I think we should have a group discussion about it

Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest

Magdalena Sahlén

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 15 hp Etnologi – kandidatkurs Höstterminen 2019 Handledare: Maryam Adjam

I think we should have a group discussion about it

Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest

Magdalena Sahlén

Sammanfattning

När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa.

Nyckelord Eurovision Song Contest, Sverige, svenskhet, föreställd gemenskap, lekfull nationalism.

Innehåll

Inledning ...... 1 Bakgrund ...... 1 Syfte och frågeställningar ...... 3 Teori och begrepp ...... 3 Jaget och självpresentation ...... 3 Nation och nationalism ...... 5 Tidigare forskning ...... 6 Material och metod ...... 9 Urval ...... 11 Reflexiv diskussion ...... 11 Disposition ...... 12 Vi, Sverige ...... 13 Det svenska jaget ...... 17 Möjligheter till självpresentation ...... 17 Konstruerandet av svenskhet ...... 20 Ett enat Europa ...... 23 Världens mest kända svenskar ...... 26 Kända symboler ...... 26 Internationell nationalitet ...... 27 Avslutande sammanfattning ...... 31 Källor och litteratur ...... 34 Tryckta källor ...... 34 Tv-sändningar ...... 35 Otryckta källor ...... 35

Inledning

Eurovision Song Contest (ESC) hölls första gången 1956. Trots att tävlingen alltid har haft stränga regler mot att politiska åsikter framförs på eller av scenen av artister och programledare så startade allting som en politisk reaktion mot konflikter och spända relationer som fanns i Europa efter andra världskriget. Syftet var att ena Europa med hjälp av musik, vilket möjligtvis hände först efter kalla krigets slut på 1990-talet då flertalet östeuropeiska länder började medverka (Kirkegaard 2013:80). Än idag är idén om att ena Europa genom musik och delande av populärkulturella, nationella fenomen i högsta grad närvarande i tävlingen. ESC är unik i sin balansgång mellan tävling nationer emellan och enandet av desamma vilket följande studie kommer att ta tillvara på. Genom att analysera de presentationer av Sverige och svenskhet som framförs genom tal och handling i ESC då det arrangerades av och i Sverige 2013 och 2016 syftar uppsatsen till att undersöka hur svenskhet konstrueras i balansgången mellan nationalism och ett opolitiskt, enat Europa.

Bakgrund

Sedan starten av ESC 1956 har programmet gått från sju deltagande länder i en tävling som främst var avsedd för radio, till ett 40-tal deltagande länder med över 200 miljoner tv-tittare över hela världen. Sverige deltog i ESC första gången 1958 och har sedan dess deltagit i tävlingen varje år förutom vid tre tillfällen under 1960- och 1970-talet, då främst på grund av en kritisk inställning till tävlingen från olika håll inom landet. Varje deltagande år, förutom det första, har Sveriges representant i ESC utsetts genom en tv-sänd tävling och från 1967 har det varit under Melodifestivalens flagg (Björnberg 2013:205). Tävlingsmässigt ligger Sverige i framkant i antal vinster, bara Irland har fler med sina sju segrar över Sveriges sex.1 Det är tack vare dessa sex vinnarbidrag som Sverige har fått möjligheten att arrangera tävlingen lika många gånger. Även som värdland nådde Sverige tidigt framgång. Lill Lindfors var programledare för tävlingen i Sverige 1985 och blev senare framröstad av fansen till den bästa programledaren i ESC under 1980-talet. Programledarna som analyseras i denna uppsats är Petra Mede, som ensam ledde tävlingen 2013 och tillsammans med Måns Zelmerlöw 2016.

1 Svenska ESC-vinnare: ABBA 1974, Herreys 1984, Carola 1991, Charlotte Nilsson (nu Perrelli) 1999, Loreen 2012, Måns Zelmerlöw 2015.

1

De fick ta emot samma titel när motsvarande röstning gjordes för åren 2010–2016.2 Sverige har därigenom erhållit status i ESC både som tävlande och som värdland vilket i sin tur påverkar vilka möjligheter de har till acceptans i sitt arrangerande av tävlingen, vilket kommer framgå i analysen av Sveriges självpresentation.

”By winning this contest you get the chance to host a show you can’t afford, but then sell your country trough song and dance”3 sjunger Petra Mede i det skämtsamma sång- och dansuppträdandet Swedish smörgåsbord från en mellanakt i ESC 2013. Att sälja in sitt land genom sång och dans är vad som ligger till grund för den här uppsatsen. Att vinna ESC innebär att tävlingen nästkommande år kommer att arrangeras av och i vinnarlandet, med undantag från Australien som sedan 2015 deltar i tävlingen. ESC är en av världens största tv- sändningar som förutom i Europa även har sänts i bland annat Kina, USA och Australien. Att vara värdland ger en möjlighet att visa upp sitt land på ett önskvärt sätt för hela världen. Utöver själva tävlingsmomentet och de tävlande bidragen så är det upp till värdlandet att forma showen så som de vill att den ska vara. Programledare, mellanakter, utformning av scen, arena och tema bestäms och utformas av värdlandets produktion. I takt med att tävlingen har ökat i storlek och popularitet har det även blivit större fokus på programmet som en show istället för bara en musiktävling. Värdlandet ges alltså mycket fritt utrymme och en stor arena för att sprida sitt budskap och sälja in sitt land. Samtidigt måste de hela tiden förhålla sig till ESC:s föreställning om ett enat Europa där inget land bör visa sig bättre än något annat.

Nationer används både som enande och som särskiljande element i ESC:s inramning. Värdlandet och programledarna tilldelas dubbla roller där de både ska framhålla sitt land samtidigt som de ska vara en del av ett jämlikt Europa. De ska också bjuda in och väcka intresse hos en utomstående, europeisk publik samtidigt som deras framträdande och självpresentation ska bli godkänt av den egna, nationella publiken. Hur Sverige och svenskhet konstrueras, reproduceras och presenteras i denna unika inramning och under dessa villkor är vad som intresserar mig i denna studie.

2 https://eurovision.tv/story/maans-petra-are-your-favourite-presenters-from-2010-2016 (hämtad 2019- 12-11).

3 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18.

2

Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Materialet består av tv-sändningar från 2013 och 2016, då Sverige gavs chansen att presentera sig inför hela världen. Hur presenteras ett helt land inför en hel värld? Hur går denna presentation ihop med ESC:s ambition att förena nationer? Och vilka delar väljs ut som viktiga att lyfta fram i presentationen av Sverige? Uppsatsen syftar inte till att befästa vad som är svenskhet och inte. Den fokuserar på att undersöka vad som lyfts fram i Sveriges självpresentation för att analysera hur dessa presentationer konstruerar en föreställning om svenskhet.

För att konkretisera syftet utgår jag ifrån följande frågeställningar: - Hur konstrueras Sverige som en föreställd gemenskap i relation till andra länder inom ramarna för ESC? - Hur presenteras svenskhet och det svenska folket inom ramarna för ESC? - Vilka symboler används i framställandet av Sverige och vad representerar de?

Teori och begrepp

Utifrån uppsatsens syfte – att undersöka hur Sverige och svenskhet konstrueras genom Eurovision Song Contest, kommer jag att analysera det insamlade materialet utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med stort fokus på jaget och självpresentation. Jag kommer här att redogöra för interaktionismens grundteser, centrala begrepp inom teorin samt övriga centrala begrepp jag använder i analysen för att uppnå syftet.

Jaget och självpresentation

Interaktionism är ett teoretiskt ramverk där människans sociala samspel står i centrum. I människors kommunikation och göranden gentemot varandra konstrueras och omkonstrueras kultur och mening. Det är i interaktionen mellan människor eller mellan människa och objekt som de gemensamt tolkar och ger mening till världen. Interaktionism är alltså en konstruktivistisk teori där mening och kultur skapas och tolkas i interaktionen mellan människor. Verkligheten har ingen essentiell kärna utan är hela tiden föränderlig, kontextberoende och individuell. Det är i interaktionen med andra människor och genom deras legitimering som en individ skapar uppfattningar om sig själv. Social interaktion är

3 framförallt kommunikation som förmedlas genom en uppsättning symboler. Ord, kläder och kroppsrörelser är exempel på symboler och alla symboler är meningsbärande enheter som hjälper människan att kommunicera och tolka världen (Öhlander 2017:75, 83).

Erving Goffman och George H. Mead är två av förgrundsgestalterna inom interaktionism vars begrepp jag kommer att använda i studien. Goffman använder termer från teaterns värld för att undersöka social interaktion och dess mening. När människor interagerar med varandra blir de aktörer på en scen och visar ett framträdande av sig själva framför en publik, samtidigt som de är publik till andras reaktioner och framträdanden. Det som sägs, görs och händer i ett framträdande förmedlar mening och värden till publiken som reagerar på dem genom att acceptera dem eller inte. Varje framträdande har en speciell inramning som avgör vilken roll som är möjlig att spela. I inramningen finns all materiell rekvisita att förhålla sig till, i ESC:s fall till exempel scen, tv-kameror, arenan och kläder. Men även situationens normer och värderingar ramar in interaktionen. I ett framträdande förväntar vi oss hela tiden att publiken ska acceptera det som sägs och tro på att aktören besitter de egenskaper hen påstår. Ingen människa har bara en roll i sin självidentitet utan måste hela tiden anpassa den till inramningens bestämda förutsättningar. Ibland kan en aktör tvingas gå in i ett framträdande där aktören inte ens lyckas övertyga sig själv om att det är sant. Denna blir då en cynisk aktör medan en aktör som helt och hållet tror på sitt framträdande betecknas som uppriktig (Goffman 2009:25-34). I uppsatsen kommer Goffmans teatraliska begrepp att användas genom att analysera interaktionen mellan Sverige som en aktör och resten av Europa både som en andra aktör och som Sveriges publik. Interaktionen sker på en scen där Sverige gör framträdanden för att presentera sig själv inför publiken. Inramningen är både själva scenen som ESC utspelar sig på men även alla de värdegrunder och normer som tävlingen vilar på som styr hur Sveriges framträdande kan framföras för att bli accepterat av publiken.

Goffmans teori om hur självpresentation görs är en vidareutveckling från Meads tudelade jagbegrepp Me & I. Me är jaget som objekt – vad jag känner till om andras bild av mig. I är jaget som subjekt – min egen bild av mig själv. En persons ”jag” har ingen fast kärna utan förändras hela tiden i interaktionen med andra. Utifrån vår subjektiva bild av oss själva i kombination med andras förväntningar på oss skapas Me. Den bild vi presenterar i vårt jag- framträdande är alltid Me, som utgår från I men samtidigt arbetar för att möta publikens förväntningar. I läser av publikens reaktioner och förändras utifrån dem. Alltså speglas Me och I hela tiden i varandra, påverkar och rekonstruerar varandra (Mead 1976:132ff). Vårt

4 subjektiva jag förändras beroende på den objektiva bilden av oss, och tvärt om. Jag kommer att använda Me & I genom att analysera Sveriges framträdande som värdland i ESC som Me där de presenterar sig själva som land genom en kombination av den subjektiva och den objektiva bilden av landet. Den svenska publiken kommer att analyseras utifrån I som är observatör av sitt eget framträdande, då de är en del av det svenska jaget.

Nation och nationalism

Uppdelningen av nationer har en central roll i ESC eftersom tävlingens utformning är att olika nationer tävlar mot varandra. Genom att titta på en världskarta tydliggörs de fysiska gränsdragningarna mellan nationer men för att dessa gränser ska besitta mening och innebörd behövs mening skapas och tilldelas dem genom interaktion mellan människor. Jag kommer att använda Benedict Andersons klassiska begrepp föreställd gemenskap för att analysera vilka mekanismer som används i upprätthållandet av nationer. Anderson menar att nationer är en konstruktion som hålls uppe genom en föreställd gemenskap mellan landets invånare. Gemenskapen kan baseras på till exempel gemensamt språk, lagar och normer men den är föreställd eftersom alla nationens invånare aldrig kommer att mötas. Nationell gemenskap är en imaginär konstruktion, men det betyder inte att den inte är verklig för de som är en del av den (Anderson 1993:21). Andersons begrepp kan kritiseras för att vara luddigt. Det är oklart vad som händer bortom symbolismen i en nationell identitet. Hur skapas och upprätthålls det som kan upplevas som en gemensam nationell kultur i det sociala rum och den gemensamma referensram som nationen utgör? Vad är det som delas vid en viss tidpunkt och hur delas det (Ehn, Frykman & Löfgren 1993:13f)? Jag kommer att använda begreppet föreställd gemenskap i den avgränsade och specifika inramning som ESC utspelar sig inom. Begreppet kommer att användas för att analysera hur Sveriges presentationer av Sverige och svenskhet i ESC skapar en föreställd gemenskap där hela nationen Sverige och dess invånare föreställs vara avsändare för vad som förmedlas i programmet. Det skapas ett vi inom gruppen svenskar, men föreställningen om viet är endast verksamt i ESC:s inramning.

Begreppet nationalism kommer att användas i uppsatsen. Nationalism är ett svårdefinierat och inte helt okomplicerat begrepp. Jag kommer inte att använda nationalism i betydelsen av en politisk ideologi utan som term för att beskriva föreställningarna om det egna landets storhet och som processer av upprätthållande av den föreställda gemenskapen. För att nationer ska upprätthållas behövs det en positiv känsla inför nationen, någonting att vara stolt över inom den föreställda gemenskapen (Anderson 1993:21). Det är den självgodheten och positiva

5 känslan inför det egna landet som jag vill ringa in med begreppet nationalism. I ESC:s råder en särskild form av nationalism. Eftersom nationer används både som särskiljande och enande element finns det inte utrymme att släppa nationalismen fri och lyfta fram sitt eget som bättre än andra, även om det finns en stolthet över landet. Hela tiden behöver nationerna förhålla sig till att de är en del av föreställningen av ett jämlikt Europa.

Kyriakidou m.fl. (2017) introducerar begreppet lekfull nationalism i sin undersökning om hur nationella symboler hos Eurovision-fans, så som flaggor och kläder samverkar med ESC:s öppenhet och mångfald gentemot olika nationer. De använder begreppet för att beskriva den unika nationalism som finns i ESC. I andra internationella sammanhang används nationella symboler för att beskriva sin egen nationalitet och söka gemenskap till andra från samma nation. I ESC, där nationalism existerar, används nationella symboler snarare för att stötta det lands bidrag en hejar på och för att skapa en gemenskap genom mångfalden av olika nationaliteter. Lekfull nationalism betecknar alltså en nationalism som inte baseras på sin identitet i relation till den egna nationen utan istället släpper nationalismen lös och tillåter alla vara en del av varandras nationer (Kyriakidou 2017:609). Jag kommer i analysen vidareutveckla tanken på lekfull nationalism och använda det som en hörnsten av värderingar i inramningen som ESC framförs inom. Jag menar att ESC vilar på två starka ben. Dels tävlingen mellan nationer och dels en idé om att alla tävlande länder tillhör ett enat Europa där alla anses vara lika mycket värda. Det gör att nationalismen i ett lands självpresentation kräver en lekfullhet för att få tillåtelse att porträtteras i ESC. I Sveriges framträdande som värdland måste de hela tiden förhålla sig till den lekfulla nationalismen och presentera Sverige och svenskhet från sina bästa sidor utan att visa sig bättre än någon annan nation.

Tidigare forskning

I artikeln Fantasies of Power: Performing Europeanization on the European periphery (2011) diskuterar Shannon Jones och Jelena Subotic ESC som arena för europeisering för de europeiska länder som i diskursen om Europas storhet ofta hamnar i periferin. Författarna framhäver argumentet att det i Europa finns vissa regler och värderingar som anses vara europeiska grundvärden. Dessa menar de är konstruerade av och genom de länder i centrala och västra Europa som anses ha en självklar plats i kontinentens gemenskap. De länder som inte anses passa in i de idealen, främst östeuropeiska länder, hamnar i Europas utkant där de hela tiden behöver hitta strategier för att visa att de är en del av Europa. Sedan många

6

östeuropeiska länder började tävla i ESC efter kalla krigets slut under 1990-talet så har tävlingen blivit en plats där alla länder får vara en del av samma gemenskap men också en arena för de länder i periferin att utöva europeisering och presentera en bild av sig själva som lever upp till de europeiska idealen (Jones & Subotic 2011). Artikeln relaterar till min studie på så sätt att jag kommer ta tillvara på perspektivet av ESC som en arena för europeisering men angripa det från motsatt håll. Sverige är ett av de länder som inte behöver anstränga sig för att ha en naturlig plats i den europeiska gemenskapen. Jag kommer undersöka hur Sverige gynnas av den positionen och vilka möjligheter det ger i presentationen av sig själva.

I Invincible Heroes. The Musical Construction of National and European Identities in Swedish Eurovision Song Contest Entries (2013) diskuterar Alf Björnberg den musikaliska förändringen som de svenska bidragen i ESC har genomgått sedan de gjorde entré i tävlingen på 1950-talet samt undersöker deras kulturella signifikanser som representationer för svenskhet. Sveriges popmusiksound i ESC har sedan starten varit uppmärksammat i positiva ordalag, men det har också alltid varit väldigt generellt. Björnberg menar att det är svårt att hitta om ens några signifikanser som kopplar bidragen till svensk musikkultur. Bidragen har över årtiondena gått från kontinental pop till kommersiell dansbandsmusik, vidare till 2000- talet då musiken närmast kunde liknas med pastischer av andra genres så som storbandspop och opera. Samtidigt har det gått bra för Sverige i tävlingen och ännu bättre för svensk musikexport utanför ESC. Björnberg landar i att Sveriges kulturella sound är att låta väldigt professionell i sina musikproduktioner (Björnberg 2013). I uppsatsens tredje analyskapitel kommer jag att använda Björnbergs forskning och relatera den till hur kritiken mot Sveriges avsaknad av nationellt sound kan vara en bidragande orsak till framlyftandet av svensk musikexport i ESC 2016.

När det kommer till forskning om svenskhet så finns det flera etnologer som försökt analysera hur föreställningar om svenskhet konstrueras och upprätthålls. I Försvenskningen av Sverige (1993) diskuterar Ehn, Frykman och Löfgren hur vissa vardagliga göranden och berättelser blir stereotyper för en svensk, nationell identitetsmarkör. Författarna syftar inte att visa vad som anses vara typisk svenskhet utan vill istället lyfta fram nationen som en kulturell konstruktion av gemenskap som hela tiden förändras och finner nya uttryck men som samtidigt blir en del av människors identitet. De menar att den nationella identiteten och vad som anses vara svenskt skapas i interaktionen mellan människor. I de nätverk vi är en del av 7 genom jobbet, skolan eller på fritiden skapas underlag för en nationell gemenskap. Vi speglar oss i de vi möter i vardagen och blir varandras likar, och den minsta gemensamma nämnaren är att vi är en del av samma nation. Vi delar nationella berättelser med varandra som ställs i kontrast till berättelser om andra nationella gemenskaper. Det skapas ett vi och dem där viets praktiker blir symboler för svenskhet. Dessa nationella berättelser är under ständig förändring, de formuleras och omformuleras hela tiden. Ändå finns det en föreställning om att vissa egenskaper och beteenden är ”typiskt svenska” (Ehn, Frykman & Löfgren 1993).

En annan etnolog som forskat om svenskhet är Åke Daun. I hans bok Svensk mentalitet (1989) har han inte samma konstruktivistiska syn på svenskhet som författarna ovan. Han försöker istället ringa in svenskhet och svensk kultur genom att sätta svenskarnas beteende i kontrast till andra nationer. Daun gör både kvalitativa och kvantitativa insamlingar över vilka drag som både svenskar och icke-svenskar menar är typiskt svenska och de beskrivningar han finner och sedan analyserar är bland andra att svenskar är blyga, oberoende, konflikträdda och sakliga (Daun 1989). Daun har kritiserats för sin definition av kultur som essentialistisk. I fastställandet av vad som är svensk kultur använder Daun uppgifterna från sina insamlingar och frågeformulär och gör dem till sanningar över vad svenskhet är. De som blir tillfrågade om vad svenskhet är kan aldrig vara objektiva i sina svar. De baserar sina svar på vad de har lärt sig om vad svenskhet är genom tidigare berättelser om stereotyp svenskhet. Svaren grundar sig alltså inte nödvändigtvis i erfarenheten av svenskhet utan i talet om den (Ehn, Frykman & Löfgren 1993:130).

Trots olikheterna är båda dessa böcker användbara i denna uppsats. Jag kommer att använda den konstruktivistiska synen på svenskhet som presenteras i försvenskningen av Sverige. Men även Dauns essentialistiska perspektiv på svenskhet kommer till användning. De egenskaper som Daun kommer fram till är typiska drag i den ”svenska kulturen” överensstämmer till stor del med bilden som målas upp av svenskar i ESC. Därför blir Dauns bok, trots att den kan verka aningen gammalmodig, relevant i min studie. Dock kommer jag att använda den utifrån en konstruktivistisk utgångspunkt och se hans framställningar som konstruktioner av föreställningar om svenskhet och inte som essentiella sanningar.

8

Material och metod

Materialet utgörs av tv-sändningar från Eurovision Song Contest 2013 och 2016 samt SVT:s införprogram som har visats innan varje tävling.4 Under en Eurovision-vecka sänds två semifinaler och en final. De sex tävlingsprogrammen utgör totalt femton timmar material och införprogrammen sex timmars material som jag har tittat på genom Svensk mediedatabas arkiv. Jag har tittat på sändningarna i kronologisk ordning men spolat förbi tävlingsbidragen, även de svenska, då de ligger utanför studiens syfte. Jag har under tiden fört anteckningar och transkriberat relevanta delar där Sverige och/eller svenskhet tematiseras i tal, sång eller handling. Transkriberingarna avser att i möjligaste mån återge det som sägs och görs i programmet i text. Av samma anledning och för att betona att det främst inte riktar sig till en svensktalande publik är de citat som sägs på engelska i programmet, återgivna ordagrant på engelska också i studiens löpande text, utan att eventuella grammatiska fel eller liknande har korrigerats. En översättning av de engelska citaten till svenska skulle riskera att ta bort en del poänger i skämt och känslan av att det är ett internationellt evenemang av och för, till största delen icke engelsktalande länder.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur ett medialt underhållningsprogram på tv reproducerar föreställningar om svenskhet och jag vill visa hur analysen av ett medialt material kan bidra till relevant kunskap för den nutida etnologins kunskapsmål. Mycket av den kunskap och de intryck vi dagligen förvärvar och ständigt relaterar till kommer idag från tv och andra medier som påverkar människor och därför har viktiga samhällspositioner. Vår verklighet har aldrig en fast struktur utan är under ständig förändring och formas genom hur andra presenterar och åter-presenterar den för oss. De presentationer vi möter genom media ligger till stor grund för vår verklighetsuppfattning (Arvidsson 2001:69). Jag kommer att analysera tv-materialet utifrån att det är en interaktion som sker mellan avsändaren och tittaren som ständigt reagerar på och bemöter den andras uppträdande, precis som i interaktionen mellan två människor. På samma sätt som tv-tittaren formar sin verklighet utifrån vilka intryck den får i ett tv-program så formas tv-programmen utifrån sin publik. Underhållning och annan media görs i syftet att tillgodose en publiks behov och det som presenteras behöver förstås och accepteras av tittaren vilket kräver att programmet och publiken befinner sig i samma sociala och kulturella sammanhang. Det möjliggör att det går

4 Listade i referenslista.

9 att utläsa kulturella koder och mönster genom att analysera ett medialt material utifrån sitt sammanhang (Lindgren 2009:15).

Den primära texten för analysen utgörs av tävlingssändningarna då det är i dessa sändningar som Sveriges självpresentation och reproduktionen av en föreställd svenskhet till största del utspelar sig. Jag har valt att endast att titta på vad som händer mellan de tävlande låtarna - när programledarna pratar, i mellanakter och i sketcher eftersom det är där Sverige och svenskhet presenteras. De tävlande låtarna kommer alltså inte användas i analysen då de inte är relevanta för studiens syfte. Varje land har sin egen kommentator som leder tittaren genom programmet utöver det som sägs av programledarna. Jag har tittat på de svenska sändningarna och därför sett ESC med svensk kommentator. 2013 kommenterade Josefine Sundström och 2016 var det Lotta Bromé. Deras interaktion med de svenska tittarna kommer också att användas i analysen. Kommentatorernas tal blir relevanta eftersom jag kommer att analysera tävlingarna utifrån hur de talar till den svenska publiken snarare än vilket intryck resten av Europa får.

Med anledning av att tävlingarna har arrangerats i Sverige har SVT båda åren sänt införprogram med Gina Dirawi som programledare live från arenan. Dessa totalt sex program har jag också tittat på och jag kommer att använda relevanta delar ur dem i min analys. I programmen intervjuas bland annat tävlande artister, människor i produktionen av tävlingen, politiker, melodifestivalsartister om förväntningar på tävlingen, vem de hejar på, vad ESC betyder för dem och så vidare. Dessa sändningar ger ett annat perspektiv än vad tävlingssändningarna ger. De är gjorda för en svensk publik vilket gör att talet om Sverige och svenskhet riktar sig inåt, till andra svenskar, istället för att vara en presentation av Sverige inför andra. Dessa sändningar, precis som kommentatorernas tal, skulle kunna jämföras med vad Goffman kallar backstage som är där förberedelserna inför ett framträdande görs och dit publiken inte har tillträde. Publiken får istället ta del av resultatet i frontstage där presentationen sker, vilket här innebär den färdiga showen (Goffman 2009:207). Jag har använt införprogrammen i analysen främst för att försöka få ett bakomperspektiv och undersöka hur de som har varit delaktiga pratar om framställandet av Sverige och vad de anser värdskapet av tävlingen betyder för nationen Sverige.

I de fall jag har behövt rena faktauppgifter för att sätta materialet i ett sammanhang har jag i första hand hämtat det från eurovision.tv som är ESC:s officiella hemsida.

10

Urval

Urvalet av material har skett utifrån uppsatsens syfte som är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras i ESC när det anordnas av Sverige. Syftet begränsar med en gång det möjliga urvalet av material till de sex gånger detta har hänt - 1975, 1985, 1992, 2000, 2013 och 2016. Att jag har valt att endast analysera tävlingarna 2013 och 2016, alltså de två senaste gångerna det har förekommit handlar främst om att jag syftar till att göra en studie som fokuserar på bilden som konstrueras och presenteras av svenskhet idag. Hade jag utökat materialinsamlingen till fler år hade de presentationerna varit minst tjugo år gamla. Under 2000-talet har också programmet utvecklats mycket i showens upplägg. Det är svårt att försöka hitta likheter i ESC 1975 då Sverige anordnade tävlingen första gången med idag. Även om ursprungsidén är densamma - länder tävlar med en låt var och en vinner, så har det inte bara succesivt växt till att bli ett av världens största tv-program, det läggs också enormt mycket mer fokus på tv-sändningen som en show med storslagna mellanakter, vilket teknikens utveckling över åren har möjliggjort.

Viljan att presentera sitt land och dess kulturella arv fanns däremot med redan 1975 men det har sedan dess gjorts på olika sätt. Den enda mellanakt i tävlingen 1975 var inklippta stillbilder av John Bauer-målningar och 1985 var det två män med akustisk gitarr som sades spela ”genuin svensk musik” som fick underhålla Europa när rösterna skulle räknas. Detta att jämföra med de tiotal mellanakter, sketcher och sångnummer som berör presentationen av Sverige som finns att analysera från åren 2013 och 2016. Genom att begränsa materialet till de två senaste åren har jag i denna studie valt att inte analysera hur bilden av svenskhet har förändrats över tid. Istället har jag valt att fokusera på hur svenskhet konstrueras och presenteras i samspelet med både en utomstående europeisk publik och en svensk publik inom ESC:s inramning idag.

Reflexiv diskussion

Alla etnografiska metoder innehåller en tolkning av materialet och det är viktigt för studiens legitimitet att forskaren är medveten och transparent om vad ens egna förkunskaper och kulturella referenser har för påverkan på materialet och analysen (Arvidsson 2001:102). Eftersom jag har analyserat ett redan existerande material så har min egen roll ingen påverkan på själva materialets utformning. Men också just för att det är ett redan existerande material

11 som det inte finns någon chans att ställa följdfrågor till eller be dem utveckla ett resonemang så blir min roll i tolkningsprocessen det som har den största påverkan för studiens resultat. En forskare kan aldrig lägga undan alla sina värderingar och vara helt objektiv i sin analys. Jag har analyserat mitt material utifrån att jag själv är svensk och förstår referenser som icke- svenska personer troligen inte skulle tolka på samma sätt. Jag är också ett fan av ESC och därför besitter mycket förkunskaper om tävlingen. Jag hade en bild av vad som fanns i materialet innan jag började samla in det vilket kan ha påverkat vad jag sedan valde att lyfta fram i analysen.

Disposition

Analysen är uppdelad i tre kapitel som var och en syftar till att svara på uppsatsens frågeställningar. Första kapitlet ”Vi, Sverige” fokuserar främst på nationernas roll i ESC. Kapitlet presenterar vilken roll nationerna spelar jämfört med de tävlande artisterna, och de tävlande ländernas relation till varandra. Här undersöks vidare hur presentationen av Sverige och svenskhet i ESC bidrar till en föreställd svensk gemenskap. Det andra kapitlet ”Det svenska jaget” fokuserar på de föreställningar om svenskhet och det svenska folket som presenteras i programmet. Svenskarna presenteras med en rad egenskaper, som för de själva är välkända stereotyper. Till exempel blyga, sekulariserade, konflikträdda och jämställda. Kapitlet analyserar hur dessa stereotyper skapar en känsla av gemenskap hos den svenska publiken samt vilka möjligheter och begränsningar som finns i ESC:s inramning att framföra sin självpresentation. Det tredje kapitlet ”Världens mest kända svenskar” undersöker hur internationellt kända svenskar och låtar blir symboler för Sverige och hur Sverige använder kändisarnas och musikens framgång som en del av presentationen av sig själv. Kapitlet kommer vidare att diskutera den objektiva bilden som finns om avsaknad av nationellt signum i svensk musik och hur detta påverkar Sveriges självpresentation. Analysen knyts samman i en avslutande sammanfattning där jag kommer att diskutera resultatet av uppsatsens syfte.

12

Vi, Sverige

It’s a privilege for me to stand on this stage and finally get to say the magic words WELCOME TO SWEDEN!5

Petra Mede hälsar publiken och tv-tittarna välkomna till Sverige i den andra semifinalen 2013. Att vara en tävlande musiker i ESC innebär att du under tre minuter får marknadsföra din musik för 200 miljoner tittare runt om i hela världen.6 Både ABBA och Celine Dion slog igenom i ESC och de är bara två exempel på vilken genomslagskraft dessa tre minuter har.7 Att vara värdland för tävlingen innebär däremot betydligt mycket mer tid att marknadsföra ens eget land för lika många tittare, vilket den svenska produktionen minst sagt tog tillvara på. Under tävlingen 2013 visades inte mindre än fem inslag och sketcher som endast syftade till att presentera Sverige och svenskarna. 2016 låg fokus till största del på att lyfta fram svensk populärkultur samt på Europa som en enhet. Alla dessa delar kommer att analyseras i de följande kapitlen. Men för att få reda på vad landet Sverige och dess invånare har för roll i ESC 2013 och 2016 kommer detta inledande kapitlet undersöka vilka mekanismer i ESC som bidrar till en gemenskap inom nationen.

Grunden för ESC är uppdelningen av nationer. De tävlande bidragen kopplas tydligare till ett land än till den specifika artist som framfört det. När en vinnare av tävlingen har korats är det i första hand landet som presenteras som vinnare och som gratuleras. När det 2013 stod klart att Emmelie de Forest vunnit förklarades det av Petra Mede ”This year’s contest has come to an end and you chose your winner Denmark with the song Only teardrops, Emmelie de Forest”.8 Samma sak 2016 när Jamala vann och Måns Zelmerlöw konstaterar ”We have a winner of the Eurovision Song Contest 2016 and it’s Ukraine!”.9 På samma sätt som det är ett land som vinner snarare än en artist så är det ett helt land som är avsändare när en programledare välkomnar resten av Europa. Programledarna pratar alltid om vi eller oss i talet om Sverige, ”This is the Eurovision Song Contest live from Sweden. And although we are

5 Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 2, 2013-05-16.

6 https://eurovision.tv/story/eurovision-song-contest-attracts-204-million-viewers (hämtad 2019-12-09).

7 Tre minuter är hur lång en tävlande låt i ESC får vara.

8 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18.

9 Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14.

13 hosting a very tough competition, we are usually a very peaceful country, it’s true. We have actually don’t been at war since 1814”.10 Det är alltså inte bara Petra Mede och Måns Zelmerlöw som är värdar för programmet, det är vi - hela Sverige.

Dåvarande utrikesminister Carl Bildt samt dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke gästar ”Studio Eurovision” 2013 respektive 2016 och pratar båda om att ESC fungerar nationsenande. Bildt får frågan om varför tävlingen är så viktig och svarar:

Framförallt är det kul, det får vi inte glömma /…/ Det förenar, det skapar en känsla av gemenskap, det utjämnar en del motsättningar. Det ger också nationer som varit förtryckta eller haft problem en möjlighet att plötsligt stiga fram på scenen och känna stolthet över sig själva.11

Även om Bildt här främst inte pratar om Sverige så menar han att ESC har möjlighet att ena en nation och att det är ett evenemang där en befolkning kan samlas kring samma sak och hitta en gemenskap i det. I intervjun med Bah Kuhnke får hon frågan om vad det betyder för Sverige att tävlingen hålls i Stockholm. Hon svarar ”Mycket. Att vi återigen visar att vi är en världsledande aktör när det handlar om att ordna stora event och att vi visar upp allt det där som vi är så himla bra på”.12 Trots att hon inte har någonting med produktionen av ESC att göra så talar hon, precis som programledarna, om Sverige i Vi-form vilket stödjer att när Sverige är värdland så är hela Sverige som är avsändare.

När ESC anordnas i Sverige blir tävlingen en del av den föreställda gemenskap som finns inom nationer. Oberoende om tävlingen hålls i Stockholm, Göteborg eller Malmö så är alla svenskar på hemmaplan jämfört med resten av Europa. Trots att danskarna har närmre till Malmö än vad större delen av Sverige har så går det en konstruerad gräns däremellan genom uppdelningen av nationer. Benedict Anderson definierar föreställd gemenskap utifrån att nationer är en konstruktion som baseras på föreställningar om gemenskap mellan landets invånare som upprätthålls genom olika mekanismer. Gemenskapen kan baseras på till exempel ett gemensamt språk eller gemensamma referenser. Att den är föreställd innebär att

10 Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 2, 2013-05-16.

11 Live: Studio Eurovision, 2013-05-18.

12 Studio Eurovision 2016-05-14.

14 det inte krävs fysiska möten mellan människor för att den ska uppstå (Anderson 1993:21). På samma sätt konstrueras en föreställd gemenskap mellan svenskar inom ESC:s inramning. Trots att det är en ytterst liten del av den svenska befolkningen som är involverade i skapandet av tävlingen så är avsändaren Sverige och vi är Sverige och nu ska vi visa vårt land och vilka vi är, från norr till söder. När jag i den här studien pratar om Sverige och svenskar som ett föreställt, enat kollektiv syftar det just till den föreställda gemenskapen som här baseras på ett kollektivt medvetande. Uppdelningen mellan svenskar och folk från resten av Europa görs baserat på att det som sägs och görs i programmet utgår ifrån kulturella referenser som finns i många svenskars medvetande. De som känner till dessa referenser kan mötas i att utomstående inte kommer att tolka presentationen av Sverige och svenskarna på samma sätt som de som är en del av den föreställda gemenskapen gör. Midsommar skulle fungera som exempel för en gemensam referens som visas i Sveriges självpresentation i ESC. Inte för att alla svenskar nödvändigtvis firar midsommar, men de flesta har en referens till midsommar och förstår vad symbolen midsommarstång representerar utan att det behövs förklaras, vilket en britt som aldrig besökt Sverige i juni inte förstår på samma sätt. Förståelsen för dessa referenser är mekanismer som konstruerar och upprätthåller den föreställda gemenskapen.

Om en förstår hur detta vi konstrueras som en föreställd gemenskap, då kan det som förmedlas i programmet ses som en interaktion mellan Sverige och resten av Europa. Enligt Goffmans dramaturgiska perspektiv sker all interaktion mellan aktörer som spelar roller för att presentera sig själva på ett önskvärt sätt för en publik. I den här analysen är Sverige aktören som talar till Europa, som är publiken. Vilken roll som är möjlig att visa upp och som anses trovärdig beror på interaktionens situationella inramning vilket innefattar allt från den fysiska miljön till de skrivna och oskrivna regler som finns i situationen (Goffman 2009:29). Det fokus som finns på uppdelandet av nationer i programmet är en stor del av inramningen i ESC. Därför är det troligen ingen som höjer på ögonbrynen när mycket av det som händer mellan låtarna i programmet utgörs av att prata om värdlandet. Fansens användande av nationella symboler på plats i arenan, så som flaggor och kläder är också en del av inramningen i form av materiell rekvisita. Däremot skiljer sig nationalismen, i form av stolthet över sitt land, i ESC från till exempel ett internationellt sportevenemang då de nationella symboler som finns i ESC inte främst används för att skapa en gemenskap till andra från samma nation. Även om det finns föreställda gemenskaper inom olika nationer som

15 bidrar till nationell tillhörighet så används nationella symboler i ESC snarare för att visa upp en nationell mångfald där alla länder bidrar till utformandet och enandet av Europa (Kyriakidou m.fl. 2018:609).

Måns Zelmerlöw förklarar relationen mellan länderna i första semifinalen 2016 ”It’s such a privilege to be part of a show that actually focus on things that keep us together rather than the things that divide us. Tonight is all about music, friendship and love for this contest”.13 Det skapas en lekfull nationalism där visserligen olika länder tävlar mot varandra, men publiken behöver nödvändigtvis inte heja på sitt eget land om de anser att ett annat lands bidrag är bättre, och då kanske viftar med det landets flagga istället. Det delade intresset för tävlingen som sådan är viktigare än att det egna landet vinner (ibid). Som aktör inom Eurovisions inramning behöver Sverige hela tiden förhålla sig till den lekfulla nationalism där fokus ligger på vänskap i ett enat Europa och där kritik eller hån mot andra länder inte ryms. Aktören Sverige agerar hela tiden i ett samspel med publiken och är beroende av att resten av Europa ska acceptera det som sägs i Sveriges presentation av sig själv. Acceptans uppnås endast om presentationen sker i enlighet med de normer som är fastsatta i inramningen. Om det lekfulla i nationalismen skulle försvinna i Sveriges presentation av sig själv, till exempel genom att Sverige lyfts fram som ett bättre land än övriga europeiska länder eller om kritik riktas åt andra länder så bryts normen för den vänskapliga relationen mellan nationer som finns i ESC och den bild Sverige vill presentera av sig själv kommer publiken ifrågasätta och möta med misstro istället för att ta in och bekräfta (Öhlander 2017:83). Sverige som värdland tilldelas dubbla roller genom att de både ska rikta presentationen inåt mot gemensamma referensramar inom landet och dels utåt mot den europeiska publiken inom den inramning som ESC skapar. Att visa upp sitt land på ett önskvärt sätt utan att sätta sig över övriga nationer är därför en balansgång som hela tiden måste tas hänsyn till.

13 Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 1, 2016-05-10.

16

Det svenska jaget

Under ESC 2013 presenteras föreställningar om det svenska folket och svenskhet flertalet gånger. ”People from all over the world are visiting Malmö this week and I have noticed that some of you are a little bit curious about Sweden and especially the swedes”,14 säger Petra Mede i presentationen av ett humorinslag där svensk mentalitet porträtteras. Det här kapitlet undersöker hur Sverige och svenskhet konstrueras i relation till tävlingens inramning och den tänkta publiken.

Möjligheter till självpresentation

Hur Sverige kan framställa svenskhet styrs genom den specifika inramning som ESC har och den lekfulla nationalism som råder. För att exemplifiera lekfull nationalism i ESC är det jämförbart med nationalism, i form av stolthet till sitt land, i ett internationellt sportevenemang. I sporten är det snarare regel än undantag att visa kärlek till sitt land och vid framgång unisont tycka att det egna landet är det bästa i världen (Ehn, Frykman & Löfgren 1993:207). I den internationella sportens inramning ryms, precis som i ESC, nationalism. Däremot har inte lekfullheten samma självklara plats inom sporten. Till exempel skulle det troligen aldrig finnas något behov av att dela upp fansen på plats i ESC-arenan efter vilket land de hejar på, vilket ofta är fallet i en fotbollsmatch. Ena lagets hejarklack samlas på ena sidan av fotbollsarenan och den andra på motsvarande sida. I ESC och i den lekfulla nationalismen är ett jämlikt möte nationer emellan viktigare än den egna nationella tillhörigheten. I sin självpresentation i ESC behöver Sverige förhålla sig till att inte sätta sig över något annat land för att inte utmana den lekfulla nationalismen. De är alltså inte helt fria i utformandet av presentationen av sig själva och tillåts inte visa upp sig som Europas bästa land, även om de hade velat. Impulsen att vilja visa upp sina bästa sidor och en idealiserad bild av självet används för att förbättra sina möjligheter i olika situationer (Goffman 2009:39). Men som tidigare nämnts är det situationen och inramningen som avgör vilken identitet som

14 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18.

17

är möjlig att visa upp. I den rådande inramningen måste alltså presentationerna av Sverige och svenskhet göras utan att visa sig bättre än övriga europeiska länder.

En annan mekanism som påverkar hur ett framförande kan göras är publikens föreställningar om värdlandet. Föreställningar om Sverige i Eurovisionsammanhang är på många plan positiv. Sverige har näst flest vinster och de har länge varit framgångsrika värdar av tävlingen. De presenterar även sig själva som ”the nerd nation” i en humoristisk mockumentär som visas i sketchform i alla sändningar 2016. Den handlar om Sveriges (påhittande) resa som en ”nobody” i internationella sammanhang fram tills ABBA vann tävlingen och allting förändrades. Sverige blev besatta av tävlingen och tävlingen blev besatt av Sverige:

Speakerröst: Sweden has won the ESC six times in 41 years. it might just their proudest achievement since they invented the cheese slicer. Kristian Luuk, i roll som politisk analytiker: If you ask any swede which is the best Eurovision country in the world. He would answer without hesitation Ireland. Because they know that. Swedes are obsessed with Eurovision.15

Förutom Sveriges framgångar i tävlingen och att de själva presenterar sig som besatta fans av tävlingen som påverkar publikens föreställningar om dem så är Sverige är sällan inblandade i politiska utspel som sker mot länder i tävlingen. Ryssland är frekvent måltavla för politiska utspel på grund av deras anti-homolagar eller konflikten med Ukraina, vilket de ständigt måste förhålla sig till (Bohlman & Polychronakis 2013:69). Sverige har inte mycket föreställningar mot sig som de behöver motbevisa i sin självpresentation utan kan fokusera på att producera underhållning. En annan stor bidragande faktor till det är, enligt Jones och Subotic (2011) att det fortfarande finns en outtalad uppdelning mellan Öst- och Västeuropa som lever kvar från kalla kriget där västländerna har en självklar plats i föreställningen om ett enat Europa medan många östländer anses befinna sig mer eller mindre i Europas periferi. För dessa länder blir deltagandet i ESC viktigare än bara tävlingen i sig. ESC blir en möjlighet att få känna sig som en del av Europa där det är viktigt att prestera bra och visa upp goda sidor, för de kan inte ta sin plats i den föreställda europeiska gemenskap för given. När tävlingen arrangeras av ett land som inte har den självklara platsen i Europa som Sverige besitter blir det viktigare att lägga ett stort fokus på att presentera sig själva som integrerade i

15 Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14.

18 föreställningen om vad Europa är (Jones & Subotic 2011). I Sveriges presentation av sig själv behöver de inte lägga betydande vikt vid att framställa sig på ett visst sätt som överensstämmer med föreställningen av Europa, det är integrerat i bilden av Sverige redan från början genom att de är en del av det självklara Västeuropa.

I en individs, och i det här fallet en nations självbild finns ett ”jag”. Jaget är en social konstruktion som är resultatet av hur en person formas i sociala erfarenheter och aktiviteter i interaktion med andra. Jaget har ingen fast kärna, det är hela tiden föränderligt och hur det visas upp beror på situationens inramning. I jaget finns en uppdelning mellan Me - objektet jag, och I – subjektet jag. Me är kunskapen om andras uppfattning om mig medan I är vem jag är enligt mig själv och dessa två speglar sig hela tiden i varandra. När vi ska presentera oss inför en publik är det alltid ett situationsanpassat Me som visas upp, vilket baseras på I. När uppträdandet är gjort är det I som reagerar på publikens reaktioner gentemot oss. Beroende på hur Me tas emot formas I (Mead 1976:109ff). När Sverige ska visa sitt jag för publiken Europa är det alltså Me, den bild av Sverige, så som den uppfattas av andra, som presenteras. Den grundar sig i I, Sveriges egen bild av vad Sverige och svenskhet är men presentationen är också anpassad till och påverkad av den situationella inramningen som styr vad som kan sägas i presentationen och samtidigt få publikens accepterande.

Förmedlandet av jaget riktas inte bara till ens publik utan även till individen själv som reagerar på sig själv och talar och svarar sig själv på samma sätt som när en publik reagerar. Individen blir då ett objekt för sig själv (Mead 1976:111). Genom att applicera Meads teoretiska perspektiv på den verklighet som uppsatsen utspelar sig inom blir fenomenet att bli publik till sitt eget framträdande tydligt. Det som sägs i ESC, av Sverige, riktar sig både till en främmande publik men även till sig själv som publik. Utifrån förståelsen om att det är hela Sverige, genom en föreställd gemenskap, som är avsändare blir den svenska publiken som tittar på programmet publik av sitt eget framförande. I uppdelningen mellan I och Me blir här Me framförandet och I blir den svenska publiken som reagerar på Me – sitt eget framträdande. De olika publikerna, den europeiska och den svenska, förväntar sig olika framställningar och reagerar olika på vad som förmedlas, vilket också gör framträdandets inramning mer komplext då det nu finns två olika förväntningar. Dels en där europeiska publiken förväntar sig en lekfull nationalism med fokus på ett enat Europa och dels en där den svenska publiken

19 förväntar sig en rättvis presentation av Sverige. Jag kommer att använda detta perspektiv på Me och I för att analysera olika situationer i vidare analys.

Konstruerandet av svenskhet

Humorreportaget om svenskhet som presenteras av Petra Mede inledningsvis i kapitlet börjar med att en brittisk, fiktiv reporter förklarar ”Yes, it seems that Sweden is indeed an unusual, even extreme country. The typical swede has a very ambivalent relationship to the church” medan två föräldrar står i kyrkan och förklarar för en präst att de inte vill ha så mycket Gud och Jesus närvarande vid deras barns dop och föreslår istället att prästen ska spela en låt av Swedish House Mafia. Reportern befinner sig sedan i en krigszon där skotten viner och förklarar att svenskarna är extremt jämlika och att det inte finns några hierarkier i Sverige.

Soldat 1: We attack on my command. That is if you feel like it, I mean I don’t have to decide everything all the time. You want to make a decision? Soldat 2: Or maybe it’s Ingrids turn. INGRID do you want to attack? Soldat 3: I think we should have a group discussion about it. Soldat 1: That’s a good idea. Soldat 2: We should bring in Lasse. LASSE YOU WANT TO ATTACK? (Han ställer sig upp för att leta efter Lasse och blir skjuten)16

Sedan fortsätter förklaringen av svenskar genom att dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, spelad av sig själv, sitter i ett möte och blir utskälld av en anställd för att han inte har ställt in sin kopp i diskmaskinen och får förklarat att ”Your mother doesn’t work here, Mr. prime minister”.17 I den här sketchens presentation av det svenska folket lyfts de sammanfattningsvis fram som sekulariserade, jämlika, konflikträdda, disciplinerade under ”jantelagen” med en rätt ska vara rätt-mentalitet, egenskaper som vid första ögonkastet kan verka mindre önskvärda. Ytterligare en bild av svenskhet som presenteras flera gånger är att svenskar är blyga och introverta vilket bland annat tas upp i Swedish smörgåsbord där Petra Mede sjunger ”Proper and polite and private is our style. Never ever talk on a train. And if we see a stranger throw us a smile, he's either a drunk or insane”.18 Alla dessa egenskaper som

16 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18.

17 Ibid.

18 Ibid.

20 används för att beskriva svenskhet bygger på etablerade stereotyper om svenskar och riktar sig till två olika publiker. Dels till en europeisk publik som möjligtvis inte har någon större relation till svenskar utanför ESC-framträdanden och dels till de som förstår stereotypiseringen, främst svenskarna själva. Dessa två publiker förväntar sig olika saker. Europa vill inte att Sverige ska sätta sig över dem och den svenska publiken vill inte att de visas upp på ett felaktigt sätt.

Att använda sig av stereotyper betyder inte nödvändigtvis att det inte ligger någon sanning i det. Det finns forskning på området som syftar till att beskriva svenskhet, till exempel Åke Dauns bok Svensk mentalitet (1989) där han vill sätta fingret på vad svenskhet är och definiera svensk kultur. Daun är överens med beskrivningen av svenskar i ESC, att de är konflikträdsla, blyga och ordningsamma. Dauns bok har dock några år på nacken och idag är det få etnologiska forskare som skulle ha som mål att ringa in en hel nations befolkning genom några få egenskaper. I dagens etnologiforskning anses kultur inte ha någon statisk helhet utan är en komplex process som är under ständig förändring. Beteenden och egenskaper såsom blyghet och konflikträdsla skulle visserligen av många kunna kopplas till typisk svenskhet. Men kultur innebär ett delande så om dessa egenskaper skulle vara kännetecknande för en svensk kultur skulle det innebära att samtliga svenskar skulle känna igen sig själva i den beskrivningen, vilket inte är fallet (Öhlander 2005:17). Den svenska befolkningen är troligen mer komplex än så. Istället ses dessa drag som lyfts fram både i ESC och i Dauns forskning snarare som stereotyper i föreställningen om en ”svensk kultur”.

Stereotyper nämns ofta när de används nedsättande och ofta i samband med rasism och annan diskriminering. Thomas Hylland Eriksen betecknar stereotypisering som ”skapandet och den konsekventa tillämpningen av standardiserade föreställningar om vad som kulturellt utmärker en grupp” (Eriksen 1998:34). Även om stereotyper inte nödvändigtvis behöver besitta några sanningar eller porträttera en grupp människor rättvist så behöver inte heller alla stereotyper vara av ondo. Stereotypisering fyller en funktion och gör det lättare att ordna och förstå världen genom att dela upp människor i tydliga fack (ibid). Att presentera svenskhet i ESC genom stereotyper är ett exempel där jag menar att stereotypisering fyller flera funktioner, för båda de två olika publikerna som presentationen riktar sig till. För de europeiska tittarna – publiken till Sveriges objektiva jag, blir det genom dessa extremer lätt att ringa in en bild av Sverige och svenskhet, samtidigt som det är lätt att förstå att det rör sig om humor och överdrifter. Även om det inte är alltid önskvärda egenskaper som förmedlas om svenskar, och

21 det som sägs nödvändigtvis inte är sant så är det i ESC:s inramning relativt harmlösa stereotyper. Sverige har, som tidigare nämnts, redan en hög status i ESC vilket gör att de har råd att skoja om sig själva eftersom deras positiva kapital redan är så högt. I relation till den lekfulla nationalismen blir det också mer eller mindre nödvändigt för Sverige att försöka förminska sig själva. För att inte rubba balansen som påstås finnas mellan de europeiska länderna, där alla är lika bra och lika mycket del av samma Europa så kan inte Sverige presentera sig själva som världens bästa land för det skulle indirekt betyda att alla andra länder är sämre. Däremot kan möjligen privilegiet att kunna skratta åt sig själv ses som ett tecken på den egna överlägsenheten. Men det sker med ett så pass subtilt tillvägagångssätt så det passar in i den lekfulla nationalismen.

Samtidigt som presentationerna av svenskhet främst riktar sig till en främmande publik så riktar den sig samtidigt till en svensk publik. De svenska tittarna - publiken till Sveriges subjektiva jag, analyserar det som sägs som en presentation av de själva och behöver ingen presentation över vad som anses vara svenskhet. För de flesta svenskar är detta välkända stereotyper och även om varje svensk tittare inte identifierar sig med bilden som målas upp av dem så kan de identifiera sig i att stereotypen finns. Det bidrar till den föreställda gemenskapen inom den svenska publiken. Gemenskapen baseras inte på att presentationen är ett perfekt återskapande av svenskar, utan istället bidrar det till en gemenskap som bygger på att de har samma referenser och kan mötas i det. Det blir som ett internskämt mellan de som känner till referenserna, där de som inte gör det blir utomstående (Arvidsson 2001:71).

Att presentationerna sker i humorform betyder inte att de inte inbegriper seriösa meningar. Humor används i underhållning för att väcka intresse hos publiken och därmed stanna kvar längre i deras medvetande. Humor bör analyseras i egenskap av en meningsskapande förmedlingsform då det, precis som allt medialt material, kan betraktas både som en spegel av samhället men också som en producent av värderingar som påverkar vår världsbild. Humor förutsätter att det finns tabun och gränser att överträda. Att försöka definiera vad som är svenskhet, i samma stil som Åke Daun kan ses som ett tabu vilket kritiken mot honom visar. Att stereotypisera en grupp, i det här fallet svenskar, kan också anses vara ett tabu. Båda dessa tabun överträds i Sveriges självpresentation i ESC, ändå accepteras det av både den svenska och den europeiska publiken. Humorn fungerar som en skyddsvägg mellan avsändaren och tabut och legitimerar gränsöverträdandet (Jönsson & Nilsson 2014:11).

22

Ett enat Europa

Varje år sedan 2002 har värdlandet fått välja en slogan som ska genomsyra det årets tävling i både känsla och estetik. Sloganen blir en symbol för ESC men valet av budskap blir också ett sätt för värdlandet att förmedla deras godhet. Sveriges slogan 2013 var ”We Are One” för att hylla den unika bredd av kulturer och mångfald som sluts samman i ESC. 2016 var sloganen ”Come Together” för att visa på hur viktigt det är med ett enat Europa, lika viktigt idag som när tävlingen startade som en reaktion på splittringarna efter andra världskriget.19 Att välja slogans med tydliga budskap om ett enat Europa är inte unikt för Sverige. Till exempel valde Ukraina 2017 det tydliga temat ”Celebrate Diversity”, medan Azerbajdzjan 2012 hade ”Light Your Fire” vilket inte ger en lika tydlig bild av vad det innebär. Att Sverige har valt dessa teman för sina produktioner behöver nödvändigtvis inte betyda så mycket mer än att de anpassar sig till ESC:s format. Men det ger en första inblick i Sveriges bild av Europa inom ESC:s inramning.

Kombinationen av att presentera en bild av Sverige och svenskhet och samtidigt stå upp för ett enat Europa finns med i både ESC 2013 och 2016. Men det är tydligt att det första året främst fokuserar på Sveriges självpresentation medan det senare har ett större fokus på Europa som enhet. Redan i inledningspresentationen i finalen 2016 tar programledarna upp vikten av ett enat Europa:

Måns: This competition was created in 1956 to unify a continent torn apart by war. And right now, Europe is facing darker times. That reminds us just how important this evening actually is. Petra: Because tonight we set aside all the differences that we might have and unite through our love for music. This is what is so beautiful about this contest, and exciting.20

Det kan finnas flera bidragande faktorer till det skiftande fokus mot Europa. Två möjliga faktorer är dels att när ESC ska arrangeras för andra gången på fyra år måste det finnas ett nytt upplägg för att upprätthålla publikens intresse. Den andra faktorn kan vara flyktingkrisen 2015 som påverkade både Sverige och hela Europa, vilket även lyfts fram i en mellanakt 2016:

19 https://eurovision.tv/story/a-decade-in-themes (hämtad 2019-12-19).

20 Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14.

23

Petra: Right now, Europe is facing one of its most difficult challenges in a very long time. Måns: Not only in Europe, around the world 60 million people are at this moment refugees in search for a new home. Petra: We are very proud to present “the grey people”.

”The Grey People” är ett dansnummer som tillägnas folk på flykt. Dansarna är barn och vuxna som är täckta i gråa kläder och grått smink. De slits ifrån varandra, återförenas, tar sig över hav och vissa verkar inte överleva. Det avslutas med att dansarna tvättar bort det gråa från ansiktet, går ut i publiken och tar deras händer. Sen lyfter hela arenan händerna tillsammans.21

Även om talet om hur viktigt det är med ett enat Europa inte är en lika uttalad presentation av Sverige som till exempel föreställningarna som visas i ”Swedish Smörgåsbord” så är det en del av Sveriges presentation av sig själv. Att Sverige tar tid från möjligheten att marknadsföra sitt eget land och istället fokuserar på hela Europa är inte något märkvärdigt i sig. Att visa upp ideal om ett enat Europa är lika naturlig del av ESC:s inramning som nationalismen är. Men det finns samtidigt inget krav på att göra det, så målet med framträdandet är rimligtvis att vilja visa upp sig som ett omtänksamt land som värnar om alla Europas nationer. Hur framförandet av Me, jaget som objekt, överensstämmer med den subjektiva självbilden I går inte att avläsa utifrån materialet. Alla spelar mer eller mindre en roll i presentationen av sig själva för att möta publikens förväntningar. Goffman använder begreppen cynisk och uppriktig för att beteckna hur väl aktörens presentation överensstämmer med jaget. Den cyniska aktören tror inte själv på sitt eget agerande medan den uppriktiga aktören tror att agerandet överensstämmer med jaget (Goffman 2009:25).

Var på skalan mellan cynism och uppriktighet Sveriges tal om ett enat Europa ligger är svårt att säga. Kanske hade I – den svenska publiken valt att inte acceptera sitt framträdande om det hade rört sig om ett cyniskt sådant. Men att ha en cynisk inställning till sitt agerande är inte att likställa med oärlighet. En aktör kan vara cynisk i sitt agerande för att det gynnar samhället eller publiken och därför acceptera att det inte fullt ut återspeglar ens egen självbild. När Sverige talar om ett enat Europa och publiken accepterar det som sägs har Sverige påverkat publiken samtidigt som Sverige speglar sig i publikens reaktioner och påverkas utifrån det. Alltså kommer talet från Sverige om vikten av att hålla ihop ett fredligt Europa påverka både

21 Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 1, 2016-05-10.

24 publiken och Sveriges egen självbild. Här blir även Sveriges dubbla roller som värdland för ESC tydligt. Sverige pendlar mellan att bidra till upprätthållandet den svenska föreställda gemenskapen samtidigt som talet om Europa som enhet bidrar till skapandet av en europeisk föreställd gemenskap. På samma sätt som Sverige som nation upprätthålls genom en föreställd gemenskap och skapar gränsdragningar till andra länder så skapas det en föreställd gemenskap som upprätthåller Europa som världsdel och som skiljer sig från Amerika, Asien, Afrika, Oceanien och Antarktis. De egenskaper som gemenskapen bygger på inte är lika självklara inom en världsdel som inom en nation. Européer kan till exempel inte mötas i ett officiellt gemensamt språk eller gemensamma lagar. Men de värderingar som lyfts fram i både olika slogans för tävlingen och i det Petra Mede och Måns Zelmerlöw säger om att Europa står inför stora utmaningar blir gemensamma värderingar för hela Europa som används som gemensam egenskap för hela världsdelen. Det skapar ett vi – ett Europa.

25

Världens mest kända svenskar

Under ESC 2013 och 2016 väljer Sverige att ofta lyfta fram internationellt kända svenska personer, låtar och andra populärkulturella fenomen. Det här kapitlet diskuterar hur de svenska kändisarna blir symboler för Sverige och varför de är så frekvent förekommande i Sveriges presentation av sig själv.

Kända symboler

”Redan dagen efter Loreen kammat hem sin vinst började förberedelserna mot detta jätteevenemang och en nöt att knäcka var förstås hur ska vi få in världens mest kända svenskar i programmet?” inleder kommentator Josefine Sundström i finalen av Eurovision Song Contest 2013 samtidigt som en drönare filmar Malmö ovanifrån. Zlatan Ibrahimovic visas på en storbildsskärm som är placerad på utsidan av skyskrapan Turning Torso, ”Welcome to Sweden and my hometown Malmö” säger Zlatan. Drönarbilderna dyker ner i Malmö arena där en kör sjunger en specialskriven Eurovision-låt av Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Avicii.22 Under de första sju minuterna av finalen omnämns fyra av Sveriges internationellt mest kända personer.

Förekomsten av internationellt kända svenskar är frekvent även före och efter inledningen ovan. I Sveriges självpresentation blir kändisar tydliga symboler. Interaktion mellan människor bygger på en uppsättning av olika symboler, som är ett viktigt begrepp i interaktionismens teoribildning. Alla meningsbärande enheter kan ses som symboler för någonting som vill förmedlas. Det som alla symboler har gemensamt är att de förmedlar mycket mer betydelser än vad som syns på ytan. (Öhlander 2017:83). Finalen 2013 inleds alltså med Björn och Benny, Avicii och Zlatan, som alla symboliserar olika saker utöver att de är kändisar från Sverige. Björn och Benny från ABBA besitter den största framgången i ESC:s historia och är personerna bakom Waterloo som 2005 blev framröstad av fansen till

22 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18.

26 den bästa låten som någonsin tävlat i ESC.23 Avicii var vid tidpunkten en av världens största DJ:s med hits som spreds över hela världen. Zlatan är en av de mest namnkunniga i världens största sport. Den här beskrivningen av personerna är det som finns redan på ytan, det är fyra jättekända personer. När Sverige gör dem till symboler i sin självpresentation symboliserar de att Sverige är de mest framgångsrika i ESC:s historia, att Sverige är världsledande när det kommer till ny musik och att Sverige är framgångsrika även utanför musiken, till exempel inom sport. På samma sätt som vinnarlåten i ESC snarare representerar ett land än en artist blir de internationellt kända svenskarna och all deras framgång synonymt med en framgång för Sverige.

Internationell nationalitet

I sändningarna 2013 visade Sverige upp internationellt kända svenskar från alla möjliga områden, till exempel Pippi Långstrump, IKEA, Ingemar Bergman och Lisbeth Salander. I 2016 års produktion är det en tydligare fokusering på att lyfta fram den framgång som svensk musikexport har och länge har haft. Finalen 2016 inleds med att alla länders tävlande gör entré på en catwalk medan ett musikmedley från svenska internationellt kända dj:s, såsom Swedish House Mafia, Avicii och Alesso spelas upp. Även om de svenska ESC-vinnarna genom historien och andra framgångsrika prestationer från Sverige i ESC nämns flertalet gånger under sändningarna 2016 så är den svenska musikexporten, som inte har någon koppling till ESC, ständigt närvarande.

Petra: We are about to close the [telephone] lines. Are you ready because this is Eurovision tradition. It’s time for the final countdown! (Det svenska rockbandet Europe står på en förhöjd plattform vid sidan av programledarna som lyses upp och de börjar spela introt till deras världskända låt The Final Countdown) Petra: NO, NO what are you doing? This is impossible! Måns: This often happens in Sweden. Petra: Yes, it’s very unfortunate.24

Den korta sketchen mellan Petra Mede och Måns Zelmerlöw kan ses endast som ett roligt inslag, men det är samtidigt en av flera presentationer av framgångsrik svensk musikexport. I

23 https://eurovision.tv/story/abba-tribute-a-huge-success (hämtad 2020-01-04).

24 Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 2, 2016-05-12.

27 finalen 2016 knyts säcken med den svenska musikframgången ihop med ett inslag som presenteras av programledarna:

Petra: This is a show that celebrate popular music in all shapes and forms, in all genres and from all cultures. And let us stay on this subject for a few more minutes. For decades the pop scene has been dominated by the US and the UK but in recent years this small country up in the north that we call Sweden has emerged as a force to be reckoned with. Yes, we are not just smörgåsbord and Social democrats we also love a catchy tune.25

Det som Petra Mede påpekar ovan – att ESC firar musik i alla former och från alla kulturer, är en del av tävlingens inramning. En del av grundtanken med ESC är att Europas länder ska komma samman genom att de olika länderna delar med sig av sitt lands musikaliska kultur. En stor del av vad som kännetecknar tävlingen är inslagen av nationella särdrag i de musikaliska bidragen, till exempel genom inhemska instrument, språk eller uttryck. Alf Björnberg (2013) diskuterar i sin forskning att Sverige ofta får kritik internationellt för avsaknaden av nationellt signum i sina bidrag då det inte fullt ut överensstämmer med tävlingens grundidé. Sveriges bidrag anses snarare vilja passa in i en internationell musikkultur än i en nationellt särpräglad sådan (Björnberg 2013:204). USA och Storbritannien har länge varit de största producenterna av bred, modern popmusik. Petra Mede räknar i citatet ovan in Sverige till en treenighet av de största länderna för modern musikexport. Den breda popmusiken som produceras av USA, Storbritannien och Sverige står i kontrast till mycket av den inhemska folkmusik som uppmuntras i ESC. Trots kritiken om avsaknaden av nationell särprägel i de svenska tävlingsbidragen så bör det nämnas att Sverige har nått topplaceringar i tävlingen nästan varje år det senaste decenniet. Det är tydligt att Sverige här vill visa att trots kritiken så är Sverige musikaliskt framgångsrika, både i ESC och långt utanför den. Presentationen av inslaget fortsätter:

Måns: The 6th of April 1974 turned out to be an historical date in our country's musical journey when the band Blue Swede with Björn Skifs become the first ever Swedish artist to reach the number one spot on the American billboard. Petra: And on the exact same date Sweden won their very first Eurovision Song Contest with a group called ABBA.26

25 Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14.

26 Ibid.

28

Inslaget som visas kallas ”42 years of music in 4 minutes” och är ett ihopklipp av korta sekvenser från svenska låtar som har nått framgångar utomlands. Det börjar med Blue Swedes och ABBA från 1974 och leder fram till svensk pop och rock från 2010-talet. Även om Sveriges sex tidigare vinnarbidrag i ESC är med i inslaget så har det i övrigt ingenting i med tävlingen att göra. Det är en uppvisning av svensk, exporterad populärmusik. Efter inslaget säger Petra Mede ”Yes that was some unforgettable moments in Swedish music history”.27 Historieräkningen i inslaget börjar 1974, samma år som svensk popmusik för första gången slår igenom brett utomlands. I sin självpresentation väljer Sverige vilken bild av sig själva de vill lyfta fram och här väljer de bort att presentera en stor del av vad svensk musikkultur är, till förmån för den lilla delen av svensk musikkultur som är exporterad musik. Att visa upp modernitet, framgång och internationalitet går här före en presentation av svensk musik som den europeiska publiken vanligtvis inte möter eller känner till.

Att vilja vara internationella snarare än nationella var Sverige tidiga med i ESC. Under ESC:s tidiga år var reglerna kring vilket språk bidragen skulle framföras på inte reglerat. Det var mer eller mindre underförstått att det var landets egna språk som skulle användas. I tävlingen 1965 var Sverige först i ESC med att framföra hela sitt bidrag på annat språk än sitt nationalspråk. Operasångaren Ingvar Wixells låt Annorstädes vals översattes i ESC till Absent friend och han framförde den helt på engelska. Det väckte stora reaktioner hos europeiska tittare och hos produktionen och året därefter kom den första regleringen i tävlingen kring att bidragen skulle framföras på ländernas nationella språk. Sedan dess har reglerna om språket ändrats fram och tillbaka (Höglin 2002:53). Senaste ändringen gjordes 1999 vilket innebar att det återigen blev tillåtet att framföra bidraget på valfritt språk. Sverige har sedan dess endast ställt upp med bidrag som framförts med engelsk text. Även de bidrag som i svenska Melodifestivalen har vunnit med svensk text har översatts till engelska inför ESC, vilket kan ses som en symbol för Sveriges strävan efter internationalitet.

Global framgång och internationellt sound i svensk musik är en del av Sveriges Me – Sveriges kunskap om andras syn på landet, vilket de lär sig till exempel genom den kritik som riktas mot dem i ESC men också genom det faktum att mycket av musiken tas väl emot internationellt. Genom att spegla sig i andras syn på landet blir det en del av I – den egna

27 Ibid.

29 självbilden, vilket blir tydligt när Sverige musikmässigt jämför sig med USA och Storbritannien. I Sveriges självpresentation blir de internationellt välkända låtarna som många i den utomstående, europeiska publiken möjligtvis känner till, symboler för svensk framgång. De blir symboler som på ytan visar välkända, enskilda låtar men som en del av Sveriges självpresentation blir symboler för Sverige som lands internationella framgång inom musik. De blir också symboler för det som Sverige gör och kritiseras för i tävlingens inramning faktiskt funkar utanför den. Det moderna och internationella som kritiseras leder till framgång vilket kan tolkas som ett försvar mot kritiken. Sverige vill visa sig moderna, urbana och internationellt kulturella snarare än nationella.

30

Avslutande sammanfattning

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Utifrån syftets konkretiserande frågeställningar har jag ägnat ett analyskapitel åt varje fråga för att besvara dem.

Det första kapitlet Vi, Sverige besvarar frågan ” Hur konstrueras Sverige som en föreställd gemenskap i relation till andra länder inom ramarna för ESC?”. I ESC är det nationerna som står i centrum. Artisterna tävlar för sitt land, vinner för sitt land och det arrangeras av ett land. När programledarna pratar om Sverige görs det alltid i vi-form, som att Sverige som är avsändare av programmet är ett vi bestående av hela landet och dess invånare. En föreställd gemenskap bygger på att ett lands invånare känner en gemenskap till varandra trots att de aldrig kommer att mötas. När hela Sverige presenteras som avsändare, trots att det bara är en väldigt liten del av svenskarna som är involverade i produktionen bakom programmet, så blir ESC en gemenskap för alla svenskar som sitter och kollar på det i sina tv-soffor för de blir en del av den grupp som välkomnar resten av Europa hem till deras land. Det leder också till att det för den svenska publiken blir en tydlig uppdelning mellan vi och dem – vi svenskar och ni européer och allt som sägs i programmet blir en interaktion mellan dessa två grupper.

Andra kapitlet Det svenska jaget syftar till att besvara frågan ”Hur presenteras svenskhet och det svenska folket inom ramarna för ESC?”. Föreställningar om det svenska folket presenteras flera gånger i ESC. Genom främst humorinslag visas en stereotypiserad bild av svenskar upp, till exempel att de är introverta, konflikträdda och styrda av ”jantelagen”. Genom att presentera hur svenskar ”är” med hjälp av stereotyper och humor gör att Sverige kommer runt känsligheten av att försöka ringa in ett gemensamt beteende hos en hel nations invånare. För den europeiska publiken blir det lätt genom humor att förstå vilken bild som finns av svenskar och den svenska publiken kan identifiera sig genom att känna till stereotypen. Att Sverige presterar sin befolkning genom att skämta om deras mindre önskvärda egenskaper beror på den inramning som ESC har där lekfull nationalism är en stor del och inget land bör visa sig bättre än något annat. Med tanke på Sveriges redan höga status i sammanhanget så har de råd

31 att skämta på sin egen bekostnad och framställa svenskarna som relativt ocharmiga i sitt beteende. Men Sverige visar också upp en seriös sida av sig själv genom att återkommande ta upp vikten av ett enat Europa där alla är vänner och eftersom hela den svenska befolkningen står som avsändare till ESC så blir Sveriges godhet synonymt med svenskars godhet.

Det tredje och avslutade analyskapitlet Världens mest kända svenskar svarar på frågan ”Vilka symboler används i framställandet av Sverige och vad representerar de?”. Sverige lyfter flertalet gånger fram internationellt kända svenskar som symboler för Sverige. Symboler innebär att de förmedlar mer än vad som bara syns på ytan så när framgångsrika svenskar görs till symboler för Sverige blir deras framgång en del av Sveriges framgång. 2016 ligger ett stort fokus på att framhålla hur framgångsrika Sverige är när det kommer till musik. Detta visas genom att återkommande spela upp musik från svenska artister som har nått internationell framgång, trots att det inte har någonting med ESC att göra. Det finns en komplexitet i presentationen av svensk popmusik i ESC:s inramning. För trots att svensk musik är framgångsrik, både i och utanför ESC så får Sverige ofta kritik för att sakna nationellt signum i den. Att Sverige i sin självpresentation flertalet gånger ändå väljer att lyfta fram svensk musikexport istället för att visa en bredare bild av svensk musikkultur visar att de inte tar åt sig av kritiken om avsaknaden av nationellt signum, behovet av ett sådant verkar inte finnas hos Sverige själv. Istället presenterar de en motsatt bild av sig själva där det internationella blir en del av det svenska nationella.

I ESC:s grundläggande upplägg finns det en paradox i att ena Europa genom att låta dess beståndsdelar – nationerna, tävla mot varandra. Det blir tydligt i uppsatsens alla delar att värdlandet Sverige ständigt tvingas förhålla sig till denna paradoxala dubbelhet i sin aktörsroll, vilket den situationella inramningen i ESC kräver. Sverige tvingas hela tiden stå på två ben, ett som särskiljer Sverige och presenterar landet på ett önskvärt och positivt sätt och ett där Sverige framställs som lika bra som alla andra länder i Europa. Sveriges måste också hela tiden rikta sig inåt för att få den svenska publikens accepterande samtidigt som utåt för att erhålla den europeiska publikens accepterande. Det är inom denna specifika kontext som Sverige och svenskhet konstrueras.

32

Låt oss avslutningsvis likna det med att föreställningar av Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom en stor ”group discussion” mellan aktören Sverige, den svenska publiken och den europeiska publiken som hela tiden måste acceptera varandras presentationer och reaktioner.

33

Källor och litteratur

Tryckta källor

Anderson, Benedict 1993. Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos. Arvidsson, Alf 2001. Etnologi: perspektiv och forskningsfält. Lund: Studentlitteratur. Bohlman, Andrea & Polychronakis, Ioannis 2013. A Kaleidoscopic Vision of the Grand Prix. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song: Europe and Nation in the Eurovision Song Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc. Björnberg, Alf 2013. Invincible Heroes: The Musical Construction of National and European Identities in Swedish Eurovision Song Contest Entries. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song: Europe and Nation in the Eurovision Song Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc. Daun, Åke 1989. Svensk mentalitet: ett jämförande perspektiv. Stockholm: Raben & Sjögren. Ehn, Billy; Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1993. Försvenskningen av Sverige: det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur. Eriksen, Thomas Hylland (1998). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa. Goffman, Erving 2009. Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl. Stockholm: Norstedts. Höglin, Renée 2002. Engelska språket som hot och tillgång i Norden. København: Nordiska ministerrådet. Jones, Shannon & Subotic, Jelena 2011. Fantasies of power: Performing Europeanization on the European periphery. I: European Journal of Cultural Studies Vol. 14(5) s. 542-557. Jönsson, Lars-Eric & Nilsson, Fredrik 2014. Skrattet som fastnar. I: Jönsson, Lars-Eric & Nilsson, Fredrik (Red.). Skratt som fastnar: kulturella perspektiv på skratt och humor. Lund Studies in Arts and Cultural Sciences; Vol. 5. Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University. Kirgegaard, Annemette 2013. The Nordic Brotherhoods: Eurovison as a Platform for Partnership and Competition. I: Dafni Tragaki (red.), Empire of Song: Europe and Nation in the Eurovision Song Contest. Lanham: The scarecrow Press, Inc. Kyriakidou, Maria; Skey, Michael; Uldam, Julie & McCurdy, Patrick 2018. Media events and cosmopolitan fandom: ‘Playful nationalism’ in the Eurovision Song Contest. I: International Journal of Cultural Studies Vol. 21(6) s, 603-618. Lindgren, Simon 2009. Populärkultur: teorier, metoder och analyser. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. Mead, George Herbert 1976. Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos. Öhlander, Magnus 2005. Inledning. I: Öhlander, Magnus (red.). Bruket av kultur: hur kultur används och görs socialt verksamt. Lund: Studentlitteratur. Öhlander, Magnus 2017. Interaktionism. I: Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.), Tillämpad kulturteori. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

34

Tv-sändningar Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 1, 2013-05-14, 21:00-23:00, SVT1. Eurovision Song Contest 2013: Semifinal 2, 2013-05-16, 21:00-23:00, SVT1. Live: Studio Eurovision, 2013-05-18, 20:00-21:00, SVT1. Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18, 21:00-00:15, SVT1. Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 1, 2016-05-10, 21:00-23:05, SVT1. Eurovision Song Contest 2016: Semifinal 2, 2016-05-12, 21:00-23:05, SVT1. Studio Eurovision, 2016-05-14, 20:00-21:00, SVT1. Eurovision Song Contest 2016: Final, 2016-05-14, 21:00-00:30, SVT1.

Otryckta källor https://eurovision.tv/about/facts-and-figures (hämtad 2019-12-02). https://eurovision.tv/event/stockholm-1975 (hämtad 2019-12-02). https://eurovision.tv/event/stockholm-2016 (hämtad 2019-12-02). https://eurovision.tv/story/abba-tribute-a-huge-success (hämtad 2020-01-04). https://eurovision.tv/story/a-decade-in-themes (hämtad 2019-12-19).

35

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se