ÅLAND 1–5 AUGUSTI 2017 KATRINA KAMMARMUSIK

KONSTNÄRLIG LEDARE: CECILIA ZILLIACUS TEMA MED VARIATIONER

1 KKulturföreningen Katrina Katrinafestivalen 2017 varierar sig på längden och tvären

”Variation är en källa till bristande kvalitet, och måste därför kartläggas, övervakas och om möjligt reduceras” (Wikipedia ang. variation i kvalitetsteknik)

För en maskin kan variation vara direkt ödesdiger, medan det för oss människor snarare är livsviktigt. Där maskinen behöver total förutsägbarhet och stabilitet, frodas människans förmåga att lära sig, känna empati, förmedla budskap, av variationen, det nya perspek­ tivet. Luther reformerade för 500 år sedan kristendomen. Finland lyckades för 100 år sedan bli självständigt efter ryska och svenska styren. Helt säkert har dessa förändringar, variationer i livets praktik, påverkat tidens människor och deras musik. Katrinafestivalen 2017 varierar sig på längden och tvären! Många är de tonsättare som låtit sig inspireras av variationen som form – en lustfylld lek med ett tema! Klassiska kammarmusikpärlor med just formen Tema med variationer varieras med ovanliga kammarmusikverk och varianter på genrer och instrumentkombinationer. Under festivalen får vi höra musik ur nya perspektiv, se en annan sida av saken, möta ljudvågor av ovanlig storlek och överraskande frekvenser då Lena Willemark ger Bachs koraler ett nytt folkmusikansikte och Svante Henryson hårdrockar och bluesar på solo­ cello. Gitarristen Mats Bergström är lika ekvilibristisk och skönspelande i verk för piano eller violin eller, förstås, gitarr(!) – Margareta Bengtsons ojämförliga sopran till eget ljuv­ ligt harpackompanjemang. Pianisterna David Huang och Paavali Jumppanen, stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen­ , lutenisten Jonas Nordberg, stråkmusikerna Amalie Stalheim, Daniel Migdal och Ylvali Zilliacus, ger, inspirerade av varandras likheter och olikheter, tolkningar av och varianter på, stor musik från alla epoker. Lyssna även till hjärnforskarens, historikerns och konsulns samtal och berättelser om människors och staters förhållande till variationen genom livet och tiderna – på brunchen den 5 augusti. På alla varierande vis verkligt varmt välkomna! Cecilia Zilliacus, konstnärlig ledare

2 BILJETTER FOTOGRAFERING Biljetter kan köpas i TipsEttan, Torggatan 12, Fotografering, ljud- eller bildupptagning är Mariehamn, tfn. +358 18 17411 eller online inte tillåten under konserterna utan sär­ via www.katrina.ax. Under festivalveckan skild överenskommelse med arrangören. 31.7–4.8 säljs biljetter även i Kulturfören­ ingen Katrinas kansli, Norra Esplanadgatan KONTAKT & INFORMATION 5, inne på gården, kl. 10.00–11.30, kl. 14.00– Kulturföreningen Katrina 17.00 samt en timme före konserten på Norra Esplanadgatan 5 konsertplatsen. Reserveringar kan göras via AX-22100 Mariehamn, Åland [email protected]. Reserverade biljetter bör Tfn. +358 40 1649310 lösas ut senast 15 minuter före konserten. [email protected] www.katrina.ax Biljettpriset anges i programmet. Det lägre priset avser medlemmar i Kulturföreningen TACK Katrina samt studerande under 26 år. Fri Vi tackar våra sponsorer, bidragsgivare och entré gäller för alla under 18 år förutsatt samarbetspartners Alandica Kultur & Kon­ att det finns lediga platser. gress, Bagarstugan Café & Vin, Bergmans fisk, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse, KONSERTPASS Fina Fisken Åland Ab, Finströms försam­ Ett konsertpass kostar 130 euro och ger ling, Föreningen Konstsamfundet, Hotell inträde till samtliga festivalevenemang, Arkipelag, Kastelholms slott, Mariehamns dock ej till brunchkonserten den 5 augusti församling, Mariehamns stad, Odlarringen, och kan köpas i föreningens kansli eller i Stiftelsen Emelie och Rudolf Gesellius samband med konserterna. fond, Svenska kulturfonden, Varuboden, Viking Line, William Thurings stiftelse, GRATIS TRANSPORT ÅCA, Ålands landskapsregering, Ålands Gratis transport till konserterna utanför musikinstitut, Ålands Trädgårdshall samt Mariehamn ordnas vid behov via Kultur­ alla annonsörer, medverkande artister och föreningen Katrina, tfn. +358 40 1649310. personal.

3 PROGRAMÖVERSIKT

TISDAG 1.8.2017 ONSDAG 2.8.2017 Paavali Jumppanen (piano, 10.00 Bagarstugan Café & 10.00 Bagarstugan Café & orgel) Vin, Mariehamn (fri entré) Vin, Mariehamn (fri entré) Daniel Migdal (violin) Frukostkvart Frukostkvart Jonas Nordberg (luta, teorb, Cecilia Zilliacus (konstnärlig Cecilia Zilliacus (konstnärlig barockgitarr) ledare, violin) ledare, violin) Johanna Persson (viola) Margareta Bengtson (harpa, Paavali Jumppanen (piano) Kati Raitinen (cello) sång) Lena Willemark (violin, sång) Amalie Stalheim (cello) David Huang (piano) Ylvali Zilliacus (viola) Lena Willemark (violin, sång) Daniel Migdal (violin) Cecilia Zilliacus (violin) Amalie Stalheim (cello) 12.00 Sankt Görans Ylvali Zilliacus (viola) kyrka, Mariehamn (15/10 €) 19.00 Sankt Görans kyrka, Lek 22.00 Finströms kyrka Mariehamn (25/20 €) A. Pärt – W.A. Mozart / (15/10 €) Invigningskonsert A. Pärt – S. Jernberg – Goldbergvariationerna Svensk folkmusik – C. Ives – L. van Beethoven J. S. Bach / D. Sitkovetsky E. Cruciger / J.H. Schein – Margareta Bengtson (harpa, Cecilia Zilliacus (violin) O. Adolphson – sång) Johanna Persson (viola) S. Henryson – G. Mahler / Mats Bergström (gitarr) Kati Raitinen (cello) A. Schnittke – David Huang (piano) P. Tjajkovskij – A. Arenskij Paavali Jumppanen (piano) TORSDAG 3.8.2017 Margareta Bengtson (harpa, Daniel Migdal (violin) 10.00 Bagarstugan Café & sång) Johanna Persson (viola) Vin, Mariehamn (fri entré) Mats Bergström (gitarr) Kati Raitinen (cello) Frukostkvart David Huang (piano) Amalie Stalheim (cello) Cecilia Zilliacus (konstnärlig Paavali Jumppanen (piano) Cecilia Zilliacus (violin) ledare, violin) Irina Mataeva (sopran) Mats Bergström (gitarr) Daniel Migdal (violin) 19.00 Sankt Görans kyrka, Svante Henryson (cello) Jonas Nordberg (luta, teorb, Mariehamn (20/15 €) Irina Mataeva (sopran) barockgitarr) Döden, döden, döden Jonas Nordberg (luta, teorb, Johanna Persson (viola) J.S. Bach – A. Boleyn – barockgitarr) Kati Raitinen (cello) F. Bridge – J. Dowland – Det lägre priset avser med­ Amalie Stalheim (cello) B. Britten – R. de Visée – lemmar i Kulturföreningen Lena Willemark (violin, sång) S-D. Sandström Katrina samt studerande under 26 år. Fri entré gäller Cecilia Zilliacus (violin) Margareta Bengtson (harpa, för alla under 18 år förutsatt Ylvali Zilliacus (viola) sång) att det finns lediga platser.

4 PROGRAMÖVERSIKT

12.00 Sankt Görans FREDAG 4.8.2017 19.00 Sankt Görans kyrka, kyrka, Mariehamn (15/10 €) 10.00 Bagarstugan Café & Mariehamn (25/20 €) Klassiska variationer Vin, Mariehamn (fri entré) Early Folk – and late F. Mendelssohn – W. A. Frukostkvart R. Kahn – S. Henryson – Mozart – F. Schubert Cecilia Zilliacus (konstnärlig J. Dowland – H. Purcell – David Huang (piano) ledare, violin) Svensk folkmusik – J. Brahms Paavali Jumppanen (piano) Johanna Persson (viola) Margareta Bengtson (harpa, Irina Mataeva (sopran) Kati Raitinen (cello) sång) Daniel Migdal (violin) Mats Bergström (gitarr) Cecilia Zilliacus (violin) 12.00 Ålands konst­ Svante Henryson (cello) Ylvali Zilliacus (viola) museum, Mariehamn David Huang (cembalo) (www.konstmuseum.ax) Paavali Jumppanen (piano) 19.00 Kastelholms slott, Renässansjazz och Daniel Migdal (violin) Sund (20/15 €) cellofest Jonas Nordberg (luta, teorb, Variationsvarianter G. Colombi – A. Hillborg / barockgitarr) Svensk folkmusik – P. Ortiz / R. Wallin / Johanna Persson (viola) M. Uccellini – G. de Fru­ J. Kaipainen / S. Stucky – Kati Raitinen (cello) merie – S. Henryson – B. Petkere – A. Ronell – Amalie Stalheim (cello) M. Bengtson –M. Marais – K. Swift – Improvisation – Lena Willemark (violin, sång) T. Aulin – T. Merula Jazzstandards Cecilia Zilliacus (violin) Margareta Bengtson (harpa, Margareta Bengtson (harpa, Ylvali Zilliacus (viola) sång) sång) Mats Bergström (gitarr) Mats Bergström (gitarr) LÖRDAG 5.8.2017 Svante Henryson (cello) Svante Henryson (cello) 10.30 Alandicas foajé, David Huang (cembalo) Jonas Nordberg (luta, teorb, Mariehamn (25 €, inkl. brunch) Daniel Migdal (violin) barockgitarr) Sverige, Finland, Ryssland. Jonas Nordberg (luta, teorb, Kati Raitinen (cello) Ett samtal om variationens barockgitarr) Amalie Stalheim (cello) betydelse för hjärnan, hjär- Johanna Persson (viola) tat och politiken. Kati Raitinen (cello) 15.00 Ålands musikinstitut, Musik av Jean Sibelius, Lena Willemark (violin, sång) Mariehamn (fri entré) Bartok, improvisation. Cecilia Zilliacus (violin) Konsert med mästar­ Olof Ehrenkrona (Sveriges kursens deltagare generalkonsul på Åland), 21.00 Kastelholms slott, Fredrik Ullén (hjärnforskare, Sund (20/15 €) pianist), Johanna Wassholm Program, se kl. 19.00. (historiker), festivalartister

5 KONSERTPLATSER

Alandica kultur Kastelholms slott och kongress Kungsgårdsallén 5 Strandgatan 33 Sund Mariehamn

Bagarstugan S:t Görans kyrka Café & Vin Ö. Esplanadgatan 6 Ekonomiegatan 2 Mariehamn Mariehamn

Finströms kyrka Ålands Pålsbölevägen konstmuseum Finström Storagatan 1 Mariehamn

Ålands EXTRA KONSERT musik­institut LÖRDAG 5.8.2017 Grindmattesvägen 7 19.00 Sankt Görans kyrka (10 €) Mariehamn M. Nielsen – A. K. Petersen – I. Broman – A. Gerstrøm – L. Karlsson – Þ. Jónsdóttir Ensemble Sirius: Sofie Brems Sørensen (trum- pet), Kristina Thede Johansen (saxofon), Agnes Holmberg Lundevall (kontrabas), Friederike Funk (piano), Ninna Morsing (slagverk)

6 SANKT GÖRANS KYRKA 19.00 1 AUGUSTI

TISDAG 1.8.2017 Anton Arenskij (1861–1906) 19.00 Sankt Görans kyrka, Mariehamn Stråkkvartett nr 2 a-moll för violin, Invigningskonsert viola och 2 celli, op. 35 (1894) I. Moderato Svensk folkmusik II. Variationer på ett tema av Tjajkovskij III. Andante sostenuto – Allegro moderato Elisabeth Cruciger (c. 1500–1535) Johann Hermann Schein (1586–1630) Margareta Bengtson (harpa, sång) ”Herr Christ, der einig Gotts Sohn” Mats Bergström (gitarr) David Huang (piano) Olle Adolphson (1934–2004) Paavali Jumppanen (piano) Habanera, sånger Irina Mataeva (sopran) Daniel Migdal (violin) Svante Henryson (1963–) Jonas Nordberg (luta, teorb, barockgitarr) Ur Sonat för soloviolin (2009) Johanna Persson (viola) IV. The Three-headed Ostrich, Kati Raitinen (cello) Allegro moderato, Amalie Stalheim (cello) V. Siciliano Lena Willemark (violin, sång) VI. Presto Cecilia Zilliacus (violin) Ylvali Zilliacus (viola) Gustav Mahler (1860–1911) Alfred Schnittke (1934–1998) Pianokvartett a-moll (1876) Nicht zu schnell

Paus

Pjotr Tjajkovskij (1840–1893) ”Legend”, op. 54 ”To Forget So Soon” ”It was in the Early Spring”, op. 38:2 Konserten slutar ca kl. 21.10

7 1 AUGUSTI SANKT GÖRANS KYRKA 19.00

invigningskonserten i årets upplaga i Sverige 2010. Den har getts ut på skiva av Katrina kammarmusik finns en del med Cecilia Zilliacus, samt med den franska I rysk musik som på många sätt visar violinisten Helene Collerette. släktskap med och närhet till sin tradition. Gustav Mahler (1860–1911) är väl när­ Men också den svenska folkmusiktraditio­ mast förknippad med symfonier och vokala nen finns representerad, och namn som tonsättningar. I ungdomen komponerade Olle Adolphson. Av nyare märke är Svante han emellertid kammarmusik för mindre Henrysons (1963–) expressiva Sonat för besättningar, men det enda egentliga tidiga soloviolin ur vilken delar kommer att spelas. kammarmusikverk som inte försvunnit i Elisabeth Cruciger var den första historiens vindar är Pianokvartett i a-moll. kvinn­liga poeten och hymnförfattaren Verket fullbordades aldrig men är ändå under den protestantiska reformationen. märgfullt och vitalt. Man har en känsla av Hennes text Herr Christ, der einig Gotts att mystiken tätnar som svar på en fråga Sohn trycktes 1524 tillsammans med 18 som ställts i ett tillstånd av stark namnlös andra hymner av Martin Luther som hon längtan. Denna kvartett är skriven för var nära vän med. Texten kombinerar den standardbesättning och har en mörk lutheranska läran med medeltida mystik, romantisk stämning med dynamiska och som Cruciger var bekant med sedan harmoniska kontraster. Musiken utvecklas nunnetiden före konverteringen. Ett antal långsamt (verket består av en enda sats). tonsättare har skrivit musik till texten. Pianokvartetten blev ofullbordad av Sonat för soloviolin är komponerad tonsättaren, men en 24 takter lång skiss direkt för Cecilia Zilliacus. Hon och Svante till en scherzosats har bevarats. Ett antal Henryson har samarbetat ända sedan försök har gjorts av skilda tonsättare för 1996 då hon gästspelade på hans album att fullborda skapelsen, och den version Enkidu. Influenserna till stycket är många. som hörs här färdigställdes 1988 av Alfred Verket har sju satser. Henryson använder Schnittke. många speltekniker i verket, och pizzicato Känd för symfonisk musik och operor förekommer ovanligt ofta, både höger- är Pjotr Tjajkovskij (1840–1893). Men och vänsterhandsvarianten. Verket urupp­ utöver det också för musik med en rad fördes 2009 på Musikaliska i Stockholm, andra sammansättningar: symfoniska och fick pris som Bästa Kammarmusikverk dikter, stråkkvartetter, pianokonserter,

8 SANKT GÖRANS KYRKA 19.00 1 AUGUSTI pianokompositioner. Tjajkovskij skrev vid rika studenter (bl.a. Skrjabin, Rachmaninov, återkommande tillfällen också ett stort an­ Gretjaninov) men påverkats av sin store tal sånger varav många är djupt påverkade förebild så till den grad att han trots fina av rysk folkmusik. Hans popularitet kan egna kvaliteter länge ansågs osjälvständig. nog inte sägas vila på denna sångskatt, men Nya vindar har emellertid inneburit nya i sångerna kan man tydligt känna den breda synsätt och Stråkkvartetten i a-moll är ett och emotionella spännvidd som löper som bra exempel på att han är en stark kam­ en nervtråd genom hans tonsättargärning. marmusikkompositör. Västerländskt inriktad som Tjajkovskij var, Inskriptionen ”Till Tjajkovskijs minne” anas i sångerna en kontakt med den rika förpliktar förstås, och den andra satsen är centraleuropeiska traditionen. Melankoliska mycket riktigt ett variationsverk byggt på drag, klanger och återklanger speglar ett sången ”Legend” av Tjajkovskij. De sju va­ liv med depressioner, förtryckt homo­ riationerna drar iväg från huvudtemat och sexualitet, outhärdlighet. de fyra instrumenten (inte i standardsätt­ Den ryske tonsättaren Anton Arenskijs ning, utan i den ovanliga sättningen violin, (1861–1904) musik bär ett romantiskt viola och två celli) utforskar de tonala stilideal med referenser till framför allt och textuella förhållanden i musiken. Den föregångaren Tjajkovskij. Professor som hymnartade finalen avslutar verket med Arenskij var vid Moskvakonservatoriet svällande klanger och påtaglig intensitet i hade han undervisat ett flertal framgångs­ uttrycket.

9 2 AUGUSTI SANKT GÖRANS KYRKA 12.00

ONSDAG 2.8.2017 Ludwig van Beethoven (1770–1827) 12.00 Sankt Görans kyrka, Mariehamn Pianosonat nr 30 E-dur, op. 109 Lek I. Vivace ma non troppo. Adagio espressivo II. Prestissimo Arvo Pärt (1935–) III. Gesangvoll, mit innigster Empfindung. Fratres, för violin och gitarr Andante molto cantabile ed espressivo (arr. Mats Bergström) Margareta Bengtson (harpa, sång) Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791) Mats Bergström (gitarr) Adagio ur pianosonat F-dur KV 189e David Huang (piano) (bearb. Arvo Pärt) Paavali Jumppanen (piano) Daniel Migdal (violin) Sofia Jernberg (1983–) Johanna Persson (viola) Lek Kati Raitinen (cello) Amalie Stalheim (cello) Charles (1874–1954) Cecilia Zilliacus (violin) Sånger (arr. Margareta Bengtson) ”Mists” ”The Childrens Hour” ”Evening" ”A Night Song” ”Canon” ”West London” ”The Greatest Man” Konserten slutar ca kl. 13.10

10 SANKT GÖRANS KYRKA 12.00 2 AUGUSTI

en estniske tonsättaren Arvo sonatsatsens subtila växlingar mellan olika Pärts (1935–) musikaliska pro­ stämningslägen av djup lidelse och skönhet Dduktion kan indelas i två olika lyfts liksom upp i en spröd klarhet. stilinriktningar. Den förra perioden, med Sofia Jernberg (1983–) vandrar i sitt verk skrivna fram till mitten av 1970-talet, musikerskap mellan genrer och uttrycks­ kännetecknas av ett experimenterande sätt. I hennes pianotrio Lek, som inte tycks med musikaliska kollage, tolvtonsteknik innebära ett undantag från hennes övriga och seriell teknik, och är inspirerad av arbetssätt, samsas den klassiskt strama tonsättare som Sjostakovitj, Prokofjev traditionen med de friare rytmerna i den och Schönberg. Pärt hade en kreativ kris i moderna improviserade musiken. Pend­ början av 1970-talet som kom att utmynna lingen mellan kontroll och frihet ger verket i den andra stilinriktningen, vilken bygger en fräschör som aldrig väjer för klangliga på hans egen kompositionsteknik, kallad överraskningar. tintinnabuli. En teknik som präglas av en Den amerikanske tonsättaren Charles melodisk och harmonisk enkelhet och Ives (1874–1954) musik kan hänföras till grundar sig i gregoriansk sång och polyfon en modern tradition. Tämligen okänd som musik. han var under sitt liv, har hans anseende Den tredelade kompositionen Fratres växt under andra halvan av 1900-talet. Idag (”bröder” på latin) är skriven 1977 i den anses han vara en betydande gestalt bland senare stilen. Här finns ingen fixerad amerikanska tonsättare. I hans gärning instrumentsättning given, och verket ut­ finns allt från sånger till kammarmusik och märks av sin struktur, byggd av några enkla symfonier. ackordserier. Man kan uppfatta stycket Man kan i den experimenterande huvud­ som lekfullt eller suggestivt. Det lyfter fåran i hans produktion ana militärmusik, fram en intensiv stämning som erinrar om amerikansk populärmusik och kyrkomusik. tomrummet mellan stjärnorna i rymden Detta hörs tydligt också i sångerna (bortåt eller varför inte ett landskap direkt hämtat 130 till antalet). Det finns något senroman­ ur en annan verklighet, men här finns tiskt lyriskt över många av dem, men i också den nakenhet och hudlöshet som andra bryter det originella fram i form av Pärt ofta har i sina verk. djärva dramatiska accenter, spänningar, en Arvo Pärts omarbetning av Mozarts mystik, pockande gåtor. Adagio ur pianosonaten i F-dur framförs Som pianotonsättare stiger Ludwig van också under denna konsert. Pärt tar med Beethoven framför allt fram med sina sig den substantiella mozartstämningen 32 pianosonater, och vid sidan av dem i sin bearbetning, men ger den ett eget, har mycket annat som han skrivit gett en nytt skimmer. Den från början makalösa särskilt framträdande roll åt pianot. Piano­

11 2 AUGUSTI SANKT GÖRANS KYRKA 12.00

sonaterna har dock fått en upphöjd status Den första av sonatens tre satser har ett i pianolitteraturen, och bland dem finner lyriskt förstatema som utmynnar i en rad vi ett flertal odödliga mästerverk, som till olika utvidgningar och varianter. Den andra exempel ”Pathetique-”, ”Månskens-” och satsen är mera dramatisk, med tempo­ ”Waldsteinsonaten”. Sist i denna konsert beteckningen Prestissimo, och den tredje får vi höra Sonat i E-dur, numrerad 30. är i sitt grundtema något av det mest Den är anspråkslös och intim ställd vid ömsinta man kan hitta hos Beethoven, en sidan om de största av sonaterna, i synner­ sats som avslutas med sex variationer av het om man betraktar den efter den gi­ stor individuell uppfinningsrikedom. På det gantiska Hammarklaviersonaten. Men den hela taget finns genom hela verket ett fritt för med sig en unik och stark atmosfär. förhållningssätt till sonatformen som sådan.

12 SANKT GÖRANS KYRKA 19.00 2 AUGUSTI

ONSDAG 2.8.2017 Robert de Visée (1650–1725) 19.00 Sankt Görans kyrka, Mariehamn Tombeau des Mesdemoiselles Döden, döden, döden Sven-David Sandström (1942–) Johann Sebastian Bach (1685–1750) ur ”Dansa” för röst och violin (2011) Ciaccona ur Partita d-moll BWV1004, koraler Margareta Bengtson (harpa, sång) Paavali Jumppanen (piano, orgel) Johann Sebastian Bach (1685–1750) Daniel Migdal (violin) Passacaglia & Fuga c-moll BWV582 Jonas Nordberg (luta, teorb, barockgitarr) Johanna Persson (viola) Ann Boleyn (1501–1536) Kati Raitinen (cello) Oh Death Rock Me Asleep Amalie Stalheim (cello) Lena Willemark (violin, sång) Frank Bridge (1879–1941) Cecilia Zilliacus (violin) Lament H.117 (1915) Ylvali Zilliacus (viola)

John Dowland (1563–1626) Lachrimae Antiquae Lachrimae Antiquae Novae Lachrimae Verae

Benjamin Britten (1913–1976) Lachrymae, op. 48 (1950) Konserten slutar ca kl. 20.20

13 2 AUGUSTI SANKT GÖRANS KYRKA 19.00

ohann Sebastian Bachs (1685–1750) mellan 1717 och 1720. Den sista satsen är i musik tycks sträcka sina rottrådar djupt bästa mening ett makalöst variationsverk, Jner i de stora frågorna om liv och död. kanhända i sin struktur något av det mäkti­ Detta är kanske inte så underligt om gaste som skrivits för soloviolin. man betänker att tonsättaren var verksam Anne Boleyn (1501–1536), drottning av i en religiös sfär och hade djupt religiösa England 1533–1536 som andra hustru till personliga motiv inte bara i sin yrkesroll. I kung Henry VII, var en nyckelfigur i den hans verk kan man förnimma närvaron av politiska och religiösa omvälvning som något djupt gåtfullt och storslaget, alldeles inledde den engelska reformationen. Hon oavsett om det har en gudomlig kärna togs i april 1536 till Tower of London, eller inte. Bach arbetade i sina verk ofta åtalad för illojalitet mot makten, dömdes också med religiösa texter som kom att följande månad och avrättades genom ge frågan om Guds närvaro inte bara en hängning. stark känslo­mässig aktualitet, men också Innan hon dog lär hon ha skrivit dikten en textuell laddning. I instrumentalverket Oh Death Rock Me Asleep: Passacaglia och fuga i c-moll finns en be­ gravningslik stämning. O death! rock me asleep, Verket, som har transkriberats från orgel Bring me on quiet rest; för många andra instrument, har haft stort Yet pass my guiltless ghost inflytande på passacaglians utveckling un­ Out of my careful breast: der 1800- och 1900-talet. Kompositionen, Toll on the passing bell, som har kommit att bli mycket känd, är Ring out the doleful knell, oerhört elegant utformad. Passacaglian Let the sound of my death tell, uppbyggs av 20 variationer som går mot en For I must die, höjdpunkt i ungefär den 12:e (OBS! Gyllene There is no remedy, snittet av 20 är 12,36.) Allt avslutas med en For now I die makalös och konstfull fuga. My pains who can express? En annan höjdpunkt av J. S. Bach är cha­ Alas! they are so strong, connen eller ciacconan ur d-mollpartitan My dolor will not suffer strength för soloviolin. Denna ciaccona utgör den My life for to prolong: femte och sista satsen i partitan och tar Toll on the passing bell, etc. ungefär lika länge att spela som de övriga Alone, in prison strong, satserna tillsammans. Verket skrevs ungefär I wail my destiny,

14 SANKT GÖRANS KYRKA 19.00 2 AUGUSTI

Wo worth this cruel hap that I svärmisk komposition som bär Dowlands Should taste this misery: typiska kännetecken. Toll on the passing bell, etc. Benjamin Britten (1913–1976) mötte Farewell my pleasures past, under en USA-resa i slutet av 1950-talet Welcome my present pain; violavirtuosen William Primrose. Mötet I feel my torments so increase skulle bli incitamentet för Brittens varia­ That life cannot remain. tionskomposition Lachrymae (”tårar” på Cease now the passing bell, latin) för viola och piano, och den utgår Rung is my doleful knell, från ett citat ur John Dowlands sång ”If my For the sound my death doth tell, complaints could passion move”. Här är Death doth draw nigh, det harmonierna i Dowlands musik som Sound my end dolefully, får generera variationerna, vid sidan om de For now I die. citat som också i övrigt förekommer från Dowlands sångproduktion. Den brittiske tonsättaren Frank Bridge Robert de Visée (ca. 1655–1732) var (1879–1941) var Brittens lärare. Bridge hovmusiker åt både kung Louis XIV och var också violast och skrev tidigt i en Louis XV och komponerade musik för senromantisk stil som så småningom skulle bland annat luta och teorb. I en svit i nå en stor intimitet och ett fint harmoniskt e-moll för teorb ingår stycket Tombeau avancemang. Stycket Lament (”klagan”) för des Mesdemoiselles (ung. ”Mina fröknars två violor i c-moll skrevs mellan 1911 och grav”), skrivet för döttrarna – en lågmält 1912, och är en mycket personlig komposi­ ornamenterad, men också mycket intrikat tion med stark känslomässig laddning. barockmusik. John Dowland (1563–1626) är en annan Efter att ha börjat sin bana i moder­ engelsk tonsättare som har haft inflytande nistisk stil med hög komplexitetsgrad på konstmusikens utveckling. Dowland, fick Sven-David Sandströms (1942–) som var tonsättare och lutspelare, har kompositionsstil under 1980-talet en länge varit mest känd för sina melankoliskt senromantisk inriktning. Efter 1990-talet färgade sånger. Lutkompositionerna har utgör kompositionerna en syntes av de två dock på senare tid fått en renässans och inriktningarna. Dansa, som uruppfördes anses vara ett betydande bidrag för den 2012, är ett verk för röst och violin med klassiska gitarrepertoaren. Lachrimae är, text av Maria Wine. Kompositionen har som namnet antyder, en lidelsefull och egentligen sju delar.

15 2 AUGUSTI FINSTRÖMS KYRKA 22.00

ONSDAG 2.8.2017 mest seriösa och ambitiösa som skrivits för 22.00 Finströms kyrka cembalo från Barockeran. Ett slags variatio­ nernas urmodell. J. S. Bach (1685–1750) Goldbergvariationerna är en krävande Goldbergvariationerna komposition i teknisk och interpretatorisk mening. Det pekar också på Bachs breda Cecilia Zilliacus (violin) kännedom om olika stilområden och fram­ Johanna Persson (viola) förandetekniker. Vid sidan om verk som Kati Raitinen (cello) de sex partitorna, Fransk ouvertyr och Italiensk konsert är detta verk något av det finaste han skrev för tangentinstrument. Konserten slutar ca kl. 22.50 Verket har transkriberats och omskrivits för många besättningar och sammanhang och under den här konserten hörs det inns det något variationsverk som mer ikoniska arrangemanget för stråktrio av än J. S. Bachs Goldbergvariationer har Dmitry Sitkovetsky. Fuppnått ikonstatus bland både utövare och allmänhet? Med sin välkända ”Aria” och de 30 variationerna är kompositionen ett fint exempel på variationsformen i stort, men också på Bachs förmåga till motiv­ förnyelse och uppfinningsrikedom. Det som kanske inte är så känt om verket är Bachs ursprungliga avsikter med det. Men enligt myten, som härstammar från 1800-talets början, ska variationerna ha skrivits för en viss Johann Gottlieb Stans coolaste uteservering Goldberg för att denne skulle ha något att sysselsätta sig med under sömnlösa nätter. Benämningen ”Goldberg” är sannolikt inte Bachs egen. Detta är det enda variationsverk i sitt slag som Bach skrev och Goldbergva­

riationerna anses allmänt summera all www.hotellarkipelag.ax kunskap som fanns om variationsformen Strandgatan 35, Mariehamn, +358(0)18 24020 vid tillkomsttiden, tillika som de är det

16 SANKT GÖRANS KYRKA 12.00 3 AUGUSTI

TORSDAG 3.8.2017 r 1841 fullbordade Felix Mendels- 12.00 Sankt Görans kyrka, Mariehamn sohn-Bartholdy (1809–1847) sina Klassiska variationer ÅVariations sérieuses, op. 54, för piano. Tanken med temat och de 17 ”allvar­ Felix Mendelssohn-Bartholdy (1809–1847) liga” variationerna var att tillsammans med Variations sérieuses, op. 54 några andra tonsättare samla in pengar för att resa en staty över den store Beethoven Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791) i Bonn. Verket är det enda variationsverket Duo B-dur för violin och viola KV. 424 för piano av Mendelssohn som publicera­ I. Adagio – Allegro des under hans livstid. II. Andante cantabile Variations sérieuse har redan i temat III. Andante grazioso ett upphöjt allvar över sig, något tragiskt som tycks blotta en sorgsen själ. Det Franz Schubert (1797–1828) betyder emellertid inte att alla variationer ”Sei mir gegrüsst” är sprungna ur samma dystra stämning. för sång och piano, D 741 De hänger delvis ihop i vissa komponenter. Fantasi C-dur för violin och piano, D 934 Somliga håller sig till melodin, andra för med sig en schumannsk anda, ytterligare David Huang (piano) andra har något förandligat över sig. Paavali Jumppanen (piano) W. A. Mozarts (1756–1791) Duo i B-dur Irina Mataeva (sopran) från 1783 för viola och violin fullbordades Daniel Migdal (violin) som ett av de sista två verken i en familj Cecilia Zilliacus (violin) om sex liknande kompositioner som skulle Ylvali Zilliacus (viola) skrivas för ärkebiskopen av Salzburg av Jo­ seph Haydns bror, Michael Haydn. (Mozart fullbordade alltså sviten om sex verk som Michael Haydn ämnade skriva.) Kompositioner för instrumentkombi­ nationen violin/viola var förekommande i 1700-talets Öster­rike även om de idag kunde betraktas som något udda. Och även om det förekommer tematiska element som härstammar från Michael Haydn i duon i B-dur av Mozart, är den omisskännligen mozartsk i sitt uttryck. Konserten slutar ca kl. 13.10 De två första satserna är lågmälda och

17 3 AUGUSTI KASTELHOLMS SLOTT 19.00 & 21.00

smäckra. Den sista har ett tema som följs Margareta Bengtson (1966–) av sex variationer och en coda. Sånger till text av Ylva Eggehorn När Franz Schubert (1797–1828) efter ”Quia amore langueo” att ha fullbordat de sista sångerna i Win­ ”Sommar” terreise i december 1827 skriver sin Fan­ ”Jag skulle vilja” tasi för violin och piano i C-dur blir mot­ tagandet svalt. Den för tiden ovanligt långa Marin Marais (1656–1728) längden på verket och strukturen – en ”Le Badinage” serie kontrasterande, löst sammanfogade delar – byggde på variationer av Schuberts Tor Aulin (1866–1914) sång Sei mir gegrüsst. Verket arbetar sig Fyra akvareller för violin och piano framåt mot en rad smakfulla Schubert­ I. Idyll modulationer, och når så småningom ett II. Humoresk centrum: en serie av variationer kring den III. Vaggvisa ursprungliga sången. Med sin vackra melodi IV. Polska hade ”Sei mir gegrüsst” vid tiden varit en av hans populäraste sånger. Tarquinio Merula (1595–1665) Ciaccona

TORSDAG 3.8.2017 Margareta Bengtson (harpa, sång) 19.00 & 21.00 Kastelholms slott Mats Bergström (gitarr) Variationsvarianter Svante Henryson (cello) David Huang (cembalo) Ballad i svensk folkmusiktradition Daniel Migdal (violin) Jonas Nordberg (luta, teorb, barockgitarr) Marco Uccellini (1603/1610–1680) Johanna Persson (viola) ”La Bergamasca” Kati Raitinen (cello) Lena Willemark (violin, sång) Gunnar de Frumerie (1908–1987) Cecilia Zilliacus (violin) Variationer över en svensk folkvisa, op. 69B, för viola och gitarr

Svante Henryson (1963–) ”Blues Chaconne” och ”Black Run” för solocello Konserten slutar ca kl. 20.15 ”Slave to the Fall Line” för cello och gitarr resp. ca kl. 22.15

18 KASTELHOLMS SLOTT 19.00 & 21.00 3 AUGUSTI

arco Uccellini (1603/1610 –1680) Black run är en skidåkningsterm som var en framstående italiensk betyder ”svart pist”. Den hade arbetsnam­ Mviolinist och kompositör under net ”Do Your Thing!”, och är ett slags etyd Barockeran. Detaljerna i hans liv är för solocello, som på kortast möjliga tid okända, men han blev så småningom uppvisar de flesta speltekniker och genrer capo degl’instrumentisti vid Francesco som överhuvudtaget kan användas på en Ian d’Estes hov i Modena, och på dennes violoncell. Många genrer flimrar förbi: klez­ inrådan 1647 maestro di cappella vid kate­ mer, hårdrock, jazz, bluegrass. Den skrevs dralen i Modena. Uccellini utvecklade spel­ enligt tonsättarens utsago efter att han tekniker för violin, komponerade många bott ett år i ”home of the elevator pitch”, verk, bl.a. operor. Dessa har förkommit, New York City, där tempot och utbudet och idag är Uccellini mest känd för sin gör att man kraftigt måste komprimera instrumentalmusik. La Bergamasca är ett och förtydliga sin grej: ”You got 3 minutes dansant stycke, som har något höviskt och max! Do your thing!” lättsamt över sig. Marin Marais (1656–1728) skrev under Blues Chaconne (2008) är en komposi­ sitt liv fem böcker med Pièces de viole tion för solocello av den svenske kompo­ för viola da gamba. I allmänhet rör det sig sitören och musikern Svante Henryson om sviter med basso continuo. Verksam (1963–). Henryson gjorde sig tidigt, som tonsättare och gambaspelare vid efter uppväxten i Umeå, en karriär som bl.a. hovet i Versailles, blev han ledande solokontrabasist (och medlem i Oslo filhar­ på instrumentet i Frankirke. La Badinage moniske orkester), för att senare turnera är en mycket konstfullt utformad Marais- med stjärnor som Yngwie Malmsteen, Elvis komposition som återspeglar tonsättarens Costello och Anne Sofie von Otter. Detta svala mästerskap. verk har en blandning av stilelement från Gunnar de Frumerie (1908–1987) var två epoker på två kontinenter, åtskilda av en svensk pianist och tonsättare, som i sin ett sekel och ett världshav. Det rör sig om generation ställer sig längst fram i ett pärl­ centraleuropeiskt 1700-tal (chaconne på band av tonsättare som gav en ny karaktär soloinstrument), och amerikanskt 1900-tal åt musiklivet på 1930-talet. Med sin impul­ (blues med jazzharmonik). Men blues och siva och något romantiska konstnärsnatur chaconne är i grunden samma sak – varia­ odlade han ett starkt medvetande om tioner över en fast ackordstruktur. I detta det musikaliska arvet med förebilder som fall är det en 12 takters blues i D. De 12 Brahms, Bach och Debussy. de Frumerie takterna gås igenom 7 gånger, i variationer levde ett fritt liv som komponerande och med stigande intensitet, som en uppåt­ utövande konstnär, och hans insatser upp­ gående spiral. märksammades tidigt. Han räknas till den

19 3 AUGUSTI KASTELHOLMS SLOTT 19.00 & 21.00

svenska nyklassicismen, tillsammans med Efter att 1887 ha bildat den så kallade ”Au­ bl.a. Dag Wirén och Lars-Erik Larsson. I linska kvartetten” konserterade han flitigt hans musik framträder solosångerna och fram till 1912 med riksomfattande turnéer kammarmusikverken. Variationer över en i Sverige, och spelade en repertoar av svensk folkvisa för viola och gitarr (1973), nordisk kammarmusik: Berwald, Grieg och bygger på visan ”En gång i bredd med mig”. Stenhammar. Bland insatserna som ­Aulin Variationerna är tio till antalet och utveck­ gjorde som tonsättare finns den tredje las gradvis och i enlighet med folkvisans violinkonserten i c-moll. Han komponerade ursprungliga stämning, även om somliga emellertid även mycket kammarmusik och av variationerna uppvisar en rik musikalisk en större mängd salongsartade verk för komplexitet. violin och piano. Däribland de uppskattade Den svenska sångerskan och harpisten Fyra akvareller för violin och piano från Margareta Bengtson (1966–) var tidigare 1899 (som här framförs i Mats Bergströms en av medlemmarna i The Real Group. arrangemang för violin och gitarr). Aulins Här får vi höra tre av hennes sånger med tonspråk hör egentligen inte hemma i text av Ylva Eggehorn. Tillkomsten har den nationalromantiskt färgade nordiska en historia. Två sånger gjordes i samband traditionen – i hans oeuvre syns snarare med ett duoprojekt med basisten Anders en centraleuropeisk ådra. I Fyra akvareller Jormin 2016, och två sånger lades till i maj finns dock ömsom ett sentimentalt och 2017 under ett samarbete med stråk­ längtansfullt sinnelag, ömsom en snärtig orkestern Musica Vitae. Här framförs tre och nästan folkligt förankrad lekfullhet. av sångerna i en bearbetad version för Tarquino Merula (1595–1665) var en Katrinafestivalen, Quia amore langueo, italiensk tonsättare, organist och violinist Sommar och Jag skulle vilja. Texterna är under den tidiga barocken. Verksam i djupt mänskliga och himmelska på samma huvudsak i Cremona, också som maestro gång, och tycks ge ett uttryck åt tron på en di cappella vid katedralen, kom han att bli gudomlig existens som får finnas naturligt en av de mest progressiva italienska ton­ i det vardagliga livet. Tonsättningarna sättarna under det tidiga 1600-talet. Han är kanske något slags mellanting mellan arbetade fram nya musikaliska idéer, bl.a. romans och låt eller visa, med inslag av kantaten och sinfonian. Hans verk Ciac­ improvisation. cona är av variationskaraktär och har en Tor Aulin ägnade sig från och med det fast basgång. En glad, hurtig och livgivande tidiga 1900-talet mer och mer åt dirigering. komposition.

20 ÅLANDS KONSTMUSEUM 12.00 4 AUGUSTI

FREDAG 4.8.2017 en italienske barockmusikern och 12.00 Ålands konstmuseum, Mariehamn -tonsättaren Giuseppe Colombi Renässansjazz och cellofest D(1635–1694) fick 1674 titeln maes­ tro di cappella i Modena. Han skrev en rad Giuseppe Colombi (1635–1694) verk av varierande karaktär, hans Chiacona Chiacona har ett lättsamt tema som har här har omarbetats i variationsform. Anders Hillborg Variationerna över Giuseppe Colombis Pablo Ortiz Chiacona kom ursprungligen till som en fö­ Rolf Wallin delsedagsgåva till cellisten Anssi Karttunen. Jouni Kaipainen Ett antal tonsättare bjöds att skriva dem, Steven Stucky och det blev slutligen en uppsättning av Variationer över Colombis trettioen stycken variationer. Detta är en tema för solocello unik demonstration av hur många möjlig­ heter variationen som form har att erbjuda Jazzstandards och hur man kan reagera på Chiaconan. Somliga tonsättare tar det rytmiska och Bernice Petkere harmoniska skelettet från ursprungsverket ”Close Your Eyes” och fyller ut det, andra tar arkitekturen och sätter nya möbler i den. Variationerna Ann Ronell skrevs av tonsättarna utan deras vetskap ”Willow Weep For Me” om vem annars som deltog. Sedan följer tre låtar av kvinnliga Tin Kay Swift Pan Alley-kompositörer: Bernice Petkere, ”Fine and Dandy” Ann Ronell och Kay Swift. Tin Pan Alley är Improvisation ett samlingsnamn för ett antal New York- musikutgivare och sångskribenter som Margareta Bengtson (harpa, sång) dominerade populärmusiken i USA i slutet Mats Bergström (gitarr) av 1800- och början av 1900-talet. Namnet Svante Henryson (cello) syftade ursprungligen på en specifik plats Jonas Nordberg (luta, teorb, barockgitarr) på Manhattan. Kati Raitinen (cello) Amalie Stalheim (cello)

Konserten slutar ca kl. 13.10

21 4 AUGUSTI SANKT GÖRANS KYRKA 19.00

FREDAG 4.8.2017 I. Allegro ma non troppo 19.00 Sankt Görans kyrka, Mariehamn II. Andante, ma moderato Early Folk – and late III. Scherzo: Allegro molto IV. Rondo: Poco allegretto e grazioso Robert Kahn (1865–1951) Pianokvartett nr 1, op. 14 Margareta Bengtson (harpa, sång) I. Allegro ma non troppo Mats Bergström (gitarr) II. Andante Svante Henryson (cello) III. Allegro molto David Huang (cembalo) Svante Henryson (1963–) Paavali Jumppanen (piano, orgel) 3x3 Daniel Migdal (violin) Jonas Nordberg (luta, teorb, barockgitarr) Paus Johanna Persson (viola) ”Early Folk” Kati Raitinen (cello) John Dowland (1563–1626) Amalie Stalheim (cello) Henry Purcell (1659–1695) Lena Willemark (violin, sång) Svensk folkmusik Cecilia Zilliacus (violin) Ylvali Zilliacus (viola) Paus

Johannes Brahms (1833–1897) Stråksextett B-dur, op. 18 (1862) Konserten slutar ca kl. 21.40

en tyske tonsättaren Robert Kahn och sin judiska börd, åka till England. (1865–1951) skulle få ett visst infly­ Hans första Pianokvartett utmärker sig Dtande i musikhistorien. Han under­ en aning i det samtida musikaliska landska­ visade ett flertal musiker som hade vida pet. Den skrevs när han var 25 år. Första framgångar på 1900-talet. Han skrev musik satsen har en dramatisk öppning och skri­ med en intim, lyrisk prägel som har fått en der framåt i ett egensinnigt mörker. Andra färgning av Schumann, Schubert och inte satsen, som andas frid, bär med sig inslag av minst Brahms. Han hade träffat den sist­ Schubert. Den sista satsen, med tempobe­ nämnde på 1880-talets senare hälft i Wien teckningen Allegro molto, är frenetisk, ja, och blivit erbjuden lektioner som han av närmast rastlös, i sitt uttryck. olika orsaker skulle tacka nej till. Kahn hade Svante Henrysons (1963–) trio 3x3 är under 1890-talet varit repetitör, och han tidlös till sin art och är skriven för violin, skulle så småningom, p.g.a. av nazisterna cello och gitarr. Verket är komponerat

22 ALANDICAS FOAJÉ 10.30 5 AUGUSTI direkt för Cecilia Zilliacus, Mats Bergström LÖRDAG 5.8.2017 och tonsättaren själv. Henryson har tagit 10.30 Alandicas foajé, Mariehamn det specialskrivna ett steg längre, genom Sverige, Finland, Ryssland. Ett samtal att satserna är uppkallade efter utövarnas om variationens betydelse för förnamn. Satsernas temata är dessutom hjärnan, hjärtat och politiken. utvunna ur bokstäverna i respektive namn. Både europeisk, indisk och grekisk Musik av Jean Sibelius, Bartok, solmisation används: C-E-C-sI(B)-La(A)- improvisation. mI(E)-A, Mi(E)-A-Ti(B)-Ess, Sa(C)-Vu(E)- A-Ni(B)-Ti(B)-E. Allt i verket har med talet Margareta Bengtson (harpa, sång) 3 att göra: antal instrument, antal satser, Mats Bergström (gitarr) taktarter, rytmer, taktantal, temata etc etc. Olof Ehrenkrona 3x3 uruppfördes på Umeå Kammarmusik­ (Sveriges generalkonsul på Åland) festival 2012. Fredrik Ullén (hjärnforskare, pianist) Stråksextetten var som kompositions­ Johanna Wassholm (historiker) form inte särskilt förekommande före Cecilia Zilliacus (violin) Johannes Brahms (1833–1897) tid. Det framstår därför som underligt att Brahms skulle skriva sextetter före han började ar­ beta med den vanligare kvartettform som Haydn, Mozart och Beethoven hade ägnat sig åt så mycket. Brahms Sextett i B-dur komponerades 1860 och publicerades två år senare. Dess fina tilltal grundar sig inte bara på cellostämmornas klangfullhet, men öppnar sig som en rad av uttrycksmässiga möjligheter och färger för alla instrument. I den första satsen, som är rik på teman och är rytmiskt välutarbetad, finns en mild atmosfär. Den andra satsen består av ett tema med sex variationer och har en mera dra­ matisk utvecklingslinje. Tredje satsen, ett scherzo, har en härligt rustik smak. I det avslutande rondot känner man igen något av Schubert. Konserten slutar ca kl. 12.00

23 24 medverkande

25 MARGARETA BENGTSON, sång, harpa Vad är variation för dig? Margareta Bengtson är sångerska, harpist, Variation är för mig t.ex. omväxling, nyfikenhet, arrangör och kompositör, utbildad vid en vilja att utforska saker och ting, att ha olika infallsvinklar på samma sak, att hålla någonting Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, och levande… Jag spelar ofta med jazzmusiker som kanske mest känd för den breda publiken improviserar och försöker själv gärna vara i den världen, och då är ju en del av själva poängen att som en av grundarna till vokalensemblen det blir variation. Det är helt naturligt när man The Real Group, som rönt stora fram­ t.ex. improviserar över en given melodi eller givna ackord. gångar både i Sverige och internationellt. För ett antal år sedan lämnade hon vokal­ Vad är din favoritvariation? gruppen och har sedan dess framträtt som Livet självt haha..! solist både som sångerska och harpist i vitt Vad är Åland för dig? skilda sammanhang och gett ut flera skivor Min relation till Åland är lite blygsam men kärleks­ i eget namn. full. Var i Mariehamn ca två timmar när jag var elva år och vi åkte på en typiskt dagskryssning med Hon samarbetar numera både med min skolklass... Tror väl att The Real Group varit Sveriges jazzelit och finaste improvisations­ på Åland också och sedan har jag varit med under Alandia Jazz vid i alla fall två tillfällen. Jag ser verk­ musiker, såväl som med klassiska kammar­ ligen fram emot att få vara på Åland en hel vecka musiker, körer och orkestrar. Hon turnerar denna gång, och i denna kontext i ett s.k. ”klassiskt sammanhang”, det känns mycket inspirerande! regelbundet i Europa och Asien med olika Hoppas hinna gå lite barfota på några åländska samarbetspartners. berghällar också nånstans... Margareta vill gärna röra sig i olika musi­ Vad innebär kammarmusik för dig? kaliska världar eftersom hon tycker att det Kammarmusik är oerhört inspirerande för mig. ena uttrycket berikar det andra, och det Det är så roligt och spännande att få möta andra musiker både i repetitions- och konsertsamman­ viktigaste är mötet i stunden med med­ hang, och få ta del av deras sätt att ta sig an musik musikanter och publik. Förhoppningen är av olika slag, men också att bara få umgås och utbyta mänskliga erfarenheter är lika viktigt! Det att musiken kanske kan bli ett uttrycksme­ känns extra roligt när det är festival också, för då del för känslor och upplevelser som annars träffar man kanske musiker och kollegor som man normalt inte ”hänger med varje dag”… skulle kunna vara svåra att sätta ord på.

26 MATS BERGSTRÖM, gitarr Malena Ernman fört honom till Wiener Gitarristen Mats Bergström (f. 1961 i Musikverein, Berliner Philharmonie, Royal Gäv­le) växte upp i en musikerfamilj i Festival Hall (London), Teatro Colón (Bue­ Stockholm. Efter examen från Kungliga nos Aires) Théâtre du Châtelet (Paris) och Musikhögskolan, ett läsår i London och Dalhalla (Rättvik). Han har också presente­ debutkonsert i Wigmore Hall verkade han rat sin tolkning av Bachs samlade verk för under 1980-talet främst som studiomusi­ soloviolin, Sei Solo, i Kulturhuset i Ytterjärna. ker på såväl elektrisk som akustisk gitarr. Mats Bergström är sedan 2006 ledamot Två års studier vid Juilliard School i New av Kungliga Musikaliska Akademien. 2011 York i början av 1990-talet följdes av en förlänades han medaljen Litteris et Artibus. medveten inriktning på kammarmusik. Idag hörs han ofta vid sidan av någon av våra Vad är variation för dig? främsta sångare eller som gränsöverskri­ ”Variation” är i vardaglig mening: ”Välgörande omväxling”. Men som den musiknörd jag nu är, så dande solist och ensemblemusiker. förknippar jag i hög grad termen med musikens Inom ramen för BBC Proms 2011 gjorde ”variationsverk”. han succé i Royal Albert Hall med Electric Vad är din favoritvariation? Counterpoint av Steve Reich. Året därpå Min favoritvariation kan vara i musik, eller något helt annat. På restaurangen: Laxvariation. Inom utkom hans inspelning av samma verk på musiken måste jag framhålla två av de verk, som CD och Blu-ray. I hans diskografi märks framförs under Katrina-festivalen: Bachs Goldberg­ även Schuberts Die schöne Müllerin med variationer och så den monumentala Chaconnen eller Ciacconan, som består av 32 variationer över Olle Persson (Caprice), My Love med Ma­ en ackordföljd. lena Ernman (BIS), Sånger utan ord med Vad är Åland för dig? Georg Riedel (Naxos), Tárrega: Guitar Åland är skärgård och sjöfart för mig. Mer specifikt Music (Naxos) samt Dadodado (Mats Sea Cloud, ett fartyg som jag seglade med i Kari­ bien för över 25 år sedan och som hade hemma­ Bergström Musik). hamn i Mariehamn. Under de senaste konsertsäsongerna har Vad innebär kammarmusik för dig? uppdrag med Mahler Chamber Orchestra, Kammarmusiks betydelsefulla kännetecken är de Ensemble Modern, London Sinfoni­etta, intima formaten och den demokrati som präglar de konstnärliga besluten. Barcelona 216, Anne Sofie von Otter och

27 Vad är variation för dig? Mångsidighet och omväxling som ger oss möjlighet att se världen omkring oss ur olika perspektiv och som vädjar till alla våra sinnen.

Vad är din favoritvariation? Årstidernas växlingar.

Vad är Åland för dig? Ett landskap som har hittat sin balans i föränd­ ringen.

Vad innebär kammarmusik för dig? Intimitet och känslor.

OLOF EHRENKRONA, i Ekonomidepartementet och som pla­ Sveriges generalkonsul i Mariehamn neringschef i Statsrådsberedningen, varit Olof Ehrenkrona var fram t.o.m. septem­ ledarskribent och kolumnist i Svenska Dag­ ber 2014 stabschef hos utrikeminister Carl bladet samt innehaft ett antal utrednings- Bildt. Han har tjänstgjort som sakkunnig och styrelseuppdrag.

arvet

ÅLANDS KONSTMUSEUM presenterar den åländska konsten ur ett brett perspektiv, Keathyfrån bildkonst och skulpturer till videoinstallationer. Därtill visar museet specialutställningar som kontinuerligt erbjuder besökarna nya konstintryck och influenser. ericÅrets sommarutställningsson-jourdan ARVET bjuder på en blomsterexplosion där konstnär 10.5Keathy Ericsson-Jourdan- 10.9 tar historiska folkdräktsmönster till helt nya dimensioner. Utställningen pågår 10.5 - 10.9 och ingår i firandet av Finland 100 år.

28 SVANTE HENRYSON, cello samiskspråkiga oratoriet Vidderna Inom Svante Henryson växte upp i Umeå, där Mig, och solokonserter, bl.a. för moderna han började sin musikerbana som el- och instrument såsom elbas och steelpans. kontrabasist inom rock och jazz. Efter studi­ Hans Sonat för soloviolin utsågs till Årets erna, bl.a. vid Musikaliska Akademien i Prag, Kammarmusikverk 2010. blev han rekordung solobasist i Oslo Fil­ Svante Henryson är ledamot av Kungliga harmonien. Därefter följde ett musikaliskt Musikaliska Akademien, och konstnärlig lappkast och han flyttade till USA för att bli ledare för Umeå Kammarmusikfestival. elbasist i ett världsberömt hårdrockband. År 2014 fick han P2:s Jazzkatten/Årets Under de många långa världsturnéerna Musiker, och belönades 2015 med det pre­ lärde han sig ytterligare ett instrument: stigefyllda Nordiska Rådets Musikpris. cello – hans unika spelstil är gränsspräng­ ande i både klanger, teknik och inte minst Vad är variation för dig? genremässigt. Med sina tre instrument rör Det varierar. sig Svante obehindrat inom ett osedvanligt Vad är din favoritvariation? stort musikaliskt spektrum, vilket den digra Vädret. listan på prominenta samarbetspartners Vad är Åland för dig? inom vitt skilda genrer vittnar om. Varken Finland eller Sverige - ett säreget land.

Svante Henryson är också en prisbelönt Vad innebär kammarmusik för dig? tonsättare. På verklistan återfinns orkes­ Musik där varje enskild musiker hörs och är lika mycket värd. terverk, kammarmusik, körverk, bl.a. det

29 DAVID HUANG, piano samarbeten med några utav Skandinaviens Efter att ha vunnit Solistpriset 2014, Sveri­ främsta musiker. År 2015 bildade han ges största tävling för klassiska musiker, har tillsammans med svenska violinisten Daniel den Stockholmsbaserade svensk-kinesiske Migdal och norska cellisten Frida Fredrikke pianisten David Huang (f. 1988) etablerat Waaler Waervågen trion LEK. En pianotrio sig bland landets mest intressanta och dedikerad till att utforska nya gränser och framstående unga artister idag. uttryck men också spela den nästintill out­ Utsedd till Sveriges Radios P2 Artist tömliga, magnifika repertoar som finns. in residence 2014–2016 har David gjort Sina bachelorstudier gjorde David för åtskilliga inspelningar och konserter både professor Stefan Bojsten vid Kungliga i radio och TV. Han har framträtt som Musikhögskolan i Stockholm och senare solist, kammarmusiker och med orkestrar masterstudier för professor Jiri Hlinka och som Sveriges Radios Symfoniorkester, Håvard Gimse vid Barratt Dues Musik­ Göteborgs Symfoniker och Gävle Symfo­ institut i Oslo. Han avslutade sin studietid niorkester. Som P2-artist har David också med ett solistdiplom vid Edsbergs slott för flitigt gästat flertalet radioprogram såsom professor Mats Widlund. Duellen tillsammans med Louise Hoffsten

och Klassisk förmiddag. Vad är din favoritvariation? David fick sitt första stora genombrott Variationen mellan de olika årstiderna, särskilt när i 2012 när han vann prestigefyllda Vera vinter blir till vår. Lotar-Schevchenko International Piano Vad är Åland för dig? Competition i Yekaterinburg. Detta gjorde Jag har faktiskt aldrig varit på Åland. Så det är ing­ enting för mig än så länge. Men jag ser fram emot honom även historisk som förste svensk att fylla min tid här med fina upplevelser och mu­ någonsin att vinna en pianotävling i Ryss­ sicerande. land. Han framförde i finalen två konserter Vad innebär kammarmusik för dig? av Mozart och Liszt tillsammans med Ural Det innefattar så mycket för mig. Det är den finaste formen av socialt umgänge, den intimaste och mest Philharmonic Orchestra. personliga formen av musicerande. Att träffa mu­ Davids brinnande intresse för kammar­ siker för första gång och genom kammarmusiken lära känna varandra. musik har lett till många väl etablerade

30 PAAVALI JUMPPANEN, piano Paavali Jumppanen är en internationellt erkänd pianist, en omstörtande uttolkare både i hem- och utlandet, en konsertsolist, en kammarmusiker, en recitatör. Hans breda repertoar spänner över hela littera­ turen, alltifrån Bach till dagens avantgarde­ musik. Han har arbetat med en mängd samtida tonsättare och uruppfört många solopiano- och kammarmusikverk, av bl.a. Pierre Boulez, William Duckworth, Henri IRINA MATAEVA, sopran Dutilleux, samt inhemska tonsättare som Irina Mataeva föddes i Tiumen, Ryssland. Perttu Haapanen och Lauri Kilpiö. År 1999 tog hon examen från Rimsky- Paavali Jumppanen studerade vid Sibelius Korsakov-konservatoriet i S:t Petersburg. Akademin, och arbetade senare med Från 1998 har hon varit solist vid Mariinsky Krystian Zimerman vid Musikakademin i Akademin för unga sångare där hon har Basel där han också studerade bl.a. orgel haft åtskilliga framträdande roller. och fortepiano. Jumppanen har en stor Irina Mataeva har vunnit priser i ett diskografi bakom sig som har fått fina antal stora tävlingar, bl.a.: VI International omdömen i internationell press, bl. a. ”the Rimsky-Korsakov Young Opera Singers (S:t best recorded disc of Boulez’s piano music Petersburg, 2000), All-Union Yuri Gulyaev so far” (The Guardian), och han har spelat Opera Singers’ Competition (Tyumen, in samtliga pianosonater av Beethoven på 1997). 2007 fick hon S:t Petersburgs mest Ondine. prestigefulla teaterpris, Golden Sofit, för rollen Jenůfa i operan Jenůfa (nominerad Vad är din favoritvariation? i kategorin ”Bästa kvinnliga roll i musik­ Variation i musik är för mig det mest intressanta då det handlar om organisk utveckling eller när teater”). musikaliskt material på något sätt skapar sig själv Mataeva har turnerat över stora delar på nytt. Tekniska eller flinka variationer tilltalar mig inte, men fria och oväntade nya musikaliska rutter av världen och medverkat som solist i är alltid inspirerande, precis som i Beethovens sena Mozarts Rekviem och Mahlers fjärde och variationer. sjunde symfonier.

31 DANIEL MIGDAL, violin Asien. Under 2017 är han och Kellermann Daniel Migdal är en eftertraktad violinist aktuella med deras gemensamma debut­ som är verksam som solist och kam­ skiva med musik av Franz Schubert. marmusiker i Sverige och utomlands. Som Daniel är konstnärlig ledare och initiativ­ solist har han framträtt med bl.a. Sveriges tagare till konsertserien ”Förstaparkett”, Radios Symfoniorkester, Incheon Sympho­ en prisad kammarmusikserie som spelar ny Orchestra, Gävle Symfoniorkester och klassisk musik för en ung och ny publik. Västerås Sinfonietta. Som kammarmusiker Tillsammans med sin syster Natalie Migdal har han framträtt på många av de största driver han Migdal Strings, ett stråkkollektiv scenerna i Sverige och på festivaler som som samarbetar med artister som bl.a. Båstads Kammarmusikfestival, Gotland Peter LeMarc och Loreen och spelat in Chamber Music Festival, Musik i Siljan, musik till nyuppsättningen av Doktor Glas Hardanger Musikkfest (Norge), Busan på Dramaten. Framträdanden säsongen Chamber Music Festival (Sydkorea) och 2017–2018 inkluderar bl.a. en turné i Kina Aspekte Festival (Österrike). med gitarristen Jacob Kellermann, fram­ Tillsammans med gitarristen Jacob Kel­ trädanden på festivalen Avigdor Classics i lermann bildar han Duo KeMi, som vann Schweiz och en skivinspelning med musik första pris i ”Aschaffenburg Internationalen av Albert Schnelzer på skivbolaget BIS. Wettbewerb für Kammermusik mit Gi­ Daniel spelar på en violin av Januarius tarre” och spelar regelbundet på festivaler Gagliano, byggd 1756, som han lånar av och kammarmusikserier i Europa och Handelsbanken.

32 JONAS NORDBERG, luta, gitarr Copenhagen, Drottningholm Baroque Den svenske lutenisten och gitarristen Ensemble. I mars 2017 kom en ny utgåva på ­Jonas Nordberg tillhör den nya genera­ BIS Records under titeln Heroines tillsam­ tionen musiker. Efter en examen från mans med Ruby Hughes, sopran, och Mime Mozarteum i Salzburg, har han varit en Yamahiro-Brinkmann, barockcello. mycket aktiv utövare på luta och äldre tiders liknande instrument. Hans repertoar Vad är variation för dig? Variation är definitionen av mitt arbete, som lu­ varierar från tidig renässansmusik till sam­ tenist spelar jag en mängd olika instrument i olika tida experimentell musik. storlekar och stämningar, i sättningar från solo­ konsert och kammarmusik till opera. Variationen Han har framträtt vid åtskilliga festivaler i uttryck och behovet av snabbt kunna ställa om och evenemang på senare tid, bl.a. Kammer­ och skapa plötsliga kontraster tar jag med mig i alla musikfest Lockenhaus, Greenwich Early Mu­ stycken jag spelar. sic Festival, Stockholm Early Music Festival, Vad är din favoritvariation? BAM New York, National Sawdust NYC Klimatfrågan till trots tycker jag mycket om att kliva in i ett flygplan i isande vinterstorm och kliva ur i 25 och Concertgebouw Brügge. Nordberg har grader och strålande sol. samarbetat med sångare som Ruby Hughes, Vad är Åland för dig? Lena-Susanne Norin, Susanne Rydén, Olle Kammarmusik, bastu och bad. Persson, Christina Larsson Malmberg och Vad innebär kammarmusik för dig? Elin Rombo. Som continuo-spelare har han En total närvaro och ett ständigt utbyte av att ge spelat med bl.a. Concerto Köln, Orchestra och ta impulser. En intim kontakt i ständig föränd­ ring. of the Age of En­light­­en­ment, Concerto

33 JOHANNA PERSSON, viola Johanna Persson började sin utbildning i Göteborg 1987, där hon tog musiker- och solistdiplomexamen i violaspel. Sedan studerade hon även i Berlin vid Hochschule der Künste. Debutkonserten gjordes med KATI RAITINEN, cello Waltons violakonsert tillsammans med Kati Raitinen har etablerat sig som en Göteborgs Symfoniker. av Sveriges mest framträdande musiker. Efter att ha verkat som stämledare i Förutom sin tjänst som solocellist i Kung­ orkestern vid Göteborgsoperan har hon liga Hovkapellet driver hon tillsammans efter 2013 koncentrerat sig på uppdrag med stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen som kammarmusiker, solist och pedagog. kammarmusikserien ”Äntligen måndag” i 1999 bildades den flitigt anlitade stråktrion Stockholms konserthus. ZilliacusPerssonRaitinen, med ambitionen Raitinen framträder regelbundet på att utforska och utöka repertoaren för festivaler runt om i världen och har gjort stråktrio, där hon är verksam. otaliga inspelningar för radio och TV, varav Trion samarbetar ofta med musiker så­ den senaste, De sju dödssynderna av Johan som Bengt Forsberg, Henrik Goldschmidt, Ullén, sändes på SVT 2013. m.fl. och har gett ut flera skivor, varav Hon har spelat som solist med de flesta två belönats med Grammisutmärkelser. svenska orkestrarna. Raitinen studerade i Persson har också tilldelats flera betydande Helsingfors för professor Martti Rousi och i priser vid internationella violatävlingar. Stockholm för professor Frans Helmerson.

Vad är variation för dig? Vad är variation för dig? Förnyelse. Variation är det underbara med rutiner.

Vad är din favoritvariation? Vad är din favoritvariation? Havets oändliga variationer i skepnad. En överraskning!

Vad är Åland för dig? Vad är Åland för dig? Hav och närhet… Ett osannolikt härligt undantag.

Vad innebär kammarmusik för dig? Vad innebär kammarmusik för dig? Närhet i musik och samarbete. Allt!

34 AMALIE STALHEIM, cello Vad är variation för dig? Norska cellisten Amalie Stalheim (f. 1993) Variation finns för mig i allt; årets fyra års­ började spela cello när hon var sex år gam­ tider, musik, mat, konst, kulturer, relationer mal vid Bergen Kulturskole och studerar nu med familj och vänner. För mig är det viktigt att ha en stabilitet i livet, men det är lika sitt andra år master på Edsbergs slott vid viktigt för mig att våga göra något nytt, ta Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. År 2015 chanser och variera min vardag. Variation inom musik handlar om att hitta balansen vann Amalie både Ljunggrenska tävlingen och mellan ett sätt att spela på och sen kunna Yamaha Music Foundation Europe musiktävling. improvisera och vidareutveckla det. Jag tror ett liv med variation är ett rikt liv. Amalie har deltagit i det prestigefyllda Verbier Festival Academy och sommaren 2015 blev Vad är din favoritvariation? Min favoritvariation är att resa. Jag tycker hon utpekad till Cellist of the Year samt mottog det är givande och intressant att byta miljö Firmenich Prize. och uppleva nya städer och kulturer.

Amalie var årets Ung Svensk Solist 2016 på Vad är Åland för dig? Scenkonst Sörmland och har tidigare spelat på Första gång jag åkte till Åland var för ett år sen. Jag var solist i Saint-Saëns cellokonsert olika festivaler som Vinterfest­spillene i Røros på tre barnkonserter, tillsammans med och Fartein Valen Festivalen. Sommaren 2017 Gävle Symfoniorkester. Det var fantastiskt att spela för alla skolbarn som lyssnade så är hon inbjuden som artist till flera stora inter­ uppmärksamt och tålmodigt. Det ska bli nationella festivaler som Festspillene i Bergen. väldigt roligt att få komma tillbaka till Åland Hon har varit solist med bl.a. Bergen Filhar­ och uppleva och se mer av ön! moniske Orkester, och har nyligen framträtt Vad innebär kammarmusik för dig? som solist med Gävle Symfoniorkester, Bergen Kammarmusik är det som ligger mitt hjärta närmst. För mig betyder kammarmusik Filharmoniske Ungdomsorkester och Univeristy möte med nya människor, olika kulturer, of Gothenburg Symphony Orchestra. spelstilar och tolkningar. Det bästa med kammarmusik är utrymmet för spontanitet Amalie har mottagit stipendier från Kungliga och inte minst; variation. Man måste vara Musikaliska Akademien, den Nordiska Första St fokuserad hela tiden och samtidigt vara be­ redd att kompromissa, lyssna efter vad de Johannisorden och Sigmund Skages Minnefond. du spelar med vill göra och kunna argumen­ Hon var även nominerad till Statoils Million­ tera för dina egna idéer. Och ibland behöver man inte ens prata med sina medmusiker, stipend för unga klassiska musiker hösten 2016. utan man visar med en blick, en ny klangfärg Amalie spelar på en cello av Peter Wester­ eller en annan dynamik. Det är då det blir de magiska stunderna på scenen. lund från 2016.

35 FREDRIK ULLÉN, hjärnforskare, piano flera. I andra duo-konstellationer fram­ Fredrik Ullén, född 1968 i Västerås, är en träder han tillsammans med slagverkaren svensk pianist och professor i kognitiv neu­ ­Jonny Axelsson och cellisten Judit Csatòs­ rovetenskap vid institutionen för kvinnors zegi. Fredrik Ullén invaldes 2007 som leda­ och barns hälsa vid Karolinska institutet. mot av Kungliga Musikaliska Akademien. Ullén studerade piano för Gunnar Hall­ hagen och Irène Mannheimer vid Kungliga Vad är variation för dig? Variation och selektion är grundförutsättning­ Musikhögskolan med examen 1993, och arna för kreativitet och utveckling i alla samman­ för Liisa Pohjola vid Sibelius Akademin, hang tror jag. Vi ser det i evolutionen men också i mänsklig kreativitet inom alla möjliga fält. Om vi samt i Tyskland. Ullén disputerade 1996 tänker specifikt på musik, så är ju en av de mest vid Karolinska institutet, där han 2006 universella och grundläggande teknikerna även där att variera och förändra ett grundmaterial. Hjärnan blev docent och 2010 professor i kognitiv gillar variation! neurovetenskap. Vad är din favoritvariation? I egenskap av pianist och forskare är Alltid svårt att välja favoriter men inom musiken han även knuten till forskningsprojekt vid var det jag först tänkte på när jag såg frågan de sto­ ra variationsverken av Bach, som Goldbergvariatio­ Stockholm Brain Institute (SBI). Ullén har nerna eller Chaconnen ur d-moll-partitan. Fraktala gjort en mängd skivinspelningar bland vilka bilder inom matematiken är mycket suggestiva: va­ de första samlade inspelningarna av György riationer i det oändliga. Sedan är jag en stor natur­ älskare och bland mångfalden av arter och former Ligetis samtliga pianoverk någonsin har rönt i naturen hittar man många underbara exempel på stor internationell uppmärksamhet. Han teman med variationer. är också den förste att spela in Kaikhosru Vad är Åland för dig? Shapurji Sorabjis 100 Études transcendan­ Åland har jag besökt många gånger med båt ända sedan barndomen, så en första association är väl till tes. För sina inspelningar har han fått flera trevliga minisemestrar. Sedan vet jag att landskapet internationella musik-/kritikerutmärkelser. och naturen är mycket vacker och jag skulle gärna åka runt mer på öarna. Han har bland annat spelat i duo med oboisten Helen Jahren. Duon uruppförde Vad innebär kammarmusik för dig? En av de bästa formerna av mänskligt umgänge! verk av Kim Hedås och Mårten Josjö med

36 Vad är variation för dig? Variation för mig är något som kännetecknar såväl naturen som det mänskliga samhället. Mänsk­ ligheten uppvisar variation och förändring dels i samtiden, dels över tid. Det är framför allt varia­ tionen över tid som historikern studerar och vill förklara. Om förändringen inte fanns skulle det inte finnas något behov av JOHANNA WASSHOLM, forskare historia.

Johanna Wassholm är forskare och tim­lärare i historia Vad är din favoritvariation? vid Åbo Akademi. Hon har många forskningsintressen, Min favoritvariation är nog va­ riationen som sådan – utan den t.ex. etnicitet och rörlig handel, nationella och språkliga skulle världen vara fullkomligt identiteter, historiebruk och historiekultur, finsk-ryska ointressant. Det är bara genom relationer och den akademiska lärarutbildningens variationen, d.v.s. när vi kon­ fronteras med något eller någon historia. vi inte är, som vi kan förstå oss Den pågående forskningen kretsar kring kulturmöten själva som individer. Att vi som individer har förmåga och vilja mellan lokalsamhälle och etniska minoriteter (romer, att variera oss över tid är också judar, tatarer, ryssar) som försörjde sig genom rörlig en förutsättning för att vi ska ut­ vecklas som människor. handel kring sekelskiftet 1900. Hon undersöker inom ramen för projektet ”Åbo Akademi 100 år” grundan­ Vad är Åland för dig? Sommar, sol och semester. det av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i bör­ jan av 1970-talet och de utmaningar den akademiska Vad innebär kammarmusik för dig? lärarutbildningen ställdes inför i inledningsskedet. Kammarmusik för mig är ett rätt Wassholm fungerar även som lärare i nätbaserade oskrivet kapitel. Men jag ser fram emot att delta i festivalen och grundstudier i historia som erbjuds av Öppna Universi­ vidga mina vyer. tetet vid Åbo Akademi.

37 LENA WILLEMARK, sång konstellationer under åren komponerat Lena Willemark har blivit en centralgestalt och arrangerat en mängd musik. Hon har inom den svenska folkmusiken och en ban­ dessutom tagit emot en rad utmärkelser, brytande genreöverskridande sångerska. däribland fyra Grammisar, varit nominerad Från sin uppväxt i Älvdalen bär hon med till Nordiska Rådets Musikpris, är ledamot sig en unik musikskatt som hon tillägnat sig av Kungliga Musikaliska Akademien samt från sina läromästare. Riksspelman. 2011 mottog hon utmärkel­ Efter åren på Kungliga Musikhögskolan sen Litteris et Artibus. i Stockholm har hon, på egen hand eller År 2017 utsågs hon till Hedersdoktor vid i samarbete med andra, ständigt vidgat Högskolan i Dalarna och valdes också in sitt uttryck. Med åren har hon alltmer som ledamot i hederskollegiet vid Kungliga kommit att framstå som en av Nordens Musikhögskolan i Stockholm. mest mångsidiga artister – mycket för sin unika förmåga att forma olikheter till en Vad är variation för dig? Variation är livet självt. Ibland subtila variationer, odelbar helhet. Färden och utforskandet av ibland omskakande. musiken fortsätter med oförminskad kraft, Vad är din favoritvariation? men folkmusiken är och förblir hennes Min favoritvariation är fördjupning och nyskapande. vandringsstav. Huvudsaken är att den är levande. Variation är ett Willemark har som sångerska och berättande, en ständigt pågående process. spel­man arbetat tillsammans med en rad Vad är Åland för dig? musiker i olika genrer, här kan nämnas bl.a. Åland har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. När jag var barn var min far väldigt sjuk och långa Frifot, Elise Einarsdotter, Karin Rehnqvist, perioder låg han på sjukhus. Men två somrar i rad Anders Jormin, Ale Möller, Marilyn Mazur, fick vi fantastiska veckor, hela familjen på Horsholm. En ofattbart stark lycka. Och det var mitt första Kirsten Bråten Berg, Det Norske Kammer­ riktiga möte med havet. När jag blev äldre återkom orkester, Kungliga Filharmonikerna och jag och min syster till samma plats för underbara semestrar. Göteborgs Symfoniker. En annan del av hennes skapande utgörs Vad innebär kammarmusik för dig? Kammarmusik är ett intimt möte i musiken. av komponerandet – hon har i alla olika

38 Sjökvarteret i Mariehamn CECILIA ZILLIACUS, violin Cecilia Zilliacus (f. 1972) mångsidiga reper­ Öppet alla dagar 11–21 toar av solistiska och kammarmusikaliska verk har genom åren fört henne in i ett oräkneligt antal samarbeten med tonsät­ tare och symfoniorkestrar. Hennes intresse för nyskrivna verk och nutida musik har re­ sulterat i flera kompositioner som skrivits särskilt för henne. Hon har också gästat en rad av världens ledande konserthus, bl.a. Kölner Philharmonie och Carnegie Hall i New York. Hon är en drivande kraft i den flerfaldigt prisbelönade svenska stråktrion Ekonomiegatan 2 ZilliacusPerssonRaitinen. Mariehamn Efter studierna vid Kungliga Musikhög­ Tel. +358 18 19880 skolan i Stockholm för professor Harald Thedéen och vid Hochschule für Musik und Tanz, Köln, för professor Mihaela Martin, tog karriären fart 1997 med segern i Kungliga Musikaliska Akademiens prestige­ fyllda tävling Solistpriset samt förstapris i Nordiska solistbiennalen i Trondheim. Cecilia har haft många betydande uppdrag och tilldelats hedersamma utmärkelser. Flera av hennes skivinspelningar har belö­ Norragatan 17 • Mariehamn nats med en Grammis. Fr.o.m. hösten 2014 tel. +358 18 16511 fungerar hon som konstnärlig ledare för www.apoteket.ax Katrina kammarmusik på Åland.

39 YLVALI ZILLIACUS, viola hösten 2015 har hon varit gäststämledare Efter avslutade studier i London och Berlin i Kungliga Hovkapellet i Stockholm och har Ylvali Zilliacus haft den stora glädjen under 2017–2018 kommer hon ha ett så att medverka vid många festivaler, både kallat ”associate membership” hos Mahler som solist och kammarmusiker – bland Chamber Orchestra. annat Ernen Musikdorf i Schweiz, Prussia Hon har äran att få låna en viola från Cove Open Chamber Music och Ulverston Järnåkerfonden, byggd av Storioni år 1776. Chamber Music Festival i England, Recife Virtuoso International Music Festival i Bra­ silen och Hague Chamber Music Festival i Vad är variation för dig? Holland. Vad är din favoritvariation? Variation är livets krydda heter det ju. Något jag Förra sommaren spelade hon vid Båstad verkligen uppskattar är den lilla variationen i det Kammarmusikfestival för andra gången, stora sammanhanget. Lite mer eller mindre salt kan som vi alla vet ha stor betydelse för smak­ denna gång tillsammans med sin stråktrio, upplevelsen av en viss maträtt. Kanske ännu mer Lendvai String Trio, en kritikerrosad subtilt men lika betydelsefullt för mig personligen, är variationen av hur jag själv upplever eller tolkar ensemble som bildades 2004 i London. något, utan att det nödvändigtvis syns, hörs eller Trion har framträtt i bland annat Wig­ uppfattas av någon annan. Att det handlar om just en variation från en tidigare erfarenhet eller tolk­ more Hall, Kings Place, Purcell Room och ning kan få vara min hemlighet. Kreativitet efter Concertgebouw och blev 2011 tilldelade stundens ingivelse föder variation från det inrepe­ det prestigefyllda Kersjes Prize i Holland. terade eller planerade – väsentligt i både matlag­ ning och musicerande! Trions diskografi som prisats av bland annat Gramophone inkluderar samtliga verk av Vad är Åland för dig? Åland är för mig ny mark! Jag ser fram emot att få Beethoven, Röntgen och Martinu. lära känna Ålands kultur och natur under Katrina- Ylvali är även intresserad av tidstroget festivalen! musicerande och 2003–2007 var hon Vad innebär kammarmusik för dig? stämledare i English Concert under ledning Kammarmusik är mitt livselixir! Att på detta intima sätt få kommunicera med andra artister i musik, av Andrew Manze. 2009–2013 var hon utan ord, är oerhört viktigt för att min musikaliska stämledare i Musica Vitae i Växjö med vilka och kreativa sida hålls vid liv. Utan detta känns livet faktiskt rätt tråkigt. hon ofta framträdde som solist. Sedan

40 www.katrina.ax KULTURFÖRENNGEN KATRINA

KULTURFÖRENINGEN KATRINA arrangerar konserter och andra musikevenemang. Föreningen inledde sin verksamhet år 2000 med att sätta upp musikteatern Katrina. Kulturföreningen vill främja professionalismen i det åländska musiklivet. För att nå detta höga ideal ordnar föreningen hellre färre än flera kon- serter. Kulturföreningen Katrina och Katrina kammarmusik har K fått sitt namn efter Sally Salminens roman om Katrina.

FESTIVALMEDARBETARE PROGRAMBOK Terttu Ahtiainen Martin Högstrand, program­ En annorlunda Inger-Louise Andersson texter blombutik. Gerd Backman-Pettersson Britt-Marie Lundberg, Mia Bauer annonser Ingegerd Bondestam Robert Jansson, layout Eric Chanfreau Zaida Ponthin Sylvia Clemes Cecilia Zilliacus Yvonne Cronström Rosi Djupsund, projektledare KULTURFÖRENINGEN Justina Donielaite KATRINAS STYRELSE Gunnel Ekelund Barbo Sundback, ordförande Gungerd Etzell Casper Wrede, viceordf. Sten Eriksson Folke Ingman, sekreterare Evelina Gottberg, högskole­ Britt-Marie Lundberg, kassör praktikant Yvonne Cronström Rosel Högstrand Gungerd Etzell Barbro Koskinen Gösta Helander Rose-Marie Lampi Patrik Komorowski Britt-Marie Lundberg Ghita Nyström Boo Meyner Kjell Frisk, ersättare Ghita Nyström Therese Karlsson, ersättare Zaida Ponthin, produktionsas­ Barbro Koskinen, ersättare sistent & mästarkursansvarig Barbro Sundback KONTAKT Torggatan 5, tel. 16 388. Elin Sundback Norra Esplanadgatan 5 [email protected] Nob Takei AX-22100 Mariehamn, Åland Öppet: vard. 8.30–18.00, torsd 8.30–20.00, lörd 10.00–15.00 Carin Wallgren Tfn +358 40 1649310 Anne Welander [email protected]

41 42 43 KATRINA KAMMARMUSIK ÅLAND 1–5 AUGUSTI 2017

PRESENTATION AV MEDVERKANDE PRESENTATION AV KOMPOSITÖRER Margareta Bengtson...... 26 Olle Adolphson...... 8 Mats Bergström...... 27 Anton Arenskij...... 9 Olof Ehrenkrona...... 28 Tor Aulin...... 20 Svante Henryson...... 29 Johann Sebastian Bach...... 14, 16 David Huang...... 30 Ann Boleyn...... 14 Paavali Jumppanen...... 31 Margareta Bengtson...... 20 Irina Mataeva...... 31 Johannes Brahms...... 23 Daniel Migdal...... 32 Frank Bridge...... 15 Jonas Nordberg...... 33 Benjamin Britten...... 15 Johanna Persson...... 34 Ludwig van Beethoven...... 11 Kati Raitinen...... 34 Elisabeth Cruciger...... 8 Amalie Stalheim...... 35 John Dowland...... 15 Fredrik Ullén...... 36 Gunnar de Frumerie...... 19 Johanna Wassholm...... 37 Svante Henryson...... 8, 19, 22 Lena Willmark...... 38 Charles Ives...... 11 Cecilia Zilliacus...... 39 Sofia Jernberg...... 11 Ylvali Zilliacus...... 40 Robert Kahn...... 22 Gustav Mahler...... 8 Marin Marais...... 19 Felix Mendelssohn-Bartholdy...... 17 Tarquino Merula...... 20 Wolfgang Amadeus Mozart...... 11, 17 Bernice Petkere...... 21 Arvo Pärt...... 11 Ann Ronell...... 21 Sven-David Sandström...... 15 Franz Schubert...... 18 Kay Swift...... 21 Pjotr Tjajkovskij...... 8 Marco Uccellini...... 19 www.katrina.axK Robert de Visée...... 15 Tryckt av Fram Ab i Vasa 2017 44