DOCSLIB.ORG

Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar” Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och dryckeshorn och en del, för ön, unika romerska föremål. Ett sidomål var att även undersöka möjligheten att datera husen baserat på fynden, vilket visade sig vara högst problematiskt. (Master-uppsats i Arkeologi) Abstract: The aim of this thesis is to on one hand give a good overview of finds found in gotlandic stonefoundationhouses (kämpgravar) that were commonly built during the Iron Age and on the other hand investigate the possibility of separating some houses from others and trace social stratification and hierarchies based on the finds. The items of special interest for this goal were those that could be connected to wealth such as drinking objects, Roman objects and objects made of silver and gold. This investigation has shown that on Gotland it actually existed some, often enormous, houses that had a special tendency to hoard exotic valuables. The real standout houses on this subject are the one in Stavgard and the recently excavated building in Hellvi. A secondart goal was to investigate the possibility to date the buildings based on the finds, which was found to be very problematic. (Two years master’s thesis in Archaeology) Ämnesord: Kämpgravar, järnåldersbosättningar, fynd, Romersk-Skandinaviska kontakter, festföremål, statistisk analys Keywords: Kämpgrav, Iron Age settlements, finds, Roman-Scandinavian connections, feasting items, statistical analysis Front cover depicts Vallhagar H18 (Gejvall 1955:215). Edited by Jonathan Nilsson. 2 Special Thanks! First of all I would like to thank my supervisors Paul Wallin, Gustaf Svedjemo and Alexander Andreeff for a ton of help and often fast feedback when I was stuck in the writing process. Without them, these last two years of working on the thesis would have been a lot more painful and the thesis would suffer from it. I would also like to give a huge thanks to my dear friend and UK colleage Barbora Ziackova who did an amazing job helping me edit the text since English is not my native language. Of course I also want to thank my parents, family, friends and collegues for being all around great people which indirectly made the experience writing this thesis a whole lot better. 3 Table of contents 1. INTRODUCTION ................................................................................................................ 8 1.1 PURPOSE AND QUESTIONS ................................................................................................. 8 1.2 THEORY AND METHOD ...................................................................................................... 9 1.3 MATERIAL AND CRITICISM .............................................................................................. 11 1.4 DEFINITIONS .................................................................................................................... 12 1.4.1 ”Kämpgrav” ............................................................................................................ 12 1.4.2 Choice of chronological system ............................................................................... 12 1.5 BACKGROUND AND PREVIOUS RESEARCH ....................................................................... 12 2. PRESENTATION OF MATERIAL ................................................................................. 15 2.1 THE HOUSES USED ........................................................................................................... 15 2.2 GLASS .............................................................................................................................. 16 2.2.1 Beads (Including amber) .......................................................................................... 16 2.2.2 Glass vessels ............................................................................................................ 17 3.2.3 Signs of Glass Making ............................................................................................. 18 2.3 METAL ............................................................................................................................. 18 2.3.1 Iron ........................................................................................................................... 18 2.3.2 Bronze ...................................................................................................................... 22 2.3.3 Silver ........................................................................................................................ 26 2.3.4 Coins ........................................................................................................................ 27 2.3.5 Gold .......................................................................................................................... 29 2.4 CERAMICS ........................................................................................................................ 30 2.4.1 Pottery ...................................................................................................................... 30 2.4.2 Other ceramic objects .............................................................................................. 33 2.5 BONE ............................................................................................................................... 33 2.5.1 Skeletal Remains (Homo Sapiens) ........................................................................... 33 2.5.2 Other bone objects ................................................................................................... 34 2.6 STONE .............................................................................................................................. 37 2.7 SUMMARIZING THE RESULTS OF THE PREVIOUS INVESTIGATION OF FINDS ........................ 38 3. ANALYSIS & DISCUSSION ............................................................................................ 41 3.1 SEPARATING BUILDINGS WITH SPECIAL ARTEFACTS ......................................................... 41 3.2 HOUSES AND LONGHOUSES ............................................................................................. 48 3.3 FINDS, HOUSES & TIME ................................................................................................... 49 3.4 TRACING THE SOCIAL DIMENSION THROUGH FINDS IN HOUSES ........................................ 54 3.5 TRACING THE SOCIAL DIMENSION THROUGH RUINS ......................................................... 62 4. RESULT .............................................................................................................................. 63 5. SUMMARY ......................................................................................................................... 64 6. REFERENCES ................................................................................................................... 65 APPENDIX 1, THE FINDS ................................................................................................... 68 4 ALSKOG VISNAR .................................................................................................................... 68 House 1 ............................................................................................................................. 68 House 2 ............................................................................................................................. 68 ANGA BOTERS ....................................................................................................................... 69 House 1 ............................................................................................................................. 69 BRO EKES .............................................................................................................................. 70 House 1 ............................................................................................................................. 70 BRO ÅBY ..............................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Kyrkjakten Upplev, Lär Dig Något Nytt, Lös Uppgifter, Samla Och ”Geocacha”
    kyrkjakten Upplev, lär dig något nytt, lös uppgifter, samla och ”geocacha”. 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. 3 Kyrkjakten - 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. Svenska kyrkan Visby stift Text: Lars Bäckman Foto: Lars Bäckman Grafisk form: Lars Bäckman Omslagsbild: Fasad Fröjel kyrka Tryck: IVisby 2015 ISBN 978-91-982372-1-4 Ett stort tack till kyrkohistoriker Torsten Svensson för text- och fak- tagranskning, inspiration och mycket mycket kunskap! 4 Innehåll Bakgrund 4 lite basfakta om våra kyrkor 6 kyrkor att besöka 1. Anga 8 2. Bro 10 3. Bunge 12 4. Dalhem 14 5. Elinghems ödekyrka 16 6. Eskelhem 18 7. Fide 20 8. Fröjel 22 9. Gammelgarn 24 10. Gothem 26 11. Grötlingbo 28 12. Källunge 30 13. Lau 32 14. Linde 34 15. Lärbro 36 16. Silte 38 17. Stenkyrka 40 Bön att meditera över 41 Upplev mer. Litteratur och gudstjänsttips 42 Protokoll att pricka av besökta kyrkor 43 3 15 17 5 2 10 4 6 1 9 8 13 14 16 11 Här ser du var kyrkorna ligger, se nummer ovan. Men 7 du behöver nog en bättre karta för att hitta dem! 5 Nu kan kyrkjakten börja Men först lite bakgrund... Gotland är de hundra kyrkornas ö. Du behöver inte köra långt förrän du ser ett kyrktorn sticka upp och därefter ytterligare ett och ytterligare ett… Alla dessa kyrkor är ursprungligen uppförda för 800-900 år sedan, alltså på 1100- och 1200-talet då Gotlands landsbygd hade sin storhetstid. Sen händer mycket. Visbyborgarna tar över mer och mer av den handel som gjort gotlänningarna så rika.
    [Show full text]
  • Abdominal Aortic Aneurysm
    From the Department of Molecular Medicine and Surgery Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden ABDOMINAL AORTIC ANEURYSM – UNCHARTED ASPECTS OF RUPTURE Sayid Zommorodi Stockholm 2019 All previously published papers were reproduced with permission from the publisher. Published by Karolinska Institutet. Printed by Universitetsservice US-AB 2019. Cover design: Sayid Zommorodi © Sayid Zommorodi, 2019 ISBN 978-91-7831-253-5 Department of Molecular Medicine and Surgery Abdominal Aortic Aneurysm – uncharted aspects of rupture THESIS FOR DOCTORAL DEGREE (Ph.D.) By Sayid Zommorodi Principal Supervisor: Opponent: Adjunct Professor Rebecka Hultgren Professor Marc L. Schermerhorn Karolinska Institutet Harvard Medical School Department of Molecular Medicine and Surgery Boston, USA Co-supervisors: Examination Board: Associate Professor, Joy Roy Professor Håkan Pärsson Karolinska Institutet Linköping university Department of Molecular Medicine and Surgery Department of Clinical and Experimental Medicine MD, PhD, Johnny Steuer, Associate Professor Ulrik Sartipy Karolinska Institutet Karolinska Institutet Department of Clinical Science and Education, Department of Molecular Medicine and Surgery Södersjukhuset Professor Malin Sund Umeå university Department of Surgical and Perioperative Sciences I think I started something – Frank Ocean De sa en dag ska vi alla dö Jag sa alla andra dar ska vi inte det – Lorentz Till mina tjejer LMTH 7 8 ABSTRACT Unlike intact abdominal aortic aneurysm (iAAA), ruptured abdominal aortic aneurysm (rAAA) is a lethal condition demanding immediate resuscitation and surgical intervention. Where the former is a silent disease with slow expansion of the infrarenal aorta, rAAA is symptomatic with abdominal/back pain and possibly even hemorrhagic shock. Repair of an iAAA has low mortality rates while repair of rAAA is associated with much higher complication rates and postoperative mortality.
    [Show full text]
  • Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014
    Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • 7//1 Aedes 11 \ . Swedish National Road And
    co Cr o <-] Secondary Environmental <LC co o rw Impact due to Winter o t nm Aaa Road Salting CB < < & Eva Gustavsson and Janet Yakoub f # * _ I_, -Cuss ® ) 753'1 Cisse \ //////lo,,,..~ IN G \ a ///////( . i ] \ \ \ A e d e s 1 1 \ . / / / / / / / / / / / 7 / / 1 l Swedish National Road and & Transport Research Institute VTI meddelande 798A- 1998 Secondary Environmental Impact # due to Winter Road Salting " Eva Gustavsson and Janet Yakoub Swedish National Roadand ' Transport Research Institute VTI MEDDELANDE 798A Pubnsher PubHcaon - VTI meddelande 798A Published Project code - _ 1996 80063 Swedish National Road and Project ''anspart ReseaI'Ch Institute Environmental impact of winter salting Printed in English 1999 Author Sponsor Eva Gustavsson and Janet Yakoub Swedish National Road Administration Tle Secondary Environmental Impact due to Winter Road Salting Abstract (background, aims, methods, result) The term secondary environmental impact refers, inter alia, to the environmental impact which may arise if, because vehicles etc. become dirtier, they have to be cleaned more often and this increases the emissions of vehicle care products. Our aim is to nd out whether winter road salting affects wash frequency, the use of car cleaners and corrosion. Compilation of the responses shows that there are signicant differences in the care of cars between the island of Gotland (unsalted) and the Swedish mainland opposite Gotland (salted), and between part of Vaster- botten County (lightly salted) and part of Vasternorrland County (salted). We consider that if salt application were discontinued, wash frequency would be cut by ca 30% and the use of degreasers and screen wash uid would be reduced by 4070%.
    [Show full text]
  • Fotbollshäfte E •09+ NY
    Plan Seriernas summa torde fram tom 2020 bli 94 sid + Veteran 2 sid (främst tabeller) + Junior 4 sid (främst äldre tabeller i Del II mindre stil, = 9 p Arial) + B, U och J-lag i modernare Den gotländska fastlandsspel, som 2 sid summering + Pojk 6 sid text utan tab + herrfotbollens + pojk o flick from 80-tal eller nåt sånt som specialkapitel inkl fastlands läger, seniortabeller 6 sid + landskapsmatcher etc. inkl 1925-2020 klubbars div fastlandskontakter före 1965 = = 12 sid +Island games etc 2 sid + DAM här ej beräknat + DM 8 sid Anm: Jämfört med 2009 års utgåva har här en rad nya kommentarer arbetats in, särskilt fram till femtiotalet. • Vissa kommentarer har även + Cuper 10 sid delvis arbetats om eller korrigerats något. I görligaste mån har noterna + korp 6 sid, främst text med viss sökt placeras på den sida de händer, men detta har ibland inte gått. • Utom verksamhetsberättelser och press har finmns nu också ett mycket summering av lagen större källmaterial på Gotlands Idrottshistorska. + Futsal 2 sid Vidare har vissa tabeller korrigerats (i regel kollat via tidningspress) för att eliminera olika fel beträffande målskillnader el dyl, men i ett par Summa max 160 sid fall där enskilda matcher inte kunnat urskiljas, har detta ändå inte gått fullt ut. • Vissa stavningar varierar i original, men Väst/Vestkinde används + Damserier med introdtext för förkrigsåren och därefter Väskinde. Vissa klubbnamn har under oli- = max 40 sid ka tider ändrats - i regel såna ändringar som i Hemse där ett IF efter hand ändrats till BK. Liksom sammanslagningar markeras detta i noter. • Normalt används de moderna skrivformerna medan detaljer som + Introd.-kapitel 16 s IF/IK etc undviks, utom då sådant som ändrade klubbnamn kan moti- + förbundsledn, + domare, vera en särskild tydlighet.
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Barn- Och Utbildningsförvaltningen Datum 16 Februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg
    Barn- och utbildningsförvaltningen Datum 16 februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg PM om skolskjutsorganisationen kopplat till förvaltningens förslag Klinteområdet: Starttider: Sanda skola F-3 kl 07.55 Klinteskolan F-6 kl 08.10 Klinteskolan 7-9 kl 09.00 Buss nr 11 : (F-6) ”Västra turen” ( 07.00) Bjärs, Toftavägen – Sanda skola (07.50) Tar F-6 elever till Sanda skola. F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 byter till buss 10 som går till Klinteskolan. Restid som längst ca 45 min Buss nr 11 (7-9) vänder och åker tillbaka till Eskelhem och Toftavägen (”Västra turen”) Tar 7-9 elever till Klinteskolan. Lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst 45-50 min. Buss nr 10 : (F-6) ”Nordöstra turen” (07.00) Rosvalds, Eskelskorset – Rosenby och söderut, Mästerby – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 10 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Mästerby via Kvie alt Eskelhem lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst ca 50 min. Buss nr 8 : (F-6) ”Östra turen” (07.00) Väte – Tass – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 8 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Kvie alt Tass lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00.
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Västerhejde Krönikan
    VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN Utges av Västerhejde Hembygdsförening sedan 1982 UR INNEHÅLLET NOV 2019 Om Krönikan 2 Smått & Blandat 4 Efterlysningar 5 Meningen med livet 6 Ur min synvinkel 7 VM i boule 8 Ett ufo 9 Slåtter i Kuse änge 10 Våra eldsjälar 11 Hallbroskogen 12 Mästerkock 2019 14 Årets Socken2019 16 Sockenfesten 20 Skutan Vineta 22 Cykelturen 23 Kneippbyn som kurort 24 Svanhultstorpet 26 Om Västerhejde krönikan Gert Olsson Ansvarig utgivare nda sedan Västerhejde hem- Då får man, efter någon eller några dagar, bygdsförening bildades i början ett returmail där den önskade läsningen på 1980-talet har en redaktions- bifogas i en PDF-fil. Ett billigt och enkelt Ägrupp haft som ambition att sätt att få ta del av äldre Krönikor alltså. producera två nummer per år av tidningen Det kan tilläggas att den senast utgivna Västerhejdekrönikan. Undantagsåret 1984 Krönikan alltid finns att hämta hem från gavs faktiskt hela fem tidningar ut. En del hemsidan. av läsarna har sparat alla sina tidningar Föreningen har sett att kostnaderna för och är därmed ägare till ett omfattande utskick av Västerhejdekrönikan utanför fortbildningsmaterial i Västerhejdekun- Västerhejde har skjutit i höjden. Alla hus- skap. Man har genom åren kunnat läsa håll inom sockengränserna får tidningen om så vitt skilda ting som Hallbro slott, utburen till sina brevlådor av ett gäng tågolyckor, statsystemet, skolundervis- entusiastiska utdelare (Se Kjell Wikströms ning, jakt i socknen, bränneri och mycket, funderingar på annan plats!). De gör detta mycket mera. Åtskilliga personporträtt har frivilligt och utan arvodering. De tidning- presenterats och beskrivningar av aktuella ar som däremot ska skickas med post blir och försvunna miljöer.
    [Show full text]
  • Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd.
    [Show full text]