Naturguidningar På Gotland Maj - September 2020
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014
Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra -
VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision). -
Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania. -
Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och -
Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened. -
Gårdar Och Släkter I Halla
Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida. -
Pilgrimsleden På Gotland
PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung. -
Prioriteringslista Förorenad Mark
Länsstyrelsen i Gotlands läns prioriteringslista förorenade områden 2021 Länsstyrelsen presenterar varje år en lista ver de ur efterbehandlingssynpunkt mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har froreningar redan påträffats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har gett upphov till froreningar. Listan är ett prioriteringsredskap fr myndigheterna som kan frändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest frorenade områden. Frändringar i listan kan ske till fljd av ändrad markanvändning, underskningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gr att Länsstyrelsen bedmer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan. Vill du ha mer information om områdena på listan? Kontakta Länsstyrelsens handläggare fr frorenade områden via Länsstyrelsens växel 010-223 90 00 eller via e-post [email protected] OBS! De frsta tretton områdena är rangordnade. Övriga presenteras utan inbrdes ordning. Namn Kommun Bransch 1. Sdervägs brädgård Gotland Träimpregnering 2. Sillen Gotland Övrigt 3. Visby flygplats Gotland Flygplats 4. Källungesågen Gotland Träimpregnering 5. Gasverkstomten (Astern-blåklinten) Gotland Gasverk 6. Visby gamla oljeterminal (Badhusparken) Gotland Oljedepå 7. Hejdeby marmorbrott Gotland Skrothantering och skrothandel 8. Romatvätten Gotland Kemtvätt med lsningsmedel 9. Takplåten Gotland Skrothantering och skrothandel 10. Sanda Valskvarn Gotland Betning av säd 11. Endre kvarn Gotland Betning av säd 12. Annelunds handelsträdgård Gotland Plantskola 13. Hugrajvs kvarn Gotland Betning av säd Visby deponi Gotland Avfallsdeponi Sanda deponi Gotland Avfallsdeponi Oljedepå Klintehamn Gotland Oljedepå Hablingbo deponi Gotland Avfallsdeponi Östergarn deponi Gotland Avfallsdeponi Eksta deponi Gotland Avfallsdeponi Deponi/utsiktsplats Fardume träsk Gotland Avfallsdeponi Bunge skrottipp Gotland Avfallsdeponi Slite pistolskytteklubb Gotland Skjutbana Rävhagen Gotland Övrigt Haplingbo Tjärfabrik, J. -
Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892. -
Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________ -
8. Undervisning Och Skolbyggnader I Hall Skoldistrikt
8. Undervisning och skolbyggnader i Hall skoldistrikt Någon form av undervisning har väl alltid förekommit, det måste ha varit en av förutsättningarna för den forntida kultur som vi än i dag kan se spår efter. Någon undervisning utöver den som prästerna och munkarna bedrev, förekom troligen inte ute på landsbygden under medeltiden. Det var endast ett fåtal människor utöver präster och munkar som kunde läsa och skriva. Längre fram i tiden under 1700-talet var det präster som stod för utbildningen, senare var det klockaren som tjänstgjorde som skolmäster. Utbildningen kontrollerades vid biskopsvisitationer. Denna skolform organiserades av kyrkan. Under denna tid hade man inte undervisning för flickor, detta framgår av de handlingar som är upprättade vid bouppteckningar och arvsskiften. Mannens namn är skrivet till vänster av honom själv, kvinnans namn är skrivet till höger och har förklaringen ”med styrd penna” I början av 1800-talet ville man även ha undervisning för flickor. Nyare tider följer med nya tankegångar och ökad förståelse för betydelsen att kunna läsa och skriva. Ute i socknarna blev det klockarens ansvar och skyldighet att undervisa barnen i kristendom samt att lära dem läsa och skriva. En undersökning som gjordes av rikets myndigheter år 1812 angående undervis- ningsväsendet i olika landsdelar framkom att inom Visby stift fanns det undervisning i alla socknar. Det framgår inte av det arkiverade materialet vad klockaren i Hall lärde ut, antagligen var det en undervisning som låg i linje med vad andra klockare utövade. Denna undervisning bestod av innanläsning och katekes, men det var inte ovanligt att även skrivning och räkning ingick. -
(Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.