Catalogue of the Prone Burials in Viking Age Scandinavia

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Catalogue of the Prone Burials in Viking Age Scandinavia 2 Table – Catalogue of the prone burials in Scandinavia from Roman Iron Age to Viking Age Nr Grave field Region Country Period AD Grave Sex Age Grave goods Deviancy Orientation Remarks Literature Bannerslund 1 mark Nordjylland DK RIA ♂ maturus none W/E Sellevold et al. 1984, s. 40 Grøn et al. 1994, s. 14–15; Gardeła 2013a, s. 115–117; 2013b, adultus s. 131 2 Bogøvej Langeland DK VA P ♂ (30-40) knife stoning? E/W Toplak 2016a, s. 190 3 Græsbjerg Zealand DK RIA K ♀ adultus none Ne/Sw Sellevold et al. 1984, s. 55 Kjær Kristensen & Bennike 2001a; 2001b decapitation; double burial; decapitated male in prone Thäte 2007, s. 268 4 Kumle Høje Langeland DK VA F ♂ restraining? position above a supine burial Gardeła 2013a, s. 112; 2013b, s. 113 Sellevold et al. 1984, s. 76–77 Andersen 1993 Grøn et al. 1994, s. 151 Thäte 2007, s. 268 decapitation; double burial; decapitated male in prone Gardeła 2013a, s. 111; 2013b, s. 5 Lejre Zealand DK VA 55 ♂ maturus none restraining? W/E position above a supine burial 111–112 6 Lyregård Zealand DK RIA ♂ senilis none N/S Sellevold et al. 1984, s. 83 7 Maglebjerghøj Zealand DK MP 495 B ♂ maturus amber bead Ne/Sw Sellevold et al. 1984, s. 84 early 8 Masede Fort Zealand DK RIA Ø ? maturus none N/S Sellevold et al. 1984, s. 86 early adultus/ 9 Masede Fort Zealand DK RIA CC ? maturus none Ene/Wsw Sellevold et al. 1984, s. 86 early adultus/ 10 Masede Fort Zealand DK RIA HH ? maturus none Ene/Wsw Sellevold et al. 1984, s. 86 early 11 Masede Fort Zealand DK RIA MM ♂ maturus none Ne/Sw Sellevold et al. 1984, s. 86 early 12 Masede Fort Zealand DK RIA Ii ♂ maturus none N/S Sellevold et al. 1984, s. 88 13 Muldbjerg Zealand DK VA 900 ♂ maturus knife Nw/Se Sellevold et al. 1984, s. 88–89 14 Regnemark Zealand DK RIA 2 ♂? adultus none Sellevold et al. 1984, s. 95 early glass bead, razor, two decapitation; double burial; only one skeleton 15 Slusegård Bornholm DK RIA 309 ♂ adultus knives, awl, pottery restraining? S/N preserved Sellevold et al. 1984, s. 107 two bronze brooches, bronze hooks, glass early beads, knife, spindle 16 Slusegård Bornholm DK RIA 328 ? maturus whorl, pottery Nne/Ssw Sellevold et al. 1984, s. 107 double burial; male in prone position above a decapitated male in supine 17 Slusegård Bornholm DK RIA 989 ♂ maturus two knives, two iron awls Sse/Nnw position Sellevold et al. 1984, s. 114 18 Slusegård Bornholm DK RIA 996 ♀? juvenilis none Nne/Ssw Sellevold et al. 1984, s. 114 Sellevold et al. 1984, s. 131 19 Trelleborg Zealand DK VA 132 ? adultus none W/E Müller-Wille 1987, s. 77–82 3 late infans I 20 Tveje Merløse Zealand DK RIA 5 ? (4-5) none S/N face down contracted position Sellevold et al. 1984, s. 132 adultus/ late 900- maturus 21 Haug, Hadseløya Vesterålen N VA 1100 D1 ♀ (35-55) none Nw/Se Sellevold 1989 Blindheim & Heyerdahl-Larsen 1995, Nordre twisted posture; s. 130–132 22 Bikjholberget Kaupang N VA 274 ♂? none restraining? twisted or prone position? Stylegar 2007, s. 90–91 Blindheim & Heyerdahl-Larsen 1995, Nordre twisted posture; s. 130–132 23 Bikjholberget Kaupang N VA 275 ♂? none restraining? twisted or prone position? Stylegar 2007, s. 90–91 Blindheim & Heyerdahl-Larsen 1995, Nordre twisted posture; s. 130–132 24 Bikjholberget Kaupang N VA 276 ♂? none restraining? twisted or prone position? Stylegar 2007, s. 90–91 Albäcksbacken, 25 Maglarp Skåne S RIA no further information given Jacobsson 1984 sekundary stone cist burial in stone- 26 Algutsrum Öland S RIA A32:e none N/S layered pit Hagberg et al. 1991, s. 169–170 double burial; man (B 129) with weapons decapitation?; and moose antlers ('älgmannen') in Holmquist Olausson 1990 Adelsö parish, late adultus restraining?; supine position and decapitated(?) man Kjellström 2014, s. 48 27 Birka Uppland S VP/VA A 129 ♂ (20-30) none twisted posture ? (A 129) in prone position Toplak 2016a, s. 189 arabic coins (fragments), Arbman 1940, 1943, s. 251 Birka Adelsö parish, knife, leather pouche, Gräslund 1980, s. 26 28 Hemlanden 1C Uppland S VA Bj 724 ♀ bronze button W/E Toplak 2016a, s. 188 careless burial in small pit; three penannular dislocation of the skull (no Vallstena brooches, knives, signs of decapitation); parish, senilis whetstone, comb, key, iron objects (knives) across torso leaned against the wall, skull lying 29 Bjärge Gotland S VA 52/1992 ♂ (~63) padlock, 47 arabic coins the back Ne/Sw on legs Thunmark-Nylén 2000, s. 772 Vallstena parish, adultus 30 Bjärge Gotland S VA 112/1992 ♀ (~27) bead set, knife S/N Thunmark-Nylén 2000, s. 773 sword, knife, axe, belt Hejnum buckle, comb, bronze and stoning?; parish, iron objects, bridle, bones sword and knife across the 31 Bjärs Gotland S VP 18 ♂ (horse/dog?) back N/S Nordin 1891, s. 19–21 Hejnum parish, 32 Bjärs Gotland S VA 67 ♂? bangle, glass bead, knife S/N Thunmark-Nylén 2000, p. 381 Hejnum parish, 33 Bjärs Gotland S VA 78 ? knife E/W Thunmark-Nylén 2000, s. 382 adultus Hårding 1977, s. 11 34 Björkå Ångermanland S VA 34 (F) ♂ (25-35) none left hand and left foot missing ? Toplak 2016a, s. 189 Hemmendorff 1984 Kjellström 2014 late 765 +/- adultus decapitation; triple burial; cremation burial, two Zachrisson 2014, s. 78 35 Bollstanäs Uppland S VP/VA 100 A29F58 ♂ (17-22) none restraining? ? decapitated men in prone position above Toplak 2016a, s. 189 Hemmendorff 1984 triple burial; cremation burial, two Kjellström 2014 late 765 +/- adultus decapitation decapitated men in prone position above; Zachrisson 2014, s. 78 36 Bollstanäs Uppland S VP/VA 100 A29F59 ♂ (20-40) none restraining? ? teeth modifications Toplak 2016a, s. 189 Fröjel, adultus Carlsson 1999b, s. 128 37 Bottarve Gotland S VA 12/88 ♀ (23-40) none N/S Toplak 2016a, s. 222–223 4 adultus/ Fröjel, maturus brooch set, arabic coins, arrow head/dress pin at the double burial (?); man (25A) in lateral and Carlsson 1999b, s. 146–151 38 Bottarve Gotland S VA 25B/89 ♀ (35-45) arrow head/dress pin? neck Wsw/Ene woman (25B) in prone position Toplak 2016a, s. 222–223 900- maturus Helgesson 1990 39 Fjälkinge Skåne S VA 1000 363 ♂ (45-50) none Nnw/Sse Svanberg 2003, s. 102–107 Ganthem parish, 40 Gardese Gotland S RIA no further information given personal communication C. Arcini Fleringe penannular brooch, parish, balance weights, arabic 41 Grodde Gotland S VA 17 ♂ coins Ssw/Nne Thunmark-Nylén 2000, s. 184 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 42 Halör Skåne S RIA 6 ♂ adultus none N/S between the regular graves Hansen 1936, s. 23 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 43 Halör Skåne S RIA 27 ♂ adultus none N/S between the regular graves Hansen 1936, s. 30 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 44 Halör Skåne S RIA 33 ♂ adultus none disturbed burial? Ne/Sw between the regular graves Hansen 1936, s. 33 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 45 Halör Skåne S RIA 42 ♂ adultus none Wnw/Ese between the regular graves Hansen 1936, s. 39 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 46 Halör Skåne S RIA 52 ♀ adultus none Ne/Sw between the regular graves Hansen 1936, s. 42 Hammarsnäs, in the northern area of the cemetery, 47 Halör Skåne S RIA 57 ♂ adultus knife, scissors S/N between the regular graves Hansen 1936, s. 43 Hablingbo parish, 48 Havor Gotland S VA 1000 34 ? pennanular brooch S/N Thunmark-Nylén 2000, p. 294 little elaborate secondary Hablingbo burial in an older cremation parish, grave, brooch possible 49 Havor Gotland S VA 1000 77 ♀ [animal-head brooch] belonging to older burial N/S Thunmark-Nylén 2000, p. 296 grave pit aside the burial ground; maturus/ fixation of the lower limbs?; early 125 +/- senilis twisted posture; good health status, according to Sr- 50 Hulterstad Öland S RIA 62 1094 ♀ (+ 60) belt mount multiple blunt force traumatas N/S analysis local Wilhelmson 2017, s. 182 three penannular brooches, belt buckle, Hellvi parish, three strapends, knife, 51 Ire Gotland S VA 226 ♂ ? axe, spear head Wnw/Ese Thunmark-Nylén 2000, s. 412–413 Lummelunda parish, 52 Kambs Gotland S VA k. N. ♂ ? penannular brooch, knife Sw/Ne Thunmark-Nylén 2000, s. 532 980- 53 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1020 8 ♀ brooch set, jewellery Ssw/Nne Toplak 2016b, s. 11 900- knife with broken tip behind 54 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 12 ♂ knife the neck Ssw/Nne Toplak 2016b, s. 15 double burial; two men in lateral (25) and 900- prone (26) position in close proximity to 55 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 26 ♂ none Ssw/Nne each other Toplak 2016b, s. 31 950- filed teeth; 56 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 39 ♂ penannular brooch Nnw/Sse burial in a shroud? Toplak 2016b, s. 44 980- 57 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 42 ♂ belt buckle, strapend Sw/Ne Toplak 2016b, s. 47 5 900- twisted posture; 58 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 48 ♂ knife restraining? Nne/Ssw Toplak 2016b, s. 53 900- 59 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 58 ♂ knife Ssw/Nne Toplak 2016b, s. 64 900- 60 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 59 ♂ none skull missing Nne/Ssw Toplak 2016b, s. 65 900- penannular brooch, belt filed teeth; 61 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1020 60 ♂ buckle, strapend Ssw/Nne burial in a shroud? Toplak 2016b, s. 66 970- 62 Kopparsvik Visby, Gotland S VA 1050 62 ♂ arm ring Nne/Ssw filed teeth Toplak 2016b, s.
Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Prioriteringslista Förorenad Mark
    Länsstyrelsen i Gotlands läns prioriteringslista förorenade områden 2021 Länsstyrelsen presenterar varje år en lista ver de ur efterbehandlingssynpunkt mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har froreningar redan påträffats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har gett upphov till froreningar. Listan är ett prioriteringsredskap fr myndigheterna som kan frändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest frorenade områden. Frändringar i listan kan ske till fljd av ändrad markanvändning, underskningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gr att Länsstyrelsen bedmer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan. Vill du ha mer information om områdena på listan? Kontakta Länsstyrelsens handläggare fr frorenade områden via Länsstyrelsens växel 010-223 90 00 eller via e-post [email protected] OBS! De frsta tretton områdena är rangordnade. Övriga presenteras utan inbrdes ordning. Namn Kommun Bransch 1. Sdervägs brädgård Gotland Träimpregnering 2. Sillen Gotland Övrigt 3. Visby flygplats Gotland Flygplats 4. Källungesågen Gotland Träimpregnering 5. Gasverkstomten (Astern-blåklinten) Gotland Gasverk 6. Visby gamla oljeterminal (Badhusparken) Gotland Oljedepå 7. Hejdeby marmorbrott Gotland Skrothantering och skrothandel 8. Romatvätten Gotland Kemtvätt med lsningsmedel 9. Takplåten Gotland Skrothantering och skrothandel 10. Sanda Valskvarn Gotland Betning av säd 11. Endre kvarn Gotland Betning av säd 12. Annelunds handelsträdgård Gotland Plantskola 13. Hugrajvs kvarn Gotland Betning av säd Visby deponi Gotland Avfallsdeponi Sanda deponi Gotland Avfallsdeponi Oljedepå Klintehamn Gotland Oljedepå Hablingbo deponi Gotland Avfallsdeponi Östergarn deponi Gotland Avfallsdeponi Eksta deponi Gotland Avfallsdeponi Deponi/utsiktsplats Fardume träsk Gotland Avfallsdeponi Bunge skrottipp Gotland Avfallsdeponi Slite pistolskytteklubb Gotland Skjutbana Rävhagen Gotland Övrigt Haplingbo Tjärfabrik, J.
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Naturguidningar På Gotland Maj - September 2020
    Naturguidningar på Gotland maj - september 2020 I det här programmet har naturum Gotland sammanställt naturguidningar och vandringar som arrangeras av olika aktörer med naturanknytning. Vissa arrangörer tar ut en avgift, andra bjuder på arrangemanget. Välkommen ut i naturen! På Gotlands sydligaste del, det vackra Storsudret, ligger na- turum Gotland. I en stenlada från tidigt 1800-tal, vid Vam- lingbo prästgård, har vi byggt en modern utställning om Gotlands natur. Öppettider vår och sommar 2020: Dagligen från 1 maj till 13 september Kl. 11:00-16:00 Midsommarhelgen stängt. Ett naturum är ett centrum för besökare till ett natur- område. Naturvårdsverket äger rättigheten till natu- rum i form av ett registrerat varumärke. Naturum ska vara bemannade med välutbildad personal och ha generösa öppettider. Huvudman för naturum Gotland är Länsstyrelsen i Gotlands län. Naturum Gotlands uppgift är att förklara och ge för- ståelse för det vi kallar Gotlands värden, det vill säga det som är speciellt för just Gotland. Naturum Got- land ska också inspirera till vistelse och naturkontakt genom att ge besökaren tips om vackra, spännande och intressanta platser att besöka. ADRESS: Vamlingo Prästgård, 623 31 Burgsvik TFN: 010-223 96 90 E-POST: [email protected] WEBBPLATS: www.naturumgotland.se www.facebook.com/naturumgotland QR-kod till naturum Gotlands webbplats Titel: Naturguidningar på Gotland maj-september 2020. Foto | framsida: Mostphotos. Foto | inlaga: Anges i anslutning till bild Utgiven av: naturum Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län. Tryckår: 2020. Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Foldern finns att hämta i PDF-format på naturum Gotlands Foton: Naturum Gotland /Länsstyrelsen i Gotlands län.
    [Show full text]
  • The Distribution of Bronze Artefacts of Viking Age Eastern Baltic Types Discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities
    The distribution of Bronze artefacts of Viking Age Eastern Baltic types discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities Triangular dress pin discovered in Västerhejde; from the original catalogue of the Swedish History Museum, 1895 Gotland University 2013/Spring Master (one year) thesis/Magisteruppsats Author: Daniel Gunnarsson School of Culture, Energy and Environment 1 Supervisors: Helene Martinsson-Wallin & Alexander Andreeff Abstract This thesis has compared the distribution of certain types of Viking Age Eastern Baltic bronze artifacts discovered on Gotland. This was done in order to observe different parts of Gotland´s interaction with different groups in the Baltic Sea region and how this might have influenced the identities and ideas of the individuals involved in the interaction. The objects and their finding contexts were subjected to a geographical analysis and applied to a map of Viking Age Gotland. Different distribution can be observed for different types of artifacts, as well as a shift in patterns of interaction in the Baltic Sea region over time. Denna uppsats har jämfört spridningsmönstren för olika vikingatida objekt från Baltikum som påträffats på Gotland. Detta för att kunna studera hur olika delar av Gotland har interagerat med andra grupper i Östersjöregionen och hur detta kan ha influerat individens identiteter och idéer. Föremålen samt deras kontexter har analyserats geografiskt, samt applicerats på en karta över det vikingatida Gotland. Olika spridningsmönster kunde observeras för olika typer av artefakter. Även förändringar i interaktionsmönstret över tid i östersjöregionen kunde noteras. Keywords: Eastern Baltic, Viking Age, Baltic Sea, Gotland, Interaction, Networks, Cross- cultural, Identity 2 Table of Content Abstract ............................................................................................................
    [Show full text]
  • Rapport Efter En Arkeologisk Förundersökning I Hablingbo Kyrka, Gotlands Region Och Län
    AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2017-09-20 GM dnr: 2017–34 Rapport efter en arkeologisk förundersökning i Hablingbo kyrka, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr: 431-340-17 Johan Norderäng Per Widerström Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, ambitionsnivå och målgrupp 4 Historik och tidigare undersökningar 4 Hablingbo kyrka i Kringla 5 Frågeställningar 6 Metod och Utförande 6 Resultat 7 En krypta 9 Frågor och svar- en utvärdering 10 Tolkning 12 Administrativa uppgifter 13 Personal 13 Medgivande 13 2 Inledning I samband med att man skulle göra mindre arbeten i Hablingbo kyrka så noterade Gotlandsbyggens personal att golvet sviktade betänkligt. Det visade sig vara fuktskadat. När det lyftes bort så noterades en struktur i marken under kyrkans golv och arkeologer tillkallades. Efter en dags undersökningar kunde man konstatera att det som påträffats var den romanska kyrkomuren. I samband med detta så väcktes ett par frågor, framförallt om den romanska stenkyrkans utformning och status. Det fanns också frågor om man kunde se spår efter en träkyrka på platsen. Fig. 1 ovan. Läget för Hablingbo kyrka på Gotland och därmed också undersökningen, markerad av en kyrkoikon. Bakgrund Kyrkans historik och bedömning är ännu inte utgiven i serien Sveriges kyrkor, varför arkeologiska iakttagelser bedömdes som särskilt intressanta vid detta tillfälle. 3 Syfte, ambitionsnivå och målgrupp Fig. 2. Snidat trä från Hablingbo. Syftet med undersökningen var att dokumentera de eventuella spåren efter en förmodad äldre, träkyrka och den romanska stenkyrkan på platsen som bör ha föregått den stående kyrkan. Målgruppen är alla intresserade av kyrkans historia, inte minst församlingen.
    [Show full text]
  • Register Över Förtroendevalda 2019-2022, Rev
    Regionfullmäktiges val av FÖRTROENDEVALDA till nämnder, stiftelser, bolag m.m. 17 december 2018, § 82 Register över förtroendevalda 2019-2022 REVISORER FÖR REGION GOTLANDS RÄKENSKAPER OCH VERKSAMHET Mandatperiod: 2019-2022 Ledamöter: C Barbro Hejdenberg Ronsten, Kastanjegatan 16, 621 44 Visby C Ranita Gustafsson, Grötlingbo Kauparve 130, 623 38 Havdhem M Carin Backlund, Tunnbindaregatan 9, 621 57 Visby M Lena Simonson, Korsgränd 5, 621 56 Visby L Håkan Moon, Kung Magnus väg 44 lgh 1201, 621 39 Visby S Sonia Landin, Strandgatan 5 C, 621 57 Visby S Mats Ågren, Sanda Stora Varbos 941, 623 79 Klintehamn S Ann-Marie Karedus Styrmansgatan 293, 621 51 Visby V Carina Lindberg, Östergarn Hallgårds 132, 623 68 Katthammarsvik Ordförande: Mats Ågren (S) Vice ordförande: Carin Backlund (M) Sida 1 av 24 Register över förtroendevalda 2019-2022 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Mandatperiod: 2019-2022 Ledamöter: C Stefan Nypelius, Bro Tors 110, 621 73 Visby C Eva Gustafsson, Stenkyrka Ungesmiss 120, 624 42 Tingstäde C Ingrid Engström, Grötlingbo Sles 810, 623 38 Havdhem C Niklas Gahne, Skogsgatan 6, 622 54 Romakloster M Mei Shuan Wong, Södertorg 14 lgh 1001, 621 57 Visby M Margareta Persson, Hablingbo Nisse 938, 623 42 Havdhem S Linus Gränsmark, Endre Kvie 151, 621 77 Visby S Jonathan Carlsson, Trädgårdsgatan 227, 621 54 Visby S Anna Sundin, Gammelgarn Skogsby 781, 623 67 Katthammarsvik S Marcus Johansson, Alva Rangsarve 176, 623 46 Hemse V Jennie Jarve, Sanda Botvide 215, 623 79 Klintehamn MP Lisbeth Bokelund, Fröjel Bottarve 194, 623 55 Klintehamn SD Hilda Frick, Furugatan 98, 621 44 Visby Ersättare: C Lena Gardelin, Gothem Jusarve 819, 624 30 Slite C Jonas Henriksson, Rute Alvans 282, 624 58 Lärbro C Stellan Sigsarve, Näs Sigsarve 117, 623 37 Havdhem L Aina Mattsson, Ravinstigen 11, 621 58 Visby att i nu nämnd ordning inträda vid förhinder för ordinarie i C-gruppen.
    [Show full text]
  • Gothemshammar – a Late Bronze Age Coastal Rampart on Gotland
    Art. Wallin 65-75 _Layout 1 2018-05-22 11:42 Sida 65 Gothemshammar – a Late Bronze Age coastal rampart on Gotland By Paul Wallin and Helene Martinsson-Wallin Wallin, P. & Martinsson-Wallin, H., 2018. Gothemshammar: a Late Bronze Age coastal rampart on Gotland. Fornvännen 113. Stockholm. This paper reports the results of a project aiming to use survey and excavation of the Gothemshammar rampart in a digital reconstruction to understand the site in its original landscape setting. Excavations uncovered internal construction details and dateable materials from domestic animals and charcoal. Fifteen AMS dates indicate that the rampart was built and used in the Late Bronze Age, c. 950–700 cal AD. Its northern end is situated at a steep scarp towards the current sea shore, and the southern end is in an open slightly sloping terrain, currently about a kilometre from the sea. LiDAR data and an up-to-date shoreline displacement model indicate that the seashore was about 10 m higher when the rampart was built and used than it is today. The landscape reconstruction shows that the rampart originally cut off a headland on an islet that was strategically located at the mouth of an inland water system. To further understand the site’s Bronze Age context we made a spatial analysis of features tied to the same time frame, including other monumental structures (stone ships, burial cairns, other ramparts/enclosures) and metalwork hoards. It became evident that all kinds of monuments were mainly located close to the sea shore on capes and islets. We could also see that the monuments, especially the stone ships, were mostly on the north shore of the ancient waterway and that its entry/exit where Gothemshammar is situated served as an important control point for travel into Gotland as well as overseas.
    [Show full text]