Allsång på Reflektioner kring populärmusik, tradition och immateriella kulturarv

Lars Kaijser

I en artikel i Svenska Dagbladet 2010 presen- sång på Skansen vad som kan kallas för ett terades Unescos arbete med att lista ett imma- traditionsmanuskript, alltså på förhand givna teriellt kulturarv (Hellekant 2010). I ingres- förväntningar om hur evenemanget ska avlö- sen stod att läsa ”Luciafirande, allsång och fä- pa (Gustafsson 1995:199). Här finns en tydlig bodvall. Det finns kulturarv som det inte går form som hållit samman Allsång på Skansen att ta på och nu är det dags för Sverige att lista allt sedan programpunkten lanserades på sina traditioner”. Kulturdelen där artikeln Skansen under mitten av 1930-talet, nämli- återfanns pryddes av en bild på Anders Lun- gen en engagerad allsångsledare, populära lå- din, då programledare för teveprogrammet tar på svenska och en sjungande publik. I Allsång på Skansen, stående på Sollidensce- Svenska Dagbladet nämns tradition och im- nen med publiken i bakgrunden. Allsång kan materiellt kulturarv som lite jämförbara stor- förstås i sin bredare betydelse, som den musi- heter som betecknar sätt att ordna förr i nuet. kaliska traditionen av gemensamt unisont I den här artikeln används tradition för att dis- sjungande som utspelar sig i sociala samman- kutera hur Allsång på Skansen fått sin form hang, det är så som allsång förstås i artikeln i utifrån förväntningar på hur det ska vara upp- Svenska Dagbladet. Det är också möjligt att lagt, medan begreppet kulturarv mer är reser- utgå ifrån illustrationen av Anders Lundin verat för den musik från förr som valts ut och och Allsång på Skansen som ett potentiellt framförs. Annorlunda uttryckt, tradition be- svenskt immateriellt kulturarv. Med en sådan tecknar formen för hur något ska gå till och ingång väcker bilden och texten flera frågor. uppfattas ha en kontinuitet tillbaks till äldre Hur blev Allsång på Skansen tradition och tider, medan kulturarvet är vad av förr som kulturarv? Vad består ett sådant kulturarv av? uppfattas som värt att spara för framtiden. Vilken tid eller epok omfattas? Vilka låtar in- Med det immateriella kulturarvet menas då går i ett sådant kulturarv? Vad är det för Sve- expressiva uttryck som berättande och ritua- rige som blir tydligt? Om detta handlar denna ler, sjungande och dansande, hantverk och artikel där målet är att undersöka hur Allsång musicerande.2 på Skansen kan tolkas i termer av tradition En analytisk utgångspunkt är att det inte och kulturarv.1 finns ett fast och formerat förr. Vad som upp- Under senare decennier har Allsång på fattas som en tradition eller ett kulturarv är Skansen återkommande omnämnts som ”tra- beroende av vad en samtid väljer att lyfta dition”. Tradition ska här förstås emiskt och fram, behålla och minnas (Handler & Linne- betecknar att evenemanget brukar vara på ett kin 1984, Lowenthal 1998:xx).3 Översatt till visst sätt, har en viss utformning och inne- analysen av Allsång på Skansen innebär det hålla vissa återkommande musikaliska inslag. en uppmärksamhet på de kulturella inklude- Med ett etiskt traditionsbegrepp följer All- rings- och exkluderingsprocesser där vissa in- 194 Lars Kaijser slag från förr – som låtar, artister och pro- kaliskt sammanhang som värnar om kon- gramledare ‒ fogas till nutiden, medan andra tinuitet i programverksamheten och att ge glöms, göms eller sorteras bort. Flera av de plats för traditionell ”Allsång på Skansen- allsångsledare som varit verksamma under musik”, samtidigt som nya musikaliska for- senare år har själva lyft fram vikten av att All- mer och stilar introducerats. När Ruth Finne- sång på Skansen ska påminna om den musik gan studerade en engelsk småstad kunde hon som inte får glömmas bort (jfr Hyltén-Caval- se hur de olika musikgenrerna följde sina lius 2005:87ff.). Ambitionen vittnar om en egna upptrampade stigar in i stadens sociala vilja att bevara musik från förr. Här bidrar och kulturella landskap (Finnegan 1989). Det Allsång på Skansen i de minnesprocesser där samma kan sägas om Allsång på Skansen. Att den musik som blir ihågkommen väljs ut eller promenera genom allsångsprogrammets his- med andra ord, vad av musik från förr som toria bakåt i tiden är som att följa en stig upp- bevaras som ett klingande minne. Vad detta trampad av Skansens och SVTs egna produk- bevarande består i är inte givet, men kan inne- tioner. Det är samtidigt en introduktion till hålla förmedlandet av en kännedom om och forna samtiders musikaliska landskap. Dessa bekantskap med artister, texter, melodier och samtidigheter visar upp en svensk offentlig- upphovsmän.4 het och ger uttryck för vad som av Skansen Sammantaget handlar denna artikel alltså och de officiella etermedierna uppfattats som om hur Allsång på Skansen fått sin utform- folkligt och svenskt i olika tider. ning och sitt innehåll, samt hur detta innehåll I de diskussioner om Allsång på Skansen kan förstås som ett svenskt immateriellt kul- som jag tog del av under fältarbetet var det turarv. För att belysa frågeställningen an- tydligt att vissa tidigare allsångsledare nämn- vänds ett material som samlades in under des oftare än andra. Artikeln uppmärksammar sommaren och hösten 2015. Underlaget rym- tre särskilt omnämnda allsångsledare, som mer flera materialkategorier, främst inter- också företräder olika epoker i programmets vjuer, tidskriftsklipp, tidigare forskning och i historia, nämligen Sven Lilja, Bosse Larsson viss mån observationer under repetitioner och och . Lilja representerade sändning av teveprogrammet.5 I material- pionjäråren och det breda publikunderlaget, genomgången har jag sökt efter mönster i All- Larsson tevemediets etablering och en folklig sångsprogrammets innehåll vad gäller artister framtoning, och slutligen Berghagen som stod och låtar. Kontinuiteter och brott i program- för nyorientering mot en ny yngre publik. Det upplägg har identifierats. Vad som uppfattas är i 80 år av allsångssjungande möjligt att fin- som en tradition varierar över tid, allt efter att na mönster i såväl musikaliskt utbud, som samtidens sociala och kulturella landskap för- bland gästande artister. Urvalsprocesserna ändras. Kontinuerligt har jag därför under- blir tydligare när dagens allsångsprogram sökt hur Allsång på Skansen uppmärksam- ställs i relief mot tidigare säsonger som visar mats och bedömts i tidningsrapportering. hur förväntningar på innehåll och upplägg Detta för att belysa de förväntningar som un- varierat över tid och hur det influerat de låtar der åren funnits på Allsång på Skansen och och de artister som valts ut. Utsiktspunkt för hur den med tiden fått status som tradition. denna artikel är som tidigare nämnts somma- Under arbetet med insamling av material ren 2015, då Skansen firade 125-årsjubileum. framstod två faktorer som särskilt viktiga för Samma sommar uppmärksammade Allsång utformningen. Den första var Skansen självt på Skansen ett eget jubileum, nämligen att det som forum för musik, den andra Sveriges Te- var 80 år sedan allsång introducerades på levision som ett public serviceföretag. Inled- Skansen. För att ytterligare fördjupa förståel- ningsvis fokuseras därför Skansen som musi- sen av Allsång på Skansen avslutas artikeln Allsång på Skansen 195 med en närmre granskning av Allsång på och Gustav II Adolf:s död, försvann och istäl- Skansen sommaren 2015, då Petra Marklund let gjorde underhållningsmusiken entré. An- var allsångsledare. Här granskas arrangörer- dreas Lindblom var chef för Skansen under nas arbete med programmet och hur viljan att denna period och han önskade fler besökare. levandegöra musik från förr möter pro- En strategi var att locka folk med populärmu- grammakandets praktikaliteter. Ett genom- sik, allsången räknades hit, det gjorde också gående tema är den spänning mellan kon- jazz och klassisk musik med symfoniorkest- tinuitet och förändring som Allsång på Skan- rar. När den nya dansbanan invigdes 1937 sen uppvisar och hur det får betydelse för spelades jazz (Wittström 1980a). Alla föränd- idén om vad som uppfattas som svensk tra- ringar har inte uppskattats. Lika länge som ny dition. musik introducerats på Skansens scener, lika länge har musikens lämplighet såväl ifråga- Musikens Skansen ‒ En offentlig svensk arena satts som försvarats (Bohman 1980). Dagens Skansen är ett friluftsmuseum beläget på Nyheter frågade sig till exempel huruvida Ha- Djurgården i Stockholm. Anläggningen in- zelius verkligen velat höra jazz på Skansen; vigdes 1891, bland annat med ambitionen att att det var oförenligt med hans tankar. Skan- skapa en levande miniatyr av det Allmoge- senchefen svarade att Skansen var en plats Sverige som grundaren Artur Hazelius upp- där det nya och det gamla kan mötas. Det är fattade höll på att försvinna (Baehrendtz så det blir en nationell samlingsplats. Jazz har 1980:6). Samtidigt var Skansen tänkt som en med denna introduktion sedan i olika former nationell festplats för hela svenska folket. varit en del av programverksamheten.6 Tidigt Ambitionerna har bestått, även om det idag blev Skansen en institution för ett tillbaka- snarare formuleras som att Skansen ska ge in- blickande och lite nostalgiskt förhållningssätt sikt i Sveriges natur- och kulturhistoria och till jazz, till exempel med radioprogrammet samtidigt vara en lustfylld och engagerad na- Happy Jazz med Ove Linds husband och Leif tionell mötesplats (www.skansen.se). Musik ”Smoke Rings” Andersson som konferencier är och har varit en viktig del i denna verksam- (Fridlund 1971, Werkelid 1974, Wittström het allt sedan start (Bohman 1979). Artur Ha- 1980b). zelius ville visa upp en bredd i den svenska Precis som Skansen medverkade till jaz- eller nordiska musiken, med julens Staffans- zens etablering i Sverige, var Skansen också visor, söndagarnas koraler, melodier från delaktig när popmusiken introducerades på Bellmans tid, vesperhymner och folkliga vi- 1960-talet. Det ordnades popbandstävlingar sor. Under åren har Skansen breddat sitt urval där bland annat Björn Skifs och Tommy Kör- vad gäller tid och rum. Stadsmiljöer och sena- berg var framgångsrika. Med radio och sena- re tidsepoker har fått plats för att kunna ge- re teveprogrammet Opopoppa drogs popmu- stalta en svensk kulturhistoria. Dessa för- sikens världsstjärnor till Sollidenscenen (Fa- skjutningar har också skett på musikens om- taburen 1967:328‒329, Fataburen 1968: råde. Det traditionella utbudet har sin plats. 236‒237, Fataburen 1969:280). Under de Hit kan räknas Valborgsfirande med sång, första decennierna av svensk rock och pop julkonsert i Seglora kyrka och kammarmusik passerar de flesta genrer Skansen. Populär- i Skogaholms herrgård. Samtidigt har nya musikens förändrade landskap kan skönjas i musikaliska domäner kontinuerligt infogats i utbudet, från pop och psykedelisk musik till Skansens program. vispop och punk (Fataburen 1967‒1979). Skansen började bredda sitt musikaliska Skansens mål att vara en nationell samlings- utbud under 1930-talet. En del av de traditio- plats betyder dock inte att det som framförs nella evenemangen, som att fira Karl XII:s på dess scener i sig behöver definieras som 196 Lars Kaijser svenskt. Tvärtom har Skansen genom sitt mu- Här finns en känslighet för tidsandan, där det sikutbud bidragit till att introducera interna- nya tillkommer och det obsoleta rensas ut. tionellt förankrade musikaliska former till ett Det finns en kontinuitet från det tidiga Skan- svenskt sammanhang, det är både jazz och sens utbud till senare decenniers omfångsrika pop exempel på. Det är snarast så att Skan- utbud med jazz, pop, kammarmusik, visor sens musikutbud belyser hur musik prövar och schlager som återkommande och upp- nationella gränser och hur kosmopolitiskt skattade inslag. När det gäller Allsång på orienterade musikformer ges utrymme Skansen är det dock inte Skansen som står för (Regev 2013). Musik och annan expressiv dess innehåll och medverkande gäster, det kultur är i sin konstitution överskridande och gör SVT. sällan fäst till en enskild plats, detta gäller Det är vid en genomgång av Allsång på särskilt den medierade populärmusik som har Skansens historia tydligt att programmet kon- en framträdande plats på Allsång på Skansen. tinuerligt varit lierat med olika medier. Under Den musik som framförts rymmer ofta influ- 30-talet var Stockholms-Tidningen en kanal enser utanför det som kan beskrivas som Sve- till publiken (Lindberg 2002). Senare har rige. Att musik till sin karaktär kan vara över- etermedierna blivit betydelsefulla. På 60-talet skridande motsäger dock inte ett annat av sändes Egon Kjerrmans program i radio och dess kännetecken, nämligen att upplevelsen sedan 1979 har Allsång på Skansen – med av musik ofta kan ge en stark här-och-nu- några uppehåll – sänts i teve. Som del i SVTs känsla. I en globaliserad värld har musik ofta utbud faller evenemanget också under deras fått representera plats och autentisk tradition verksamhetsmål, nämligen att göra teve för (Connell & Gibson 2003). Musik förmår kny- alla (www.svt.se). Det målet förväntas natur- ta samman det överskridande med det som ligtvis inte varje enskild programpunkt leva kan uppfattas som fixerat i tid och rum. Detta upp till, men Allsång på Skansen är en stor har i högsta grad varit giltigt för Allsång på satsning som i hög grad får svara mot ambi- Skansen som förmått föra samman olika mu- tionen. Att närma sig frågan om Allsång på sikaliska flöden och lokaliserat dem i ett Skansen som tradition är därför också att fun- svenskt sammanhang (Lundberg & Ternhag dera kring tevemediets betydelse för hur eve- 2014:28). nemanget utformas. Jag kommer tillbaka till För Skansen är en bredd i utbudet av musik detta senare i artikeln. fortfarande viktigt för att locka besökare. Det Ett återkommande inslag i rapporteringen är också folkbildningsuppdraget och att för- av Allsång på Skansen beskriver den engage- medla en kännedom om musik från tidigare rade och hängivna publiken. Tevesändningar- epoker (samtal och intervju med Programav- na når potentiellt hela Sverige och uppmärk- delning 2015). Här finns en kontinuitet i sammas i såväl de stora stadstidningarna som spänningen mellan nya inslag i programverk- i landsortspress och på sociala medier. Solli- samheten och vad som i olika tider uppfattats denscenen, där evenemanget äger rum, kan som permanenta punkter. En genomgång av här förstås som en nationell arena för traditio- musikutbudet över decennierna visar en pro- nell underhållning (se Hyltén-Cavallius gramverksamhet med en fingertoppskänsla 2002), för ett resonemang om Allsång på för det samtida och med en förankring i histo- Skansen som ett emblematiskt Norden (se rien, där populärmusikens aktualitet ständigt Bergman 2010). Sollidenscenens igenkänn- förflyttas och nya tillbakablickanden får fäs- bara siluett färdigställdes 1938 (Fataburen te. Skansen är en arena som förmår uppmärk- 1939:271‒ 272). Även om scenen byggts om samma delar av det globala flödet av väster- och anpassats till nya krav och förväntningar ländsk musik och ge det en svensk inramning. på scenteknik och akustik har den visuella Allsång på Skansen 197

Allsång på Skansen är ett allvädersprogram och publiken klär sig därefter. Redan tidigt och i väntan på re- petitioner och att programmet ska sändas är det många som samlas framför Sollidenscenen. Den ursprung- liga scenen, Snäckan, färdigställdes 1938. Den byggdes om inför säsongen 2013, formen bibehölls men ett nytt tak i fartygsplåt och förråd och loger tillfogades. På Skansens hemsida tillskrivs platsen och byggna- den ett stort symbol- och identitetsvärde, vilket förknippas med tevesändningar som Allsång på Skansen och nyårsfirandet (www.skansen.se). När Sollidenscenen först färdigställdes var bänkarna inte vända mot scenen, utan ut mot Stockholm och Södermalms siluett, först senare vändes de mot musikerna som spelade. När Sollidenscenen först färdigställdes var bänkarna inte som idag vända mot scenen, utan ut mot Stock- holm och Södermalms siluett. Åskådarna fick ta del av den vy som ofta återkommit i tevesändningarna, först senare vändes de mot musikerna som spelade. Foto: Lars Kaijser. inramningen och identiteten varit någor- skapas linjer och samband som knyter förr till lunda densamma. I Expressen beskrivs den ‒ nu (Graham & Howard 2008). Det är här tyd- eller möjligtvis hela Skansen ‒ som Sveriges ligt hur allsångsledarna ger ansikte och karak- mesta utomhusscen (25/6 1984). Det är en tär åt programverksamhetens olika epoker (jfr arena för svensk offentlighet ‒ alltså öppen t.ex. Liman 1980.). Namnen fungerar som för etablerade diskussioner och potentiellt emblematiska symboler som ringar in en tillgänglig för de flesta åhörare med ett stämning och en tidsanda. Uppräkningen är intresse för svenskt kulturliv. Sollidensce- ofta mer eller mindre komplett. Ibland består nen är en återkommande fixpunkt för det uppräkningen av Sven Lilja, Egon Kjerrman, mediala traditionsåret med nationaldagsfi- Bosse Larsson, Lasse Berghagen, Anders rande, Allsång på Skansen och nyårssänd- Lundin, Måns Zelmerlöw och Petra Mark- ningar. För SVT var Allsång på Skansen un- lund (se t.ex. Wikipedias artikel Allsång på der 2015 den största satsningen vid sidan Skansen [www.wikipedia.org]). Då har Carl om Eurovisionssändningarna (samtal Wän- Reinhold som var med på 1940-talet och strand 2015). Martin Lidstam som ledde kristen allsång un- der samma period sorterats ut (Liman 1980).7 En tradition etableras Sommaren 2015 reducerades uppräkningen När Allsång på Skansen presenterades under av tidigare allsångsledare ofta till Sven Lilja, sommaren 2015 skedde det som nämndes i Bosse Larsson och Lasse Berghagen, kanske inledningen med en anspelning på dess åttio- för att de förmådde fånga upp tydligare för- åriga historia. I den historiska redovisningen ändringar i evenemangets upplägg. Det kan 198 Lars Kaijser här vara värt att påpeka att det hela är en hi- olika programledarna representerar här olika storia med flera avbrott. Sven Lilja var verk- tillbakablickande, eller med andra ord före- sam 1935‒1948, Egon Kjerrman 1956‒1966. träder de olika affektiva riktningar, alltså Det är först 1974 som allsång blir en fast och känslomässigt formade förväntningar på vad årlig punkt på Skansens program (Fataburen som kan passa in i programmet (jfr Hyl- 1975:183, 1976:330). tén-Cavallius & Kaijser 2012). Allsång på En genomgång av Allsång på Skansens Skansen urskiljer sig, allt efter årens gång, innehåll och upplägg visar hur programmet som skiftande musikvärldar med olika före- rört sig från att vara nydanande i form och ställningar om vilka låtar som passar och hur innehåll till att betecknas som tradition. För- de bör framföras (jfr Finnegan 1989). Före- ändringen ska inte uppfattas som linjär, utan ställningarna skapar ordning i det myller av kan läsas som en uppvisning i formbarhet, en sånger möjliga att sjunga och artister som får löpande process där vissa återkommande ele- uppträda. Även om allsångsledarna är ansik- ment fogas samman och anpassas till en för- tet utåt för olika allsångsepoker så är de inte ändrad tidsanda, alltså till de diskussioner och ensamma i sin musikvärld. Den befolkas av problemställningar som en viss tid uppfattar olika konstellationer av musiker, producenter som viktiga och betydelsefulla. En kontinui- och publiker som till en viss del fostrat olika tet här är – som tidigare nämnts ‒ den intima musikaliska traditioner. Inte så att samma relationen till olika massmedier genom vilka sång inte kan återkomma under olika perio- programinnehållet görs tillgängligt för en der, tvärtom finns det flera låtar som återkom- större publik (Van der Hoeven 2014). Allsång mit sedan 30-talet och framåt. Allsång på på Skansen stöps kontinuerligt om i sin sam- Skansens musikvärld kan beskrivas som folk- tid. Under det tidiga 1900-talet var en natio- ligt populär. Men det finns en variation som nalromantisk inramning viktig, idag omfam- blir tydlig genom nedslag i programmets hi- nar evenemanget andra kulturella sfärer och storia. värden. Här kan Allsång på Skansen också Allsång introducerades på Skansen 1935 identifieras som en arena som inte bara visar av kantorn och musikläraren Sven Lilja, då en upp hur samhället är ordnat, utan hur tongi- sångarpublik leddes i vad som kallades för vande institutioner som SVT och Skansen unison sång (Liman 1980). Här var allsång en markerar hur de vill att det ska vara. Här görs förhållandevis ny företeelse (Lindberg 2002, samtidens kulturella sammanhang tydligt. Nordström 2012). Detta är inte platsen för att Under senare år har till exempel mångfalds- reda ut alla de inspirationskällor som lett fram frågor varit ett viktigt tema på Skansen. Det till uppkomsten av allsång, förebilderna fanns är också möjligt att följa hur olika föreställ- på flera håll.8 Det nya var att träffas i större ningar om folklighet och folket kommer till folksamlingar och att sjunga populära visor uttryck. tillsammans med en allsångsledare. Ett vik- De olika programledarna är en ingång till tigt inslag och en förutsättning var också de hur programmet skiftat under åren. De urskil- sånghäften som möjliggjorde ett gemensamt jer sig genom en repertoar av sånger, sånghäf- sjungande och som trycktes i närmare tio tu- ten, medverkande artister och den stil och es- sen exemplar. Återkommande i skildringarna tetik som utmärker olika epoker. Allsångsle- av 30- och 40-talens allsångskvällar var också darna representerar också olika eror av sam- beskrivningen av en månghövdad och på arbeten, medarbetare och programupplägg. många sätt socialt schatterad publik (Liman De är utsidan av den konstellation av ambitio- 1980). ner och ideal som ligger till grund för hur pro- Sven Liljas Allsång på Skansen uppfatta- grammet utformats under olika perioder. De des inledningsvis inte som tradition och en Allsång på Skansen 199

Allsångshäftet är ett villkor för att besökarna ska kunna sjunga med. Under Liljas tid var dagstidningar en viktig kanal till publiken och återkommande ordnade Stockholms-Tidningen omröstningar för att in- troducera nya allsångslåtar. Häftet på bilden är från 1939. 200 Lars Kaijser del av det förr som skulle bevaras. Det var under denna tid och fick efterhand den form snarare en aktivitet som ingick i ambitionen som det har idag. Affischnamnen blev fler om Skansen som en mötesplats för alla. Kan- och ett sätt att marknadsföra programmet. ske skulle denna tidiga variant av Allsång på Vilken eller vilka artister som skulle medver- Skansen snarast tolkas som ett första utkast ka blev allt viktigare i programpresentatio- till det traditionsmanuskript som senare epo- nen. Repertoaren omfamnade också nyare ti- ker etablerar. Sven Liljas allsång var en pion- der, när Stickan Andersson hyllades med en järverksamhet. Han representerar den svens- helkväll och Dr Alban var gäst. Det var under ka allsångens guldålder och en tid när all- Bosse Larssons senare period som allsångsle- sången var nyskapande och lockade en bred dare som Allsång på Skansen började omtalas storpublik till Skansen (Lindberg 2002). som tradition (Jarlvik 1990). Tevesändning- Folkhögskolor och scoutrörelsen drev frågan arna var här en viktig faktor. Det var genom om allsång och från dem kom delar av reper- dem som programmet spreds och blev en na- toaren (Liman 1980). Epoken representerar tionell angelägenhet. Som en fast punkt i också en tid när mer nationalromantiska sommartevetablån placerades också Allsång stämningar präglade allsången, till exempel på Skansen tydligt in i det cirkulära medie- avslutades allsångskvällarna med Hugo året. Det hör till sommarens förväntningar. Alvéns Sveriges flagga. Men såväl revynum- Bosse Larssons epok representerar här folk- mer, visor som fosterländska sånger stod ock- ligheten. Han sa själv i en intervju att han så på programmet. Till Sven Lilja kom bland trodde på vårt ”tjofaderittanbehov”, en pro- annat Alice Tegnér och med henne på piano gramförklaring som anger programmets af- leddes publiken att sjunga Mors lilla Olle, en fektiva inriktning (Sellgren 1971). Tanken är av Tegnérs egna kompositioner. Lilja var att sången på ett vänskapligt sätt enar Sverige. också engagerad i arbetet med stamsångerna, Den mer högstämda nationalismen är otids- en ambition om att en uppsättning sånger för enlig och borta, men Sverige som naturlig och samfälld union sång skulle övas in, dels var självklar inramning är fortfarande kvar. Här det sånger med ett fosterländskt budskap, dels finns en idé om att nationen hålls samman ge- med ett folkviseursprung (Lindberg 2002: nom teve-tittandet och gemensamma mediala 196). erfarenheter. Det uttrycktes bland annat i den När Bosse Larsson 1974 började som all- signaturmelodi som användes under Bosse sångsledare fanns erfarenheterna från Lilja Larssons tid som programledare, där en strof med som förväntningar på publikrusning och löd ”Varenda en, med teveantenn/Vill vi nu engagemang. I en tidning skrevs att program- ha som sjungande vän/Sjung med sjung med met hade gamla anor och ”Larsson ska leda per television,/så blir vi en enad nation” psykosen” (Lundegårdh 1974). Den fram- (Sjung med av Bengt Haslum). ställs till att börja med inte som en tradition. Lasse Berghagen tog över som programle- Det var under Larssons period som tevesänd- dare 1994. Nu fanns ett tydligare traditions- ningarna inleddes. Det skedde 1979 (Stenudd manuskript som fått sin form under Larssons 1979). Larsson själv hade arbetat på teve med senare år. Berghagen höll hårt i programfor- bland annat gammeldanssändningar från men med allsång, gäster, tävling och lite mel- Skansen. Inledningsvis var de gästande artis- lansnack. Han hade själv medverkat i Allsång terna med främst som ett stöd för allsången, på Skansen och framfört sin egen En kväll i även om de också kunde bjuda på något eget. juni (Allsång på Skansen 1991-08-13). I in- Bosse Larsson är den person som varit pro- tervjuer berättade Berghagen att han visserli- gramledare under längst tid, från 1974 till gen ville förnya programmet, men att han inte 1993. Programmet omformades flera gånger ville gå för hårt fram. Han betonade att det var Allsång på Skansen 201 en ära att få leda allsången som beskrevs som tets kvaliteter. Allsångsledarna ska bottna i k-märkt (Expressen 6/7 1995, Matteson sig själva, men samtidigt ge ett ärligt och äkta 1997). Här har evenemanget en tydligare sta- intryck. I viss mån påminner detta om den lik- tus av tradition (Lindeborg 1994). Samtidigt hetens estetik som Sverker Hyltén-Cavallius hälsades Lasse Berghagens intåg som en nöd- skrivit om i en undersökning om pensionärer vändig förnyelse; även om han också fick kri- och musik (2005:187). Han spårar denna es- tik för att han själv tog lite väl mycket plats tetik till sociala rörelser där inkludering varit (Ahlberg 1996, Johansson 1999, Furhammar ett framträdande inslag, ett sådant socialt 1995). Med Berghagen inleddes en tydligare sammanhang var arbetarrörelsen och deras förändring och förskjutning av programinne- unisona sånger. Detsamma kan alltså sägas hållet vad gällde utbud av gäster och artister om Allsång på Skansen, där det viktiga inte när idoler och stjärnstatus fick en större fram- alltid har varit att det låter perfekt, utan att toning (intervju Berghagen 2015, Andersson alla kan sjunga med, en ambition som all- 1999-12-28). Repertoaren föryngrades med sångsledarna själva får förkroppsliga. låtar som Ulf Lundells Öppna landskap och Beskrivningen av publiken har varierat un- Peter Lundblads Ta mig till havet. Inled- der åren och är en viktig del i den musikvärld ningsvis var publiken liksom under Bosse som karaktäriserar de olika allsångsepokerna. Larssons tid lite äldre. Efterhand tillkom ar- Under Lilja var det alltså bredden som lyftes tister som lockade en yngre publik, som Wy- fram, en återkommande beskrivning från clef Jean från den amerikanska hiphop- 1938 berättar om publiken som ”kansliråd konstellationen Fugees och Ricky Martin (in- och hembiträden, sjuksköterskor och hantver- tervju Berghagen 2015). Lasse Berghagen kare, lärarinnor och flottister” (Liman 1980). månade samtidigt om ambitionen att upprätt- Senare, under Kjerrman, Larsson och inled- hålla en kunskap om musik från förr. I inter- ningsvis Berghagen, är tanten i fokus, ofta vjuer reflekterade han kring samtidens känne- finns en brasklapp om att publiken är bredare dom om äldre svensk musik: ”Hur många vet ‒ att det är en blandad skara framför scenen – idag vem Evert Taube var?” (se t.ex. Hänt men det är tanten som får representera publi- Extra nr 96:25). ken (Vingård 1966, Aftonbladet 1987, Malm- Det finns en kontinuitet i hur tidningarna berg 1997). Det är tanten som tittar upp från bedömer allsångsledarnas insatser. Engage- stickningar och virkningar eller rör sig i strå- mang är viktigt, viljan att föra allsångstradi- hatt mot scenen. Till det fogas beskrivningar tionen vidare likaså. De beskrivs också ofta av en publik som rest från olika delar av lan- som folkliga. Vad den folkligheten består i det. Med Berghagen föryngrades som tidiga- kan diskuteras, men ett återkommande drag re nämnts publiken. Med introduktionen av tycks vara att bjuda på sig själv och att uppvi- tevesändningar skiftar anledningen till att be- sa ett visst mått av tafflighet. Upplevda brister söka Allsång på Skansen. Under Egon Kjerr- lyfts fram, Egon Kjerrman och Anders Lun- mans tid handlar det främst om landsortsturis- din ansågs inte kunna sjunga (Furhammar terna som hört Kjerrman på radio och som 1995, Sidung & Granström 2009). Lasse kommit till Skansen för att se honom i verk- Berghagens vitsar ansågs hemmagjorda (Ste- ligheten. Det är kanske fortfarande spännande nius 1999, Westin 1999). Det tycks som att att se programledaren i verkligheten, men det som kan uppfattas som oprofessionellt va- lockande är också möjligheten att få vara med rit en viktig del av Allsången och en kvalitet i sändningen och synas i teverutan. som också vunnit erkänsla (Malmborg 1985). De olika epokerna i Allsång på Skansen Det fumliga och lite valhänta har varit ett sig- kan karaktäriseras genom de urval av låtar num i programhistorien och en del av koncep- som kännetecknar olika tidsperioder.9 Om det 202 Lars Kaijser finns en formbundenhet i programmets upp- ledare haft på repertoaren. En centralgestalt lägg är det genom de musikaliska inslagen här är Evert Taube. Calle Schewens vals har som skillnader över tid både blir tydliga och en särställning. Den publicerades 1932, nyanseras. Det framgår vid en genomgång av sjöngs på Sven Liljas tid och har sedan konti- de sånghäften som kontinuerligt producerats. nuerligt funnits i alla allsångshäften. Annat Det är då lätt att fastna för de kompositioner som klarat tidens tand är Lasse Dahlqvists Gå som återkommer, men ett lika starkt intryck upp och pröva dina vingar och Sommar, som- ger de hundratals sånger som valts ut för att mar, sommar från 1952 som senare blev ra- sjungas en eller två gånger, eller kanske ald- dioprogrammet Sommars signaturmelodi. rig. Över tid ger allsångshäftena utrymme för Till senare års klassiker hör Lasse Bergha- en bredd av låtar. De visar också hur sam- gens En kväll i juni och Georg Riedels Idas mansättningen av låtar ändrats över tid. Här sommarvisa. Att sommarvisorna återkommer finns mönster som kan knytas till genre, låt- är inte särskilt överraskande. De hör årstiden skrivare och textförfattare. Det finns över- till. Men temat för låtarna, en förkärlek för lappningar mellan allsångshäften från de oli- sommar och natur, är också det som brukar ka allsångserorna. Men också mönster som tillskrivas svenskhet (Daun 2005:199, Fryk- skiljer dem åt. Urvalet speglar den musik som man 1993:180, Löfgren 1993:52). Tilläggas varit populär under olika decennier. Inne- kan att föremålet för analys här främst är ur- hållet har gått från en tydligare förankring i val av låtar och artister. En mer djupodlad visor, kupletter och schlager till att allt mer närläsning av låttexter skulle förmodligen inkludera popmusik. Under teveåldern är ur- tillföra en mer nyanserad bild av det Sverige valet förankrat i melodier kända från melodi- och den svenskhet som låtarna ger uttryck för. radio och teve, film och melodifestivaler. Det skulle också ge en djupare förståelse för Förenklat är det Jules Sylvain under 20- och de affektiva värden som nationen Sverige gett 30-talen, Lasse Dahlquist och Ulf Peder Ol- utrymme för under olika epoker. rog under 40- och viss mån 50-talen. Under Det är tydligt hur Allsången på Skansen i 60-talet kommer Thore Skogman och Stikkan sin anknytning till sin egen tid alltid har en Andersson. Den sistnämnde har bidragit med aktualitet, om än placerad bakåt i tiden.10 ett stort antal texter, bland annat översättning- Sångerna har hämtats från 1900-talets alla de- ar av hitlåtar från USA, som Leva livet och cennier, men med en betoning ungefär trettio Mamma är lik sin mamma ‒ det är bland an- år tillbaka i tiden.11 Inte så att det finns en rak nat genom dessa översättningar som det inter- koppling mellan när en sång författats och när nationella utbudet av låtar lokaliserats till ett den blir en allsång. Men det finns vissa möns- svenskt sammanhang. Stikkan Andersson ter. Bosse Larsson hämtade främst sina all- återkommer också genom de många samarbe- sånger från 1920-, 30- och 40-talen. När Las- tena med ABBA-medlemmarna Benny An- se Berghagen – som själv bidragit med flera dersson och Björn Ulvaeus. Det är också tyd- allsångsklassiker som tidigare nämnda En ligt att Allsång på Skansen bidrar till det me- kväll i juni, Teddybjörnen Fredriksson och diala kulturarvet, när musiken ofta hämtas senare års signaturmelodi Stockholm i mitt från radio- och tevesändningar och från film. hjärta ‒ tar vid är det inledningsvis i samma Det breda urvalet av låtar ger utrymme för anda, men med flera bidrag från 60-talet. Med kända upphovsmän, men också för dagslän- de allsångsledare som följde efter Berghagen dor, och för de melodier som varit populära cementerades 60-talet som en skattkista fylld och som nu främst lever vidare som som- av allsångsmelodier, samtidigt som melodier marsånger och allsångsmelodier. Det finns från 70- och 80- talen tillkom. låtar som återkommer och som alla allsångs- Det finns mer eller mindre tydliga sätt att Allsång på Skansen 203 markera ett tillbakablickande. Inom populär- son artistansvarig, Kristofer Nergårdh ledde musiken är jubileer vanliga. Det är ofta så orkestern och Hans Marklund hjälpte till med som entreprenörer, arrangörer, media och ar- att utforma mellansnack och koreografi. Fram- tister skriver historia när de jubilerar artisters förallt kvällstidningar men också andra me- födelse, död eller andra särskilt viktiga hän- dier bevakade tevesändningarna noggrant, delser.12 Det är ett av de tydligare sätten ge- vilket de inblandade förhöll sig till (intervju nom vilket minnet av artister och kompositö- von Essen 2015, intervju Hamnqvist & Torén rer från musikens förr markeras och manifes- 2015, jfr Booth 2015). Under direktsändning- teras. De jubileer som firats har inte bara gällt arna kommenterade till exempel Aftonbladets artister och låtskrivare. Åtskilliga gånger har webtidning allsångsprogrammet i realtid. Ut- också själva programformen uppmärksam- budet av musik, balansen mellan artisters mats med ett jubileum och det har firats såväl framträdande och allsång nagelfors. Bakom hundra sända radioprogram som tjugofem år i scenen satt samtidigt de som ansvarade för teverutan (Dagens Nyheter 1964-08-06, All- presskontakterna mellan Skansen, SVT och sång på Skansen 2005-08-10). Det kan här artisterna och följde de kommentarer som tilläggas att vilket år som ska firas inte är gi- spreds i sociala medier. Det fanns hos Skan- vet när det gäller Allsång på Skansen. 2015 sen och SVT en lyhördhet inför reaktionerna firades alltså 80-årsjubileet, medan 50-årsju- som framfördes i andra medier. Inte så att för- bileet firades 1986 (Gyldner 1986). Vilket år ändringar skedde i direktsändning, men det som väljs är lite olika, men ska därför inte togs hänsyn till dem i kommande produktio- uppfattas som nyckfullt. 1935 sjöngs allsång ner. Under Petra Marklunds första sommar för första gången, en fast punkt i programmet som allsångsledare – 2014 – var klagomålen blev det först 1936, och båda årtalen kan firas. många. Publiken rapporterades inte känna igen sig i allsångerna. Till andra sommaren Sommaren 2015 skedde därför en förändring i programinne- Sommaren 2015 firade alltså Allsång på hållet. 2014 års allsångsutbud hade kritiserats Skansen 80 år. Det sändes under åtta tis- för att ha varit för poppigt; det fanns en strä- dagskvällar och uppmärksammades med ett van mot att göra programmet mer tillgängligt, jubileumsprogram (Allsång på Skansen med mindre pop och en mer traditionell in- 2015-08-11). Evenemanget följde ett förhål- ramning (Söderström 2014). I medierna be- landevis etablerat traditionsmanuskript där dömdes allsångsledarens insats också utifrån allsången var omgärdad av föreställningar om hur hon uppförde sig och såg ut. Här fanns vilka sånger som bör sjungas och vad som inte samma tålamod med den mer taffliga förväntas av allsångsledare och publik. Pro- framtoning som tidigare lyfts fram som en gramvinjetten visade upp ett Sommarstock- kvalitet. Kanske kan det tillskrivas den mer holm och utblickarna från Sollidenscenen professionella inramningen, kanske kan det över Södermalm var återkommande. Här handla om kön och att det ställs högre krav på fanns en möjlighet till igenkänning i såväl det en kvinnlig allsångsledare. musikaliska innehållet som den visuella in- När Allsång på Skansen 2015 fylldes med ramningen. innehåll var Skansen och SVTs önskan om Programledaren Petra Marklund gav ansik- bredd i utbud och tilltal vägledande. Innehåll te åt en musikvärld med flera inblandade.13 och upplägg förväntades ge utrymme för så- Det var tydligt att evenemanget under åren väl kontinuitet som förnyelse. Det var en ut- alltmer professionaliserats och att de inblan- maning. Teveprogrammet skulle kännas igen, dade hade tydliga uppdrag. 2015 var Maj men fick inte bli förutsägbart. Arbetet påmin- Wänstrand produktionsledare, Maria Erics- de om det Stuart Hall kallat nyhetens paradox 204 Lars Kaijser

Inte långt från ingången till området framför Sollidenscenen stod under sommaren 2015 en fotovägg med en bild av Petra Marklund i helfigur. Den som ville kunde här fotografera sig tillsammans med pro- gramledaren. Bilden var densamma som årets allsångshäfte och ett montage med Petra Marklund ståen- de på en sommaräng placerad framför Skansenentrén vid Lejonslätten. Foto: Lars Kaijser. Allsång på Skansen 205

(se Gustafsson 1995). I hans exempel handlar fanns också ett mer fysiskt och kroppsligt det om att det nya måste presenteras på ett sätt närmande till urvalet. I intervjun med Maria så att det känns igen. Lite så var det också Andersson, artistansvarig 2015, resonerade med Allsång på Skansen. Det nya skulle pas- hon kring urvalet. Sångerna skulle kännas sa in i den förväntade inramningen och det igen och vara glada. Hon menade att bra mu- gamla skulle kännas nytt och fräscht. En ba- sik var sådan som publiken spontant krokade lans som av de som arbetade med program- arm till. Publikens reaktion var viktig. När met beskrevs som en balans mellan å ena si- publiken gungade och sjöng med, då var det dan igenkännbart och hemtrevligt, å andra si- bra. Då hade musiken nått sin publik och de- dan tråkigt och rutinartat (intervju med An- ras reaktioner kunde uppfattas som ett erkän- dersson 2015, Wänstrand 2015). Det var nande av allsångsprogrammets upplägg. också ett evenemang där de medverkande ar- Det färdiga allsångshäftet är i sig värt en tisterna hamnade i första rummet. Urval av lå- betraktelse. Omslaget pryds av en bild på tar var viktigt. Men i mediebevakningen var Petra Marklund framför Skansen (se bild s. medverkande artister det som röjde mest upp- 204). Häftet innehåller texterna till 79 låtar märksamhet. Säsongen inleddes också tidigt i från Blommig falukorv till Öppna landskap, juni med ett medieevent där de artister som samt potpurrier på melodier av Gullan Borne- skulle medverka presenterades för ett press- mark och Alice Tegnér. Därtill fanns det ett uppbåd på Sollidenscenen. potpurri på kända låtar av bland andra Jules Att bjuda in artister och välja musik är en Sylvain. Häftet innehöll ett tips, ”Sjung hellre process i flera steg (intervjuer med Wän- än bra”, och ett utrymme för autografer. Det strand, Andersson, Marklund 2015). Arbetet innehöll också två inledningar, ett av Skan- påbörjades med att årets allsångshäfte färdig- senchefen John Brattmyhr och ett av Petra ställdes. Det är ett viktigt medium och ett vill- Marklund. Samstämmigt hyllade de den åter- kor för att publiken ska kunna delta i sjungan- kommande sommaren, stämningen kring all- det. De som lyssnar är eller kan genom sångskvällarna med den förväntansfulla pu- allsångsledarens insats bli bekanta med melo- bliken och de spännande gästerna. Var och en din, men de behöver stöd för texten. All- för sig hyllade de också musiken. Brattmyhr sångshäftet innehåller därför text, men inga lyfte fram kombinationen av återkommande noter eller ackord. 2015 skedde låturvalet i en artister och nya bekanta med kommentaren grupp bestående av artistansvarig, programle- ”Den mixen gör Allsången så givande och ger dare, produktionsledare, innehållsproducent mig en rik upplevelse av svenskt musikliv när och kapellmästare. Det fanns flera kriterier att det är som bäst. Det är inte svårt att förstå att förhålla sig till. Melodi och text skulle vara svensk musik exporteras över hela världen” enkel. Urvalsgruppen sjöng sig igenom en ( 2015:9). I en genom- mängd sånger, det skulle kännas rätt (intervju gång av musiken över tid är det lätt att se hur med Andersson respektive Marklund 2015). den svenska musiken influerats från många Texten skulle vara på svenska. Det sistnämn- olika håll. Här var det snarast Sverige som da var mycket viktigt. Här fanns en strävan att framgångsrik musiknation som hyllades. En i plocka sådant ur den svenska musikskatten medier ofta återkommande självbild (jfr Flei- som de ansvariga uppfattade skulle finnas scher 2012:418 för en diskussion av Sveriges kvar (intervju med Andersson och Marklund musikexport). Marklund själv knöt an till samt Berghagen och Lundin 2015). Det gör allsångspubliken med uppmaningen ”Gedig- att vissa musikaliska stycken i allsångshäftet na, välskrivna och traditionella sånger. Vår återkommer år efter år, samtidigt som det musiktradition. Låtarna som vi ska sjunga också fanns en önskan om variation. Här högt och glatt, för det är ju faktiskt så att det 206 Lars Kaijser bästa ruset kommer när vi sjunger dem till- ter och band. Dessutom skulle olika genrer sammans” (Sveriges Television 2015:10). vara representerade. Bland dem som fick I relation till diskussionen om ett immate- medverka fanns artister som representerade riellt kulturarv är publiken ett bärande ele- vad som kan kategoriseras som visa (Cajsa- ment, som genom att sjunga och gunga med Stina Åkerström), jazz (Rigmor Gustafsson), levandegör de låtar som ska hållas vid liv. De opera (Christina Nilsson), pop (Say Lou Lou, är också en viktig del i det som konstituerar Zara Larsson), hiphop (Petter), country (Jill traditionen vid sidan om allsångsledaren och Johnson & Doug Seeger) och klassisk musik deras gemensamma sjungande. Publiken in- (Sveriges Radios symfoniorkester). I slutän- teragerade på olika sätt. De sjöng med, de dan skulle innehållet passa en bred publik, showade framför kameran, tog armkrok och ung som gammal. En bärande tanke var att stod upp och satt ned på beställning. Publi- den äldre publiken blev bekant med dagens kens kroppsliga delaktighet var en viktig del i populärmusik när yngre artister framförde programmet. Innan sändningen skulle börja sina låtar. Och vice versa, när artisterna del- stod därför studiovärdinnan på scenen och tog i och ledde allsången fick den yngre förmanade publiken. Att vara med i teve stäl- publiken ta del av forna tiders populärmusik. ler vissa krav, som studiovärdinnan förmed- På så sätt svarade allsången också mot Skan- lade. Publiken skulle klappa på 2:an och 4:an, sens folkbildande uppdrag när publik och tit- men det var bättre att klappa fel än inte alls. tare ömsesidigt tog del av och blev bekanta Deras medverkan ingår i den inramning som med tidigare okända låtar och artister.14 gör ett lyckat program, nämligen en glad och Jubileumsfirande var som tidigare nämnts engagerad publik. Därför ska de sjunga med, viktigt för programupplägget. 2015 fyllde till eller i alla fall röra på munnen. Publiken mås- exempel Pippi Långstrump 70 år (Allsång på te uppföra sig tevemässigt. De syns i teveru- Skansen 2015-06-30). Det uppmärksamma- tan och ska därför inte fälla upp ett paraply, des genom att Siw Malmqvist och Pernilla tala i mobiltelefon eller snubbla i gångarna Wahlgren, som båda spelat Pippi i scenupp- framför kamerorna. Publiken ingår i föreställ- sättningar av Astrid Lindgrens böcker, fick ningen och måste sköta sina roller på rätt sätt. uppträda och leda publiken i allsång. Att Ett återkommande inslag i rapporteringen om kombinera två artister på ett lite oväntad sätt Allsång på Skansen beskriver som tidigare var i sig eftersträvansvärt (intervju med An- nämnts den engagerade och hängivna publi- dersson 2015). Under sommaren 2015 hände ken, ofta påvisat genom hänvisningar till pu- flera gånger att artister uppträdde i lite nya bliksiffror. Hur många som besökt de olika konstellationer. Ett exempel här var när Svan- arrangemangen var också ett återkommande te Thuresson och Pernilla Andersson uppträd- samtalsämne hos arrangörerna. Bakom Solli- de med ett potpurri på melodier som Monica denscenen diskuterades såväl antal besökare Zetterlund gjort kända. De sjöng Att angöra framför scenen, som hur många som satt vid en brygga, Gröna små äpplen och En gång i teveapparaten. Vilket tolkades som en tydlig Stockholm. var en artist signal om programmets popularitet. som de musikansvariga ville lyfte fram lite För att återgå till artisturvalet. Bredd gällde extra. Varför artikulerades inte, men det är såväl musik som artistinnehåll (intervju med möjligt att se ett mönster som överensstäm- Andersson, Marklund och Wänstrand 2015). mer med andra omhuldade artister. Sångerna Det skulle vara nya, oetablerade artister och som representerade henne var från 60-talet. de etablerade, de folkkära som återkom under Texterna var av Hasse Alfredson och Tage årens lopp. Det eftersträvades en balans vad Danielsson, Stikkan Andersson och Beppe gäller män och kvinnor, och mellan soloartis- Wolgers. Svenska populärkulturpersonlighe- Allsång på Skansen 207 ter som knyter an till en period av framtidstro offentlighet, potentiellt tillgänglig för de fles- och välstånd. ta med ett intresse i svenskt kulturliv. Under Med SVTs breda genomslag är det som ti- Prideveckan 2015 hängde regnbågsflaggan digare nämnts möjligt att prata om de svenska på Skansen och Alcazar hade fått en timme offentliga arenornas populärmusik. Det bety- extra att göra en reguljär konsert efter or- der inte att all musik är ”svensk”, eller att det dinarie programtid (Allsång på Skansen behöver vara svenska artister, men att det sker 2015-07-28, jfr Bergman 2010).15 Förutom i en svensk inramning. Det finns mönster i det sitt vanliga discoset har de lagt till en Povel musikaliska urvalet som kan knytas till all- Ramel-melodi och ett litet ABBA-medley. I sångsledare, tid och upphovsmän. Det finns mellansnacket berättade en av sångerskorna också mönster i vilka artister som uppträder att hon vuxit upp med ABBA och att hon som kan knytas till Skansens egen historia övade sina första danssteg till musiken. Vad som konsertarrangör och arena för direktsänd musik representerar är ofta mångtydigt. När underhållning i radio och teve. Flera av de ar- jag samtalade om Alcazars föreställning med tister som medverkade under sommaren 2015 en av dem som arbetar på Skansens pro- var med redan under 60- och tidigt 70-tal. De gramverksamhet nämnde hon att de ville göra är de artister som kan sägas utgöra gräddan av historia för dem som inte har någon och att de en svensk populärmusikalisk offentlighet. därför medverkat under Prideveckan. Här Inte så att alla känner till alla melodier och fanns ett likhetstecken, om än inte fullt ut kan knyta dem till rätt artist, men artisternas proklamerat, mellan disco, Pride och HBTQ- namn, precis som deras låtar klingar åtmin- världen. Alcazars uppträdande kan knytas till stone ofta vagt bekant. I varje fall om man är Prideveckan, men också ses som ett upp- uppvuxen och har levt med de svenska teve- märksammande av disco och svensk musik- kanalerna. Det är artister som förmått åter- historia med ABBA och Povel Ramel. etablera sig under åren, som mutat in en egen Ett uppträdande av kvartetten Milda Mak- nisch och främst jämförs med sig själva. De ter hyllade Thore Skogman, en artist vars kar- artister som kan räknas in i denna skara hör riär på många sätt kan länkas till Skansen och också till de artister som programmakarna Sollidenscenen. Han slog igenom i samband bakom Allsången knöt an till, hyllar och lyf- med en talangtävling på scenen 1955 (Blom- ter fram som förebilder och inspirationskäl- berg 1985). Han ledde teve- och radiopro- lor. Ett sätt var att tillägna dem ett potpurri, gram från Sollidenscenen, han firade 30-års- framfört av artisterna på Sollidenscenen. Un- jubileum där, medverkade vid Skansens der sommaren 2015 sjöngs medleyn som knöt 100-årsjubileum och deltog i den tevesända an till ABBA, Beppe Wolgers och Monica allsången som finalgäst både 1979 och 1993 Zetterlund. Här bidrar Allsång på Skansen (Blomberg 1985, Brännström 1993, Mårtens- tillsammans med övriga Mediesverige till att son 1993). Sommaren 2015 introducerade dessa blir ihågkomna. Vad som kan beteck- Petra Marklund Milda Makters framträdande nas som ett svenskt immateriellt kulturarv är med att snabbt skissera Skogmans bidrag och ett resultat av de kontakter och inspirationer särdrag med orden ”Kommer ni ihåg Thore som präglat det svenska musiklivet. Den Skogman? För er som är lite yngre och inte musikaliska inspirationen kom ofta från den riktigt vet, han hade rött hår, en stor glugg angloamerikanska musiken, men genom mellan tänderna, han gjorde filmer, han gjor- svenskspråkiga original och översättningar de musik och föreställningar, men framför- har musiken blivit en del av det svenska mu- allt, han skrev enormt många låtar, han skrev siklandskapet. säkert flest av alla, hela 1243 låtar” (Allsång Sollidenscenen är alltså en arena för svensk på Skansen 2015-07-07). Därefter uppträdde 208 Lars Kaijser

Milda Makter i blågula kostymer av samma baren. Det var Lasse Berghagens fru Eva som typ som Skogman själv ibland använde. Det påbörjat denna tradition. Tidigare hade artis- immateriella kulturarvet kan identifieras i rö- terna gått ned till restaurang Ulla Winblad relser och musik, men det kräver sina mate- och lämnat tekniker och produktionsteam att rialiseringar för att bli tydliga. Dessa mate- ta hand om scenen. Med den kokta korven var rialiseringar – som de blågula kläderna – blir alla inbjudna. Korvätandet var en samlings- nycklar till framställningen och hur den ska plats där alla kunde vara med och åtminstone tolkas (jfr Goffman 1974). potentiellt prata med varandra. Under som- Thore Skogman är inte den enda artist som maren 2015 samlades förutom kvällens med- återkommer och kan spåras bakåt i Skansens verkande också musiker som tidigare uppträtt historia. Flera artister med karriären förank- i programmet, speciellt inbjudna gäster från rad i 60-talets svenska musikscen går att följa publiken som nyhetsuppläsare och meteoro- på samma sätt. Sommaren 2015 uppträdde loger kända från teve, tidigare programledare, , , Tom- Sveriges statsminister och åtminstone en et- my Körberg och , det sjöngs nolog för att mumsa korv tillsammans. Korv- visor av Lasse Berghagen och Robban Bro- ätandet var omtalat och omskrivet (Svedjetun berg, samtidigt som Monica Zetterlund hylla- 2004, Hammarlund & Söderström 2005). des. Detta är artister som alla återkommit till Kanske kan också detta förstås som en del av Skansen och Sollidenscenen. När de inte upp- det immateriella kulturarv som de som är in- trätt själva har de hyllats av andra musiker. blandade i Allsång på Skansen önskar visa När Petra Marklund – 35 år efter det att Bosse upp. Ett egalitärt Sverige, där alla får vara Larsson lett den första tevesändningen – leder med och dela på maten, och där alla kan hälsa allsången är urvalet lika tydligt förankrat i på varandra. 60-, 70- och 80-talen, som Larsson var i 20-, 30- och 40-talen. Kanske är det här möjligt att Slutord tänka sig en allsångskälla ungefär en genera- Allsång på Skansen bygger på en samman- tion tillbaka i tiden, ungefär när föräldragene- hållning kring folkkära artister och populära rationen var i sin ungdomsfas i livet. Det är låtar. Som representant för det folkliga har här möjligt att dra paralleller till Elizabeth E. programmet både hyllats och banaliserats. Guffeys diskussion av popkulturens inspira- Det folkkära är viktigt för programmet. Här tionskällor (2006). Hon förlägger bland annat återfinns Allsången på Skansens betydelse 60-talets popkulturs estetiska inspirationskäl- som kulturarvsproducent, det är en arena som la till 20- och 30-talens art déco. Här är All- ger utrymme för det populära och folkliga. sång på Skansen del i en bredare tradition av Allsång på Skansen uppfyller på så sätt såväl sommarunderhållning, och rötterna finns i Skansens som SVTs programförklaringar. Skansens och SVTs egen verksamhet. Den bidrar genom återkommande låtar och Till de traditioner som formulerats under återkoppling till artister som under tidigare åren hörde sommaren 2015 också en samling decennier uppträtt på Skansen och i SVT till bakom scenen. När allsången var slut för att i en underhållande form bevara och fram- kvällen och åskådarna började promenaden förallt levandegöra vad som kan beskrivas nerför Skansenberget inleddes samtidigt en som svenskt. Allsång på Skansen är naturligt- annan tradition bakom scenen. Då var det vis långt ifrån ensamma om att sålla bland de korv med bröd. Alla de som på olika sätt med- melodier och texter som blir ihågkomna. Det verkat i programmet, såväl bakom som fram- sker kontinuerligt och i vitt skilda samman- för kameran kunde ställa sig i korvkön och till hang. Med sin stora räckvidd är Allsång på självkostnadspris handla i den provisoriska Skansen dock en ovanligt viktig arena för Allsång på Skansen 209 dessa processer. Till detta bidrar både teve- Det är bredden av artister och låtar som gör sändningen och de välsäljande sånghäftena. Allsång på Skansen, men det är de fåtaliga Det är tydligt att det immateriella kulturar- och undantagen – de som blir utvalda som ju- vet kräver sina materialiseringar som skapar bilarer ‒ som får en fastare position i svensk hållbarhet och kontinuitet, och som förmår offentlighet, blir en del av traditionen och staga upp minnet. Milda Makters Thore görs till svenskt immateriellt kulturarv. Skogman-utstyrsel kan räknas hit. Det gör Allsång på Skansen ger en introduktion till också Sollidenscenens siluett, ständigt prydd musik från tidigare musikaliska epoker. Solli- med björkar om än inte färska så är de åtmin- denscenen är en bra utgångspunkt för den stone en del av den målade kulissen. Det gör som är intresserad av musik som varit populär också allsångshäftena där de utvalda låtarna under andra halvan av 1900-talet. Här har presenteras med texter och en sommarbild på Skansen – tillsammans med SVT – som tidi- årets allsångsledare. När Skansen i en monter gare visat sig vara en viktig arena för att po- i hallen intill rulltrappan visade allsångens pularisera musikaliska genrer. Det har också historia var det just allsångshäftena som fick varit en viktig scen för att etablera och förval- symbolisera tidigare epoker av Allsång på ta artister i en svensk offentlighet. Inspiration Skansen. kommer från andra tider och platser, likaväl Allsång på Skansen är ett socialt samman- som från nuet. Allsång på Skansen är ett ex- hang, en musikvärld, med en medvetenhet om empel där musik med rötter i vitt skilda geo- sin egen historia. Det ingår så att säga i själv- grafiska sammanhang visas upp. Med ett förr bilden att evenemanget är omtyckt, har en placerat cirka 30 år tillbaka i tiden är det ock- stor publik och ett inflytande. Produktionen så en lektion i samtidshistoria. I Allsång på av Allsång på Skansen handlar till viss del om Skansens urskiljning av musik från förr finns att dra ut linjer, visa samband och kontinuitet. vissa mönster. Genomgången visar – vilket Granskat över en länge tidsperiod framträder kan förväntas – hur programformen gång på deltagarna i Allsång på Skansen som en lång gång pånyttföds för att anpassas till sin egen artistkavalkad där dagsaktuella artister passe- tid och det kulturellt gångbara. rar förbi och där ett fåtal blir kvar som hyllade Sju år efter det att Svenska Dagbladet pub- och uppmärksammade artister. I viss mån för- licerade artikeln om det immateriella kultur- valtar Skansen och SVT sin egen musikaliska arvet räknas allsång inte till de officiellt lista- historia. Inte så att evenemanget inte välkom- de immateriella kulturarven. Det är samtidigt nar nya artister, men det tar tid att bli ett kul- en institution som genom press, teveprodu- turarv. I jubileumsprogrammet 2015 medver- center och allsångsledare fått en informell kade både Tommy Körberg och Benny An- status som en tradition med en ambition att dersson. De har bägge en lång historia till- bära fram den musik från förr som de inblan- sammans med Skansen. Samtidigt hör de till dade inte vill ska glömmas bort. Det är här det undantag av artister som cementerats in i möjligt att återknyta till den artikel i Svenska en svensk offentlighet. Det är vid en genom- Dagbladet där Allsång på Skansen fördes gång av artister likt genomgången av låtar lätt fram som exempel på ett svenskt immateriellt att uppmärksamma både den mängd av artis- kulturarv (Hellekant 2010). Artikeln innehöll ter som uppträtt och de som återkommer. De flera illustrationer. Anders Lundin och All- flesta artister återkommer dock endast någon sång på Skansen återkom inne i tidningen. gång. Det är möjligt att fastna för det åter- Denna gång sjöng allsångsledaren för full kommande, att så att säga låta undantagen hals medan två yngre deltagare i publiken skriva historien. Det är så som kulturarvspro- höll allsångshäftet i hand och sjöng med, vil- cesser går till och traditioner utkristalliseras. ket kan tolkas som en situation där en yngre 210 Lars Kaijser generation skolas in i en levande musiktradi- den aktualitet som håller den vid liv. Kanske tion. Samtidigt illustrerades Kinas immate- ligger Allsång på Skansens styrka som im- riella kulturarv med Drakbåtsrodd och kal- materiellt kulturarv i att det inte formellt defi- ligrafi och Ungern med Busókarnevalen. Hur nierats som ett sådant, utan att det är öppet för kan Allsång på Skansen förstås i detta sam- förändring och anpassning allt efter hur tider- manhang och utifrån vad som hittills fram- na ändras. Som en del av svensk offentlighet kommit i artikeln? Allsång på Skansen beva- är Allsång på Skansen en temperaturmätare kas av svenska medier och uppfattas som på hur den svenska tidsandan artikulerats i svenskt. Här kan det unisona sjungandet ses olika tider. Som artikeln visar omförhandlas som en hyllning till det egalitära och inklude- detta kontinuerligt. Under 1930-talet var de rande, ett kulturellt uttryck där självbilden är nationalromantiska stämningarna starkare. att alla kan vara med. Med rötterna i 30-talets Sommaren 2015 såg det annorlunda ut, nya Sverige finns en koppling till det modernas svenskar välkomnades och det fanns ett enga- genomslag och ett svenskt folkhemsbygge. gemang i Pridefestivalen. Den svenskhet som Musiken, där 60-talet har en stark position, uttryckts genom Allsång på Skansen har skif- lyfter fram ett Sverige där jazz och pop varit tat, liksom svenskheten i sig. Samtidigt finns viktiga byggstenar i detta moderniseringspro- vissa återkommande drag, som till exempel jekt. Om traditionen formades i folkhemmet, nationen som självklar inramning och en är det immateriella kulturarvet till många de- svensk självbild med natur och sång som bä- lar ett försvenskat flöde av internationellt in- rande element. fluerade låtar och artister. I viss mån är det en bruksmusik tagen ur sitt vardagliga samman- Lars Kaijser, docent hang och omstöpt till allsångsmelodier. Det Institutionen för etnologi, religionshistoria och är en medial tradition och ett immateriellt genusvetenskap, Stockholms universitet kulturarv som formats genom etermediernas förväntningar och i relation till en publik. Nyckelord: Allsång på Skansen, tradition, im- Evenemanget äger visserligen rum på Solli- materiellt kulturarv, populärmusik, svenskhet denscenen på Skansen, men dess förankring i människors liv bygger på möjligheten att ta Noter 1 Våren 2015 fick jag i uppdrag av Skansen att del av den kända programformen i en medi- skriva om musik på Skansen till deras 125-års- erad form. jubileum, en artikel som återfinns i Fataburen Att definieras som en traditionsbärande in- 2016 (Kaijser 2016). Jag vill här passa på att stitution handlar lika mycket om att anpassa tacka de läsare som bidragit till att förbättra ar- sig till nuet och framtiden, som att verka i det tikeln till form och innehåll, inledningsvis förgångna. Om Allsång på Skansen är en tra- tackar jag de anonyma kommentatorer som på- dition ligger det i dess utformning med en all- talat en mängd förbättringsbehov, därtill de sångsledare, en svensksjungande publik och icke anonyma men väl så viktiga läsarna Sver- att evenemanget regelbundet återkommer ker Hyltén-Cavallius, Mattias Frihammar, Elin varje sommar. Att musiken sakta förändras Lundquist och Susanne Nylund Skog. både i urval och arrangemang håller traditio- 2 2003 antog UNESCO en konvention om tryg- gandet av det immateriella kulturarvet. Syftet nen levande och aktuell. Här ligger en av kul- var att säkerställa det kulturarv som inte har en turarvets paradoxer och en av de svårigheter fast form, som byggnader (http://www.unes- som påvisats i arbetet med att identifiera ett co.se/kultur/unescos-konvention-om-det-im- immateriellt kulturarv (se t.ex. Kurin 2004). materiella-kulturarvet/). I Sverige finns det im- Om traditionen definieras alltför noggrant till materiella kulturarvet samlat i vad som finns såväl innehåll som form, förlorar det en del av listat i förteckningen Levande traditioner, ett Allsång på Skansen 211

samarbete mellan Institutet för språk och folk- serie uppsatser som kommenterar och redogör minnen, Musikverket, Nordiska museet och för olika verksamheter på Skansen som all- Riksantikvarieämbetet (http://www.sprakoch- sång, jazz och Skansen i radio och teve. folkminnen.se/om-oss/levande-traditio- Genomgången har fokuserat de artister och ner---immateriella-kulturarv-.html). För en ut- de låtar som framförts. Ett återkommande in- förligare diskussion om det immateriella kul- slag har också varit de tittartävlingar vars ut- turarvet se Kurin 2004. formning ändrats under åren. Dessa utelämnas 3 Artikeln knyter också an till vad som kommit i denna artikel, även om de i sig säkert kan ge att kallas för kritiska kulturarvsstudier (t.ex. värdefull information om de stämningar och Lowenthal 1998, Kirshenblatt-Gimblett 1998, underhållningsideal som utmärkt olika epoker. MacDonald 2013). Kulturarv är inte den enda Arbetsmetoden är förankrad i ett materiali- beteckning som kan tillämpas här, kännedo- tetsteoretiskt angreppssätt (Latour 2005, Law men om musik från förr kan också beskrivas 1994). Utgångspunkten här är att människans som ett kollektivt minne (Meusburger, Heffer- agerande och handlande – som att producera man och Wunder 2011). ett underhållningsprogram – är ett resultat el- 4 Det finns flera sätt på vilka populärmusikens ler en effekt av olika ordnande faktorer. En historia kan återges. Här är artister och låtar i återkommande fråga under insamling och fokus. Andra förekommande sätt är populär- tolkning av material har därför varit att reda ut musikens upptagenhet med listor eller LP-ski- hur det kommer sig att Allsång på Skansen van som ett historiskt signifikant element (se fått den utformning som det har och vilken ef- Kaijser 2005). fekt det kan sägas ha på ett samtida musika- 5 Under observationerna fördes kortare samtal liskt kulturarv. med arrangörer, deltagande musiker och pu- 6 För en mer utförlig genomgång av jazzens eta- blik. Främst ägnades tiden åt att observera själ- blering i Sverige rekommenderas Alf Arvids- va produktionsprocessen och att urskilja de sons Jazzens väg (2011). frågor som senare följdes upp under intervjuer- 7 Det kan här vara värt att notera att Egon Kjerr- na. Under intervjuerna ställdes frågor om arbe- mans epok som allsångsledare ingick i radio- tet med programmet, om processen vid urval programmet Bäste man på Skansen. Under den av artister och låtar, om vad som passar och period som programmet sändes rubricerades inte passar. Här intervjuades med något undan- det inte som allsång i Skansens egen verksam- tag främst arrangörer och tidigare programle- hetsberättelse, utan föll under rubriken radio- dare. En viktig källa är den omfattande samling sändningar från Skansen. Vid något tillfälle an- med tidningsklipp som återfinns i Skansens ar- gavs vilka gäster som medverkat, men ofta kiv. Inventeringen koncentrerades främst på nämndes bara Egon Kjerrman och hans orkes- Allsång på Skansen med programinnehåll, in- ter (se Fataburen 1956‒1967). tervjuer med programledare, producenter, upp- 8 Inspirationen kom från flera håll. Att det kom trädande artister och publikreportage. Genom- att kallas just allsång var resultatet av en täv- gången gav också gett en bredare förståelse av ling i Dagens Nyheter där det röstades om vad Skansen som musikaliska arena. företeelsen bäst kunde kallas (Nordström Ett viktigt underlag är Skansens årsbok Fa- 2012). Det skedde redan 1927, i samband med taburen där Skansens verksamhetsberättelse en fotbollslandskamp, då Ernst Rolf ledde all- återfinns. Dessa ger en översikt över program- sång på Stockholms stadium. Men rötterna var verksamheten, vilka som medverkat och vad flera. Allsången under beteckningen unison som är nytt från år till år. Ett par publikationer sång har knutits till bildandet av Samfundet för har varit särskilt behjälpliga när det gäller att unison sång i samband med unionsupplösning- summera den musikaliska verksamheten på en mellan Sverige och Norge. På uppdrag av Skansen. Den första är Stefan Bomans artikel dem redigerade Alice Tegnér sångboken Sjung Folkmusik på Skansen i Fataburen 1979 och svenska folk som varit en viktig inspirations- den andra är praktverket Boken om Skansen källa för många allsångare. Förebilderna kom (Baehrendtz 1980). Den senare innehåller en också från England, men unison sång fanns re- 212 Lars Kaijser

dan tidigare. Det har sjungits bordsvisor, psal- Något som teveproducenterna också förhöll sig mer och inom studentkretsar och folkrörelser. till. Det kan också vara värt att påpeka att flera (Nordström 2012, Lindberg 2002:188ff). En av de artister som medverkade under somma- viktig förebild här var också fællessang, folk- ren också hade längre engagemang på teatrar högskolesången som har sitt ursprung i Dan- och andra scener under hösten 2015, till exem- mark (Koudal 2005). 1935 besökte Fritz Jöde, pel uppträdde både och en musikprofessor från Berlin sångarstämman uppsättning av Kristina från Duvemåla ‒ som (Liman 1980), vilket återkommande brukar medverkade i sommarens finalavsnitt ‒ på Cir- räknas som introduktionen av allsång – då kus i Stockholm och Alcazar var engagerade union sång – på Skansen. på Hamburger Börs. 9 Följande resonemang bygger på en genomgång 15 Under senare år har en artist per sommar fått en av den musik som framförts (allsångshäften extra speltimme. Artisterna har varit Tomas och de programpresentationer som finns lista- Ledin (2012), Håkan Hellström (2013), Laleh de på Wikipedia). Här har varje år listats ut- (2014) och så Alcazar (2015). De har då också ifrån låt och när den publicerades. Därefter har passat på att bjuda in egna gäster, sommaren detta summerats i en karta som visar vilka år 2015 var inget undantag och Alcazar gästades och låtskrivare som dominerat olika epoker. av Petra Marklund, Peter Jöback, Kristin Am- Det vore här naturligtvis mer korrekt att foku- paro, Nisse Landgren och Magnum Coltrane sera vad som sjungits, men det är svårare att Price. Senare, 2016, fick också Orup samma finna samma empiriska kontinuitet. Från 1979 och framåt och när Allsång sänts i teve finns möjlighet. sånger och artister listade (se Wikipedia). Un- derlaget är dock otydligare för tidigare år och Referenser de år som inte sänts i teve. Otryckta källor 10 För det musikaliska innehållet har allsångs- Fältarbete häftena varit en viktig källa (se Referenser). Under sommaren 2015 medverkande jag vid De visar utbudet av sånger, om än inte vilka inspelningarna av Allsång på Skansen som sjungits. Här har Wikipedia varit be- 2015-06-23, 2015-07-07, 2015-07-28, hjälpligt. 2015-08-04, 2015-08-11. 11 Ett liknande mönster tycks för övrigt åter- komma i valet av stamsånger (se Lindberg Intervjuer 2002). Under 2015 intervjuades följande personer: Kata- 12 Inom populärmusik firas särskilt artisters skiv- rina Ridderberg, Skansens programverksamhet utgivning. 2017 innebär det till exempel att the (4/8), Tommy Körberg, artist (5/8), Svante Thu- Beatles Sgt Pepper’s Lonely Heart Club Band från 1967 får särskild uppmärksamhet. resson, artist och artistansvarig för Måndagsjazz 13 Petra Marklund var programledare 2014 och på Skansen sommaren 2015 (12/8), Christina 2015. Från och med 2016 är det Hamnqvist och Maria Torén, Skansens kommuni- som tagit över den rollen. kationsavdelning (28/8), Kjell Erlandsson, Tobias 14 När det gäller valet av artister har programma- Runnfeldt, Anna Franzon och Katarina Ridder- karna sina önskemål. Det betydde inte att alla berg, Skansens programverksamhet (4/9), Lasse ville vara med. Allsång på Skansen är ett pro- Berghagen, artist och programledare för Allsång gram med en aura, och för en del artister har på Skansen 1994-2003 (30/9), Maj Wänstrand, programmet inte passat deras image. Det är Sveriges Television, produktionsansvarig för All- samtidigt ett program som breddat sin mål- sång på Skansen (7/10), Maria C Ericsson, SVT, grupp avsevärt och det har blivit en bra kanal artistansvarig Allsång på Skansen (10/11), Anders för marknadsföring. Det var mer populärt att Lundin, programledare för Allsång på Skansen medverka och skivbolag och managementbo- 2003‒2010 (30/11), Mathilda von Essen, pressan- lag hörde av sig till arrangörerna (samtal Berg- svarig 2015 (16/12), Petra Marklund, programle- hagen och Skansens programavdelning 2015). dare 2014‒2015 (17/12). Allsång på Skansen 213

Internetreferenser Baehrendtz, Nils Erik (red.) 1980: Boken om Skan- Institutet för språk och folkminnen. sen. Höganäs: Bra Böcker. http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/ Baehrendtz, Nils Erik & Liman, Ingemar 1980: levande-traditioner---immateriella-kulturarv-. ”Sveriges radio och Skansen”. I: Baehrendtz, html Nils Erik (red.). Boken om Skansen. Höganäs: Skansen. Bra Böcker. http://www.skansen.se/sv/artikel/skansens-vi- Bergman, Chad Eric 2010: “A Performativity of sion-och-uppdrag. (Senast besökt 2016-10-10). Nordic Space. The tension between ritual and Skansen. sincerity re-embodied through each perform- http://www.skansen.se/sv/sollidenscenen ance of ’s Allsång på Skansen”. I: Eth- (Senast besökt 2017-10-30). nologia Europaea. Journal of European Ethnol- Sveriges Television. ogy 40:2. Special Issue, Performing Nordic http://www.svt.se/omsvt/fakta/kort-fakta-om- Spaces. svt. (Senast besökt 2016-10-10). Blomberg, Ruth 1985: ”Jag har varit artist i 30 år Sveriges Television. och slog igenom tack vare Året Runt!” Året Runt http://www.svt.se/allsang/lista-alla-latar-i-all- nummer 32 1985. sang-pa-skansen-2015 Bohman, Stefan 1979: ”Folkmusik på Skansen”. (Senast besökt 2016-10-10). I: Fataburen 1979. Stockholm: Nordiska mu- Unesco. http://www.unesco.se/kultur/unescos- seet. konvention-om-det-immateriella-kulturarvet/ Bohman, Stefan 1980: ”Folkmusiken”. I: Baeh- rendtz, Nils Erik (red.). Boken om Skansen. Hö- Wikipedia: ganäs: Bra Böcker. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alls%C3%A5ng_ Booth, Michael 2015: ”Allsång på Skansen är p%C3%A5_Skansen#De_tidiga_.C3.A5ren_ vämjeligt”. Svenska Dagbladet 2015-08-09. 1935.E2.80.931950 (Senast besökt 2016-10-10). Brännström, Karl-Erik 1993: ”Då visste glädjen inga gränser”. Aftonbladet 1993-07-19. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v= Connell, John & Chris Gibson 2003: Sound I8HeJKy33wc (Senast besökt 2016-10-10). Tracks. Popular music, Identity and Space. Lon- Öppet arkiv. http://www.oppetarkiv.se/video/ don & New York: Routledge. 1303356/allsang-pa-skansen. (Senast besökt Dagens Nyheter 1964-08-06. ”Egon bäst på Skan- 2016-10-10). sen 100 gånger”. Daun, Åke 2005: En stuga på sjätte våningen. Allsångshäften Svensk mentalitet i en mångkulturell värld. Allsångshäften från följande år har fungerat som Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag underlag för artikeln: 1937, 1938, 1938, 1939, Symposion. 1940, 1949, 1979, 1980, 1984, 1996, 2002, Expressen 1984-06-25. 2007, 2009, 2011, 2015. Expressen 1995-07-06. Fataburen Nordiska museet och Skansens årsbok 1935 till och med 1981. Stockholm: Nordiska Skriftliga källor och litteratur museet. Aftonbladet 1987-07-03. Bosse öppnar våra mun- Finnegan, Ruth 1989: The hidden musicians. Mu- nar… och sätter svenska hjärtan i svall. sic-making in an English town. Cambridge: Ahlberg, Anders 1996: ”Allsång räddaren i nö- Cambridge Univ. Press. den”, Expressen 1996-07-10. Fleischer, Rasmus 2012. Musikens ekonomiska Andersson, Jesper 1999: ”Berghagen satsar på all- politik. Lagstiftningen, ljudmedierna och försva- sång med yngre gästartister”. Jönköpings-Pos- ret av den levande musiken 1925–2000. Stock- ten 1999-12-28. holm: Ink bokförlag. Arvidsson, Alf 2011: Jazzens väg inom svenskt mu- Fridlund, Hans 1971: ”På Skansen: Happy jazz sikliv. Strategier för självständighet och erkän- med Gordon”. Expressen 1971-06-23. nande 1930‒1975. Möklinta: Gidlunds förlag. Frykman, Jonas 2003: ”Nationella ord och hand- 214 Lars Kaijser

lingar” I: Ehn, Billy, Jonas Frykman, & Orvar kultur används och görs socialt verksamt. Lund: Löfgren 1993. Försvenskningen av Sverige. Det Studentlitteratur. nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur Kaijser, Lars 2016: ”Allsång på Skansen. Musik och Kultur. på museet” I: Fataburen. Skansen 125. Nordis- Furhammar, Leif 1995: ”Låt publiken va´ med”. ka museet och Skansens årsbok 2016. Stock- Dagens Nyheter 1995-07-27. holm: Nordiska museet. Goffman, Erving 1974: Frame analysis. An essay Kirshenblatt-Gimblett, Barbara 1998: Destination on the organization of experience. New York: Culture. Tourism, Museums and Heritage. Doubleday Anchor books. Berkeley, Los Angeles & London: University of Graham, Brian & Howard, Peter 2008: “Heritage California Press. and Identity”. In: Graham, Brian & Peter Koudal, Jens Henrik (red.) 2005: Musik og Dansk- Howard (eds.). Ashgate Research Companion to hed. Fem faglige bidrag til debatten om nationa- Heritage and Identity. Aldershot: Ashgate. litet. København: C.A. Reitzels Forlag (Folke- Gustafsson, Lotten 1995: Bocken brinner! En dia- mindesamlingens Kulturstudier, bind 5). log på offentlig plats och i Gävles lokalpress. I: Kurin, Richard 2004. “Safeguarding Intangible Klein, Barbro (red.). Gatan är vår. Ritualer på of- Cultural Heritage in the 2003 UNESCO Con- fentliga platser. Stockholm: Carlsson Bokförlag. vention: A critical appraisal”. I: Museum Inter- Guffey, Elizabeth E. 2006: Retro. The Culture of national no. 221-222 (vol. 56, no. 1-2, 2004). Revival. London: Reaktion Books. Law, John 1994: Organizing Modernity. Oxford, Gyldner, Ragnvi 1986: ”Sjung med Året runt – och UK & Cambridge, USA: Blackwell. bli vår nya allsångsledare”. Året runt 20, 1986. Latour, Bruno 2005: Reassembling the Social: An Hammarlund, Pontus & Martin Söderström 2005: Introduction to Actor-Network-Theory. Oxford: ”Här flyr hon från Skansen. Carola körde – rakt Oxford University Press. genom publikhavet”. Aftonbladet 2005-07-13. Liman, Ingemar 1980: ”En folkrörelse som klingar Handler, Richard & Linnekin, Jocelyn 1984: “Tra- mot skyn” I: Baehrendtz, Nils Erik (red.). Boken dition, genuine or spurious”. I: Journal of Ame- om Skansen. Höganäs: Bra Böcker. rican Folklore 97 (1984) 385: 273‒290. Lindberg, Boel 2002: Våra glada visor klinga. Hellekant, Johan 2010: ”Ny UNESCO-lista ska Skolradions sångstunder 1934‒1969. Stock- skydda traditioner”. Svenska Dagbladet holm: Arkiv förlag/Stiftelsen etermedierna i 2010-01-05. Sverige Nr 26, 2002. Hyltén-Cavallius, Sverker 2002: Från samma Lindeborg, Jenny 1994: ”Lasse Berghagen leder scen. Musikaliska maskhål och platsers minnes- allsången på Skansen”. Sydöstran 1994-06-24. politik. I: Eriksen, Anne, Jan Garnert & Torunn Lowenthal, David 1998: The Heritage Crusade Sellberg (red.). Historien in på livet. Diskussio- and the spoils of history. Cambridge: Cambridge ner om kulturarv och minnespolitik. Lund: University Press. Nordic Academic Press. Lundberg, Dan & Gunnar Ternhag 2014: Musiket- Hyltén-Cavallius, Sveriker 2005: Minnets spel- nologi. En introduktion. Möklinta: Gidlunds för- rum. Om musik och pensionärsskap. Möklinta: lag. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 16. Gidlunds förlag. Lundegårdh, Lennart 1974: ”Allsång igen!”. Hyltén-Cavallius, Sverker & Kaijser, Lars 2012: Svenska Dagbladet 1974-02-24. “Affective ordering: On the Organization of Re- Löfgren, Orvar 1993: ”Nationella arenor”. I: Ehn, trologies.” I: Ethnologia Scandinavica. A Jour- Billy, Jonas Frykman, & Orvar Löfgren 1993. nal for Nordic Ethnology 2012. Vol. 42. Försvenskningen av Sverige. Det nationellas Hänt Extra nr 96: 25. förvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur. Jarlvik, Stephan 1990: ”Allsång på Skansen en Macdonald, Sharon 2013: Memorylands. Heritage folkkär tradition”. Arbetet 1990-07-13. and Identity in Europe Today. London: Rout- Johansson, Lars 1999: ”Berghagen sommarens ledge. vinnare”. Barometern 1999-08-11. Malmberg, Petra 1997: Kuriren med på noterna i Kaijser, Lars 2005: ”Århundradets artister” I: Lasses sista Allsångskväll. Hälsinge-kuriren Öhlander, Magnus (red.). Bruket av kultur. Hur 1997-08-14. Allsång på Skansen 215

Malmborg, Jan 1985: ”Inte bra vara för proffsig”. Svedjetun, Fredrik 2004: ”Kallsång på Skansen. Dagens Nyheter 1985-07-04. När kameran slocknade blev Lundins mardröm Matteson, Leif 1997: ”Succén är given för Bergha- verklighet”. Aftonbladet 2004-08-11. gen”. Göteborgs-Posten 1997-06-06. Sveriges Television 2015: Allsång på Skansen. Meusburger, Peter, Hefferman, Michael & Sånghäfte 2015. Stockholm: Sveriges Televi- Wunder, Edgar (eds.) 2011: Cultural Memories. sions AB. The Geographical Point of View. Dordrecht: Söderström, Martin 2014: ”Allsång på Skansen Springer Netherlands. har problem”. Aftonbladet 2014-07-02. Mårtensson, Mary 1993: ”Tillbaka där det börja- Van der Hoeven, Arno 2014: Popular Music de”. Aftonbladet 1993-08-17. memories, places and practices of popular mu- Nordström, Annika 2012: ”Allsångshäften. En ny- sic heritage, memory and cultural identity. Rot- gammal historia.” I: Edlund, Ann-Catrine (red.). terdam: Erasmus Research Center for Media, Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt Communication and Culture. skriftbruk i Norden 1800‒2000. (Nordliga stu- Werkelid, Carl Otto 1974: ”Jazzkväll på Skansen dier 3) (Vardagligt skriftbruk 1) Umeå: Umeå med Leif Smoke Rings”. Norrköpingstidningar universitet och Kungl. Skytteanska samfundet. 1974-08-01. Regev, M. 2013: Pop-rock music. Aesthetic cos- Westin, Marianne 1999: ”Sommaren full av mopolitanism in late modernity. Oxford: Polity TV-succéer”. Norrbottenskuriren 1999-08-03. press. Vingård, Björn 1966: ”Egon på Skansen ikväll Sellgren, Göran 1971: ”Bosse Larsson tror på igen. De har väntat på honom hela dagen”. Da- vårt tjofaderittan-behov”. Dagens Nyheter gens Nyheter 1966-06-15. 1971-07-25. Wittström, Bengt 1980a: ”Dansen på Skansen”. I: Sidung, Erik & Klas Granström 2009: ”Lundin kan Baehrendtz, Nils Erik (red.). Boken om Skansen. få kicken”. Aftonbladet 2009-08-05. Höganäs: Bra Böcker. Stenius, Yrsa 1999: ”Det är dags att ära Lasse Wittström, Bengt 1980b: ”Jazzen”. I: Baehrendtz, Berghagen”. Aftonbladet 1999-08-17. Nils Erik (red.). Boken om Skansen. Höganäs: Stenudd, Solveig 1979: ”Sjung svenska folk”. Rös- Bra Böcker. ter i Radio TV nummer 32 1979.

SUMMARY Allsång på Skansen (Sing-a-long at Skansen) is an music rooted in an Anglo-American tradition that entertainment held at Skansen since the 1930s. has been framed into a Swedish setting. The study The show consists of an audience singing together shows how the first years worked as a blueprint under the supervision of a sing-a-long conductor. for establishing a tradition, even though it was not The program is very popular and shown on televi- labeled as such until the early nineties. From the sion. This article investigates how this event con- seventies, it is noticeable that a mayor part of the tributes to the intangible cultural heritage. A re- sing-a-long songs are selected from a time period view of the music performed at Allsång på Skan- some thirty years ago. This gives way for a popu- sen displays a range of music both anchored in lar musical heritage that stems roughly one gener- Skansen’s own history as a music venue and at the ation back in time. same time mirroring a present popular music scene. The program contributes to a knowledge of Keywords: Allsång på Skansen, popular music, past time songs sung in Swedish. As such it backs intangible cultural heritage, tradition, Swedish- a Swedish popular music heritage. This should not ness be mistaken for Swedish music, instead it displays