiskt skikt – den som i dessa dahlgrenska bilder, där valvet i naturens tem- gångar i lunden är Satan själv, men andedräkten är pel är ”lågt och mörkt”, där den svarta skyn river sin ändå mullens, och det är den som kvicknar till – här svarta mantel, där ”lundarnas bleknade trasor fly”. arbetar Karlfeldt med symboler och metaforer, dvs. Och fråga är om inte dessa bilder, där lågt förenas med tecken, inte med mytologi. Här är det svårt att med högt, ska uppfattas som Dahlgrens egendomliga dra en gräns mellan bild och sak, mellan å ena sidan bilder, nämligen som bud om det oändligas och det ånga, mull och å andra sidan dri – driens psykiska ändligas sammanfall. I ”Vinterorgel” flätas på ett in- verklighet och naturens verklighet verkar vara samma trikat sätt samman natur, årstider, kyrka och – något sak. Eller rättare sagt den traditionella symbolik som transcendent, något bortomvärldsligt – om det sedan förbinder ”mullen”, med dri eller synd, utvidgas till är en tom eller en full transcendens kan man disku- en symbolisk berättelse om jordens uppvaknande och tera. I varje fall är det i strofen om den underbara to-
13 nen som symboler och metaforerna gier ihop det ändliga med det oändliga:
Från tidig skymning, då lamporna tänts i östligt kor och vintergatans valvsegel spänts av flammande flor, det susar ibland intill gryningens väkt, som stjärnornas lugna andedräkt, en enda ton, en glasigt klar och underbar.
Här har de triviala och låga lamporna, valvseglen och floret, förenats med det högsta, det himmelska – det är en förädlad Dahlgren. Den glasiga, enda tonen – vem är det som frambringar den? Frågan om det i dessa metaforer och symboler också döljer sig ett möte mellan det ändliga och oändliga tål att ställas, och ett svar kan Karlfeldt själv få ge – i inlednings- dikten ”Hösthorn”. Här vandrar hornets musikant med tiden mot ”ett högre kvarter” och då blåser den- ne musikant tidens eller månadernas gång: Här finns det typiska för denna tradition – konkreti- jag blåser er gång under stjärnans banér. seringen av den konventionella symbolen ”eld”, kon- Det droppar av stjärnljus från hösthornets rand. kretiseringen av abstrakterna Verklighet, Välvilja och Jag tvingar till andakt dess trotsiga ton Nytta med hjälp av triviala ting som träd, tegel, segel, och lägger det ner i det vintriga land stall. I Sjöbergs dikt är det knappast fråga om en för- vid konungens orgelomsusade tron. ening av oändligt och ändligt, utan här är det fråga om att visa på den förening av ande och kropp som subli- Det är svårt att inte se denne konung som någon an- meringen av drien innebär – den passionens eld, den nan än Gud själv som sitter vid sin stora vinterorgel. kärlek, som har brunnit hos diktens unge man, blir se- Det är i denna tradition Sjöberg skriver i frida - dan den energi som gjort honom till diktare: visorna, när han talar om ”vårens blomgardiner”, och framförallt i dikterna i Kriser och kransar – i ”På Kär- Ur mordiska trän lekstorget” förenas traditionell symbolik (elden som sköt skott och gren symbol för passion) i metaforen ”passionens eld” med och klara rosenkalkar konkreta, triviala ting till en allegorisk berättelse om [---] en eld på Kärlekstorget: Tack vare dig, rödmynta brassare, nu för mig Här var det jag brann bilder i eldljus stå! här steg mitt bål bland träd och torn och tegel. Tekniken är i princip densamma som hos Dahlgren Här fladdrade grann och Karlfeldt – en traditionell symbol – måne, mull, vid sus och vrål jord, eld – byggs ut, i metaforer, i utvidgade berättel- en eld som lössläppt segel . . . ser, alltså allegorier, vilka gör de symboliska tingen Verklighet ruvade grå och kall, till delar av en dubbel verklighet, antingen en över- med likgiltig min i ring: jordisk, oändlig och en ändlig verklighet, eller en Krigarens stall, psykisk och en konkret verklighet. Och denna änd- Välviljans stielse, Nyttans hall – liga eller konkreta verklighet är den låga, triviala toriga vardagsting. verkligheten – metaforernas sakled eller den allego- riska berättelsens verklighet är dryck, mull, rötter,
14 KARLFELDTBLADET 2015:1 lökar, lampor, valvsegel, flor, gardiner, torg, torn eller liga med det oändliga: ”förtvivlans pelare”, ”evigheten tegel. diade med en grimas”, ”fulländningen stansas i plåt”, Nästa steg i denna tradition är givetvis det som (I) ”tro staplad på tro på eländets flyttlass” (II och modernisterna tar, synlig i till exempel den bild i Karl XXXVIII), eller ”ångestens spik” (XIII). Vennbergs ”Halmfackla” som Ingemar Algulin i Den På denna linje i det svenska bildspråket är Karlfeldt orfiska reträtten. Studier i svensk 40-talslyrik från 1977 säkert en viktig punkt, Sjöberg likaså. Bortom dem har observerat: båda står Dahlgren, och hos honom är det klart att estetiken är förbunden med en teologi eller filosofi O du vår tankes om man så vill: bilderna visar på förbindelsen mellan vackert svängande halmfackla det jordiska och det himmelska, här är det tal om en o darrande hand som sönderstöter full transcendens, inte en tom. Frågan om den tomma kabeljo vitlök grädde transcendensen hos Karlfeldt och Sjöberg kan ställas, och övergjuter denna provensalska rätt med olja. liksom självklart hos Vennberg och Lindegren. Men troligen kan frågan om den fulla transcendensen ock- Algulin härleder denna bildtyp till T. S. Eliots bilder så ställas till en av de sista i denna svenska rad av stora av typ ” ”I have measured out my life with coffee lyriker, där denna egendomliga bildtyp fortfarande spoons” i ”e Love Song of J. Alfred Prufrock”, och lever, jag menar givetvis Tomas Tranströmer, här i kallar dem “trivialbilder”. Man kan också peka på Bir- den första dikten i debutsamlingen 17 dikter från ger Sjöberg och Karlfeldt och bortom dem C. F. Dahl- 1954: gren. Kjell Espmark, som närstuderat modernismens bildspråk, både den europeiska och den svenska, har Tingen flammar upp. Han förnimmer – däremot klart för sig att under Erik Lindegrens bild- i dallrande lärkans språk i bland annat Mannen utan väg döljer sig Birger position – de mäktiga trädrotsystemens Sjöbergs bilder i Kriser och kransar, detta i en artikel underjordiskt svängande lampor. Men ovan jord i Ord och Bild från 1970, ”Att tänka i bilder”. Espmark står – i tropiskt flöde – grönskan, med ser inte bara Eliots bildteoretiska utsagor under Lin- lyade armar, lyssnande degrens bilder – alltså formeln ”a direct sensous app- till rytmen från ett osynligt pumpverk. rehension of thought, or a recreation of thought into feeling”, det sinnliga förnimmandet av tanken, utan Vad är det för ett pumpverk – är det inte det stora också Sjöbergs bilder i Kriser och kransar, där det ab- orgverk? Eller en himmelsk riksbank? strakta förenats med det konkreta, eller om man så Eva Haettner Aurelius vill det låga eller triviala med det höga, eller det änd- Håkan Steijen död Håkan Steijen (f. 1949), trubadur, vissångare och konstnär avled den 21 mars i år. Håkan Steijen skivdebuterade 1971 med ”Utö-visan” av Evert Taube och har givit ut åtta LP-skivor och fyra CD-skivor. Under hela 1980- talet var Håkan Steijen ordförande i YTF, Yrkestrubadurernas Förening. På 1980-talet spelade han också in skivan I Fridolins spår, 14 dikter av E. A. Karlfeldt med egna tonsättningar av Karlfeldtdikter, vilket väckte nyfiken- heten på Karlfeldt hos andra unga trubadurer. I Karlfeldtbladet nr. 1/2009 gjorde Mika Larsson en längre intervju med Håkan Steijen. Där berättade han bl.a. varför han ville tonsätta Karlfeldt: ”Jag tyckte att Karlfeldts språk var så fascinerande. Så rikt på gamla fina ut- tryck, ett ymnigt bildspråk som tilltalade bildkonstnären i mig. Jag ville närma mig folkvisans ton och kände att här fanns den.” Håkan Steijens LP med Karlfeldttonsättningar finns överförd till CD och kan beställas via Karlfeldtsamfundet (se sid. 5).
15 Karlfeldt och den poetiska blåklinten av Christer Åsberg
arlfeldtsamfundets sommar- Idén med landskapsblommor förföll möte 2015 äger rum i Öster- under de stora nationernas envig götland, ett landskap som men återupplivades 1921 av Kultu- K Karlfeldt aldrig omnämnt i rella Ungdomsrörelsen, ett samfund skri och på sin höjd passerat i sov- som Karlfeldt en gång varit med om kupé. Vi östgötar får nöja oss med att att bilda. Samma år grundades För- hans främste vapendragare, Torsten eningen Östergötlands barn av Fogelqvist, var en landsman som gär- landshövdingskan Alice Trolle, som na prisade sin ”ärtförtärande, mögna gärna var god vän till Karlfeldt och bygd, Ostrogothorum terra”. Och för många andra av tidens bemärkta att ytterligare motivera valet av män. Blåklinten blev föreningens Östergötland som plats för sommar- symbol och namnet på dess tidning, mötet kan anföras att dess landskaps- som jag minns från mitt barndoms- blomma faktiskt figurerar några hem – det var på den tid då man läs- gånger i Karlfeldts diktning. te allt. Landskapsblommor lanserades av I dalmålningen ”Yttersta domens” missionsförbundets ledare P. P. Waldenström 1908 tredje avdelning finns en vacker strof om en flicka och Östergötland tilldelades blåklinten, den var ju en vars dödsmärkta gestalt kan påminna om jungfrun karaktärsväxt på de vida fält ”där skördarna, de gyl- på ängarna vid Sjugareby, här som där besjungen av lene, de bölja” enligt Sten Granlunds östgötasång. en yngling: Min latinlektor, östgötaskalden Sture Axelson, satte blåklinten som en färgklick när han tecknade Bjäl- I dagg och renhet utan sot, boslättens ännu så påtagliga förening av då och nu: av ingen hand berörd, så skall du stå vid mästarns fot, Här går Birgitta, säger sägen, du blåklint i hans skörd. var dag mot Heda torn. Törnros och tistel står vid vägen, Det är förvånande att en ”jordson” som Karlfeldt ser blåklint bland åkerns korn. blåklinten i ett förklarat sken. Tydligen var han så fäst vid blå ungflicksögon att han inte tänkte som en bon- Och i landskapets andra ände vittnar bygdepoeten de utan som den löskerkarl som han lät sjunga: Iwar Nilsson om hur en blåklintsknopp han plockat i sin sörmländska exil och satt i en vas kunde väcka I skördetider minnet av Vikbolandets sädesfält: jag sökte drömögd blåklint mellan halmen.
Dä ä då rakt besynnlit, va gläje dä kan bli Harry Martinson gav ord åt en liknande upplevelse: å en sån liten blomknôpp! Ja strax mäj tycker si framför mäj Östergötlanns slätt Där blåklinten slog en bro mä blåklintstänk i rôgen, mellan blåögdhet och himmel dä blir så ljust i hôgen, mötte jag dig å alle mörke tanker får genast ta reträtt. i soligt vete.
16 KARLFELDTBLADET 2015:1 Nils Ferlin fick inte uppleva detta, men ögonfärgen Karlfeldts vackraste blåklintsdikt är en vemodig vän- var densamma: skapsvisa inskriven i ett poesialbum och aldrig tryckt under skaldens livstid. Albumet tillhörde en ung flic- Kärlekens ögon de blåklintsblå ka, Ida Nordstedt, som liksom poeten sommaren dem mötte aldrig jag. 1894 bodde hos brukshandlare Andersson i Näs, Karlfeldts halvbror. När sommaren var slut och de För bönder däremot är blåklinten ett ogräs som sän- måste skiljas åt skrev Karlfeldt den titellösa dikten ker vetets och rågens marknadsvärde och därför bör som har sex strofer. Den första och den sjätte börjar utrotas. med samma rader: Östgöten Atterbom var trots sitt romantiska sin- nelag medveten om den bondska synen på blåklint. I Den sista blåklint som vid vägen blommar hans diktsvit Blommor får blåklinten själv försvara sin låt den för ro skull somna vid ditt bröst. existens. Skalden som glad och gagnlös strövar kring finner behag i blåklintens färg. Men ”Nyttans son”, Blåklinten är den snart vissnade blomma som här- som tagit en rökpaus på ett stenrös vid åkern, önskar bärgerar minnet av en skir vänskap. Dikten slutar blåklinten allt ont i världen, medan han med att den gamle trettioåriga skalden för den unga tjugoåringen beskriver de olika vägar de nu måste slå räknar oss, och pipnubbs-stumpen in på. Bilden följde diktaren genom åren. Trettio år slår i kras med vredens dån. senare återanvänder han i ”Vandring” albumdiktens ordalag: Blåklinten har inga korn till mjöl och malt, det erkän- ner blomman själv, men dess ”skönhet har sin egen Din väg går jämn och rak mot sol och sommar, halt”. min glider bort i dunkel och i höst.
Hennes yrke, hennes lefnad Han undertecknar dikten med Erik Karlfeldt. Debut- är, att, utan hufvudbråk, samlingen 1895 bar författarnamnet Axel Karlfeldt. slå en ring af himmelsk trefnad Först tre år senare har han bestämt sig. Med Fridolins kringom jordens lumpna tråk. visor blir han Erik Axel Karlfeldt. Christer Åsberg
17 ”Skall försöka med Karlfeldt – han är värdig!” Om ett porträtt
av Gunbritt Berggren
Sommaren 1918 har familjen Larsson flytt Ansigtet har jag icke rört, men tagit bort namnet som Sundborn och bor i Lövhulta, där Carl Lars- flög i fonden, och i stället textat det på en blå platta som son köpt en liten gård 1910. ”Vi gå i särkarna jag målat längs undre kanten, samt bakom hufvudet, S och skjortan, barfota, och ingen turist kikar fantiserat in en bit av en dalamålning, som jag en gång mellan staketspjälorna, hur pass intressanta vi ser ut. ritat av på Nordiska museet. Så diskret så… På eller rät- Och ingen piga ha vi, och jag dricker inte en droppe sprit tare i vilken institution skulle du önska ha porträttet? och röker bara pipa.” Din CL” I ett svarsbrev till förläggaren orsten Laurin skri- I ett nyårsbrev till vän skriver Carl Larsson: ”Jag ver Carl Larsson i september: ”Så rart av dig att inte tror aldrig jag slutat ett år och börjat ett nytt med en glömma bort mig! Men det skola snart de flesta göra, sådan högtidlig känsla av vemod och resignation. Både och det med rätta, ty jag är ju på visst sätt en död man. glädje och bitterhet är långt ifrån mig. Är detta det steg Själv har jag åtminstone ’skrivit av’ mig. Det är inte till den fullkomlighet, som jag hela mitt liv drömt, att bara huvudvärken – den börjar jag att vänja mig vid – även en svag, syndig människa kan nå? ---” utan det är en obetvinglig lojhet och olust bara jag tar i På kvällen den 22 januari 1919 avled Carl Larsson en ritpenna. --- Nu ser jag fram mot hösten och porträt- i sitt Faluhem. Några dagar senare infördes i Svenska terna. Skall försöka med Karlfeldt – han är värdig!” Dagbladet tre nekrologer under rubriken ”Konst och Till K.O. Bonnier skriver han vid samma tid: ”Det kultur har sorg eer Carl Larsson”, varav följande av där med memoarerna ska du inte göra dig för höga tan- Erik Axel Karlfeldt: kar om och de få icke komma ut förrän eer min död – ”Han var en stockholmare och dalkarl, han var kos- och det kan dröja odrägligt länge.” mopolit och allas vän. Han var en ljus svensk typ, vars Under hösten kontaktar Carl Larsson Karlfeldt och inre för en gångs skull höll färgen med det yttre. Det erbjuder ett porträtt. Karlfeldt tackar ja och i novem- stod en atmosfär av solig glädje omkring honom var ber kan Carl Larsson berätta: ”Falun 3 november : han gick fram. Sådan var han också som målare i sina Käre! Nu har jag fått ditt porträtt såsom jag ville ha det. allbekanta verk.
18 KARLFELDTBLADET 2015:1 I olikhet med de flesta kände jag honom inte person- ligen förrän på allra sista tiden. Det var en vecka i hö- stas som vi kom att kampera tillsammans. Jag erfor då ”Han var en ljus svensk typ, vars inre först riktigt på närmare håll vad jag visserligen först för en gångs skull höll färgen med trott mig förstå, vilken djup och allvarlig människa han var i grund och botten. Han sökte och hade säkert hela det yttre. Det stod en atmosfär av sitt liv sökt lika mycket eer innehållet som formen. Vad solig glädje omkring honom var han allt har han månntro inte velat lägga in i sitt ”Midvin- gick fram. Sådan var han också som terblot”, program-målningen som ingen förstod? Ett rikt liv i motgång och framgång, arbetslust och målare i sina allbekanta verk.” oro hade gjort honom till den han var. Det var ingen trötthet över honom, även på sistone inget kvällsvemod. Det var bara en sammansmältning av de element som Det var en vecka i höstas, vi kom att kampera till- omsider, där verket är gott, skapa en fullgången män- sammans, berättade Karlfeldt. Skälet var att sitta mo- niska, en humanist. Han var vid en förvånande ung- dell för Carl Larsson i hans ateljé i Falun och det blev domlig vigör. Han talade om att han var mätt på linje- nu ett utmärkt tillfälle att personligen lära känna va- konst, att han längtade att fördjupa sig i färgernas mys- randra bättre. Kanske var det ett första möte dem tik. Det är ju nådefullt för den som älskar livet att få emellan redan när de tillsammans 1893 till jul fick an- dö i obruten livskra med vackra arbetsdrömmar fram- svar för tidskrien Julqvällens första sida, Axel Karl- för sig. feldt bidrog med dikten Julsägen och Carl Larsson Carl Larsson ville gärna höra hjärteord. Jag tycker med mycket omfattande, dekorativ illustration till dik- att jag just nu ha mycket att säga honom vid ett emot- ten. Carl Larsson måste ha uppmärksammat Karlfeldts sett snart sammanträffande. Så blir det endast ett farväl Fridolins visor 1898 för visst har han inspirerats av dik- och ett tack bland de mångas för det varma ljus som fått ten ”Duvan och örnen”, när han inleder ett brev till strömma ut kring vårt land från Sundborn i Dalarne.” vännen Anders Zorn vid sekelskiet med följande ord: ”Du är en örn; det är din natur att höja dig öfver de an- dra flygfäna. Jag är en kuttrande dufva som beundran- de och rädd tittar upp i rymden på dig och de andra rof- fåglarna.” Allt sedan Karlfeldt från 1903 och framåt inneslöts i den nära vänkretsen runt Zorns i Mora gavs årligen återkommande tillfällen att råkas. När Carl Larsson lämnar jordelivet så snart eer den intensiva samva- ron under hösten 1918 känner Karlfeldt att han nu hade ha mycket han ville säga sin vän. Porträttet? Ja, det fanns kvar i Karin Larssons för- var, daterat 1918 och signerat C.L. Men änkan Karin undrar hur hon ska göra med porträttet och den 11 maj skickar hon ett brev från Sundborn. ”Kära Dr. Karlfeldt! Som jag tycker mig minnas skref min make till Eder före Jul och frågade vart Ni önskade att han skulle skänka Edert porträtt, men jag vet ej om han fick något svar. Det står nu här färdigt att afsändas och jag vore tacksam om Ni med ett par rader ville säga mig vart det skall sändas och under vilken form det skall skänkas till den institution Ni bestämmer. För allt vac- kert Ni skänkt oss är vi så tacksamma. Karin Larsson” Carl Larssons oljemålning av Erik Axel Karlfeldt skänktes av Karin Larsson till Nationalmuseum våren 1919. Carl Larsson, självporträtt 1916 Gunbritt Berggren 19 Harry Martinsons insiktsfulla tal om Karlfeldt
Vid hundraårsminnet av Karlfeldts födelse, 1964, höll Harry Martinson direktörstalet vid Svenska Akademiens högtidssammanträde, fyllt av precisa och originella synpunkter på ”den store vävaren i vår litteratur”, som han kallade Karlfeldt. Martinson urskiljer den sto- ra kretsloppscykeln i Karlfeldts livsverk och han iakttar hur Karlfeldts humor just av det stora projektets tyngd tvingas slå sig in i noga utfunderade mönster, hur Karlfeldt, för att använda Martinsons egna ord, på något sätt skrev kontrakt med sin metod, sålde sin själ till den, men alltid lyckades utvidga den med nya register och därmed undgick att stanna kvar i mekanik och maner:
”Karlfeldt, som säkerligen var en samlare av folklore från alla länder, var en stormäs- tare i konsten att smälta in sina kunskaper i det han diktade. … Hans dikt var en sorts bål, där kunskaper och insikter i hemlighet brändes för att uppstå som den utstrålning som betyder förvandling.”
vägvisare in i Karlfeldts diktkonst, med dess Iakttagelsernas värde minskas sannerligen inre regelverk och dess oberäkneliga verk- inte av att Martinson måste ha haft sin egen ningsförmåga. poetik, sin egen Aniara, sitt eget ekologiska Martinsons tal, som här publiceras i sin program och sitt eget kinesiska leende i tan- helhet, ingår i Harry Martinson-sällskapets karna. Martinsons tal säger något väsentligt årsbok 2014, Harry Martinson i Svenska Aka- och förut osagt om Karlfeldt och står som demien. etta år har det gått jämnt ett sekel sedan Erik orgel” den sista han gjorde, och den viktigaste. När Axel Karlfeldt föddes. Det var samma år som han skapade den dikten var även hans eget livs krets- det dansktyska kriget utkämpades. Samtidigt lopp snart fullbordat. D pågick på andra sidan Atlanten en ännu stör- Kanske var hela denna stora kretsloppsapparat en re och ännu blodigare kamp: det nordamerikanska nödvändig strategi. Kanske måste en poet som diktar inbördeskriget. I Mexiko blev den olycklige ärkeher- sig så nära ett avgudat landskap göra en sådan gene- tigen Maximilian av Österrike övertalad att bestiga ralmanöver för att undgå vad det annars hade kunnat kejsartronen i Mexiko, ett äventyr som skulle bli hans bli: ett provinsialistiskt engagemang och ingenting död. annat. Men genom denna metod lye han upp ämnet Ännu en händelse som 1864 syntes obetydlig och högt över lokaliteterna, till en universell osårbarhet. som då inte noterades av så många inträffade i Lon- En sådan diktning måste oa bli magistralt hög- don. Där grundade det året en viss Karl Marx den tidlig. Det ligger bestämt redan i dess arkitektur, som första internationalen. inte kan lyas fram ur stundens ingivelse, men pla- Här hemma var kraer igång för att försöka rädda neras, utvecklas och länge prövas. Det lätta personliga vad som räddas kunde av den för industrialismen vi- tonfallet blir då något nästan främmande. Även lätt- kande bondekulturen. Rörelsen hade sitt första verk- heten måste då uttryckas på ett annat sätt, helst som samhetsfält i Dalarna. ett stiliserat raljeri med humöret och humorn förda Själva gången i Karlfeldts lyrik överensstämmer runt i orddansen enligt ett noga utfunderat mönster med det gamla bondehushållets, och i överförd be- och med bestämda stilgrepp eller spelgrepp återkom- märkelse är det väl just det gamla självhushållets om- mande på moment. Karlfeldt skrev på något sätt loppscykel som utgör den inre ringen i hans diktade kontrakt med sin metod, sålde sin själ till den, men system, där allt beskriver kretslopp. lyckades alltid utvidga den med nya register och där- Också dalmålningarna lys med. Förvandlade av med undgå att stanna kvar i mekanik och maner. Där en lyrisk yra, som höjer deras konstvärde flera digni- mekaniken ibland ändå är tydlig blir det humorn som teter, roterar de med och dras in i zodiaken, vars öds- får motivera den. liga krets av himmelska högdjur lyer ut Elias och Att den svenska barock- och rokokodiktningen hela dalmålningsvärlden: en bild av den naiva from- vann Karlfeldts oförfalskade beundran och kärlek är hetens möte med det okända, det alltför väldiga, som klart betygat av honom själv. Att Stiernhielm, Wiwal- inte längre är mänskligt. lius, Lucidor och Bellman tydligt och naturligt ingår Men hela tiden hör vi Karlfeldts stämma i rollen i den svenska allé som leder till Pungmakarbo, förne- av en sorts förevisare eller utropare, nästan som på kade han inte ett ögonblick, men gjorde det till en en marknad eller vid en cirkus. Med hög röst beskri- styrka. Han hade poetiskt egensinne nog för att kun- ver han för de förvånade bönderna hur himladjuren na klara sig igenom så mäktiga krafält utan att nå- och de sammanvuxna tvillingarna rör sig i den ödsli- ga manegen i Cirkus Universum. Karlfeldt var förtrogen med många slags kretslopp. Karlfeldt var en diktens vävare, De återkommer ständigt och upprepas i olika former. den store vävaren i vår litteratur, De blev hans poetiska metod. En krets har att göra med människans åldrande och hans dikt förblir vad han själv och hennes försök att bli ung på nytt genom att be- ville att den skulle vara: en skön skriva ett kretslopp i gubb- och käringkvarnen. Ännu och slitstark lyrisk vävnad. ett kretsande är dödsdansen i dikten ”Jorum”, och slutligen ännu ett: det kretslopp som beskrives i hans mäktigaste och märkligaste dikt ”Vinterorgel” där de olika registren i orgeln svara mot årets gång, med pi- gon gång framstå som epigon. porna rätt insatta på rätta årstider: blyhornen i no- Den värld han diktade av sitt Dalarna är alls inte vember, salcionalen om förvåren, när sälgen blom- invändningsfri, ifall man av dikt kräver att den ska mar. Det är en mäktig dikt av en stor orgelkännare, vara med och röja väg för nya tider. Men detta var som bland mycket annat visste att salcionalpipan i aldrig Karlfeldts pretention. Även i det hänseendet gamla bondorglar var gjord av just sälgträ. tycks han ha trott på ett kretslopp, som bara skenbart Bland hans många kretsloppssymboler är ”Vinter - kunde påskyndas. Han var mycket konservativ, men
21 hans dikt var mycket sällan politisk. De dikter han sådan bruds jämmer. Eer 1793 avskaffades denna skrev med den udden är mindre än antalet fingrar på skamdräkt, sedan en sådan brud nämnda år fått kon- en hand och de är för övrigt dåliga. vulsioner, skriver Wistrand. Man kan nog säga att Karlfeldt var utvecklingspes- I Karlfeldts berömda dikt om häxorna förnimmer simist ungefär på samma sätt som omas Hardy, man ett drag av sympati för de olyckliga och utstötta, som han för den delen djupt beundrade. för de av bygdernas vidskepelser infamerade. Den Genom de tjänster han hade att sköta under sitt liv, häxa som i slutscenen bestiger bålet kan föra tanken bl. a. som bibliotekarie i Lantbruksakademien, blev till en Fågel Fenix som går under i eld för att uppstå Karlfeldt med tiden en mycket beläst man, och inte ur askan. Samtidigt symboliserar bilden solnedgång- bara i jordbruk och jordbrukshistoria. Etnografi och en, solen som går ner ”långt bort i kvällarnas kväll”, etnologi visste han säkert mer om än han ville erkän- som står insatt både i betydelsen solnedgångsärran na. Men däri låg ju också en fara, som det gällde att i väster och det Västerdalarna, där de flesta häxbrän- se upp med och undgå. Som poet inspirerades han av ningarna sägas ha ägt rum. Intressant är också att samma materier som etnologer och etnografer, men veta, att väster i en hel del folklore, särskilt i Asien, är det var ändå nödvändigt att hålla boskillnaden klar dödens väderstreck, att vandra väster ut betyder att mellan det som var poetiskt gångbart och det som var dö, men också att vandra till paradiset. Ett vanligt lo- etnografi i sak. De etnografiska föremålen skulle in kalnamn på buddistiska tempel i Japan är Nishi på Nordiska museet, men deras etnologiska utstrål- Hongwangji, vilket betyder det verkliga löets västra ning skulle in i Karlfeldts dikt. Nå, så enkelt var det tempel. nu inte. Men närheten till de båda tvillingvetenska- Karlfeldt som säkerligen var en stor kännare av pernas krafält, som alltid måste ha varit påträngan- folklore från alla länder, var en stormästare i konsten de just i Dalarna, bör redan tidigt i Karlfeldts liv ha att smälta in sina kunskaper i det han diktade. Också utgjort grund och anledning för poeten att göra pro- hans dikt var en sorts bål, där kunskaper och insikter blematiken klar för sig. Att på en gång stå fri som poet i hemlighet brändes för att uppstå som den utstrål- och stödja sig på vad folklivsforskningen faktiskt in- ning som betyder förvandling. spirerade till, men också på vad den avslöjade. Vid genomläsning av hela hans verk sedan decen- Man kan ibland vid läsningen av Karlfeldt finna nier gått finner man vilken förtrollande kra hans tecken på en dold medvetenhet om händelser och in- dikt ännu besitter, hur mycket det ännu finns att söka slag i de gamla bygdernas folkliv, som leder till så fram därur. Inte minst tydligt blir detta när man läser dystra och mörka ting att de hos många kunde ha honom parallellt med etnologien. Det finns en skyt- sprängt sönder kärleken till ämnet om de hade åter- teltrafik mellan de två elementen i den meningen där getts direkt eer rapporterna. det annars missbrukade ordet skytteltrafik verkligen Så var t. ex. bygdernas egna bestämmelser och för- hör hemma nämligen i vävkonsten. Karlfeldt var en ordningar om sina folkdräkter många gånger exem- diktens vävare, den store vävaren i vår litteratur, och pel på ett trångsinne och en dräktdiktatur, som måste hans dikt förblir vad han själv ville att den skulle vara: ha varit skrämmande och nedtryckande för många, en skön och slitstark lyrisk vävnad. Hans konst är ge- som drabbades därav. Den framstående dräktforska- nomsatt av en inre, och en yttre vederhäighet, båda ren R Gr. Wistrand har en hel del att berätta om så- i oavbruten korrespondens. Man kan i den karlfeldts- dana ting. I sitt arbete ”Svenska folkdräkter”, utgivet ka problematiken se en konstens egen teodicé, illu- av Nordiska museet 1907 redogör han bl. a. för en strerad i ränning och mönster, och anlagt med detta skamdräkt, som fram till 1793 var påbjuden och an- en orgelkonst och ett orgelbrus där stämmorna ”dan- vänd i Dellenbygden i Hälsingland. Den bars, skriver sa i vild mixtur”, men till slut av organisten samlade Wistrand, under kyrkvigseln av brudar som förverkat till enighet – en organiserad mångfald som aldrig rätten till som det heter ”kyska brudars skrud”, och upphör att verka just såsom organisten bestämt via bestod av ett vitt dok samt däröver en s.k. korsmössa andrag och klaviatur. Han stödde sig på ett system av tvenne ett par tum breda utterskinnsremsor i kors, och på en metod, men hur rikt kunde han inte variera varav ena spetsen såsom en smäck låg framåt pannan, detta system och få själva metoden att sjunga. den andra ned i nacken, de två andra nedgående till öronen. Samuel Ödmann som på 1760-talet var pre- dikobiträde åt prosten Lenæus, säger sig ha varit nära att, som han sade, ”tappa alla sina koncepter” för en
22 KARLFELDTBLADET 2015:1 I kräftans tecken
et finns en enda bok av Karlfeldt som jag säl- därför oa slående men också ensidiga intrycket, som lan öppnar. Hans biografi över skalden och grep hans poetiska blick…” författaren Carl Fredrik Dahlgren skulle ha Karlfeldt säger om den lilla pjäsen ”Argus i Olym- D lästs upp i Svenska Akademien 1921, men det pen” att ”som typiska prov på en för Dahlgren säregen blev inte av. Boken kom ut först 1924 utan att väcka ton må följande strofer lyas upp ur drunknings - någon större uppmärksamhet. döden i en numera aldrig läst bok”. En modern läsare På vintermötet i Västerås stod denna bok i cent- hajar till inför några rader på sidan 96: rum. Eva Haettner Aurelius (se sid. 9) sökte nya vägar världshavet kokade, Vesuvius flammor spydde, för Karlfeldtforskningen och fann dem i hans poetis- av örnen vingen brann, var trädtopp sveddes av, ka symboler. Karlfeldts bilder rör sig mellan himmel till sto de dödas ben förbyttes i sin grav, och jord och kan samtidigt vara både konkreta och och mänskorna av skräck i djupets hålor flydde. översinnliga. Ett gott exempel är dikten ”Vinterorgel”, som vi just hade hört framföras i Domkyrkan. Det påminner om ”Yttersta domen”, en av Karlfeldts Mångskiande och svårfattliga symboler var po- dalmålningar. Dahlgren ökar tempot genom att be- pulära i början på 1800-talet. Författare som Jean Paul skriva hur världsbranden hotar de olika stjärnbilder- och Laurence Sterne nådde en ofattbar berömmelse na, ett poetiskt knep som Karlfeldt själv praktiserade genom att hämta bilder från alla möjliga håll. Så små- i ”Elie himmelsfärd ”: ningom tröttnade läsarna på godtyckligheten i språk … röd Kräan blev om klorna; och tanke, men Carl Fredrik Dahlgren levererade mot Skytten flamman for, i luen sprang hans krut, några fina dikter innan hans stjärna falnade. Karlfeldt och Vattumannen slog sitt stora öskar ut; hyste sympati för hans verk och försökte lya fram baklänges Bocken stalp och miste båda horna. det bästa i sin bok. Eva Haettner Aurelius pekade på Dahlgrens astro- Slutdikten i ”Yttersta domen” innehåller också en röd nomiska bilder, som ger utrymme för besynnerliga kräa, men liknelsen är inte typisk för Karlfeldt. Bil- jämförelser. ”Månen är en garnhärva, som syster Freja den är mer visuell än poetiskt genomtänkt och senare nystar däruppe i skyn och vid månadens slut utnystar. undvek han sådana grepp. Månen är en holländsk ost, varpå de Holländska sjö- Solen från ytan kaptenerna i salighet frukostera. Månen är en blank av kokande grytan riksdaler i den himmelska riksbanken, stjärnorna lyer röd en kräklo men orkar ej opp. plåt- och tvåskillingsstycken.” Mästaren till ”Sub luna” gillade djärva liknelser. In- Här finns Dahlgrens kokande vatten och den röda spirerad av föreläsningen ilade jag hem för att läsa om kräan komprimerade till en briljant bild. Karlfeldt Karlfeldts bok. Han är rätt sträv när Dahlgren miss- använde tydligen Dahlgrens dikt för att pröva ett lyckas med att fullborda en bild som börjar bra: ”Oge- skrivsätt som han senare övergav. Det är hög tid att nomförda, brustna och grumlade bilder komma i någon doktorand undersöker den frågan. mängd på Dahlgrens konto. Det var det omedelbara, Lars Falk
23 Dalälven i Karlfeldts liv och diktning av Lars Östlund
Dalälven vid Brunnbäck. Foto från omkring 1930.
å barndomshemmet Tolvmansgården i Karlbo de skulle köpa sin första egna båt. Affären gjordes upp levde Karlfeldt nära Dalälven och älvlandska- vid Utsunds flottningsställe och det tog nära tre tim- pet. Flera av skaldens tidiga verk har hämtat mar att ro den nya båten uppströms hem till Karlbo. P inspiration från denna miljö. I olika form och Karlfeldt berättar hur han målade båten, utrustade sammanhang förekommer älven, floden, strömmen den med segel och döpte den till Tyr. En gång blåste etc åtminstone ett 30-tal gånger i hans diktning. det upp till oväder och de kraiga vindarna trasade Här och var skär Dalälven på sin 542 kilometer sönder både segel och mast. Vid en annan storm var långa väg från källorna i norr till havet vid Älvkarleby vindar och strömmar så starka att man fann det säk- genom rullstensåsar. Ett sådant ställe finns några rast att dra båten hem eer älvstranden. hundra meter från Tolvmansgården, nedanför platsen Vintertid används Dalälvens is till vintermete, där minnestenen från slaget mellan danskar och skridskoåkning och lekar med den slängkälke, som svenskar 1521 ”... står hög vid Brunnbäcks älv ”. Karlbo bys ungar satt upp tillsammans. Sedan barnsben var Karlfeldt mycket väl förtrogen Dalälven gjorde djupt intryck på Karlfeldt. Den med Dalälven. Han vistades hela året i dess närhet. blev en saknad följeslagare när Tolvmansgården gick Genom hans dagböcker från åren 1878-80 får vi veta ur släktens ägo 1885 och han själv flyttade till andra att han sommartid brukade ro till Krylbo och andra orter, långt från ”byn vid flod och mo”. platser i omgivningen. Tillsammans med de yngre Flera år senare återvände Karlfeldt under somrar- bröderna Carl och Per rodde han även drag, lade ut na 1893 och 1894 till Näs bruk, beläget intill Dalälven långrev, fiskade kräor och badade. I sitt herbarium i By socken. Där ägde halvbrodern August Andersson hade han många omsorgsfullt pressade vattenväxter, en handelsbod. Svägerskan Hilma Andersson var som plockats längs älvstränderna. dess utom en av de få som Karlfeldt betrodde rollen Ibland var bröderna våghalsiga och åkte på det att vara lyssnerska och som han provade sina poetiska flottningstimmer som långsamt flöt förbi på ”Brunn- utkast på. Hon kunde senare avslöja detaljer som att bäcks älv”, som Dalälven kallades på just detta avsnitt. dikten ”Ur hjärtats gåtbok” skrevs ”på den så kallade En dag fick pojkarna följa med sin pappa Erik när Biskopsholmen nere i älven”.
24 KARLFELDTBLADET 2015:1 Ty vart dunkelt ackord har jag gripit och gömt En bön och lyckönskan till alla som bor i älvlandska- och kan ge dem på nytt, långt se’n klangen du pet ges i ”En envis dalkarls visa”: glömt; och i vemodig lek skola strömma förbi Giv alla dem som vid älvarna bo sorl av vindar och älv och vår dröms melodi. förnöjsam ro, låt landet grönska, Denna dikt var tillägnad bruksförvaltarens svägerska men fyll det främst med mandom och tro! Hildur Torsell, en ”ljuslätt, älskvärd, lättlynt och in- telligent kvinna” som Karlfeldt fattat tycke för. Från Tolvmansgården kunde Karlfeldt dagligen alälven är ett väsentligt inslag när Karlfeldt betrakta Dalälven. Om han gick ut på gården eller målar sin poetiska bild av hembygden. Flera ängarna utanför gårdens grind kunde han även lyssna gånger finns den med i sammanhanget som till den i form av den mäktiga Avestaforsen, som D beskrivning av var man befinner sig. ”I är- mullrade ”dovt som en vakande humla bak åsarna” ran brummar forsen som en trumpen basfiol” heter (”Uppbrott”). det i ”Augustikväll” när ljudet från Avestaforsen skild- I dikter som ”Långt borta i världen” blir älvens ras. Det kan jämföras med hur den bakom åsarna to- brusande ett välbekant ljud som avser att påminna nade ”dovt som en vakande humla” i ”Uppbrott”. om och föra tankarna till hembygden: Vattenföringen i Dalälven varierade förr starkt med årstiderna, särskilt innan Avestaforsen byggdes Dit far min själ i den månklara natten, ut på 1890-talet och i synnerhet när vårfloden kom där vandrar jag hän i den sträva vind; med sina översvämningar. Då var älven strid och och snart hör jag dånet av älvens vatten, mäktig: jag står vid den ensliga gårdens grind. (Långt borta i världen) Hög rullar älven mellan våta slätter (Vårbild)
I ”Fäderna” refereras till de tidigare släktleden ”allt På sensommaren hade denna övermodiga karaktär upp i den urgrå tid” och hur de: avtagit:
...här i det gamla Järnbäraland Men här på älvens öde brink bröto åker på älvens strand hörs endast böljans lama slag (På älvbrinken) och malm ur gruvan bredvid. I samband med höstfloden blir det åter dramatiskt I ”Inom hässjorna” målas bilden upp av en sommar- när älven virvlar upp sitt vita skum: dag som stilla lider mot aon: Nu blommar heden röd av ljungen Över Dalälvens lugna yta och vitt av liljor älvens bröst (Höstens vår) timmerstockarna långsamt flyta. Brunnbyskogen på andra stranden Under hela sitt liv höll Karlfeldt liv i sin längtan och står under bleknande himmelsranden kärlek till Dalarna, till hembygdens natur och inte svart som ett spjäll. minst till Dalälven. Det var ett förhållningssätt och Doerna svalna i mörknande kväll. lynne som han var långt ifrån ensam om:
Hembygdens älv framträder också i ”Spelmansvisor”, Och samma lynne du nog förnam, där diktens spelman en aon kommer ”till strand- varhelst du gick fram byns vallar fram”: vid de stora älvarnas vatten från Långhedens mur till Salällets kam. Jag är den unga spelman, som dansar natten lång, (En envis dalkarls visa) och över älv och ängar far, för stunden född, min melodi. Lars Östlund
25 Epistel till Sabbacus av Lars Falk
en som går från Vita Huset till de administ- Enligt min åsikt tar Karlfeldt här upp en fråga som rativa kvarteren i centrala Washington fin- är central i alla religioner. Hur mycket bör en män- ner en serie inskriptioner i trottoaren, där niska tänka på de yttersta tingen och när ska hon D förtjänta personer hyllas under rubriken ägna sig åt sina jordiska plikter? Kyrkan måste tidigt ”e Extra Mile”. Amerikanerna använder oa ut- ta ställning till sådana frågor. Det fanns gott om trycket ”go the extra mile”, men en svensk måste kan- asketer och pelarhelgon, som ur romarnas synpunkt ske gå till Bibeln för att förstå innebörden. Karlfeldt hellre borde ha sysslat med jordbruk. Munkar sam- hade inga sådana problem. Han mindes Bergspredi- lades i kloster för att ägna sig åt ett rättfärdigt liv utan kan från sin barndom: ”Och om någon nödgar dig en en tanke på samhället utanför. mil, så gack twå med honom.” (Matteus 5:41). Orden återkommer i ”Epistel till Sabbacus” i något förändrad form.
Om du mig ser en gång på fröjdestigen, bland diktens lösa folk, i dansens tummel, giv akt, o Sabbacus, ty sannerligen Faran med en sådan livsstil är att den kan leda till jag tål ett rynkat ögonbryn, ett mummel. högmod. Superbia är en dödssynd och Jesus inskärpte Hur många sorgens mil jag ha att vandra att fromma gärningar inte ska utövas i människors må bli fördolt, men om jag nu dig nödgar åsyn (Matteus 6:e kapitel). Fariséerna ansågs skenhe- en glädjemil, gack självmant med den andra liga, eersom de betonade renhetsregler, tiondelagar och le med mig, tills kvällen molnen glödgar. och sabbatsbud, som är lätta att observera, medan mord, tjuvnad och hor sällan utövas offentligt och är Vissa lärda anser att uppmaningen att gå en extra betydligt svårare att kontrollera. mil bygger på det faktum att en romersk soldat kunde Jesus botade flera gånger sjuka under sabbaten, befalla vem som helst att bära hans packning en ro- men namnet Sabbacus syar förmodligen på berättel- mersk mil (1.5 km). Det låter märkligt och jag tror sen om hur fariséerna anklagade lärjungarna för sab- inte att Karlfeldt hade den tolkningen i tankarna när batsbrott, när de repade ax i ett sädesfält. Jesus svara- han skrev ”Epistel till Sabbacus”. de: ”Sabbaten är gjord för menniskans skull, och icke Aagot Lidforss berättade för Karl-Ivar Hildeman menniskan för sabbatens skull.” (Markus 2:27). Jesus om bakgrunden till dikten. Hon hade rest till Norge ger här klart besked om hur man bör döma när reli- för att besöka sin far vid hans dödsbädd och blev upp- giösa regler kommer i konflikt med mänskliga behov. rörd när en präst kom med hot och straffpredikningar Frågan var högst aktuell när Karlfeldt skrev sin i stället för tröst. Karlfeldt, som var passionerat för- dikt. Europa industrialiserades och det nya samhället älskad i Aagot, skrev tillbaka: ”Jag är lika ond på hår- ställdes mot det gamla. Sabbaten hade fått en ny po- da och ofördragsamma präster som du. … Det är ej litisk innebörd som arbetarnas vilodag. Skulle de ock- – trots deras anspråk därpå – de som föra himmelens så få roa sig? Frågan diskuterades flitigt, men lagen talan” (På Karlfeldts vägar II, 1982). om sabbatsbrott avskaffades först 1948 och reglerna Dikten förmedlar samma budskap. Sabbacus gillar om sabbatsfrid gällde ännu längre. inte att skalden syns ute i nöjeslivet, men uppmanas Sabbacus håller styvt på reglerna, men Karlfeldt var själv att gå ut i naturen och lyssna till dess budskap. som god lutheran mer benägen att se till avsikten. Lut- Men vem är Sabbacus? Veterligen finns ingen person her menade att religiösa bestämmelser inte behöver med det namnet. Klas Wennerberg antog att namnet följas strikt, eersom nåden inte beror på våra gär- är bildat på ordet ”sabbat”, men det förklarar inte dess ningar. Det är lika viktigt att göra sin plikt mot sam- betydelse i dikten. hället och medmänniskorna. De bokstavstroende var
26 KARLFELDTBLADET 2015:1 ”Sabbaten är gjord för människans skull, och inte människan för sabbatens skull.” Jesus disputerar med fariséerna. inte övertygade. Under 1800-talet pågick en strid mel- på slingriga vägar via bilder hämtade ur Bibeln som lan kyrkan och läsare, som inte accepterade någon an- låter hans språk komma till sin fulla rätt. Han rimmar nan auktoritet än Bibeln och dessutom ansåg sig ha ”täppta” på ”Sarepta” och får oss att undra hur versen ensamrätt på tolkningen. Ett fascinerande vittnesbörd skulle ha låtit om bibelkommissionen redan hade om denna strid är Father and son (1907) av Edmund hunnit korrigera namnet till Sárefat. Gosse. Han växte upp bland Plymouthbröderna med I de båda sista stroferna frågar skalden vilka som en far som var biolog och kristen. I valet mellan Bibeln lever rätt och vilka som ska dömas. Torsten Fogelqvist och Darwin valde fadern frälsningen, men blev besvi- skrev att Karlfeldts svar kunde summeras i det gamla ken när hans förklaring till konflikten (omphalos-teo- talesättet: ”Vi är alla smålänningar inför Vår Herre.” rin) kritiserades lika häigt från båda håll. Albert Engström citerade slutraden i dikten i sitt för - Judarna hade lika svåra problem. Hur noga måste ord till boken Naket, där han bemötte tänkbara in- lagarna följas? Enligt 2 Mos. 20:10 får inget arbete ut- vändningar mot sina teckningar: ”Förresten äro vi föras och ingen eld tändas under vilodagen. Vad in- födda nakna och förbli nakna under kläderna. Ja, vi nebär det när man är ute och går? Nya Testamentet äro enligt Erik Axel Karlfeldt ”till märgen ömkligt säger: ”oljoberget, hwilket ligger ifrån Jerusalem wid nakna inför Herran”. Slutstrofen är en ståtlig summe- en Sabbats resa” (Apg. 1:12). Judiska lärda hade räk- ring av hur det går till att leva ett liv, ”ringa och vanligt nat ut att det längsta avstånd man fick resa från sitt i öden, sorger och tidsfördriv”, utan att bekymra sig hem var 2000 alnar (omkring en kilometer). alltför mycket för morgondagen. En sabbatsväg var alltså mindre än en romersk mil (1.5 km). Karlfeldt kan ha ha detta i tankarna när Vi sörja alla och vi yvas alla. han föreslog Sabbacus att gå en mil med honom och Vi äro alla allvarsmän och narrar. sedan ytterligare en. Summan blir mer än en sabbats- Vi hyckla njutning, när vi svälja galla, väg. Skalden lockar Sabbacus i fördärvet och mycket och spänna bröstet stramt, fast hjärtat darrar. tyder på att det var meningen. Ute i naturen får Sab- En ser man stolt på yppig likvagn åka, bacus höra en predikan om våra skyldigheter ur ett en annan lomar av på fattigkärran; nytt perspektiv. Bör människan förkasta eller accep- farväl, kamrater, tills varann vi råka, tera världen? Om naturen är vacker så är det kanske till märgen ömkligt nakna, inför Herran! vår plikt att se dess skönhet. Syndar asketen när han förkastar naturens gåvor? Karlfeldt följer detta spår Lars Falk
27 Sommarminnen
et är fredag under Musik vid Siljan-veckan 2003. Eer konserten på Alfvéngården sam- las en skara i Ullvi bystuga. Jan Carlstedt, D kompositören, var en av gästerna. Vi kom i samspråk. Eer en stund dristar jag mig till att fråga: Har du någon gång tonsatt Karlfeldt? – Nej, det har jag inte. Jag berättade hur uppfylld jag just då var av dikten ”Den långa sommarn”. – Får jag skicka den till dig? – Det behöver du inte. Jag har Karlfeldt i hyllan. I oktober ringer Jan Carlstedt mig och berättar att han kommit en bit på väg. Jo, han hade också inspi- rerats av dikten, och en tonsättning för blandad kör skulle det bli. – Då ska vi höra om Gustaf Sjökvist Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare med sin Kammarkör kan ta sig an framförandet, eller Öppet tisdag, torsdag och lördag hur? – Ja, det vore ju fint! För det blir kanske inte så 13 juni – 6 augusti lätt, varnade Jan. tel. 0247-600 28, 070-580 11 95 Det var okänt för mig att Jan den här hösten plå- www.sangs.se gades av obotlig sjukdom. Kraerna avtog men det berättades för mig att hur svåra dagarna än var för lan). Dikten är skriven sent i skaldens liv och ger ut- honom, så var han angelägen om att komma till pia- tryck för vikten av att ta till vara den tid som återstår. not och fortsätta sitt komponerande. Stunderna vid Innan den första åskan kommer / och förtager somma- pianot och partituret var meningsfulla och till glädje rens glöd, / låt oss gå under naken himmel, / stilla blå för honom. När våren närmade sig var kraerna slut, och dallrande röd. --- Innan den långa sommaren lyk- och den 14 mars 2004 avled Jan Carlstedt. tar / och dess glans förbrinner som blår, / innan det Jan Carlstedts tonsättning till Karlfeldts dikt ”Den korta livet flyktar / och dess enda sommar förgår. långa sommarn” kunde överlämnas till Gustaf Sjö - Som alltid när Gustaf och hans Kammarkör besökte kvist, som med sin kunniga och varsamma hand fick oss till konsert var det fest, stor publik och vackert vä- tolka där Jan inte var så lätt att förstå. Med noterna der – men inte denna gång. Vädrets makter kom att följde ett beklagande från Jan att den åttonde strofen förstärka den allvarliga tonen i Karlfeldts dikt. Valet att inte var tonsatt. Den blev honom övermäktig (se låta kören unisont läsa den för Jan svåra strofen var www.karlfeldt.org om du saknar Karlfeldt i bokhyl- genialt. Budskapet nådde alla. Vid samma tillfälle framförde kören såväl som Bengt Emil Jonson och Kerstin Ståhl dikter av Tomas Tranströmer. Tomas själv flätade samman dikterna med egna kompositioner på flygeln. Vinden tog noterna, men Bengt Emil fångade in dem och vi skulle denna eermiddag få uppleva kanske den minnesrikaste konserten någonsin. Sommaren 2012 blev sista gången som Gustaf led- de sin Kammarkör på Sångs och den gavs som en hyllning till Tomas Tranströmer, nu äntligen Nobel- pristagare. Undrar om vi inför någon sommarkonsert under alla år i Sjugare avstått att rådgöra med Gustaf? Nej, den exklusiva möjligheten och det nöjet har vi tagit vara på. Inte bara när Gustaf själv och hans Kammarkör skulle stå på scenen. Den 15 mars kom Tomas Tranströmer och Bengt Emil Jonsson (2004) sorgebudet att Gustaf Sjökvist gått ur tiden. Begrav-
28 KARLFELDTBLADET 2015:1 ningsgudstjänsten i Storkyrkan blev, som jag person- Stor och långsam vind ligen kände det, en sista konsert ”dirigerad” av maest- från havets bibliotek. ro Gustaf. Psalmerna vi sjöng, körsången och musi- Här får jag vila. ken som han själv valt blev som en hälsning till oss Människofåglar. alla där vi samlats för att ta ett farväl av honom. Med Äppelträden blommade. programmet i handen vill jag ge er psalmnumren, se Den stora gåtan. Sv. ps. 710, 217. Psalmen ”Den signade dag” avslutade gudstjänsten. Vi sjöng den på leksandsmelodin med Den 12 april kunde vi alla läsa i tidningen att vår käre alla nio verser och vi följde kistan ut sjungande och skald gått ur tiden. Slutorden, en haikudikt löd: tog farväl. Närvaro av Gud. Tomas Tranströmer gick ur tiden den 26 mars. Det I fågelsångens tunnel uppmärksammades utöver hela världen. Under årens öppnas en låst port. lopp har vi på Karlfeldtsgården också ha förmånen av att få flera besök av Tomas och Monica Tranströ- mer, första gången redan våren 1993. Vid två tillfällen Vi träffas nästa år, / om Gud ger oss än en vår. Det är har Tomas framträtt med sin poesi och sin musik. en hälsning ni hört på Sångs många gånger. Vi har Våra år i Stockholm innebar att vi kunde råkas. Ett fått ännu en vår. sådant tillfälle var en kväll i mars 2004 tillsammans Tag mina bruna blad. O vårtid, sång- och sårtid, / med gemensamma vänner i vårt hem. ”Vi är litet sjung i min själ och dallra i mitt horn! Nu dansar räf- upptagna mitt på dagen den adertonde, men vid sex- sor över ängar och blomstersängar, men varsamt för tiden passar det bra, ” svarar Monica när vi talas vid. att rädda blåsippa, krokus och scilla, klosterlilja och Sommarens konsert, som planerades, var en gemen- viol. sam angelägenhet för oss. Den 13 juni t.o.m. 6 augusti står porten öppen för Tomas hade en bok med sig med dedikation, som spontana besök tisdag, torsdag och lördag eermid- han gav oss. Den stora gåtan, läser jag. – Den känner dag. Dessutom har vi poesivandring torsdagar i juli jag inte till! – Nej, för den släpptes idag! berättar Mo- kl. 17.00. Som medlem kan du ringa 070-5801195 och nica. Eer några timmar skiljs vi åt och Bo följer Trans- vi bestämmer en tid som passar. Guidning för grup- trömers till den väntande bilen. En förvånad, överväl- per bokas. digad och sedan mycket förtjust chaufför utbrister: Ska Annons för Sångsdagen 23 maj och Musik vid jag få köra Tomas Tranströmer? Tomas log gott. Siljan 5 juli, som är en minneskonsert för Gustaf Mer än tio år har gått sedan den minnesrika kväl- Sjökvist och Tomas Tranströmer, hittar du på sid. 5. len i vårt hem. Jag citerar ur Den stora gåtan, en dyr- Välkommen! barhet för oss, de två sista dikterna: Gunbritt i Sjugare, en dag i gäckande april
Gustaf Sjökvist och hans kammarkör på Sångs sommaren 2004.
29 Poetry & Peace i Karlbo
Nu ville jag girigt samla all nejdens drömmande fägring och sång och minnena, unga gamla, som sjunga i natt liksom livet en gång, nu ville jag doerna fånga som välla ut vårnattens jäsande brygd, och föra dig med på min långa, min ovissa väg, du min Folkarebygd!
ed starka vackra ord etsar Karlfeldt min- nena av sin barndomsbygd i hjärtats in- nersta. Hans egen väg genom livet vind- Karlfeldtsgården i Karlbo lade sig fram i stadskvarter och bibliotek, M Öppet alla dagar 30 maj – 16 augusti bland lärda kvinnor och män och till små orter och landsbygdsbyar där kunskap följde släktens gång och kl. 11.00-17.00. Servering. bildningens baner hölls högt av folkhögskolor och tel. 0226-64 51 74, www.karlfeldt-folkare.se framväxande folkrörelser. Här, där svarta skogar mumlar och bak åsarna tonar Avesta fors, njuter vi i mokratisk tid, kulturminister i Pakistan, förverkligar vårnatten och ser med tillförsikt fram emot en ny nu drömmen att också Karlfeldt ska läsas på urdu. sommar på Karlfeldts egen groningsgrund. Det glän- Hela den fina boken ”Vägen till Nobelpriset” med tju- sande generösa jubelåret för Karlfeldt 150 år inspire- go dikter och artiklar som ger ett första möte med rar till nya initiativ. Karlfeldts liv och lyriska värld översätts till det offici- En diktning så stor att den tillerkändes Nobelpriset ella pakistanska språket. Zaman hälsar att översätta- kan och ska flyga över jorden – till oväntade språk ren – som utgår från engelsk version – hittar njut- och kulturer. Fakhar Zaman, författare och, i en de- ningsfulla klanger och rytmer, som kommer att be- röra människor i en annan vardagsverklighet. Innerst inne är vi ju alla just människor. I terrorns tid behöver vi stå upp för det fria ordet – för poesins och bildkonstens betydelse för att spegla samhället, drömmarna och visionerna. Här i Folkare utmanas vi av gränsöverskridande möten som vid Fakhar Zamans besök här i höstas eller då Pa Modou Badje och hiphopgruppen Panetoz tolkade Karlfeldt- dikter på sensommarens torgfest i Avesta. Nu när vi drömmer om att i direkt anslutning till Karlfeldts - dagen – Karlfeldts 151:a födelsedag, den 20 juli – samla människor till samtal om Poetry & Peace. Med poesin som grund vill vi fördjupa oss i yttrandefrihe- ten, dess förutsättningar och verkningar. Vi vill höra vad Karlfeldt själv säger – över tid och rum – genom sina dikter och skapa möten med annan lyrik och an- dra tankar. Fakhar Zaman och Peter Curman är två Tack vare den pakistanske författaren Fakhar poeter som har lovat att medverka. Vi tänker oss tre Zaman kommer ”Vägen till Nobelpriset” (Karlfeldt- dagar med möten både på Karlfeldtsgården i Karlbo samfundets årsbok 2009) att översättas till urdu. och i Avesta gamla järnverk, som var ungt när Karl-
30 KARLFELDTBLADET 2015:1 feldt var barn och som nu är en katedral för indu- strihistoria och samtidskonst. Varmt vill vi väl- komna er, lyrikvänner! Via Karlfeldtföreningens hemsida på Internet, www.karlfeldt-folkare.se, ska vi berätta mer. Avgörande fråga är förstås finan- sieringen. Karlfeldts barndomshem i Karlbo, vid Dalälven och Krylbo, kommer som vanligt att hålla öppet i sommar, varje dag 30 maj–16 augusti. Det är trettio år sedan gården kom i Avesta kommuns ägo, och i år inleds en yttre renovering av mangårdsbyggna- den. Arbetet kommer att ske etappvis och pietets- fullt med gammaldags metoder och färger, allt un- der överinseende av Länsstyrelsens kulturmiljöen- het. Gården är byggnadsminnesförklarad, och kommunens nya kulturchef Ing-Marie Pettersson Jensen vill göra själva restaureringsarbetet möjligt att följa för en byggnadsvårdsintresserad allmänhet. Ny entreprenör kommer att svara för öppethållande Ann-Marie Perers och någon form av servering. Sommarprogrammen i trädgården i Karlbo har till minne premiär söndag 14 juni kl. 15 med Karlfeldtför- eningen som värd. Däreer följer en kavalkad av En litterär förening bygger på kärlek till författaren kulturprogram alla lördagar t.o.m. 15 augusti, och och hans miljö. Karlfeldt är rikt lottad på den punkten. den glada Karlfeldtsdagen firas som sagt 20 juli, i Karlfeldtsamfundet förvaltar det litterära arvet, medan år en måndag. Karlfeldtföreningen i Folkare vårdar traktens traditio- Välkommen – som alltid – till vänliga Dalar, till ner. Karlfeldtföreningen grundades 1984 när Tolv- Karlbo med ström i saktmod och mansgården kom i kommunens ägo. Sven Perers satt i ro, till landskap där änderna vila styrelsen för Karlfeldtsamfundet och Ann-Marie var på vilande tjärn och till tjugoårs- sekreterare och senare ordförande i Karlfeldtförening- firande Avesta Art där släggorna en. Det borgade för ett samarbete som varit till glädje pickat på hällarnas järn. för alla Karlfeldtvänner. Ann-Marie mötte oss alltid på Tolvmansgården med några ord ur dikten ”Det för- Karlfeldtföreningen i Folkare genom gångna” som betydde mycket för henne själv: ”Och här Karin Perers, ordf. är byn vid flod och mo, och här är svalans sommarbo. Här vill min oro sova i det förgångnas ro.” Ann-Marie föddes 1930 på en släktgård i norra Fol- kärna, som hon och Sven drev vidare. Ann-Marie hade många uppdrag inom kyrkan och folkbildningen, bl.a. 25 år som verksamhetsledare för Studieförbundet Vux- enskolan i Folkare, och Karlfeldt var en naturlig del av denna värld. Som klubbmästare hälsade jag varje år en busslast gäster från Avesta välkomna till Vintermötet. Först senare insåg jag att det var Ann-Marie som sam- lade dessa besökare och gjorde resan möjlig. Ann- Maries och Svens insats påminner om några ord i ”Trä - slottet”: ”Det sjunger om blomstrens prakt som blir blek, och om lyckans väv som består, det sjunger om Minnesstenen vid Karlfeldts barndomshem. Det glädjens fladdrande lek och om trohet i långa år.” är trettio år sedan Karlfeldtsgården i Karlbo kom Våra tankar går till döttrarna Karin och Maria och i Avesta kommuns ägo. deras familjer. Lars Falk 31 FOTO: PETER LARSSON
Karlfeldts sista dikt
å den ödsliga kyrkogården i Ulfsjö i Mora Finn - Doktor Helling för donatorn mark, med vid utsikt mot de blå skogsåsarna i Jöns Jönsson för övriga donatorer, P Härjedalen, bland tuvor av blåbär och slitna Lärarinnan för skolan, gravvårdar reser sig en klockstapel. Den innehåller en Fjärdingsman Lindberg för byn, klocka vars inskription är Karlfeldts sista offentliga ar- En åldring för det släkte som går, bete. Klockstapeln invigdes tillsammans med begrav- En yngling för det släkte som kommer, ningsplatsen den 26 juni 1931. Då hade EAK varit död Prästen för Mora församling. i tre månader. Det var en stor dag i bygden, om man Så stego de nio arbetarna inom stapeln.--- nu kan kalla denna ödemark uteer pilgrimsleden När prästen sade ”Amen” satte doktor Helling klockan mot Nidaros så. I gamla dokument berättas det: igång. Dånande vävde klämtslagen ut över byn, ut över ”Från alla kojor och hem gick folket, med spädbarn skogarna och hördes ända bort till Kräckelbäcken, till och åldringar till samlingsplatsen vid Morvallen. Där den gamla mor Gölin, som ej kunnat komma med till i en liten stuga klädde sig kyrkoherden i mässkrud. De kyrkogården.” flesta i församlingen hade aldrig sett en mässkrud förr. Den 26 juni 2014 firade Mora församling denna Processionen ordnades på följande sätt: Lärarinnan dag med en sorts repris med präst, gammal biskop med skolbarnen, folket två och två, assistenterna Hel- och lokala kyrkomusiker under stor uppslutning av ling och Jönsson, sist prästen…. Folket lägrade sig på såväl människor som mygg. Under invigningsdagen båda sidor av stapeln. Närmast prästen stodo lärarin- åtgick 30 vetekransar till det eerföljande kaffet. nan, ärdingsman Lindberg, en yngling, en gubbe samt Jubileumsårets åtgång var inte lika stor. Hur låter då nio av de män som deltagit i arbetet med stapel och inskriptionen på klockan? Jo: kyrkogård.” Så följde en skildring av själva invigningsakten där Här där vallfartsvägen gick fram ur skogarna bl. a. donatorer avtackades, biskopens fullmakt och tiomila, länsstyrelsens resolution upplästes, påminnelse gavs Här, där myren vart vall mellan äll och sjö, om Karlfeldst insats och uppläsning av klockans in- Här vill jag höja min röst och bjuda till pilgrimsvila skription företogs. Däreer skedde invigningen. dem som med Herranom gå, dem som i ”I klockan klämtades – ett slag för varje person – i Herranom dö. denna ordning: Claes-Bertil Ytterberg
32 KARLFELDTBLADET 2015:1 Ett aldrig tidigare publicerat foto från Ulla Barentheins fotoalbum föreställande Erik Axel Karlfeldt i lustgården på Sångs 1928. Årsboken 2015 – något utöver det vanliga!
Fridolins lustgård. Berättelsen om Karlfeldtsgården ”Den sena lustgården”, som du finner på omslagets Sångs i Sjugare är ett filmprojekt med Hans Baren - baksida). Dess utom kommer som bonus Dalarnas thein som initiativtagare. Denna unika dokumenta- museums vackra bok från jubileumsutställningen tion av gården och trädgården, med rikliga exempel 2014, ”Jag är så glad att jag fått leva”, tillägnad Erik på Karlfeldts dikter, kommer att spridas till samfun- Axel Karlfeldt. Vi i skrikommittén gläder oss över dets medlemmar i form av en DVD med texthäe. Karlfeldtårets rika skörd. Enligt planerna kommer tex- I filmen medverkar, förutom Hans, även Gunbritt ter från Sigtunasymposiet att bli årsboken för 2016. Berggren och Lars Hjertner (som bl.a. läser ur dikten Eva-Britta Ståhl
33 Verksamhetsberättelse jubileumsåret 2014
JubilEEt valdes och valdes samma personer med uppgi att År 2014 var ett speciellt år, det var då 150 år sedan gos- bland annat föra jubileumsåret i hamn. sen Erik Eriksson föddes i Karlbo, han som sedermera Jubileumskommittén under ledning av Gunilla tog sig namnet Erik Axel Karlfeldt. Ett jubileum av Stenman Jacobson hade uttänkt och genomförde ett detta slag är ett tillfälle att titta närmare på arvet, att gediget jubileumsprogram, märkt med den särskilda uppmärksamma och göra uppmärksam på, eller att jubileumslogotypen som designades av Cari Hilde - försöka få draghjälp av sådana som arbetar med brand, styrelsens webmaster och ständiga klippa i kulturarv på det ena eller andra sättet, museer, tid- typografifrågor. ningar, tidskrier, bibliotek, akademier, och gestaltan- Här är inte platsen för en uttömmande beskrivning de konst närer, vare sig de arbetar med ord, toner eller av de olika evenemangen – en sådan lämnas i särskilda bilder. artiklar i Karlfeldtbladet eller på samfundets hemsida Styrelsens planering inför året var tidig och omfat- karlfeldt.org – så här kommer endast en kort uppräk- tande. En särskild jubileumskommitté hade tillsatts, ning att presenteras. Kring några av arrangemangen och ett arrangemang som kräver lång förberedelsetid är det osäkert om det är på initiativ av styrelsen som hade sjösatts både två och tre år tidigare. Kommitténs de kommit till stånd. Karlfeldt är (som väl är) inte en- medlemmar förtjänar nämnas: Gunbritt Berggren, dast en angelägenhet för Karlfeldtsamfundet, utan Mika Larsson, Karin Perers, Gunilla Stenman Jacob- även för stora delar av Sveriges kulturliv och folkbild- son (ordförande), Claes-Bertil Ytterberg och Christer ning. Fler än styrelsemedlemmarna har känt sig kal- Åsberg. Hans Barenthein och Ylva Heijus deltog på ett lade att markera 150-årsjubileet. För alla arrange- tidigt stadium i kommitténs arbete. Styrelsen hade mangen har dock styrelsen ha en åtminstone kon- också beslutat att jubileet skulle få innebära att delar sultativ roll. Listan är knappast komplett. Den faktiska av samfundets kapital togs i anspråk. Nästa tillfälle att programrikedomen har varit större än styrelsens för- slå på stora trumman för Karlfeldt kanske låter vänta måga att fånga in alla evenemang. på sig till år 2064, då 200-årsminnet infaller. Årsmötet 2013 i Uppsala omvalde Claes-Bertil FORMAliA Ytterberg som ordförande, vilket innebar att ansvaret för jubileumsåret skulle komma att vila på hans axlar. Sammanträden Årsmötet 2014 i Leksand resonerade på samma sätt. Styrelsen har under året ha sex protokollförda sam- Till hjälp för ordföranden valde eller omvalde årsmö- manträden. tet 2013 en grupp entusiaster, som tog på sig olika spe- cialfunktioner inom styrelsen: Revisorer Anders back (kassaförvaltare) Årsmötet valde för ett år, till årsmötet 2015, Heléne Gunbritt berggren (vice ordförande) Ragnarsson, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Upp- Jörgen Eriksson (klubbmästare) sala (omval) och Abiel Oldgren, Uppsala (nyval). Års- Ola Nordenfors mötet valde vidare Ulrika Toivonen och William Nisser Ebba Nordström (klubbmästare) att vara revisorssuppleanter för ett år, till årsmötet 2015. Johannes Rudberg Gunilla Stenman Jacobson (informationsansvarig Valberedning från 2014) Valberedningen består av Bo Berggren sammankal- Jørgen Straarup (sekreterare) lande, vald till årsmötet 2016, Monica Westlund, vald Eva-britta Ståhl till årsmötet 2017 och Arne Forsell, vald till årsmötet Ett år senare, det vill säga vid årsmötet 2014, om- 2015.
34 KARLFELDTBLADET 2015:1 30 jan. Senioruniversitetet, Uppsala 30 sept. Önsta Gryta kyrka Program: Karlfeldt och den nya tidens 150 år C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna poesi. Christer Åsberg 1864 – 2014 1 okt. Hallstahammar bibliotek 18 feb. Immanuelskyrkan, Stockholm C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna Program: Karlfeldt på piedestal och i ERIK AXEL 8 okt. Dalarnas museum, Falun skamvrå. Christer Åsberg Program: Karlfeldt i sin tid. Christer Ås- 28 feb. - 30 aug. Kungliga biblioteket KARLFELDT berg, Maths Isacson Utställning: Erik Axel Karlfeldt. Invig- 9 okt. Carl Larsson-gården i Sundborn ningstal av Gunilla Herdenberg, Mika Program: Karlfeldt besöker Larssons i Larsson. Karlfeldt i Dagens dikt kl. 12.00: Första Sundborn. Gunbritt Berggren Lansering av Karlfeldt-bokstöd. minnet (7/7), En löskerkarl (9/7), Brusala 14 okt. Nobelmuseet 1 mars Samfundets Vintermöte (10/7), Sång efter skördeanden (11/7), Litteratursamtal om Nobelklassiker: Erik Stockholm. Lars Gustafsson, författare: Intet är som väntanstider (11/7), Jag är Axel Karlfeldt – du många maskers Karlfeldts förklädnader. Robert Sund, en sjungandes röst (12/7) man. Mika Larsson tonsättare och dirigent: Fyra nya ton- 10 juli Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare 15 okt. Dalarnas museum, Falun sättningar av Karlfeldt-dikter. Poesivandring i Karlfeldts trädgård Program: Karlfeldt 150 år. Gunbritt 18 mars Senioruniversitetet, Uppsala 15 juli - 7 sept. Leksands kulturhus Berggren Program: Karlfeldt på piedestal och i Utställning: Erik Axel Karlfeldt i Lek- 19 okt. Nobelmuseet skamvrå. Christer Åsberg sand. Program: Karlfeldt i ton, sång och dikt. 29 mars Falu Stadsbibliotek 18-20 juli Samfundets sommarmöte Björn Isberg m.fl. Program: Karlfeldt – humorist och 18/7 Leksands folkhögskola. Om Karl- 24-25 okt. Sigtunastiftelsen grubblare? Gunnar Birgegård, Ola Nor- feldt i Leksand. Jobs Kersti Björklöf Vetenskapligt symposium: Karlfeldt & denfors 19/7 Leksands folkhögskola. Den för- Co – den förlorande generationen? av Maj Trycksak i CD-format: Greatest arglige Karlfeldt. Ulrika Knutson Christer Åsberg, Gunnel Furuland, Hits • Tidskriften Parnass nr 2014:2, Karlfeldtsgården Sångs. Karlfeldtpriset Bengt Göransson, Camilla Hammar- utgiven av DELS (De Litterära Sällska- till Olle Persson. Medv. av Margareta ström, Eva Haettner Aurelius, Birgitta pens Samarbetsnämnd), ägnas åt Karl- Jonth, Ola Nordenfors. Hellman, Ulrika Knutson, Mika Larsson, feldt • Karlfeldtbladet 2014:1 utkommer Leksands kyrka. Karlfeldt i ord och ton. Anna Nordlund, Stina Otterberg, Maria • En film om Karlfeldtsgården Sångs i Anki Jones, Håkan Sund, Lars Hjertner Ulfgard, Claes-Bertil Ytterberg, Lars- Sjugare. Lars Hjertner m.fl. 20/7 Folkärna kyrka. Temagudstjänst: Anders Johansson, Gunnar Birgegård, 15 maj - 19 okt. Nobelmuseet ”All nejdens drömmande fägring och Stina Otterberg, Olle Persson, Mats Miniutställning: Erik Axel Karlfeldt – du sång”. Thomas Söderberg m.fl. Bergström många maskers man Karlfeldtsgården i Karlbo. Jubileums- 26 okt. Dalarnas museum, Falun 17 maj - 26 okt. Dalarnas museum, Falun program. Claes-Bertil Ytterberg m.fl. Program: Karlfeldt 150 år. Hans Baren - Utställning: ”Jag är så glad att jag fått 14 aug. Katrlfeltdgården Sångs och Lek - thein leva.” Erik Axel Karlfeldt – en minnes- sands kulturhus 7 nov. Västerås stadsbibliotek utställning Program: Min gröna passion! Gunnel C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna 24 maj Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare Carlsson 8 nov. Mikaelskyrkan, Uppsala Sångsdagen: ”Jag målar en ros och en 21 aug. Leksands kulturhus Körkonsert: Höst med kärlek och dröm- lilja därhos” Gunbritt Berggren, Siljans- Program: Vad Karlfeldts rosor berättar mar. Canzonetta, Robert Sund m.fl. näs manskör m.fl. om. Gunbritt Berggren 9 nov. Ottilia Adelborg-museet i Gagnef 29 maj Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare 29 aug. Lilla torget, Avesta Program: Ett liv i lust och längtan. Tusen trädgårdar: Öppna trädgårdar i Invigning av hyllningsplatta för Karl- Gunbritt Berggren hela landet. feldt. 23 nov. Västerfärnebo församling 3 juni Kungliga biblioteket 4 sept. Barkarö kyrka C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna Program: Karlfeldt – humorist och Program: Karlfeldt 150 år. Ett program 24 nov. Stockholms stadsbibliotek grubblare? Gunnar Birgegård, Ola Nor- om lust och längtan med humor och all- Program: Erik Axel Karlfeldt i ord och denfors var. Claes-Bertil Ytterberg, Rönnbys- ton. Lars Hjertner, Mats Johansson, Juli Årsbok: Älska, dricka, sjunga, leva, tämmorna Christer Åsberg dö. En essä om Erik Axel Karlfeldt. 6 sept. Hedemora stadsbibliotek 26 nov. Göteborgs universitet Stina Otterberg Program: Karlfeldt – humorist och Seminarium: Älska, dricka, sjunga… 2 juli Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare grubblare? Gunnar Birgegård, Ola Nor- Stina Otterberg, Agneta Pleijel, Christer Musik vid Siljan: Nu fångar jag toner. denfors Åsberg Anders Nygårds, Sofia Sandén, Lars 23 sept. Tomaskyrkan, Västerås 27 nov. Irsta församling Hjertner, Hans Barenthein C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna 3 juli Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare 25-28 sept. Bok- och biblioteksmässan, 10 dec. Mikaeli kyrka, Västerås Poesivandring i Karlfeldts trädgård Göteborg C-B Ytterberg, Rönnbystämmorna 5 juli Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare 26/9. Föredrag: Karlfeldt och 1:a världs- December Musik vid Siljan: Mikrokosmos – männi- kriget och Karlfeldt – inne och ute. CD-skiva med nya och gamla sättning- skan i världsalltet. Olle Persson, Dala- Christer Åsberg ar för blandad kör av Karlfeldtdikter: sinfoniettans kör. 27/9. Program: Om ”Älska, dricka, Kärlek och drömmar. Robert Sund, ton- 7-12 juli Sveriges Radio P1 sjunga, leva, dö”. Stina Otterberg sättare och dirigent. Ekonomi rigenten Robert Sunds tonsättningar av fyra Karl- Med styrelsens goda minne har Karlfeldtsamfundets feldtdikter, vilka framfördes av Roberts Sunds Kam- kostnader för jubileumsåret uppgått till nära 1,5 mil- markör vid mötet: Blommande Rönn, Ur hjärtats gåt- joner kronor. Intäkterna har stannat vid mera ordi- bok, De tysta sångerna och En spelmansvisa. nära 0,5 mkr. Underskottet i verksamheten, rörelse- Styrelsen har under året aktiverat sig för att med- resultatet, för år 2014 är alltså i det närmaste 1 mkr. verka till snabb utgivning av de nya tonsättningarna Eer justering av detta rörelseresultat med finansi- (vilket skett), inspelning av styckena (vilket skett) och ella intäkter och kostnader (+ 223 tkr) blir det redovi- spridning av inspelningarna till Sveriges körledare. sade resultatet för år 2014 avrundat –750 tkr. Det egna kapitalet minskar därmed till 2,7 mkr från att vid årets Sommarmötet 2014 början ha varit 3,4 mkr. Till tröst för den som beklagar Leksands folkhögskola var hemort för första delen av tappet i det egna kapitalet kan nämnas att samfundets sommarmötet 18-20 juli. Ankomstdagen, fredag 18/7, värdepapper eer årsskiet 2014/15 utvecklats väl. Det innehöll välkomst och en presentation av Karlfeldt i aktuella värdet runt den 1 mars 2015 av värdepapperen Leksand av Jobs Kersti Björklöf, deklamation av Karl- överstiger det bokförda värdet med 690 tkr. feldtdikter av Gunnar Birgegård, och ett framträdan- Samfundet kan alltså bedriva sin verksamhet vida- de av en grupp kumpaner ur Orphei Veteraner som re och är, som det ser ut idag, ekonomiskt väl rustat. under Håkan Sunds ledning sjöng tonsättningar av Detaljerad balans- och resultaträkning kommer att Karlfeldtdikter. Samkvämet under sommarkvällen översändas till medlemmarna i god tid före årsmötet. blev utdraget, Siljan låg blank och myggen var få. Lördagen den 19/7 inleddes med årsmöte. Anders Medlemmar Back läste ”Eriksgata”. Som ordförande valdes Bo Pet- Ett antal medlemmar har tillkommit. Sannolikt mot tersson, och mötet genomfördes utan yttre dramatik. bakgrund av ett antal ”drives” från styrelsens sida. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och valberedningens Antalet medlemmar (per 2015-03-11) är 627, varav förslag på innehavare av förtroendeposter fick gillan- 25 ständiga och 230 familjemedlemmar. Medlems - de. Som avslutning läste Mika Larsson ”En löskerkarl”. registret har på styrelsens uppdrag skötts av Hans Eer lunch var det avfärd till Karlfeldtsgården Barenthein. Sångs i Sjugare. Gunbritt Berggren fick av ordförande Claes-Bertil Ytterbergs hand motta en gyllene Karl- Skrikommittén feldtmedalj. Med ett podiesamtal mellan Margareta Årsboken Älska, dricka, sjunga, leva, dö. En essä om Jonth och Ola Nordenfors förbereddes nästa pro- Erik Axel Karlfeldt av Stina Otterberg utkom i juli. grampunkt, utdelning av Karlfeldtpriset. Mottagare Kommitténs medlemmar är, Gunbritt Berggren, Eli- var operasångaren Olle Persson, som – parallellt med sabeth Lindmark, Ola Nordenfors, Eva-Britta Ståhl framträdanden på operascener – ägnat sig åt roman- och Christer Åsberg. ser, bland annat Karlfeldttonsättningar. Med piano- ackompanjemang av Håkan Sund sjöng sedan Olle Karlfeldtbladet Persson ett antal sådana tonsättningar. Bladet har fått ny layout (signerad Cari Hildebrand) Dags för transport tillbaka till Leksand, nu till och utkommit med två nummer. Redaktör Gunilla Gammelgården, där Jobs Kersti Björklöf presenterade Stenman Jacobson, ansvarig utgivare Claes-Bertil hembygdsmuseet. Sommarmötet tågade sedan med Ytterberg. Redaktionskommittén har dessutom om- spelmän i spetsen till Leksands kyrka för en konsert fattat Lars Falk och Christer Åsberg. med titeln Karlfeldt i ord och ton. Anki Jones sjöng, Håkan Sund ackompanjerade på piano, Lars Hjertner Vintermötet 2014 läste dikter, och spelmän från Leksand spelade. Det Mötet ägde rum på Kungl. Musikaliska Akademin blev en mycket fin konsert (i en fin omgivning). Fest- den 1 mars. Det föregicks av öppningen av Kungl. middag på Leksands folkhögskola med mycket all- Bibliotekets utställning om Karlfeldt kvällen innan. sång följde. Det blev sent… Två programpunkter gjorde Vintermötet till ett in- Söndagen den 20/7 utcheckning och avfärd till tressant tillfälle för fördjupning i den karlfeldtska tan- Folkärna kyrka, där en temagudstjänst med titeln All kevärlden, dels författarens Lars Gustafssons föredrag nejdens drömmande fägring och sång anordnats av By- Karlfeldts förklädnader, ett föredrag som sedermera Folkärna pastorat. Biskop omas Söderberg, Avesta publicerats i Karlfeldtbladet, dels tonsättaren och di- spelmanslag och församlingsmusiker medverkade, en
36 KARLFELDTBLADET 2015:1 ståtlig procession med församlingsfanor inledde sons ritningar och dokument visades. I slutet av juni, gudstjänsten. Eeråt tågade deltagarna till Karlfeldts när rosor och liljor blommar som bäst, var Karlfeldts gravmonument på kyrkogården. Claes-Bertil Ytter- trädgård tillsammans med tusentalet andra i landet berg höll ett kort anförande och nedlade en krans, öppna hela dagen med fri entré och trots hällande Hans Barenthein läste ”Höstpsalm” ochoch en trum- regn kom närmare hundra entusiaster. petare lät en Karlfeldtmelodi flyga över kyrkogården. Under våren fick Sofia Sandén, Lars Hjertner och Eer lunch, för vilken Avesta kommun var värd, Anders Nygårds uppdrag av Samfundet, Musik i styrdes kosan mot Karlfeldtsgården i Karlbo, där ett Dalarna och Sångs i Sjugare att skapa och framföra ett jubileumsprogram var förberett. Claes‐Bertil Ytter- program med i huvudsak nya tonsättningar till skaldens berg höll högtidstal, en för tillfället organiserad kör, texter. Alla tre är hängivna folkmusiken språk. Den 2 ”Fridolinkören”, sjöng under ledning av Kerstin juli framfördes i sång och recitation, på fiol, gitarr, bas Sonnbäck‐Hagfeldt, och kulturchef Lars Åke Ever - och piano en konsert i Musik vid Siljans regi kallad ”Nu brand utsågs till ”Årets Fridolin”. fångar jag toner ur sommar och höst / och ger dem Jubileumsårets sommarmöte var till ända. Nästa visans lekande röst…” Hans Barenthein berättade om sommar väntar Vadstena. ett liv i närheten av en känd och upphöjd morfar. Den 5/7 hedrade Dalasymfoniettans Kammarkör Ungdomens Karlfeldtpris Karlfeldt 150 år med en konsert kallad ”Mikrokos- Rebecca Hagberg Snäckerström, Uppsala, belönades mos”, namnet på en dikt som tonsatts för tillfället av med första pris i årets utgåva av tävlingen för Ungdo- dirigenten David Lundblad. Den uruppfördes och mens Karlfeldtpris. Hennes uppsats har titeln ”Fyra kören sjöng också andra kära Karlfeldttonsättningar. äro säsongerna. Om årstiders porträttering i Erik Barytonsångaren Olle Persson var solist. Olle kom till- Axel Karlfeldts diktning”. baka redan den 19 juli, när vi eer årsmötet in ledde Samfundets 150-årsfestligheter på Lekängen till lock - Bokmässan ande toner på horn, kohornet som var skaldens ”höst- Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i slutet på horn”. Dikten ”Hornlåt” lästes av Gunnar Birge gård. september medverkade samfundet med monter, sam- Program se ovan. Skaldens uppmaning: Låt klinga ordnad med DELS, De litterära sällskapens samar- våra dagar / som vind i gröna hagar / som hav i bölje- betsnämnd. Årsboksförfattaren Stina Otterberg var i gång… hörsammades i jublande allsång under Mar- ropet på seminarieestraden, och där medverkade gareta Jonths ledning till avslutning. även Claes-Bertil Ytterberg och Christer Åsberg. När trädgårdsexperten Gunnel Carlsson gästade oss den 14 augusti och botaniserade bland skaldens Karlfeldt & Co – den förlorande generationen örter fylldes ladan av vetgiriga trädgårdsfantaster. På Sigtunastielsen avhölls 24-25 oktober ett veten- Sommarens öppethållande varannandag med guida- skapligt symposium där de så kallade nittiotalisternas de visningar var nu till ända och endast inbokade framtid diskuterades. Symposiet samlade en lång rad gruppbesök, välkomna maj-september, återstod. medverkande och åhörare. Bland de medverkande kan nämnas Gunnel Furuland, Bengt Göransson, Hälsning Camilla Hammarström, Eva Haettner Aurelius, Bir- Till alla som bidragit till eller deltagit i sådant som gitta Hellman, Ulrika Knutson, Mika Larsson, Anna samfundet arrangerat under jubileumsåret riktar sty- Nordlund, Stina Otterberg, Maria Ulfgard, Claes- relsen ett varmt tack. Redogörelsen i verksamhets - Bertil Ytterberg och Christer Åsberg. Vid ett ”Kvälls- berättelsen har – för att inte svälla till oläsbarhet – program med skalder och kompaner” medverkade hållits kortfattad. Många betydel- bland andra Mats Bergström, Gunnar Birgegård, Sti- sefulla och angelägna insatser har na Otterberg och Olle Persson. därmed hamnat utanför redo- görelsen. Dessa insatser är inte Karlfeldtsgården Sångs förbisedda eller glömda. De är Karlfeldtsgården i Sjugare öppnades för besök i maj erkända och dokumenterade i och den 24 maj, på Sångsdagen sjöng Siljansnäs man- annan ordning. skör in våren. ”Jag målar en ros och lilja därhos...” var rubriken för Gunbritt Berggrens berättelse om träd- Styrelsens genom gårdens tillblivelse. Trädgårdsarkitekten Ester Claes- Jørgen Straarup
37 Inbjudan till Karlfeldtsamfundets års- och sommarmöte 2015
I den östgötska kulturbygden finner vi spåren av åt- skilliga författare alltifrån Heliga birgitta , P D A Atterbom, Verner von Heidenstam, Ellen Key till Moa Martinson, Olle Hedberg och tage Danielson. Samfundet höll sitt sommarmöte i Vadstena för 20 år sedan, så det kan vara dags att återvända. Inspirerade av förra årets seminarium i Sigtuna, där det konstate- rades att de litterära sällskapen framöver kommer att behöva intressera sig för varandra, inbjuder vi med- lemmar i Heidenstamsällskapet att förena sig med oss i Vadstena. Vi hyllar var sin skald, men ambitionen att hålla minnet av och intresset för deras diktning levan- de är densamma. Låt oss berika varandra!
Priser och anmälan
Deltagaravgift ...... 300 kr Dubbelrum inkl frukost, per natt ...... 980 kr Enkelrum inkl frukost, per natt ...... 590 kr Fredag: Lätt middag, lättöl/vatten,...... 150 kr Lördag: För-och eftermiddagskaffe, lunch...... 235 kr Lördag: Middag, välkomstdrink, tre rätters måltid exkl vin (vinbiljetter tillgängliga) ...... 400 kr Pris för hela vistelsen (inkl deltagaravgift) I dubbelrum per person...... 2065 kr I enkelrum per person ...... 2265 kr Endast måltider och deltagaravgift ...... 1085 kr
Anmälan och bokning sker med anmälningsblanketten och insättning av aktuellt belopp på Karlfeldtsamfundets årsmöteskonto pg 1 28 78-5 före den 10 juli 2015. Vid anmälan efter detta datum kan inte rum garanteras. Efteranmälningar accepteras, om rum finns tillgängliga eller om inte logi önskas.
Frågor besvaras av Ebba Nordström Heliga Birgitta i Vadstena kloster- mobil 0703-59 37 47 kyrka - den äldsta bevarade av- e-post: [email protected] bildningen från omkring år 1425.
38 Nya medlemmar i 14-16 augusti Karlfeldtsamfundet i Vadstena Vi önskar er varmt välkomna i samfundet! Alvin, Carol...... Växjö Berg, Anders ...... Hägersten Berggren, Anna...... Stockholm Preliminärt program Borggren, Eva ...... Kista Enby, Gunnel ...... Göteborg FReDAg 14 AuguSTi Eriksson, Åke H...... Kareby 15.00 Incheckning på Vadstena folkhögskola Henrikz, Per-Henrik ...... Hägersten 17.00-18.00 Registrering Joas, Erik ...... Göteborg 18.00 Lätt middag Kahn, John...... Farsta 19.30 Hälsningsord Claes-Bertil Ytterberg Larsson, Rolf...... Vattholma Verner von Heidenstam välkomnar oss Lindén, Eva...... Viken P-G Andersson, intendent på Övralid och Lindén, Hans ...... Viken Elizabeth Wrangsjö, ordf. i Heidenstam- Lindgren, Jon ...... Västerås sällskapet Lindström Larsson, Ann-Christin...... Vattholma Musikalisk soaré med medverkan av Lundgren, Henning...... Skellefteå studenter från folkhögskolans musiklinje Montan, Camilla...... Sollentuna Myrström, Ulla...... Orsa LöRDAg 15 AuguSTi Nilsson, Isabella...... Skövde 09.00 Årsmöte Nordeman, Anna-Karin ...... Malmö Kaffepaus von Platen, Margareta ...... Stockholm 11.00 Äntligen! Om Nobelpristagar- Strick, Eva-Karin...... Båstad generationen i svensk litteratur Ögren, Svante...... Sigtuna Föredrag Martin Kylhammar, professor vid Tema Kultur och samhälle vid Linköpings universitet 12.15 Lunch 13.30 I Birgittas fotspår Ingegerd Lindaräng, adjunkt, kultur- och poesiälskare, lärare, Vadstenabo Kaffepaus Vandring i Vadstena 18.30 Samling kring drink 19.00 Middag
SöNDAg 16 AuguSTi Karlfeldt på Bokmässan 10.30 Övralid. Vi besöker Heidenstams hem Karlfeldtsamfundet kommer även i år att delta Kaffe och smörgås i Farfarsstugan för på Bokmässan i Göteborg 24-27 september den som önskar med en egen monter i anslutning till De Litte- Avslutning rära Sällskapens (DELS) scen. Årets bokmäs- sa kommer att ägna extra uppmärksamhet åt Ev. uppdatering av programmet kommer yttrandefrihetsfrågor. att finnas på samfundets hemsida, www.karlfeldt.org
39 Den sena lustgården av Erik Axel Karlfeldt
Än ligger jorden full av vår och syra och ältar som en deg sin tunga jäst, och genier flyga med förhållen lyra som sunnansuckar genom hård nordväst.
Jag vet en fattig lustgård vid vars grindar ung sommar dröjde, tveksamt och försagt, tills låset rycktes upp av himlens vindar för sol och åska och all livets makt.
Min levnads liljkonvalj sprack ut vid Aron, midsommarblomstret stod till sankte Per, än knoppas liljan i mitt hjärtas Saron, jasminen blommar, fastän lars är här.
Nåväl, låt höstens nya färgspel blandas med sommarfloret som för mig står kvar, att jag må fullt och mäktigt samman andas här i min lustgård det som är och var.
Och när ändock den stora frosten nalkas som smular solens sista barn till sto, så låt mig känna, medan blodet svalkas, det rika livet som ett nejlikdo. ur Hösthorn (1927)
Hur lätt bli människornas kinder heta av Verner von Heidenstam
Hur lätt bli människornas kinder heta! De döma snabba, fast de litet veta, de många rösterna, som hjärtan mäta. Men i vart hjärta finns en dörr med lås, ett hemligt rum, vars nyckel ingen finner, och oljan, vilken i dess lampor brinner, är hemligheter som med oss förgås. i nyckelhålets strimma på vår väg vi röra oss och vakna upp och somna. Hon leder oss, och långt i ärran komna den strimman lyser våra sista steg. ur Dikter (1895)