Gotland I Siffror 2015

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Gotland I Siffror 2015 GOTLAND I SIFFROR 2015 Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen finns fem övergripande mål: ● Minst 65 000 invånare bor på Gotland ● Gotlänningarnas välstånd hör till de bästa i landet ● Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen ● Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet ● Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor Ansvarig utgivare och redaktör: Region Gotland, Ulrika Holm Produktion: Bild & Reklam Visby. Omslag: Bild &Reklam Visby Foto: Region Gotland, Bildvision, GCB, Gotlands Museum och Bild & Reklam. Tryck: HS Grafiska Region Gotland reserverar sig för eventuella tryckfel. ALLMÄNT Fakta om Gotland, väder...................4-5 Gotland Befolkning................................. .............6-7 In- och utflyttning..... ..........................8-9 Befolkningsstatistik Natur och geologi..... .......................10 -11 Natur & kultur Historia och världsarv.....................12-14 Näringsliv Årliga evenemang .................................15 Service NÄRINGSLIV Internationellt Struktur, branscher och nyföretagande .................................16-18 Stora arbetsgivare ................................ 19 Arbetsmarknad .....................................20 Ekonomifakta och bostäder ..............21 Jord- och skogsbruk, fiske............22-23 Besöksnäring..................... ...............24-27 SERVICE Kommunikationer..................... ......28-30 Bredband, hamnar ...................... .........31 Miljö..................... ................................32-33 Barn och utbildning..................... ..34-40 Fritid och kultur..................... ...........41-43 Hälso- och sjukvård, omsorg......44-45 Internationellt..................... .............46-48 Om OM REGION GOTLAND Region Dialog och påverkan............................50 Politisk organisation..... ..................51-53 Gotland Förvaltningar..... .....................................54 Dialog & påverkan EKONOMI Organisation Fördelning av skattepengarna.........55 Ekonomi Kostnader och intäkter................. 56-57 Medarbetare Resultat och investeringar.... .......58-59 Budget..... .................................................60 MEDARBETARE Översikt...............................................61-63 Löner och pensionsavgångar..... .......64 Tätorter och vägar..................... ............65 Visby och socknar..................... ......66-67 3 Fakta om Gotland Gotland bildade 1971 en kommun. Den 1 januari 2011 bytte Gotlands kommun namn till Region Gotland. Det finns inget landsting utan sjukvård, kollektivtrafik och andra traditionella landstingsuppgifter sköts av Region Gotland. Regionen ansvarar också för de regionala utvecklingsfrågorna som på många andra håll i landet sköts av kommunala samverkansorgan eller av läns- styrelserna. Gotland är även ett eget län. Gotlands yta 3 140 km² (0,8 % av Sveriges yta) Fårö 114 km² Gotska Sandön 37 km² Furillen 4 km² Stora Karlsö 2,4 km² Lilla Karlsö 1,6 km² Gotlands kust Inklusive Fårö ca 800 km Längsta å Gothemsån ca 55 km Största sjö Bäste träsk 6,3 km² Djupaste sjö Sigvalde träsk 16 m Högsta punkt Lojsta hed 82 m.ö.h. Bredd 52 km Längd Fårö-Hoburgen 176 km Landskapsdjur Igelkott Landskapsfågel Halsbandsflugsnappare Landskapsblomma Murgröna Landskapssvamp Jordstjärna Landskapsinsekt Riddarskinnbagge Landskapsfisk Piggvar Landskapssten Hoburgskalksten Landskapsmossa Kalkkammossa Landskapsäpple Stenkyrkeäpple Landskapsgrundämne Kalcium 4 ALLMÄNT Väder Gotland har ett utpräglat kustklimat med tämligen milda vintrar och behagliga somrar som dock kommer lite senare till Gotland än till övriga Mellansverige. Å andra sidan håller det varma klimatet ofta i sig och förlänger därmed hösten. Det är tydliga klimatskillnader mellan kust och inland. Medeltemperaturen under den kallaste mån- aden, februari, varierar exempelvis från strax under -1° vid kusten till nära -2.5° i mitten av ön. I juli är skillna- derna betydligt mindre och medeltemperaturen är då cirka 16° på hela ön. Årsnederbörden varierar från cirka 500 mm vid kusten till 600 mm på öns inre delar. SOLLIGAN 2014 664 572 546 519 516 509 503 502 468 465 462 443 438 Antal 435 soltimmar 0 100 200 300 400 500 600 2014 års vinnare är med råge Luleå, som haft hela 664 sol- timmar. Visby (som brukar ligga i topp) tog en femteplats. Solskenstid definieras som den tid som direktstrålningen överstigit 120W/m2. SVT Väder mäter soltimmar på olika platser i Sverige under sju sommarveckor sedan 1990. Källa: SMHI och SVT.se/väder ALLMÄNT 5 Befolkning 57 255 personer bor och verkar på Gotland året runt. Andelen gotlänningar med utländsk bakgrund är 6 %. I Visby bor ca 23 000 personer. Medelåldern är 44,1 år. Medellivslängden är för kvinnor 82,9 år och för män 79,5 år. I framtiden väntas befolkningen öka enligt senaste befolkningsprognosen. FOLKTÄTHET Landareal, km² Antal invånare/km² Gotland 3 134 18,3 Hela riket 407 340 24,1 FOLKMÄNGD, IN-OCH UTFLYTTNING M.M 31 december 2010 2011 2012 2013 2014 Folkmängd 57 269 57 308 57 241 57 161 57 255 Förändring 48 87 -67 -80 94 Födda 593 535 566 525 529 Döda 633 620 631 660 554 Inflyttade 2 150 2 149 2 126 2 212 2 284 Utflyttade 2 054 2 037 2 132 2 158 2 166 Flyttningsnetto 96 142 -6 54 118 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH PROGNOS År 1749 fanns det 23 902 boende på Gotland och år 1800 var antalet 31 129. År 1900 hade antalet ökat till 52 781 och vid millenniumskiftet fanns det 57 313 got- länningar. Enligt regionens prognos kommer befolk- ningen att öka till cirka 60 400 personer år 2025. 6 ALLMÄNT Källa: SCB, Region Gotland BEFOLKNINGSUTVECKLING 1945-2014 60 000 59 000 58 000 57 000 56 000 55 000 54 000 53 000 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ÅLDERSPYRAMID 2014 Befolkningspyramiden visar hur ålders- och könsfördel- ningen ser ut i befolkningen. Den gotländska befolk- ning består av en stor andel personer i åldrarna 20-24 år. Att denna åldersgrupp är stor just nu beror på ett högt barnafödande i hela landet under tidiga 1990-talet. I framtiden väntas andelen äldre öka. 100+ år Totalt antal Totalt antal 95-99 år kvinnor 28 800 90-94 år män 28 455 85-89 år 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 15-19 år 10-14 år Antal Antal kvinnor 5-9 år män 0-4 år 2500 2000 1500 1000 500 0 0 500 1000 1500 2000 2500 Källa: SCB ALLMÄNT 7 Prognos 2025 (bakomliggande ålderspyramiden) 100+ år Totalt antal 95-99 år Totalt antal kvinnor 29310 90-94 år 85-89 år män 28 457 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 15-19 år 10-14 år 5-9 år Antal kvinnor 0-4 år Antal män 2500 2000 1500 1000 500 0 0 500 1000 1500 2000 In- och utflyttning 2014 flyttade drygt 2 200 personer till regionen sam- tidigt som ungefär 2 160 flyttade härifrån. Över 90 % av inflyttarna var inrikes omflyttningar. De allra flesta flyttarna gick från/till Stockholm, Västra Götaland eller Uppsala. Av de 240 som invandrade till Gotlands under 2014 var den största andelen svenskar som återvände från andra länder. MÅNGFALD Av Gotlands 57 161 invånare har 3 432 personer ut- ländsk bakgrund. Det betyder att 6 % av befolkningen antingen är utrikes födda eller är födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands. De största grupperna har finsk, tysk eller thailändsk bakgrund. Finland 599 Tyskland 235 Thailand 207 Irak 188 Polen 170 Norge 144 Danmark 122 Sovjetunionen 104 Estland 93 Turkiet 92 Antal personer Storbritannien 92 0 120 240 360 480 600 8 ALLMÄNT Källa: SCB BEFOLKNINGSUTVECKLING I SOCKNARNA UNDER 10 ÅR, 2004-2014 Fårö Hall Fleringe Bunge KAPPELSHAMN FÅRÖSUND Hangvar Rute Stenkyrka LÄRBRO Lumme- Hellvi lunda TINGSTÄDE Martebo Othem SLITE Lokrume Väskinde Hejnum Boge Bro VISBY Fole Bäl Hejdeby Vallstena Käll- Endre unge Väster- Follingbo Ekeby hejde Gothem Trä- Barling- kumla Ake- bo Hörsne Sten- bäck Dalhem m Bara kumla Tofta Vall ROMA Halla Norrlanda Hogrän Björke Gant- hem Anga Eskelhem Atlingbo Sjonhem Mäster- Viklau by Kräklingbo KATTHAMMARSVIK Västergarn Väte Vänge Sanda Guld- Ala Östergarn rupe Gammel- Buttle garn KLINTEHAMN Hejde Ardre Klinte Etelhem Alskog Fröjel Lojsta LJUGARN Garda Gerum Lye Eksta STÅNGA Lau Levide Linde Fard- hem Sproge HEMSE Burs När Silte Alva Rone Hablingbo HAVDHEM Eke Mer än 2 % ökning Grötlingbo Näs Skillnad mindre än +/- 2 % Fide Över 2 % minskning BURGSVIK Öja Hamra Vamlingbo Sundre På Gotland finns 92 socknar, de flesta med ganska små invånarantal. Sett över en 10-års period har två av tre socknar tappat invånare. Visby och närliggande Västerhejde har ökat mest. Källa: Region Gotland ALLMÄNT 9 Natur & Geologi Den gotländska floran är unik, formad av de speciella förutsättningar som råder på en ö mitt i havet. I norr är ön karg och stenig medan den södra delen är mer lummig med lövskogar och ängen. Bland Gotlands främsta naturupplevelser kan nämnas orkidéängar, alvarsheder, stränder och ljuva ängen. Dessutom finns raukar, vildlevande gotlandsruss och ett småskaligt och levande kulturlandskap med muromgärdade åkerlappar och mängder av lamm som genom sitt betande håller markerna öppna. Utanför den gotländska kusten finns flera unika platser. I norr ligger GOTSKA SANDÖN, Gotlands enda nationalpark som har långa sandstränder och en spännande och dramatisk historia. I väster ligger STORA OCH LILLA KARLSÖ som båda är unika i Sverige. Här finns stora kolonier med alkfåglar och flera tusen par av sillgrissla, tordmule och
Recommended publications
  • Miljökvalitetsmålen Gotland 2020
    0 Innehåll 1 Sammanfattning för Gotlands län..................................................................................................... 6 1.1 Ingress/Inledning Gotlands län ................................................................................................ 6 1.2 Miljötillståndet i Gotlands län .................................................................................................... 6 1.3 Åtgärdsarbetet i Gotlands län .................................................................................................... 6 1.4 Tabell över Gotlands läns bedömningar av respektive miljökvalitetsmål ........................... 7 2 Generationsmålet - Gotlands län ...................................................................................................... 8 2.1 Sammanfattning för generationsmålet - Gotlands län ........................................................... 8 2.2 Åtgärdsarbetet för generationsmålet - Gotlands län .............................................................. 8 2.2.1 Helhetsperspektiv och människan i fokus ....................................................................... 8 2.2.2 Kulturmiljö ........................................................................................................................... 8 2.2.3 Hälsa ...................................................................................................................................... 9 2.2.4 Resurseffektiva och giftfria kretslopp..............................................................................
    [Show full text]
  • Militärhistoriska Museer
    Gotlands Militärhistoriska Museer Albatrossmuseet Ön Enholmen Gotlands Försvarsmuseum Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer TINGSTÄDE FÄSTNING Gotska Sandön MUSEIRUNDAN Gotlands militärhistoria från 1300-talet och fram till våra dagar finns bevarat i de fem museer, som samlats under namnet Gotlands Militärhistoriska Museer, GMM. 1. Albatrossmuseet är Fårö uppbyggt kring föremål, bilder och historier kring det tyska fartyget SMS Albatross, som 2 Fårösund juli 1915 anfölls av en rysk eskader 148 och sökte skydd söder om Östergarn. 149 ❹ De överlevande internerades på 149 Lärbro Gotland till 1917. Visning av museet enligt ❺ överenskommelse. Tingstäde ❷ ❸ Slite 0498-523 07, www.albatrossmuseet.se 147 148 2. Ön Enholmen skildrar Gotlands roll som utpost Visby i den svenska försvarshistorien. Olika byggnader speglar försvar mot såväl ryssar som kolera och risk 142 143 för två världskrig. Under sommaren går båttrafik 146 140 ut till Enholmen, som också har gott om bra natur- Roma stigar att vandra på. [email protected], www.karlsvärds.se Katthammarsvik❶ 3. Gotlands Försvarsmuseum ger en omfat- 143 tande bild av armé, flyg och marin verksamhet Klintehamn 142 Ljugarn på Gotland, från forntid till våra dagar. 144 Museet finns i åtta byggnader på två separata platser i 141 Tingstäde. I museet finns café, restaurang och butik. För 140 barnen finns lekplats utomhus. Hemse [email protected], www.gotlandsforsvarsmuseum.se 4. Lärbro Krigssjukhus uppfördes 1939 och upphörde i maj 1946. Under krigsåren vårdades här militära och civila svenskar, baltflyk- 142 tingar, tyska soldater och flera hundra offer från koncentrationslägren. På kyrkogården finns 45 internationella krigsgravar, varav nio är judis- Burgsvik ka. 0498-22 50 30, [email protected], www.hembygd.se/larbro 5.
    [Show full text]
  • Kyrkjakten Upplev, Lär Dig Något Nytt, Lös Uppgifter, Samla Och ”Geocacha”
    kyrkjakten Upplev, lär dig något nytt, lös uppgifter, samla och ”geocacha”. 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. 3 Kyrkjakten - 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. Svenska kyrkan Visby stift Text: Lars Bäckman Foto: Lars Bäckman Grafisk form: Lars Bäckman Omslagsbild: Fasad Fröjel kyrka Tryck: IVisby 2015 ISBN 978-91-982372-1-4 Ett stort tack till kyrkohistoriker Torsten Svensson för text- och fak- tagranskning, inspiration och mycket mycket kunskap! 4 Innehåll Bakgrund 4 lite basfakta om våra kyrkor 6 kyrkor att besöka 1. Anga 8 2. Bro 10 3. Bunge 12 4. Dalhem 14 5. Elinghems ödekyrka 16 6. Eskelhem 18 7. Fide 20 8. Fröjel 22 9. Gammelgarn 24 10. Gothem 26 11. Grötlingbo 28 12. Källunge 30 13. Lau 32 14. Linde 34 15. Lärbro 36 16. Silte 38 17. Stenkyrka 40 Bön att meditera över 41 Upplev mer. Litteratur och gudstjänsttips 42 Protokoll att pricka av besökta kyrkor 43 3 15 17 5 2 10 4 6 1 9 8 13 14 16 11 Här ser du var kyrkorna ligger, se nummer ovan. Men 7 du behöver nog en bättre karta för att hitta dem! 5 Nu kan kyrkjakten börja Men först lite bakgrund... Gotland är de hundra kyrkornas ö. Du behöver inte köra långt förrän du ser ett kyrktorn sticka upp och därefter ytterligare ett och ytterligare ett… Alla dessa kyrkor är ursprungligen uppförda för 800-900 år sedan, alltså på 1100- och 1200-talet då Gotlands landsbygd hade sin storhetstid. Sen händer mycket. Visbyborgarna tar över mer och mer av den handel som gjort gotlänningarna så rika.
    [Show full text]
  • Program September 16-20, Visit from the Rural Economy Research Centre, Estonia
    Program september 16-20, visit from The Rural Economy Research Centre, Estonia. contact September 16 14.30 Arrival to Gotland 15.30 Visit at Roma Kungsgård, historical center and handcraft. 16.00 Visit at Gutekorn, read more about this leader project…. Riina Noodapera Adress: Sten Rosvall, Halla Broe, Romakloster [email protected] 17.30 Check in at Brukshotellet, Romakloster Brukshotellet, Romakloster Ph +46 498 508 30 [email protected] 19.00 Dinner at Klosterbrunnen, Romakloster + 46 498 501 23 A small local pizzeria close to the hotel. Adress: Visbyvägen 21, Romakloster September 17 09.00-10.30 Visit to Inspiration Gotland, Gotland Convention Bureau, Harbour. Sofia Wollman och Johan Granath Adress: Hamngatan 1, Visby Ph +46 498 20 17 07, [email protected] 10.30-11.30 Visit to Visby Strand Conferenscenter Helena Eriksson Adress: Strandvägen 4, Visby Ph +46 498 65 11 03 11.30-12.30 Lunch at Gotland University Adress: Cramégatan 3, Visby Host and guide for the afternoon: Külli Bergbohm and Annelie Söderström 13.45-14.45 Visit at Sigsarve Lamb Lotta Carsbo Nicklasson Adress: Sigsarve, Näs Ph +46 498 48 90 72 read more about this leader project…. +46 73 759 89 58 +46 70 548 90 91 15.00-15.15 Visit to a Wind Power Projekt No presentation Adress: Näs Vindkraftspark, Näs 15.30-17.00 Visit to a local harbourproject Bison “Havsbastun” (Sea Sauna) 0498-497241,0705227447 Adress: Burgsviks hamn, Burgsvik [email protected] read more about this leader project…. 17.15 Dinner at Grå Gåsen, Burgsvik September 18 Host and guide for the day; Külli Bergbom and Annelie Ph +46 73 830 00 86 Söderström [email protected] 08.00 Departure for Fårö 08.30-10.30 Militery museum, Tingstäde and coffebrake Lars Larsson Adress: Förrådsvägen 4, Tingstäde ph +46 70 662 97 33 read more about this leader project….
    [Show full text]
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Kulturreservatsbildande
    kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala bildsten vägsträckning konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild riksintresse röse dokume ntation folkligt pippi långstrump wallins färg fide arkiv sigillvård mångfald vikingatid sork identitet folkminne hemse inventering tvåmänning demokrati öjamadon na mångfald stensättning berättande grönytor fröjel rauk kalkbruk vision intresse medeltidsvecka mästerby röse släktforskning bevara utveckling handlingsplan miljömål vägstr planärende modernism ängesvård bruk kulturförmedlare hemse ala Kulturreservatsbildande vårdplan brandskattning varpa stadsbild kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala mötesplats Förstudie 2004 vägsträckning konstmuseum delge mötesplats fårö uppdrag bruk helhetssyn blåstång särart vård forskning industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning matkultur turism arv kunskapsuppbyggnad alva dricku modern berika stenkumla kogg ruinvård livsmiljö ala sojde vägsträckning ruin konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild vision tradition riksintresse röse alva dokumentation folkligt antikvarie pippi långstrump wallins färg ruin odlingsland vikingatid sork vård identitet ärende folkminne hemse arkitektur inventering tvåmänning världsarv öjamadonna stensättning fiskeläge berättande grönytor fröjel gutamål kalkbruk dös änge samällighet samverkan ringmur medeltidsvecka mästerby kyrka släktforskning utveckling arv plan handlingsplan miljömål reservat modernism ängesvård
    [Show full text]
  • Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd.
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Sustainable Climate- Neutral Energy for Gotland
    the Sustainable Energy Action plan in Energy 2020 - Energy plan for Region Gotland - extracted from the full document for public consideration until April 8th, 2013 with a brief presentation of Gotland added for for- eign readers Produced as the deliverable “ISEAP” – an ”Island’s Sustainable Ener- gy Action Plan” – in the frame of the Islepact and CoM- initiatives Approved by the Regional Board 18-12-2012 SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN FOR GOTLAND Distribution List: YES Co - WESTERN ISLES - COMHAIRLE NAN EILEAN SIAR P1 - GOTLAND – REGION GOTLAND P2 - AREAM - AGENCIA REGIONAL DA ENERGIA E AMBIENTE DA REGIAO AUTONOMA DE MADEIRA P3 - ITC - INSTITUTO TECNOLOGICO DE CANARIAS S.A. P4 - BALEARICS - DIRECTORATE GENERAL FOR ENERGY OF THE BALE- ARIC ISLANDS GOVERNMENT P5 - DAFNI - AEGEAN SUSTAINABLE ISLANDS NETWORK P6- REAC – REGION OF CRETE, REGIONAL ENERGY AGENCY OF CRETE P7 - PEPS - PUNTO ENERGIA PROVINCIA DI SASSARI – MULTISS P8 - MALTA - PARAGON LIMITED P9 - CYPRUS ENERGY AGENCY P10 - SAMSØ ENERGY ACADEMY P11 - ARENA - ENERGY AND ENVIRONMENT AGENCY OF AZORES Assistant Coordinator – EXERGIA European Commission 2 SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN FOR GOTLAND Quality Control Submitted by Region Gotland Title of the document D.3. File name D.3 Date Drafted Checked Approved Status (C-P) 2011- Revisions Version Date Drafted Checked Approved Status (C-P) Deliverable 2011- G ot la nd’s geogr a phi c location, in the middle of the Baltic Sea 3 SUSTAINABLE ENERGY ACTION PLAN FOR GOTLAND Contents Contents ........................................................................................................
    [Show full text]
  • Grundvattenutredning På Storsudret, Gotland
    EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Grundvattenutredning på Storsudret, Gotland LUDVIG ALMQVIST KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Groundwater investigation at Storsudret, Gotland LUDVIG ALMQVIST Degree Poject in Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure KTH Royal Institute of Technology School of Architecture and Built Environment Department of Sustainable Development, Environmental Science and Engineering SE-100 44 Stockholm, Sweden TRITA ABE-MBT-18124 Sammanfattning Sverige har haft minskade grundvatten lager och sjunkande grundvattennivåer de senaste åren. Gotland är ett exempel med svårigheter att förse färskvatten på grund av de låga grundvattennivåerna. Dessa omständigheter kan härledas till påverkan av tidig jordbruksutveckling, ökad vattenförbrukning och klimatförändringen. Det finns ett behov av att öka grundvattenförvaringen i detta område för att säkerställa att det finn tillräckligt med färskvatten. Målet med denna studie är att öka färskvattenförvaringen. Digitala geografiska informationssystemet (GIS) valdes som verktyg i denna studie för att kunna täcka större geografiska områden. Studien är uppdelad i två delar, med fokus på att ta reda på de hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningarna samt att identifiera lämpliga områden för att öka grundvattenförvaringen. Första delen: studerade specifik kapacitet, grundvattenförvaring, grundvattenbalans, topografiskt våthetsindex. Den andra delen tittade på fyra metoder som ska öka färskvattentillgångarna:
    [Show full text]
  • Flyktingkällan I Katthammarsvik
    Flyktingkällan i Katthammarsvik – om fördrivning av tid och människor Mirja Arnshav Flyktingkällan [the Refugee Well] at Katthammarsvik – on killing time and evicting people. In the summer of 1945, some Latvians who had escaped to Gotland and were accom- modated in a refugee camp at Katthammarsvik, created a stone monument called the Refugee Well in a rock wall in the camp area. This article discusses the monument in terms of trench art. In doing that, several links to other internment camps on Gotland and elsewhere are highlighted. ”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR rad som L1975:2091 (minnesmärke) 1945 MAJ”. Inskriptionen är kort, och L1975:2011 (naturföremål/- men präntad med flera decimeter bildning med bruk, tradition eller stora versaler. Dessa är inhuggna i namn) och klassad som ”övrig kul- en klippvägg på Östergarnsberget på turhistorisk lämning”. ”Enligt ortsbe- östra Gotland, nära Katthammarsvik. folkningen gjorde lettiska flyktingar i ”Flyktingkällan” kallas platsen i folk- ordning källan 1945” har inventera- mun, för just vid klintens fot springer ren antecknat i inventeringsboken vid en liten källa fram, och i skogsslutt- sitt besök i juli 1977. Då var minnes- ningen nedanför fanns under försom- märket bara lite drygt 30 år gammalt, maren 1945 ett av andra världskri- och det fanns säkert många som kun- gets mottagningsläger för flyktingar. de berätta om dess tillblivelse. Men Kring källan finns en liten avsats, un- nu, när ytterligare decennier gått, har gefär 8 x 4,5 meter stor, som ramas in kunskapen om dess sammanhang till av en låg mur av kalksten. En stenlagd stor del tonat bort. Trots sin monu- gångväg med trappsteg av kalkstens- mentala karaktär och trots den tyd- block leder upp till platsen.
    [Show full text]