Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014 Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra fritidshus § 337 Follingbo Rosendal 1:33 – förhandsbesked för uppförande av två bostadshus § 338 Follingbo Rosendal 1:31 och Follingbo Rosendal 1:32 – förhandsbesked för uppförande av fyra bostadshus § 339 Västerhejde Nygårds 1:150 – nybyggnad av fritidshus § 340 Hemse Bofinken 1 – tillbyggnad av affärslokal och anläggande av parkering § 341 Fårö Lauter 1:144 – nybyggnad av tre fritidshus med garage/ förråd, gästhus/förråd och lekhus/lusthus § 342 Fårö Lauter 1:10 – förhandsbesked för uppförande av tre enbostadshus § 343 Fårö Lansa 1:62 – uppförande av fritidshus (rivning av befintligt hus) § 344 Väskinde Stora Norrgårde 1:18 – uppförande av enbostadshus och garage/förråd § 345 Lärbro Angelbos 1:102 – fullmakt § 346 Delegationsbeslut § 347 Diverse skrivelser och protokoll § 348 Statistik § 349 Ardre Nygårds 1:101 – 1:103 – förhandsbesked för fem bostadshus § 350 Visby Snäckgärdsbaden 1, 2, 3 m.fl. – översyn av gällande detaljplan § 351 God jul PROTOKOLL Sammanträdesdag Byggnadsnämnden 2014-12-16 Plats och tid Konferensanläggning Toftagården, kl. 09.30—11.30 Beslutande Bo Björkman (S), ordf Håkan Onsjö (M) Karl-Allan Nordblom (MP) Lars-Erik Benneck (M) Per Gahnström (S) ers. för Anna Enström (S) Kerstin Löfgren Dahlström (C) Bertil Eneqvist (S) ers. Lars Jakobsson (C) för Sven-Åke Malmberg (S) Lena Simonsson (M) ers. Majvor Östergren (S) för Mats-Ola Rödén (FP) Tore Tillander (V) Ersättare Anna Enström (S) §§ 348-350 Bengt Hedberg (M) Börje Bendelin (C) Arne Josefsson (C) Stig Hansson (C) Övriga närvarande Christian Hegardt Magnus Åhlfeldt Anders Rahnberg Mikael Westberg Ethel Forsberg Maria Hansson Cecilia Heldtander Färnlöf Maria James Bertil Karlsson, §§ 314-319 Elene Negussie Yvonne Mårtensson Madeleine Johansson Monica Tingström Mårten Korall Gunilla Fohlin Gunnar Gustafsson Utsedd att justera Lena Simonsson Paragrafer 314 — 350 Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, fredagen den 19 december kl. 08.00 – 09.00. Underskrifter Sekreterare ............................................................................. Gunilla Fohlin Ordförande .............................................................................. Bo Björkman Justerande .............................................................................. ....................................................... Lena Simonsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden Sammanträdesdag 2014-12-16 Datum för anslags 2014-12-22 Datum för anslags 2015-01-13 uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift ........................................................................................................................................ Byggnadsnämnden 2014-12-16 Protokoll Bn § 314 Presentation av ny medarbetare Ny medarbetare Elene Negussie, världsarvssamordnare, presenterade sig för nämnden. Upplysningar Telefon Region Gotland 0498-26 90 00, e-post: [email protected] Postadress: Byggnadsnämnden, 621 81 Visby Justerare: Utdragsbestyrkande: Byggnadsnämnden 2014-12-16 Protokoll Bn § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 BN 2014/9579 - SBF den 21 november 2014 - Bn au § 273 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att konstituerande sammanträde 2015 kommer att hållas den 14 januari och då med bl.a. val av ledamöter och ersättare till arbetsutskottet. Ordinarie första sammanträdet hålls den 4 februari och arbetsutskott den 21 januari, båda med start kl. 09.00. Ärendebeskrivning 2015 inträder en ny mandatperiod med ny nämnd. Vanligen beslutas en sammanträdesplan för nästkommande år under december månad. Det är dock lämpligt att den nya nämnden bestämmer sina sammanträdesdagar för 2015. En tid för sammanträde i januari måste dock bestämmas av den gamla nämnden. Upplysningar Telefon Region Gotland 0498-26 90 00, e-post: [email protected] Postadress: Byggnadsnämnden, 621 81 Visby Justerare: Utdragsbestyrkande: Byggnadsnämnden 2014-12-16 Protokoll Bn § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente BN 2013/2512 - SBF den 26 november 2014 - Bn au § 274 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att föreslå Regionfullmäktige att ändra reglementet i enlighet med bifogat förslag. Bakgrund Byggnadsnämndens reglemente ändrades senast 2011-09-12. I reglementet beskrivs bl. a nämndens ansvarsområde, verksamhetens mål och innehåll samt organisation. Lagstiftning Av 5 kap 27 § PBL framgår det att, ”en detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse” Av förarbetena till PBL framgår det under vilka förutsättningar lagstiftaren har tänkt sig när en delegation från fullmäktige kan vara lämplig. Gällande reglemente Av byggnadsnämndens nuvarande reglemente framgår det, 3 § ”Byggnadsnämnden får utan regionfullmäktiges särskilda bemyndigande, punkt 4 besluta om antagande av detaljplaner (undantag för strategiska detaljplaner) i de fall regionstyrelsen inte anvisat att detaljplan skall antas av regionstyrelsen eller regionfullmäktige.” I regionstyrelsens reglemente framgår under Övrig förvaltning. § 6 uppgifter enligt speciallagstiftning - Regionstyrelsen beslutar om antagande av strategiska detaljplaner, gäller dock inte detaljplaner som är av stor vikt eller har principiell betydelse, vilka antas av regionfullmäktige” Justerare: Utdragsbestyrkande: Byggnadsnämnden 2014-12-16 Protokoll Bn § 316 forts Dom Mark- och miljödomstolen upphävde i dom 2012-02-17 detaljplan för Hangvar Ire 1:188 med bedömningen att byggnadsnämnden saknade delegation från fullmäktige att anta planen. Utifrån domen och förutsättningarna i PBL fanns det ett behov av att göra en översyn av delegationen av planer från regionfullmäktige. För detta arbete bildades en arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen och ledningskontoret för att se över reglementet. Ärendehantering Ett förslag till ändringar i reglementet behandlades av byggnadsnämnden den 9 oktober 2013, § 194. Vid sammanträde i april återremitterades ärendet av RSAu med motiveringen att tydligheten gällande regleringen mellan byggnadsnämnd, regionstyrelse och regionfullmäktige behövde förbättras. Vid årsskiftet 2014/15 träder ett antal förändringar ikraft i plan- och bygglagen som rör planprocessen. Förändringarna rör både hanteringen av planärenden samt att ett antal nya benämningar införs. Med anledning av förändringarna kompletterade arbetsgruppen det ursprungliga förslaget. Detta förslag föredrogs för PBK den 11 november. Det reviderade förslaget har sedan behandlats i regionstyrelsen som överlämnade ärendet till byggnadsnämnden för synpunkter. Bedömning Förslaget till ändringar i reglementet utgörs av två delar: 1) ansvarsfördelningen i planfrågor och 2) övriga delar 1) Ansvarsfördelningen i planfrågor. Ansvarsfördelningen mellan nämnderna av de olika ärendetyperna har tydliggjorts genom att både process- och beslutssteg redovisa översiktligt i tabellform. Ett förtydligande föreslås av det förslag som har återsänts för synpunkter av regionstyrelsen. Förtydligandet gäller 2 §, tabell 1 och 2, att reglementet reglerar beslut om antagande av planer och områdesbestämmelser. De delar i tabellen som rör ärendehanteringen, de färglagda kolumnerna, anger en huvudinriktning i hanteringen och att en praxis behöver utarbetas av ansvariga verksamheter. Anledningen är att det finns en osäkerhet vad Justerare: Utdragsbestyrkande: Byggnadsnämnden 2014-12-16 Protokoll Bn § 316 forts förändringarna i PBL som träder i kraft vid årsskiftet kommer att innebära i praktiken för hanteringen av de olika typerna av planförfaranden. Det är därför viktigt att en praxis byggs upp successivt av de verksamheter som är ansvariga. Förändringarna i ansvarsfördelningen mot gällande reglemente vad gäller beslut om antagande är begränsat. Den stora skillnaden är att kriterier har lagts till för att underlätta bedömningen
Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Om Kalkindustrin På Gotland 2
    Om kalkindustrin på Gotland 2 Ur den gotländska kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Uppsala universitet Campus Gotland 2015 Examensarbete i kulturvård Författare: Marcus Bengtsson Handledare: Kristin Balksten Författare Author Marcus Bengtsson (Förnamn Efternamn) Titel och undertitel Om kalkindustrin på Gotland 2 - Ur den gotländska (på svenska) kalkindustrins historia, åren 1942-2015 Institutionen för Konstvetenskap Title and subtitle About the lime industry on Gotland 2 - From the lime Kulturvård (in English) industry of Gotland, 1942-2015 Department of Art History Integrated Conservation SE-621 67 Visby Handledare Tutor Kristin Balksten Telefon Phone (Förnamn Efternamn) 018-471 82 00 +46 18 471 82 00 Examensarbete i kulturvård (Kandidatexamen) 180hp www.campusgotland.uu.se Thesis in Integrated Conservation (Bachelor Degree) 180ECTS Ven tilerad 3 juni 2015 Hösttermin (år) 20åå Vårtermin (år) 2015 Defended june 3 2015 Fall term (year) 20yy Spring term (year) 2015 Sam manfattning Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100 -talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet.
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Pilgrimsleden På Gotland
    PILGRIMSLEDEN PÅ GOTLAND Vad du ser och möter längs leden S:t Olofsholm – Othem I början av 1200-talet uppfördes här (1) det kapell som först omnämns som Akergarns kapell och senare S:t Olavs kapell. Det sägs enligt Gutasagan byggts på samma plats som ett bönehus som skall ha uppförts i samband med Olav Haraldssons besök på ön år 1029. Kapellets västra murverk ingår i den byggnad som nu står på platsen. S:t Olavs kapell var större än många sockenkyrkor, grundmurarna var 13x30 meter och höjden 17-18 meter. Inne i Hideviken (2) ligger Hide kalkbrott som vittnar om den sedan 1600-talet viktiga kalkindustrin. Vägen går genom syrénbuskage som idag är det enda som minner om stenarbetarnas tidigare boställen. Vägume (3) med dess vik bär namn som vittnar om att detta var en viktig knutpunkt. Mellan Vägume och Kappelshamn i norr fanns under tidig forntid ett sund som var en viktig farled. Vid Hammars (4) finns ett av Gotlands bäst bevarade ängen. Othems kyrka (5) äger målningar av intresse och prästgården har delvis medeltida murverk. Othem - Hejnum Vid Klints (6), en gård med marker som varit bebodda sedan forntid, tar Hejnum hällar (7) vid, ett hällmarksområde med stora natur- och kulturvärden, inte minst som orkidélokal. Bjärs Högård (8) heter ett frodigt lövänge under klintkanten med utsikt mot Hejnumdalen. Kyrkebys i Hejnum (10) läser ni mer om under rubriken Om S:t Olav. I Hejnum kyrkas (9) kor, till höger om koringången, finns bland andra S:t Olav avbildad. Hejnum - Lokrume Vägen (11) mellan Hejnum och Lokrume har fornlämningar som tyder på förhistoriskt ursprung.
    [Show full text]
  • Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
    Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små.
    [Show full text]
  • Fängslande Begravningar En Studie Av Påmage-Gravar På Gravfälten På Gotland Under Vikingatiden
    Fängslande begravningar En studie av påmage-gravar på gravfälten på Gotland under vikingatiden Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2012 Oscar Funegård Viberg Handledare: Torun Zachrisson Innehållsförteckning 1.1.1. InInIntroduktionIn troduktion 111 1.1. Inledning 1 1.2. Syfte 1 1.3. Frågeställningar 2 1.4. Metod 2 2.2.2. Gravfälten 333 2.1. Översikt av gravfälten 3 2.2. Bottarve 5 2.3. Ire 6 2.4. Bjärs 7 2.5. Butter 8 2.6. Bjärge 9 2.7. Pejnarve 10 2.8. Grodde 11 2.9. Paviken 12 2.10. Kopparsvik 12 3.3.3. Tolkning 22212111 3.1. Kontexten 21 3.2. Bebyggelse 21 3.3. Individerna 22 4.4.4. Slutsats 282828 5.5.5. Sammanfattning 292929 6.6.6. Referenser 303030 Abstract: This paper deals with the prone burials from the Viking Age on Gotland, Sweden. The conclusion to what kind of social status these individuals that were buried prone might have had was that anyone could have been buried prone. It did not matter if the individual had a higher or lower social status, if they were a man or a woman, old or young. OmslagsbildOmslagsbild:::: Illustration av anläggning A52 på Bjärge gravfält på Gotland, gjord av Eric Östergren. 1.1.1. Introduktion 1.1 Inledning På Gotland finns det ett flertal gravfält som är daterade till vikingatid där en del av de döda gravlagts på mage, det finns gravfält som är placerade vid kusten och det finns de som är placerade i det centrala Gotland. Vissa av de som är gravlagda på gravfälten har flera saker gemensamt med människor begravda på andra gravfält på Gotland.
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • 8. Undervisning Och Skolbyggnader I Hall Skoldistrikt
    8. Undervisning och skolbyggnader i Hall skoldistrikt Någon form av undervisning har väl alltid förekommit, det måste ha varit en av förutsättningarna för den forntida kultur som vi än i dag kan se spår efter. Någon undervisning utöver den som prästerna och munkarna bedrev, förekom troligen inte ute på landsbygden under medeltiden. Det var endast ett fåtal människor utöver präster och munkar som kunde läsa och skriva. Längre fram i tiden under 1700-talet var det präster som stod för utbildningen, senare var det klockaren som tjänstgjorde som skolmäster. Utbildningen kontrollerades vid biskopsvisitationer. Denna skolform organiserades av kyrkan. Under denna tid hade man inte undervisning för flickor, detta framgår av de handlingar som är upprättade vid bouppteckningar och arvsskiften. Mannens namn är skrivet till vänster av honom själv, kvinnans namn är skrivet till höger och har förklaringen ”med styrd penna” I början av 1800-talet ville man även ha undervisning för flickor. Nyare tider följer med nya tankegångar och ökad förståelse för betydelsen att kunna läsa och skriva. Ute i socknarna blev det klockarens ansvar och skyldighet att undervisa barnen i kristendom samt att lära dem läsa och skriva. En undersökning som gjordes av rikets myndigheter år 1812 angående undervis- ningsväsendet i olika landsdelar framkom att inom Visby stift fanns det undervisning i alla socknar. Det framgår inte av det arkiverade materialet vad klockaren i Hall lärde ut, antagligen var det en undervisning som låg i linje med vad andra klockare utövade. Denna undervisning bestod av innanläsning och katekes, men det var inte ovanligt att även skrivning och räkning ingick.
    [Show full text]
  • Utmark Och Bete På Gotland
    Rapport Arendus 2017:01 UTMARK OCH BETE PÅ GOTLAND 1600-, 1700-, och 1800-talens användning av utmarken på Gotland, med betoning på Othem socken Dan Carlsson Omslagsbild: ”Fihle kalkverk”, anlagt vid mitten av 1800-talet och i bruk till slutet av 1800-talet. Foto: Dan Carlsson Arendus AB Färjeleden 5 621 58 VISBY www.arendus.se [email protected] Tel: 070-597 96 04, 070-311 80 32 Innehåll Bakgrund 6 Sammanfattning 7 Inledning 9 Den gotländska gården - en introduktion 9 Något om landskapets funktionella uppdelning under äldre tid 15 Källorna 17 Revisionsboken 1653 17 Kartläggningen av Gotland 1693-1703 20 Storskiftena - en detaljrik beskrivning av gårdarna 21 Gårdar och ägare 25 Revisionsboken 1653 25 Karteringen av Gotland kring 1700 28 Ägandet av marken och frågan om allmänningar 31 Skog och hagar= utmark 39 Den hägnade betesmarken 44 Barshaga Othem socken 44 Hunninge, Klinte socken 47 Änge, Buttle socken 47 Häxarve, Buttle socken 48 Altajme, Buttle socken 50 Othem sockens ekonomiska historia 53 Kalkindustrien och skogsbristen 59 Othemars och File gårdar, Othem socken 65 Historien om Othemars 66 Historien om File 71 File gårds utmarker 83 Sammanfattning om gården File 88 Litteratur 89 Källor 91 Ordförklaringar 92 Bilagor 95 !5 Bakgrund Denna vetenskapliga rapport har tagits fram inom Arendus AB, på uppdrag av Cementa AB. Syftet med arbetet är att tillhandahålla ett kunskapsunderlag om markanvändningshistoriken på Filehajdar, i samband med Cementas arbete med förnyat täkttillstånd till stenbrytning i området. Tyngdpunkten i rapporten ligger i File gårds historia, då dess utmark i stort sett sammanfaller med Cementas fastighet Österby 1:229 i Othem socken.
    [Show full text]
  • Gotland's Picture Stones
    GOTLAND Gotland’s Picture Stones Bearers of an Enigmatic Legacy otland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this ’ Ghas been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium S PICTURE STONES or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their ima- gery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swe- dish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an inter national interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclu sively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium. of an Enigmatic Legacy Bearers ISBN 978-91-88036-86-5 9 789188 036865 GOTLAND’S PICTURE STONES Bearers of an Enigmatic Legacy gotländskt arkiv 2012 Reports from the Friends of the Historical Museum Association Volume 84 publishing costs have been defrayed by Kungl. Vitterhetsakademien, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Stiftelsen Mårten Stenbergers stipendiefond and Sällskapet DBW:s stiftelse editor Maria Herlin Karnell editorial board Maria Herlin Karnell, Laila Kitzler Åhfeldt, Magnus Källström, Lars Sjösvärd,
    [Show full text]