DOCSLIB.ORG

Omslag Ekeby Ganthem

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Omslag Ekeby Ganthem Arkeologisk förundersökning EKEBYS 1:20, GANTHEM SOCKEN, REGION GOTLAND RAÄ Ganthem 26:1-3, RAÄ Ganthem 75 Rapport Arendus 2013:13 Dan Carlsson Omslagsbild. Ett av de sammanlagt 6 romerska mynt som påträffades vid förundersökningen. Foto D. Carlsson. 3 Arkeologisk förundersökning, Ekebys 1:20, Ganthem socken, Gotland Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning RAÄ-nr: Ganthem 26:1-3, 75 Undersökande institution: Arendus Socken: Ganthem Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Ekebys 1:20, Ganthem socken, planeras för anläggande av infiltration. Den aktuella platsen ligger inom närområdet till RAÄ Ganthem 26:1-3, bestående av tre husgrunder, och delvis inom fyndområde RAÄ Ganthem 75. Vid jordbruksarbete och vid en efterföljande metalldetektorundersökning har påträffats 2 romerska denarer och en del av ett spänne från folkvandringstid omedelbart öster om RAÄ Ganthem 75:1-3. Den arkeologiska insatsen innebar att göra en undersökning av planerat område för infiltrationen. Marken banades av i 10 cm tjocka skikt och ytan detekterades med metalldetektor mellan varje lager. Inom den västra delen av ytan påträffades inalles 6 romerska mynt i matjordslagret. I övrigt framkom inga konstruktioner. De påträffade mynten utgör av allt att döma en utplöjd depå av romerska silvermynt. Depån har legat västerut, bort mot den sydligaste av de tre husgrunderna (resterna av) från äldre järnåldern. Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se 4 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesbeskrivning och fornlämningssituation 7 Undersökningens syfte, ambitionsnivå och målgrupper 8 Genomförande 8 Tolkning 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Fornlämningsbeskrivningar 13 Fyndlista 13 Bildbilaga fynd 15 6 7 Bakgrund Förfrågan om placering av avloppsanläggning på rubricerad fastigheten, och intill nämnda fornlämningar, har inkommit till Länsstyrelsen. Området för den planerade infiltrationen omger en järnåldersgård bestående av tre husgrunder. I anslutning till järnåldersgården har vid metalldetektering, och tidigare, påträffats två romerska silvermynt. Länsstyrelsen har föranstaltat om att det krävs en arkeologisk Figur 1. Området för förfrågan om plats för infiltration förundersökning, med tanke på markerat med röd linje. Området ringar in platsen för närheten till registrerade järnåldersgården, i form av rester av tre husgrunder från den äldre järnåldern (RAÄ 26:1-3) Den vita streckade linjen visar fornlämningar, inför en anläggning av på den stensträng från den äldre järnåldern som kan knytas till infiltration. Arbetet med anläggandet järnåldersgården (RAÄ 25:1). Strax väster om stensträngen, av en infiltrationen skedde i två steg. I utanför bildens kant, finns en stensättning, ca 7 meter i diameter. (RAÄ Ganthem 27:1) I anknytning till det första steget tog markägaren upp järnåldersgården är RAÄ Ganthem 75, fyndområde för mynt två provgropar för att bedöma och spänne. lämpligheten till infiltration och eventuellt förekomst av fornlämningar. Efter godkännande från regionens miljö- och hälsokontor genomfördes den andra etappen, då en yta på 30 m2 banades av för infiltrationsbedden. Områdesbeskrivning och fornlämningssituation. Det tänkta området för infiltration omger de tre husgrunderna, som kan betecknas som impediment i åkermark, då all mark runt husgrunderna är uppodlad sedan lång tid. Väster om åkermarken finns en stensträng, som knyter an till husgrunderna och som tydligt inhägnar delar av gården Ekebys forna inägomark. Järnåldersgården, med sina tre husgrunder, utgör mycket sannolikt det ursprungliga läget för gården Ekebys, som troligen flyttat till Figur 2. Fornlämningarna sammanlagda med den placering den har i kartan från 1700 storskifteskartan från 1821. Järnåldersgården är centralt senast under loppet av 1000-talet. placerad i det nordvästra åkergärdet och med en stenhägnad (röd streckad linje) som väl följer gränsen för inägorna. Husgrunderna är utmärkta som röda markeringar. Källa: Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv, akt Ganthems socken Ekebys nr 1. Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907–4411. Tel. 0498-219999 www.arendus.se [email protected] 8 En karta över området från 1821 i form av storskiftet över gården Ekeby, sammanlagd med fornlämningarna i området, ger en belysande bild av gårdens långa kontinuitet i landskapet. Gårdens åkermark är då, liksom tidigare, delad i två gärden; ett i nordväst om bebyggelsen och ett sydöst om bebyggelsen. Centralt i det nordvästra gärdet finns resterna av en gård från den äldre järnåldern, i form av tre husgrunder, idag tämligen förstörda genom odling och stenplockning (RAÄ Ganthem 26:1-3). Väl knutet till detta åkergärde finns en bevarad stensträng, som är en god illustration till att detta åkergärde även utgör inägorna till järnåldersgården (RAÄ Ganthem 25:1). Strax väster om stensträngen, i skogsmark, finns en stensättning (grav), ca 7 meter i diameter och upp till 0,6 meter hög (RAÄ Ganthem 27:1). Graven skall med stor sannolikhet knytas till järnåldersgården. Fyndet av ett par romerska denarer (silvermynt) intill husgrunderna pekar på att det i området kan finnas en utplöjd silverdepå bestående av romerska mynt, i likhet med många platser på Gotland (RAÄ Ganthem 75). Undersökningens syfte, ambitionsnivå och målgrupper Syftet med undersökningen är enligt Länsstyrelsen att fastställa om fornlämning berörs av markarbetena. Undersökningen skall också utgöra ett fullgott underlag för bedömning av fornlämningens kunskapspotential inför ett eventuellt beslut om särskild arkeologisk undersökning. Det vetenskapliga intresset är framför allt knutet till frågan om kontinuitet i bebyggelse och markanvändning på platsen. Åtskilliga undersökningar av eller i anslutning till järnåldersgårdar pekar på att ett stort antal av dessa gårdsplatser är övergivna vid mitten av 500-talet, antingen genom en direkt ödeläggelse eller genom en flyttning av bebyggelsen. Det är även av betydelse att få en klarhet i om de två romerska mynt som påträffats är att se som tappade på en boplats, eller om de kan tolkas som en del av en utplöjd silverdepå. Målgrupp för undersökningen är Länsstyrelsen och exploatören Genomförande Den arkeologiska förundersökningen i fält genomfördes i två etapper. I ett inledande skede kontrollerades upptagande av två provgropar för infiltrationen, i ett andra steg följdes avbaningen av hela ytan för infiltrationen, dvs en yta av ca 30 m2, inklusive det område som kommer att täckas av jord för infiltrationsbädden. Avbaningen, i samband med provgroparna, skedde i ca 10 cm tjocka lager ner till steril botten, vilket rörde sig om ca 0,3-0,4 meter under markytan. Lagerna avsöktes med metalldetektor för att spåra en eventuellt förekomst av ytterligare silvermynt, med tanke på tidigare fynd. Två provgropar togs upp öster om husgrunderna vid kanten av åkern för att bedöma infiltrationsmöjligheterna. I den närmast husgrunderna belägna provgropen påträffades 3 romerska denarer i matjorden. Inga konstruktioner framkom i övrigt. I den längre mot öster belägna provgropen påträffades inga fynd , inte heller fanns det några spår av konstruktioner. Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907–4411. Tel. 0498-219999 www.arendus.se [email protected] 9 Figur 3. Området för avbaning för infiltrationen markerad med röd rektangel. Efter godkännande från regionen rörande infiltrationsmöjligheterna avbanades ytan för den planerade infiltrationen, bestående av den västra provgropen. Jorden banades av i ca 10 cm tjocka lager ner till steril botten. Ytterligare 3 romerska denarer påträffades, varav ett utanför avbanat område, och därtill ett fragment av ett runt spänne, med datering till folkvandringstid Figur 4. Detaljplan över avschaktat område och markering för fynden av denarerna. Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907–4411. Tel. 0498-219999 www.arendus.se [email protected] 10 (i avbanade lagret) (se bildbilaga). Inga konstruktioner framkom inom ytan. Med tanke på att det inte förekom några konstruktioner, vare sig i det närmast husgrunderna belägna schaktet eller i den längre mot öster belägna provgropen, beslutades att det inte fanns anledning att även följa själva ledningsschaktet öster ut mot boningshuset. Figur 5. Avbanad yta för infiltration. I bakgrunden är De sex romerska mynten mättes in husgrunden RAÄ 26:3 med GPS och togs tillvara för fyndfördelning, fragmentet av det runda spännet dokumenterades och återdeponerades. Tolkning De påträffade romerska myntren, tillsammans med de två tidigare, inalles 8 mynt, indikerar att det rör sig om en utplöjd silverdepå. Härvid kan man notera att alla mynten nu påträffade finns inom den västra delen av schaktet och det är tydligt att depån legat väster om nu avbanad yta, bort mot den husgrund som finns i väster. Enligt markägaren har plöjning, liksom harvning huvudsakligen skett i öst-västlig riktning, vilket talar för detta. Frånvaron av konstruktioner visar på att nu aktuell plats inte hyser konkreta boplatslämningar eller andra konstruktioner och några hinder för anläggandet av infiltrationen bedöms därmed inte föreligga. Doc. Dan Carlsson Arendus Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907–4411. Tel. 0498-219999 www.arendus.se [email protected] 11 Tekniska och administrativa uppgifter Arendus projektnr 2013:13 Länsstyrelsens diarienr: 431-509-13 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Gotlands län Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid, fältarbete: Maj-juni 2013, 1 fältdag FMIS Ganthem 26:1-3, 75 Län: Gotland Landskap: Gotland Kommun: Gotland Socken: Ganthem
Load more

Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • The Distribution of Bronze Artefacts of Viking Age Eastern Baltic Types Discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities
    The distribution of Bronze artefacts of Viking Age Eastern Baltic types discovered on Gotland Iron Age Networks and Identities Triangular dress pin discovered in Västerhejde; from the original catalogue of the Swedish History Museum, 1895 Gotland University 2013/Spring Master (one year) thesis/Magisteruppsats Author: Daniel Gunnarsson School of Culture, Energy and Environment 1 Supervisors: Helene Martinsson-Wallin & Alexander Andreeff Abstract This thesis has compared the distribution of certain types of Viking Age Eastern Baltic bronze artifacts discovered on Gotland. This was done in order to observe different parts of Gotland´s interaction with different groups in the Baltic Sea region and how this might have influenced the identities and ideas of the individuals involved in the interaction. The objects and their finding contexts were subjected to a geographical analysis and applied to a map of Viking Age Gotland. Different distribution can be observed for different types of artifacts, as well as a shift in patterns of interaction in the Baltic Sea region over time. Denna uppsats har jämfört spridningsmönstren för olika vikingatida objekt från Baltikum som påträffats på Gotland. Detta för att kunna studera hur olika delar av Gotland har interagerat med andra grupper i Östersjöregionen och hur detta kan ha influerat individens identiteter och idéer. Föremålen samt deras kontexter har analyserats geografiskt, samt applicerats på en karta över det vikingatida Gotland. Olika spridningsmönster kunde observeras för olika typer av artefakter. Även förändringar i interaktionsmönstret över tid i östersjöregionen kunde noteras. Keywords: Eastern Baltic, Viking Age, Baltic Sea, Gotland, Interaction, Networks, Cross- cultural, Identity 2 Table of Content Abstract ............................................................................................................
    [Show full text]
  • Register Över Förtroendevalda 2019-2022, Rev
    Regionfullmäktiges val av FÖRTROENDEVALDA till nämnder, stiftelser, bolag m.m. 17 december 2018, § 82 Register över förtroendevalda 2019-2022 REVISORER FÖR REGION GOTLANDS RÄKENSKAPER OCH VERKSAMHET Mandatperiod: 2019-2022 Ledamöter: C Barbro Hejdenberg Ronsten, Kastanjegatan 16, 621 44 Visby C Ranita Gustafsson, Grötlingbo Kauparve 130, 623 38 Havdhem M Carin Backlund, Tunnbindaregatan 9, 621 57 Visby M Lena Simonson, Korsgränd 5, 621 56 Visby L Håkan Moon, Kung Magnus väg 44 lgh 1201, 621 39 Visby S Sonia Landin, Strandgatan 5 C, 621 57 Visby S Mats Ågren, Sanda Stora Varbos 941, 623 79 Klintehamn S Ann-Marie Karedus Styrmansgatan 293, 621 51 Visby V Carina Lindberg, Östergarn Hallgårds 132, 623 68 Katthammarsvik Ordförande: Mats Ågren (S) Vice ordförande: Carin Backlund (M) Sida 1 av 24 Register över förtroendevalda 2019-2022 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Mandatperiod: 2019-2022 Ledamöter: C Stefan Nypelius, Bro Tors 110, 621 73 Visby C Eva Gustafsson, Stenkyrka Ungesmiss 120, 624 42 Tingstäde C Ingrid Engström, Grötlingbo Sles 810, 623 38 Havdhem C Niklas Gahne, Skogsgatan 6, 622 54 Romakloster M Mei Shuan Wong, Södertorg 14 lgh 1001, 621 57 Visby M Margareta Persson, Hablingbo Nisse 938, 623 42 Havdhem S Linus Gränsmark, Endre Kvie 151, 621 77 Visby S Jonathan Carlsson, Trädgårdsgatan 227, 621 54 Visby S Anna Sundin, Gammelgarn Skogsby 781, 623 67 Katthammarsvik S Marcus Johansson, Alva Rangsarve 176, 623 46 Hemse V Jennie Jarve, Sanda Botvide 215, 623 79 Klintehamn MP Lisbeth Bokelund, Fröjel Bottarve 194, 623 55 Klintehamn SD Hilda Frick, Furugatan 98, 621 44 Visby Ersättare: C Lena Gardelin, Gothem Jusarve 819, 624 30 Slite C Jonas Henriksson, Rute Alvans 282, 624 58 Lärbro C Stellan Sigsarve, Näs Sigsarve 117, 623 37 Havdhem L Aina Mattsson, Ravinstigen 11, 621 58 Visby att i nu nämnd ordning inträda vid förhinder för ordinarie i C-gruppen.
    [Show full text]
  • Gotland Trojaborgs.Pdf
    Gotland Trojaborgs Jeff Saward Introduction Stone labyrinths, or “Trojaborgs” as they are commonly called in Sweden, are found widely throughout the Nordic countries of Sweden, Norway and Finland, particularly around the shorelines of the Baltic Sea. Formed of stones and boulders laid on the ground, the majority are situated next to fishing stations, natural harbours, and the remains of seasonal settlements, particularly on offshore islands, although a few in southern Sweden are found inland, often alongside prehistoric grave fields. Over 600 stone labyrinths have been recorded, and a considerable number survive, but to date no complete catalogue has been compiled. The Trojaborg at Galberget, Visby, on the island of Gotland, Sweden Stone labyrinths can also be found in Iceland and Estonia (presumably introduced by Nordic fishing and trading settlements), around the White Sea and Kola peninsula in Arctic Russia (where Pomor traders likely spread the idea), and as far away as the Scilly Islands in southwest England (where the son of a lighthouse keeper is credited with the construction of a labyrinth in the early 1700s). While the majority of Scandinavian labyrinths are built from rocks, they are also found as wall and ceiling frescos (and occasionally as graffiti) in more than twenty medieval churches in the south of the region, including Denmark and Finland. Labyrinthos Archive 1 When were they made? The age of the Scandinavian stone labyrinths has been the subject of much speculation. Early writers proposed dates as far back as the Bronze or Iron Age, but post-glacial (isostatic) land uplift rates prove that some coastal locations must have a more recent, possibly medieval, origin.
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • Catalogue of the Prone Burials in Viking Age Scandinavia
    2 Table – Catalogue of the prone burials in Scandinavia from Roman Iron Age to Viking Age Nr Grave field Region Country Period AD Grave Sex Age Grave goods Deviancy Orientation Remarks Literature Bannerslund 1 mark Nordjylland DK RIA ♂ maturus none W/E Sellevold et al. 1984, s. 40 Grøn et al. 1994, s. 14–15; Gardeła 2013a, s. 115–117; 2013b, adultus s. 131 2 Bogøvej Langeland DK VA P ♂ (30-40) knife stoning? E/W Toplak 2016a, s. 190 3 Græsbjerg Zealand DK RIA K ♀ adultus none Ne/Sw Sellevold et al. 1984, s. 55 Kjær Kristensen & Bennike 2001a; 2001b decapitation; double burial; decapitated male in prone Thäte 2007, s. 268 4 Kumle Høje Langeland DK VA F ♂ restraining? position above a supine burial Gardeła 2013a, s. 112; 2013b, s. 113 Sellevold et al. 1984, s. 76–77 Andersen 1993 Grøn et al. 1994, s. 151 Thäte 2007, s. 268 decapitation; double burial; decapitated male in prone Gardeła 2013a, s. 111; 2013b, s. 5 Lejre Zealand DK VA 55 ♂ maturus none restraining? W/E position above a supine burial 111–112 6 Lyregård Zealand DK RIA ♂ senilis none N/S Sellevold et al. 1984, s. 83 7 Maglebjerghøj Zealand DK MP 495 B ♂ maturus amber bead Ne/Sw Sellevold et al. 1984, s. 84 early 8 Masede Fort Zealand DK RIA Ø ? maturus none N/S Sellevold et al. 1984, s. 86 early adultus/ 9 Masede Fort Zealand DK RIA CC ? maturus none Ene/Wsw Sellevold et al. 1984, s. 86 early adultus/ 10 Masede Fort Zealand DK RIA HH ? maturus none Ene/Wsw Sellevold et al.
    [Show full text]
  • 41 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta
    41 buss tidsschema & linje karta 41 Katthammarsvik Visa I Websida Läge 41 buss linjen (Katthammarsvik) har 3 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Katthammarsvik: 07:55 - 17:50 (2) Visby Busstation: 05:20 - 17:35 (3) Wisbygymnasiet: 06:20 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 41 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 41 buss ankommer. Riktning: Katthammarsvik 41 buss Tidsschema 32 stopp Katthammarsvik Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 07:55 - 17:50 tisdag 07:55 - 17:50 Södervärnskolan onsdag 07:55 - 17:50 Wisbygymnasiet torsdag 07:55 - 17:50 Visby Busstation fredag 07:55 - 17:50 Othemarsgatan lördag 12:35 - 15:40 Häggvägen söndag 12:35 - 15:40 Sanatorievägen Lere 41 buss Info Allkvia Riktning: Katthammarsvik Stopps: 32 Reslängd: 60 min Endre Linje summering: Södervärnskolan, Wisbygymnasiet, Visby Busstation, Othemarsgatan, Hulte Häggvägen, Sanatorievägen, Lere, Allkvia, Endre, Hulte, Långhulte, Ekeby, Sandänden, Vidunge, Långhulte Björkhage, Dalhem Skola, Dalhem Bygdegård, Hesselby Järnvägsstation, Dune, Hörsne Kyrka, Ekeby Buters, Aurungs, Krakfot, Anga Kyrka, Kräklingbo, Hajdeby, Hardö, Glose, Gammelgarn, Högby, Tomase, Sandänden Katthammarsvik Vidunge Björkhage Dalhem Skola Dalhem Bygdegård Hesselby Järnvägsstation Dune Hörsne Kyrka Buters Aurungs I 609, Sweden Krakfot Anga Kyrka Kräklingbo Hajdeby Hardö Glose Gammelgarn Högby Tomase Katthammarsvik Riktning: Visby Busstation 41 buss Tidsschema 29 stopp Visby Busstation Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 05:20 - 17:35 tisdag 05:20
    [Show full text]
  • Den Ryska Ockupationen Av Gotland 1808
    Den ryska ockupationen av Gotland 1808 Åke Sandström Inledning Mellan åren 1792 och 1815 hemsöktes Europa av de krig som i his- torieböckerna kommit att kallas revolutionskrigen och napoleon- krigen. Krigen utgjordes av en serie drabbningar och kampanjer mellan Frankrike och dess många fiender. Den enda av Frankrikes motståndare som på ett avgörande sätt aldrig besegrades av de fran- ska härarna var Storbritannien, som med undantag för några få år i början av 1800-talet låg i ständigt krig med såväl det revolutionära som kejserliga Frankrike. Den franska revolutionen frambringade en ny sorts krigföring som Napoleon förvaltade och utvecklade. Införandet av värnplikt resulterade i härar av en storleksordning som många gånger om överträffade allt vad som tidigare hade satts på stridsfot. Soldaterna i dessa jättearméer utrustades också med ett vapen som skulle visa sig överlägset alla motståndares: nationalismen. Känslan av att skydda och sprida den franska revolutionen och försvara det franska foster- landet resulterade i att den franske värnpliktige soldaten uthärdade olidliga förhållanden och slogs med en moral som motståndarlän- dernas soldater med värvningspengar i fickorna hade svårt att stå upp mot. De stora arméerna som stred med en sådan revolutionär glöd led- des också på ett sätt av Napoleon och hans generaler som avvek från vad som dittills hade varit brukligt. Napoleons syn på krig och krigs- föring var pragmatisk och målinriktad. Fienden skulle inte bara be- 43 049-fran_gutabygd_2008-inlaga-080506.indd 43 2008-05-06 11:59:50 segras utan helst också förintas på slagfältet. Napoleon använde sina arméer som jättelika murbräckor på ett sätt som förvandlade slagfäl- ten till väldiga köttkvarnar.
    [Show full text]
  • Vikings Exhibition 4.3MB .Pdf File
    Items being borrowed by Museums Victoria from The Swedish History Museum for inclusion in the exhibition Vikings at Melbourne Museum, 11 Nicholson Street, Carlton, AUSTRALIA, 23 March 2018 to 26 August 2018. Place of Discovery: Collection/ Inventory Object ID No Country, Province, parish, Provenance Acquisitio Thick Diame Showcase (lot) number (FID) Object Material Image No fragm site Date Informaton n Length Width ness ter Height Found by Hans Wachtmeister in 1865. Sold to pendant Swedish History pendant Sweden, Blekinge, Museum. E_25 3491:22:00 42261 cross silver 1 0 Hjortsberga Johannishus 750-1100 AD Accessioned in 1866. 1866 74.5 37.1 Found in archaeological dress pin excavation in the (dragonhead Sweden, Gotland, 19th centruy. G_11 8825:02:00 42954 ) bronze 1 Unknown findspot 750-1100 AD Accessioned in 1891. 1891 Found in archaeological excavation 1980- Sweden, Uppland, 2004. Accessioned in C_16 34959 44961 mill stone stone 1 0 Uppsala Kv Rådhuset 4 750-1100 AD 2009. 2009 440 55 Found in archaeological excavation by Hjalmar Stolpe Sweden, Uppland, Adelsö during 1871-73. C_08 5208:1835 106423 spindle whorl bone 1 0 Björkö, Svarta jorden 750-1100 AD Accessioned in 1874. 1871-73 28.3 Found in archaeological excavation by Hjalmar Stolpe Sweden, Uppland, Adelsö during 1871-73. G_31 5208:786 106482 comb bone/antler 1 3 Björkö, Svarta jorden 750-1100 AD Accessioned in 1874. 1871-73 135.2 31.5 Found in penannular archaeological brooch excavation during (austris- bronze, Sweden, Gotland, 19th century. G_16 8211 106567 broocht) silver, gilded 1 0 Tingstäde Austris 750-1100 AD Accessioned in 1887.
    [Show full text]
  • Ganthem Kyrka
    GANTHEM Till dig som beöker Vår Kyrka GANTHEMS KYRKA, VISBY STIFT, GOTLAND (1100-talet, romansk stil) Kyrkogården Den nuvarande kyrkogårdsmuren är från 1876. De vackra askarna planterades 1878. Kyrkobyggnaden Den nuvarande kyrkobyggnaden påbörjades omkring 1180 (koret). I flera etapper fortsättes sedan kyrkobygget till 1210 då byggnaden får sin nuvarande form. Tornet blir färdigt 1220. Altaret Den ursprungliga altaruppsatsen från 1330-1340 såldes år 1900 till Statens Historiska Museum och den nuvarande är en enkel replik utförd vid detta tillfälle. Muralmålningar Väggmålningarna anses till sin huvuddel utförda av den s.k. passionsmålarens verkstad. Observera dock de vid den senaste restaureringen framtagna invigningskorsen. Tid mitten av 1400-talet. Triumfkrucifix(Den segrande Kristus) Detta är lika gammalt som kyrkans huvuddel.(ca 1210) Sandstensdopfunten Kyrkans äldsta inventarium från 1100-talet av Hegwaldr. utförd i två block, cuppa och fot. Skulpturen skildrar den Heliga Historien från bebådelsen till och med Gudabarnets underfulla räddning från Herodes. Kyrkklockan Klockan saknar inskription men är en av de allra äldsta på Gotland, gjuten på 1400-talet. Möjligen gjuten av samma släkt som gjort klockorna i Gothem, Bro och Lokrume. Ganthems socken idag Ganthem har över 130 innevånare, fördelade på 20-talet gårdar. den kristna dopseden är hos oss helt obruten. I Ganthem finns således ingen odöpt. Här finns en liten Kristen gemenskap av människor som vill följa Guds Ord och tillsamman i lovsång. bön, och lyssnande till Ordets predikan glädjas i Hans Evangelium. Så har det varit sedan de hedniska s.k. gårdskorsen förvandlades till bekännelsesymboler. De kom att visa att gården och socknen ville höra Kristus till. Käre besökare! Bed för Ganthems socken.
    [Show full text]