Programmet Nu Klart För Filmhelgen I Lindesberg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

2018-02-08 06:00 CET Programmet nu klart för filmhelgen i Lindesberg Programmet är nu klart för filmhelgen 2-4 mars som arrangeras av Lindesbergs Filmstudio i Folkets Hus Bio i Lindesberg. Åtta långfilmer kommer att visas på temat ”Svenska regissörer och deras filmer”. Johan Mollberg (Bio Roxy i Örebro) föreläser om filmerna och regissörerna ur ett filmhistoriskt perspektiv. Och mellan några långfilmer kommer kortfilmer av unga lokala filmare att visas. Åtta svenska regissörer - kvinnliga och manliga från tidigt 1900-tal fram till idag - presenteras under helgen med varsin långfilm: Fredag 2 mars: • Alf Sjöberg: HETS från 1944 med Stig Järrel, Mai Zetterling och Alf Kjellin m.fl. • Gunnel Lindblom: PARADISTORG från 1977 med Agneta Ekmanner och Sif Ruud m.fl. Lördag 3 mars: • Victor Sjöström: KÖRKARLEN från1921 med Victor Sjöström och Hilda Borgström m.fl. • Ingmar Bergman: SMULTRONSTÄLLET från 1957 med Bibbi Andersson, Ingrid Thulin, Victor Sjöström och Max von Sydow m.fl. • Tage Danielsson: SLÄPP FÅNGARNA LOSS DET ÄR VÅR från 1975 med Tage Danielsson, Lena Nyman, Hans Alfredsson, Gösta Ekman och Margareta Krook m.fl. • Mai Zetterling: AMOROSA från 1986 med Stina Ekblad och Erland Josephson m.fl. Söndag 4 mars: • Jan Troell: MARIA LARSSONS EVIGA ÖGONBLICK från 2008 med Mikael Persbrandt, Maria Heiskanen, Jesper Christensen m.fl. • Suzanne Osten: BRÖDERNA MOZART från 1986 med Amanda Ooms, Etienne Glaser, Philip Zandén m.fl. Biljetter: • Filmfestkort för alla filmer fredag-lördag-söndag: Ordinarie 250 kronor. Ungdom 20-26 år/vuxenstuderande 150 kronor. Förköp genom bankgiro 174-4580 - ange namn och e-postadress. • Dagbiljett för alla filmer på lördag: 200 kronor (köps i biografen) • Dagbiljett för alla filmer på fredag respektive söndag: 100 kronor (köps i biografen) • Gymnasieungdom: GRATIS hela helgen. Filmhelgen i Lindesberg arrangeras av Lindesbergs Filmstudio med stöd av Region Örebro län, Sveriges Förenade Filmstudios, Bergslagens Sparbank/Sparbanksstiftelsen Bergslagen och Lindesbergs kommuns Tillväxtförvaltning/Kulturenhet. LindeKultur är en fristående nyhets- och informationskanal för kulturlivet i Lindesberg. ● LindeKultur är den mest kompletta nyhetskanalen för kulturen i Lindesberg. ● LindeKultur är den mest kompletta evenemangskalendern för kulturen i Lindesberg. ● Vi följer kulturlivet i Lindesberg. Följ oss på lindekultur.se (c/o mynewsdesk.com). ● E-postadress till redaktionen: [email protected] Kontaktpersoner Lindesbergs Filmstudio En del av Sveriges Förenade Filmstudios (SFF) [email protected].

Copy Link

Recommended publications

De Tweede Ronde. Jaargang 10
De Tweede Ronde. Jaargang 10 bron De Tweede Ronde. Jaargang 10. 1989 Zie voor verantwoording: http://www.dbnl.org/tekst/_twe007198901_01/colofon.php © 2017 dbnl 1 [De Tweede Ronde 1989, nummer 1] Voorwoord In dit Lentenummer is de Nederlandse poëzie royaal vertegenwoordigd, met werk van achttien dichters onder wie wij speciaal debutante Catharina Blaauwendraad signaleren, en nog vijf andere nieuwelingen in ons blad (Wim Brands, René Huigen, Meindert Inderwisch, Peter Stark en Peter de Visser), naast vertegenwoordigers van dezelfde generatie die eerder in De Tweede Ronde hebben gepubliceerd: Job Degenaar, L.F. Rosen en Victor Vroomkoning. Nederlands proza bevat drie verhalen van J.P. Guépin en één van Frans Pointl. Light Verse brengt naast Drs. P en Kees Stip ook nieuwe medewerkers (opnieuw Catharina Blaauwendraad, Rien Bonte, Hans Sternsdorff en Emile den Tex). Voor het overige is dit nummer gewijd aan Zweden - een logisch vervolg op het Deense en het Noorse nummer uit eerdere jaargangen. De Zweedse literatuur is tamelijk rijk aan Nobelprijswinnaars, van wie er in dit nummer drie vertegenwoordigd zijn (Johnson, Karlfeldt en Lagerkvist). Overigens krijgt Strindberg, nu alom gezien als Zwedens grootste schrijver, maar bij zijn leven te omstreden om te worden gelauwerd, de ruimste aandacht. Van hem is een kort verhaal opgenomen, maar ook beschouwend proza, brieven, een gedicht en, op het achterplat, een caricaturaal zelfportret. Daarnaast is er Vertaald proza van nog zes andere auteurs en Vertaalde poëzie van elf andere dichters. Als er een algemene karakteristiek te geven is van de Zweedse inbreng in dit nummer, dan is het een opvallende preoccupatie met metafysische zaken.
[Show full text]
Ett Medialt Museum
Ett medialt museum Ett vensk television ställdes från början 1956 i allmän- hetens tjänst med rötterna i en folkbildningstradi- tion. Men en viktig faktor var också att producenter- Sna bakom programmen var enskilda individer, ofta med akademisk utbildning och kulturhistoriskt engagemang. Ett Resultatet av detta var en omfattande mängd program med en självständig och varierad estetik, utan tydlig av- medialt sikt att företräda ett klassiskt bildningsideal. Avhandling- en lyfter fram detta idag bortglömda material med stor museum tematisk spännvidd som visades mellan 1956 och 1969. Lärandets estetik i svensk Programmen förvaltar genom sitt innehåll ett kulturarv i television 1956–1969 form av muntlig och visuell tradition, hantverkskunskap, berättelse och lek. Med utgångspunkt i André Malraux’ Petra Werner idé om ett imaginärt museum har författaren konstruerat tankemodellen Ett medialt museum, verksamt både i sin Petra Werner Petra egen samtid och för en eftervärld, och samtidigt en modell över lärandeprocessers estetiska implikationer. Petra Werner har en bakgrund som filmvetare, musiker och musikterapeut och är verksam som bildkonstnär. Ett medialt museum är hennes doktorsavhandling i estetik. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Symposion Symposion ett medialt museum Brutus Östlings Bokförlag Symposion Ågerup 202 243 92 Höör [email protected] Petra Werner Ett medialt museum Lärandets estetik i svensk television 1956–1969 Brutus Östlings Bokförlag Symposion Höör 2016 Denna avhandling är skriven vid avdelningen för estetik, Institutionen för kultur och lärande, med finansiering från Lärarutbildningen, på Södertörns högskola, och ingår i Södertörn Doctoral Dissertations 123, ISSN 1652–7399. Publicering av denna avhandling har möjliggjorts genom bidrag från Holger och Thyra Lauritzens stiftelse för främjande av filmhistorisk verksamhet, Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stockholms Arbetareinstitutsförening.
[Show full text]
Half a Century with the Swedish Film Institute
Swedish #2 2013 • A magazine from the Swedish Film Institute Film 50Half a century with the Swedish Film Institute CDirector Lisah Langsethe exploresc identityk issuesi nin Hotel g in www.sfi.se scp reklambyrå Photo: Simon Bordier Repro: F&B Repro: Factory. Bordier Simon Photo: reklambyrå scp One million reasons to join us in Göteborg. DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM OF ONE MILLION SEK IS ONE OF THE LARGEST FILM AWARD PRIZES IN THE WORLD. GÖTEBORG INTERNATIONAL FILM FESTIVAL IS ALSO THE MAIN INDUSTRY WINDOW FOR NEW NORDIC FILM AND TALENT, FEATURING NORDIC FILM MARKET AND NORDIC FILM LAB. 1,000 SCREENINGS • 500 FILMS • 23 VENUES • 160,000 VISITS • WWW.GIFF.SE WELCOME Director, International Department Pia Lundberg Fifty and counting Phone +46 70 692 79 80 [email protected] 2013 marks the Swedish Film Institute’s various points in time. The films we support 50th anniversary. This gives us cause to look today are gradually added to history, giving back to 1963 and reflect on how society and that history a deeper understanding of the Festivals, features the world at large have changed since then. world we currently live in. Gunnar Almér Phone +46 70 640 46 56 Europe is in crisis, and in many quarters [email protected] arts funding is being cut to balance national IN THIS CONTEXT, international film festivals budgets. At the same time, film has a more have an important part to play. It is here that important role to play than ever before, we can learn both from and about each other.
[Show full text]
2014 Års OŃeill-Pris Går Till Thérèse Brunnander
Pressmeddelande från Dramaten torsdagen 16 oktober 2014 2014 års OŃeill-pris går till Thérèse Brunnander Priset ska enligt Eugene OŃeill tilldelas ”högt förtjänta artister på Dramaten”. Vid en prisutdelning på Dramaten i dag kl 15.45 delades det ut till skådespelaren Thérèse Brunnander, just nu aktuell Jonas Hassen Khemiris nyskrivna ≈ [ungefär lika med] med urpremiär den 23 oktober. Prissumman är 35 000 kr. Motivering ”Märkvärdigt är det att kunna förena en sådan lugn koncentration och närvaro med en sådan oberäknelig snabbhet och rörlighet! Hur går det till? Det vet hon bara själv, längst inne i sitt skådespelarhjärta. Och publiken har lyckan att känna sig både trygg och häpen när hon är på scenen. Hennes skådespeleri är mjukt lyssnande, nyansrikt och uppmärksamt, och samtidigt finns där en fantastisk och egensinnig humor med vassaste udd, och ett ytterst utvecklat sinne för det dråpligt absurda. Hon viskar i vårt öra: - Se upp där du går, allting kan vara på ett helt annat sätt än du tror… Hon påminner oss om de inre sambanden mellan musikalitet och skådespeleri. Om att ett ord inte bara är ett ord, utan en hel värld som håller på att bli till, innan den löses upp igen. Den beständiga flyktigheten vet hon också mycket om, längst inne i sitt skådespelarhjärta. Thérèse Brunnander.” – Marie-Louise Ekman Kort om Thérèse Brunnander Thérèse Brunnander (f. 1963) har sedan 1992 varit knuten till Dramaten. Hon tillhör teaterns fasta ensemble och har nära 50 roller bakom sig. Utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm 1987-1990. Därefter arbetade hon vid Boulevardteatern i Kristianstad samt Folkteatern i Gävleborg.
[Show full text]
Ingmar Bergman Woche Im Abc Kino 12.07
INGMAR BERGMAN WOCHE IM ABC KINO 12.07. – 18.07.2018 PERSONA – 100 Jahre Ingmar Bergman Do.,12.7.17:15/21:15 ABC SE 1966 – 85 Min – Mit Bibi Andersson, Liv Ullmann Liv Ullmanns Debüt bei Bergman. Sie spielt eine Bühnenschauspielerin, die beschließt, nicht mehr zu sprechen. „PERSONA entspringt einer persönlichen Erfahrung, einer Art von Wahrheitskrise. Ich dachte stets, die einzige Form von Wahrheit ist einfach Schweigen.“ (Ingmar Bergman) DAS SCHWEIGEN – 100 Jahre Ingmar Bergman Fr.,13.7.:17:15/21:15 ABC SE 1963 – 91 Min – Mit Ingrid Thulin, Gunnel Lindblom, Birger Malmstem Unzensiert und mit dem Prädikat „besonders wertvoll“ kam Bergmans freizügiges Drama über die sexuelle Liebe zweier Schwestern 1964 in die Kinos der Bundesrepublik. Der Skandal folgte prompt, aber auch ein unglaublicher Kassenerfolg. WILDE ERDBEEREN – 100 Jahre Ingmar Bergman Sa.,14.7.:17:15/21:15 ABC SE 1957 – 91 Min – Mit Bibi Andersson, Victor Sjöström, Ingrid Thulin Der Professor Isak Borg lebt nach dem Tod seiner Frau allein mit einer mürrischen alten Haushälterin. Nun hat seine Schwiegertochter bei ihm Zuflucht gesucht nach einem Streit mit ihrem Ehemann. In der Nacht träumt Professor Borg, wie er sich in einer geisterhaften Stadt verirrt und seinem eigenen Leichnam begegnet. Doch dann erinnert er sich an seine erste große Liebe: die wilden Erdbeeren HERBSTSONATE – 100 Jahre Ingmar Bergman So.,15.7.:17:15 ABC SE 1978 – 90 Min – Mit Ingrid Bergman, Liv Ullmann, Lena Nyman Jahrelang hat die gefeierte Star-Pianistin Charlotte Andergast (Ingrid Bergman) ihre Kinder für ihre Karriere vernachlässigt. Nun will sie sich mit ihrer ältesten Tochter Eva (Liv Ullmann) versöhnen und stattet ihr und ihrem Ehemann einen Besuch ab, voller Hoffnung, dass sich so etwas wie ein normal-familiäres Verhältnis wiederaufbauen lässt.
[Show full text]
Stockholms Stadsteater – Spelåret 2005/2006
STOCKHOLMS STADSTEATER – SPELÅRET 2005/2006 JAG ÄR MIN EGEN FRU av Doug Wright. Nypremiär 5 aug HÄNDELSER I HEMMET av Birgitta Egerbladh. Gästspel. Nypremiär 12 aug PÅKLÄDAREN av Ronald Harwood. Nypremiär 19 aug ZEYNOS VÄRLD Nypremiär 19 aug TVÅ KVINNOR av David Hare. Sverigepremiär 2 sep TOLVSKILLINGSOPERAN av Bertolt Brecht. Premiär 10 sep NAMN: SPIELREIN SABINA av Kerstin Perski. Urpremiär 16 sep SYMPATI FÖR DJÄVULEN av Lucas Svensson. Urpremiär 21 sep LILLA ASMODEUS av Ulf Stark. Premiär 24 sep BARA BARNET av Sofia Fredén. Urpremiär 24 sep ERIK XIV av August Strindberg. Premiär 7 okt NATTPROMENAD av Jonas Karlsson. Nypremiär 8 okt BALANSGÅNG av Edward Albee. Premiär 14 okt RASTPLATS av Elfriede Jelinek. Sverigepremiär 28 oktober KVARTETTEN av Ronald Harwood. Sverigepremiär 11 november EN FRÖJDEFULL JUL av Alan Ayckbourn. Nypremiär 16 nov KÖRA OCH VÄNDA eller DIT JAG LÄNGTAR SÅ av Birgitta Egerbladh. Urpremiär 1 dec FÖRORTSMYS av Jonna Nordenskiöld. Urpremiär 2 dec BETONGSOCKER av Jonna Nordenskiöld Urpremiär 6 dec DET FINNS ETT LIV DÄR BORTA I VÄLLINGBY av Kristina Lugn. Urpremiär 7 dec BABYDRAMA av Ann-Sofie Bárány. Urpremiär i december KAN DU VISSLA JOHANNA av Ulf Stark. På turné hösten 2005 2006 MEDEA av Euripides. Premiär 6 jan EN MIDSOMMARNATTSDRÖM av William Shakespeare. Premiär 20 jan DEN STORA APAN av Laura Ruohonen. Sverigepremiär 21 jan NATTEN SJUNGER SINA SÅNGER av Jon Fosse. Premiär 21 jan KRÄNK av Martin Heckmanns. Sverigepremiär 21 januari ONDA ANDAR av Fjodor Dostojevskij. Premiär 10 feb HUSTRUSKOLAN av Jean-Baptiste Molière. Premiär 3 mars TEMPERANCE av Staffan Göthe. Premiär 10 mars INVASION av Jonas Hassen Khemiri.
[Show full text]
Last Tango in Paris (1972) Dramas Bernardo Bertolucci
S.No. Film Name Genre Director 1 Last Tango in Paris (1972) Dramas Bernardo Bertolucci . 2 The Dreamers (2003) Bernardo Bertolucci . 3 Stealing Beauty (1996) H1.M Bernardo Bertolucci . 4 The Sheltering Sky (1990) I1.M Bernardo Bertolucci . 5 Nine 1/2 Weeks (1986) Adrian Lyne . 6 Lolita (1997) Stanley Kubrick . 7 Eyes Wide Shut – 1999 H1.M Stanley Kubrick . 8 A Clockwork Orange [1971] Stanley Kubrick . 9 Poison Ivy (1992) Katt Shea Ruben, Andy Ruben . 1 Irréversible (2002) Gaspar Noe 0 . 1 Emmanuelle (1974) Just Jaeckin 1 . 1 Latitude Zero (2000) Toni Venturi 2 . 1 Killing Me Softly (2002) Chen Kaige 3 . 1 The Hurt Locker (2008) Kathryn Bigelow 4 . 1 Double Jeopardy (1999) H1.M Bruce Beresford 5 . 1 Blame It on Rio (1984) H1.M Stanley Donen 6 . 1 It's Complicated (2009) Nancy Meyers 7 . 1 Anna Karenina (1997) Bernard Rose Page 1 of 303 1 Fanny Hill: Memoirs of a Woman of Pleasure (1964) Russ Meyer 9 . 2 Vixen! By Russ Meyer (1975) By Russ Meyer 0 . 2 Deep Throat (1972) Fenton Bailey, Randy Barbato 1 . 2 A STREETCAR NAMED DESIRE (1951) Elia Kazan 2 . 2 Pandora Peaks (2001) Russ Meyer 3 . 2 The Lover (L'amant) 1992 Jean-Jacques Annaud 4 . 2 Damage (1992) Louis Malle 5 . 2 Close My Eyes (1991) Stephen Poliakoff 6 . 2 Casablanca 1942 H1.M Michael Curtiz 7 . 2 Duel in the Sun (film) (1946) I1.M King Vidor 8 . 2 The Bridge on the River Kwai (1957) H1.M David Lean 9 . 3 Caligula (1979) Tinto Brass 0 .
[Show full text]
MARGA PETTERSSON Skådespelare Och Dramatiker
MARGA PETTERSSON Skådespelare och dramatiker Lill-Jans Plan 1 B Född 1952 114 25 Stockholm Längd 160 cm Tel&Fax: +46(0)8-411 48 64 Ögon Blå Mobil: +46(0)708-80 98 62 Hår Silvergrå E-post: [email protected] Skor 37 Hemsida: www.teatermagnolia.se/mh/index.html Kläder Medium Utbildning: Dans: Lilian-Karina Vasarheili, Clifford Fears och Danshögskolan Teater: Statens Scenskola i Stockholm 1976-1979 Sång: Torsten Föllinger, Rolf Ekelund, Pia Olby Dans: ”My Sweden”, koreograf: Clifford Fears, Parkteatern, 1968 ”Can Can”, regi: Hans Bergström, Intiman, 1969 ”Show”, regi: Ingmar Bergman, Dramaten 1971 ”Danskompaniet”, koreograf: Donya Feuer 1971-1973 ex. Den naiva i ”Gud lever och har hälsan”, regi: D. Feuer, Dramaten, 1971 ”2172…A Kind Of Cabaret”, regi: Jan Bergquist, Klarakaféet 1972 ”Glaset i Örat”, Hasse & Tage, 1973-1974 ”Peer Gynt 1”, regi: Fred Hjelm, Stadsteatern 1974-75 ”Optimismen”, regi: Kaspar Rostrup, Klarateatern, 1975 Teater: Elev i ”Dr Semmelweis”, regi: Kåre Santesson, Stadsteatern 1978 Elle i ”En natt i februari”, S. Göthe, regi: L. Nilsson, Unga Riks 1979 Harpos mor i ”Alice”, regi: Erik Appelgren, Pistolteatern (fler roller) 1980 Tompa i ”Ön”, regi: Erik Appelgren, Pistolteatern 1980 Alice i ”Billy Lier”, regi: B. Samuelsson&Magnus Bergqvist, Skottes Musikteater 1986 Jenny i ”Hemmet”, regi: Hans Polster, Västerbottensteatern 1987 Brita i ”Hinken”, R. Janson&S. Ljunggren, regi: Rutger Nilsson, V-bottensteatern 1988 Rosetta i ”Ingenting går upp mot mammas gräs”, D. Fo, regi: R. Brezina, Teater Småfolket 1989 Mrs Kendal i ”Elefantmannen”, regi: Jurij Lederman/Björn Melander, Teater Studio Lederman 1997 Modern i ”Leka med elden” & Domaren i ”Bandet”, regi: Anders Johannisson (inhopp), Strindbergsfestivalen 1998 Frihetsgestalt i ”Sista Paret Ut”, koreograf: A.
[Show full text]
Book Reviews
10.1515/nor-2017-0406 Nordicom Review 38 (2017) 1, pp. 127-135 Book Reviews Editors: Ragnhild Mølster & Maarit Jaakkola Martin Eide, Helle Sjøvaag & Leif Ove Larsen (eds.) Journalism Re-Examined: Digital Challenges and Professional Orientation (Lessons from Northern Europe) Intellect Ltd., 2016, 215 p. The question of a sustainable path for journal- because of its institutional nature. Chapter ism has been the subject of interest for many 5 by Jan Fredrik Hovden is a good example observers, both in the Nordic countries and of this. Despite many changes in the market beyond. The book Journalism Re-Examined and working conditions, the values of inves- presents a number of well-researched and em- tigative journalism persist and they are even pirically enlightening case studies that show becoming more influential. Hovden’s impres- the depth and variety of the journalistic pro- sive systematic approach and large amount of fession, which is a helpful invitation to think quantitative data from surveys with Nordic about the topic in terms of institutional theory journalism students from 2005-2012 enable and to see journalism as an institution or field, him to conclude that ‘the slimming down of and thus more than a mere profession. the multifaceted task for journalist in modern Two of the editors, Martin Eide and Helle society is ambiguous not only in its causes Sjøvaag, set out the new institutionalist theo- but also in its consequences’. This he sees in retical framework, which they propose as a terms of increased specialisation and as an helpful tool to analyse the challenges facing example of the re-orientations of journalism journalism in a digital age.
[Show full text]
2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital
Title Completed Director Year Run time Digitization level "Mackan" 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital restoration Abba - the Movie 2016-11-21 Lasse Hallström 1977 96 Full digital restoration Agaton Sax och Byköpings gästabud 2015-03-31 Stig Lasseby 1976 78 Digital restoration Agnes Cecilia - en sällsam historia 2016-10-28 Anders Grönros 1991 133 Digital restoration Amorosa 2015-06-30 Mai Zetterling 1986 117 Digital restoration Ansikten i skugga 2016-06-29 Peter Weiss 1956 14 Digital copy Asta Nilssons sällskap 2016-12-02 Marie-Louise och Gösta Ekman 2005 81 Digital adaptation Ateljéinteriör 2016-06-03 Peter Weiss 1956 10 Digital restoration Att döda ett barn 2015-06-30 Gösta Werner 1953 10 Digital restoration Au cabaret 2016-12-31 Alice Guy 1899 < 5 Digitization Au pays des Moïs: exploration et chasse 2014-12-31 Le Duc de Montpensier 1908 25 Digital restoration Avenue de l'Opéra 2016-12-31 Alice Guy 1900 < 5 Digitization Balettprimadonnan 2016-10-19 Mauritz Stiller 1916 54 Digital restoration Bang! 2015-12-31 Jan Troell 1977 100 Digital restoration Bara en mor 2015-03-31 Alf Sjöberg 1949 101 Digital restoration Barnen från Frostmofjället 2013-10-03 Rolf Husberg 1945 102 Digital restoration Barnförbjudet 2013-10-31 Marie-Louise Ekman 1979 81 Digital restoration Barnvagnen 2016-04-22 Bo Widerberg 1963 95 Digital adaptation Bengbulan 2015-12-31 Suzanne Osten 1996 82 Digital restoration Berg-Ejvind och hans hustru 2015-12-31 Victor Sjöström 1918 110 Digital restoration Besöka sin son 2016-04-15 Roy Andersson 1967 9 Digital restoration
[Show full text]
Téléchargez Le Dossier De Presse
GRANDEUR DE LA PETITE FORME L’image de Bergman que je préfère, c’est celle des films 16 mm documentant ses tour- nages des années 1960, il fait beau, il est souriant, enfantin même, il est alors directeur du théâtre de Malmö où toute la saison durant il enchaîne les productions, puis quand l’été vient, que c’est relâche, il mobilise sa troupe pour tourner un film où cinéma, vacances, amours semblent se mêler en une utopie qui est peut-être la clé de cette dualité qui définit son œuvre. L’envers étant la dépression qui, plus tard, sera la source de certains de ses chefs-d’œuvre. La singularité de Bergman tient à ce qu’avant tout, la parole s’incarne. Le rapport à l’in- terprète n’est pas la vérification de l’écriture mais sa transcendance. Cette alchimie est ce qui est à l’œuvre de plus profond et de plus mystérieux dans le cinéma, son essence BERGMAN INGMAR même. Et c’est la découverte de cette vérité particulière, fragile et éphémère, sur le visage de ses acteurs, de ses actrices, qui définit l’espace le plus intime, le plus secret du cinéma et que Bergman n’a eu de cesse d’explorer, au-delà des mots. Mais que s’est-il passé en 1982 ? Quand Bergman annonce, il a soixante-quatre ans, qu’il ne fera plus de films après Fanny et Alexandre. On peut considérer que ce der- Les Fraises sauvages nier film, plus long, plus ambitieux, plus romanesque que tous les autres devait être le couronnement de son œuvre.
[Show full text]
Reclaiming Women's Agency in Swedish Film History And
chapter 5 Activism, ideals and film criticism in 1970s Sweden Tytti Soila This is how I remember it. The 1970s in Sweden was a period when activism was easy. The welfare state was still strong and unquestioned, with the possible exception of those who actually benefited from its generosity. Raising funds for different kinds of collective and cultural activities was not difficult: the government, local authorities, and others such as adult educational associations favoured many kinds of initiatives. Thus, for instance, local authorities offered—without charge—space for gatherings such as seminars for study groups, or rehearsals for amateur plays. Many schools were open after hours for almost anyone who could produce some kind of plan or affiliation to an organization. Not only public authorities, but even organizations such as labour unions had their heyday of prosperity and influence, and it was common for them to encourage cultural and collective enterprises. That is, culture was all, and ‘alternative’ (‘non-commer- cial’), vaguely leftist cultural expressions were preferred. One of the central concepts in circulation was ‘criticism’, deriving from a variety of theoretical and political (Marxist) sources, such as the Frankfurt school, which had been introduced in academia and political study circles in many places. In the aftermath of the expansion of the 1950s film club movement—with its origins in fan cultures—criticism was a notion naturally adapted in film culture as well. In addition, the profession of a film critic developed from 121 women, film and agency in the 1970s and 1980s its early function to the point where ‘anybody could write criticism’ and soon gain an air of authority and poise.1 Critics and criticism from different areas of the same field could conflict fiercely with each other, as happened between the mem- bers of the feminist movement, who insisted on more power for women in the film industry, and the film critics in the daily press.
[Show full text]

​Programmet Nu Klart För Filmhelgen I Lindesberg

Programmet Nu Klart För Filmhelgen I Lindesberg