Våtmarker Och Grundvattenbildning – Om Möjligheten Till Ökad Kapacitet Vid Grundvattentäkter På Gotland

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Våtmarker Och Grundvattenbildning – Om Möjligheten Till Ökad Kapacitet Vid Grundvattentäkter På Gotland Våtmarker och grundvattenbildning – om möjligheten till ökad kapacitet vid grundvattentäkter på Gotland Peter Dahlqvist, Magdalena Thorsbrink, Björn Holgersson, januari 2017/juni 2021 Jakob Nisell, Lena Maxe, Mattias Gustafsson SGU-rapport 2017:01 Omslagsbild: Bassänginfiltration och infiltration i för ändamålet utförda infiltrationsdiken. Dikena kan designas att endast fungera vid högflödessituationer. Illustration: Magdalena Thorsbrink. Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 fax: 018-17 92 10 e-post: [email protected] www.sgu.se Illustrationer: Magdalena Thorsbrink. Foto: Peter Dahlqvist. Redaktör: Rebecca Litzell. FÖRORD Detta är en reviderad version av SGU-rapport 2017:01 Våtmarker och grundvattenbildning – om möjligheten till ökad kapacitet vid grundvattentäkter på Gotland som i juni 2021 anpassats till nu gällande förhållanden. INNEHÅLL Sammanfattning .......................................................................................................................................................... 5 Inledning och syfte .................................................................................................................................................... 5 Möjliga metoder för ökad grundvattentillgång ......................................................................................... 6 Våtmarker ......................................................................................................................................................... 6 Dammar ............................................................................................................................................................ 7 Infiltrationsanläggningar .............................................................................................................................. 8 Sjöar och kalkbrott som magasin ................................................................................................................ 9 Översilningsängar och meandring av ytvattendrag ................................................................................ 10 Kulvertering av dike och reglerad dränering ............................................................................................. 10 Anläggningar för grundvattenuttag ............................................................................................................ 12 Bakgrundsförutsättningar på Gotland ............................................................................................................ 13 Dikningsföretag och täckdikning på Gotland ......................................................................................... 14 Grundvattenbildning och kvantitet ........................................................................................................... 15 Grundvatten i jord .................................................................................................................................... 17 Grundvatten i berg .................................................................................................................................... 17 Grundvattnets kvalitet .................................................................................................................................. 17 Våtmarkers påverkan på grundvattenkemin och vattentäkter ....................................................... 18 Tillvägagångssätt och metodval ......................................................................................................................... 19 Vattentäkter och Förutsättningar för ökad grundvattentillgång .................................................... 20 Vattentäkter med förutsättningar för att öka grundvattenbildningen genom våtmarksanläggande eller infiltrationsanläggningar ................................................................ 22 Åminne ........................................................................................................................................................ 23 Eskelhem–Övide ....................................................................................................................................... 26 Stånga ......................................................................................................................................................... 28 Slite–Filehajdar .......................................................................................................................................... 31 Tingstäde .................................................................................................................................................... 34 Lärbro .......................................................................................................................................................... 38 Klinte–Loggarve ...................................................................................................................................... 39 Vattentäkter där det kan finnas förutsättningar för att öka grundvattenbildningen genom våtmarksanläggande eller infiltrationsanläggningar ............................................................................. 42 Alva .............................................................................................................................................................. 42 Burs .............................................................................................................................................................. 43 Fårö (Ullahau & Avanäs) ....................................................................................................................... 44 Kapellshamn ............................................................................................................................................. 44 Klinte–Follingbo ..................................................................................................................................... 45 Langs Hage ................................................................................................................................................ 48 Martebo ....................................................................................................................................................... 49 Roma ........................................................................................................................................................... 49 Stenkyrka–Licknatte ............................................................................................................................... 52 Vattentäkter där det saknas förutsättningar för att öka grundvattenbildningen genom våtmarksanläggande eller infiltrationsanläggningar ................................................................ 53 Furulund ..................................................................................................................................................... 53 Lojsta ............................................................................................................................................................ 53 Skogsholm .................................................................................................................................................. 53 Tofta ............................................................................................................................................................ 53 Träkumla ................................................................................................................................................... 53 Västringe ..................................................................................................................................................... 54 3 (71) Diskussion ....................................................................................................................................................................... 54 Referenser ....................................................................................................................................................................... 55 Bilaga 1. ............................................................................................................................................................................. 56 Grundvattenmodell över vattentäkten i Stånga ...................................................................................... 56 Modellerade scenarier .............................................................................................................................. 56 Modellresultat ............................................................................................................................................ 57 Diskussion – möjlig fortsättning ........................................................................................................... 57 Bilaga 2. ............................................................................................................................................................................. 60 Grundvattenmodell över vattentäkten i Slite–Filehajdar ..................................................................... 60 Modellerade scenarier .............................................................................................................................. 60 Modellresultat ...........................................................................................................................................
Recommended publications
  • I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem
    I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda Fredag 24 juli 2020 31 Gudstjänster på Gotland Romaklosters Pastorat Garde Församling Kristi förklarings dag Gemensam pilgrims- Kristi förklarings dag kl. 10 vandring på onsdagar Alskogs kyrka. Högmässa. Pilgrimsvandring (med Bimbi Ollberg, Olof Hemse avstånd). Samling kl 9.30 vid Stensström. Missionskyrka Elim Katthammarsvik parkeringen Romaklosters kungsgård. Medtag eget fika. Årets sommarmöten: Sudrets Pastorat Sön 10 Friluftsgudstjänst i Inställt vid dåligt väder. kyrkans trädgård. Anna-Lena Lörd 19 Sommarsamtal: Dalhem Söndag 26/7 Olsson, medtag kaffekorg ”Andlighet, pandemin och Söndag 10.00 Hemse kyrka Mässa (inne vid regn). Välkomna! Knutby” Elisabeth Sandlund, Ganthems kyrka 9 God 16.00 Eke Petsarve bod Per Olof Sahlberg, Sommar- morgon Gud Helena Friluftsgudstjänst, medtag Snäckan Klintehamn kapellet. Enkel servering Stenhammar Lena Nordahl något att sitta på samt Sönd 10 och 12 (dubblerade Onsdag kaffekorg Fredag 19:30 Musik med gudstjänster) Elisabeth Bara ödekyrka 20 Musik i 19.00 Vid Sundre kyrka Alma Emilsson, Fanny Sandlund predikar, sång av Sommarkväll med Ingrid Friluftsgudstjänst (istället för Gardarfve & Oscar Celiz. Sommarkapellet. Ingen Rodebjer & Albin Myrin Foto: Ireviken, Linda May Dahlström Flisar) medtag något att sitta Söndag 10:00 Andaktsstigen servering. Samtliga samlingar Roma på, kaffeservering får nytt innehåll. Stigen är utomhus om vädret tillåter. Söndag Tisdag 28/7 alltid öppen. Max 50 deltagare/samling Roma kyrka 11 Mässa Hele- 24-30 juli 19.00 Grötlingbo kyrka Måndag Beachvolley- och Onsd 14 Avfärd till läger i na Stenhammar Janne Sommarmusik med våffelkväll från kl 18. Nisseviken Ahlström aftonandakt, Charlotte Berg Onsdag 19:30 Andakt och 20 Ekumenisk andakt vid Jesus förhärligad Björke kyrka 19 Musik i & Hillevi Knutas musik.
    [Show full text]
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Barn- Och Utbildningsförvaltningen Datum 16 Februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg
    Barn- och utbildningsförvaltningen Datum 16 februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg PM om skolskjutsorganisationen kopplat till förvaltningens förslag Klinteområdet: Starttider: Sanda skola F-3 kl 07.55 Klinteskolan F-6 kl 08.10 Klinteskolan 7-9 kl 09.00 Buss nr 11 : (F-6) ”Västra turen” ( 07.00) Bjärs, Toftavägen – Sanda skola (07.50) Tar F-6 elever till Sanda skola. F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 byter till buss 10 som går till Klinteskolan. Restid som längst ca 45 min Buss nr 11 (7-9) vänder och åker tillbaka till Eskelhem och Toftavägen (”Västra turen”) Tar 7-9 elever till Klinteskolan. Lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst 45-50 min. Buss nr 10 : (F-6) ”Nordöstra turen” (07.00) Rosvalds, Eskelskorset – Rosenby och söderut, Mästerby – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 10 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Mästerby via Kvie alt Eskelhem lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst ca 50 min. Buss nr 8 : (F-6) ”Östra turen” (07.00) Väte – Tass – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 8 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Kvie alt Tass lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00.
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Del Av Eskelhem Unghanse 1:28 Region Gotland
    Förslag till detaljplan för Del av Eskelhem Unghanse 1:28 Region Gotland Ärendenr: BN 2013/2652 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Visby 25 februari 2015 Region Gotland PLANBESKRIVNING GRANSKNING BN 2013/2652 Del av Eskelhem Unghanse 1:28 2015-02-25 ____________________________________________________________________________________________ HANDLINGAR Till planförslaget hör följande handlingar: Planhandling Plankarta Översiktlig geoteknisk utredning, (2014-11-10, PentCon AB) Arkeologisk utredning, (2015-04-, Gotlands museum) Planförslaget är upprättat på; Region Gotland Samhällsbyggnadsförvaltningen, enheten detaljplan Besöksadress: Visborgsallén 19 i Visby Postadress: SBF, Graip 4, 621 81 VISBY Tfn 0498-26900vxl e-post: [email protected] hemsida: www.gotland.se/byggabo __________________________________________________________________________________ 2 (18) Region Gotland PLANBESKRIVNING GRANSKNING BN 2013/2652 Del av Eskelhem Unghanse 1:28 2015-02-25 ____________________________________________________________________________________________ Planen hanteras enligt PBL 2010. Beslut om planuppdrag fattades av byggnadsnämnden i Region Gotland den 5 februari 2014. Planens syfte och Syftet med planen är att möjliggöra byggande av en förskola i huvuddrag Toftaområdet. Detaljplanen möjliggör en förskola med tre avdelningar. Platsens förutsättningar med närhet till havet och omedelbar närhet till naturen ger möjligheter för en god skolmiljö. Barnens lek- och arbetsmiljö är viktigt. Miljön ska vara rolig, trygg och utmana till lek och aktivitet. Föreslagen förskolebyggnad placeras i ett grönområde inom ett bostadsområde. Det ger en miljö utan bullerstörningar vilket är bra för både barn och personal. Bedömning av miljö- Planen bedöms inte kräva miljöbedömning, med påverkan miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samråd om denna bedömning genomförs med länsstyrelsen, enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §. De nu kända förhållandena om området och planansökan innebär, enligt Region Gotlands bedömning, inte risk för påverkan på miljö, hälsa, m.fl.
    [Show full text]
  • Tekniska Nämnden
    TEKNISKA NÄMNDEN Protokoll från sammanträde 2012-08-29 REGISTER TN § 174 Upphandlingsplan och information om vissa projekt TN § 175 Svar på frågor från ledamöter TN § 176 Medborgarförslag, Toaletter i Herrviks hamn TN § 177 Redovisning av anlitade konsulttjänster inom fastighetsförvaltning TN § 178 Information ang konkurs Kristofersson etablering AB TN § 179 Information ang överklagan av anbud VA Lickershamn TN § 180 SBF:s och TKF:s besparingsförslag TN § 181 Slutrapport, Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland och redovisning av genomförd plockanalys TN § 182 Tillägg till tomträttsavtal gällande Visby Valen 1 (tennishallen) samt riktlinjer för upplåtelser till idrottsföreningar mm TN § 183 Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning på Regionens fastigheter Klinte Valle 1:213 mfl TN § 184 Servitut för vatten- och spillvattenledning på Regionens fastighet Gotland Rone Halor 1:92 TN § 185 Visby Snäckgärdsbaden 2 upplåtelseavtal mellan TeliaSonera Skanova Access AB och Region Gotland TN § 186 Remiss angående motion om lokalisering av befintlig bränsledepå i hamnområdet i Visby TN § 187 Information om polisanmälan och förelägganden från MHN TN § 188 Ansökan om förlängd tid för åtgärdsplan till Katthammarsviks reningsverk TEKNISKA NÄMNDEN REGISTER 2(2) TN § 189 Begäran om tilläggsanslag för miljöteknisk markundersökning och hantering av förorenad mark inom området för Resecentrum, Visby hamn TN § 190 Övriga ärenden från arbetsutskottet TN § 191 Delegationsbeslut TN § 192 Anmälnings- och informationsärenden TN § 193 Svar på Anna
    [Show full text]
  • Kf Protokoll 2003-12-15
    Kommunfullmäktige PROTOKOLL 15 december 2003 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 2003-12-15 Sid § 221 Gotlands kommuns ekokommunpris 2003.........................................................284 § 222 Gotlands kommuns kulturpris 2003...................................................................285 § 223 Bostadsförsörjningsplan Gotland 2004-2009.....................................................286 § 224 Handlingsprogram m.m. för Hansestaden Visby ...............................................290 § 225 Folkhälsopolitiskt program 2003-2006 ..............................................................292 § 226 Regionalt tillväxtprogram 2004-2007 ................................................................293 § 227 Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande ..................................294 § 228 Ändring av regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.................295 § 229 Kommunfullmäktige annonsering......................................................................297 § 230 Val av ledamöter, ersättare i nämnder samt ledamöter, ersättare och revisorer i kommunala bolag, stiftelser, föreningar m.m. fr.o.m. 2004-01-01 .................298 § 231 Interpellation. Inrättande av ett Östersjöcentrum på Gotland. Bordlades.............299 § 232 Interpellation. Utlysande av lärartjänster ...........................................................299 § 233 Interpellation. Kommunkontoret i Slite. Bordlades..............................................299 § 234 Interpellation. Lokalisering av kommunala verksamheter.
    [Show full text]