I think we should have a group discussion about it Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest Magdalena Sahlén Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 15 hp Etnologi – kandidatkurs Höstterminen 2019 Handledare: Maryam Adjam I think we should have a group discussion about it Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest Magdalena Sahlén Sammanfattning När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa. Nyckelord Eurovision Song Contest, Sverige, svenskhet, föreställd gemenskap, lekfull nationalism. Innehåll Inledning ...................................................................................... 1 Bakgrund ......................................................................................................... 1 Syfte och frågeställningar ................................................................................... 3 Teori och begrepp .............................................................................................. 3 Jaget och självpresentation .............................................................................. 3 Nation och nationalism .................................................................................... 5 Tidigare forskning .............................................................................................. 6 Material och metod ............................................................................................ 9 Urval .............................................................................................................. 11 Reflexiv diskussion ........................................................................................... 11 Disposition ...................................................................................................... 12 Vi, Sverige ................................................................................... 13 Det svenska jaget ....................................................................... 17 Möjligheter till självpresentation ......................................................................... 17 Konstruerandet av svenskhet ............................................................................. 20 Ett enat Europa ................................................................................................ 23 Världens mest kända svenskar .................................................... 26 Kända symboler ............................................................................................... 26 Internationell nationalitet .................................................................................. 27 Avslutande sammanfattning ....................................................... 31 Källor och litteratur ..................................................................... 34 Tryckta källor ................................................................................................... 34 Tv-sändningar .................................................................................................. 35 Otryckta källor ................................................................................................. 35 Inledning Eurovision Song Contest (ESC) hölls första gången 1956. Trots att tävlingen alltid har haft stränga regler mot att politiska åsikter framförs på eller av scenen av artister och programledare så startade allting som en politisk reaktion mot konflikter och spända relationer som fanns i Europa efter andra världskriget. Syftet var att ena Europa med hjälp av musik, vilket möjligtvis hände först efter kalla krigets slut på 1990-talet då flertalet östeuropeiska länder började medverka (Kirkegaard 2013:80). Än idag är idén om att ena Europa genom musik och delande av populärkulturella, nationella fenomen i högsta grad närvarande i tävlingen. ESC är unik i sin balansgång mellan tävling nationer emellan och enandet av desamma vilket följande studie kommer att ta tillvara på. Genom att analysera de presentationer av Sverige och svenskhet som framförs genom tal och handling i ESC då det arrangerades av och i Sverige 2013 och 2016 syftar uppsatsen till att undersöka hur svenskhet konstrueras i balansgången mellan nationalism och ett opolitiskt, enat Europa. Bakgrund Sedan starten av ESC 1956 har programmet gått från sju deltagande länder i en tävling som främst var avsedd för radio, till ett 40-tal deltagande länder med över 200 miljoner tv-tittare över hela världen. Sverige deltog i ESC första gången 1958 och har sedan dess deltagit i tävlingen varje år förutom vid tre tillfällen under 1960- och 1970-talet, då främst på grund av en kritisk inställning till tävlingen från olika håll inom landet. Varje deltagande år, förutom det första, har Sveriges representant i ESC utsetts genom en tv-sänd tävling och från 1967 har det varit under Melodifestivalens flagg (Björnberg 2013:205). Tävlingsmässigt ligger Sverige i framkant i antal vinster, bara Irland har fler med sina sju segrar över Sveriges sex.1 Det är tack vare dessa sex vinnarbidrag som Sverige har fått möjligheten att arrangera tävlingen lika många gånger. Även som värdland nådde Sverige tidigt framgång. Lill Lindfors var programledare för tävlingen i Sverige 1985 och blev senare framröstad av fansen till den bästa programledaren i ESC under 1980-talet. Programledarna som analyseras i denna uppsats är Petra Mede, som ensam ledde tävlingen 2013 och tillsammans med Måns Zelmerlöw 2016. 1 Svenska ESC-vinnare: ABBA 1974, Herreys 1984, Carola 1991, Charlotte Nilsson (nu Perrelli) 1999, Loreen 2012, Måns Zelmerlöw 2015. 1 De fick ta emot samma titel när motsvarande röstning gjordes för åren 2010–2016.2 Sverige har därigenom erhållit status i ESC både som tävlande och som värdland vilket i sin tur påverkar vilka möjligheter de har till acceptans i sitt arrangerande av tävlingen, vilket kommer framgå i analysen av Sveriges självpresentation. ”By winning this contest you get the chance to host a show you can’t afford, but then sell your country trough song and dance”3 sjunger Petra Mede i det skämtsamma sång- och dansuppträdandet Swedish smörgåsbord från en mellanakt i ESC 2013. Att sälja in sitt land genom sång och dans är vad som ligger till grund för den här uppsatsen. Att vinna ESC innebär att tävlingen nästkommande år kommer att arrangeras av och i vinnarlandet, med undantag från Australien som sedan 2015 deltar i tävlingen. ESC är en av världens största tv- sändningar som förutom i Europa även har sänts i bland annat Kina, USA och Australien. Att vara värdland ger en möjlighet att visa upp sitt land på ett önskvärt sätt för hela världen. Utöver själva tävlingsmomentet och de tävlande bidragen så är det upp till värdlandet att forma showen så som de vill att den ska vara. Programledare, mellanakter, utformning av scen, arena och tema bestäms och utformas av värdlandets produktion. I takt med att tävlingen har ökat i storlek och popularitet har det även blivit större fokus på programmet som en show istället för bara en musiktävling. Värdlandet ges alltså mycket fritt utrymme och en stor arena för att sprida sitt budskap och sälja in sitt land. Samtidigt måste de hela tiden förhålla sig till ESC:s föreställning om ett enat Europa där inget land bör visa sig bättre än något annat. Nationer används både som enande och som särskiljande element i ESC:s inramning. Värdlandet och programledarna tilldelas dubbla roller där de både ska framhålla sitt land samtidigt som de ska vara en del av ett jämlikt Europa. De ska också bjuda in och väcka intresse hos en utomstående, europeisk publik samtidigt som deras framträdande och självpresentation ska bli godkänt av den egna, nationella publiken. Hur Sverige och svenskhet konstrueras, reproduceras och presenteras i denna unika inramning och under dessa villkor är vad som intresserar mig i denna studie. 2 https://eurovision.tv/story/maans-petra-are-your-favourite-presenters-from-2010-2016 (hämtad 2019- 12-11). 3 Eurovision Song Contest 2013: Finalen, 2013-05-18. 2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Materialet består av tv-sändningar från 2013 och 2016, då Sverige gavs chansen att presentera sig inför hela världen. Hur presenteras ett helt land inför en hel värld? Hur går denna presentation ihop med ESC:s ambition att förena nationer? Och vilka delar väljs ut som viktiga att lyfta fram i presentationen av Sverige? Uppsatsen syftar inte till att befästa vad som är svenskhet och inte. Den fokuserar på att undersöka vad som lyfts fram i