Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida. Gårdarnas mantal, som låg till grund för grundskatterna (som var baserade på jordägande) räknades om i en s.k. jordrannsakning 1747 och de nya mantalen presenterades i jordeboken 1748. I sam- band med detta flyttades även båtsmansrotar. Personnamn har normaliserats så att t.ex. h som inte påverkar uttalet har tagits bort, c och ch som står för k-ljud har ersatts med k. T.ex. Catharina, Christina, Jacob, Pehr och Tho- mas skrivs Katarina, Kristina, Jakob, Per och Tomas. Lite mer tveksamt är att Oluff skrivs Olof, men dessa stavningsvarianter förekommer ofta parallellt i källorna. Däremot har namnformer som Dorti (Dorotea), Gartru (Gertrud), Hindrik (Henrik) och Kiersti (Kerstin, Kristina) behållits, eftersom de motsvarar olika uttal som verkar ha varit vanliga under olika tider. Dock bör man vara medveten om att vilken namnform som står i källorna beror på den enskilde prästens eller häradsrättsskrivarens preferenser. Det finns en ten- dens att prästen valde en mer högtidlig namnform (t.ex. Kristina, Petrus) i födelseboken och en mer vardaglig form (Stina, Per) i husförhörslängden. De enklare formerna är också vanligare i skattelängderna. Därför kan man nog anta att det var de enklare formerna som personerna oftast kallades för. En rimlig fråga att ställa sig är förstås hur fullständig denna sammanställning av personer som har bott i Halla är. Svaret beror på vilken tid man tänker på. För den danska tiden före 1645 finns endast ett fåtal källor: några få jordeböcker och skattelängder, samt sak- öreslängder (listor på böter och avgifter). Som regel består personuppgifterna i dessa källor endast av förnamn på husbonden och gårdens namn. Alltså saknas det stora fler- talet människor: kvinnor, barn, den äldre generationen, eventuella syskon, inhysesfolk etc. Eftersom det ofta är flera tiotal år mellan uppgifter om en viss gård är det inte heller troligt att alla husbönder finns med, vilket gör att det inte ens går att konstruera fullständiga ägarlängder för gårdarna. Naturligtvis går det inte heller att använda dessa äldsta upp- gifter för släktforskning. För tiden 1645-94 är det lite lättare. Det finns jordeböcker och skattelängder för fler år och, framför allt, det finns bevarade domböcker för många men långt ifrån alla år. I domböck- erna kan man hitta riktigt intressanta uppgifter om t.ex. arvstvister, gårdsköp (uppbud och fastebrev), tvister om mark och boskap, utomäktenskapliga förbindelser (som var straffbelagda), förolämpningar, stölder, misshandel och andra brott. En svårighet med domböckerna är att det saknas register. De uppgifter från domböcker som finns med i denna sammanställning är antingen uppgifter som jag har fått tips om, eller uppgifter som jag har hittat mer eller mindre slumpmässigt. Det finns alldeles säkert mycket mer att hämta ur domböckerna, och det gäller förstås även för tiden efter 1694. Från och med år 1694 finns två nya källor som gör att det går att få en betydligt mer full- ständig bild av vilka som bodde i socknen: Mantalslängder för så gott som alla år och kyrkoböcker med uppgifter om nästan alla som föddes, gifte sig eller dog i socknen. Upp- gifterna är inte fullständiga för alla år (t.ex. luckor på 1720-talet), och ibland finns t.ex. inte kvinnors namn angivna när de dog, men sammantaget går det att pussla ihop en nästan sammanhängande väv av namn och årtal. Undantaget är främst de fattiga, inhysesfolket, 4 som ofta men inte alltid omnämns med namn och är svåra att länka ihop till familjer. För- modade samband visas med hjälp av markörer som t.ex. "sannolikt identisk med", "tro- ligen" eller "?" vid ett namn. Från mitten av 1700-talet, och i synnerhet från 1784, från vilket år det finns en kontinuerlig serie av husförhörslängder, kan man räkna med att så gott som alla Halla-bor finns med. Från ungefär mitten av 1700-talet skrev också prästerna fler uppgifter i dödböckerna, t.ex. ibland namnen på den dödes föräldrar, vilken sjukdom han/hon avled av och i vissa fall även ett kort omdöme eller dödsruna. Jag har valt att återge en del av dessa uppgifter, men man bör tänka på att prästernas kunskaper om sjukdomar kanske inte var så goda och att omdömena kanske säger mer om prästen än om personerna de handlar om. Man kan väl i alla fall tänka sig att sjukdomar som smittkoppor, rödsot (dysenteri) och lungsot var välkända, medan andra sjukdomar mer var beskrivningar på symptom. En sorts källa som man kan hitta mycket intressant information i är bouppteckningarna. De äldsta är från slutet av 1600-talet, men det är först från senare delen av 1700-talet som det finns bouppteckningar från alla gårdar och även efter t.ex. båtsmansänkor. Boupp- teckningarna ger värdefulla inblickar i släktförhållanden, hur bostaden var beskaffad, vilka husdjur och föremål som fanns i hushållen, vilka skulder man hade o.s.v. Att jag har valt att stanna vid sekelskiftet 1900 har flera orsaker: Dels beror det på att antalet personer ökar mycket från mitten av 1800-talet, främst genom folkökningen och att folk flyttade mer. Dels på att tiden omkring 1900 var en viktig brytningstid på flera olika sätt. Laga skiftet på 1880-90-talen förändrade grundligt landskapets struktur som legat rätt fast åtminstone sedan 1600-talet och möjligen sedan senmedeltiden. Vissa gårdar blev ålagda att flytta boplats, många mindre vägar drogs om och åkrar, ängar och hagar lades ihop till större enheter med fyrkantiga former. Laga skiftet och jordbrukets omvandling ledde tillsammans till att många gamla ängs- och hagmarker odlades upp. Dessutom upphörde indelningsverket (båtsmanshållet), järnvägen byggdes och myren dikades ut vid ungefär samma tid. Slutligen går det för senare tid rätt enkelt att hitta information genom t.ex. SCBs register och församlingsböcker, som är tillgängliga på riksarkivet.se. Mer beskrivande information om Halla socken i början av 1900-talet finns i Joel Herlitz sockenbok "Minnen från en bygd" från 1979. Den boken är för övrigt en viktig orsak till mitt intresse och nyfikenhet för socknens historia, vilket ledde fram till denna samman- ställning. Västerås och Halla 18/8 2018 / Gunnar Mattsson 5 Broe 1 hemman (16 marklej) före 1747, därefter 1 1/2 hemman. Tillhörde Sjonhem fjärding. Broe och Högbro. Utdrag från skattläggningskartan 1699. 9: Broe hemmans gårdstomt, X: Högbro vägkors, H: hussymbol märkt "Högbro", H1: "Högbroo ängen", B: "Biörköhn", V: en väderkvarn, 8: Hallegårde gårdstomt, K: Halla kyrka. Notera vägarna. Mörkbruna områden är åkrar. 6 Denna färglagda version av skattläggningskartan 1699 visar endast Broa hemmans ägor. Gårdtomten (9) och väderkvarnen (V) är markerade. Åkrar är brunfärgade, åkerlindor är grå, ängar gulgröna, skogar och hagar har små trädsymboler och myrmark är prickad. Gårdens ägor är väl samlade, nästan helt utan ägoblandning med andra gårdar. (Enda undantaget är en liten äng som tillhörde Suderbys i Sjonhem.) 7 Utdrag från laga skifteskartan för Broe hemman 1894 (Lantmäteristyrelsens kopia). 1: Broe 1:8 gårdstomt, 2: Broe 1:4 gårdstomt, 3: Broe 1:6 (Strandbergsåkern, Ahlbergs torp), 4: Broe 1:14, 5: Broe 1:11 (Jonssons torp), 6: Broe 1:15 (Källströmska åkern, Petterssons torp), 7: Broe 1:7, 8: Broe 1:5 (Cederlunds boplats), 9: Broe 1:10 (Lavergrens boplats), 10: banmästarbostället, 11: Broe 1:13 (kapelltomten), 12: Broe 1:12, 13: Söderströms torp, 14: Sjögrens boplats. Hans Broas bomärke i mtl 1705, Lars Broas bomärke i mtl 1721, Olof Båtelssons bomärke i bouppteckning 1754, Hans Larssons bomärke i bouppteckning 1755 och Olof Jacobssons bomärke i bouppteckning 1772. 8 Uppgifter om gårdens ägare omkr. 1500-1820: (Broe ej omnämnt i Sören Norbys räkenskapsbok 1523-24) 1523 SN1523 Peder Broe 1570? Jb1570? Hanns Brou (+Peder Brou) 1614 Mtl1614 Arild Brohe (hel gård) 1634 Mtl1634 Aarilld Broue, tingsvittne el. nämndeman vid Kräklinge set- 1635 Sak tingsting Jens Bruo i Halle, "fattig tiennestedreng", lägersmål för tredje 1636/7 Sak gången Jöns Broue? 1646 Jb1646 Jönss Broo 1647 Jb1647 Jöns Broo 1648 Jb1648 Jöns Broo 1649 Jb1649 Jöns Broa 1651 Lerb (Skattehemmanet) Brooe är 1 heelt hemman om 16 marckeleij, 1653 Rev1653 hafuer åcker till 24 tunnelandh, ängh till 30 manss slätt, starr och aagh i Helenaemyyr 40 manss slätt, dessföruthan aagh i Höghbroomyyr, träägårdh af een deehl kirssebärsträädh, humblegårdh till 50 stänger, 3 hagar till 4 hästar, een wäder- qwarn, tarfweligh (=tillräcklig) skough och fiskie i Broomyyr.