Stockholms Stadsteater – Spelåret 2005/2006
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Half a Century with the Swedish Film Institute
Swedish #2 2013 • A magazine from the Swedish Film Institute Film 50Half a century with the Swedish Film Institute CDirector Lisah Langsethe exploresc identityk issuesi nin Hotel g in www.sfi.se scp reklambyrå Photo: Simon Bordier Repro: F&B Repro: Factory. Bordier Simon Photo: reklambyrå scp One million reasons to join us in Göteborg. DRAGON AWARD BEST NORDIC FILM OF ONE MILLION SEK IS ONE OF THE LARGEST FILM AWARD PRIZES IN THE WORLD. GÖTEBORG INTERNATIONAL FILM FESTIVAL IS ALSO THE MAIN INDUSTRY WINDOW FOR NEW NORDIC FILM AND TALENT, FEATURING NORDIC FILM MARKET AND NORDIC FILM LAB. 1,000 SCREENINGS • 500 FILMS • 23 VENUES • 160,000 VISITS • WWW.GIFF.SE WELCOME Director, International Department Pia Lundberg Fifty and counting Phone +46 70 692 79 80 [email protected] 2013 marks the Swedish Film Institute’s various points in time. The films we support 50th anniversary. This gives us cause to look today are gradually added to history, giving back to 1963 and reflect on how society and that history a deeper understanding of the Festivals, features the world at large have changed since then. world we currently live in. Gunnar Almér Phone +46 70 640 46 56 Europe is in crisis, and in many quarters [email protected] arts funding is being cut to balance national IN THIS CONTEXT, international film festivals budgets. At the same time, film has a more have an important part to play. It is here that important role to play than ever before, we can learn both from and about each other. -
Programmet Nu Klart För Filmhelgen I Lindesberg
2018-02-08 06:00 CET Programmet nu klart för filmhelgen i Lindesberg Programmet är nu klart för filmhelgen 2-4 mars som arrangeras av Lindesbergs Filmstudio i Folkets Hus Bio i Lindesberg. Åtta långfilmer kommer att visas på temat ”Svenska regissörer och deras filmer”. Johan Mollberg (Bio Roxy i Örebro) föreläser om filmerna och regissörerna ur ett filmhistoriskt perspektiv. Och mellan några långfilmer kommer kortfilmer av unga lokala filmare att visas. Åtta svenska regissörer - kvinnliga och manliga från tidigt 1900-tal fram till idag - presenteras under helgen med varsin långfilm: Fredag 2 mars: • Alf Sjöberg: HETS från 1944 med Stig Järrel, Mai Zetterling och Alf Kjellin m.fl. • Gunnel Lindblom: PARADISTORG från 1977 med Agneta Ekmanner och Sif Ruud m.fl. Lördag 3 mars: • Victor Sjöström: KÖRKARLEN från1921 med Victor Sjöström och Hilda Borgström m.fl. • Ingmar Bergman: SMULTRONSTÄLLET från 1957 med Bibbi Andersson, Ingrid Thulin, Victor Sjöström och Max von Sydow m.fl. • Tage Danielsson: SLÄPP FÅNGARNA LOSS DET ÄR VÅR från 1975 med Tage Danielsson, Lena Nyman, Hans Alfredsson, Gösta Ekman och Margareta Krook m.fl. • Mai Zetterling: AMOROSA från 1986 med Stina Ekblad och Erland Josephson m.fl. Söndag 4 mars: • Jan Troell: MARIA LARSSONS EVIGA ÖGONBLICK från 2008 med Mikael Persbrandt, Maria Heiskanen, Jesper Christensen m.fl. • Suzanne Osten: BRÖDERNA MOZART från 1986 med Amanda Ooms, Etienne Glaser, Philip Zandén m.fl. Biljetter: • Filmfestkort för alla filmer fredag-lördag-söndag: Ordinarie 250 kronor. Ungdom 20-26 år/vuxenstuderande 150 kronor. Förköp genom bankgiro 174-4580 - ange namn och e-postadress. • Dagbiljett för alla filmer på lördag: 200 kronor (köps i biografen) • Dagbiljett för alla filmer på fredag respektive söndag: 100 kronor (köps i biografen) • Gymnasieungdom: GRATIS hela helgen. -
2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital
Title Completed Director Year Run time Digitization level "Mackan" 2015-06-30 Birgitta Svensson 1977 100 Digital restoration Abba - the Movie 2016-11-21 Lasse Hallström 1977 96 Full digital restoration Agaton Sax och Byköpings gästabud 2015-03-31 Stig Lasseby 1976 78 Digital restoration Agnes Cecilia - en sällsam historia 2016-10-28 Anders Grönros 1991 133 Digital restoration Amorosa 2015-06-30 Mai Zetterling 1986 117 Digital restoration Ansikten i skugga 2016-06-29 Peter Weiss 1956 14 Digital copy Asta Nilssons sällskap 2016-12-02 Marie-Louise och Gösta Ekman 2005 81 Digital adaptation Ateljéinteriör 2016-06-03 Peter Weiss 1956 10 Digital restoration Att döda ett barn 2015-06-30 Gösta Werner 1953 10 Digital restoration Au cabaret 2016-12-31 Alice Guy 1899 < 5 Digitization Au pays des Moïs: exploration et chasse 2014-12-31 Le Duc de Montpensier 1908 25 Digital restoration Avenue de l'Opéra 2016-12-31 Alice Guy 1900 < 5 Digitization Balettprimadonnan 2016-10-19 Mauritz Stiller 1916 54 Digital restoration Bang! 2015-12-31 Jan Troell 1977 100 Digital restoration Bara en mor 2015-03-31 Alf Sjöberg 1949 101 Digital restoration Barnen från Frostmofjället 2013-10-03 Rolf Husberg 1945 102 Digital restoration Barnförbjudet 2013-10-31 Marie-Louise Ekman 1979 81 Digital restoration Barnvagnen 2016-04-22 Bo Widerberg 1963 95 Digital adaptation Bengbulan 2015-12-31 Suzanne Osten 1996 82 Digital restoration Berg-Ejvind och hans hustru 2015-12-31 Victor Sjöström 1918 110 Digital restoration Besöka sin son 2016-04-15 Roy Andersson 1967 9 Digital restoration -
Reclaiming Women's Agency in Swedish Film History And
chapter 5 Activism, ideals and film criticism in 1970s Sweden Tytti Soila This is how I remember it. The 1970s in Sweden was a period when activism was easy. The welfare state was still strong and unquestioned, with the possible exception of those who actually benefited from its generosity. Raising funds for different kinds of collective and cultural activities was not difficult: the government, local authorities, and others such as adult educational associations favoured many kinds of initiatives. Thus, for instance, local authorities offered—without charge—space for gatherings such as seminars for study groups, or rehearsals for amateur plays. Many schools were open after hours for almost anyone who could produce some kind of plan or affiliation to an organization. Not only public authorities, but even organizations such as labour unions had their heyday of prosperity and influence, and it was common for them to encourage cultural and collective enterprises. That is, culture was all, and ‘alternative’ (‘non-commer- cial’), vaguely leftist cultural expressions were preferred. One of the central concepts in circulation was ‘criticism’, deriving from a variety of theoretical and political (Marxist) sources, such as the Frankfurt school, which had been introduced in academia and political study circles in many places. In the aftermath of the expansion of the 1950s film club movement—with its origins in fan cultures—criticism was a notion naturally adapted in film culture as well. In addition, the profession of a film critic developed from 121 women, film and agency in the 1970s and 1980s its early function to the point where ‘anybody could write criticism’ and soon gain an air of authority and poise.1 Critics and criticism from different areas of the same field could conflict fiercely with each other, as happened between the mem- bers of the feminist movement, who insisted on more power for women in the film industry, and the film critics in the daily press. -
B Erg M an Ve Ckan
Ingmar Bergman 100 Bergmanveckan 25 juni — 1 juli 2018 2 Ledare Bergmanveckan 2018 Bergmanveckan 2018 Invigning 3 Emma Gray Munthe Välkommen till Fårö! Konstnärlig ledare för Bergmanveckan Opening Welcome to Fårö! Artistic Director of the Bergman Week r e t t o d s n r ö j B a n e l a d g a M 2018 Week Bergman © © Erik Mollberg Hansen Ingmar Bergman må fylla 100, men han är inget museifö- Ingmar Bergman might be turning 100, but he is far from remål. Som central i filmhistorien fortsätter han att påver- being a museum object. As a central figure in film history, he Unga Astrid – ka, och hyllas med rätta i världens största jubileum för en continues to influence and is rightly hailed in the world’s larg- Sverigepremiär! enskild filmskapare. Men efter vad som hänt i film- och est jubilee of a single filmmaker. But after everything that has teatervärlden de senaste månaderna, och den uppgörel- happened in the last months within the world of film and the- Becoming Astrid –National premiere! se med genikulten som det inneburit: kan man med gott atre, and the questioning of the cult of the (male) genius that Måndag | Monday, 25/6, 16.00 samvete fira med buller och bång? Jag vet uppriktigt sagt has followed – is it possible to throw yourself headlong into the Sudersandsbion inte än. Jag är ny på jobbet. Men en sak är jag övertygad celebrations without feeling a tiny bit guilty? I honestly don’t om: att om vårt mål är att få fler att skaffa sig en egen upp- know yet. -
Masteruppsats Amanda S-K
De inte alltför främmande. Författarideal, relationer och litterära system i fem svenska filmer. Amanda Setterwall Klingert Ämne: Litteratursociologi Nivå: Master Poäng: 45 hp Ventilerad: VT 2020 Handledare: Johan Svedjedal Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteratursociologi 1 Innehåll Del 1: Utgångspunkter s 4 1. Inledning s 4 1.1 Syfte s 5 1.2 Forskningsöversikt s 6 1.3 Val, urval och avgränsningar s 10 1.4 Disposition s 13 2. Ingångar och verktyg s 14 2.1 Ingångar s 14 a. Historia och ideal s 14 b. Indelning av författargruppen s 18 c. Litterära system, läsare och idén om högt och lågt s 21 2.2 Verktyg s 25 a. Genreelement och modus s 25 b. Troper och begrepp s 33 c. Fem perspektiv på författarfilmer s 36 Del 2: Filmanalyser 3. Älskare, clown, segrare - en författare ur filmens barndom: s 42 3.1 Thomas Graals bästa film (1917) s 43 4. Debutanter i guldålder och orostid: s 58 4.1 En kärleksnatt vid Öresund (1931) s 60 4.2 Vi tre debutera (1953) s 80 5. Tvåtusentalets offentligheter: s 109 5.1 Känd från TV (2001) s 111 5.2. Kärlek Deluxe (2014) s 132 Del 3: Diskussion, resultat och bilagor s 161 6. Slutdiskussion s 161 6.1. Uppsatsens perspektiv s 161 6.2. Systemet, fältet, världen s 165 6.3 Relationsfilm och författarfilm – genregrepp och konventioner s 169 6.4 Sanningar, strider och spel s 181 6.5 Ideal och sensmoral s 185 6.6 Varför just författare? s 190 6.7. Slutreflektion: De inte alltför främmande s 193 7. -
Addressing "Non Suitable" Films in School
Addressing "non suitable" films in school A Case study on Flickan, mamman och demonerna and the film pedagogic conditions Nicole Exadaktilou Wallenrodhe Department of Media Studies Master's Thesis 30 ECTS credits Cinema Studies Master's program in Cinema Studies Spring term 2018 Supervisor: Marina Dahlquist Addressing "non suitable" films in school A case study on Flickan, mamman och demonerna and the film pedagogic conditions Nicole Exadaktilou Wallenrodhe Abstract The idea of what is suitable for children depends on the understandings and expectations of what childhood is and should contain. While "suitable" films have been praised for their obvious pedagogic function, "non-suitable" films (such as popular and violent films) have also managed to emerge into the film pedagogic context with varying arguments, e.g. that film education should reflect the reality of the youth or that children will see the films anyway and need guidance. This thesis explores a contemporary Swedish example of a contested children's film that was produced for school cinema but classified as harmful for children under the age of fifteen by the Swedish Media Council. By situating the case in relation to film pedagogic history and aspects from the use of violent films in the 1980's, the study shows how the film pedagogic discourse can be influenced by an anxiety concerning the "child's best". The study enhances the significant role of "enthusiastic teachers" and the importance of considering the current film pedagogic conditions. Keywords Film pedagogy, Childhood discourses, Discourse analysis, Children's film, The Swedish Media Council Contents 1. Introduction ........................................................................................ 1 1.1. -
Här Djärvt Synade Ett Av Sveriges Mest Pengaslukande Industriprojekt
FOLKETSDe första BIO 40 åren 1973– 2013 FOLKETS BIO 1973 – 2013 DE FÖRSTA 40 ÅREN © Folkets Bio, 2013 Ansvarig utgivare: Katrina Mathsson Redaktörer: Katrina Mathsson, Anna Harding och Camilla Larsson Text: Camilla Larsson Formgivning: Jacob Frössén, som har tillbringat åtskilliga timmar i Folkets Bios arkiv Humleillustration: Lucinda Larsson Tryckeri: Åtta 45 Tryckeri, Stockholm 2013 ISSN: 0345-3316 Film&tv nummer 3/4 2013 Bokens innehåll bygger på arkivmaterial, research och samtal med: Gunnar Bergdahl, Ulf Berggren, Anna Harding, Kajsa Hedström, Johan Holmberg, Bettan von Horn, Stefan Jarl, Katrina Mathsson, Mattias Nohrborg, Rose-Marie Strand och Marie Strauss Denna bok är en del av projektet ”Folkets Bio 40 år – kvalitetsfilm i hela landet” som genomförs med stöd av Svenska PostkodLotteriet. INNEHÅLL Förord sid 8 1973–1983 sid 10 1983–1993 sid 36 1993–2003 sid 60 2003–2013 sid 84 Vi ställde två frågor... sid 108 De svenska filmerna sid 114 Barnfilmen sid 120 Biografen sid 130 En humla som kan flyga sid 153 PS sid 159 FÖRORD Det finns en historia bakom i stort sett varje filmvisning. En kopia som kom i sista På sidorna som följer berättas en del av Folkets Bios historia. Filmerna, regissörerna, minuten. En nyckel som inte hittades. Ett mycket ungt teknikgeni som fick hämtas filmpolitiken och den långa brokiga resan från en liten visningslokal på en bakgata från skolan för att fixa en havererad projektor. Iltransport av filmkopian till tågstationen. till en kvalitetsfilmskedja över hela landet med en filmkatalog med hundratals filmer. Filmaren som klippte ner filmen i maskinrummet för att den var för lång. -
Brochure Xpress
3-6 Maggio 2018 NORDIC FILM FEST 2018 Roma - Casa del Cinema - Villa Borghese da giovedì 3 a domenica 6 maggio 2018 www.nordicfilmfestroma.com Si tiene a Roma da giovedì 3 a domenica 6 maggio la settima edizione del NORDIC FILM FEST , la rassegna che nasce con l’intento di promuovere la cinematografia e la cultura dei Paesi Nordici ( Danimarca, Finlandia, Islanda, Norvegia e Svezia ), a cura delle quattro ambasciate nordiche presenti in Italia e con la collaborazione del Circolo Scandinavo di Roma. La rassegna, che si svolgerà presso la Casa del Cinema di Roma, presenterà nuovi film in anteprima o inediti in Italia ed è realizzata anche in collaborazione con l’Ambasciata di Islanda di Parigi, i Film Institutes dei rispettivi paesi, con il patrocinio del Comune di Roma . Oltre alle proiezioni, in lingua originale con sottotitoli in italiano e ad ingresso libero , il programma prevede presentazioni e incontri con ospiti internazionali (registi, attori, produttori, sceneggiatori). Il tema della rassegna di quest’anno sarà “STORIA & storie” , la grande Storia e le piccole storie di tutti i giorni, che spesso si intrecciano nella vita di ognuno di noi. La manifestazione avrà anche uno spazio speciale dedicato alla “ Video-Art Nordica ” a cura del Circolo Scandinavo . Anteprima del NORDIC FILM FEST , mercoledì 2 maggio alle ore 18:00 come evento collaterale, l’inaugurazione alla Casa del Cinema della mostra “INGMAR BERGMAN E LA SUA EREDITA’ NELLA MODA E NEL - L’ARTE” , per l’evento “Ingmar Bergman 100 anni #Bergman100”. Quest’anno il grande regista, sceneggiatore, drammaturgo e scrittore svedese Ingmar Bergman avrebbe compiuto 100 anni e si ricorda con festeggiamenti in tutto il mondo. -
Medlemstidning Nr 4 - 2019
MEDLEMSTIDNING NR 4 - 2019 I detta nummer Nye Dramatenchefen Teaterns mästerfotograf Skådespelare med engagemang Bibi Andersson Teatersamtal om Fosses Ifigenia 1 Maria Groop Russel, Dramatens VD, har knappast En annan regissör som alltid levererar intressanta Nye Dramatenchefen: synts alls för folk som inte jobbar på Dramaten, men uppsättningar är Alexander Mørk-Eidem. Nu ska vid presentationen – för i första hand ”pressen” – av han göra något så ”omöjligt” som att dramatisera En otroligt stor utmaning och inspirerande vårens nya föreställningar var hon i alla fall på plats. Röde Orm: Del 1. Sjöfarare i västerled. Ett smakprov uppgift att få bli Teaterchef och konstnärlig ledare Hon berättade att Thaliahuset ska vara spelklart och ur klassikern från 1941 presenterades av halva för Sveriges nationalscen för teaterkonst. Jag öppna igen den 9 januari. Och antydde att en ny ensemblen: Johan Ulveson, Hulda Lind Johannsdottir ser fram emot att arbeta med alla de extremt konstnärlig ledare snart skulle kunna presenteras. Att och Andreas T Olsson. kompetenta medarbetarna på Dramaten och det blev Mattias Andersson blev sedan klart redan Vårsäsongens dramatiker på Dramaten är annars tillsammans försöka skapa relevant, attraktiv och dagen därpå. den nye teaterchefen Mattias Andersson. Vi som fick häpnadsväckande scenkonst för vår samtid. Jag En av företrädarna, Staffan Valdemar Holm, ska leva om våra liv är ett samarbete med Backa Teater tror att den nya konstruktionen med uppdelningen till våren regissera på Elverket. Han beskriver sitt där föreställningen redan spelas. 23 januari får den mellan VD och konstnärlig ledare är utmärkt för projekt, Kvinnostaden, som ”olika sceniska aktioner, Stockholmspremiär på Elverket, med bland andra mig att få rätt fokus och kunna ta teaterkonsten på en gestaltande teatral föreställning – men utan någon Marie Richardson, Josefin Neldén och Magnus Sveriges främsta scen vidare in i 2020-talet, säger konflikt”. -
A History of Swedish Experimental Film Culture : from Early Animation to Video Art
A History of Swedish Experimental Film Culture : From Early Animation to Video Art Andersson, Lars Gustaf; Sundholm, John; Söderbergh Widding, Astrid 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Andersson, L. G., Sundholm, J., & Söderbergh Widding, A. (2010). A History of Swedish Experimental Film Culture : From Early Animation to Video Art. (Mediehistoriskt arkiv; Vol. 17). Kungliga biblioteket. Total number of authors: 3 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 07. Oct. 2021 A History of Swedish Experimental Film Culture: From Early Animation to Video Art 1 Lars Gustaf Andersson John Sundholm Astrid Söderbergh Widding NATIONAL LIBRARY OF SWEDEN / P. O. -
Min Vidvinkel Är Bättre Än Min Zoom”
Text publicerad i filmtidskriften Victor (red Ulf Berggren) som nr 19 augusti 2008 ”Min vidvinkel är bättre än min zoom” FYRA DECENNIER MED FILM, FILMUTBILDNING OCH FILMPOLITIK Göran Gunér ”Min vidvinkel är bättre än min zoom” brukar jag säga för att beskriva mig själv i filmvärlden. Nu kan jag blicka tillbaka på fyrtio år med film som yrke. Jag har varit anställd på Filminstitu- tet, TV-Drama (eller som det då hette TV 1-teatern), Dramatiska Institutet (två gånger med 25 års mellanrum), Svenska Institutet, UR:s föregångare TRU, hos producenten Bosse Jons- son (senare Viking Film), TV 2 Fakta. Jag har produktionslett, regisserat, producerat och skri- vit manus inom TV-drama, kortfilm, långfilm, dokumentärer och tv-program. Det har hänt att jag också varit scenograf och kostymör. Parallellt har jag ända från början varit filmpolitiskt aktiv som organisatör och debattör samt engagerat mig i utbildningsfrågor. Sedan 25 år till- baka driver jag mitt eget produktionsbolag Athenafilm. Distribution och visning har jag också ägnat mig åt både med mina egna och andras filmer. Jag har inte räknat exakt men jag tror att jag varit insyltad på ett eller annat sätt i ca 120 filmer i olika genrer. Till det kommer elev- produktioner och handledning. Resultatet är en bred men inte alltid djup erfarenhet. Om någon, som nu Ulf Berggren, ber mig berätta om vad som drivit mig och vad jag drivit, är det svårt att vara kortfattad. Som ni ser. Och jag är fortfarande väldigt nyfiken på mycket här i världen. Filmskoletiden Mitt filmliv började på Svenska Filminstitutets Filmskola hösten 1967.