Litteraturen I Norden 2017: Henrik Wivel Lars Bukdahl Mervi Kantokorpi Gustaf Widén Úlfhildur Dagsdót
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
NORDISK TIDSKRIFT 2018 – HÄFTE 3 NORDISK NORDISK TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVEN AVUTGIVEN LETTERSTEDTSKA SEDAN 1878 FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. AVc NordiskLETTERSTEDTSKA säkerhet – Nya prövningar:FÖRENINGEN För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder l Litteraturen i Norden 2017: Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. l Henrik Wivel c Jan-Erik Enestam Redaktionen: l Lars Bukdahl Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12. c Guðmundur Árni Stefánsson Redaktionssekreterare: Fil.kand. Lena Wiklund l Mervi Kantokorpi Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm. c Teija Tiilikainen Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72. l Gustaf Widén E-post: [email protected] c Carolina Vendil Pallin l Úlfhildur Dagsdóttir c Michael Moore Huvudredaktör och ansvarig utgivare: l Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta. c Hans Bengt H. SundeliusSkei Tel 0158-137 89 (bostaden). E-post: [email protected] l Therese Eriksson c Grönländska val Dansk redaktör: l Kriminalromanen i Norden: Sverige Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum. l c FN:sIntervju reformering med Víkingur i nordiskt Heiðar perspektiv Ólafsson Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected] l c FöreningenJämställdheten Norden i Norden inför 100-årsjubiléet Finländsk redaktör: Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla. l c IntervjuBokessä: med Tre Nationalmuseums böcker om Berit SusannaÅs Pettersson Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected] Isländsk redaktör: STOCKHOLM Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik. Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected] nn Ny serie i samarbete med Föreningen Norden nn n n Ny serie i samarbete med Föreningen Norden n n Norsk redaktör: 2018 • Häfte 3 Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo. Tel 22-85 4145. E-post: [email protected] Årg. 85 • 2009 • Häfte 2 NORDISK TIDSKRIFT 3/2018 INNEHÅLL Artiklar Tema Litteraturen i Norden 2017: Et svigt af fællesnordisk sprog og identitet. Henrik Wivel ................. .233 Saa åpenede stratosphæren seg – Årets danske skønlitteratur 2017. Lars Bukdahl. 237 Poesi och prosa söker brytningar. Finsk litteratur 2017. Mervi Kantokorpi .... .245 Glömda röster i tystnadens arkeologi. Finlandssvensk litteratur 2017. Gustaf Widén ................................................. .253 Skuggor och skyltfönster. Det isländska bokåret 2017. Úlfhildur Dagsdóttir. ..... .261 Et bokår med et par høydepunkter. Litteraturen i Norge 2017. Hans. H. Skei .... 269 Dystopierna står som spön i backen. Den svenska litteraturen 2017. Therese Eriksson . ............................................. 281 Kriminalromanen i Norden: 5. Sverige. Från äventyr och pusselmysterier till samhällskritiska polisromaner, starka kvinnor och genrehybrider. Kerstin Bergman . ............................................. 289 Kan FN reformeras? Jouni Laaksonen ................................... 303 Hundraåringen som klev ut genom fönstret och startade om. Sinikka Bohlin .... 309 NT-Intervjun Ljus och färg i Nordens skattkammare. Samtal med museichefen Susanna Pettersson. Lena Wiklund. ............................... 315 * * * För egen räkning Nordkalottkonferenser i närmare 60 år. Vad har uppnåtts, hur ser framtiden ut? Henrik Wilén .....................................................321 Krönika om nordiskt samarbete Illiberala krafter hotar det nordiska samarbetet. Anders Ljunggren ......... 325 * * * Letterstedtska föreningen Bertil Jobeus. In memoriam. Claes Wiklund ...............................329 * * * Bokessä Ingmar Bergmans skrifter – Ett utgivningsprojekt till hundraårsdagen. Astrid Söderbergh Widding ...................................... 331 Kring böcker och människor Vetenskap och politik. Sex svenska statsvetare. Björn von Sydow.. .......... 337 Solid biografi om André Bjerke til 100-årsmarkeringen av dikterens fødsel. Hans H. Skei ................................................. 340 Djup inblick i svensk diplomati. Anders Lidén ser tillbaka. Henrik Wilén. .... .342 Torgslaget i Kristiania 1829. Per Thullberg.. ........................... 345 * * * Register över författare omnämnda i Nordisk Tidskrifts översikter om Litteraturen i Norden 2017. Lena Wiklund .......................... 347 * * * Sammanfattning ................................................. 351 Tiivistelmä ...................................................... 352 ISSN 0029-1501 Tryck: Tellogruppen AB, Söderköping Sprog og identitet 233 HENRIK WIVEL ET SVIGT AF FÆLLESNORDISK SPROG OG IDENTITET Københavns Universitet er Danmarks ældste og landets største. Måske af samme grund er visdommen på institutionen både uendeligt dyb og ikke mindre uudgrundelig. Universitetet er igennem en lang årrække, og under skiftende danske regeringer, blevet udsat for besparelser. I de seneste år er universitetet i lighed med de øvrige bærende uddannelses- og kulturinstitu- tioner i Danmark, som Det Kongelige Bibliotek, Statens Museum for Kunst, Rigsarkivet og Nationalmuseet, blevet pålagt en årlig budgetbesparelse på to procent. På universitetet har det betydet, at fag og institutter er blevet enten nedlagt eller fusioneret. Det er ikke sket efter et princip om væsentlighed, men efter et princip om popularitet; det i Danmark såkaldte ”taxameterprincip”, hvor de offentlige bevillinger gives efter, hvor mange studerende, der gennem- fører et studium og hurtigst kommer ud som nyslåede kandidater. Ud over at ”taxameterprincippet” er fagligt korrumperende, fordi det til- skynder lærere og censorer til at lade flest muligt studerende bestå, uanset kvaliteten af deres præstationer, er det også fagligt uforsvarligt, fordi det favoriserer store og populære fag, hvor mange studerende efter kun tre år kan komme ud som bachelorer. Fag med længerevarende studieforløb, og fag, der kræver særlige både forskningsmæssige og sproglige kompetencer, har universitetsledelsen derfor foreslået må lukke. Ikke mindst fordi fagene ikke søges af det overvældende flertal af studerende, men netop søges af stu- derende med særlige ambitioner. Specialisterne. Ser man historisk på det, er det specialisterne, der har skabt de forskningsmæssige gennembrud og evnen til at forstå historien og udvikle en faglig og almen dannelse på et højt niveau. Atomfysikeren Niels Bohr ville eksempelvis i dag ikke have haft interesse for Københavns Universitets ledelse. Principperne for kvantemekanikken spiller dårligt sammen med ”taxameterprincippet”. Disse forhold synes ikke at bekymre Københavns Universitets ledelse. Uddannelsesinstitutionen er i fuld gang med at lukke ned for forskningen i den grundlæggende kulturarv og dermed for fundamentet for hele vor vestlige civilisation. Det gælder ikke mindst inden for humaniora. Det er adskillige år siden, at universitetet afskaffede Filosofikum og dermed en obligatorisk indføring i klassisk sprog og filosofi for enhver ny studerende. Men det er kun få år siden at samme universitet foreslog at nedlægge undervisningen, fagene og dermed på sigt forskningen i de antikke sprog, oldgræsk og latin. Dermed ville ingen i Danmark inden for en overskuelig årrække længere kunne læse Nordisk Tidskrift 3/2018 234 Henrik Wivel vor kulturs grundtekster og primære fortællinger, eksempelvis Bibelen og Homers epos, ligesom forståelsen af de filosofiske grundbegreber med tiden ville forsvinde. I indeværende år er turen så kommet til de nordiske sprog, de nord- iske grundtekster og dermed den fællesnordiske identitet og kulturforståelse. Københavns Universitets ledelse har foreslået, at der ikke længere skal under- vises i oldislandsk, moderne islandsk eller færøsk. Kurserne skal ikke længere udbydes fra de relevante institutter, herunder Instituttet for Nordiske Studier og Sprogvidenskab. Begrundelsen er igen ”taxameterprincippet”. Studierne tiltrækker ikke årligt hold på de 30 studerende, der er normen, og dermed er de ikke længere relevante for universitets ledelse, endsige de politiske beslut- ningstagere.