DOCSLIB.ORG

1 Från Klubbrum Till Medielabyrint

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
1 Från Klubbrum Till Medielabyrint från klubbrum till medielabyrint 1 2 Michael Forsman Från klubbrum till medielabyrint ungdomsprogram i radio och tv 1925‒1993 Nr 14 i en serie skrifter utgivna av S T I F T E L S E N E T E R M E D I E R N A I S V E R I G E 3 UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 7. Peder Lunell-Fallenius, Radiohuset 1998 8. Lars-Åke Engblom, Radio- och TV-folket 1998 9. Birgitta Höijer, Det hörde vi allihop! 1998 10. Alf Björnberg, Skval och harmoni 1998 11. Ulla B Abrahamsson, I allmänhetens tjänst 1999 12. Peter Dahlén, Från Vasaloppet till Sportextra 1999 13. Sune Tjernström, En svårstyrd skuta 1999 14. Michael Forsman, Från klubbrum till medielabyrint 2000 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 2000 Fälth & Hässler i Värnamo 2000 isbn 91-518-3639-4 issn 1400-7274 4 Stiftelsen Etermedierna i Sverige har initierat och driver ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tju- gotal forskare är knutna till olika delprojekt och deras resultat publi- ceras i denna skriftserie. Projektet kommer att sammanfattas i tre po- pulärvetenskapliga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostnaderna. Senare har även Teracom AB inträtt som ett stödjande företag. Dessutom har betydande bidrag erhållits från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Telia AB, Svenska Spel f.d. Tipstjänst och STIM. Administrativt leds forskningsprojektet av förre TV1-chefen Olle Berglund, som är ordförande i redaktionskommittén, och redaktörerna Göran Elgemyr (SR), Roland Hjelte (SVT) och Margareta Cronholm (SVT). I kommittén ingår även projektledarna professorerna Stig Ha- denius, Dag Nordmark och Lennart Weibull. Professorerna Sverker Ek och Jarl Torbacke tillhör också redaktionskommittén. 5 6 Innehåll förord · 13 kapitel 1 ungdom i etern · 15 Frågeställningar och material · 16 Perioder och disposition · 19 Genrer, format och public service · 21 Ungdomsbegreppet · 25 Representationer av ungdom i medierummet · 27 kapitel 2 mäktiga röster och nya tongångar radio 1925–43 · 31 I allmänhetens tjänst · 31 Radion som folkbildare · 32 Mellankrigsungdom och modernitet · 34 Barnradio för ungdomar · 35 Radio som alternativ till kommersialismen · 38 Alltid redo · 40 På vetenskapliga grunder · 43 Ordfront · 45 Förenad ungdom · 47 Jazzen anfaller · 48 Klubbradio · 54 Sammanfattning · 58 7 kapitel 3 klubbrum och ett fönster mot ungdomsvärlden radio 1944–55 · 60 Plats för ungdomen · 61 Helén öppnar Fönstret · 63 På korståg med reportagemikrofonen · 65 Fönsternischer · 67 Ungdomens parlament · 71 Skolad ungdom · 73 Med en egen Stiel · 74 På Weises vis · 77 Klubb Fiskartorpet · 80 Sammanfattning · 84 kapitel 4 i tonårslya och problembyrå radio 1956–63 · 85 Tonårsspis och ungdomskultur · 86 Ungdom på glid · 88 Att bli vuxen · 91 Tonårsträffen · 93 Delvis Presley, delvis jazz · 96 Rockfickor · 100 Pirater och skvalité · 102 Vid popfronten med Klas Burling · 105 Sammanfattning · 108 kapitel 5 ungdomens tid och generationsestraden radio 1964–69 · 110 Ut från ungdomsgården · 111 Tonårskväll och blockprogrammen · 115 På toppen · 121 Insänt · 126 8 Nyttiga program · 127 Folkets röst? · 129 Sammanfattning · 133 kapitel 6 från medborgarkontoret radio 1970–79 · 135 Medborgarkontoret · 137 »Hundar, hästar och mopeder« · 140 Tvärs emot systemet · 141 Decentralisering eller censur? · 142 Partiskhet eller samtidsansvar? · 144 Rädda radion! · 146 Radioaktiv · 148 Telefontyckare · 149 Musikens makt · 150 Tonkraft · 153 Rockens roll · 155 Hemma hos · 156 Sammanfattning · 158 kapitel 7 i medielabyrinten radio 1980–93 · 160 I medielabyrinten · 161 Radio i neon · 165 Ny Våg eller slutstation? · 168 Ung radioförståelse · 171 Alinges eldoradio · 173 Kanalvill · 176 Metropol i brutet monopol · 177 Intimisering eller ironiskt samförstånd? · 179 Digitalisering och sedan? · 184 Sammanfattning · 187 9 kapitel 8 övertoningar · 189 Två programtyper · 190 Var finns publiken? · 193 Från friluftsgård till satellitdisk · 195 Stilisering och televisualitet · 199 Rum för ungdom · 201 kapitel 9 generationsbilder ‒ tv-magasin för unga 1956‒93 · 203 Magasinerade blickar · 203 Radion i bild · 206 Vi unga · 207 Reservatungdom · 210 Revirungdom · 213 Politik eller pop? · 215 Stänk och Swiiisch · 218 Generationsironier då och nu · 222 Knuff · 223 Ventiler · 226 Från Södra station till Växjö och vidare · 227 Hej Bullen – hjälp mig! · 232 Sammanfattning · 234 kapitel 10 musikvisioner ‒ pop i tv tv 1956‒93 · 236 Taktfulla bilder · 239 Opoppopa twist · 242 Drop In · 244 Bildreglemente för pop-TV · 247 Popside · 250 Sidsteppad · 252 10 Levande regionalpolitik · 255 »Kassablanca«, Måndagsbörsen m.m. · 257 Videolistor och distanseringseffekter · 263 Sammanfattning · 268 kapitel 11 en ljusnande framtid? · 270 Ungdomsprogram – en genre? · 271 Musik – den viktigaste koden? · 273 Ungdom – klubbgäng eller smaksegment? · 274 Public service – folkbildning eller varuhus? · 276 En ljusnande framtid? · 279 noter · 281 källor och litteratur · 324 bildkällor · 347 personregister · 349 11 12 Förord Emellanåt kan vårt mångkanalsamhälle flimra och klinga förun- derligt tomt. Då är det lätt att nostalgiskt blicka tillbaka mot en tid då utbudet och valmöjligheterna var mer begränsade. I sanningens namn var mina egna ursprungsupplevelser av den programtyp som tas upp i denna bok inte odelat positiva. För en hängiven popfan och stilnyfiken tonåring under 1970-talet framstod ung- doms-TV oftast som en öken, medan ungdomsradions förvisso betydligt generösare utbud ibland kändes lite pratigt och osvängigt. Men en långvarig clinch med ett stort antal ungdoms- program från både radio och TV och möten med mängder av skrivet material från sex decennier har kommit att innebära något av en attitydrenovering hos mig. Programutbudet har åtminstone varit mångfasetterat. En ekonomisk förutsättning för mötet med detta stora och spännande material var från början ett forskningsanslag från Forskningsrådsnämnden (FRN). Sedermera tillkom finansiellt stöd från Stiftelsen Etermedierna i Sverige. Denna kontakt gav mig också möjlighet att delta i ett par lärorika seminarier med de övriga forskarna i Etermedieprojektet. Det har också varit berikande att läsa de böcker som publicerats av andra medarbetare i projektet. Gentemot några av dessa böcker har det varit svårt att upprätta någon absolut revirgräns, men förhoppningsvis breddar snarare än överlappar mitt arbete Alf Björnbergs (1998) bok om musikut- budet i radio och TV, Olle Sjögrens (1997) om radio- och TV- underhållning och Ingegerd Rydins kommande bok om barnpro- gram i radio och TV. 13 En annan förmån i samband med denna studie var att jag fick möjlighet att träffa några av de ungdomsprogrammakare som »var med« och jag vill tacka följande som var vänliga nog att ställa upp för intervju: Kersti Adams-Ray, Nils Fagerberg, Gabriella Garland, Lars-Magnus Jansson, Hasse Linder, Lasse Sarri, Birgitta Thofelt, Ragna Wallmark, Lars G Warne, Arne Weise och Margareta Wäs- terstam. Mina främsta källor under detta arbete har dock varit Sveriges Radios program-, dokument-, bild- och pressarkiv samt SR:s bibliotek. Överallt har jag möts av professionellt sinnad hjälpsamhet. Ett särskilt tack vill jag rikta till dokumentarkivets Börje Sjöman för osviklig vägledning. Kloka synpunkter och sak- korrigeringar på mitt manus har jag fått av Etermedieprojektets tålmodiga redaktionskommitté samt av Erling Bjurström, Göran Bolin och Carin Åberg. Tomas Blom stod för en imponerande språk- och faktagranskning av texten. Andra har läst valda delar av mitt manus: Alf Björnberg lustläste merparten av radiodelen och Hasse Linder gav mig tips angående 1960-talets ungdomsradio. Tack också till Lars-Magnus Jansson och Dag Nordmark för kom- mentarer. Ansvaret för eventuella felaktigheter i manus faller dock helt på författaren själv. Till sist en djup bugning för Gunnel Asplund, Etermedieprojektets sekreterare under den tid då jag arbetade med min bok, vars ordnande hand och medkännande hjärta gjorde allt så mycket lättare. Stockholm i november 1999 Michael Forsman 14 kapitel 1 Ungdom i etern Ungdom är en högintressant grupp inte bara för de kommersi- ella medierna. Också radio och TV i public service-tappning har ägnat denna del av publiken/befolkningen intresse och möda, då det i public service-uppdraget ingår att tillhandahålla informa- tiva och underhållande program också för denna grupp. Organisatoriskt, utbudsmässigt och publikt har det på såväl radio- som TV-sidan också utvecklats specifika normer, koder och förväntningar i och kring program för, om, med och i viss mån av ungdom. Sammantaget och sett i relation till annat ut- bud gör detta att vi kan tala om »ungdomsprogram« som en särskild programkategori. En historisk kartläggning av ung- domsprogrammens framväxt och förändring bör dock inte rym- ma endast diskussioner av form och innehåll, även de funktioner och relationer som program för ungdom haft i förhållande till det programproducerande företaget, den tänkta publiken och samhället i stort är av intresse. Ungdomsprogrammen har ju inte bara fungerat som en service för en åldersmässig och på senare år mer livsstilsavgränsad publikgrupp, de har också bidragit till att skapa uppmärksamhet och offentlighet
Load more

Recommended publications
  • Ett Medialt Museum
    Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
    [Show full text]
  • Arkivförteckning Rune Gustafssons Arkiv
    Rune Gustafssons arkiv Svenskt visarkiv April 2013 Leif Larsson INLEDNING Rune Gustafsson ( 1933 – 2012 ) hörde sedan början av 1950-talet till en av Sveriges allra främsta jazzmusiker. Han började sin karriär hos trumslagaren Nils-Bertil Dahlander i Göteborg men flyttade några år senare till Stockholm. Under nästan hela fortsatta 1950-talet spelade han där tillsammans med Putte Wickman. Rune träffade 1959 Arne Domnérus som han sedan samarbetade med i många olika sammanhang. Under ett par årtionden var Rune Gustafsson en av våra mest anlitade studiomusiker som genom sin mångsidighet och flexibilitet passade in i de flesta situationer. Rune Gustafsson har bakom sig en rad egna skivor, bl. a. ”Move” som belönades med Orkesterjournalens Gyllene Skiva. Han har även varit involverad i flera andra produktioner som tilldelats denna utmärkelse. Under åren har RG samarbetat med en rad av jazzens internationella storheter, såsom Benny Carter, George Russel, Dizzy Gillespie, Stan Getz och Zoot Sims. Med den sistnämnde gjorde Rune två skivor, den sista ”In A Sentimental Mood” kom att bli Zoot Sims allra sista. Med sin mångsidighet har Rune också varit efterfrågad i många andra musikaliska sammanhang, både i Sverige och stora delar av världen, t.ex. Eng- land, USA, Sydamerika, Ryssland, Japan och Kina. 1997 erhöll Rune det allra första priset ur Albin Hagströms minnesfond i Kungliga musikaliska akademien med motiveringen: ”För en mer än fyrtiofemårig gärning som framstående jazzsolist och mångsidig studio musiker – en beundrad förebild och outtömlig inspirationskälla för generationer svenska elgitarrister. 1998 fick Rune Gustafsson Thore Ehrlings stipendium med motiveringen: ”En av de mångsidigaste musikerna inom svensk populärmusik och vår genom tiderna främste jazzgitarrist”.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2019
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2019 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 © Sveriges Television AB 2020 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Alexandra Björnstjerna Hjelm Redaktion: Ulrika von Celsing, Marianne Falksveden, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Pauline Klang Burvall, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson, Robert Olsson och Catarina Wilson. Layout: Anna Markevärn Omslag: Landet lyckopiller med Nour El Rafai. Foto: Pia Lehto/SVT och vinnaren av Melodifestivalen 2019 John Lundvik. Foto: Stina Stjernkvist/SVT. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2020 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 10 2.1 Oberoende 10 2.2 Värde 11 2.3 Genomslag 12 2.4 Framtida målarbete 13 3. Detta har SVT bidragit med 14 3.1 Värde 14 3.2 Genomslag 19 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 22 4.2 Externa produktionsbolag 22 4.3 Publicistisk kontroll 22 4.4 Nya tjänster 26 4.5 Det svenska språket 26 4.6 Decentraliserad organisation 26 4.7 Teknisk eller annan utveckling 28 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 29 5. Här finns SVT 30 5.1 Kanaler 30 5.2 Mottagningsplattformar 32 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 32 6. Bredden i utbudet 37 6.1 Programkategorier 37 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 39 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 39 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 43 7.3 Kulturuppdraget 49 7.4 Barn och unga 53 7.5 Tillgänglighet 59 7.6 Minoritetsspråk 63 7.7 Variation i produktionsformer 67 7.8 Folkbildning 68 7.9 Det samlande uppdraget 70 7.10 Möten och dialoger 72 8.
    [Show full text]
  • Dialekter I Svensk Film
    Lunds universitet Adrian Jönsson Språk-och litteraturcentrum FIVK01 Filmvetenskap Handledare: Olof Hedling 2014-01-08 Tala om tungor Dialekter i svensk film Adrian Jönsson FIVK01 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ....................................................................................................................... 1 Inledning ......................................................................................................................................... 2 Syfte och frågeställning ............................................................................................................... 2 Forskningsläge ............................................................................................................................ 3 Teori och metod .......................................................................................................................... 3 Dialekt och sociolekt............................................................................................................... 4 Riksspråk................................................................................................................................. 8 Dialekter i svensk film .................................................................................................................... 9 Dialekt som stilelement ............................................................................................................... 9 Lokalisering .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Kvinnan, Kändisen, Konfliktkatalysatorn Bilden Av Kändisen Anna Anka I Svensk Nyhetsjournalistik
    Kvinnan, kändisen, konfliktkatalysatorn Bilden av kändisen Anna Anka i svensk nyhetsjournalistik Maria Andersson Nicole Blomstrand Examensarbete 15 hp, Journalistik (C-nivå) Journalistik och medieproduktion 180 hp Handledare: Anette Forsberg Höstterminen 2009 Linnéuniversitetet Institutionen för samhällsvetenskaper Authors: Maria Andersson & Nicole Blomstrand Title: The women, the celebrity, the conflictcatalyzer, How the celebrity Anna Anka is viewed in Swedish newsjournalism Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 50 Abstract The aim of this thesis was to examine how newspaper journalism represented the celebrity Anna Anka. Which roles and qualities did the media ascribe Anna Anka and in what way did the media frame her as a woman. We examined texts and photographs from two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, 16 texts were analysed. The method we used were discourse analysis with focus on relations, identities and representation. The result showed that Anna Anka was represented in an essentially equal way in both newspapers. The image of Anna Anka seems to be multifaceted. In the texts Anna Anka becomes a symbol for conflicts that emerge in discourses regarding gender, celebrity and Swedish values. As a woman she is both portrayed as controversial and appearance-fixated. As a wife she is traditional, a woman who takes care of house and family and lets her husband be the provider. On the other hand she is described as a woman who does not follow the traditional norm, she is independent and has a possibility to support herself. As a celebrity, Anna Anka is framed as fairly new in the public appearance.
    [Show full text]
  • Documentary On
    TV FICTION Details of all programmes nominated for PRIX EUROPA 2020 are based on the information provided by the submitting organisation. TV FICTION Programmes in Competition 2020 01 Vienna Blood Austria 02 Blackout Belgium 03 Actor Czech Republic 04 Traitor Estonia 05 Peacemaker Finland 06 Merkel Germany 07 The Turncoat - Part 1 Germany 08 The Windermere Children Germany 09 Unterleuten Germany 10 The Minister Iceland 11 My Brilliant Friend - The Story of a New Name Italy 12 ANNE+Sara The Netherlands 13 Bitch The Netherlands 14 22 July Norway 15 The Butler Poland 16 24 Land – The Spy Portugal 17 Spring on the Last Lake Serbia 18 Quarantine Diaries Spain 19 The Paradise Spain 20 Caliphate Sweden 21 Limboland Sweden 22 Labyrinth of Peace Switzerland 23 No. 47 - Sophie Switzerland 24 Anthony United Kingdom 26 Foodie Love Spain TV FICTION Vienna Blood, Episode 1 Vienna Blood Vienna Blood is set in 1900s Vienna: a hot bed of philosophy, science and art, where a clash of cultures and ideas play out in the city’s grand cafes and opera houses. Max Liebermann is a brilliant young English doctor, studying under the famed psychoanalyst Sigmund Freud. Max is keen to understand the criminal mind and begins to observe Oskar Rheinhardt, a Detective Inspector in the Vienna Police Department, who is struggling with a perplexing case. Max’s extraordinary skills of perception and forensics, and his deep understanding of human behaviour and deviance, help Oskar solve Vienna’s most mysterious cases. In ‘The Last Séance’ Junior doctor Max Liebermann is undertaking research in the new discipline of psychotherapy much to the disgust of his professor.
    [Show full text]
  • Swedish Film #2 2020
    #2 • 2020 FEATURES • DOCS • SHORTS • FILMS IN PRODUCTION ON THE COVER: PLEASURE BY NINJA THYBERG 1 Contacts Head of International Festivals, shorts & docs Administrator Department Jing Haase Signe-Annie Lindstedt Steffen Andersen-Møller Phone: +46 70 420 32 74 Phone: +46 70 766 12 41 Phone: +46 76 051 36 97 [email protected] [email protected] [email protected] Festivals, features Festivals, docs & shorts International co-productions Petter Mattsson Sara Rüster Lina Norberg Johansson Phone: +46 70 607 11 34 Phone: +46 76 117 26 78 Phone: +46 70 251 91 72 [email protected] [email protected] [email protected] Festivals, docs & shorts Festivals, features Press Officer Josefina Mothander Theo Tsappos Jan Göransson Phone: +46 70 972 93 52 Phone: +46 76 779 11 33 Phone: +46 70 603 03 62 [email protected] [email protected] [email protected] Swedish Film Institute International Department P.O Box 27 126 Art Director: Markus Edin SE- 102 52 Stockholm, Sweden Cover photo: Pleasure Phone +46 8 665 11 00 filminstitutet.se ©Plattform Produktion Fax +46 8 661 18 20 instagram.com/swedishfilm Welcome to the world of Swedish films Contents FEATURES AND DOCS FILMS IN PRODUCTION SHORTS 5 Always Amber 29 Merry Christmas, Yiwu 45 The Ape Star 58 Anyway 6 The Beautiful Game 30 The Most Beautiful Boy 46 Clara Sola 59 DON’T, KISS .mov 7 Bellum in the World 47 Eva & Adam – To Be or Not to Be 60 A Film 8 Bert’s Diary 31 My Father Marianne – Together 61 Grab Them 9 Bitter Love 32 Nelly Rapp Monster Agent 48 Excess Will Save Us
    [Show full text]
  • Magnolia Pictures
    Mongrel Media Presents LET THE RIGHT ONE IN A film by Tomas Alfredson Sweden, 2008, 114 min. Distribution Publicity Bonne Smith 1028 Queen Street West Star PR Toronto, Ontario, Canada, M6J 1H6 Tel: 416-488-4436 Tel: 416-516-9775 Fax: 416-516-0651 Fax: 416-488-8438 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected] www.mongrelmedia.com High res stills may be downloaded from http://www.mongrelmedia.com/press.html SYNOPSIS A fragile, anxious boy, 12-year-old Oskar is regularly bullied by his stronger classmates but never strikes back. The lonely boy's wish for a friend seems to come true when he meets Eli, also 12, who moves in next door to him with her father. A pale, serious young girl, she only comes out at night and doesn't seem affected by the freezing temperatures. Coinciding with Eli's arrival is a series of inexplicable disappearances and murders. One man is found tied to a tree, another frozen in the lake, a woman bitten in the neck. Blood seems to be the common denominator – and for an introverted boy like Oskar, who is fascinated by gruesome stories, it doesn't take long before he figures out that Eli is a vampire. But by now a subtle romance has blossomed between Oskar and Eli, and she gives him the strength to fight back against his aggressors. Oskar becomes increasingly aware of the tragic, inhuman dimension of Eli's plight, but cannot bring himself to forsake her. Frozen forever in a twelve-year-old's body, with all the burgeoning feelings and confused emotions of a young adolescent, Eli knows that she can only continue to live if she keeps on moving.
    [Show full text]
  • Niklas Sommar 2011 Version3.Indd
    SoMMArEN I SVT Svenska novellfilmer varje tisdag Drama s. 1 Kultserien Nilecity 105,6 i repris Vintage ur SVT-arkivet s. 2 Måns Zelmerlöw tar över på Sollidenscenen Allsång på Skansen Nöje s. 3 Popens och rockens stora porträtteras Kultur & musik s. 4 Sommarlovsbästisen Malin är tillbaka! Barn & ungdom s. 8 Burleskt & dekadent med Sean-Magnus Pride-veckan s. 5 En filmlegendar jubilerar Jan Troell 80 år s. 4 Nostalgi och skräck på fredagar Långfilm s. 3 INNEHÅLL Drama 1 Sommarspänning 2 Vintage ur SVT-arkivet 2 Långfilm 3 Nöje, humor & evenemang 3 Kultur & musik / Jan Troell 80 år 4 Dokumentär & samhälle 5 Pride-veckan 5 Fritid, fakta & livsstil 6 Friidrottsfrossa med Diamond League och VM Leif GW tittar närmare på svenska sommarmord Sport 7 Sport s. 7 Dokumentär & samhälle s. 5 Barn & ungdom 8 Drama M oto: Agnete Schlichtkrull/DR F © DF Novellfilmer i sommar Lykke Traditionsenligt visar SVT de sex novellfilmer som tävlade Dansk depressionskomedi av Stig Thorsboe och Hanna i årets upplaga av Göteborgs Filmfestival. Bland annat får Lundblad. I centrum för handlingen står tvillingarna vi se Gustaf Skarsgårds manus- och regidebut (Människor Happiness och Thomas. Som tioåringar förlorade de sina helt utan betydelse) och Lisa Linnertorps manusdebut båda föräldrar, något som tvillingarna hanterat mycket (Getingdans). Bland skådespelarna finns namn som Malin olika. Thomas har under flera år behandlats för Crépin, Reine Brynolfsson, Siw Malmkvist och Johan depressioner medan Happiness satsat allt på sin karriär, Widerberg. nu senast på ett läkemedelsföretag vars storsäljare är ett Dessutom visas fyra novellfilmer gjorda som lyckopiller. I huvudrollerna: Mille Lehfeldt och Laus slutproduktioner av elever på Dramatiska Institutet.
    [Show full text]
  • I Think We Should Have a Group Discussion About It
    I think we should have a group discussion about it Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest Magdalena Sahlén Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 15 hp Etnologi – kandidatkurs Höstterminen 2019 Handledare: Maryam Adjam I think we should have a group discussion about it Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest Magdalena Sahlén Sammanfattning När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa. Nyckelord Eurovision Song Contest, Sverige, svenskhet, föreställd gemenskap, lekfull nationalism. Innehåll Inledning .....................................................................................
    [Show full text]
  • Skratt Som Fastnar : Kulturella Perspektiv På Skratt Och Humor
    Skratt som fastnar : kulturella perspektiv på skratt och humor Nilsson, Fredrik; Jönsson, Lars-Eric 2014 Link to publication Citation for published version (APA): Nilsson, F., & Jönsson, L-E. (Red.) (2014). Skratt som fastnar : kulturella perspektiv på skratt och humor. (Lund Studies in Arts and Cultural Sciences; Vol. 5). Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Lars-Eric Jönsson & Fredrik Nilsson (red.) Skratt som fastnar KULTURELLA PERSPEKTIV PÅ SKRATT OCH HUMOR LUND STUDIES IN ARTS AND CULTURAL SCIENCES 5 Skratt som fastnar Skratt som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson (red) Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 5 Lund Studies in Arts and Cultural Sciences is a series of monographs and edited volumes of high scholarly quality in subjects related to the Department of Arts and Cultural Sciences at Lund University.
    [Show full text]
  • Intermission #55
    INTERMISSION #55 Small E-zine by Ahrvid Engholm, [email protected] for EAPA. In Twitter, follow my newstweets from Nordic sf/fantasy/horror/fandom on @SFJournalen, and my private account @ahrvid. Typos due to autumn arriving, leaves and letters flying about... Early October 2016. I'll send this issue around a bit, hoping to recruit members to EAPA, fandom's oldest electronic APA. EAPA really needs you, so please consider joining! Minac is only 1 page - as a PDF – every second month. Ask me for details: [email protected] Edit-2-rially This Intermission is for EAPA's traditional open October mailing, so I'll do it in the form of a mini- anthology with the best (or least worst...) from previous Intermissions, November last year and on. Please note the message above! EAPA needs /m/o/r/e new blood. (Also a new Official Editor, as ther old one is resigning af6er doing his duty for a long time.) An electronic APA is a good idea, so one should exist. Instead of at a later stage reinventing the wheel, why not use the wheel that already exist! EAPA is a wheel that has rolled for 150 mailings, so let's try to keep it going. Membership doesn't really require much. You write something every second month (or every month if you whish) and press the command for “export as PDF” in your word processor. (If your WP lacks this feature there are simple and free shareware packages to do the job.) You can write about your life, science fiction, fandom, comment previous mailing, say how much you /l/o/a/t/h/e love Intermission or anything.
    [Show full text]