Författaren Topelius – Med Historien Mot Strömmen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Författaren I ANTOLOGIN MEDVERKAR RED . PIA FORSSELL OCH CAROLA HERBERTS Bengt Ahlfors acharias Topelius Håkan Andersson 200-årsjubileum Pia Forssell Jens Grandell har gett forskare och författare Carola Herberts i Finland och Sverige anledning att se Charlotta af Hällström-Reijonen hans författarskap i ny belysning och i nya Författaren Matti Klinge sammanhang. I aderton artiklar och essäer Rainer Knapas presenteras romanförfattaren, historikern, dramatikern, promotions skalden och Erja Laurila-Hellman & Ben Hellman sagoberättaren. Här studeras bland annat Yvonne Leffler Topelius som futurolog, hans språkbruk, Elisabeth Mansén hans syn på samerna, receptionen av verken Henrik Meinander i Sverige och Ryssland, översättningarna Jyrki Nummi och hur Fältskärns berättelser har framträtt – med historien Pentti Paavolainen som tecknad serie. H. K. Riikonen mot strömmen Camilla Storskog Sonja Svensson – med Jennica Thylin-Klaus historien mot strömmen Svenska litteratursällskapet i Finland www.sls.fi Appell Förlag www.appellforlag.se ISBN 978-951-583-443-0 (Finland) SLS APPELL ISBN 978-91-984959-8-0 (Sverige) | SLS 8 2 8 ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 9 789515 834430 APPELL ForfattarenTopelius_omslagB.indd 1 05/04/2019 11.37 Författaren Topelius – med historien mot strömmen Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2019 Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland. Denna bok är nr 828 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. © Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland Den digitala utgåvan är licensierad enligt Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Omslag och grafisk form: Emma Strömberg Typsnitt: Adobe Caslon Pro och Interstate ISBN 978-951-583-443-0 (tryckt utgåva, Finland) www.sls.fi ISBN 978-91-984959-8-0 (tryckt utgåva, Sverige) www.appellforlag.se 978-951-583-469-0, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-469-0 (epub) 978-951-583-467-6, http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-467-6 (pdf) ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) UDK 839.79 Elisabeth Mansén s. 17, Camilla Storskog s. 71, Jyrki Nummi s. 101, Carola Herberts s. 123, Rainer Knapas s. 227, Jens Grandell s. 265, Henrik Meinander s. 289, Charlotta af Hällström-Reijonen s. 351, Sonja Svensson s. 373, Eija Laurila-Hellman och Ben Hellman s. 395, Yvonne Leffler s. 425 Innehåll 9 FÖRORD BENGT AHLFORS 11 Ett samtal om saga och sanning ELISABETH MANSÉN 17 En mörk tavla Om historia och sinnesintryck i Hertiginnan af Finland H. K. RIIKONEN 43 Fältskärns berättelser i förhållande till 1800-talets historiska roman CAMILLA STORSKOG 71 »En svensk serie om svensk historia» Fältskärns berättelser som tecknad serie i Levande Livet och Illustrerade Klassiker JYRKI NUMMI 101 Finlands mö och landskapet Om lanseringen av ett nationellt motiv i Topelius »Kungens handske» CAROLA HERBERTS 123 Den målande Topelius Ekfras och enargeia i En resa i Finland PIA FORSSELL 149 Ramberättelser och samband i Topelius prosa PENTTI PAAVOLAINEN 181 Genre, samhälle, metateater — reflektioner över Topelius dramatik RAINER KNAPAS 227 Striden om ljuset Topelius promotionsdikt 1860 och dess tidssammanhang JENS GRANDELL 265 Den Andre på egen mark Zacharias Topelius, Finlands folk och samerna HENRIK MEINANDER 289 Historikern som futurolog — Topelius och järnvägen MATTI KLINGE 307 Topelius och Tocqueville HÅKAN ANDERSSON 317 Topelius — den goda skolans förkämpe JENNICA THYLIN-KLAUS 325 Topelius och rättstavningen i Boken om Vårt Land CHARLOTTA AF HÄLLSTRÖM-REIJONEN 351 Språkbruket hos Zacharias Topelius — tre punktundersökningar SONJA SVENSSON 373 Zacharias Topelius för Sveriges barn ERJA LAURILA-HELLMAN OCH BEN HELLMAN 395 Receptionen av Zacharias Topelius verk i Ryssland före 1917 YVONNE LEFFLER 425 Zacharias Topelius i världen — verken i översättning 453 MEDVERKANDE 459 PERSONREGISTER Förord Inför Topelius hundraårsdag den 14 januari 1918 utkom fest skriften Zacharias Topelius hundraårsminne som i åtta artiklar lyfter fram lyrikern, psalmdiktaren, historikern, dramatikern och sago författaren. I Författaren Topelius – med historien mot strömmen som utkommer med anledning av Topelius 200årsjubileum uppmärk sammar aderton författare och forskare de centrala prosaverken, bildverken, skådespelen – också dem för barn, föreläsningarna, journalistiken, den akademiska diktningen och receptionen. Initiativet till antologin har tagits av redaktionsrådet för Svensk a litteratursällskapets utgåva Zacharias Topelius Skrifter. Det är välkänt att textkritiska utgåvor och författarjubileer sti mulerar forskningen, och uppslutningen här visar på ett glädjande intresse för Topelius. Artiklarna ser författarskapet i ny belysning, med hjälp av modern teori och nya metoder. Flera medverkande har använt de möjligheter till sökningar och jämförelser som den digitala utgåvan erbjuder. Inledningsvis möter vi författaren i samtal med en sentida kol lega. Topelius förmåga att återge sinnesintryck i ord undersöks i två bidrag, Fältskärns berättelser relateras till 1800talets historiska roman överlag och serieadaptationer av verket analyseras. Tope lius som promotionsskald och som introduktör av nationella motiv skärskådas. Hans intryck och influenser från resan i Mellaneuropa på 1850talet blir belysta, liksom hans syn på samerna sådan den 10 FÖRFATTAREN TOPELIUS framträder särskilt i föreläsningarna. Här presenteras futurologen Topelius, med starkt intresse för tekniska framsteg, och den tem peramentsfullt debatterande pedagogen. De dramatiska verken och ramberättelserna i prosan betraktas i sina samtida kontexter. Topelius språkliga särdrag uppmärksammas och hans ambivalenta förhållande både till stavningsreformer och till Svenska Akademiens ordlista. Därefter vidgas perspektivet till receptionen av Topelius: bland svenska barn och ryska, och mottagandet av Topelius verk överlag i Ryssland före revolutionen – och till sist en presentation av översättningarna i ett längre tidsperspektiv. Artiklarna förnyar tolkningstraditionen, påminner om hur ver ken har använts genom tiden och hur de både samspelar med sin omvärld och utmanar den. Kort sagt, de visar författaren Topelius, med historien och ofta nog mot strömmen. Vi tackar de medverkande för angelägna bidrag till Topelius forskningen och för angenämt samarbete. De externa granskarna tillsatta av Svenska litteratursällskapets utgivningsnämnd tackas för grundlig och engagerad genomgång av manuskriptet och för konstruktiva förslag. Slutligen tackar vi förlagsredaktörerna Mali n BredbackaGrahn och Nora Ervalahti för professionell och skarpsynt slutredigering och redaktören Magnus Nylund för om sorgsfull korrekturläsning. Helsingfors den 28 mars 2019 Pia Forssell & Carola Herberts BENGT AHLFORS Ett samtal om saga och sanning En vinterkväll på Björkudden. Professorn och statsrådet Topelius har slumrat till i sin favoritfåtölj i biblioteket. Magister Ahlfors gläntar på dörren. – Förlåt, stör jag farbror? – Nej, inte alls. Stig på min gosse. – Gosse? Ja, inför farbror är jag väl en gosse, men egentligen är jag lika gammal som farbror. – Jaså? – I min egen tid, ja. – Och vad vill du mig? – Jag vill fråga farbror om en sak. – Nå? – Men först vill jag tacka för alla de sagor och sånger, som far bror har lämnat i arv åt oss. Min mamma läste många av sagorna för mig när jag var barn. Björken och stjärnan, Hallonmasken, Re fanut … Numera har väl de flesta av dem fallit i glömska, men sångerna lever, de sjungs fortfarande. – Det var roligt att höra. – Jag gungar i högsta grenen, Sov du lilla videung, Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Och Blommande sköna dalar! Den är så vacker. – Tycker du det? 12 FÖRFATTAREN TOPELIUS – Jag är inte den enda som tycker det. August Strindberg mena de att det är den vackraste dikt som har skrivits på svenska. Därför lånade han in den i ett av sina teaterstycken, och han – – Strindberg, usch! – Ja, honom tyckte farbror inte om? – Nej, sannerligen inte. En litteraturens hamnbuse! – Farbror försökte rentav övertala Albert Bonnier att inte ge ut hans böcker. Var det nu riktigt snällt gjort? Att utnyttja sin ställ ning som bästsäljande författare till att tysta en yngre kollega? – Jag tyckte inte att Bonnier borde nedlåta sig till hantlang aretjänst åt samtidens drägg, och det skrev jag till honom. – Det gällde visst Tjänstekvinnans son? – Så hette den, ja. – Hade farbror läst den? – Nej! – Och ändå tyckte farbror att – – Jag hade hört för mycket om den för att vilja smutsa mina händer med att vidröra den boken. – Men tänk om det var sant, det Strindberg skrev? – Sant? Att bara gräva i det fula och låga? Det är väl inte lit teraturens uppgift. – Det kan man kanske ha olika uppfattning om. Och sanningen har ju farbror skrivit mycket vackert om. När jag gick i skola fick jag spela Rote i Sanningens pärla. Det stycket handlar om att man alltid skall tala sanning och aldrig ljuga, eller hur? – Precis! – Kommer farbror ihåg slutsången i andra akten? – Nej. Jag har skrivit så mycket, man kan inte minnas allt. – Det förstår jag. Farbror har ju varit så oerhört produktiv. Och mångsidig. Dikter, berättelser, skådespel. Och så professuren vid Universitetet, alla styrelser och organisationer. Farbror var sin tids Lars Huldén, kunde man säga. – Vem är det? Ett saMtal OM saGA OCH sanninG 13