Nilecity 105,6 Och Det Samtida Svenska Medielandskapet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap NileSverige NileCity 105,6 och det samtida svenska medielandskapet Niclas Fors Juni 2008 C-uppsats/10/C Filmvetenskap Filmvetenskap C Bengt Bengtsson Innehållförteckning INLEDNING .............................................................................................................................. 3 Bakgrund .................................................................................................................................................................... 3 Syfte och fågeställningar ........................................................................................................................................... 3 Metod och material ................................................................................................................................................... 4 KILLINGGÄNGET ................................................................................................................... 5 DEN SVENSKA SAMTIDEN OCH HISTORISK BAKGRUND ........................................ 6 SYNOPSIS NILECITY 105,6 ................................................................................................. 10 KARAKTÄRSTUDIE ............................................................................................................. 12 Percy Nilegård ......................................................................................................................................................... 12 Weiron ...................................................................................................................................................................... 13 NILECITY 105,6- GENRE, SAMTID OCH IDEOLOGI .................................................. 15 DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING ........................................................................ 19 REFERENSFÖRTECKNING ................................................................................................ 23 Filmkälla ................................................................................................................................................................... 23 Litteratur .................................................................................................................................................................. 24 2 Inledning Bakgrund NileCity 105,6 hade TV-premiär 1995. Då hade det gått två år efter den kommersiella reklamradions intåg och den socialdemokratiska regeringen hade just återkommit till makten efter tre år i opposition året innan. Serien sändes i 6 halvtimmeslånga avsnitt. Att driva med samtiden eller med en samtida företeelse har alltid funnits i inom den mänskliga historien. Framför allt har det alltid varit populärt driva med politiska element. Ett klassiskt exempel är Charles Chaplins Diktatorn från 1940 där han drev med nazismen, andra världskriget och med Hitler, vilket inte var helt rumsrent på den tiden under den pågående Andra världskriget då få kunde tänka sig våga riskera att provocera nazisterna vilket drabbade även en del andra samtida spelfilmer med antityskt innehåll genom antingen direkt eller indirekt censur. Diktatorn hade till exempel inte Sverigepremiär förrän 1945. Ett annat exempel på en film som driver med sin samtid är Stanley Kubricks Dr. Strangelove som dels driver med politiken kring Kalla kriget och rådande Mccarthyismen och även med exilnazister. Syfte och fågeställningar Syftet med uppsatsen är ta reda på hur TV-serien NileCity 105,6 framställer liberalismen och socialismen i samband med den samtida kontexten och med TV-seriens dramaturgi. Uppsatsen är alltså av analyserande art och därför kommer den att ta upp kontexten från både det historiska och ideologiska perspektiv. Fokusen tidsmässigt avhandlas under 1990-talets första hälft. Där avhandlas framför allt om hur det svenska mediesamhället inom radio och TV förändras under tidsperioden från public-service-företagens monopolställning till kommersialiseringen av medierna ifråga. De specifika frågeställningarna formuleras följande: – Hur relateras NileCity 105,6 till den historiska kontexten i samband med de ideologiska förändringarna i samtiden? 3 – På vilket sätt skildras ideologiska konflikter i NileCity 105,6?1 – På vilket sätt uppfyller karaktärerna sin funktion i de ideologiska konflikterna? Metod och material Till uppsatsen använder jag följande böcker: Solkenslandet (Red. Erik Hedling, Ann-Kristin Wallengren), Sex, såpor och svenska krusbär (Leif Furhammar), Classical Hollywood Comedy (Kristine Brunovska Karnick och Henry Jenkins) och Laughter in the Living Room (Michael V. Tueth), The Television Genre Book (Red. Glen Creeper) och Kampen om monopolet (Stig Hadenius). Solskenslandet är en antologi om svensk film från det senaste decenniet. Sex, såpor och svenska krusbär är en bok som avhandlar kommersialismens intåg inom svensk television. Classical Hollywood Comedy är bok om komedifilmer från Hollywood med fokus på äldre film. Laughter in the Living Room är en bok om komedisserier. The Television Genre Book är en antologi om televisionens genrer. Kampen om monopolet avhandlar public-service- monopolet inom Radio och TV från dess uppkomst till dess upplösning. Själva forskningsobjektet som uppsatsen avhandlas kring är TV-serien NileCity 105,6 från 1995 och själva metoden går ut på analytisk granskning utav TV-serien ifråga och sätta in den i en historisk kontext. 1 Liberalism, som syftas till nyliberalism, och socialism, som syftas till marxistisk socialism. 4 Killinggänget Killinggänget, som ligger bakom NileCity 105,6, består av Robert Gustafsson, Jonas Inde, Andres Lokko, Martin Luuk, Johan Rheborg och Henrik Schyffert. Förutom NileCity 105,6 (1995) ligger Killinggänget även bakom TV-serierna I manegen med Glenn Killing (1992), Percy tårar (1996), Fyra små filmer (Gunnar Rehlin – en liten film om att göra någon illa, Ben & Gunnar – en liten film om manlig vänskap, På sista versen – en liten film om döden och Torsk på Tallin – en liten film om ensamhet) (1999) och långfilmen Fyra nyanser av brunt (2004). I manegen med Glenn Killing, NileCity 105,6 och Percy tårar regisserades av Walter Söderlund medan Fyra små filmer och Fyra nyanser av brunt är regisserad av Tomas Alfredson. Huvudkaraktärerna Glenn Killing, spelad av Henrik Schyffert, och Percy Nilegård, spelad av Johan Rheborg, i I manegen med Glenn Killing är även huvudkaraktärer i NileCity 105,6. Percy tårar följer upp en del från NileCity 105,6, dels om Percy Nilegård som går vidare till sina nästkommande entreprenörsprojekt i sin iver av att tjäna snabba pengar, hur skrupelfritt tillvägagångssätten än är, samtidigt han går på terapi hos en bitter knarkande finskbrytande psykolog, som har blivit trött på sitt jobb och sina klienter, och dels en vidare granskning av Mediesverige. Denna gång handlar granskningen om framförallt strävan av att synas och märkas inom medierna till nästan vilket pris som helst. En annan likhet mellan NileCity 105,6 och Percy tårar är att serierna även driver med den samtida populärkulturen som till exempel parodier av musikvideor, exempel i NileCity 105,6 kan nämnas Popsicle och Nordman och i Percy tårar Pulp och Prodigy. 5 Den svenska samtiden och historisk bakgrund 1993 hade den reklamfinansierade kommersiella radion premiär i Sverige efter beslut av den dåvarande borgerliga regeringen. Innan dess var det bara public-service-radion som hade tillstånd för att sända radio i Sverige sedan 1925, då Radiotjänst startade sina sändningar. Det förekom även försökssändningar för allmänheten så tidigt som 1921. Det var under en utställning i Luleå vid samband med firande av stadens trehundraårsjubileum där bland attraktionerna fanns radiomottagare. Man kunde då mot avgift lyssna på radiosändningar från Boden som sändes på försök av statliga telegrafstyrelsen och privata Svenska Radioaktiebolaget.2 1922 samlades de statliga telegrafstyrelserna från Sverige, Danmark och Norge till en gemensam konferens i Köpenhamn. Man enades om att sändningarna bör ske i statlig regi. Finlands motsvarighet var inte närvarande vid konferensen men hade inga invändningar när Finlands och Sveriges telegrafstyrelser hade sammankomst i Helsingfors februari 1923.3 En skrivelse till svenska regeringen februari 1923 avslog samtliga koncessionansökningar. Telegrafstyrelsen såg det nya mediet som ett verktyg som man kunde dels kunna lindra ”tråkigheten i landsbygden” och dels få betydelse på landets kulturella utveckling. Man fastslog att ett enda företag bör få tillstånd till koncession som en rationell och billig lösning. Radiotillverkarna och TT skulle få representanter i det nya bolaget för att garantera kvalité både på sändningarna och tekniken. Och finansieringen skulle ske genom apparat- och licensavgifter med att som skäl ansåg att annonsörerna inte var intresserade av glesbygden och att inte konkurrera med pressen kring reklam.4 Under den borgerliga regeringen med folkpartisten Birgit Friggebo som kulturminister jobbade man med liberaliseringen av medierna. Där ansåg man som motivering med privatradions införande 1993 med att de lokala privata radiostationerna skulle ge större utrymme för mångfald och yttrandefrihet och att privatradion skulle få lokal förankring och en självständig ställning. Vid riksdagsbeslutet 1993 som resulterade i avskaffandet av SR:s sändningsmonopol sattes villkor på de koncessionstillstånden som auktionerades om att radiosändningarna skulle bestå eget framställt material och sändningstid på åtta timmar om dygnet.