Ett Medialt Museum

Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening. Werner, Petra Ett medialt museum. Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2016 ISBN: 978-91-87483-22-6 © Brutus Östlings Bokförlag Symposion samt Petra Werner 2016 Alla rättigheter förbehålles. Kopiering utan förlagets medgivande är förbjuden. Gäller även för undervisningsbruk. Grafisk form: Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström Illustrationer/anfanger: Agnes Florin Omslagsbild: Petra Werner ISBN: 978-91-87483-22-6 Innehåll Abstract 8 Inledning 9 Fantasins museum i tidig svensk television 9 Det imaginära museet 9 En vision – utgångspunkter och direktiv 10 Problemställning och syfte 13 Disposition 14 Ett medialt museum 15 Material 15 Källmaterialet – ett medialt landskap 17 Socialt engagemang 19 Konst 19 Musik 21 Bildmedvetenhet 22 Avgränsning och urval 24 Bakgrund 25 Kultur, bildning och folkbildning – begreppsomvandlingar 25 Forskningsläge och egen positionering 30 Forskningsläge 30 Teveestetik. Intermedialitet – heteromedialitet 35 Avhandlingens forskningsmässiga position. En mediearkeologisk ansats 39 Tradition och modernitet som komplementära begrepp 40 Metodologiska och teoretiska utgångspunkter 41 Det imaginära museet som utgångspunkt för en tankemodell 41 Ett immateriellt kulturarv 42 Museibegreppet 43 Kollektiva minnen och minnesplatser 44 Avhandlingens fenomenologisk-hermeneutiska utgångspunkt 45 En fenomenologisk ansats – vardagens estetik 46 Kunskapande som process 48 Hermeneutik och tradition 48 Delande och omfördelande av det sinnliga 52 En emancipatorisk ansats 53 Uppmärksamhetsbegreppet 54 Uppmärksamhetens temporalitet 55 Ett medialt museum med tre rum – en tankemodell 57 Ars Attentio – Uppmärksamhetens estetik 59 Introduktion 59 Dokumentära traditioner, förhållningssätt och framställningssätt 59 Dokumentärens plats i teve 61 Programanalyser 66 Sinnligt uppmärksammande 66 Uppmärksamhetens hermeneutik 72 Uppmärksamhet som emancipatorisk kraft 78 Hemma. Uppmärksamhetens fenomenologi 80 Traditionen 85 Tradition och modernitet 89 Uppmärksamhetens periferi 97 Ars Attentio – sammanfattande diskussion 104 Ars Retentio – Berättelsens estetik 107 Introduktion 107 Muntlig och visuell tradition 107 Berättelsens beståndsdelar 109 Berättande och berättelsen i teve 111 Programanalyser 113 Visuellt berättande 113 Muntlig tradition 117 På luffen 119 Från bonde eller sjöman 122 En hermeneutisk rörelse 127 Från berättande till berättelsen 138 Berättelse och gestaltning 141 Vändpunktens betydelse 145 Berättelsens inneboende hermeneutik 147 Ars Retentio – sammanfattande diskussion 153 Ars Intentio – Lekens estetik 157 Introduktion 157 Kort teoretisk översikt 157 Homo ludens 159 Lekens estetiska potential 159 Leken i teve – kort översikt 160 Programanalyser 162 Lekens rum 162 Leken som övergångsområde 165 Program med interartiell orkestrering 171 Lekens emancipatoriska potential 182 Leken som en miniatyrteater 183 Materialiteternas blandning 187 Ett moment av dröjande 189 Lekens skapande potential 195 Ars Intentio – sammanfattande diskussion 198 Ett medialt museum – lärandets estetik 201 Sammanfattande diskussion 201 Noter 207 Summary 257 Tack 269 Källor 271 Litteratur 274 Appendix 285 Programregister – alla nämnda program 285 Personregister 295 Abstract A Medial Museum. Aesthetics of learning in television produced and broadcast in Sweden 1956–1969. A thesis on aesthetics, by Petra Werner, written at The School of Culture and Education, Södertörn University, Stockholm, Sweden in 2016. This thesis investigates the aesthetic interpretation of learning processes in television produced and broadcast in Sweden between 1956 and 1969. The thesis explores how these programmes are linked to concepts of Bildung by their aesthetics, by which the intangible cultural heritage is entrusted in the form of oral and visual traditions, storytelling and games/ play, where learning is the common denominator. The programmes are divided into three categories: aesthetics of attentiveness, aesthetics of tale/storytelling and aesthetics of play. The detailed, thick, descriptions of the programmes emanating from the close-readings shall be, together with the aesthetic categories that I have formulated and expressed in a model, regarded as the survey’s key findings. The starting point of the central theoretical model of the thesis is André Malraux’s idea of an imaginary museum of imagination in which photo reproductions can constitute a collective memory, and thus bepart of an intangible heritage. Based on this idea of an imaginary museum, I have constructed a conceptual model called a medial museum, valid in its own time as well as for posterity. The theoretical models that the study gain support from are characterized by phenomenological and hermeneutical perspectives, as I refer to a phenomenological-hermeneutical method when analysing the programmes, and at the same time underline the phenomenological-hermeneutically based aesthetics in the analysed programmes, where aesthetic interpretation of learning processes in terms of attentiveness, tale and play is of a phenomenological-hermeneutic character. For a broad perspective on learning processes, theoretical support is acquired both from the German philosopher Hans-Georg Gadamer and his hermeneutic of traditions and from the French philosopher Jacques Rancière and his emancipatory ideas of pedagogy and aesthetics. Furthermore, the French philosopher Paul Ricœur and his thoughts on impor- tance of storytelling for knowledge formation have had significant influence on the work. Regarding the concepts of play, I have made use of both Gadamer’s ideas of art experience as play and of Donald W. Winnicott’s theories about play as transitional area. In the programmes’ aesthetics is found a depiction of a broadened interpretation of Bildung, where processes of learning comprise a direct sensual perceiving, attentiveness, storytelling/tale and play. Moreover, within the programmes’ managing of an intangible cultural heritage, I have found an expression of an interplay between modernity and tradition, with emphasis on the historical significance of the present, and rooting in the past of everyday life, where expectation on the future and the memory of the past can co-exist. To summarise, the study suggests the possibility to understand aesthetics as an epistemology using sensuous experience as basis for a conceptual knowledge about how to understand the world. Thereby, one can comprehend aesthetics as pedagogy per se. Keywords: aesthetics, aesthetic depicting, television, learning, intangible heritage, storytelling, play, attention, education, learning processes, documentary, oral tradition, visual tradition. 8 | abstract Inledning Fantasins museum i tidig svensk television En vinterkväll 1956 strax efter jul visas ett program på teve där vi får se fem perso- ner sitta runt ett bord framför ett staffli. En studioman kliver fram i bild och ställer upp en reproduktion av Picassos Akrobatfamiljen på staffliet. Målningen föreställer en ung man i pierrothatt och stor krage och en ung kvinna i tunn klänning. De sitter bredvid varandra med ansiktena riktade mot ett litet spädbarn i kvinnans knä och på golvet nedanför deras fötter sitter en stor apa och tittar upp mot barnet. I tevestudion ser vi hur en av personerna runt bordet, vid åsynen av den uppställda bilden, lutar sig fram och livligt börjar diskutera konstverket. Han rör sig med kraft ömsom framåt och bakåt i stolen, reser sig och flyttar omkring stolen och tar av och på sig glasögonen som han regelbundet gestikulerar med. Diskussionen pågår en stund, tills en studioman på

Load more