NR 1/2016 · Från start nr 13 Medlemstidskrift för Povel Ramel-sällskapet ISSN 2000-5997 Mer Poveliana

• San Blas Chibidarra, del 4 • Dr Johanna om Povels texter • Povels Jazzspalt • Årets KaRAMELodiktstipendiat! • Lokala aktiviteter i flera av rikets städer • Studiecirklar • Cirkus Brazil Jack • Mångsång i Åkarp • Povel på Parnassen I detta nummer finner du texter om så vitt skilda ämnen som:

Hej Medlem! Anders Eldeman...... 3

Redaktörens spalt Kjell Holmstrand...... 3

Medlem nr 1000 Sven Perup ...... 4

Årets KaRAMELodiktstipendiat Kjell Holmstrand...... 5

Povel Plitade Peket Johanna Broman Åkesson...... 6-7

Povels Jazzspalt Povel Ramel...... 7

Eldsjälen: möte med Stig Östblom Kjell Holmstrand...... 8-9

San Blas Chibidarra Resedagbok Del 4 Povel Ramel...... 10-12

Povel på Parnassen Lennart Andreasson ...... 13-14

Med Povel och Catharina på Parnassen Kjell Holmstrand...... 14

Johanna Plitade Peket Göran Anér...... 15

Povel i Lund: Rena cirkusen Urban Jönsson...... 16

Poveldiggarna: En spännande eftermiddag i skånska Åkarp Börje Åhgren...... 17

Recension: Svend Asmussen Lennart Andreasson...... 18

Recensioner och notiser...... 18-19

Povel Ramel äntligen på väg in i Swedish Music Hall of Fame? Kjell Holmstrand ...... 19

”Det tråkiga tar jag hand om” Toni Rhodin...... 20

Aktiviteter landet runt Urban Jönsson ...... 21

Bladbergeri & Så’nt: Knep & Knåp Stig Östblom...... 22

Bladbergeri & Så’nt: Nästa Bubbeltävling ...... 23

Vinnande bidrag i förra Bubbeltävlingen ...... 24 ”c” 2 2 Ordföranden har ordet

Povel på Parnassen Hej Medlem! För några veckor sedan hade jag en helt vanlig onsdagkväll äran att ta emot en till synes oan- Många - och jag menar verkligen många! - av våra medlemmar arbetar regelbundet senlig skara människor på Stim-huset i Stock- för att målen i våra stadgar skall uppnås och stort TACK för det! De punkter som lig- holm. Det rörde sig om KaRAMELodikt­ ger till grund för vårt sällskaps verksamhet finns det alltid anledning att påminna om. stipendiejuryns ledamöter som träffades för årets viktigaste möte – självklart i konferens- Povel Ramel-sällskapets syfte är att verka för att Povel Ramels konstnärliga gärning rummet ”Ramel”. Så inte saknade den här bevaras, sprids och hålls levande genom att bland annat: gruppen betydelse, inte. Lite senare i vår får vi veta vem eller vilka • vara ett forum för alla som är intresserade av Povel Ramel (PR) och hans som får årets stipendium. Jag försökte locka ­konstnärliga verk ur Lotta Ramel någon ledtråd, men att få hen- • verka för att PRs konstnärliga material förvaltas, liksom korrespondens, artiklar ne att avslöja stipendiatens (eller stipendiater- och föreningsskap som kan vara av kulturhistoriskt intresse nas) namn, det är ett hopplöst företag! • verka för att de som har rättigheter till PR-material ger ut respektive sänder detta Oavsett vem, eller vilka, det blir kommer du i önskvärd omfattning att ha möjlighet att vara allra först att veta. • verka för att PR-material används i undervisning och folkbildning Pressmeddelandet som går ut direkt efter ut- • uppmuntra forskning kring PR och hans verk delningen går från och med i år till alla med- • medverka till att ge ut PRs outgivna konstnärliga material, liksom att PR blir lemmars e-postlåda. Om du inte har lämnat din e-postadress till sällskapet, gör det idag! ­representerad i olika slag av samlingsvolymer Årsmöte, kryssning, KaRAMELodikstipen- • verka för att PRs konstnärliga verk framförs av såväl amatörer som professionella diet – våren är som vanligt full av godsaker. • bevaka att PRs namn och konstnärliga material inte används på ett otillbörligt sätt Och det slutar inte där: i början av sommaren gör litteraturtidskriften Parnass ett special- Glädjande nog ger våra påtryckningar till fin utdelning också. nummer om Povel Ramel! Tack vare fina in- TV-arkivet har på senaste halvåret plockat fram gyllene pärlor som föreställningarna satser av flera av våra medlemmar blir det ett Funny Boy, Dax igen!, KaRamelodier och även Affären Ramel. Det är inte dåligt Ramel-späckat temanummer att se fram emot. gjort! Det är sådant som bidrar till att vi kunnat välkomna medlem nummer 1.000! Jag önskar trevlig läsning – då som nu! Läs mera i detta nummer om sällskapets uppskattning av denna mänskliga milstolpe! Kjell Det kommer dock sorgliga rapporter också. Den 29 februari gick sångerskan och skådespelerskan Josefin Nilsson hastigt och oväntat bort vid bara 46 års ålder. Det var holm

1988 som den populära gotländska gruppen Ainbusk Singers mottog KaRAMELo- d diktstipendiet ur Povels hand i soliga Hagaparken. Frid över hennes minne. ri ut F Ett av sällskapets övriga syften är att sammanföra liksasinnade och i skrivande nna R stund planeras för årsmötet, båtresan och många andra glada evenemang. : A oto Mycket nöje då – och redan nu med detta nya nummer av Sverker och vår nya F hemsida. Ha nu en riktigt trevlig läsning i detta nya nummer av Sverker!

Anders Eldeman Ett bra sätt att nå Kjell är via epostadressen: Ordförande [email protected]

NR 13 · 1/2016 Medverkande i detta nr av Sverker: Medlemstidskrift för Povel Ramel-sällskapet Lennart Andreasson, Göran Anér, Johanna Broman Åkesson, Anders Eldeman, Kjell Holmstrand, Urban ISSN 2000-5997 Jönsson, Anders Lundquist, Nalle Malmborg, Povel v ­Ramel, Toni Rhodin, Börje Åhgren, Stig Östblom. upps arki ä n Föreningens hemsida: www.povelramelsallskapet.se frånoto K

F Redaktör: Kjell Holmstrand Form & layout: Nalle Malmborg Material till Sverker: skickas enklast till Tryck: EO Grafiska e-postadressen: [email protected] Oansvarig utgivare: Povel Ramel-sällskapet. ­ Åsikter och påståenden i artiklar får stå för ­artikelförfattarna själva.

Material till nästa nummer redaktionen tillhanda senast 30 augusti. Tack! Sverker kan inte ansvara för insänt, obeställt, material. Insänt material förutsättes vara avsett att publiceras. Foton bör hålla en minsta täthet om 300 dpi, om de ska tryckas. Text kan komma att redigeras och kortas. 3 3 ”c” Text: Sven Perup / Foto: Anja Nordberg En av Sällskapets juniorer, Ia Hedberg, inviger Felix Lundabo blev medlem nummer 1000 Felix Helander blev nyligen Finns det någon större njutning än att smutta på en fylligt god öl samtidigt med medlem med nummer 1000! att lyssna/se på Povel Ramel? Vad var det som gjorde att du ville gå Sydsvenskan hade en stor artikel om med i Sällskapet? ditt medlemskap . Hur har det påver- Det var en äldre man under en ölprovning kat dig? som talade sig varm för medlemskap. Jag Klart att det blev konstigt att plötsligt bli märkte även att det var många närvarande en ”kändis”. Det var många som kände som var medlemmar. Hade jag känt till igen mig efter den artikeln. Sällskapet tidigare hade jag givetvis varit medlem sedan länge. Min far var ett stort Hur kommer du att vårda en sådan fan som ”tvingade” mig lyssna så fort milsten som medlemsnummer 1000? ­Povel var med i något program och detta Mitt första medlemskort kommer jag givet- sedan jag var i fyraårsåldern. vis att rama in och jobba för att vi blir fler. Det finns många som är medlemmar i såväl Svenska Ölfrämjandet som http://www.sydsvenskan.se/lund/lundabo- Povel Ramel-sällskapet . Ser du några blev-ramel-medlem-nummer-1-000/ beröringspunkter? 1”A” 4 4 Årets KaRAMELodiktstipendiat är . .

Ja, vem blir årets KaRAMELodiktstipendi- at? Det får vi veta den 5 juni, då täckelset faller för trettiofjärde gången. Länge dela- des stipendiet ut av Povel själv under hög- tidliga former i Hagaparken strax utanför Stockholm. Utdelningen skedde alltid ”i måndagsmorgonens väkt”, med champag- ne och stekt duva för den som så önskade. I fjol tog Niklas Strömstedt emot stipen- diet, då på Stora Henriksviks Café på Långholmen i Stockholm. Han tyckte att KaRAMELodiktstipendiet är det finaste pris man kan få, och avslöjade att han länge, och i smyg, varit avundsjuk på dem som tidigare fått stipendiet. Även i år delas KaRAMELodiktstipendi- et ut på Stora Henriksviks Café, närmare bestämt den 5 juni kl. 15.00. Du som var där i fjol minns inramningen med regn och rusk. I år planeras som omväxling sol och värme, så att vi tillsammans kan njuta av ceremonin i caféets vårgröna trädgård. Kom gärna och titta den 5 juni så blir du Förra året dolde sig Niklas Strömstedt bland de allra första att få veta vem årets unde­r det polkagrisrandiga­ ­­skynket. stipendiat är!

TID: Söndag 5 juni kl. 15.00. PLATS: Stora Henriksviks Café, Lång- 1998 Hannes Holm och Måns Herngren Povel Ramel-sällskapet 1997 Wille Crafoord holmsmuren 21, Långholmen, Stockholm. Povel Ramel-sällskapet bildades år 2008 1996 Louise Hoffsten Text och foto: Kjell Holmstrand och har i dagsläget nära 1000 medlem- 1995 Peter Dalle mar i såväl hela Sverige som i många 1994 Killinggänget ­andra länder. 1993 Sällskapets syfte är att på olika sätt ver- 1992 Tomas von Brömssen ka för att Povel Ramels konstnärliga gär- 1991 ning bevaras, sprids och hålls levande. 1990 Ulla Skoog www.povelramelsallskapet.se 1989 Robert Broberg 1988 Ainbusk Singers Sällskapet Stallbröderna 1987 Claes Eriksson Sällskapet Stallbröderna bildades år 1939 1986 Mikael Ramel av ett antal skådespelare i Stockholm. Stall- 1985 Anne-Lie Rydé bröderna har idag 300 medlemmar som på 1984 Björn Skifs ett eller annat sätt har koppling till nöjes- 1983 Totte Wallin branschen. Stallbröderna genomför årligen en show, Om KaRAMELodiktstipendiet Stallshowen, där överskottet går till en sti- Samtliga tidigare stipendiater pendiefond. Ur fonden delas varje år ut ett 2015 Niklas Strömstedt KaRAMELodiktstipendiet ges en antal stipendier till unga, lovande artister. 2014 förnyare av det svenska språket el- Från och med 2013 går en del av fondens 2013 Carl-Einar Häckner ler för framstående gärningar inom medel till KaRAMELodiktstipendiet. 2012 Eva Rydberg musiken . KaRAMELodiktstipendiet www.stallbroderna.se 2011 Johan Glans delas ut av Povel Ramel-sällskapet, 2010 Sällskapet Stallbröderna och SKAP SKAP – Sveriges kompositörer 2009 Johan Ulveson – Sveriges kompositörer och text- och textförfattare 2008 Babben Larsson författare . SKAP är Sveriges intresseorganisation för 2007 Henrik Dorsin Stipendiet, som instiftades av Povel Ramel yrkesverksamma kompositörer, textförfat- 2006 Kalle Moraeus 1982 i samband med att han fyllde 60 år, tare och bearbetare. SKAP bildades år 1926 2005 Sissela Kyle består av en stor strut karameller och en och har idag drygt 1100 medlemmar inom 2004 summa pengar som gör mottagaren “eko- alla musikaliska genrer. SKAP bedriver på- 2003 Peter Carlsson nomiskt oberoende resten av dagen”. Ut- verkansarbete nationellt och internationellt, 2002 The Real Group delningen sker i år för 34:e gången. erbjuder en bred medlemsverksamhet och 2001 Fredrik Lindström I juryn sitter Tomas Alfredson, Lotta är huvudman i Stim. SKAP var med och 2000 Robyn Bromé, Claes af Geijerstam, Lotta Ramel, stiftade KaRAMELodiktstipendiet. 1999 Viba femba Pernilla Skifs och Torgny Söderberg. www.skap.se 5 5 ”a” av Johanna Broman Åkesson

DAKTYL gram med leverop, tal och kanonsalut hade Då ett tu tre dyker upp en gestalt inövats. Hej hoppeti hå Den som någon gång har tränat valssteg Men allt gick fel. Helt oorganiserat dök Det är en grodman med fenor och allt har säkert samtidigt mumlat ”lång-kort- några sågverksdamer upp och förstörde Hej hoppeti hå! kort, lång-kort-kort”. Förutom vals har herrarnas inövade leverop med egna tjoho- man därmed tränat på betoningsmönstret i anden. Inspektören som skulle hålla tal fick en daktyl – en versfot med tre stavelser i så DROTT tunghäfta vid åsynen av konungen och en kallad fallande rytm. (Ordet ”fallande” är av kanonerna var så sprängladdad (!) att I visan Gift ur Funny Boy sjunger Therina förresten en daktyl.) Ordet ”daktyl” kom- den pulvriserades vid avfyrningen. att hon är... mer från grekiskans ”dáktylos” som är en ­Konungen rörde inte en min utan fortsatte daktyl; ordet ”daktyl” är dock ingen dak- sin färd medelst ångtåget till Hudiksvall. Gift med en man som är rik som en drott, tyl. Dáktylos betyder finger, som inte heller Ja, ungefär så inleddes den oscarianska er- fickorna fulla av gårdar och slott. är en daktyl. an ”då landet var en enda lycklig – Leve Tänk däremot på ”pekfinger” eller Kung Oscar! – Idyll”. (Kaptenen för Hon skulle lika gärna ha kunnat sjunga att ”långfinger” eller möjligtvis ”ringfinger” ­konungens båttur hette förresten Petters- han är rik som en ”kung”, vilket det forn- – de är daktyler (men glöm ”tumme” eller son.) nordiska ordet drott kan betyda. Men ”lille vicke vire”). Eller tänk på Skrytval- sen: Gift med en man som är rik som en kung/ DIKT Full utav gårdar och slott är hans pung (Den) Dikt om dikt och verklighet: HÄR me-lo- hade ju inte varit så snyggt. Alternativt DIN är den Krämpor överallt ifrån kunde drott fordom betyda ”Gud”; vilket i BÄS-ta jag samlas nu kring brunnens skopa. visan kunde ha gett en vink om den kom- GJORT den är mande skilsmässovarianten: Gift med en JÄ-äd-rigt Somt är gikt, man som är rik som en Gud / Hoppsan, JÄ-äd-rigt Somt är dikt, där hände ett olyckstillbud. Eller nåt. Kan- BRA - -! Men en klunk per skaft är plikt. ske bäst med en drott.

DELLEN DIMMEGUMMAN DUBBELRIM Uppräkningen av kaptener i Svarta Malin ”Dimmegumman” är en av många nyska- När två eller flera ord i en rad rimmar på är ett sammelsurium av ordlekar och asso- pade ord Povel åstadkommit. Kanske spin- två eller flera ord i nästa rad kallas det ciationer till såväl påhittade som reella ner han sin association på den gamla folk- dubbelrim. Det både ser kul ut i skrift och f­öreteelser och personer, med vaga eller trosägnen om att dimman uppstår då häx- rullar fint i munnen. Prova själva: starkare kopplingar till sjöfart och båtliv. orna kokar sin magiska brygd. I samma En bakgrundsbeskrivning till alla dessa ­Visa i Kråknedan hittas fler nyskapade ord Till dej min lilla sunda runda lappgumma kaptensnamn skulle kunna fylla en egen som: ”tallebröst”, ”spindelsnärjda” och Jag köpte för en någorlunda knapp bok. Här nöjer jag mig med att ta upp ”ondskeklo”. Hur många nya ord har summa ”kapten Dellen”, ett namn som Povel kan- ­Povel skapat mån tro? [---] ske lånade av det idag K-märkta ångfarty- Ack, måtte denna enkla lilla klapp låta get Dellen med namn efter dess hemma- förgylla upp din dunkla lilla lappkåta! vatten, Dellensjöarna i Hälsingland. DORISK ­Fartyget byggdes 1861 och kom främst att Om man på ett piano bara spelar på de vi- Kanske finns det fler povelska dubbelrim? nyttjas för persontransport som ett kom- ta tangenterna från tonen D till nästa D, så plement till järnvägstrafiken. Den 18 juni har man spelat en så kallad kyrkotonart 1873 var dock båttrafiken tillfälligt in- som kallas dorisk. Många brittiska folkvi- DÖDEN ställd. Denna märkvärdiga dag skulle näm- sor är helt eller delvis uppbyggda på dorisk Ett tungt ämne, väl så använt i konstnärliga ligen konung Oscar II avverka en del av sin skala. De låter ofta lite melankoliska men sammanhang. Men hur är det hos Povel, kröningsresa med just Dellen. Vid slussar- kan också ha en kärvt käck karaktär som i vad har han att säga om döden? Börjar na vid Tamms kanal hade Näsvikensborna shanty-delen av Povels Till havsbandet: man gräva i detta mörka ämne finner man samlats i stora skaror och ett hyllningspro- en ganska grym dödsskildrare i Povel. 1”A” 6 6 P o v e l s J a z z­ s p a l t

I skilsmässoversionen av Gift får mannen smaka på både kvicksilver- knäck och blåsyrebläck innan han står framme vid ”Himmelrikets Port”. Kung Styggfrid i balladen om densamme dör ”i sitt eget pinorum” (han vill det), och Albertina, i den glada trallen, Aclutti busch bosch… hon kokas ihjäl. I den ödesmättade Ratataa går den ståndaktige Rufus Lefwerhielm med sitt ”bygelhorn i handom” mot en säker död (han är ju allergisk mot mässingen, stackarn). Och i den suggestiva ­Chicomboo Sa- fari dras expeditionen obönhörligen in i mörkrets hjärta till den hypnotis- ka rytmen från ”dödstrummor” och lär väl aldrig återvända. För övrigt är ”Dödscorny” låtar Povels last.

I sin Bellmanpastisch Torstigste brö- der tycks dock Povel ha glömt eller helt enkelt ignorerat den hos Bellman ständigt närvarande Charon. Eller kan det vara han som lurar symbo- liskt i sista versens klämtande klocka, Cerberus och mullen?

Nej, ärligt talat så är döden en säll- synt gäst i Povels livsbejakande värld. Det är egentligen bara en gång som döden är närvarande på allvar, och det är symtomatiskt ”dagen då inga melodier vi hör, den dagen då allt blir tyst och visorna dör.”

Povel skrev sin jazz-spalt i AftonTid- ningen, denna var införd 12 maj 1945 7 7 ”a” Eldsjälen Att förkroppsliga Povel Ramel-sällskapet

– möte med Stig Östblom

Stig Östblom lever Povel Ramel. ag träffar Stig över en lunch på restau- bjöd på Povel-aftnar. Men det var inte helt Jrang Tugg i Stockholm. Han har tagit självklart att nå fram. I släkten gillade men Att lista Ramels verk var en smal sak ­tåget från Gävle och har med sig en svart dåtidens schlager, just den schlager Povel och Mabel, som Stigs sånglärare hette, fick väska, till bredden fyllt med Povel Ramel- ofta drev med, och tyckte att ”den där ett A4-ark med verk av Povel Ramel. Det relaterat material. ­Povel Ramel kan man inte lyssna på”. uppskattades inte och Stig fick finna sig i Stig är varm och vänlig, mån om att leda – Det här var innan tv:n kom. Men radi- att bli kallad till Mabel för att be om ur- mig rätt och utstrålar ett genuint engage- on fanns förstås. Jag var ”radiot” och lyss- säkt för sitt tilltag. mang. Jag förstår att det vi talar om både nade på alla Povels program, som först Stig sjunger gärna själv och minns bland är lustfyllt och samtidigt blodigt allvar för långt senare kom ut på skiva. Men jag annat en morgonbön på läroverket, då han honom. ­hade bandspelare och spelade in dem och och två andra killar sjöng Dona Nobis – Mitt mål är att hålla på med det här spelade upp för andra. ­Pacem. Det blev också till Povels hundraårsdag 2022. Då är jag Så fortsatte missionsarbetet. Så till den mycket sång med vänner 83, säger Stig, som ser Povel-intresset som grad förknippades Stig med Povel Ramel och bekanta. Men när det en mission. Hela livet har han tagit på sig att han av många i umgängeskretsen helt gäller Povel har det alltid va- att föra ut Povel Ramels musik till alla han enkelt kallades ”Povel”. rit inspelningar som gäller. möter. Och när han säger ”hela livet”, me- Han tycker helt enkelt att nar han hela livet. Ravel blev Ramel ­Povel gör jobbet bäst själv. Som liten parvel fastnade han gärna vid I skolan sjöng Stig och de anda barnen i Och ska man då nå ut med familjens vevgrammofon, där Johanssons klassen, men aldrig Povel Ramel. På teck- Povels verk, är det i original- boogie-woogie-vals snurrade på skivtallri- ningstimmarna var det ok att spela Povel. formen det ska ske, menar han. ken. Genom skolgången samlade han Men sångläraren hade inte mycket till – Visst finns det fina Povel- Knäppupp-skivor, och kryssade noga av si- övers för Povel, minns Stig. På motsvaran- tolkningar. Men ingen framför Povel bättre na inköp i skivkatalogerna. de sätt hade inte Stig mycket till övers för än Povel själv, säger han med eftertryck. henne. Musiken som umgänge – Hon slog en tangent på pianot och frå- Från analogt till digitalt På den här tiden, långt före både Pirate Bay gade oss barn vilket not det var. Det klara- Med tiden blev kretsen av Povel-kännare och Spotify, var musik något man gärna de jag förstås. Men under en skrivning skul- runt Stig större. I mitten av 1960-talet var lyssnade på tillsammans. Inte i hörlurar på le vi lista verk av Ravel. Det var svårare. Så det dags för återträff för den klass han gått bussen, eller under joggingturen. Musik på jag ändrade en bokstav till ”m”, vilket gjor- reallinjen med. Året var 1966 och EP:n Ta skiva hade en social aspekt. Det var roliga- de det hela mycket lättare, berättar Stig. av dej skorna hade just släppts. Stig fick he- re att spisa den med andra likasinnade. Och likasinnade såg Stig till att det Framöver kommer vi i en intervjuserie i Sverker att möta Povel Ram­el- fanns. När familjen och den nära släkten sällskapets eldsjälar .I denna inledande artikel träffar du Stig Östblom, som var vunnen, tog han sin skivbunt under ar- hela livet levt sällskapets syfte – att sprida Povel Ramels musik . men och åkte till vänner och bekanta och Kjell Holmstrand text & foto (av Stig Östblom) 1”A” 8 8 Eldsjälen

Foto: Anders Östblom la klassen att ta av sig skorna till klassfo- dent. Ynglingen berättade att han just av- tot. Och själva låten låg tjugo veckor på slutat en tvåårig musikutbildning och Stig Svensktoppen, varav fyra som etta. kontrade med att han minsann var Povel – Knäppupp, Tingel Tangel på Tyrol, Ramel-nörd. ­Affären Ramel. Povel fanns närvarande ge- – ”Povel Ramel? Vem är det”, sa killen. nom åren på olika sätt. Det var revyerna, Jag kunde förstås inte göra annat än att ta radio och tv. Så mycket som möjligt doku- hans namn och adress och skicka honom menterades förstås, berättar Stig. några skivor, säger Stig och skrattar. På samma sätt som Stig i unga år bandat Idag driver Stig som cirkelledare på ABF radioprogram, bandade han på 1980-talet Povel Ramel-missionen vidare. Och intres- tv-serien Affären Ramel. Povel hade passe- set är stort. Cirkeln började med fyra per- rat 60 år, Stig närmade sig 50. Trettio år se- soner 2007, nu närmar man sig trettio och nare är de numera digitaliserade avsnitten antalet ökar månadsvis. Senast avhandlade guld värda för en Povel-entusiast. SVT samtal med andra. När Povel gick bort man Knäppupp-epoken. bandade under 1970- och 1980-talen ofta 2007, blev det direkt prat om ett sällskap. – Man behöver inte vara expert för att över program som sänts. Och redan då kom tankarna på ett muse- driva en cirkel. Fler borde göra det. Intres- – Jag vet inte om programmet finns kvar um upp. serade samlas runt ett ämne och man lär av i SVT:s arkiv. Det finns i alla fall inte till- varandra. Det är ett bra sätt att fördjupa gängligt i Öppet arkiv, säger Stig. Ambition att sprida Povels gärning sitt intresse, säger Stig. När vår lunch närmar sig sitt slut, har Povel-museum ständig fråga Stig var förstås med när Povel Ramel-säll- skapet bildades. Och på många sätt för- jag lärt mig mycket om såväl Stig som För Stig är Affären Ramel också nyckeln kroppsligar han just det sällskapet vill gö- ­Povel. Jag tittar på våra tomma tallrikar till en ständig fråga i Povel Ramel-sällska- ra: sprida och bevara Povels gärning. Det och tänker att fiskgrytan jag bjöd på var en pet, den om en permanent Povel-utställ- har varit hans ambition hela livet. alltför klen betalning för den skräddarsyd- ning, ett Povel Ramel-museum. Stig berättar hur han en gång på en buss- da studiecirkel jag inser att proffset Stig – Affären Ramel spelades in på ett Ra- resa hem till Gävle från Stockholm hamna- Östblom just bjudit mig på. melskt slott i Skåne. Förvaltaren vill se mer de i sätet bredvid en ung, manlig musikstu- aktivitet i slottet och vad kan vara lämpli- gare än ett Povel Ramel-museum? Idag har vi Spotify och Öppet arkiv, omsätt allt detta och det vi har på sällskapets webbplats i fysisk form i ett muse- um där! Det finns en Povel-utställning på Jazzens Museum i Strömsholm. Permanent är den dock inte och inte heller idag det bästa museet, enligt Stig. – Nä, det bästa Povel-museet finns i Lennart Andreassons ­lägenhet, skrattar han.

ed internet öppnade sig helt nya möj- Foto: Anders Östblom Mligheter för en Povel-entusiast som Stig. Povels musik kunde plötsligt spridas mycket lättare än att kånka runt på skivor och band. Och det blev mycket lättare att träffa och diskutera Povel med likasinnade. – I internets barndom fanns ett Povel Ramel-forum som drevs av en ”Funny Boy”. Ingen visste vem Funny Boy var. Så småningom bildades forumet ”Povel-entu- siasterna”, där vi var mer öppna med vem vi var. Stig lärde sig en massa om Povel genom att följa dessa forum och genom att delta i Foto: Anders Östblom 9 9 ”a” En berättelse om en lastbåts-­expedition till Sydamerika och ­Västindien 1960 med ­Povel Ramel, Susanna ­Ramel, Allan ­Johansson och . Hämtad från en dagbok skriven av ­Povel ­Ramel. Resedagbok i flera delar DEL IV

Tisdag 29:e mars 1960 (Port of Spain, Trinidad) Sovit ut ljuvligt. Hotellet – Normandie – är topp med kringbyggd swimpool, aircondi- tion, fin mat och trivsel. Trevlig dansk i ­receptionen. Vi tog en stroll i staden som är fascinerande med massor av olika folkslag. bliken fick tävla om en romflaska. Några Snälla och godmodiga hälsar dom på och goda drinkar – alla smakar lika och så i ler mot en. Flickorna – speciellt mulatt- säng. skorna äro kromosomsnygga. nat så vi kunde göra egna härliga drinkar ”Om jag vore karl skulle jag stanna ­hemma på balkongen; Trinidadrum, lime- Onsdag 30:e mars 1960 (Trini- här!” sa Suss som emellertid fått tre brev barleywater (ell juice), sodavatten och ang- dad) hemifrån och i övrigt kände sig lite home- ostura! Härligt!! Jag är lite tjockare – har Britas och Allans bröllopsdag. De har varit sick och missmosig. Vi var dock eniga om mött mina kläder och skrivit kontrakt med gifta i sju år. Dopp i bassinen. Allan och jag att stan var en idyll, fylld av vänliga och dom! till stan. Köpte där en liten fin japansk ka- lättjefulla människor. Vi besökte bland an- Vilostund och sedan enorm kall buffét i mera åt Suss som fyller 40 på fredag. nat grönsaksmarknaden. Sen åkte vi hem, den späckade hotelrestauranten. Sedan for vi runt stan - utkanter o allt - spes en utsökt grillad kyckling och tog ett Underhållning; torftig orkester, kvasimo- med trevlig, indisk chaufför. Tog massor av dopp. dern sångkvartett, hyfsad ekivok flintskal- bilder bl a i hindutempel och fattigkvarter. Ny tur i stan, handlade lite Rum och an- lig calypsosångare, limbodans där även pu- Därpå liten kineslunch på ”Kimling” där

1”A” 10 10 Fredag 1:a april 1960 (Trinidad, Suss 40-årsdag!) Brita och Allan väckte kl 09:00 med ”Hap- py Birthday to you”, egenhändigt skaffad kaffe, jättestor birthdaycake, bättre än sitt utseende, blommor, scarf och champagne ”inga calypsosångare tillåtas sjunga.” Så från direktionen, som vi strax därpå fick hem för drink, dagbok och pustut. betala med 12 dollar, vilket dock var ett På kvällen åkte vi ut med Francis - kul misstag och drogs ifrån på räkningen. Jag indisk chaufför med tofsar av hår i öronen. gav Suss en fin japansk kamera, ”Yashika”. Vi åt middag på Tavern on the Green Hennes gamla från bröllopsresan var för (Bra!) Vi fick bl a ”Lappe” (?) - ett slags li- lastis! Hon blev hellycklig. Flera brev och tet busksvin - släkt med ”the suckling pig” telegram hemifrån. och bälta! (”Armadillo”). Man fick en den, blev tröttsam när han ideligen pekade Vi gjorde tur med Francis till Angostura- chock av att se ”bälthuden” mitt i maten ut ”very very old churches” (Högst 200 fabriken (bara 4 personer känner bitterns men köttet var gott med en syrlig smak. Så år!), factorys´ hit o dit osv. Vi plockade ca- hemlighet). Tog en drink i ”The Angostura tittade vi på de inföddas dans på ”Mira- caobönor och sockerrör, inspekterade kaf- Lounge”, tittade sen på Columbus tappade mar”. Fantastiska typer t ex gamla ”rom- febuskar mm. På motsatta sidan av ön var tokiga” kärringar svängde runt lojt och stranden evigt kransad av kokospalmer, vit härligt till ett osedvanligt välstämt och bra sand - rena söderhavsidyllen! Där badade steelband. vi vid ett litet ensamt hotell som också för- såg oss med lunch eftersom Normandie

glömt ordna med matsäck, som de lovat! ankare (enligt uppgift originalet!) och slut- Vidare utmed slingriga vägar till den be- ligen ett skröpligt zoo, som dock innehöll Efter titt i ett par andra tomma, trista römda ”asfaltsjön” vid La Brea. Egendom- en hel del, bl a ”Apfnykis” - en underbar, ställen for vi hem! ligt och otäckt (se ”Lättjans öar”). Efter att mager och rufsig sak, som väl förtjänade ha betalt de sura guiderna två dollars var det namn vi gav honom. Vila och middag Torsdag 31:a mars 1960 (!) fortsatte vi i den tilltagande skymningen uppe på det högt belägna Belvedere där vi (Trinidad runt) hem mot hotellet och ett par härliga ameri- firade Suss på den ljuvliga utomhusterassen Vi gjorde en tur med Francis runt ön. Det kanska ”sirloins” och romdrinkar!! med vitt vin, levande ljus och stekt fla- tog hela dan och var mycket givande! mingo! Tur till tråkig nattklubb och hem Intressanta byar utmed de oftast bra och till välbehövlig sömn!! vackra vägarna, även om chauffören, gui- Lördag 2:a april 1960 (Tobago) Anlände med tvåmotorigt plan mycket ti- digt. Ljuvlig Crusoe-cocospalm-ö med pri- vat, trivsamt - lyxigt hotell (Arnos Vale Beach Hotel) beläget på en höjd framför den egna beachen. Massor av färggranna finkar i luften och ännu fler arter av fiskar att titta på - alldeles vid badplatsen. Med snorkel blir det ett veritabelt feeri. Här är fruktansvärt hett, (säsongen har just slutat) och en nästan livsfarlig sol bränner röd hud genom palmer, vatten och sololjor. 11 11 ”a” Dagboken digitaliserad genom Mikael ­Ramels försorg. Bokstav för bokstav, kom- ma för punkt. Inte alltid helt enkelt att ty- da då Povel skrev skickligt småttiga bok- stäver trots att dom alltid var versaler. För- storingsglas nödvändigt!

Vi lekte på beachen, åt god lunch, sov Måndag 4:e april 1960 (Tobago - middag. Åt god middag, reste till ”huvud- lilla och stora) staden” Scarborough, besökte ”Robinson Vi låg o tog det lugnt på förmiddagen - då Crusoe Hotel” där ett hyfsat steelband vi plötsligt knackades upp av meddelandet plongade och där vi hade kul åt alla konsti- att bil och lunchkorg väntade. Den utflykt ga typer, engelsmän mest och deras stela vi planerat trodde vi var på eftermiddagen dans. En långkrycka hade världens vidaste först. Nåväl - vi snäbbjade oss på; In i bilen byxor och lyfte fötterna i samban som en och iväg. Förbi ljuvliga beacher, titt in i den anka på en het plåt. Hem igen och i säng! Robinson-träd-koja som just byggts och Söndag 3:e april 1960 (Tobago) används av ett brittiskt film-sällskap (med John Mills som Crusoe?). Vidare till ”Bird Vi upp mycket tidigt (06:00), hämtade den of Paradise Inn” där vi åt vår ”matsäck” iordningställda frukostkorgen på vårt bord och badade och snirklade på beachen som i matsalen och begav oss ut på fisketur med ägdes av en äldre gentlemannamässig - guid och en liten öppen båt. Allan hade sitt men lite omständlig kines. Därpå båt över Svängsta-spö och dess tillbehör med sig. till ”lilla Tobago” - en tjusig ´Djungelö´, Det regnade och stekte sol om vartannat. helt orörd - där dom sällsynta paradisfåg- Inte en fisk efter fyra timmars färd! Allan larna från Nya Guinea inplanterats och ib- fick ett hugg på Svängstan och Brita såg en land snällt visar sig för de tre à fyra besö- stor hajfena i vattnet. Vi åt vår medhavda kare åt gången som guidas till de rätta lo- på en fjärran beach och tog därpå ett par kalerna. Inklusive en ´konvolutbilder´ på Brita och ena ´soting- del fniss o fnass från en´! Så for vi åter, solade, spisade fiskar i Brita och Suss som vattnet och sedan en jättegod söndagsbuf- bröt tystnaden när Al- fet-lunch på stranden. lan två gånger - under Sedan gick vi brända och svidande till ef- sökandet av fina foto- termiddagsvila, följd av kort promenad , 2 vinklar - slog huvet i ´planters-punchar` och lång middag: Hors en bambustock, var det resans höjdpunkt Duevre varié, Clam Chowder, Mixed Grill hittills. Vi fick till och med bilder på ”Jåg- och ´Honey-nut-sundae` (honung, jordnöt- larna” och nöjda (och svettiga) for vi till- ter och glass). Därpå Bismarque - familj baka till vårt hotell för middag och mån- mot familj. (Johanssons vann!) Drinkar, titt skensbad (sugsjö - rätt otäckt!!) och koj! på stjärnhimmel, Gracilpalmer, och silver- hav och ödlor i sovrummen. Kojning! forts i nästa nummer av Sverker Mycket varmt!!

1”A” 12 12 POVEL PÅ PARNASSEN

anske var Carl Jonas Love Almqvist Läste Povel mycket? När han fått frågan inspiration från både Harry Martinsons Ksin tids Povel Ramel! Eller tvärtom! i intervjuer har han nämnt favoriter som Dragspelets historia (ur Cikada, 1953) och Om man bortser från giftmordet, vill säga! P.G. Wodehouse och Fritiof Nilsson Pira- Gustaf Frödings Den gamla goda tiden (ur Är det hädiskt att uttrycka sig så? I så fall ten, d v s humorister och första klassens Nya dikter, 1894). bryr jag mig inte om det. Povel är för mig språkbehandlare precis som Povel själv. en sentida Almqvist som alltid tillhört den ”Jag läser sakta och suger på eleganta for- et verkliga beviset för Povel Ramels kulturella eliten, oavsett om han uttryckt muleringar” har han också nämnt , ”och Dunika plats i skaldekonsten är dock sig med pennan eller pianot. När jag växte parkerat dem i minnesbanken”, skulle jag hans pastischer på Carl Michael Bellman upp på 50-talet låg jag med örat intill ra- vilja tillägga. Hur skulle han annars få till och Birger Sjöberg. Ramels stilimitationer dioapparaten och insög hans ordekvili- alla dessa litterära alluderingar, parodier är suveräna både musikaliskt och diktmäs- brism och snitsiga melodislingor. Han var och stilimitationer i sin stora produktion. sigt. Vi får i Torstigste bröder vara med om för mig musik- och språkgeniet nummer Allt startade tidigt. Redan 1947, i radi- en Stockholmsvandring, 1960, där Bellman ett. ons Fyra kring en flygel, gav han sig på och hans vänner letar krogar i ett Stock- Povelintresset avlade så småningom av Nils Ferlins och Lille Bror Söderlundhs Får holm som inte längre är 1700-tal. Och Sjö- sig till ett bredare intresse inom litteraturen jag lämna några blommor. Denna vackra bergpastischen Sommartrivialiteter är lika i allmänhet och poesin i synnerhet. En fo- dikt parodierades till Får jag lämna dessa elegant hoptotad med 60-talets småstads- kusering på Povels specialgenrer, parodi, plommon, och utvecklades och hördes se- miljö och attiraljer, diskmaskin, dammsu- pastisch, spex och ädeltrams, har dock all- dan mycket i de Ramelska pianoshowerna gare, TV och stereo. tid hängt med. I kretsen Carl Jonas Love på 70-talet. Nils Ferlin log säkert åt denna Almqvist, Gunnar Ekelöf, Falstaff, fakir förvanskning; i hans dagboksanteckningar vert Taube har Povel parodierat i och några till hör Povel hemma, åtminsto- går att läsa berömmelser om Ramel. E­Balladen om Eugen Cork i revyn ne oftast! ­Denna sida upp, 1954-55. Taubes sjömans- Vad är t ex Underbart är kort om inte en ndra svenska skalder som utsattes för visor karikeras grovt och vänligt, med både ”Songes” i Almqvists anda? Och nog skul- Ade Ramelska parodi- och pastischerna pirater och surströmming i Rameltexten. le nedanstående dikt passa in både bland var Gunnar Wennerberg, Erik Axel Karl- Visans final kolliderar med TaubesMöte i Ekelöfs ”Strountes” och i Fakirens humor­ feldt, Pär Lagerkvist och Carl Snoilsky. monsunen, med den skillnaden att när Tau- alster: Wennerberg fick en Ramelsk ”fuskglunt” be sjunger ”22 vita segel på den blåa oce- komponerad och skriven i radioserien om an” så vränger Ramel till det med ”72 Oi, porkoa, Paris! Herr Hålms öden och angantyr, 1950, Ack blanka (surströmmings)burkar på den gråa En fåfäng stad, min flicka. huru lugnt i det Knutssonska tjället. Karl- ocean”. Allra roligast är Ramels vers om Å, lala, Paris! feldt utsattes för sabotage när det gäller segeltermer: Nu har jag visst fått hicka. dikten Dina ögon äro eldar; den omforma- OOOMPH, parfätt, Paris! de Povel till ett potatispoem med det själv- Vi slörade för fyra famnars hals. Champagnen smakar myrra. klara namnet Dina ögon äro elva. Lager- Vår högsjöman slog knäck på slöbords Umpedi-umpedi-iii, Paris! kvists utsökta Det är vackrast när det vals. Jag går på alla fyrra. skymmer blev en dikt om kärlek med reser- När vakten hyvat tott, signalera han twi Vollevoar, Paris! vation när baronen tog hand om den, Du blås! Jag orkar inte leva. är vackrast när det skymmer. Och min Då kapade vi slusken och lät pajsarn gå i Årövoar, Paris! skoltids historieskald, greve Carl Snoilsky, krås. Här dimper gamla Eva … fick sinStenbocks kurir omstöpt till Gottis- budet. Ramels förvanskning inleds så här: Passaden pina tvärs när vi slog kos, Dikten skrev Povel i tonåren, via sitt al- Slöfocken sprang och vi fick kajka nos. ter ego Eva Sophie Drömmington. Den in- Vem är den sege ryttarn Stora bamsingen låg slak, går i den outgivna Ramelska skriften Po- på sockerlöddrig skäck? Vi drog späck och prygla bak. vels Svarta Bok, Reflexioner av Ung Förfat- Ur huset tittar häxan tare med Glasögon. Ett annat alster som med undran och med knäck. ar Povel Ramel fått det erkännande plitades ner i samma veva, och gavs ut I luften snasket sprätter, Hinom vitterheten som Göran Palm ef- 1945, var Från Asar till Wasar, historiebo- tabletter, fler och fler, terlyste i en uppmärksammad DN-artikel, ken som innefattar ”från allra uråldrigaste praliner, kokosbollar – 1977? Jo, till och från! I Lars Lönnroths tid – fram till så långt man orkar läsa i bo- En kolans officer! och Sven Delblancs moderna litteraturhis- ken”. Flera recensenter begrep den inte, toria har Povel fått sin rättmätiga plats. Vi- men ­Aftonbladet renderade Povel epitetet tt Povelnummer med hög litterär kvali- dare har Svenska akademien prisat honom ”den nya Falstaff, fakir”. Drygt 10 år sena- Etet är den kända Birth of the gammel- med , 1978. Enskilda re, 1957, var det sedan dags för hans nästa dans som ingick i hans kanske främsta revy akademiledamöter har också i olika sam- och bästa skrift, Min galna hage (med åt- På avigan, 1966-67. Povel ger där sin egen manhang, t ex i vänböcker, visat sin upp- skilliga Drömmingtondikter medtagna), bild av hur gammeldansen föddes, hur allt skattning, Olle Hedberg, Lars Forssell, Jo- och 1987 kom Min ordkynniga penna med växte fram genom skogarnas sus, timrets hannes Edfelt, Sture Allén, Knut Ahnlund bl a den sugande och crazyartade novellen trillande, fiskebåtens dunkande, mjölkstri- m fl. Den sistnämnde, Ahnlund, lyckades t Hemliga Henderson. landet i hinkar etc. I Povelpoesin anar man o m utreda vad ”Turion” är, ett begrepp 13 13 ”a” Povel-special i Parnass i sommar – tjuvtitt redan nu!

som ingår i Povels folkloreparodi Turi- on, turion, turion. Det är en sorts björn- bär, har Ahnlund konstaterat i en skrift. Med Povel och Catharina Så långt i utredandet kom aldrig Povel! ycket mer Povelaktigt finns givetvis på Parnassen Matt skriva. Hans musik, som givit honom beteckningen ”populärmusikens Mozart”, har i långa stycken utelämnats i denna text, och många verk har förbi- gåtts.Nämnas i korthet kan den Hell- singinspirerade barnviseparodin Lingon- ben, sammanfattningen av brunnslivet i Sorglösa brunn, evolutionslärans egen signatur, Digga Darwin, miljövisor som Grisälven och Till havsbandet. Dessutom de Ramelska schlagermorden under alla år, t ex i radioprogram som När schla- gern dog och Schlagertippen. Den verk- samheten medförde att ordvändarkolle- gan Tage ­Danielsson kallade Povel den Catharina Söderbergh verklige revolutionären i svensk revy, och i Delfi vid Parnassos fot. fortsatte: Foto: Elinor Torp.

Povels musikaliska härnadståg mot cy- nisk idiotmusik och dålig kvalitet är ett Catharina Söderbergh är sedan ett decenni- holm och tillsamman återupplevde de gamla kulturpolitiskt storverk. (Tage Daniels- um chefredaktör för litteraturtidskriften Par- minnen. När Povel Ramel-sällskapet något son i boken ”Artister”, 1979). nass. Sverker träffar henne för att prata om senare skulle bildas, blev hon uppringd av fö- specialnumret om Povel Ramel. re detta arbetskollega, som var engagerad i oktor Povel Ramel kan han också – Idén bakom Parnass är att lyfta fram vå- sällskapet och som visste att Catharina både Dkallas, en titel som långt ifrån alla ra klassiker. Det handlar dels om att diskute- var sekreterare i DELS, De litterära sällska- vederfarits inom vitterheten. Både ra vad de betyder idag, dels om vad de kom- pen, och redaktör för Parnass. Catharina Stockholms universitet och Nordiska mer att betyda i framtiden. Ta Pär Lagerkvist, kunde då bidra med sin specialkunskap. högskolan har promoverat honom. Så som tar upp ämnen som är aktuella ännu idag. Han kommer att vara lika aktuell i narren bland de folkhemske under efter- Del av vår kultur och litteratur krigstiden (myntat av professor Per Ry- morgon och vi kommer att ha en fortsatt re- dén i Lund), hör idag givetvis till kultu- lation till honom. När nu Parnass ger ut ett specialnummer om rens yppersta elit! ­Povel På Parnassen! På samma sätt är Povel Ramel helt klart en Povel Ramel är det förvisso inte första gång- Lennart Andreasson del av vår samtidskultur, men också ­redan en en en musikskapare skildras. Povel är visserli- del av vårt kulturarv. Liksom Pär Lagerkvist gen språkkonstnär, men hör han hemma i en har han en funktion att fylla även i framti- litteraturtidskrift? den, menar Catharina Söderbergh. – Självklart. Povel Ramel har nydanat vårt språk och är förebild för så många under lång tid, på samma sätt som Taube, Bellman Läs Povel Ramel med genom livet och andra. De tillhör alla vår kultur och vår Catharina Söderbergh har själv en stark rela- litterära kanon, säger Catharina Söderbergh. tion till Povel Ramel. Som tolvåring fascine- Catharina har jobbat 10 år som chefredak- ­Parnass! rades hon av killen som sjöng om exotiska tör för Parnass. I sommar går hon ”i pension”, Parnass köper du i butik på stan el- saker som kokosnötter. Och hon tyckte det Povel Ramel-specialen blir hennes sista num- ler på nätet. Det går förstås också att var otroligt spännande att vuxna kunde bete mer, en fin final tycker hon själv. I stället ska prenumerera på tidningen. sig som i Gräsänkling Blues. hon ägna sin tid åt en ­roman, som blir den för- – Det finns så mycket i Povels musik och sta skönlitterära boken. Fackböcker har hon Parnass finns på Pressbyrån, Akade- texter som man kan relatera till sig själv. skrivit om både Strindberg och segling. mibokhandeln och en del antikvari- Man kan till exempel inte låta bli att undra – Det här blir ett toppennummer, det är jag at. På nätet köper du Parnass i nät- om ens egen farmor åkte skridskor på Ny- säker på! Jag är glad för det fina samarbetet butiken på kulturtidskrifter.nu. På parnass.nu kan du både teckna pre- brovikens is. Kanske gjorde hon det som ung, med Povel Ramel-sällskapets medlemmar, numeration och köpa tidigare num- funderar Catharina. som hjälper oss att sätta strålkastaren på Po- mer. En prenumeration kostar just Längre fram i livet återkom Povel Ramel i vel och hans verk, avslutar ­Catharina Söder- nu 190 kr istället för 220 kr. Då får Catharinas vardag. Hon lockade ner vänner bergh. du fyra nummer om året. från Norrland att se Povel på Cirkus i Stock- Text: Kjell Holmstrand . Foto: Elinor Torp . 1”A” 14 14 JOHANNA PLITADE PEKET

Säkert vet inte alla vad devisen ”Povel pli- medlemskap i detsamma. tade peket” härstammar från. Själv visste Så till själva huvudnumret: filosofie dok- jag det inte förrän efter Johanna Broman torn i musikvetenskap (med särskild inrikt- Åkessons föreläsning kring ämnet i fråga ning på Povel, som det verkar) Johanna på Stadsbiblioteket i Stockholm den 9 Broman Åkesson. Hon inledde med att mars. Den kommer från Povels nog inte så porträttera Povel Ramel som en Janus med kända visa Tio små vikingar, som Johanna ett ansikte som blickar bakåt mot auktori- denna afton använde som ett exempel på tetstro och tradition i konsten och ett an- konstgreppet parafras, enkannerligen på sikte som blickar framåt och gör uppror klassiska Ten Little Indians. mot de gamla värdena. Bakåt hittar vi t.ex. Bortåt två hundra förväntansfulla hade nostalgiska folk- och väckelsesånger som sökt sig till bibliotekets fantastiska lokal genklingar i En schlager i Sverige och fram- Rotundan för att intaga ett avsnitt av åt hittar vi t.ex. dadaismen som låter det ­Johanna Broman Åkessons ”Povel plitade naiva och slumpmässiga utforma texten till peket”, denna kväll med underrubriken Lingonben. ”Povel Ramels unika parodi- och pastisch- Pastischen var ett konstgrepp som Povel konst och dubbla roller som traditionsbä- Ramel behärskade mästerligt och ofta intertextualitet som kan sägas modernisera rare och modernist”. Åhörarnas förväntan kopplade; mången tänker förstås på Som- sin förebild och klä den i en ny dräkt. (Vi- blev inte mindre av att Johannas entré för- martrivialiteter som är en helgjuten pas- san avslutas med den rad som utgjorde dröjdes något medan ljudexpertis tillkalla- tisch på Birger Sjöbergs Frida i vårstäd- kvällens rubrik: ”Povel plitade peket” som des i taxi för att sätta fart på de givetvis ningen, vilken även den är något av en pas- i visan, passande nog denna kväll, rimmar omistliga ljudinslag (läs: sång och musik av tisch. Ännu fler tänker nog påTorstigste på ”hemma i biblioteket”.) Povel) som hörde till pekavsnittet. bröder som, likaledes snällt och kärleks- En ytterligare av de grenar som Povel Under tiden blev det tillfälle för Povel fullt, transformerar en hoper Bellmanepist- tävlade i är travestin. En sådan travesti ut- ­Ramel-sällskapets prominentaste Andersar, lar i ett svep. gör sången om Den strömlinjeformade alltså Eldeman och Lundquist, att på sina Annorlunda är det med parodin som på Rödluvan, där figurerna sätts in i ett helt smittande sätt berätta om sällskapets verk- ett grovt och hänsynslöst sätt slaktar sin annorlunda sammanhang och historien får samhet och om hur ”vi frossar i Povel förlaga – lyssna allra helst till Eugen Cork- en erotisk ton. ­Ramels konst”. Det skulle visa sig att parodin på sjömansvalser skrivna av Evert De flesta av dessa verk, och en hel del många verkligen blev smittade, ty publiken Taube såsom Balladen om Gustaf Blom. andra också, lät Johanna Broman Åkesson visade efter hela evenemangets slut stort in- (”Han är en räv, den där Ramel”, som oss ta del av ur den nyrenoverade ljudan- tresse medelst frågor till och samtal med Evert Taube sa när han hade lyssnat på Bal- läggningen, men ljudet av bifallsyttringarna närvarande styrelseledamöter och andra laden om Eugen Cork för första gången.) från publiken när Johanna hade slutfört sin medlemmar i sällskapet och det blev en Ett tredje P, som P. Ramel har excellerat presentation ljöd ändå klart starkare. strykande åtgång av tillgängliga foldrar i, har ett exempel i den inledningsvis nämn- Göran Anér plitade med information om sällskapet och om da Tio små vikingar; det är parafrasen, en Anders Lundquist plåtade 15 15 ”a” Povel i Lund den 20 februari RENA CIRKUSEN

En lördageftermiddag i februari hade säll- skapet sin första sammankomst i Lund för det här året. Traditionsenligt inleddes träf- fen med grynkorv, potatispuré, gröna ärtor, lingon och skirat smör. Sedan började cir- kusen. Dagens huvudgäst var nämligen skåde- spelaren Toni Rhodin, i allra högsta grad sprungen ur en cirkussläkt. Toni berättade medryckande om sin släkts historia, från den allra förste som på 1700-talet tog sig Toni berättade vidare om de tre bröder- May Warden. Sigge citerade sedan ett namnet Rhodin från gården Rudet utanför na Johansson som ett tag uppträdde till- stycke ur Povels debutbok Från Asar till Lilla Edet när han studerade till präst, ända sammans som akrobater. En av dem, Felix, Wasar innan han avslutade med Povels visa fram till i dag. Tonis farfars far Alexis var köpte in ett gammalt cirkustält, startade en Gammeldags. bara fjorton år när han rymde hemifrån egen cirkus och tog artistnamnet Alvo efter med en trollkarl som uppträtt på en till- sitt andranamn Alvar. När cirkusen inte ställning. Så småningom blev han själv pro- fick inresetillstånd till Norge la Felix ner fessionell konstnär och turnerade runt i den. Senare började han arrangera artistga- Skandinavien som Professor Max Alexan- lor i Stockholm. Det var så han kom i kon- der. Hans son, Carl Rhodin, rymde i sin tur takt med Povel Ramel. På sidan 20 berät- hemifrån i samma ålder som fadern hade tar Toni mer om Felix Alvo. gjort. Han följde med ett kringresande Efter Tonis föredrag underhöll Sigge romskt sällskap under ledning av Bomba ­Cederlund vid pianot. Sigge, som satt i pu- Dimitri. Carl uppträdde först som ”Zige- bliken vid den allra första knäppuppen på narprinsen Caroli”, därefter som ”den ita- Lorensbergs Cirkus 1952, spelade signatur- lienske trubaduren Carlo Roodini”, men melodin Knäppupp! Relax! Koppla av! och det var under sitt slutliga artistnamn han berättade anekdoter från knäppuppens blev mest känd: Brazil Jack. ”elastiska inledning”. Han fortsatte med I början av 1900-talet startade han Cir- Lampan i mitt tak, en sällan hörd pärla ur kus London som snart blev en av de största Povels produktion. Deltagarna fick information om komman- cirkusarna i Sverige och Norge. Den avlös- Vidare spelade Sigge Barn på nytt och de evenemang och Toni Rhodin välkomna- tes av nya cirkusprojekt och så småningom berättade att den användes i Dubbel-Olles des in som medlem i sällskapet. Sedan vid- det ambulerande tivolit ”Tältstaden” där revy på Södra Teatern i Malmö. I samma tog lite mingel innan sällskapsmedlemmar- man bland annat hade djuruppvisningar revy gjorde tillsammans med na skingrades under ömsesidiga försäkring- och artistframträdanden. Sonen Trolle, Rut Holm sketchen Grevinnan och betjän- ar om att ses nästa gång igen. som alltså var farbror till Toni, förde dock ten, långt innan den hade blivit tv-tradition Urban Jönsson tillbaka familjens fokus till cirkusvärlden. på nyårsafton med Freddie Frinton och Foto: JanAnders Persson 1”A” 16 16 Poveldiggarna: Roande politik i Möllegården En spännande eftermiddag i skånska Åkarp

Den tyska bad­orten Man skulle komma närmare för att höra att Heckelbryckel … blev en texten inte stämde när Anders Ruud (närmast tungvricknings­övning för kameran) och Håkan Hülphers framförde Anders Ruud. Sammanlagt fick närmare 50 poveldiggare njuta när Povel framförde Povels variant av studentsången, vid pianot syns Foto: Bo Ingvar Svensson Grisälven. Foto: Bo Ingvar Svensson Lars-Åke von Vultée. Foto: Bo Ingvar Svensson

örsta söndagen i mars samlades verk, med mångsång (Povels beteckning på mångsång nämligen Varför är där ingen is Povel-diggarna för en Ramelbul- allsång), filmvisning, framträdanden och till punschen?. Texten skulle mycket väl jong på Möllegården i Åkarp mel- också att lyssna på inspelningar, allt inra- kunna ha skrivits av progg-musikens Hoo- lan Lund och Malmö. mat av tipsfrågor. Första avdelningen den- la Bandoola Band, men Povel hann före, FPovel-diggarna, en självständig förening na gång hade fått rubriken ”Den politiske som vanligt. Lill Lindfors sjöng visan i re- som bildades 2008, arrangerar regelbundet Povel”. Povel angav i början av sin karriär vyn Ryck mig i snöret. Ramelbuljonger. Namnet är taget från de att det dagspolitiska hade sin mästare i Lättsam fortsättning föreställningar Povel arrangerade innan Karl Gerhard, men det finns en hel del poli- Knäppupp-epoken. tiskt bland de Povelska muntrationerna. Den andra delen, som var mer lättsam, in- Likt Knäppupp-tältet flyttas bopålarna Inledningsnumret, Ta av dej skorna var leddes med starten på Knäpp Upp-epoken, mellan varje gång och denna gång var plat- en mångsång. Det dagsaktuella finns att nämligen Knäppupp! Relax! Koppla av! sen Möllegården i Åkarp. Det är en tradi- hämta ur raderna ”Tog soldaterna av sig varefter vi passerade Dom små, små detal- tionell skånegård där Charlotte Weibull ha- skorna så blev det inga mord” och ”Jag jerna i en tidig inspelning. Anders Ruud de sitt hem och sin verkstad. I gården finns såg hela FN alla saknade skor”. Den sena- och Håkan Hülphers framförde tungvrick- bland annat ett museum med hennes sam- re raden syftar på Nikita Chrustjevs fram- ningsnumret Heckelbryckel, Ossenpfeffer, ling av dockor iförda skånska folkdräkter. trädande i Generalförsamlingen, där han Schlachenbachenbaden an der See. Efter en Förutom museiverksamhet huserar även slog skon i talarstolen. Många klarade nog sväng förbi De sista entusiasterna avsluta- Burlövs kulturnämnd i huset och kultur- också tipsfrågan på vem som skrivit texten des programmet med Följ mig bortåt nämnden var även medarrangör i denna (Beppe Wolgers). ­vägen. Ramelbuljongen. Traditionellt inleds en Ra- Till sist sjöng alla Underbart är kort som Miljö och invandring melbuljong med en soppa med efterföljande så väl beskriver hur det känns efter en full- kaffe. Så var det även denna gång och där- Därefter följde i snabb följd antikärn- matad Poveleftermiddag. efter kunde de församlade ge sig i kast med kraftsången, The Nej Tack Jump, spelad på Nästa Ramelbuljong är utannonserat till det Povelska. Sammanlagt hade 46 glada cd. John Isberg och Rose-Marie Gren den 17 april, då den unga pianisten Anton och förväntansfulla personer slutit upp. Det framförde Ittma Hoha, invandraren. På Nilsson och Lotta Ramel kommer att gästa blev alltså trångt om utrymmet eftersom DVD visades Grisälven, en inspelning med Povel-diggarna på Malvagården i Höganäs. publiktillströmningen fyllde Möllegårdens Sven Olssons Trio, och ur Tingel Tangel Börje Åhgren Kafé Charlotte till bristningsgränsen. sjöng Povel om Carlsson, eller rättare sagt så enligt sina egna ord sjöng han inte om Povel och politiken Roine, Ebbe, Sas-Jan och Ingvar, som alla Programmet på en Ramelbuljong består var i ropet 1989 när visan skrevs. bokstavligen av ett kryss genom Povels Den första delen avslutades med en ny 17 17 ”a” SVEND ASMUSSEN, 100 ÅR

Den 28 februari detta år fyllde en av vår tids största jazzmusiker och underhållare, Svend Asmussen, 100 år. Lagom till detta jubileum har både en biografi ”Svend As- mussen – 100 år for fuld musik” (av Frank Büchmann-Møller og Kjeld Frandsen) och en skivbox givits ut. Boken är rikt illustrerad med unika bil- der och utförliga bildtexter vilket gör att den manar till sträckläsning. Den innehål- ler även mycket intressant nutidshistoria med tvenne världskrig och omväxlande kulturvanor och livsstilar – samt även por- mers sommarevyer på Knäppupps Idéon, After shave från Brooks Bros i New York trätt av åtskilliga jazzgiganter. Inte minst 1956 och 1958, fanns Svend Asmussen som han fick i present av Povel 1968. Den finns samarbetet med Alice Babs beskrivet, med som både artist och kapellmästare. var så stor att Svend var säker på att den t ex via Swe-Danes, d v s treklövern Alice Och under hela 1967 var han engagerad på skulle räcka livet ut. Undrar just om han Babs, Svend Asmussen och Ulrik Neu- både Idéon och i knäppupptältet med då räknade med att bli 100 år! mann. ”Svendska revyn”; Svend Asmussens Via Alice finns givetvis en koppling över Drömkvintett hade då återuppstått och fick Svend Asmussen - 100 år for fuld till Povel Ramel. Detta berörs inte så myck- ta hand om en stor del av revyns innehåll. musik et i boken, men kan utvecklas här i Sverker. Svend Asmussen var också en av bi- Författare: Frank Büchmann-Møller og Svend var ju även vän till Povel och båda dragsgivarna i vänboken till Povels 70-års- Kjeld Frandsen diggade varann stort. I två av Stig Lom- dag, 1992. Svend berättar där om en flaska Lindhardt of Ringhof förlag. 268 sidor

wen på Tyrol. På andra ställen får vi läsa om hur Povel hyllades på 70-årsdagen och om hur Povel och Grynet Molvig tidnings- intervjuades på det rockmusikljudliga Stu- Höger­ dion på S:t Eriksplan; lappar och teckning- ar fick användas som rekvisita för att inter- humor vjun skulle kunna genomföras. Radioprataren och skrift- ställaren Kalle Lind har Författare: Rozita Auer och Torbjörn Ring skrivit en bok om ”Höger- Sivart förlag, 2015. 488 sidor humor”. Ja, boktiteln ska man inte ta för ­allvarligt på. Kanske skriver han en om ”Vänsterhumor” ock- så! Kalles bok är i alla fall mycket rolig, och för den som gillar gamla revykungar som Karl Gerhard och Kar de Mumma och äldre ”humorister” som ­Rune Moberg, I huvudet Gits Olsson, Stig Ahlgren m fl är den både nostalgisk och skojigt återblickande. Ja, på en ­magdansös även yngre ”skämtare” figurerar givetvis i Kalles samling. Har och hade dessa kvick- Det finns böcker som Povel Ramel-entusi- hetens apostlar en slags ”högerhumor” ge- aster borde läsa, och det är sådana som är mensamt? Tja, läs boken, skratta och be- skrivna av revybaronens medarbetare. De döm! Ett kapitel om Povel Ramel har slun- ger fin information. Rozita Auer är en av kit med i uppräkningen. Har Povel haft en dem som jobbat ihop med Povel, men som Susanna Ramel: högeragenda i sin produktion som några dessutom gjort otroligt mycket annat. Tit- påstått? Nej, det finns inte den minsta an- larna är många, dansös, sångerska, skåde- tydning till detta, menar Kalle, efter att mi- spelare, artist, koreograf, föredragshållare ”Vad mycket dumt nutiöst gått igenom Ramels produktion. m m. Hon introducerade orientalisk dans i Diskussionen om Povel och politik följdes Sverige 1969 och har medverkat i uppsätt- man har gjort, förresten sedan upp i Kalles poddradioserie ningar på flera teatrar, i filmer och TV-pro- ”Snedtänkt”, i ett samtal mellan Kalle och duktioner. Hon samarbetade med Povel det är inte klokt sällskapets egen Poveldoktor, Johanna Bro- (och Hasse Alfredson) i ”Tingel Tangel på man Åkesson. Tyrol”, 1989-90. Där bjöd hon upp till egentligen” dans på bordet och framförde även det I Dagens Nyheter kunde man i slutet av Författare: Kalle Lind oförglömliga numret ”Invandrerskan”. november läsa en mycket spännande arti- Ordfront Galago, 2015. 290 sidor I ett helt kapitel berättar hon om revysho- kel om Povels fru Susannas liv. Förutom 1”A” 18 18 Povel in i Swedish Music Hall of ­Fame nästa år?

Inte heller i år valdes Povel Ramel in i Swedish Music Hall of Fame. Under hösten kunde allmänheten föreslå sina favoriter och vi var många från Po- vel Ramel-sällskapet som hörde av oss till juryn. ­Detta till trots blev Swe- dish Music Hall of Fame Povel-löst även i år när listan med nyinvalda of- fentliggjordes den 11 februari. De som valdes in för 2016 var Siw Malmkvist, Karl Gerhard, Kent, Leila K, Sven-Ingvars, Owe Thörnqvist, Monica Dominique, Barbro Hörberg Den övre bilden visar Povel Ramel-sällskapet som i samlad och Denniz Pop. Alla värdiga uppmärksamheten, förstås. Grattis! tropp 5 december 2015 besökte Swedish Music Hall of Fame. Den undre bilden visar Povel Ramel-montern som redan finns där.

Susanna själv intervjuas barnen Lotta, Om Povels Penna ­Mikael, Carina och Marianne. ”Morfar var landets rikaste man. Pappa skapade Stockholms stadshus. Maken roa- I förra numret av Sverker berättades om priset tillsammans med Bill Friman från de hela svenska folket. Susanna Ramel har 2015 års mottagare av priset Povels Penna, ­Jonathan Blake Fun Club. Uppgiften som levt sitt liv vid berömda mäns sida men för Niklas Johansson från Katrineholm. Vad är prisutdelare övertogs sedan av Bill ensam. familjen är hon navet i tillvaron”, skriver då Povels Penna? Du som förutom att vara medlem i Povel Dagens Nyheters Anna Bodin och sätter Utmärkelsen instiftades (alltså torde det Ramel-sällskapet också är med i en revy- pricken över i. röra sig om en stiftpenna) av Riksförbun- Om du missade artikeln när den kom, kan det Lokalrevyer i Sverige (LIS) redan i sam- du läsa den på webben: korta.nu/susanna band med revy-SM 1995 i Trelleborg. ­Enligt statuterna som formulerats av LIS ska utmärkelsen gå till revyförfattare eller författarteam som till medlemsgrupp pro- Affären Ramel ducerat textmaterial, vilket kännetecknas av humor, satir, esprit eller annat för revy- i efterlängtad nummer karakteristiska drag och som grupp inom LIS vet väl om att du har chan- speglar eller behandlar händelser eller före- sen att ansöka om Povels Penna till er revy- ­repris teelser i nutid och vars textmaterial bidra- grupps författare? Observera att det är re- Under våren visar SVT Affären Ramel från git till den sökande revygruppens utveck- vygruppen som måste anmäla kandidat, 1986, en raritet i åtta avsnitt som efter ling inom konstarten lokalrevy. ­revyförfattaren kan alltså ansöka för sig sändning kan avnjutas på SVT Play. Den första pennmottagaren blev Berit själv. På LIS webbsida www.lis.nu finns Möt Povel, Lotta och Mikael Ramel till- Grebenö från Sundsvall. Bland de kända ­information om hur man söker. Ansökan sammans med Carl-Magnus Dellow, Johan revyförfattare som fått Povels Penna åter- är öppen under hela året och ligger kvar Ulveson och gästande artister. finns till exempel Reidar Eriksson, Staffan under tre år, men vill man att kandidaten Mer information om Affären Ramel fin- Bjerstedt, Bengt Larsson och Jenny Wist- ska komma i fråga redan inför det här ner du förstås på Povel Ramel-sällskapets backa. Under några år i början var Povel årets revy-SM bör ansökan komma in så webbplats. själv närvarande vid revy-SM och delade ut fort som möjligt. Urban Jönsson 19 19 ”a” ”Det Ja den överenskommelsen gjorde Povel föra några enklare tricks, slutligen försätta med sin nya kompanjon, då herrarna masten i gungning och så var han redo att 1952 stod i begrepp att erövra nöjessve- debutera i en nöjespark i Esbjerg i Dan- rige med galna flugigheter i cirkustält. mark. Året därpå befann han sig med mas- ”och du får göra allt det roliga.” Vem var ten i England men därefter blev det mer då dårfinken som frivilligt tog på sig allt trå- sporadiskt. Han hyrde ett kontor på Drott- det tråkiga i detta vanskliga företag? ninggatan varifrån han ömsom styrde sina stjärngalor och ömsom bedrev artistför- medling. Ibland när andan föll på kunde Felix Alvar Johansson var född 1918 i en han säga till någon presumtiv klient att kringflackande familj. Pappan Johan var ”nej någon jonglör har jag inte för dagen Tornedalare med det finskt klingande nam- men däremot en väldigt duktig svajmastar- net Kuoppala men vid flytten söderut, där kiga tist”. industrierna fanns, fick han rådet att ta ett Det konstiga djur som heter publiken svenskt namn. ”Du kan heta Johansson”, hungrar ständigt efter nyheter och nytt vid tyckte prästen och så fick det bli. denna tid var amerikansk ”crazyhumor” Felix och hans bröder Bengt (född 1916) med idiotiska infall och befängda utfall. och Georg (född 1919) blev av en händelse Povel var den som stod för detta i vår bekanta med en gammal cirkusartist vid svenska nöjesfauna och plötsligt fick Felix namn Charles Hellwig som började träna tar idén att göra en helafton kring honom och dem i akrobatik. De greps av den nya hans artisteri. Då han tog kontakt visade ”frisksportrörelsen” och träffade andra det sig att Povel gått i exakt samma tankar ungdomar med samma intresse. Under och faktiskt just satt med ett färskt avslag somrarna var det en väldig aktivitet på de från teaterkungen Anders Sandrew. Efter olika friluftsbaden och snart nog kunde en ett antal sammanträffanden mellan herrar- del blivande artister utkristallisera sig ur al- na bildades Knäppupp AB 1952 med Alvos la ystra språng och saltomortaler. jag svajmastpengar som grundplåt. I oktober Efter folkskolan försörjde sig bröderna samma år hade man premiär på ”Akta hu- på diverse ströjobb men artistdrömmarna vet” på Cirkus i Göteborg, man blev med hade slagit rot. De började kalla sig Alvo egen teater, införskaffade cirkustält och res- efter Felix andranamn Alvar. Förutom att ten är, som man säger, historia. bygga akrobatiska tablåer, lärde sig Felix Felix stod fast vid sin utfästelse att an- att steppa och roade sin omgivning med hand svara för det tråkiga och lämna det roliga pricksäkra imitationer av Sven Jerring, till Povel. Han medverkade aldrig i någon ­Georg Rydeberg och andra av tidens celeb- utav föreställningarna eller filmerna men riteter. 1936 fick han sitt första engage- njöt av anonymiteten. ”Tänk så bra vi har mang på en dansbana i Vårby, entrepre­ det”, sa han till Stig Wallgren som var före- nörs­andan blommade och endast 22 år tagets reklamchef. ”Vi kan gå ut och lun- gammal hyrde han Snättringe festplats för cha utan att någon bryr sig medan Povel två kvällar. om” och Martin blir uttittade var de går”. När 1943 blev det turné som 3 Ciganos med 1946 gjorde Felix och hans bröder ett kvarteren kring hemmascenen Idéon revs cirkus Mijares Schreiber och samma vinter försök att etablera sig som cirkusägare. 1968, förlorade Knäppupp sin kreativa bas visade Felix för första gången framfötterna Orient kallade man företaget som var i det och bolaget lades i vila. Tält och annat tur- som arrangör i större skala. Han hyrde så- mindre formatet. Felix som hade ett ena- nématerial såldes till cirkusmannen Adolf väl Djurgårdscirkus som Kungliga tennis- stående sinne för reklam, basunerade ut att Schreiber och Povel gick vidare till att för- hallen och ytterligare en idrottshall för ny- man disponerade ”Världens enda stålma- nya svensk krogshow i det lite mindre for- årsgalor. En flotta av taxibilar hyrdes in nege”. Vad det innebar för föreställningens matet. Felix flyttade till Kanarieöarna där som kunde köra i skytteltrafik mellan loka- kvalitet i övrigt låter vi vara osagt. Cirkus han ägnade sig åt att bygga och sälja hus. lerna med artister enligt ett fiffigt uträknat Orient gjorde inget större väsen av sig och 1974 hade han tröttnat på värmen och schema som tillät en uppsättning artister lades i malpåse efter en säsong. Endast en ­paraplydrinkarna. Han kontaktade åter medverka i tre program. En av de artister detalj i företaget hade någon vidare bety- Povel i akt och mening att blåsa liv i det som transporterades hit och dit var förstås delse för framtiden. Tält och gradäng, ett gamla företaget men tiden hade hunnit Povel som redan gjort sig ett namn för sin par vagnar och en lastbil hade nämligen ikapp honom. Innan några planer hunnit nyskapande humor och stora musikalitet. tillhört en Inga Hodell och i hennes ägo an- ta form drabbades han av sjukdom och De båda kände säkert en anda av gemen- vänts för ambulerande revyer i landsorten. dog bara 56 år gammal. Vilka lustifikatio- skap och fördjupade under kommande år 1947 fick Felix tillfälle att köpa en 35 ner vi gick miste om med hans frånfälle samarbetet i arrangemang som ”Stjärn- meter hög svajmast av änkan till en ”Kap- står skrivet i stjärnorna men säkert en hel smällar” och ”Schlager som tjusat värl- ten Willmer” som störtat till marken i Ar- del för att ­vara en man som sade sig vara den”. Längst ner på alla annonser för dessa boga. För att vänja sig vid höjden brukade villig att ta hand om det tråkiga. stod det tryckt ”Arr; Felix Alvo” Det nam- han klättra upp och inta sin lunch på den Toni Rhodin net blev snart synonymt med kvalitet. lilla plattformen. Snart kunde han börja ut- 1”A” 20 20 Aktiviteter landet runt

Det händer en del i Povel Ramel-sällskapet I Småland finns Dobertys Uttrar som är en även utanför Stockholm. Självklart är det gemensam lokalavdelning av både Povel önskvärt med aktiviteter på så många stäl- Ramel-sällskapet och GAS-klubben, alltså len i landet som möjligt så att sällskapets fanklubben för Galenskaparna & After medlemmar kan komma samman och träf- Shave. Namnet kanske kräver en förkla- fas. Sådana lokala aktiviteter kan ske un- ring. Doberty är ett namn som hade kun- der olika former. Här är några exempel. nat hittas på av Claes Eriksson om det inte nu var så att Povel hann före. Tjocke Do- I Lund har man en lång tradition av att berty förekommer i Min galna hage ordna egna sällskapsträffar med rubriken (1957). Uttern skvallrar om att gänget hål- Povel i Lund. På annat ställe i detta num- ler till i Småland, eftersom uttern är Små- mer av Sverker finns ett reportage från lands landskapsdjur. ­senaste Lundaträffen. Träffarna äger oftast rum i Växjö hem- Träffarna brukar oftast hållas på restau- ma hos någon av medlemmarna, man tar rang Gloria i centrala Lund och vid varje med sig vad man vill äta och bjuda på och träff serveras grynkorv (vegetariskt alterna- så ser man på film och myser. tiv brukar också finnas). Deltagarna beta- Några år i rad har man firat höstvaka lar en deltagaravgift som ska täcka maten den tolfte september. Medlemmen ­Johan och eventuella resor och uppehälle för in- Ragnarsson är kontaktperson för Dobertys bjudna gäster. Alla inbjudna artister och Uttrar. föreläsare deltar mot enbart reskostnader och grynkorv, inget annat gage utgår. Povel Ramel-sällskapet har samarbete med Sällskapsmedlemmen Sven Perup är den fristående föreningen Povel-diggarna spindeln i nätet som bokar lokal och gäster, där sällskapsmedlemmen Börje Åhgren är tar emot anmälningar och sköter ekono- ordförande. min kring träffarna. Povel-diggarna ordnar egna träffar på olika platser runt om i Skåne. Eftersom I Gävle håller medlemmen Stig Östblom i träffarna kallas Ramelbuljonger serveras studiecirklar om Povel Ramel. Stig har det traditionsenligt soppa. Ett stående in- långvarig vana av att ordna Povelcirklar slag är mångsång (ett ord som Povel tyckte och många är de i Gävletrakten som blivit bättre om än ”allsång”). Inträdet är billiga- sällskapsmedlemmar genom Stigs försorg. re för medlemmar i Povel-diggarna, men Stig och hans cirklar presenteras närmare som medlem i Povel Ramel-sällskapet på annat ställe i detta nummer. kommer man också in för medlemspris.

I Trelleborg har man också kommit igång Som synes finns det inte ett sätt att anord- med en studiecirkel om Povel och hans na lokala Povelaktiviteter, utan flera. Det verk. Första terminen utgår man från de här är bara några exempel. Styrelsen står olika programmen i radioserien Apropovel gärna till tjänst om någon vill dra igång ar- och behandlar ett avsnitt varje gång. Det är rangemang på sin egen ort. medlemmen JanAnders Persson som håller Urban Jönsson i cirkeln.

21 21 ”a” Bladbergeri & Så’nt

Lösning och pristagare i ­”Aktuell sevärdhet”

Lösenordet var POVELRUMMET

Egennamnen var: De hämtades ifrån:

SPINK Balladen om Eugen Cork OLLONBY Från Asar till Wasar, en av huvudpersonerna ORVAR Orvars sång VALDEMOR Min galna hage: Nyköpings gästabud GASLEBEN Min galna hage: Namn SVERKER Lingonben KURT Kurt, Karl Nilsson RAMELINÄNEN Över gränserna GOTTMAR Den ikne mannen ALBERTINA Aclutti busch bosch bempa Albertina SNYLTHANE Från Asar till Wasar, riddar Torgel Snylthane på riddarborgen Uggelkyller

Vinnare blev Hedersomnämnande till Anders Lundquist, som vill vara med utom tävlan. Han hade alla elva namnen rätt.

Håkan Stenkvist, Sollentuna. Alla rätt.

Lag Lennart Nordström/Anders Hallqvist, Lund. Alla rätt.

Urban Jönsson, Ronneby. Nio rätt. Han tog med Voldemar i stället för Valdemor. Möjligen en syster till Valdemor. Nämns vad jag vet inte i Povels verk.

För att inte misstänkas för fusk tävlade medlemmarna som bor i Gävle i en egen klass.

Pristagare där blev Jan Källberg och Göran Hedlund, båda hade två fel.

Pris även till Bengt Bergqvist som hade tre fel.

Samtliga pristagare får en CD med Ramel i bitar Bit 1 och Bit 9.

Stig Östblom, enväldig domare

1”A” 22 22 Bladbergeri & Så’nt en x bo - amel el R

v Vad tänker Povel? o Var med i vår tävling! en stora P frånoto d F Skicka ditt tävlingsbidrag så det är oss tillhanda senast den 30 augusti 2016, till info@povelramelsallskapet se. eller till Povel Ramel-sällskapet c/o Lundquist, ­ Fleminggatan 91, 112 45 Stockholm .

Favoriter i Affären Ramel

Povels Pärlor nu Yrke: på DVD Povel Ramel Sommarentusiasterna från Standardverket för 1968 och PoW ShoW II från Povel-älskare 1974. ­Dessutom mängder med Specialpris ­bonusmaterial. via vår Pris via hemsida vår 269:- hemsida 165:-

Povels Naturbarn på CD Live-upptagning från Klara soppteater våren 2011, plus några studioinspelningar. Materialet är 99% povelskt. Lotta och Mikael Ramel samt basisten Backa Hans Eriksson. Pris via vår hemsida 140:-

Povel på Mirabell

Inspelat på Mirabell i Göteborg den 18 september 1971

En exklusiv utgåva endast Här kan du som är medlem PR-s CD3 avsedd för medlemmarna i handla för leverans direkt hem Om & Till ­Povel CD-skivor bara för medlemmar i brevlådan till medlemspriser. Hyllning på 70-års­dagen Inspelningar från Din Egen Röst • Povel på Mirabell Sortimentet utökas ständigt. Välkommen till vår egen handelsbod www.povelramelsallskapet.se 23 23 ”a” Konstigt, jag tyckte också att Fingal rörde på sig

Vinnande pratbubbla Bladbergeri-pratbubblan vanns av Heino Ausmeel, medlem nr 390 . inskickad av Ett anteckningsblock från Povel Ramel-sällskapet kommer i postlådan . De övriga tävlingsförslagen finner du på povelramelsallskapet se. Heino Ausmeel Ett hjärtligt tack till alla som skickat in bubblor . På föregående sida ­hittar du utmaningen i Sverker nr 13 .

• I nästa nummer: mer om Povel Ramel • Mer ur Povels resedagbok • Kuriosa och andra fakta