DOCSLIB.ORG

Gårdar Och Släkter I Halla

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gårdar Och Släkter I Halla Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida. Gårdarnas mantal, som låg till grund för grundskatterna (som var baserade på jordägande) räknades om i en s.k. jordrannsakning 1747 och de nya mantalen presenterades i jordeboken 1748. I sam- band med detta flyttades även båtsmansrotar. Personnamn har normaliserats så att t.ex. h som inte påverkar uttalet har tagits bort, c och ch som står för k-ljud har ersatts med k. T.ex. Catharina, Christina, Jacob, Pehr och Tho- mas skrivs Katarina, Kristina, Jakob, Per och Tomas. Lite mer tveksamt är att Oluff skrivs Olof, men dessa stavningsvarianter förekommer ofta parallellt i källorna. Däremot har namnformer som Dorti (Dorotea), Gartru (Gertrud), Hindrik (Henrik) och Kiersti (Kerstin, Kristina) behållits, eftersom de motsvarar olika uttal som verkar ha varit vanliga under olika tider. Dock bör man vara medveten om att vilken namnform som står i källorna beror på den enskilde prästens eller häradsrättsskrivarens preferenser. Det finns en ten- dens att prästen valde en mer högtidlig namnform (t.ex. Kristina, Petrus) i födelseboken och en mer vardaglig form (Stina, Per) i husförhörslängden. De enklare formerna är också vanligare i skattelängderna. Därför kan man nog anta att det var de enklare formerna som personerna oftast kallades för. En rimlig fråga att ställa sig är förstås hur fullständig denna sammanställning av personer som har bott i Halla är. Svaret beror på vilken tid man tänker på. För den danska tiden före 1645 finns endast ett fåtal källor: några få jordeböcker och skattelängder, samt sak- öreslängder (listor på böter och avgifter). Som regel består personuppgifterna i dessa källor endast av förnamn på husbonden och gårdens namn. Alltså saknas det stora fler- talet människor: kvinnor, barn, den äldre generationen, eventuella syskon, inhysesfolk etc. Eftersom det ofta är flera tiotal år mellan uppgifter om en viss gård är det inte heller troligt att alla husbönder finns med, vilket gör att det inte ens går att konstruera fullständiga ägarlängder för gårdarna. Naturligtvis går det inte heller att använda dessa äldsta upp- gifter för släktforskning. För tiden 1645-94 är det lite lättare. Det finns jordeböcker och skattelängder för fler år och, framför allt, det finns bevarade domböcker för många men långt ifrån alla år. I domböck- erna kan man hitta riktigt intressanta uppgifter om t.ex. arvstvister, gårdsköp (uppbud och fastebrev), tvister om mark och boskap, utomäktenskapliga förbindelser (som var straffbelagda), förolämpningar, stölder, misshandel och andra brott. En svårighet med domböckerna är att det saknas register. De uppgifter från domböcker som finns med i denna sammanställning är antingen uppgifter som jag har fått tips om, eller uppgifter som jag har hittat mer eller mindre slumpmässigt. Det finns alldeles säkert mycket mer att hämta ur domböckerna, och det gäller förstås även för tiden efter 1694. Från och med år 1694 finns två nya källor som gör att det går att få en betydligt mer full- ständig bild av vilka som bodde i socknen: Mantalslängder för så gott som alla år och kyrkoböcker med uppgifter om nästan alla som föddes, gifte sig eller dog i socknen. Upp- gifterna är inte fullständiga för alla år (t.ex. luckor på 1720-talet), och ibland finns t.ex. inte kvinnors namn angivna när de dog, men sammantaget går det att pussla ihop en nästan sammanhängande väv av namn och årtal. Undantaget är främst de fattiga, inhysesfolket, 4 som ofta men inte alltid omnämns med namn och är svåra att länka ihop till familjer. För- modade samband visas med hjälp av markörer som t.ex. "sannolikt identisk med", "tro- ligen" eller "?" vid ett namn. Från mitten av 1700-talet, och i synnerhet från 1784, från vilket år det finns en kontinuerlig serie av husförhörslängder, kan man räkna med att så gott som alla Halla-bor finns med. Från ungefär mitten av 1700-talet skrev också prästerna fler uppgifter i dödböckerna, t.ex. ibland namnen på den dödes föräldrar, vilken sjukdom han/hon avled av och i vissa fall även ett kort omdöme eller dödsruna. Jag har valt att återge en del av dessa uppgifter, men man bör tänka på att prästernas kunskaper om sjukdomar kanske inte var så goda och att omdömena kanske säger mer om prästen än om personerna de handlar om. Man kan väl i alla fall tänka sig att sjukdomar som smittkoppor, rödsot (dysenteri) och lungsot var välkända, medan andra sjukdomar mer var beskrivningar på symptom. En sorts källa som man kan hitta mycket intressant information i är bouppteckningarna. De äldsta är från slutet av 1600-talet, men det är först från senare delen av 1700-talet som det finns bouppteckningar från alla gårdar och även efter t.ex. båtsmansänkor. Boupp- teckningarna ger värdefulla inblickar i släktförhållanden, hur bostaden var beskaffad, vilka husdjur och föremål som fanns i hushållen, vilka skulder man hade o.s.v. Att jag har valt att stanna vid sekelskiftet 1900 har flera orsaker: Dels beror det på att antalet personer ökar mycket från mitten av 1800-talet, främst genom folkökningen och att folk flyttade mer. Dels på att tiden omkring 1900 var en viktig brytningstid på flera olika sätt. Laga skiftet på 1880-90-talen förändrade grundligt landskapets struktur som legat rätt fast åtminstone sedan 1600-talet och möjligen sedan senmedeltiden. Vissa gårdar blev ålagda att flytta boplats, många mindre vägar drogs om och åkrar, ängar och hagar lades ihop till större enheter med fyrkantiga former. Laga skiftet och jordbrukets omvandling ledde tillsammans till att många gamla ängs- och hagmarker odlades upp. Dessutom upphörde indelningsverket (båtsmanshållet), järnvägen byggdes och myren dikades ut vid ungefär samma tid. Slutligen går det för senare tid rätt enkelt att hitta information genom t.ex. SCBs register och församlingsböcker, som är tillgängliga på riksarkivet.se. Mer beskrivande information om Halla socken i början av 1900-talet finns i Joel Herlitz sockenbok "Minnen från en bygd" från 1979. Den boken är för övrigt en viktig orsak till mitt intresse och nyfikenhet för socknens historia, vilket ledde fram till denna samman- ställning. Västerås och Halla 18/8 2018 / Gunnar Mattsson 5 Broe 1 hemman (16 marklej) före 1747, därefter 1 1/2 hemman. Tillhörde Sjonhem fjärding. Broe och Högbro. Utdrag från skattläggningskartan 1699. 9: Broe hemmans gårdstomt, X: Högbro vägkors, H: hussymbol märkt "Högbro", H1: "Högbroo ängen", B: "Biörköhn", V: en väderkvarn, 8: Hallegårde gårdstomt, K: Halla kyrka. Notera vägarna. Mörkbruna områden är åkrar. 6 Denna färglagda version av skattläggningskartan 1699 visar endast Broa hemmans ägor. Gårdtomten (9) och väderkvarnen (V) är markerade. Åkrar är brunfärgade, åkerlindor är grå, ängar gulgröna, skogar och hagar har små trädsymboler och myrmark är prickad. Gårdens ägor är väl samlade, nästan helt utan ägoblandning med andra gårdar. (Enda undantaget är en liten äng som tillhörde Suderbys i Sjonhem.) 7 Utdrag från laga skifteskartan för Broe hemman 1894 (Lantmäteristyrelsens kopia). 1: Broe 1:8 gårdstomt, 2: Broe 1:4 gårdstomt, 3: Broe 1:6 (Strandbergsåkern, Ahlbergs torp), 4: Broe 1:14, 5: Broe 1:11 (Jonssons torp), 6: Broe 1:15 (Källströmska åkern, Petterssons torp), 7: Broe 1:7, 8: Broe 1:5 (Cederlunds boplats), 9: Broe 1:10 (Lavergrens boplats), 10: banmästarbostället, 11: Broe 1:13 (kapelltomten), 12: Broe 1:12, 13: Söderströms torp, 14: Sjögrens boplats. Hans Broas bomärke i mtl 1705, Lars Broas bomärke i mtl 1721, Olof Båtelssons bomärke i bouppteckning 1754, Hans Larssons bomärke i bouppteckning 1755 och Olof Jacobssons bomärke i bouppteckning 1772. 8 Uppgifter om gårdens ägare omkr. 1500-1820: (Broe ej omnämnt i Sören Norbys räkenskapsbok 1523-24) 1523 SN1523 Peder Broe 1570? Jb1570? Hanns Brou (+Peder Brou) 1614 Mtl1614 Arild Brohe (hel gård) 1634 Mtl1634 Aarilld Broue, tingsvittne el. nämndeman vid Kräklinge set- 1635 Sak tingsting Jens Bruo i Halle, "fattig tiennestedreng", lägersmål för tredje 1636/7 Sak gången Jöns Broue? 1646 Jb1646 Jönss Broo 1647 Jb1647 Jöns Broo 1648 Jb1648 Jöns Broo 1649 Jb1649 Jöns Broa 1651 Lerb (Skattehemmanet) Brooe är 1 heelt hemman om 16 marckeleij, 1653 Rev1653 hafuer åcker till 24 tunnelandh, ängh till 30 manss slätt, starr och aagh i Helenaemyyr 40 manss slätt, dessföruthan aagh i Höghbroomyyr, träägårdh af een deehl kirssebärsträädh, humblegårdh till 50 stänger, 3 hagar till 4 hästar, een wäder- qwarn, tarfweligh (=tillräcklig) skough och fiskie i Broomyyr.
Load more

Recommended publications
  • Byggnadsnämndens Protokoll Den 16 December 2014
    Byggnadsnämnden PROTOKOLL 2014-12-16 § 314 Ny medarbetare § 315 Sammanträde för januari och februari 2015 § 316 Revidering av Byggnadsnämndens reglemente § 317 Rapport – intern kontrollplan 2014 § 318 Information om nämndenkät 2014 – byggnadsnämnden § 319 RS remiss – förslag på nytt strandskydd i socknarna Lau, När och Grötlingbo § 320 Bro Eriks 1:13 – detaljplan granskning § 321 Fårö Dämba 1:45 – program (Klintsbrovik) § 322 Ardre Kaupungs 1:11 – planbesked för upprättande av detaljplan § 323 Visby Fänriken 1 – planbesked § 324 Visby kv. Sergeanten – markanvisning § 325 Visby Skepparen 2 – fasadändring av flerbostadshus (fyra balkongen) § 326 Fårö Vinor 1:64 – uppförande av fritidshus § 327 Tofta Krokstäde 1:37 – förhandsbesked för uppförande av bostadshus (fyra nya tomter för bostadshus, skifte 1) § 328 Stenkumla Kviungs 1:17 – nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd § 329 Fårö Vinor 1:18 – tillbyggnad av gästhus samt VA-installation och anslutning till allmänt VA-nät § 330 Hejnum Riddare 1:17 – nybyggnad av fritidshus § 331 Visby Galgberget 1:1 – uppställning av husvagn med förtält, tidsbegränsat bygglov t o m 2019-12-31. Förlängning av tidsbegränsat bygglov ärende nr BN 2012/1978 § 332 Visby Skäran 1 – tillbyggnad av flerbostadshus med glasrum § 333 Östergarn Sysne 1:9 – anmälan för uppförande av komplementbyggnad (attefallshus) § 334 Östergarn Sysne 1:6 – anmälan för tillbyggnad av fritidshus (attefallsåtgärd) § 335 Tofta Rangstäde 2:5 – uppförande av plank § 336 Vamlingbo Kastelle 1:7 – förhandsbesked för uppförande av fyra
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Dags Att Välja Grundskola Nu Börjar Årets Skolval Nu Har Det Blivit Dags Att Välja Grundskola För Dig Som Har Barn Som Ska Börja Förskoleklass
    Dags att välja grundskola Nu börjar årets skolval Nu har det blivit dags att välja grundskola för dig som har barn som ska börja förskoleklass. Senast den 5 februari ska du/ni göra ett aktivt skolval oavsett om du önskar den kommunala hemskolan eller någon annan skola. I den här skolvalstidningen presenterar vi alla grund- skolor på Gotland - både de kommunala och de fristående. Vi berättar också om de olika skolformerna och lite till. Förskoleklass Förskoleklass (F) är obligatoriskt för alla sexåringar i Sverige och är en övergång mellan förskola och skola. Verksamheten i förskoleklass har gemensam läroplan med grundskolan och omfattar minst tre timmar per dag. Varje förskoleklass leds av en förskollärare eller lärare som har det pedagogiska ansvaret. I förskoleklas- sen blandas lek, skapande arbete och lärande. Barnet får skolvana och en mjuk övergång till grundskolans första klass. På Gotland är förskoleklasserna integre- rade med grundskola och fritidshem. Fritidshem För de som har omsorgsbehov för sina barn på eftermiddagen erbjuds plats på fritidshem. Fritidshemmen på Gotland erbjuder en meningsfull och utvecklande fritid. Verksamheten kompletterar skolan och ska stimulera elevens utveckling och lärande, men också er bjuda vila och lek. I samverkan med hemmet och skolan Grundsärskola Science Centers med uppdraget att sti- syftar verksamheten till att stimulera Grundsärskolan är 9-årig och ett alter- mulera intresse för teknik, matematik, barnens utveckling. Fritidshemmet finns nativ till grundskolan för elever som inte naturvetenskap och entreprenörskap. i anslutning till skolan och har öppet på bedöms kunna nå grundskolans mål Det är en verksamhet där alla kan få upp- morgonen innan skolan och på eftermid- beroende på en utvecklingsstörning eller leva magi i vardagen och det är tillåtet dagen efter skolan, samt heldagar vid förvärvad hjärnskada.
    [Show full text]
  • Prioriteringslista Förorenad Mark
    Länsstyrelsen i Gotlands läns prioriteringslista förorenade områden 2021 Länsstyrelsen presenterar varje år en lista ver de ur efterbehandlingssynpunkt mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har froreningar redan påträffats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har gett upphov till froreningar. Listan är ett prioriteringsredskap fr myndigheterna som kan frändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest frorenade områden. Frändringar i listan kan ske till fljd av ändrad markanvändning, underskningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gr att Länsstyrelsen bedmer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan. Vill du ha mer information om områdena på listan? Kontakta Länsstyrelsens handläggare fr frorenade områden via Länsstyrelsens växel 010-223 90 00 eller via e-post [email protected] OBS! De frsta tretton områdena är rangordnade. Övriga presenteras utan inbrdes ordning. Namn Kommun Bransch 1. Sdervägs brädgård Gotland Träimpregnering 2. Sillen Gotland Övrigt 3. Visby flygplats Gotland Flygplats 4. Källungesågen Gotland Träimpregnering 5. Gasverkstomten (Astern-blåklinten) Gotland Gasverk 6. Visby gamla oljeterminal (Badhusparken) Gotland Oljedepå 7. Hejdeby marmorbrott Gotland Skrothantering och skrothandel 8. Romatvätten Gotland Kemtvätt med lsningsmedel 9. Takplåten Gotland Skrothantering och skrothandel 10. Sanda Valskvarn Gotland Betning av säd 11. Endre kvarn Gotland Betning av säd 12. Annelunds handelsträdgård Gotland Plantskola 13. Hugrajvs kvarn Gotland Betning av säd Visby deponi Gotland Avfallsdeponi Sanda deponi Gotland Avfallsdeponi Oljedepå Klintehamn Gotland Oljedepå Hablingbo deponi Gotland Avfallsdeponi Östergarn deponi Gotland Avfallsdeponi Eksta deponi Gotland Avfallsdeponi Deponi/utsiktsplats Fardume träsk Gotland Avfallsdeponi Bunge skrottipp Gotland Avfallsdeponi Slite pistolskytteklubb Gotland Skjutbana Rävhagen Gotland Övrigt Haplingbo Tjärfabrik, J.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • 8. Undervisning Och Skolbyggnader I Hall Skoldistrikt
    8. Undervisning och skolbyggnader i Hall skoldistrikt Någon form av undervisning har väl alltid förekommit, det måste ha varit en av förutsättningarna för den forntida kultur som vi än i dag kan se spår efter. Någon undervisning utöver den som prästerna och munkarna bedrev, förekom troligen inte ute på landsbygden under medeltiden. Det var endast ett fåtal människor utöver präster och munkar som kunde läsa och skriva. Längre fram i tiden under 1700-talet var det präster som stod för utbildningen, senare var det klockaren som tjänstgjorde som skolmäster. Utbildningen kontrollerades vid biskopsvisitationer. Denna skolform organiserades av kyrkan. Under denna tid hade man inte undervisning för flickor, detta framgår av de handlingar som är upprättade vid bouppteckningar och arvsskiften. Mannens namn är skrivet till vänster av honom själv, kvinnans namn är skrivet till höger och har förklaringen ”med styrd penna” I början av 1800-talet ville man även ha undervisning för flickor. Nyare tider följer med nya tankegångar och ökad förståelse för betydelsen att kunna läsa och skriva. Ute i socknarna blev det klockarens ansvar och skyldighet att undervisa barnen i kristendom samt att lära dem läsa och skriva. En undersökning som gjordes av rikets myndigheter år 1812 angående undervis- ningsväsendet i olika landsdelar framkom att inom Visby stift fanns det undervisning i alla socknar. Det framgår inte av det arkiverade materialet vad klockaren i Hall lärde ut, antagligen var det en undervisning som låg i linje med vad andra klockare utövade. Denna undervisning bestod av innanläsning och katekes, men det var inte ovanligt att även skrivning och räkning ingick.
    [Show full text]
  • The Picture Stones of Gotland: Type C and D Stones As Death Memorials
    THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ A Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 THE PICTURE STONES OF GOTLAND: TYPE C AND D STONES AS DEATH MEMORIALS _______________ An Abstract of a Thesis Presented to The Faculty of the Department of Comparative Cultural Studies University of Houston _______________ In Partial Fulfillment Of the Requirements for the Degree of Master of Arts _______________ By Kelsie H. Spears May, 2016 ABSTRACT This thesis focuses on the picture stones of Gotland, Sweden dating to the Viking Age. The Viking Age picture stones are made up of two groups, C and D, as delineated by Sune Lindqvist, dating to 700-1000 AD. Utilizing a basic hypothesis by Björn Varenius, which was applied to Early Iron Age picture stones, a research plan was created and applied to the stones of the Viking Age. An iconographic analysis was performed on six well-known stones found in the Gotland Museum and Swedish National Antiquity Museum. This iconographic analysis used the frequency of individual images and a correlation of images appearing together to interpret the basic thematic meaning of the iconography. A landscape discussion and context analysis was done on three sites, Buttle Änge, Fröjel Stenstugu, and Visne ängar, which had in situ picture stones. The landscape discussion sought to find significant features which could be connected to the stones and interpreted.
    [Show full text]
  • Naturguidningar På Gotland Maj - September 2020
    Naturguidningar på Gotland maj - september 2020 I det här programmet har naturum Gotland sammanställt naturguidningar och vandringar som arrangeras av olika aktörer med naturanknytning. Vissa arrangörer tar ut en avgift, andra bjuder på arrangemanget. Välkommen ut i naturen! På Gotlands sydligaste del, det vackra Storsudret, ligger na- turum Gotland. I en stenlada från tidigt 1800-tal, vid Vam- lingbo prästgård, har vi byggt en modern utställning om Gotlands natur. Öppettider vår och sommar 2020: Dagligen från 1 maj till 13 september Kl. 11:00-16:00 Midsommarhelgen stängt. Ett naturum är ett centrum för besökare till ett natur- område. Naturvårdsverket äger rättigheten till natu- rum i form av ett registrerat varumärke. Naturum ska vara bemannade med välutbildad personal och ha generösa öppettider. Huvudman för naturum Gotland är Länsstyrelsen i Gotlands län. Naturum Gotlands uppgift är att förklara och ge för- ståelse för det vi kallar Gotlands värden, det vill säga det som är speciellt för just Gotland. Naturum Got- land ska också inspirera till vistelse och naturkontakt genom att ge besökaren tips om vackra, spännande och intressanta platser att besöka. ADRESS: Vamlingo Prästgård, 623 31 Burgsvik TFN: 010-223 96 90 E-POST: [email protected] WEBBPLATS: www.naturumgotland.se www.facebook.com/naturumgotland QR-kod till naturum Gotlands webbplats Titel: Naturguidningar på Gotland maj-september 2020. Foto | framsida: Mostphotos. Foto | inlaga: Anges i anslutning till bild Utgiven av: naturum Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län. Tryckår: 2020. Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Foldern finns att hämta i PDF-format på naturum Gotlands Foton: Naturum Gotland /Länsstyrelsen i Gotlands län.
    [Show full text]
  • The Distribution of Bronze Artefacts of Viking Age Eastern Baltic Types Discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities
    The distribution of Bronze artefacts of Viking Age Eastern Baltic types discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities Triangular dress pin discovered in Västerhejde; from the original catalogue of the Swedish History Museum, 1895 Gotland University 2013/Spring Master (one year) thesis/Magisteruppsats Author: Daniel Gunnarsson School of Culture, Energy and Environment 1 Supervisors: Helene Martinsson-Wallin & Alexander Andreeff Abstract This thesis has compared the distribution of certain types of Viking Age Eastern Baltic bronze artifacts discovered on Gotland. This was done in order to observe different parts of Gotland´s interaction with different groups in the Baltic Sea region and how this might have influenced the identities and ideas of the individuals involved in the interaction. The objects and their finding contexts were subjected to a geographical analysis and applied to a map of Viking Age Gotland. Different distribution can be observed for different types of artifacts, as well as a shift in patterns of interaction in the Baltic Sea region over time. Denna uppsats har jämfört spridningsmönstren för olika vikingatida objekt från Baltikum som påträffats på Gotland. Detta för att kunna studera hur olika delar av Gotland har interagerat med andra grupper i Östersjöregionen och hur detta kan ha influerat individens identiteter och idéer. Föremålen samt deras kontexter har analyserats geografiskt, samt applicerats på en karta över det vikingatida Gotland. Olika spridningsmönster kunde observeras för olika typer av artefakter. Även förändringar i interaktionsmönstret över tid i östersjöregionen kunde noteras. Keywords: Eastern Baltic, Viking Age, Baltic Sea, Gotland, Interaction, Networks, Cross- cultural, Identity 2 Table of Content Abstract ............................................................................................................
    [Show full text]
  • Hörsne Prästänge
    146 147 Naturstig 149 Bäl 148 Vad gäller i naturreservatet? Visby 147 Hejdeby 147 Utöver generella regler vid vistelse i skog och mark är det 143 Hörsne Prästänge inte tillåtet att: 142 framföra eller uppställa motordrivet fordon annat än på Gothem särskilt anvisad plats, Västerhejde Barlingbo 146 gräva upp blommor, Hörsne Prästänge 142 143 naturreservat rida, tälta. För allas trivsel och för att bibehålla reservatets natur– och Roma kulturvärden är det viktigt att alla besökare visar hänsyn. 143 146 Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis Halsbandsflugsnapparen är Hitta hit Gotlands landsskapsfågel. Hörsne Prästänge ligger ca 1 km norr om Hörsne kyrka. Från Den trivs i gamla lövskogar Visby kör du österut mot Endre och Dalhem. Fortsätt fram till och ängen. Har du tur kan Hörsne och ta av mot Bara, sedan första höger efter ungefär du få se den här i Hörsne 400 meter. Håll utkik efter en liten skylt och avtagsväg åt Prästänge. vänster som leder fram till reservatet. Fakta Mindre hackspett Naturreservatet är ett 10 hektar stort ängs- och lövskogs- Dendrocopos minor område. Det inrättades när Naturskyddsföreningen Gotland köpte området år 1986. Naturskyddsföreningen har sedan dess skött änget som ligger i områdets mitt. Länsstyrelsen ansvarar för områdets naturvårdsförvaltning. En naturstig leder dig runt i den vackra naturen. Du kan bland annat få se många olika orkidéer och Gotlands speciella ängesfågel, Kärrknipprot halsbandsflugsnapparen. Epipactis palustris Lunglav Lobaria pulmonaria Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län. Tryckeri: iVisby Tryckeri, Visby. Tryckår: 2019. Kartor: © Lantmäteriet © Länsstyrelsen i Gotlands län. Foto: Caroline Bernander. Illustrationer: Niklas Johansson. Folder_2019_Naturreservat_Hörsne_3-flik.indd 1 2019-05-17 08:43:50 Naturstigen i Hörsne Prästänge Ängsboden byggdes 1989-90, av snickaren Fritz Ahlström som En naturstig leder dig genom området.
    [Show full text]