Utländska Inflytanden På Den Svenska Visan
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Per-Erik Brolinson Utländska inflytanden på den svenska visan Stockholms universitet Musikvetenskapliga publikationer nr 2 © Per-Erik Brolinson, Stockholm 2007 Utländska inflytanden på den svenska visan Musikvetenskapliga publikationer, Stockholms universitet ISSN 1654-3858 ISBN 978-91-976961-1-1 Utgivare: Stockholms universitet, Institutionen för musik- och teatervetenskap 2 Inledning 4 Syfte, frågeställningar och hypoteser........................................................................................................................5 Avgränsningar ............................................................................................................................................................7 Tidigare forskning......................................................................................................................................................9 Metodiska överväganden .........................................................................................................................................12 Kontaktytor 16 Europa 23 Vals ...........................................................................................................................................................................24 Kring Medelhavet.....................................................................................................................................................38 Parisisk chanson .......................................................................................................................................................42 Brittisk ballad ...........................................................................................................................................................50 Latinamerikanska stildrag 54 Tango – främst Taube ..............................................................................................................................................54 Rumba och andra västindiska rytmer; Olrog och Thörnqvist ...............................................................................61 Vreeswijk och samba ...............................................................................................................................................67 Andra latinamerikanska inflytanden .......................................................................................................................70 Amerikanska stildrag 75 Ramel och Olrog ......................................................................................................................................................77 Thörnqvist.................................................................................................................................................................81 Övriga närmanden jazz–visa ...................................................................................................................................86 Blues..........................................................................................................................................................................89 Visrock och vispop...................................................................................................................................................96 Teman och motiv i texterna 109 Sjömannen ............................................................................................................................................................. 110 Främmande stränder.............................................................................................................................................. 117 Bilden av kvinnorna – och någon enstaka man................................................................................................... 122 Fred och antimilitarism......................................................................................................................................... 131 Anti-fascism........................................................................................................................................................... 136 Sammanfattning 141 Litteratur 145 3 Inledning "Vår tid har skapat en svensk viskonst, som kan anammas ej endast i lust och fröjd utan även i slit och släp, en nationell viskonst, som mitt i den internationella nöjesindustrins tidevarv hävdar svenskt kynne och den sköna naturlyrik som är vår, den humor och berättarlust och den glädje i dansen, som bär svensk särprägel." (Evert Taube 19481) Bland genrerna i den svenska populärmusikfloran brukar visan gärna betraktas som ett uttryck för vår nationella identitet. I många skilda sammanhang lyfts visgenren fram som ett signum för svenskhet. Det gäller inte bara folkvisor och skillingtryck utan även visans ”klassiska” yttringar från Bellman via Evert Taube och Birger Sjöberg till Olle Adolphson, men även senare urbana rockpoeter som exempelvis Ulf Lundell och Stefan Sundström. Man har även velat se detta som en förklaring till den starka position som visan har hos ”svenska folket”. I en nyligen genomförd attitydundersökning ansåg hela 96% av de tillfrågade att visan utgör en viktig del av vårt kulturarv och 70% att genren är lika aktuell idag som förr.2 Visan har alltså en stark position i svensk underhållning, och någon avmattning för den ursprungligen folkliga musiken har mediernas och nöjesindustrins expansion knappast inneburit. Visans betydelse för nöjets estrader fördelar sig ganska jämnt under hela 1900-talet. Det har då och då uttryckts oro för att just populariteten skulle göra att visan exploaterades och vulgariserades, men också motsatsen: ”att visorna skulle skickas tillbaka till reservaten för ett fåtal entusiaster”, som Oscar Hedlund uttrycker saken i sin bok om Cornelis Vreeswijk. Genren har även ansetts hotad av en utslätad masskultur, som från tid till annan förutspåtts utarma nationella och regionala musikkulturer. Intensiteten i sådana varningssignaler har i vårt land varierat med det kulturella klimatet. Ett exempel är hur jazzmusik sågs med skepsis eller rent av med skräck när den ”anföll” Sverige från och med 20-talet. Ett annat exempel, 50 år senare, är ABBA, som av tongivande debattörer stämplades som fanbärare för utslätad internationell kommersiell masskultur. Oron har varit obefogad. Visan har en stark överlevnadsförmåga även i millennieskiftets klangvärld. Många av de ledande artisterna från 1 Förord till utgåvan Svenska ballader och visor från medeltiden till våra dagar. 2 Enl. GfK Sverige Market Research, återgiven i Sv. Dagbladet 2003-05-19. 4 senare år har anknutit till det vismässiga både i sin egen produktion och i intresse för nytolkningar av den traditionella svenska visskatten. Man kan emellertid fråga sig hur pass renodlad den nationella särprägeln hos den svenska visan är. Även en relativt summarisk betraktelse av svensk viskonst ger vid handen att den uppvisar starka inflytanden från andra musiktraditioner, allt ifrån fransk opera comique hos Bellman via argentinsk tango hos Taube och fransk chanson hos Olle Adolphson till samba och blues hos Vreeswijk, för att blott ta några exempel. Vid sidan av sådana ganska tydliga lån från utländska stilar kan man sannolikt finna påverkan som är mindre påtaglig. Samtidigt tycks det finnas en vag men djupt förankrad föreställning om att genren är ett viktigt uttryck för vår nationella identitet. Syfte, frågeställningar och hypoteser Syftet med detta arbete är att närmare studera utländska inflytanden på den svenska visan. Härvid aktualiseras en rad problemområden och frågeställningar. Grunden för arbetet bör vara en någorlunda allsidig inventering av utländska stildrag i den svenska vistraditionen. En viktig uppgift är även att studera hur utländska förebilder nyttjats och omvandlats för att framgångsrikt kunna omplanteras i svensk mylla, alltså att belysa de omvandlingsprocesser som ägt rum. Arbetets huvudinriktning är alltså komparativt stilanalytisk. Utbytet av stilar mellan olika kulturer brukar beskrivas med termer som ackulturation eller transkulturation. Enligt numera etablerat svenskt musiketnologiskt språkbruk står den förra termen för ett övertagande från en musikkultur till en annan, medan den senare syftar på en process där två eller flera musikkulturer ömsesidigt påverkar varandra.3 När det gäller den svenska visan är det således i först hand fråga om ackulturation; några väsentliga inflytanden från Sverige på främmande vistraditioner har jag inte kunnat spåra. Däremot kan man tänka sig exempel på ömsesidig växelverkan mellan olika traditioner inom ramen för den svenska populärmusikscenen. Ett sådant kan vara förhållandet mellan svensk visa och svensk rock. 3 Lundberg & Ternhag 2005, s. 149. En något annorlunda innebörd av ”transculturation” har använts av Wallis & Malm 1984, s. 300, för att beteckna ett förändringsmönster som är resultatet av ”…the worldwide establishment of the transnational corporations in the field of culture, the corresponding spread of technology and the development of worldwide marketing networks for what can be termed transnationalized culture or transculture.” 5 I centrum står således den musikaliska stilen och dess konkreta gestaltning i utförandet. Här aktualiseras frågan om vad som är studiens objekt, visan som ett ”verk” i noterad form eller ett specifikt framförande. I den traditionella folkliga visan är det ju knappast meningsfullt att tala om ett verk i sig. Här har vi att göra med en muntlig tradition med ständiga omvandlingar som kan ge upphov till diverse varianter och paralleller,