De inte alltför främmande. Författarideal, relationer och litterära system i fem svenska filmer. Amanda Setterwall Klingert Ämne: Litteratursociologi Nivå: Master Poäng: 45 hp Ventilerad: VT 2020 Handledare: Johan Svedjedal Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteratursociologi 1 Innehåll Del 1: Utgångspunkter s 4 1. Inledning s 4 1.1 Syfte s 5 1.2 Forskningsöversikt s 6 1.3 Val, urval och avgränsningar s 10 1.4 Disposition s 13 2. Ingångar och verktyg s 14 2.1 Ingångar s 14 a. Historia och ideal s 14 b. Indelning av författargruppen s 18 c. Litterära system, läsare och idén om högt och lågt s 21 2.2 Verktyg s 25 a. Genreelement och modus s 25 b. Troper och begrepp s 33 c. Fem perspektiv på författarfilmer s 36 Del 2: Filmanalyser 3. Älskare, clown, segrare - en författare ur filmens barndom: s 42 3.1 Thomas Graals bästa film (1917) s 43 4. Debutanter i guldålder och orostid: s 58 4.1 En kärleksnatt vid Öresund (1931) s 60 4.2 Vi tre debutera (1953) s 80 5. Tvåtusentalets offentligheter: s 109 5.1 Känd från TV (2001) s 111 5.2. Kärlek Deluxe (2014) s 132 Del 3: Diskussion, resultat och bilagor s 161 6. Slutdiskussion s 161 6.1. Uppsatsens perspektiv s 161 6.2. Systemet, fältet, världen s 165 6.3 Relationsfilm och författarfilm – genregrepp och konventioner s 169 6.4 Sanningar, strider och spel s 181 6.5 Ideal och sensmoral s 185 6.6 Varför just författare? s 190 6.7. Slutreflektion: De inte alltför främmande s 193 7. Bilagor 7.1 Författare i svensk film – en kort historik. s 197 7.2 Litteraturlista och källor s 204 2 Det vore säkert värt att undersöka hur författaren individualiserades i en kultur som vår, vilken status han har givits […]: i vilket värderingssystem författaren har placerats, när man i historien började berätta författarnas liv och inte längre hjältarnas. Michel Foucault, ”Vad är en författare?” (1969) Given audiences’ appetite for attractive leading characters in popular films, it is easy to understand the tendency to turn author into Hollywood star, but the seeming need to translate Hollywood star or character into author is not so easily explained. Deborah Cartmell, ”Becoming Jane in Screen adaptations of Austen’s fiction” (2013) Welche Rolle wird dem Autor im jeweiligen Film zugeteilt? Können bestimmte Konflikte und Probleme durch die Bezetzung mit der Figur eines Schriftstellers besser erklärt werden, eher überzeugen? Funktioniert die Handlung anders mit einem Schriftsteller als Charakter? Kirsten Netzow, Schriftstellerfilme (2005) 3 Del 1: Utgångspunkter Inledning Författarens roll i samhället är omdiskuterad och komplex. Myter om människor som skriver har, precis som andra konstnärsmyter, skiftat genom historien och med idéer om konstens roll överlag. I olika tider har litteratur haft skiftande roller, och olika egenskaper hos författare har värderats och tolkats olika. I modern tid har så skilda roller som sanningssägare och folkhjälte, världsfrånvänt geni, parasit och psykiskt skör kopplats till gruppen. Hur författare uppfattas av allmänheten såväl som av sig själva är kopplat till hur det offentliga rummet fungerar, vem som får komma till tals på vilka villkor, och hur samhällets värderingar kring kultur och status ser ut. Hur vi förhåller oss till dessa roller och positioner kan därför lära oss en hel del om såväl litteraturens som samhällets villkor. Ett sätt att närma sig myter och värderingar kring en grupp är att undersöka hur det ser ut när den skildras i fiktion. Vilka egenskaper lyfts fram, hur beter sig karaktärerna och vilken typ av berättelser ingår de i? Vilka drivkrafter antas de ha och hur förhåller de sig till sitt sociala sammanhang? I litteratur, teater och film finns många exempel på såväl helt fiktiva författare som sådana som tydligt baseras på historiska personer. Film är ett brett medium grundat på komplicerade kollektiva skapandeprocesser, och därtill ett som når långt utanför det litterära systemet. Många menar att dess inflytande på samtida mytskapande är betydligt större än litteraturens,1 men oavsett detta kan dess skildringar av och värderingar kring författarrollen antas såväl spegla som påverka allmänna bilder av vad en författare är. Som biopic-forskaren Sonia Haiduc påpekat är det viktigt att ”undersöka de motsägelsefulla diskurser” som präglar skildringar av författare på film,2 inte minst för att ”cinematic myths not only mirror but also influence the real world”.3 Internationell forskning på området visar att studier av författarkaraktärer på film kan belysa vilka värderingar och myter som knyts till och förmedlas i samband med författarrollen, analyser som också oundvikligen inkluderar förståelse av hur det kulturella fältet gestaltas och används. I antologin The Writer on 1 Bazin, André, ”Adaptation, or the Cinema as Digest” i Film Adaptation, J Naremore (red), London: The Athlone Press, 2000 (1948), s 24. 2 Haiduc, Sonia. ”’Here is the story of my career…’: the woman writer on film”, The Writer on Film, Judith Buchanan (red), Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013, s 62. Haiducs undersökning rör kvinnliga författare på film, och citatet syftar på motsägelsefulla diskurser kring förhållandet mellan arbete och familjeliv i dessa fall specifikt. Det är dock i sig självt, anser jag, mer allmängiltigt. 3 Ibid. 4 Film (2013) – den största samlade forskningsöversikten på området – är en utgångspunkt att filmiska skildringar av författare kan ses som ställningstaganden, eller åtminstone på något plan förmedlar värderingar kring centrala frågor relevanta för författarrollen.4 En av grundfrågorna är vilka ”kulturella och kommersiella agendor” som blir synliga i filmkonstens återkommande intresse för litterära processer, men också för sådant som ”inspiration, musor, redigering och publicering”. 5 Även om skildringar av författare och litterära system på film uppmärksammats först under 2000-talet, är det långt ifrån ett nytt fenomen.6 I Sverige, precis som internationellt, har författaryrkets rollspektrum länge använts av filmskapare. Här ser dock förhållandet mellan biofiktion och ren fiktion lite annorlunda ut än i den anglosaxiska världen. Visst finns filmer om Strindberg och Lagerlöf, liksom sådana där Ferlin, Benedictsson och Dan Andersson skildras. Men i svensk film finns betydligt fler exempel på helt fiktiva författargestalter. Den här uppsatsen fokuserar på sådana fiktiva författarporträtt i svensk film och är, mig veterligen, den första studien med denna ambition. 1.1 Syfte Studierna i den här uppsatsen knyter an till den ambition som beskrivs i profilområdet Författaridentitet och författarförsörjning i Sverige (FIFFI) vid Uppsala Universitet: att skapa större förståelse för de svenska författarnas socialhistoria. Som en möjlig ingång nämns ”studier i svenska författarromaner: motiv, tematik, återkommande konfliktmönster, skildringar av författaridentitet”.7 Det är sådana analyser gällande film jag avser att göra här. Utifrån forskning inom fältet analyseras och diskuteras ett utvalt filmmaterial i syfte att ringa in på vilket sätt den fiktiva författaren används inom handlingens ram, vilken roll hen spelar och vilka budskap eller ideal kring författare som grupp som är skönjbara i filmen. Ambitionen är dels att redogöra för hur författarskap, skildrade på film, kan ses som ställningstaganden i eller undersökningar av författares position, men också att undersöka hur idéer om författarrollen kan användas i skildringar av andra saker - till exempel, i det här materialet, relationer. Jag har valt att närstudera fem filmer med författare i centrala roller. De representerar skilda sätt att använda, sprida och förhandla författarmyter under olika tider, samt skildrar relationer, 4 The Writer on Film, Judith Buchanan (red), Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013. 5 Buchanan, Judith, ”Image, Story, Desire: The Writer on Film”, i The Writer on Film, s 4-5. 6 Ibid. 7 Författaridentitet och författarförsörjning i Sverige, profilområde vid Uppsala Universitets litteratursociologiska avdelning. Beskrivning hämnat från https://www.littvet.uu.se/forskning/avdelningen-for- litteratursociologi/profilomraden/fiffi/profilomradesbeskrivning/, senast besökt 26 maj 2020. 5 konflikter och paradoxer i och utanför litteratursamhället. Samtliga utvalda filmer har ett brett anslag och har gått på bio i sin tid. Genom att kombinera verktyg från samtida litteratursociologi - studier av författares villkor, indelningar av författargruppen och modeller över branschen - med befintlig forskning om författare på film hoppas jag kunna visa hur framställningar av författare och litteraturbransch kan konstrueras i sådana filmer. Jag tar även in forskning som specifikt ringar in konventioner inom den genregrupp som kallas relationsfilmer, med undergenrerna relationskomedier och relationsdramer. Inom denna ram ryms en stor del av den svenska filmhistorien, och samtliga filmer jag valt att studera kan anses tillhöra det spektret. Med hjälp av dessa perspektiv är syftet att undersöka hur de aktuella filmerna tar ställning i frågor kring författares roll i samhället; hur de konstruerar roller i det litterära systemet samt vilka värderingar, ideal och nidbilder kring författare de använder och sprider. 1.2 Forskningsöversikt I Sverige har studier kring offentliga författarroller hittills mest ägnats verkliga - levande eller döda - författare och/eller iscensättningen av författarroller i media. Flera inflytelserika samtida studier fokuserar på den tidiga bokmarknaden, det vill säga 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Ett exempel är Andreas Nybloms Ryktbarhetens ansikte: Verner