Allsång På Skansen Reflektioner Kring Populärmusik, Tradition Och Immateriella Kulturarv
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Allsång på Skansen Reflektioner kring populärmusik, tradition och immateriella kulturarv Lars Kaijser I en artikel i Svenska Dagbladet 2010 presen- sång på Skansen vad som kan kallas för ett terades Unescos arbete med att lista ett imma- traditionsmanuskript, alltså på förhand givna teriellt kulturarv (Hellekant 2010). I ingres- förväntningar om hur evenemanget ska avlö- sen stod att läsa ”Luciafirande, allsång och fä- pa (Gustafsson 1995:199). Här finns en tydlig bodvall. Det finns kulturarv som det inte går form som hållit samman Allsång på Skansen att ta på och nu är det dags för Sverige att lista allt sedan programpunkten lanserades på sina traditioner”. Kulturdelen där artikeln Skansen under mitten av 1930-talet, nämli- återfanns pryddes av en bild på Anders Lun- gen en engagerad allsångsledare, populära lå- din, då programledare för teveprogrammet tar på svenska och en sjungande publik. I Allsång på Skansen, stående på Sollidensce- Svenska Dagbladet nämns tradition och im- nen med publiken i bakgrunden. Allsång kan materiellt kulturarv som lite jämförbara stor- förstås i sin bredare betydelse, som den musi- heter som betecknar sätt att ordna förr i nuet. kaliska traditionen av gemensamt unisont I den här artikeln används tradition för att dis- sjungande som utspelar sig i sociala samman- kutera hur Allsång på Skansen fått sin form hang, det är så som allsång förstås i artikeln i utifrån förväntningar på hur det ska vara upp- Svenska Dagbladet. Det är också möjligt att lagt, medan begreppet kulturarv mer är reser- utgå ifrån illustrationen av Anders Lundin verat för den musik från förr som valts ut och och Allsång på Skansen som ett potentiellt framförs. Annorlunda uttryckt, tradition be- svenskt immateriellt kulturarv. Med en sådan tecknar formen för hur något ska gå till och ingång väcker bilden och texten flera frågor. uppfattas ha en kontinuitet tillbaks till äldre Hur blev Allsång på Skansen tradition och tider, medan kulturarvet är vad av förr som kulturarv? Vad består ett sådant kulturarv av? uppfattas som värt att spara för framtiden. Vilken tid eller epok omfattas? Vilka låtar in- Med det immateriella kulturarvet menas då går i ett sådant kulturarv? Vad är det för Sve- expressiva uttryck som berättande och ritua- rige som blir tydligt? Om detta handlar denna ler, sjungande och dansande, hantverk och artikel där målet är att undersöka hur Allsång musicerande.2 på Skansen kan tolkas i termer av tradition En analytisk utgångspunkt är att det inte och kulturarv.1 finns ett fast och formerat förr. Vad som upp- Under senare decennier har Allsång på fattas som en tradition eller ett kulturarv är Skansen återkommande omnämnts som ”tra- beroende av vad en samtid väljer att lyfta dition”. Tradition ska här förstås emiskt och fram, behålla och minnas (Handler & Linne- betecknar att evenemanget brukar vara på ett kin 1984, Lowenthal 1998:xx).3 Översatt till visst sätt, har en viss utformning och inne- analysen av Allsång på Skansen innebär det hålla vissa återkommande musikaliska inslag. en uppmärksamhet på de kulturella inklude- Med ett etiskt traditionsbegrepp följer All- rings- och exkluderingsprocesser där vissa in- 194 Lars Kaijser slag från förr – som låtar, artister och pro- kaliskt sammanhang som värnar om kon- gramledare ‒ fogas till nutiden, medan andra tinuitet i programverksamheten och att ge glöms, göms eller sorteras bort. Flera av de plats för traditionell ”Allsång på Skansen- allsångsledare som varit verksamma under musik”, samtidigt som nya musikaliska for- senare år har själva lyft fram vikten av att All- mer och stilar introducerats. När Ruth Finne- sång på Skansen ska påminna om den musik gan studerade en engelsk småstad kunde hon som inte får glömmas bort (jfr Hyltén-Caval- se hur de olika musikgenrerna följde sina lius 2005:87ff.). Ambitionen vittnar om en egna upptrampade stigar in i stadens sociala vilja att bevara musik från förr. Här bidrar och kulturella landskap (Finnegan 1989). Det Allsång på Skansen i de minnesprocesser där samma kan sägas om Allsång på Skansen. Att den musik som blir ihågkommen väljs ut eller promenera genom allsångsprogrammets his- med andra ord, vad av musik från förr som toria bakåt i tiden är som att följa en stig upp- bevaras som ett klingande minne. Vad detta trampad av Skansens och SVTs egna produk- bevarande består i är inte givet, men kan inne- tioner. Det är samtidigt en introduktion till hålla förmedlandet av en kännedom om och forna samtiders musikaliska landskap. Dessa bekantskap med artister, texter, melodier och samtidigheter visar upp en svensk offentlig- upphovsmän.4 het och ger uttryck för vad som av Skansen Sammantaget handlar denna artikel alltså och de officiella etermedierna uppfattats som om hur Allsång på Skansen fått sin utform- folkligt och svenskt i olika tider. ning och sitt innehåll, samt hur detta innehåll I de diskussioner om Allsång på Skansen kan förstås som ett svenskt immateriellt kul- som jag tog del av under fältarbetet var det turarv. För att belysa frågeställningen an- tydligt att vissa tidigare allsångsledare nämn- vänds ett material som samlades in under des oftare än andra. Artikeln uppmärksammar sommaren och hösten 2015. Underlaget rym- tre särskilt omnämnda allsångsledare, som mer flera materialkategorier, främst inter- också företräder olika epoker i programmets vjuer, tidskriftsklipp, tidigare forskning och i historia, nämligen Sven Lilja, Bosse Larsson viss mån observationer under repetitioner och och Lasse Berghagen. Lilja representerade sändning av teveprogrammet.5 I material- pionjäråren och det breda publikunderlaget, genomgången har jag sökt efter mönster i All- Larsson tevemediets etablering och en folklig sångsprogrammets innehåll vad gäller artister framtoning, och slutligen Berghagen som stod och låtar. Kontinuiteter och brott i program- för nyorientering mot en ny yngre publik. Det upplägg har identifierats. Vad som uppfattas är i 80 år av allsångssjungande möjligt att fin- som en tradition varierar över tid, allt efter att na mönster i såväl musikaliskt utbud, som samtidens sociala och kulturella landskap för- bland gästande artister. Urvalsprocesserna ändras. Kontinuerligt har jag därför under- blir tydligare när dagens allsångsprogram sökt hur Allsång på Skansen uppmärksam- ställs i relief mot tidigare säsonger som visar mats och bedömts i tidningsrapportering. hur förväntningar på innehåll och upplägg Detta för att belysa de förväntningar som un- varierat över tid och hur det influerat de låtar der åren funnits på Allsång på Skansen och och de artister som valts ut. Utsiktspunkt för hur den med tiden fått status som tradition. denna artikel är som tidigare nämnts somma- Under arbetet med insamling av material ren 2015, då Skansen firade 125-årsjubileum. framstod två faktorer som särskilt viktiga för Samma sommar uppmärksammade Allsång utformningen. Den första var Skansen självt på Skansen ett eget jubileum, nämligen att det som forum för musik, den andra Sveriges Te- var 80 år sedan allsång introducerades på levision som ett public serviceföretag. Inled- Skansen. För att ytterligare fördjupa förståel- ningsvis fokuseras därför Skansen som musi- sen av Allsång på Skansen avslutas artikeln Allsång på Skansen 195 med en närmre granskning av Allsång på och Gustav II Adolf:s död, försvann och istäl- Skansen sommaren 2015, då Petra Marklund let gjorde underhållningsmusiken entré. An- var allsångsledare. Här granskas arrangörer- dreas Lindblom var chef för Skansen under nas arbete med programmet och hur viljan att denna period och han önskade fler besökare. levandegöra musik från förr möter pro- En strategi var att locka folk med populärmu- grammakandets praktikaliteter. Ett genom- sik, allsången räknades hit, det gjorde också gående tema är den spänning mellan kon- jazz och klassisk musik med symfoniorkest- tinuitet och förändring som Allsång på Skan- rar. När den nya dansbanan invigdes 1937 sen uppvisar och hur det får betydelse för spelades jazz (Wittström 1980a). Alla föränd- idén om vad som uppfattas som svensk tra- ringar har inte uppskattats. Lika länge som ny dition. musik introducerats på Skansens scener, lika länge har musikens lämplighet såväl ifråga- Musikens Skansen ‒ En offentlig svensk arena satts som försvarats (Bohman 1980). Dagens Skansen är ett friluftsmuseum beläget på Nyheter frågade sig till exempel huruvida Ha- Djurgården i Stockholm. Anläggningen in- zelius verkligen velat höra jazz på Skansen; vigdes 1891, bland annat med ambitionen att att det var oförenligt med hans tankar. Skan- skapa en levande miniatyr av det Allmoge- senchefen svarade att Skansen var en plats Sverige som grundaren Artur Hazelius upp- där det nya och det gamla kan mötas. Det är fattade höll på att försvinna (Baehrendtz så det blir en nationell samlingsplats. Jazz har 1980:6). Samtidigt var Skansen tänkt som en med denna introduktion sedan i olika former nationell festplats för hela svenska folket. varit en del av programverksamheten.6 Tidigt Ambitionerna har bestått, även om det idag blev Skansen en institution för ett tillbaka- snarare formuleras som att Skansen ska ge in- blickande och lite nostalgiskt förhållningssätt sikt i Sveriges natur- och kulturhistoria och till jazz, till exempel med radioprogrammet samtidigt vara en lustfylld och engagerad na- Happy Jazz med Ove Linds husband och Leif tionell mötesplats (www.skansen.se). Musik ”Smoke Rings” Andersson som konferencier är och har varit en viktig del i denna verksam- (Fridlund 1971, Werkelid 1974, Wittström het allt sedan start (Bohman 1979). Artur Ha- 1980b).