DOCSLIB.ORG

Ingegerd Rydin

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ingegerd Rydin barnens röster 1 2 Ingegerd Rydin Barnens röster program för barn i sveriges radio och television 1925‒1999 Nr 15 i en serie skrifter utgivna av S T I F T E L S E N E T E R M E D I E R N A I S V E R I G E 3 UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 7. Peder Lunell-Fallenius, Radiohuset 1998 8. Lars-Åke Engblom, Radio- och TV-folket 1998 9. Birgitta Höijer, Det hörde vi allihop! 1998 10. Alf Björnberg, Skval och harmoni 1998 11. Ulla B Abrahamsson, I allmänhetens tjänst 1999 12. Peter Dahlén, Från Vasaloppet till Sportextra 1999 13. Sune Tjernström, En svårstyrd skuta 1999 14. Michael Forsman, Från klubbrum till medielabyrint 2000 15. Ingegerd Rydin, Barnens röster 2000 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 2000 Fälth & Hässler i Värnamo 2000 isbn 91-518-3785-4 issn 1400-7274 4 Stiftelsen Etermedierna i Sverige har initierat och driver ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tju- gotal forskare är knutna till olika delprojekt och deras resultat publi- ceras i denna skriftserie. Projektet kommer att sammanfattas i tre po- pulärvetenskapliga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostnaderna. Senare har även Teracom AB inträtt som ett stödjande företag. Dessutom har betydande bidrag erhållits från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Telia AB, Svenska Spel f.d. Tipstjänst och STIM. Administrativt leds forskningsprojektet av förre TV1-chefen Olle Berglund, som är ordförande i redaktionskommittén, och redaktörerna Göran Elgemyr (SR), Roland Hjelte (SVT) och Margareta Cronholm (SVT). I kommittén ingår även projektledarna professorerna Stig Ha- denius, Dag Nordmark och Lennart Weibull. Professorerna Sverker Ek och Jarl Torbacke tillhör också redaktionskommittén. 5 6 Innehåll förord · 13 kapitel 1 inledning · 15 Den goda barndomen · 16 En kamp om den kulturella reproduktionen · 19 Metod och källor · 21 kapitel 2 barnprogram under pionjärtiden 1925–1944 · 25 Länken till sekelskiftet · 25 Radiotjänst och barnen · 27 Barnens brevlåda · 33 Att stärka den nationella gemenskapen · 39 Teknikfascination · 41 Efraim Alexander · 41 Kvinnor, visor och sagor · 45 Kvinnokritik av barnprogrammen · 54 Farbror Svens assistent Tant Barbro · 57 Gösta Knutsson och Pelle Svanslös · 60 Krig och kristid · 62 kapitel 3 tidsbild: det fria barnet · 66 Kriget kom emellan · 68 Den befriade flickan · 71 7 kapitel 4 lekar för örat 1945–1968 · 73 Barnprogrammens organisation och utveckling · 74 Det anarkistiska barnet · 76 Den lekande familjen · 79 Fantasi och krumelurer · 83 Familjebild och könsroller · 87 »Aktiviseringsprogrammen« · 92 Barnlitteraturen och radion · 94 Nyheter och reportage från främmande länder · 98 Musik i barnradion · 100 Vad visste man om sin publik? · 104 Televisionen kommer … · 105 kapitel 5 barn-tv under pionjärtiden 1956–1968 · 107 Televisionen och hemmet · 107 Barnprogrammens organisation och utveckling · 109 Mål och riktlinjer · 109 Mammor och dockbarn · 112 Familjeunderhållning · 123 Villervalle i Söderhavet – inblick i en utskälld serie · 124 Existentiella frågor · 134 Televisionen i samhällets och pedagogikens tjänst · 136 Faktaprogram · 142 Rädsla för disneyfiering · 145 Om TV-tittande och effekter · 148 kapitel 6 tidsbild: barnkultur, samhälle och politik · 153 Ett ideologiskt dilemma för barnprogramverksamheten · 159 Vilka var de viktiga och de kontroversiella frågorna? · 164 Mot slutet av ett stormigt decennium · 165 8 kapitel 7 barnradio för samhällsmedvetna barn 1968–1978 · 168 Barnradions organisation och utveckling · 169 Barnet ska förbättra världen · 171 Mer vardagsrealism · 174 Om litteratur i barnradion · 178 Fakta om länder, natur, djur och människa · 183 Musiken och leken · 184 Lekar och frågesporter · 187 kapitel 8 barn-tv under 70-talet 1969–1978 · 189 Läsning, räkning och begreppsträning genom TV · 194 Sesame Street i Sverige · 195 Fem myror är fler än fyra elefanter · 196 Aktualitetsprogram · 203 Vardagsrealism: Om undran inför samhället · 205 Drama: Att handskas med livet · 208 Program för minoriteter · 212 Politiskt engagemang i barnprogrammen · 216 Vetenskap · 220 Nordvisionssamarbetet · 225 Svart humor och fars · 226 I Staffan Westerbergs värld · 230 Andra fantasier · 232 kapitel 9 tidsbild: reflexivitet och att skapa sig själv · 235 Reflexivitet · 237 Individ, kön och kropp · 238 Det goda barnet ifrågasatt · 240 9 kapitel 10 barnradion krymper ‒ ett dystert kapitel 1979–1998 · 243 Att skapa dialog med lyssnarna · 245 Experiment med nya programformer · 248 Förnyelse av bokprogrammen · 249 Sagorna tillbaka · 253 Magasinsprogram · 254 Aktualiteter och vetenskap · 258 Program för de yngsta · 260 Musiken · 263 Vad kommer härnäst? · 269 Några avslutande ord – Dystert men ändå några ljusglimtar · 269 kapitel 11 barn-tv i satellitåldern 1979–1999 · 272 Barnprogrammens organisation · 274 Helena Sandblad – en chef som stack ut hakan · 275 Värderingsmönster i barnprogrammen – läget 1980 · 277 Från »Kom nu rå« till »Bolibompa« · 281 Fenomenet Björne · 281 Prosociala budskap i magasinsprogram · 284 Bullen och Feber · 287 Aktualiteter och politik · 291 Vetenskap · 295 Djur och natur · 298 Humor och komedi · 299 Dramatik · 304 Hur gick det sen? · 310 kapitel 12 alla dessa jular 1925–1998 · 312 Från Lille Vigg till Kalle Anka · 312 Kalle Anka och hans vänner · 314 10 Julkalendern · 316 Julmorgonprogrammen · 330 kapitel 13 perspektiv på barn och program under 75 år · 332 Tradition och förnyelse · 332 Former för bildning och förströelse · 334 Kultur för att fostra smaken · 340 Synen på barn och barndom · 345 noter · 349 källor och litteratur · 380 bildkällor · 392 personregister · 394 11 12 Förord Denna bok handlar om program för små och medelstora barn, det vill säga det vi brukar kalla »barnprogram«, och omspänner de 75 år som förflutit sedan Radiotjänst bildades 1925. Ungdoms- programmen behandlas i ett separat projekt för vilket Michael Forsman ansvarar. Under arbetets gång har jag upptäckt att det finns ett stort och rikt material att granska, som går långt tillbaka i tiden. Mycket litet av detta har studerats tidigare och mitt ar- bete får betraktas som en första ansats. Projektet inleddes som- maren 1996 och jag har givetvis bara haft möjlighet att gå igenom en begränsad del av det omfattande arkivmaterialet. Min för- hoppning är att detta arbete ska ge inspiration till nya intressanta studier om de svenska barnprogrammen. Under arbetets gång har jag fått många värdefulla kommen- tarer vid de seminarier som Stiftelsen Etermedierna i Sverige har anordnat. Ett särskilt tack går till Dag Nordmark, som kritiskt granskat mitt manus vid flera tillfällen, samt till min vän och kollega Ulla B. Abrahamsson för insiktsfulla synpunkter. Jag vill också tacka Bengt Sandin och Gunilla Halldén vid Tema Barn, Linköpings universitet som läst enskilda kapitel under projektets tidiga skede. Miljön vid Tema Barn, där jag arbetat de senaste åren, har varit en stor inspirationskälla för mig. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till personalen vid bibli- otek och arkiv på Sveriges Radio, särskilt Börje Sjöman, Doku- mentarkivet, som varit mig behjälplig under hela arbetets gång, och nu på slutet även Monica Carlsson, Bildarkivet, samt Tomas Blom som gjort en redaktionell granskning av manuset. Vidare 13 är jag stor tack skyldig medarbetare och före detta medarbetare vid radions och TV:s barnredaktioner som försett mig med pro- gram och material. Nacka i december 1999 Ingegerd Rydin 14 kapitel 1 Inledning Sverige intar jämte några andra länder en särställning när det gäller att satsa på barn- och ungdomsprogram i radio och TV. Som jämförelse kan nämnas att många länder saknar särskilda barnredaktioner med ansvar för barn- och ungdomsprogram – speciellt ovanliga är radioprogram direkt riktade till barn. Genom att det rått en monopolsituation i etern under cirka 50 år, har många generationer av barn tagit del av i stort sett samma etermediekultur. Under de senaste hundra åren har kanske mass- medierna bidragit till att stärka vår nationella samhörighet och våra gemensamma referensramar. Mediesamhället anklagas an- nars ofta för att bryta ned den nationella kulturen, men i ett historiskt perspektiv är det snarare tvärtom, menar vissa forska- re.1 Om det finns någon grund för påståenden av det här slaget, torde ett gemensamt kulturarv vidarebefordrats genom radio och TV, en kultur som förvaltas och odlas vidare i samtal inom och mellan generationer. Och visst faller människor lätt i trans och blir nostalgiska vid hågkomsten av vissa program eller roas av att härma eller återskapa dialoger mellan klassiska radio- och TV-figurer. Vem minns inte Sten Bergmans särpräglade röst eller de lustiga rösterna hos figurer som Kalle Stropp och Grodan Boll? Och senare när TV:n kom, de fyndiga dialogerna mellan Magnus och Brasse vid Lattjo-lajban-lådan i Fem myror? Och många andra. Eller som en informant ur en studie om svenska folkets radio- och TV-minnen uttrycker sig: 15 Alla såg programmen och alla kommer ihåg samma sak. Vi kan sjunga samma små melodier, intron, och härma dessa figurer [...] Vi har gemensamma minnen fastän vi inte kände varandra då! Idag kan vi sitta i timmar och prata om TV, speciellt dessa
Load more

Recommended publications
  • Ett Medialt Museum
    Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
    [Show full text]
  • Case 13-13087-KG Doc 889 Filed 05/12/14 Page 1 of 240 Case 13-13087-KG Doc 889 Filed 05/12/14 Page 2 of 240 FAH Liquidating Corp., Et Al
    Case 13-13087-KG Doc 889 Filed 05/12/14 Page 1 of 240 Case 13-13087-KG Doc 889 Filed 05/12/14 Page 2 of 240 FAH Liquidating Corp., et al. - U.S.Case Mail 13-13087-KG Doc 889 Filed 05/12/14 Page 3 of 240 Served 5/6/2014 014 IDS - DELAWARE 3 DIMENSIONAL SERVICES 3 FORM CHARLOTTE, NC 28258-0027 2547 PRODUCT DRIVE 2300 SOUTH 2300 WEST SUITE B ROCHESTER, MI 48309 SALT LAKE CITY, UT 84119 3336603 CANADA INC. 360 HOLDINGS, LLC 3D SCANNING AND CONSULTING ATTN: MICHAEL MIKELBERG C/O ADVANCED LITHIUM POWER 3501 N HIGHWAY 123 BYP 1455 SHERBROOKE STREET WEST, SUITE 200 UNIT ONE - 605 WEST KENT AVE. NORTH SEGUIN, TX 78155-7328 MONTREAL, QC H3G 1L2 VANCOUVER, BC V6P 6T7 CANADA CANADA 3GC GROUP 3M COMPANY 8888 INVESTMENTS GMBH 3435 WILSHIRE BLVD. GENERAL OFFICES / 3M CENTER ATTN: PAUL SCHERER LOS ANGELES, CA 90010 SAINT PAUL, MN 55144-1000 RIEDSTRASSE 7 CH-6330 CHAM SWITZERLAND 893353 ALBERTA INC./ THE DILAWRI GROUP 911 RESTORATION 9165-4889 QUEBEC INC. 150 GLENDEER CIRCLE SE 1846 S. GRAND 7575 TRANSCANADA HWY, SUITE 500 CALGARY, AB T2H 2V4 SANTA ANA, CA 92705 MONTREAL, QC H4T-1V6 CANADA CANADA A & A PROTECTIVE SERVICES A COENS A. BROEKHUIZEN PO BOX 66443 ADDRESS REDACTED ADDRESS REDACTED LOS ANGELES, CA 90066 A. FIDDER A. POLS A. POLS ADDRESS REDACTED ADDRESS REDACTED ADDRESS REDACTED A. RAFIMANESH A. VAN VEEN A.A. GERRITS ADDRESS REDACTED ADDRESS REDACTED ADDRESS REDACTED A.C. LOOGMAN A.E. PETSCHE COMPANY A.H.K. OEI ADDRESS REDACTED 2112 W.
    [Show full text]
  • American Journalism Historians Association Annual Convention (London, Ontario, Canada, October 3-5, 1996)
    DOCUMENT RESUME ED 400 560 CS 215 534 TITLE American Journalism Historians Association Annual Convention (London, Ontario, Canada, October 3-5, 1996). Part II: Selecting Papers Covering the 20th Century. INSTITUTION American Journalism Historians' Association. PUB DATE Oct 96 NOTE 494p.;Fol.. Part I, covering the Colonial period through the 19th Century, see CS 215 533; for 1995 Proceedings, see ED 396 326-327. PUB TYPE Collected Works Conference Proceedings (021) Reports Research/Technical (143) Historical Materials (060) EDRS PRICE MF02/PC20 Plus Postage. DESCRIPTORS Freedom of Speech; Homosexuality; *Journalism; *Journalism History; Journalism Research; *Mass Media Role; *Modern History; *Newspapers; Periodicals; Politics; Press Opinion; Racial Attitudes; Social History IDENTIFIERS Historical Research; *Journalists; *Media Coverage ABSTRACT The 17 papers in this collection all deal with 20th-century journalism, journalists, and mass media. The papers and their authors are: "Building One's Own Gallows: The Trade Publications' Reaction to a Federal Shield Law, 1972-1974" (Karla Gower); "The Useful Ogre: Sweden's Use and Views of American Television, 1956-62" (Ulf Jonas Bjork); "Black or Negro? The Media's Dilemma of Racial Identifiers, 1967-1971" (Joey Senat); "Hostile Crowds, Homosexual Activists and AIDS Victims: Mainstream Newspapers Cover Gay Liberation" (Elizabeth M. Koehler); "Unhappy Events in Ireland: Irish-American Press Coverage of Dublin's 1916 Easter Rising" (Karen Patricia Potter); "'They're Talking about Us': Yellow Journalism and the Press of West Africa" (W. Joseph Campbell); "Same/Difference: The Media, Equal Rights and Aboriginal Women in Canada, 1968" (Barbara M. Freeman); "Literature, Propaganda and the First World War: The Case of 'Blackwood's Magazine" (David Finkelstein); "Reasoned Protest and Personal Journalism: The Liberty and Death of 'The Intermountain Observer'" (James B.
    [Show full text]
  • Vanans Makt Är Stor – Den Rituella Iscensättningen Av Svensk Självbild I Den Första Tv-Säsongen Av Hylands Hörna (1962-63)
    Lunds Universitet Historiska institutionen HIS P01 Examinator: Hanne Sanders Handledare: Marie Cronqvist Datum: 25 oktober 2012 Kl. 15‐17, Blå rummet Vanans makt är stor – den rituella iscensättningen av svensk självbild i den första tv-säsongen av Hylands hörna (1962-63) Petter Bengtsson [email protected] 1 Inledning 5 Forskningsöversikt i tre steg 7 Svensk föreställningsvärld i det långa 50-talets populärkultur 7 Forskningen om enkanaltelevisionen 10 Hörnan i televisionens historia 13 Tolkningsram: teoretiska och metodologiska utgångspunkter 14 Genre, ideologi och ritual 14 Den föreställda svenska gemenskapen 15 Roller, fasader, team och regioner 17 Representationer 17 Hörnan som ritualiserad och narrativ text 18 Kluster av upprepningar 18 Utgångspunkter, syfte och frågeställningar 19 Hylands hörna som källmaterial 20 Hylands hörna (1961-1983), en översikt 20 Mitt material, urval och genomslag 21 Den första tv-säsongen som kvarleva 22 Det digitaliserade materialet 23 Att hänvisa till KB:s programfiler 24 Kompletterande material 25 Disposition 25 Folkhemmet, tv-mediet och Hyland 27 Rekordårens folkhem 27 Televisionen och svenska folket 28 Sveriges Radio AB, företaget bakom 28 Hyland, det nya mediets stora stjärna 29 Talkshowen, en import från den stora tv-nationen i väster 30 Hörnans värld, 1962-63 32 Premiärsäsongens ramverk 32 En allmän överblick 32 2 Temporal grundstruktur 34 Hörnan-studion som nationellt ”vardagsrum” 35 Idyllens väktare, den fasta ensemblen 39 Hyland, showens centralfigur 39 Värdinnorna vid Hylands sida 41 Gubben-i-lådan,
    [Show full text]
  • Viipurin Vanhakaupunki 1856-1939
    Linnoituksesta historialliseksi muistomerkiksi Viipurin vanhakaupunki 1856-1939 Linnoituksesta historialliseksi muistomerkiksi Viipurin vanhakaupunki 1856-1939 Petri Neuvonen Aalto-yliopiston julkaisusarja DOCTORAL DISSERTATIONS 164/2017 Taiteiden ja suunnittelun korkeakoulu Aalto ARTS Books Helsinki shop.aalto.fi © Petri Neuvonen Design: Mina Nytorp Materiaalit: sisus: Munken Lynx 120 g, kansi: Invercote G 300 g Fontit: Minion Pro, FF Tisa ISBN 978-952-60-7591-4 (painettu) ISBN 978-952-60-7590-7 (pdf) ISSN-L 1799-4934 ISSN 1799-4934 (painettu) ISSN 1799-4942 (pdf) Unigrafia, Finland, 2017 SISÄLLYS Alkusanat ………………………………………………………………… 8 Johdanto …………………………………………………………………… 11 Aiempi tutkimus ………………………………………………………… 12 Tutkimuskysymykset ja rajaukset ………………………………………… 14 Tutkimusmenetelmät ja lähdeaineisto …………………………………… 17 Muinaismuistoista maailmanperintöön ………………………………… 20 Historiallinen muistomerkki kulttuuri-ilmiönä ………………………… 23 Kivet puhuvat ……………………………………………………………… 25 Esitystapa ja rakenne ……………………………………………………… 28 Piirteitä Viipurin historiasta ………………………………………… 31 Kasvun vuosikymmenet …………………………………………………… 31 ”I gamla Wiborg taltes 4 språk” …………………………………………… 35 Porvariston ja työväen kaupunki ………………………………………… 39 Venäläinen linnoituskaupunki …………………………………………… 48 Punainen ja valkoinen Viipuri …………………………………………… 53 Suomen toiseksi suurin kaupunki ………………………………………… 63 VENÄJÄN VALLAN AIKA 1856–1917 Vallien välissä ……………………………………………………………… 69 Vallit puretaan ……………………………………………………………… 77 Käännekohtana Krimin sota ……………………………………………… 77 Turun portin
    [Show full text]
  • Författaren Topelius – Med Historien Mot Strömmen
    Författaren I ANTOLOGIN MEDVERKAR RED . PIA FORSSELL OCH CAROLA HERBERTS Bengt Ahlfors acharias Topelius Håkan Andersson 200-årsjubileum Pia Forssell Jens Grandell har gett forskare och författare Carola Herberts i Finland och Sverige anledning att se Charlotta af Hällström-Reijonen hans författarskap i ny belysning och i nya Författaren Matti Klinge sammanhang. I aderton artiklar och essäer Rainer Knapas presenteras romanförfattaren, historikern, dramatikern, promotions skalden och Erja Laurila-Hellman & Ben Hellman sagoberättaren. Här studeras bland annat Yvonne Leffler Topelius som futurolog, hans språkbruk, Elisabeth Mansén hans syn på samerna, receptionen av verken Henrik Meinander i Sverige och Ryssland, översättningarna Jyrki Nummi och hur Fältskärns berättelser har framträtt – med historien Pentti Paavolainen som tecknad serie. H. K. Riikonen mot strömmen Camilla Storskog Sonja Svensson – med Jennica Thylin-Klaus historien mot strömmen Svenska litteratursällskapet i Finland www.sls.fi Appell Förlag www.appellforlag.se ISBN 978-951-583-443-0 (Finland) SLS APPELL ISBN 978-91-984959-8-0 (Sverige) | SLS 8 2 8 ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 9 789515 834430 APPELL ForfattarenTopelius_omslagB.indd 1 05/04/2019 11.37 Författaren Topelius – med historien mot strömmen Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2019 Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland. Denna bok är nr 828 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. © Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland Den digitala utgåvan är licensierad enligt Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).
    [Show full text]
  • New Work Method
    DEGREE PROJECT, IN INFORMATION AND COMMUNICATION TECHNOLOGY , SECOND LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2013 NEW WORK METHOD WHEN CHANGING SOFTWARE INTERFACE FOR GRAPHIC OPERTORS IN LIVE TV PRODUCTIONS TED STEINKELLER KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY MASTER’S THESIS AT SCHOOL OF COMPUTER SCIENCE NEW WORK METHOD WHEN CHANGING SOFTWARE INTERFACE FOR GRAPHIC OPERTORS IN LIVE TV PRODUCTIONS TED STEINKELLER MASTER THESIS June 13, 2013 Stockholm, Sweden Master Thesis by Ted Steinkeller, KTH Page 1 of 55 Abstract To create a graphic sign for a live TV-production there are several factors playing role. Its functions and purposes create a challenging environment for HEGO Group's developers and operators who separately work together, at the office and the production sight. Facing a new season 2013 with the Swedish Let's Dance production the whereabouts of flaws within the software interface, designed for last year's season were noticed. A decision was made to introduce a new work method were the main operator and the developers continuously would work together to create a complete solution for the case. This thesis will therefor evaluate the new work method and hopefully give HEGO Group an indication if the new work method is a fitting process for the situation. By using evaluation protocols, prototypes and group discussions the new work method was tested which resulted in a conclusion concerning possible further graphic implementations at HEGO Group. Sammanfattning För att skapa en grafisk skylt till en direktsänd TV-produktion råder flera faktorer som spelar roll. Dess funktioner och syften skapar en utmanande miljö för HEGO Groups utvecklare och operatörer som separat arbetar tillsammans, på kontoret och produktions plats.
    [Show full text]
  • Powerpoint Template
    FINLANDIA FOUNDATION SUOMI CHAPTER Finnovations Promoting Finnish Heritage From The Evergreen State to the Golden State Vol. VII - No. 3 © 2017 – Finlandia Foundation Suomi Chapter – All Rights Reserved In This Issue: President’s Corner The Path to Finland’s Independence (Part 3) – Pg. 3-5 Greetings! Membership Form – Pg. 5 Finland Leads on UBI – Pg. 6 We are halfway through our centennial year The Health Benefits of Sauna – Pg. 7 celebration and much is going on in Finland and Finland Breaks Skinny-Dipping World Record – Pg. 7 here in Washington. Coming up we have the North Stars Chamber Orchestra Visits Vaasa – Pg. 8 Singing Fellows of Viipuri visiting on August 28th Simo Hayha: The White Death – Pg. 9 performing at the United Church of Ferndale. This A Brief History of the Viipuri Men’s Choir – Pg. 10-11 is a part of their west coast concert tour of the US New Finlandia Board – Pg. 12 and Canada. 2017 Mayor’s Arts Awards – Pg. 12 Upcoming Finland Centennial Events on the Most recently Tapio traveled with the North Stars West Coast – Pg. 13 Chamber Orchestra to Finland as a part of the The Viipuri Men’s Choir Will Tour the centennial celebration, visiting Helsinki and Vaasa. West Coast – Back Page While in Helsinki these young musicians enjoyed the Esplanade, Suomenlinna Island and a visit to Jean Sibelius’s Ainola residence which is now a I have been traveling to Finland for more that 30 museum for all to see. During their time in Finland years so it is a second home to me.
    [Show full text]