Samannons 11 April Med Ordinarie Information

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Samannons 11 April Med Ordinarie Information På gång i Region Gotland Miljö- och byggnämnden informerar om inkomna ärenden Grötlingbo Lunds 1:15 – förhandsbesked för nybyggnad av ett fritidshus Bunge Kyrkogården 2:1 – nybyggnad av toalettbyggnad Stenkyrka Garde 1:35 – ändrad användning från svinstall till utbildningslokal Områdena omfattas inte av detaljplan. Västerhejde Bjärs 1:56 – tillbyggnad av bostadshus Åtgärden innebär avvikelse från gällande detaljplan. Berörda sakägare får här tillfälle att yttra sig. Eventuella synpunkter ska lämnas in senast den 27 april 2020 till Samhällsbyggnadsförvaltningen, 621 81 Visby. Vid frågor kontakta enhet bygg på telefon 0498-26 90 00 eller via e-post kundtjanst. [email protected]. Möjlighet att söka bidrag från stiftelser Nu finns det möjlighet att söka bidrag från fyra olika stiftelser. Gotlands kommuns sociala samstiftelse Bidrag från Gotlands kommuns sociala samstif- telse kan sökas av personer som är i behov av ekonomiskt stöd och är folkbokförda på Gotland. Sista ansökningsdag är den 30 april. Ansök- ningsblanketter och information kan rekvireras på www.gotland.se/stiftelser eller via socialförvalt- ningen telefon 0498-26 91 42. Elsa Berglunds stiftelse för boende i Sjonhem med omnejd Bidrag från Elsa Berglunds stiftelse kan sökas av sjuka personer som är i behov av vård och eko- nomiskt stöd och är folkbokförda i Sjonhem eller angränsande socknar; Ala, Ganthem, Halla, Viklau och Vänge. S A Petterssons stiftelse för boende i Lärbro med omnejd Bidrag ur S A Petterssons stiftelse kan sökas av pensionärer som är i behov av att förbättra bo- stads- och boendestandarden. Stiftelsen är till för boende inom f d Lärbro kommun, där socknarna Hall, Hangvar, Hellvi och Lärbro ingick. Ansökningsblanketter och information kan rekvireras på www.gotland.se/stiftelser eller via socialförvaltningen telefon 0498-26 34 22 eller 0498-20 88 80. Hjalmar Westergård-Roos stiftelse Är du född och skriven i Västergarn eller Sanda, och fyller högst 23 år under 2020? Hjalmar Wes- tergård-Roos stiftelse kan ge underhåll till barn- och ungdomar i Västergarn eller Sanda, som har mist en eller båda av sina föräldrar. Stiftelsen ger också stipendier och studiebidrag till ungdomar som är födda och boende i första hand Västergarn och i andra hand Sanda. Ansökningsblanketter och informationsblad kan rekvireras via regionstyrelseförvaltningen på telefon 0498-26 91 12. www.gotland.se facebook.com/regiongotland.
Recommended publications
  • Kyrkjakten Upplev, Lär Dig Något Nytt, Lös Uppgifter, Samla Och ”Geocacha”
    kyrkjakten Upplev, lär dig något nytt, lös uppgifter, samla och ”geocacha”. 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. 3 Kyrkjakten - 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. Svenska kyrkan Visby stift Text: Lars Bäckman Foto: Lars Bäckman Grafisk form: Lars Bäckman Omslagsbild: Fasad Fröjel kyrka Tryck: IVisby 2015 ISBN 978-91-982372-1-4 Ett stort tack till kyrkohistoriker Torsten Svensson för text- och fak- tagranskning, inspiration och mycket mycket kunskap! 4 Innehåll Bakgrund 4 lite basfakta om våra kyrkor 6 kyrkor att besöka 1. Anga 8 2. Bro 10 3. Bunge 12 4. Dalhem 14 5. Elinghems ödekyrka 16 6. Eskelhem 18 7. Fide 20 8. Fröjel 22 9. Gammelgarn 24 10. Gothem 26 11. Grötlingbo 28 12. Källunge 30 13. Lau 32 14. Linde 34 15. Lärbro 36 16. Silte 38 17. Stenkyrka 40 Bön att meditera över 41 Upplev mer. Litteratur och gudstjänsttips 42 Protokoll att pricka av besökta kyrkor 43 3 15 17 5 2 10 4 6 1 9 8 13 14 16 11 Här ser du var kyrkorna ligger, se nummer ovan. Men 7 du behöver nog en bättre karta för att hitta dem! 5 Nu kan kyrkjakten börja Men först lite bakgrund... Gotland är de hundra kyrkornas ö. Du behöver inte köra långt förrän du ser ett kyrktorn sticka upp och därefter ytterligare ett och ytterligare ett… Alla dessa kyrkor är ursprungligen uppförda för 800-900 år sedan, alltså på 1100- och 1200-talet då Gotlands landsbygd hade sin storhetstid. Sen händer mycket. Visbyborgarna tar över mer och mer av den handel som gjort gotlänningarna så rika.
    [Show full text]
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Fotbollshäfte E •09+ NY
    Plan Seriernas summa torde fram tom 2020 bli 94 sid + Veteran 2 sid (främst tabeller) + Junior 4 sid (främst äldre tabeller i Del II mindre stil, = 9 p Arial) + B, U och J-lag i modernare Den gotländska fastlandsspel, som 2 sid summering + Pojk 6 sid text utan tab + herrfotbollens + pojk o flick from 80-tal eller nåt sånt som specialkapitel inkl fastlands läger, seniortabeller 6 sid + landskapsmatcher etc. inkl 1925-2020 klubbars div fastlandskontakter före 1965 = = 12 sid +Island games etc 2 sid + DAM här ej beräknat + DM 8 sid Anm: Jämfört med 2009 års utgåva har här en rad nya kommentarer arbetats in, särskilt fram till femtiotalet. • Vissa kommentarer har även + Cuper 10 sid delvis arbetats om eller korrigerats något. I görligaste mån har noterna + korp 6 sid, främst text med viss sökt placeras på den sida de händer, men detta har ibland inte gått. • Utom verksamhetsberättelser och press har finmns nu också ett mycket summering av lagen större källmaterial på Gotlands Idrottshistorska. + Futsal 2 sid Vidare har vissa tabeller korrigerats (i regel kollat via tidningspress) för att eliminera olika fel beträffande målskillnader el dyl, men i ett par Summa max 160 sid fall där enskilda matcher inte kunnat urskiljas, har detta ändå inte gått fullt ut. • Vissa stavningar varierar i original, men Väst/Vestkinde används + Damserier med introdtext för förkrigsåren och därefter Väskinde. Vissa klubbnamn har under oli- = max 40 sid ka tider ändrats - i regel såna ändringar som i Hemse där ett IF efter hand ändrats till BK. Liksom sammanslagningar markeras detta i noter. • Normalt används de moderna skrivformerna medan detaljer som + Introd.-kapitel 16 s IF/IK etc undviks, utom då sådant som ändrade klubbnamn kan moti- + förbundsledn, + domare, vera en särskild tydlighet.
    [Show full text]
  • Kulturreservatsbildande
    kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala bildsten vägsträckning konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild riksintresse röse dokume ntation folkligt pippi långstrump wallins färg fide arkiv sigillvård mångfald vikingatid sork identitet folkminne hemse inventering tvåmänning demokrati öjamadon na mångfald stensättning berättande grönytor fröjel rauk kalkbruk vision intresse medeltidsvecka mästerby röse släktforskning bevara utveckling handlingsplan miljömål vägstr planärende modernism ängesvård bruk kulturförmedlare hemse ala Kulturreservatsbildande vårdplan brandskattning varpa stadsbild kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala mötesplats Förstudie 2004 vägsträckning konstmuseum delge mötesplats fårö uppdrag bruk helhetssyn blåstång särart vård forskning industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning matkultur turism arv kunskapsuppbyggnad alva dricku modern berika stenkumla kogg ruinvård livsmiljö ala sojde vägsträckning ruin konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild vision tradition riksintresse röse alva dokumentation folkligt antikvarie pippi långstrump wallins färg ruin odlingsland vikingatid sork vård identitet ärende folkminne hemse arkitektur inventering tvåmänning världsarv öjamadonna stensättning fiskeläge berättande grönytor fröjel gutamål kalkbruk dös änge samällighet samverkan ringmur medeltidsvecka mästerby kyrka släktforskning utveckling arv plan handlingsplan miljömål reservat modernism ängesvård
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd.
    [Show full text]
  • Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden
    Accepted Manuscript Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden Catherine V. Rose, Woodward W. Fischer, Seth Finnegan, David A. Fike PII: S0016-7037(18)30660-4 DOI: https://doi.org/10.1016/j.gca.2018.11.030 Reference: GCA 11025 To appear in: Geochimica et Cosmochimica Acta Received Date: 4 September 2018 Revised Date: 15 November 2018 Accepted Date: 21 November 2018 Please cite this article as: Rose, C.V., Fischer, W.W., Finnegan, S., Fike, D.A., Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden, Geochimica et Cosmochimica Acta (2018), doi: https:// doi.org/10.1016/j.gca.2018.11.030 This is a PDF file of an unedited manuscript that has been accepted for publication. As a service to our customers we are providing this early version of the manuscript. The manuscript will undergo copyediting, typesetting, and review of the resulting proof before it is published in its final form. Please note that during the production process errors may be discovered which could affect the content, and all legal disclaimers that apply to the journal pertain. Records of Carbon and Sulfur Cycling During the Silurian Ireviken Event in Gotland, Sweden Catherine V. Rose1*, Woodward W. Fischer2, Seth Finnegan3, & David A. Fike4* 1School of Earth & Environmental Sciences, University of St Andrews, Fife, KY16 9AL, UK; 2Division of Geological & Planetary Sciences, California Institute of Technology, Pasadena, CA 91125 USA; 3Department of Integrative Biology, University of California, Berkeley, CA 94720-3140 USA; 4Department of Earth & Planetary Sciences, Washington University, St.
    [Show full text]
  • Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
    Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små.
    [Show full text]
  • Hall- Hangvars Naturreservat
    Hall- Hangvars naturreservat I Hall och Hangvar socknar ligger Gotlands största naturreservat som har en areal på 2165 har. Här kan man uppleva underbara solnedgångar eller bara vandra omkring i omgivningarna och ta del av det speciella ljuset och naturupplevelserna och återfå krafter till dagens vardagens slit. För det rörliga friluftslivet finns vägar och stigar att vandra på i området och mellan Ire och Hallshuk finns en gångstig utmed kusten även om den på några ställen är något snårig. Reservatet sträcker sig längs den västra kusten från den nordligaste delen av Irevik upp till Hallshuk och vidare mot Kappelshamn, en sträcka på närmare 15 km. Från norra delen av Irevik och till Häftingsklint reser sig en 30 m hög klint som ligger alldeles innanför strandlinjen. En halv kilometer norr om Häftingsklint delar kustklinten upp sig i två avsatser. Den undre fortsätter längs stranden medan den övre böjer av inåt land och blir flackare. Vid Hallshuk blir kustklinten åter 25 m över vattenytan och stupar rakt ner i havet. Reservatet slutar 700 m från Hallshuks fiskeläge mot Kappelshamn. Till stor del upptas reservatet av tallskog som ofta är präglad av bete och äldre tiders avverkningar i form av plockhuggning. I den södra delen av reservatet är jordtäcket tunt och skogen består här i stor utsträckning av en gles och lågvuxen hällmarkstallskog. I anslutning till Verkmyr och Stigmyr finns även nästan helt trädlösa hällmarker. Reservatet är rikt på våtmarker av olika slag. Området mellan Irevik och Hallshuk är ett botaniskt högklassigt område, det är delvis orört och domineras av hällmarkstallskog med inslag av källmyrar och vätar.
    [Show full text]