Flyktingkällan i Katthammarsvik

– om fördrivning av tid och människor

Mirja Arnshav

Flyktingkällan [the Refugee Well] at Katthammarsvik – on killing time and evicting people. In the summer of 1945, some Latvians who had escaped to and were accom- modated in a refugee camp at Katthammarsvik, created a stone monument called the Refugee Well in a rock wall in the camp area. This article discusses the monument in terms of trench art. In doing that, several links to other internment camps on Gotland and elsewhere are highlighted.

”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR rad som L1975:2091 (minnesmärke) 1945 MAJ”. Inskriptionen är kort, och L1975:2011 (naturföremål/- men präntad med flera decimeter bildning med bruk, tradition eller stora versaler. Dessa är inhuggna i namn) och klassad som ”övrig kul- en klippvägg på Östergarnsberget på turhistorisk lämning”. ”Enligt ortsbe- östra Gotland, nära Katthammarsvik. folkningen gjorde lettiska flyktingar i ”Flyktingkällan” kallas platsen i folk- ordning källan 1945” har inventera- mun, för just vid klintens fot springer ren antecknat i inventeringsboken vid en liten källa fram, och i skogsslutt- sitt besök i juli 1977. Då var minnes- ningen nedanför fanns under försom- märket bara lite drygt 30 år gammalt, maren 1945 ett av andra världskri- och det fanns säkert många som kun- gets mottagningsläger för flyktingar. de berätta om dess tillblivelse. Men Kring källan finns en liten avsats, un- nu, när ytterligare decennier gått, har gefär 8 x 4,5 meter stor, som ramas in kunskapen om dess sammanhang till av en låg mur av kalksten. En stenlagd stor del tonat bort. Trots sin monu- gångväg med trappsteg av kalkstens- mentala karaktär och trots den tyd- block leder upp till platsen. liga inskriptionen verkar kvarlevorna I Fornsök är anläggningen registre- närmast förbryllande, och nästan mer

89 META 2020

Figur 1. Den nyligen färdigställda ristningen med källan till vänster. På fotot anas flera taggtråds- linjer. Foto: David Holmerts arkiv, Landsarkivet i

Figur 2. En stenlagd gång med trappsteg leder upp till minnesmärket. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska/SMTM

90 MIRJA ARNSHAV svårtydda och obekanta än många reichkommissariat Ostland, med betydligt äldre kulturminnen. Vad ytterligare tvångsvärvningar och nya är det här egentligen för lämning? utrensningar, som nu särskilt drab- Vad har den för bakgrund och var- bade den judiska befolkningen, och för har den blivit till? som delvis genomfördes med stöd av inhemska kollaboratörer (Deland Baltiska flyktingar till Gotland 2010a, b; Raun 1987). Sedan krigslyckan vänt för Tysk- När andra världskriget upphörde i land och fronten hösten 1944 återi- Europa i maj 1945 befann sig nästan gen närmade sig Baltikum, spreds hela civilbefolkningen i de tidigare fruktan för en ny sovjetisk ockupa- självständiga och neutrala baltiska tion bland befolkningen, som befa- staterna på flykt. Bakgrunden var rade ytterligare deportationer och ett tre hårdföra ockupationer, en sovje- ännu hårdare förtryck. Så gott som tisk, en tysk, och sedan återigen en alla som hade möjlighet sökte sig till sovjetisk, som avlöst varandra och kusten för att antingen komma med raserat samhällena i grunden. ett evakueringsfartyg till Tyskland Den första sovjetiska ockupatio- eller fly illegalt till Sverige. Fler än nen 1940–1941 hade sin upprin- 30 000 personer lyckades ta sig till nelse i ett hemligt tillägg i den tysk- Sverige, och av dessa kom drygt 10 sovjetiska icke-angreppspakten. I 000 till Gotland, som inte låg längre detta tillägg skisserades en tänkt från den baltiska Östersjökusten än uppdelning av Östeuropa, där de att bombningarna av städerna där baltiska staterna ingick i den sovje- syntes som ljussken på kvällshimlen tiska intressesfären. Den sovjetiska i öster (Holmert 1999). annekteringen genomfördes kort Den absoluta merparten av de därpå och utvecklades till vad som flyktbåtar som nådde Sverige an- allmänt upplevdes som ett skräck- lände under några blåsiga veckor i välde, som försommaren 1941 kul- slutet av september och början av minerade i en serie massdeportatio- oktober 1944, i samband med Tal- ner (Hiio et al. 2006; Raun 1987). linns fall och glappet mellan den När Tyskland i det läget vände sovjetiska och den tyska ockupa- sig mot Sovjetunionen och anföll tionen. Vartefter sovjetstyrkorna de baltiska Sovjetrepublikerna mot- fick kontroll över den estniska och togs de initialt som befriare av civil- litauiska kusten minskade successivt befolkningen, som lidit svårt under strömmen av flyktbåtar, för att mot det ryska styret. Hoppet om att åter- slutet av år 1944 nästan avta helt. upprätta de suveräna baltiska stater- Den enda öppningen mot väst som na fick nytt liv. Men det tyska makt- då återstod bortom rysk kontroll var övertagandet blev inte den räddning den så kallade Kurlandsfickan på många väntat på. Istället uppgick Lettlands västkust. Här skärptes is- Estland, Lettland och Litauen i tället den tyska bevakningen, för att

91 META 2020 med alla medel försöka förhindra en – FLYKTINGKÄLLA”. Bredvid flykt västerut. Först när kapitulatio- finns också, sedan något år tillbaka, nen var ett faktum i maj 1945 til�- det bekanta vägmärket för sevärd- lät tyskarna envar att fly. Det blev het, sankthanskorset, som även är startskottet på en ny om än mindre Riksantikvarieämbetets symbol. omfattande flyktvåg (eftersom det Den som bestämmer sig för att rådde stor brist på båtar), där Got- svänga av vägen och utforska platsen land blev den största mottagnings- möts av en informationsskylt som regionen (Holmert 1999). upplyser besökaren om det naturre- Bland de sista som lyckades servat som finns här. Fortsätter man lämna Baltikum och ta sig till ön i uppför Östergarnsbergets sluttning ”den andra flykten” till Gotland var stöter man snart på ett par gamla de flyktingar som pressats framför kalkugnsruiner och flera kalkstens- fronten, och som tillsammans med brott, och högst upp på berget finns den befintliga befolkningen i om- en utkiksplats med en enastående vy rådet blivit fast i den omringade över kusten. Kurlandsfickan. Andra var letter Minnesmärket Flyktingkällan lig- som organiserat sig i olika under- ger ungefär halvvägs upp för slutt- jordiska rörelser för återupprättande ningen, precis vid foten av klinten. av den lettiska staten och som in i Själva källan är egentligen det minst det sista organiserat den hemliga iögonfallande. Under sommarpe- evakueringen av människor med rioden är vattenspegeln ofta bara en hämtningsbåtar från Sverige. Bland liten pöl, under vinterhalvåret nå- de flyende fanns även drygt 160 got större, men vattnet är friskt och estniska, lettiska och litauiska sol- gott. Även om inskriptionens vita dater – av eftervärlden kända som färg bleknat är bokstäverna i klin- legionärerna i baltutlämningen – tens vägg fortfarande tydliga, och som tvångsvärvats eller självmant den halvcirkelformade stenmuren, anslutit sig till SS-förband för att liksom trappan som leder upp till bekämpa Sovjetunionen, och som platsen, ännu intakta. anlände till Gotland och Skåne till I själva minnesmärket, mellan tillsammans med ett antal tyska sol- källan och stenmuren, syns också dater (Andrӕ 2010; Enquist 1968; resterna av en stor stubbe. Den Hiio et al. 2006; Holmert 1999). kommer från en hängpil som im- porterades från Lettland och plan- Flyktingkällan idag terades här 1965, då ett 50-tal letter samlades för att hedra 20-årsminnet Att hitta till Flyktingkällan är inte av flykten. Att arten pil valdes var svårt. Ungefär mitt emot avtagsvä- sannolikt ingen slump. Pilen trivs gen som leder ner till Katthammars- bredvid dammar och vattendrag, vik finns en handmålad skylt med men hör också till de så kallade sor- en pil och texten ”BĒGĻU AVOTS geträden, som med sina hängande

92 MIRJA ARNSHAV

Figur 3. Flyktingkällan sedd från norr. Notera stubben efter pilträdet till höger. Foto: Anneli Karls- son, Sjöhistoriska/SMTM grenar anses symbolisera sorg – men Men pilträd är inte bara kända även återuppståndelse – och som som sorgeträd utan också för att (till därför haft en given plats på kyrko- skillnad från till exempel ekar) vara gårdar (Bengtsson & Bucht 1992; snabbväxande. Dessutom utvecklar jfr Deetz 1977, s. 69–72). Vid den de stora rotsystem, där de kraftigt minnesstund som hölls på Flykting- växande rötterna i sin jakt på vat- källan deklamerade en representant ten verkar kunna tränga igenom för Lettiska Akademiska Nationers nästan alla slags material, inklusive Förbund tanken bakom detta gröna vattenledningar. Efter nästan 50 år tillskott till minnesmärket: på platsen hade pilen vuxit sig så Vi vågar uttrycka vår för- stor att farhågor väcktes om att röt- hoppning om att gotlänningar- terna skulle skada monumentet, och na inte låter denna minnesplats så sågades trädet ner. Beslutet, som falla i glömska. Det kommer att bistods av den lettiske honorärkon- uppmuntra vår tro på ljusare suln på Gotland, väckte dock reak- framtid för lettiska och övriga tioner bland såväl letter i Sverige baltiska folk. Som ytterligare som gotlänningar och andra med en symbol för vår starka tro intresse för balternas flykt till ön. på lettiska folkets befrielse från En aktion för ett nytt pilträd star- bolsjevikförtrycket, skall vi här i tades, men eftersom källan ligger i dag plantera ett träd – en häng- ett naturreservat krävdes tillstånd pil (Alfström 1965). för planteringen. Tanken var att denna skulle ske den 9 maj 2015, på

93 META 2020

Figur 4. Grunden efter den större före detta militärbaracken. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska/ SMTM 70-årsdagen av de i mottagningslä- medd. 7.3.2018). Skylten, som utö- gret förlagda flyktingarnas ankomst ver textinformation också visade till ön. Eftersom tillståndet dröjde historiska fotografier från lägertiden fick dock planteringen, som denna och den tidigare pilplanteringen, gång bevittnades av 20-talet perso- najades fast vid ett träd invid stigen ner, istället ske senare samma som- upp mot Flyktingkällan, men är nu- mar (Strautmane 2015). mera borttagen. Tyvärr visade det sig snart att det Tittar man sig omkring finns det nya (svenskköpta) trädet inte alls dock flera andra spår än själva min- trivdes på platsen. Efter att ha käm- nesmärket kvar från lägertiden. Just pat sig igenom några år gav det upp invid parkeringen, kanske 50 meter och dog. Fortfarande idag sticker det från själva Flyktingkällan, finns en upp som ett ensamt sly ur marken, 11,5 x 4,2 meter stor betonggrund och utgör med sina spår av beskär- med en enkel enplansbyggnad, ning och omvårdnad en kanske inte som skulle kunna vara en kraftigt så tydlig men ändå signifikant kon- ombyggd barack eller också en se- trast till den vildvuxna omgivning- nare byggnad på en äldre grund. I en. ”Kanske har marken besprutats snårskogen nedanför Flyktingkällan med något, för att bekämpa rotskot- finns även en stor kallmurad platå, ten från den förra pilen”, funderar som hyser en större grund av pre- Visbybon Margit Söderberg (f. cis samma slag, fast omkring 25,5 1926), som höll i spaden när den x 6,5 meter stor. Själva byggnaden nya pilen planterades och som även – baracken – är helt borta och växt- ett par år senare sammanställde en ligheten har tagit över den forna tillfällig informationsskylt om lägret inomhusytan, men grunden avslö- och platsens lettiska historia (muntl. jar att även denna barack har haft

94 MIRJA ARNSHAV ingången i väster, på ena kortsidan. Den motsvarar inte alls bilden av I den snåriga blandskogen invid ett minnesträd, men för en ek som den stora grunden kan man få syn växer upp i konkurrens och i halv- på en liten inplastad lapp som sur- skuggigt är det här inte alls orimlig rades fast på ett av träden år 2015, tillväxttakt. Några övriga ekar syns när ättlingar till lettiska flyktingar inte heller till i närområdet idag, och gotlänningar engagerade i flykt- som helt domineras av sly av körs- historien samlades för att uppmärk- bär och oxel och en och annan tall. samma 70-årsminnet av flykten. På Ska man summera intrycken från lappen kan man läsa en kort avskrift ett besök på platsen är alltså själva från en dagbok tillhörande en av minnesmärket liksom flera spår från flyktingarna, Arturs Strautmanis, dess forna sammanhang fortfarande som under lägertiden inhystes här. tydliga i landskapet. Ändå är histo- Av anteckningarna framgår att flyk- rien inte alldeles lätt att få fatt på. tingarna planterade en ek på plat- Vad var det egentligen som hände sen. Kan det vara samma ek som här försommaren 1945? märkts ut på detta sätt? Med tanke på hur mycket som har förändrats Flyktinglägret i Katthammarsvik under de dryga 70 år som gått sedan kriget verkar den taniga och släta Under andra världskrigets slut fanns ekstammen med sina blygsamma det omkring 185 000 flyktingar, 30 centimeter i omkrets nästan evakuerade och andra nyanlända ut- provocerande liten och oansenlig. länningar i Sverige. För att ta emot

Figur 5. Nedanför flyktingkällan växer en ek, som kan ha planterats av flyktingarna 1945. Vid eken har fästs en avskrift av en av flyktingarnas dagbok. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska/ SMTM

95 META 2020 dessa upprättades ett stort antal drass, en yllefilt och ett pap- läger – fler än 180 stycken. Några perstäcke. Lakan tillhandahålles av dessa var så kallade slutna för- icke på vanliga förläggningar.1 läggningar, där bland annat militär personal och personer som bedöm- När baracklägren ett år senare utvär- des vara kriminella eller hysa farliga derades konstaterades att merparten politiska åsikter kunde interneras av förläggningarna med råge över- mot sin vilja. De flesta var dock skred medicinalstyrelsens definitio- öppna förläggningar, där de intagna ner av trångboddhet, och att detta inte var frihetsberövade utan kunde riskerade att orsaka allvarliga pro- lämna lägret efter några månader, så blem med fukt, infektionsrisk och fort arbetstillstånd och eget uppe- konflikter. Utredarens slutsats blev hälle ordnats. I praktiken var ändå bland annat att internantalet borde vistelsen i många av dessa förlägg- minskas med minst 1/3, och en ge- ningar kringgärdad med restriktio- nerell förbättring av ventilationen ner. Under de första veckorna hölls var nödvändig. Dessutom påpeka- de nyanlända isolerade i karantän, des att små förläggningar placerade och därefter fick de bara röra sig centralt i samhällena egentligen var fritt utanför förläggningens område att föredra, eftersom kontakter med om sedan de fått uppehållsvisering lokalsamhället generellt sätt hade (även om efterlevnaden av detta stor positiv inverkan på internernas direktiv varierade mellan lägren) trivsel och välmående, och minska- (Hallberg 2017, s. 155–179; Rydén de sociala spänningar i förläggning- & Berglund 2018, s. 2) arna.2 Förläggningarna varierade kraf- Något som också främjade triv- tigt i storlek, men en gemensam seln i de ofta överbefolkade läger- nämnare för nästan alla var trång- miljöerna, där människor ibland boddheten. I barackförläggningarna behövde spendera flera långsamma möblerades sovsalarna inte sällan månader, var möjligheten till sys- med trevåningssängar. När flykting- selsättning. En generell rekommen- strömmarna sedan ökade ytterligare dation till lägercheferna blev därför under hösten 1944 såg sig svenska att i samverkan med lokalsamhälle myndigheter tvungna att kommen- och frivilligorganisationer försöka tera situationen, och skicka ut nya upprätta ett sysselsättningsprogram; direktiv om hur omhändertagandet: att om möjligt ordna med föredrag Förläggningarnas standard har och språkundervisning, att se till med nödtvungenhet måst bli om det gick att ordna fram en radio ganska primitiv. Var och en er- eller sällskapsspel för de yngre och håller dock en säng. I den mån kanske också leksaker till barnen. så erfordras tillverkas enklare Möjligheterna till sysselsättning sängar av vanliga bräder. Varje skiftade kraftigt mellan de olika läg- evakuerad erhåller pappersma- ren, men i de flesta läger såg man

96 MIRJA ARNSHAV om inte annat till att de internerade den så kallade Kurlandsfickan, sökte försågs med textilier eller trä för att sig till Gotland (Holmert 1999, s. de skulle kunna ägna sig åt slöjd och 239–242). I början av mars fanns på handarbete.3 ön lite drygt 200 lettiska flyktingar; På Gotland, dit drygt 10 000 ungefär lika många män som kvin- båtflyktingar anlände under kriget, nor och drygt 30 barn under 12 år.5 ordnades förläggningen för de bal- Lägret invid Östergarnsbergets tiska flyktingarna på en rad olika fot drevs av civilförsvarsstyrelsen platser. I Visby användes bland an- och var ett litet och kortvarigt mot- nat den gamla Maltfabriken, Odd tagningsläger för civila flyktingar. Fellow-huset, flera pensionat, kyr- Lägerchef var gotlänningen Nils kor och församlingshem, förenings- Hasselroth. I jämförelse med många lokaler, skolor liksom några av de andra av andra världskrigets läger är större flyktingfartygen i hamnen, det påtagligt svårt att hitta någon och strax utanför stadsmuren ställ- information om det i arkiven. Inga des dessutom en större tältförlägg- journaler från inspektionsresor eller ning i ordning. I användes planer över lägerområdet verkar ha bland annat kyrkor och en tältför- upprättats. Även om gallring inte läggning, i förlades de vid kan uteslutas har det förmodligen idrottsplatsen Sudervallen och hos att göra med bristen på nedtecknad frälsningsarmén. På Fårö och vid dokumentation (jfr Rydén & Berg- Sjöflygstationen i Fårösund fanns lund 2018). Även om det under sin ytterligare förläggningar. Civilsam- användningstid var det största lägret hället ställde upp med klädinsam- på ön, var det också ett av de mest lingar och röda korset bidrog med kortvariga. Det öppnades i början utspisning. Men eftersom försörj- av maj och tömdes bara en knapp ningsläget var ansträngt på ön, och månad senare, då de internerade eftersom det dessutom fanns en flyttades till förläggningar på fast- politisk vilja att flytta flyktingarna landet eller lämnade lägerlivet till längre in från gränserna, överfördes förmån för arbete och eget uppe- de så snart det var möjligt till nå- hälle (Holmert 1999, s. 248).6 gon av förläggningarna på fastlandet Att lägret, som kallades Kattham- (Holmert 1999, s. 33–34).4 marsviks militärförläggning, anla- Våren 1945, då Estland sedan des just här har förmodligen att göra några månader tillbaka befann sig med de militärbaracker som sedan under sovjetisk kontroll, hade den tidigare fanns på platsen, och som stora flyktingströmmen avtagit och efter freden och beredskapstidens de flesta förläggningar på Gotland slut stod redo för nya uppgifter. In- tömts. Däremot inleddes nu en an- omhusförläggning genom övertag- dra, mindre omfattande flykt, då de ning av militärbarack var i linje med letter och tyskar som blivit inringa- den plan som fanns för flyktingmot- de av Röda armén och befann sig i tagande i Gammelgarns distrikt, där

97 META 2020 man på grund av smittorisken före- Eftersom planer och beskrivning- drog lite mer avsides förläggningar.7 ar över lägerområdet saknas går det Dessutom fanns på platsen en an- inte att veta exakt hur stort lägerom- nan viktig resurs, nämligen färsk- rådet var och hur det organiserades. vattenkällan, som sedermera blev Det är därför ovisst om bägge ba- fokuspunkt för flyktingarnas min- rackerna togs i anspråk för förlägg- nesmärke. Att tillgången till tjänligt ningen, och om de i så fall rymde vatten var väsentligt framhävdes alla funktioner eller kompletterades tydligt redan när lämpliga lokaler med tält för faciliteter som kök, för eventuella mottagningsläger tvättstuga och dass. Oklart är också prospekterades sommaren 1944: om även kalkpatronshuset Borgvik Åtgången på gott vatten för så- i Katthammarsvik, där en del letter väl matlagning som tvätt och sägs ha förlagts (Söderberg 2017), bad är särskilt stor vid dylika räknades som en del av Kattham- läger, varför området bör vara marsviks militärförläggning, liksom beläget vid någon älv, å eller an- var själva lägerpersonalen inkvarte- nat rinnande vatten eller vid sjö. rades. En inte alltför vågad gissning Finns tillgång till dricksvatten är dock att trängseln i lägret var stor. från källor eller brunnar inom Den sammanlagda kvadratmetery- området, är detta att räkna som tan för de bägge barackerna uppgår en fördel.8 inte till mer än 214 kvadratmeter, vilket utslaget på antal internerade I lägret vid Östergarnsbergets fot inte ens skulle motsvara 1,5 kva- bodde samtidigt 165 människor: dratmeter per person. 162 letter, två ryssar och en tysk. Om det dagliga livet i Kattham- Dessa hade alla anlänt som båtflyk- marsviks militärförläggning vet vi tingar till Gotland den 9, 10 respek- inte heller mycket. Lägret låg avskilt tive 12 maj.9 Lägret var avsett för från bebyggelsen, vilket var ett med- civilpersoner, men några av männen vetet val med tanke på smittorisken, var militärer från lettiska armén, men samtidigt inte så långt bort att som vid ankomsten registrerat sig det kan sägas ha varit alldeles isole- som civila (Söderberg 2017). Hur rat. I vilken utsträckning flyktingar- könsfördelningen i flyktinggruppen na efter den inledande karantänsti- och följaktligen även i lägret såg ut den fick röra sig utanför området är är oklart, men att där fanns både oklart, men av fotografier från tiden män, kvinnor och barn framgår av framgår att lägerområdet var kring- en rapport från landsfiskal Bertil gärdat av taggtråd, och att en sådan Bonde, som anger att av de letter gräns löpte just invid minnesmärket som anlände den 9 maj och sedan Flyktingkällan. förpassades till Katthammarsviks Att vissa spänningar måste ha förläggning var 23 män, 22 kvinnor funnits bland de internerade är lätt och nio barn.10 att tänka sig, eftersom dessa inte

98 MIRJA ARNSHAV

Figur 6. Arbete pågår med att färdigställa minnesmärket i Katthammarsviks militärförläggning sommaren 1945. Foto: David Holmerts arkiv, Landsarkivet i Visby bara var av olika nationaliteter utan spenderade en hel del tid utomhus. också tillhörde olika politiska schat- Och vad åtminstone en del av dem teringar. I de förhör som hölls med ägnade sig åt vet vi redan: de bar de lettiska flyktingarna i förlägg- och staplade kalkstenar, rensade ningen uppgav några av dem att det bort vegetation och bearbetade klin- i lägret fanns ett par personer, som tens vägg med mejsel och hammare. arbetat som agenter åt tyska polis- Innan lägret tömdes och lugnet åter organisationer och som hindrat, sänkte sig över sluttningen hade de angett eller på olika sätt motarbetat skapat ett svårutplånligt minnes- människor som engagerat sig i den märke på platsen för sin lägervis- lettiska motståndsrörelsen eller som telse: Flyktingkällan. planerat att fly till Sverige. När de utpekade männen förhördes förkla- Gotländsk skyttegravskonst rade de sig dock dessa vara oskyldiga till anklagelserna.11 Ett sätt att närma sig Flyktingkäl- Vilka möjligheter till sysselsätt- lan, och försöka förstå vad för slags ning som stod till buds för de in- minnesmärke det egentligen är, är ternerade vet vi inte heller. Om de att betrakta den som ett exempel på ägnat sig åt något slags handarbete skyttegravskonst. eller slöjdverksamhet är okänt. Ef- Skyttegravskonst är ett begrepp tersom det var sommar och säker- som förmodligen är mer känt under ligen trångt inne i barackerna kan den engelska beteckningen ”trench man dock ana att letterna i Katt- art”. Det syftar på ting som är som hammarviks militärförläggning är sprungna ur ett militärt samman-

99 META 2020 hang, och ofta skapat av krigsmateri- 41). Med utgångspunkt från första el som omarbetats och rekontextua- världskrigets förhållanden har han liserats. Förledet skyttegrav kommer indelat skyttegravskonsten i flera sig av att fenomenet är särskilt för- olika kategorier, där olika tillkomst- knippat med första världskriget, då kontexter resulterat i olika slags mängder av krigsmateriel arbeta- föremål, både avseende typ, mate- des om till dekorativa föremål eller rial och mening (Saunders 2007, s. rena nyttoföremål, som soldaterna 31–63). antingen använde i fält, medförde Till de underkategorier av skyt- hem eller skickade som souvenirer tegravskonst som Saunders utskil- till sina anhöriga. Granathylsor som jer hör föremål som producerats bearbetats till konstfärdiga vaser tog av frihetsberövade krigsfångar eller plats på spiselkransar och patroner civila i förläggning. Av förklarliga som omvandlats till dekorativa bro- skäl var dessa ting sällan tillverkade scher eller bältspännen hamnade av krigsmateriel utan oftare av av- i smyckeskrin. Produktionen var fall och rester från lägerlivet, som omfattande, och även om många ben, trä och textilier. Vad för slags av dessa ting fortfarande förvaras saker som tillverkades kunde variera i privat ägo cirkulerar de numera stort mellan olika nationaliteter och också på auktionshus och finns även även mellan könen, men vanliga representerade på museer (Saunders föremålstyper var cigarraskar, tänd- 2007). sticksetuin och askfat, brevknivar, Det mest ikoniska exemplet på vaser av ben och broscher. Ett vik- skyttegravskonst är förmodligen tigt incitament för tillverkningen just vasen tillverkad av en granat- var att motverka tristessen i lägren, hylsa, gärna med ingraverade figurer men det huvudsakliga motivet var som blomsterrankor i art noveau- att ha något att byta eller sälja till stil och kanske även något årtal. lägervakterna, i förhoppning om Men om man med skyttegravs- att få lite extra mattilldelning, en konst menar krigsfödda föremål i liten ekonomisk ersättning eller an- vidare bemärkelse blir variationen dra fördelar. De speglar inte, menar betydligt större. Den brittiske ar- han, på samma sätt som föremålen keologen Nicholas Saunders, som från skyttegravarna ett överhäng- ägnat mycket forskning åt denna ande hot om död, men är ändå as- slags materiella kultur har definierat socierade med kriget och då särskilt skyttegravskonst som ”föremål till- till situationer av isolering, fången- verkade av soldater, krigsfångar eller skap, ensamhet och främlingskap civila, av krigsmateriel eller också av (Saunders 2007, s. 47, 52). annat material som tidsmässigt el- Studier av föremål från andra ler rumsligt har ett samband med världskrigets läger har tillfört ytter- väpnade konflikter eller med dess ligare nyanser – i synnerhet mörkare konsekvenser” (Saunders 2007, s. sådana – till förståelsen av den slags

100 MIRJA ARNSHAV skyttegravskonst som hör samman sig på neutral mark, kan naturligtvis med frihetsberövning. Även om ar- inte jämföras med krigsfångeläger betslägren för krigsfångar eller oön- som kontrollerades av fiender, el- skade befolkningselement kunde ler läger för systematisk utrotning. befinna sig nog så långt från fronten, Även om väpnade konfrontationer vittnar de föremål som tillverkades förekom vid enstaka tillfällen, be- där om en tillvaro där inte bara tris- hövde fångarna normalt inte frukta tess och matransoner behövde för- för sina liv eller uthärda fysiskt li- handlas genom tingen, utan där rent dande. De föremål som skapades i av den egna existensen kunde stå på de gotländska lägermiljöerna har spel. I de dödligaste av dessa läger därför snarare tolkats som ett sätt handlade föremålstillverkningen till att få utlopp för kreativitet och sys- viss del om att hantera rent fysiska selsättningsbehov, att motverka tris- behov, som att skapa hygienartiklar tess och att skaffa sig möjligheter att eller plagg till skydd mot kyla. Men byta till sig cigaretter och annat från minst lika viktigt verkar föremålens de svenskar man kom i kontakt med symbolverkan ha varit. Att äga nå- (Arnshav 2017; Hedin 2002; Pauld- gonting var ett vapen mot avhuma- rach 2004). niseringen, och kunde hjälpa till att Den kanske mest välkända och upprätthålla den egna identiteten uppmärksammade förläggningen också påminna om tillvaron utan- på Gotland skedde under det första för lägret. Tuggat bröd, tygbitar och världskriget, från sommaren 1915 papper omvandlades till små böck- och lite drygt två år framåt, då be- er, smycken eller religiösa artefakter, sättningen från den tyska minkrys- som förvarades i hemlighet och som saren Albatross internerades på ön. kanske påminde om yrkesidentitet, Efter en sjöstrid med ryska fartyg genus, tro och ursprung, men som i utanför Östergarnslandet var flera vidare bemärkelse också kan förstås i besättningen skadade och det gra- som ett uttryck för motstånd och natsplitter som opererades ut ur agens. Genom att cirkulera dess ting deras kroppar omarbetades till sou- mellan fångarna, det vill säga inte venirer i form av berlocker och krås- bara att inte bara erbjuda dem till nålar. Precis som många andra flot- lägervakter, smörjdes också ett sys- tister i fångenskap åstadkom sedan tem av tjänster och samarbete, som manskapet under interneringen ett gjorde att chanserna till överlevnad imponerande antal skeppsmodeller, ökade (Bergqvist Rydén 2017; Carr som skänktes till olika beskyddare 2011; Kobiałka 2019; Myers 2011). (Arnshav 2017; Hedin 2002). En Också på Gotland kan skytte- del av dessa, och många andra före- gravskonst sägas ha producerats, mål skapade under vistelsen på ön, och då just i samband med läger- kan idag beskådas på Albatrossmu- vistelser. Förhållandena i dessa got- seet. Ett annat spår av interneringen ländska förläggningar, som befann är den stora minnesvård, prydd med

101 META 2020

Figur 7. Modell av den tyska minkryssaren Albatross, förfärdigad av matroser under internerings- tiden på Gotland. Foto: Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM den tyska örnen, som uppfördes vid användes för att dekorera lägermil- Östergarns kyrka, där de män som jön eller för att byta till sig cigaret- stupade under sjöstriden ligger be- ter eller annat från de svenskar man gravda. Därutöver finns även en kom i kontakt med. Inom lägerom- minnessten från början av 1980-ta- rådet växte ett stort antal enbuskar, let på stranden där tyskarna kom och särskilt populärt bland de in- iland (Hoffstedt 2019). ternerade blev det att slöjda käppar Ytterligare exempel på frihets- med snidade ornament och inskrip- berövade utlänningars skapande i tioner av dessa. Flera av de identiska gotländska läger kan hämtas från förläggningstälten fick också indi- interneringslägret ”Lager Lingen” viduella entréer genom att marken i lite längre söder ut på utanför dekorerades med bilder i ön, där drygt 600 flyende soldater form av stenläggningar av olikfär- från den besegrade tyska armén i gade småstenar (Pauldrach 2004, s. Baltikum – däribland de balter som 124–127, 283–286).12 sedermera utlämnades – tillbring- Också mer permanenta bygg- ade sommaren och hösten 1945 nadsverk skapades av de internerade (Freivalds 1986, s. 69–75). Inom i Lager Lingen. Bland annat anla- denna likaledes slutna förläggning des en löparbana, ett altare och en tillverkades allehanda souvenirer amfiteater, där boxningsmatcher, och bruksföremål, som trätallrikar, skådespel och musikunderhållning askar, askfat, ljusstakar, sittmöbler, arrangerades (Pauldrach 2004, s. fartygsmodeller och vindspel, som 105–154). Det fanns planer på att

102 MIRJA ARNSHAV resa ett monument över den svenske Minnesstenen och sockeln i La- kungen, men på grund av utläm- ger Lingen är intressanta paralleller ningen hann endast sockeln fär- till Flyktingkällan, eftersom det rör digställas. I lägerområdet lämnades sig om fasta monument, skapade för även en minnessten över de stupade att uttrycka ett budskap men också tyska kamraterna. Med tiden för- för att inpränta ett minne i en plats. svann visserligen den målade på- Sådana minnesmärken har sällan skriften liksom den livboj och den uppmärksammats inom forskning- hjälm som lämnades på ”hjältelun- en om skyttegravskonst, men verkar den”, men stenen finns kvar och la- vara en del av den materiella kultur gom till 50-årsminnet av händelsen som kan relateras till just lägerkon- blästrades texten in i den (Pauldrach texter. Bland andra svenska exempel 2004, s. 102). Kvar idag finns också kan nämnas den så kallade ”Rys- rester av altaret, löparbanan och den stenen” i Skinnskattebergs skogar, amfiteater som anlades av de inter- där ryska krigsfångar internerades i nerade. Det vilar en förtätad och den slutna förläggningen Krampen nästan lite kuslig stämning över den under arbete med ett vägbygge såg här platsen, som förstärks av visshe- till att rista in kommunistpartiets ten om de svältaktioner, självstymp- stjärna, en hammare och skära samt ningar och självmord som blev de inskriptionen CCCP 1944 (Liham- internerades reaktion på utläm- mer 2006). Ett annat fall finns i Vä- ningsbeslutet. gershult i södra Småland, där tyska

Figur 8. Minnesstenen i förläggningen Lager Lingen över de drygt 70 tyska soldater från Kurlandsarmén som dog under flykten till följd av beskjutning till sjöss. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska/SMTM

103 META 2020

Figur 9. På platsen för Lager Lingen finns flera bevarade anläggningar skapade av de inter- nerade, bland annat den scen där skådespel och musikunderhållning framfördes. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska/SMTM och österrikiska desertörer som tack den verkar vara ett återkommande till Sverige och till minne av sin in- fenomen, som kanske också hamnat terneringstid skapade ett tre meter lite i skymundan av de föremål som högt monument i sten och betong mycket av skyttegravsforskningen med scener ur de internerades liv kommit att kretsa kring. Oavsett och med en stor staty av en inter- om de är ristade i en gotländsk nerad tysk som står på en brusten klintkant, en småländsk skogssten svastika (Johansson 2004). eller för den delen inkarvade i ett Om minnesträd liknande den ek polskt träd, verkar de ofta vara på- som planterades vid Katthammars- tagligt korta. Men det hindrar inte viks militärförläggning också växer att deras budskap kan vara nog så på andra gamla lägerplatserna runt omfattande. ”Lettiska flyktingar om i Sverige får vara osagt. Ett slags år 1945 maj” står det vid Flykting- motsvarighet har i alla fall uppmärk- källan. Vid uppmärksammandet av sammats i Polen, där träden i sko- 20-årsminnet av flykten kommente- garna kring de forna lägren ibland rades inskriptionen så här: bär en hälsning från det förflutna, i Dessa få ord och fyra siffror ut- form av namn och årtal som tidigare trycker mycket om kamp, män- krigsfångar ristat in i stammarna. niskoöden, hjältemod, lidanden ”Jag var här, glöm inte det” tycks och den hjälp, som en medmän- det eka i skogarna (Kobiałka & niska kan ge en annan. Denna Kornelia 2015). Dylika meddelan- ristning vittnar om att gotlän-

104 MIRJA ARNSHAV

ningarnas närmaste grannar Efter en natt till sjöss i en fiske- på andra sidan Östersjön äro i båt nådde vi internationellt vat- tyranniets våld. Denna ristning ten vid 10-tiden på morgonen. vittnar också om att patrioter Några timmar senare kunde från dessa underkuvade stater vi landstiga i Herrvik. Flykten har funnit en fristad i det fri- hade lyckats. Svenskarna var hetsälskande Sverige (Alfström mycket vänliga, hjälpte oss iland 1965). och gav oss varmt att dricka och något att äta! Inombords kände Idag, när Lettland åter är en själv- jag total tomhet. Allt är förlorat. ständig stat och många inte längre Vad ska hända nu? minns varför de som värnade detta för 75 år sedan, drevs på flykt över En månad senare, när Strautmanis Östersjön, blir läsningen av inskrip- skulle förflyttas till fastlandet, an- tionen delvis en annan. Precis som tecknar han i dagboken att han den man kan anta att det vid själva ska- senaste månaden bott i Kattham- pandet rymde betydelser, som vi marsvik, och han nämner även vad kanske bara kan ana idag. han ägnat åt under tiden i lägret: ”För att fördriva tiden har vi gjort Att fördriva tiden en flyktingkälla och planterat en ek”. Ett svar på varför Flyktingkällan blev För att fördriva tiden, och kan- till finns nedtecknat i en av upp- ske också känslan av tomhet. Det är hovsmännens, Arturs Strautmanis, inte långsökt att tänka sig att Stra- dagbok. Strautmanis var en lettisk utmanis i sin dagbok sätter ord på journalist som stannat i Riga ända en upplevelse som delades av flera fram till den tyska kapitulationen. av de letter som var förlagda i Katt- Hans fru och dotter hade tidigare hammarsvik. Och om man tänker kommit med ett av de tyska eva- på att den mer uppmärksammade kueringsfartygen och befann sig i gotländska skyttegravskonsten – fö- Tyskland. Själv nådde han Herrvik remålen från Lager Lingen eller från på Gotland i en fiskebåt på mor- Albatross besättning – lite hurtigt gonen den 9 maj. Han bodde på och idealiserande har förklarats i förläggningen i Katthammarsvik i termer av kreativitetslusta, dekora- en månads tid, innan det blev dags tioner, hobby och sysselsättning, är att förflyttas till fastlandet (Flyktens Stratmanis ord mer stämda i moll, materialitet, SM). och ger en delvis annan förståelse av Strautmanis dagboksanteckning- fenomenet (Hedin 2004; Pauldrach ar (Strautmanis 1945) är kortfat- 2004, s. 124–127). Att fördriva tade, men ger en viss inblick i hur tiden var för Strautmanis inte så emotionellt utmanande den första mycket ett lustfyllt värv, ett tids- tiden i Sverige var: fördriv, som ett sätt att fördriva vad

105 META 2020 som uppfyllde den här nya tiden, i att flyktens landskap fortfarande termer av ångest, oro och sorg. Med finns kvar. Härifrån kan man ana det minnesmärke som flyktingarna Herrviks hamn, dit Strautmanis anlade lyckades de också fördriva liksom många andra av de lettiska tiden i dubbel bemärkelse; medan flyktingarna anlände. Norröver vägsträckningar ändrats, byggnader skymtar cementfabriken i Slite, vars rivits och mycket annat förändrats skorstenar och rökpelare var ett vik- är stenmonumentet fortfarande in- tigt riktmärke under flykten och takt, nästan utan tecken på att ha även öns största uppsamlingsplats åldrats. Man kunde närapå tro att för flyktingarnas beslagtagna båtar. det skapades igår, och det kommer Däremellan kan man också blicka sannolikt att fortsätta dra förbipas- ut över Bogekusten, där flera tom- serades uppmärksamhet till sig en ma flyktbåtar drev iland, och där en lång tid framöver. ilanddriven båt fortfarande ligger Genom att betrakta Flyktingkäl- uppdragen invid stranden. De spår lan som ett exempel på skyttegravs- som finns kvar av flykt och lägervis- konst händer något med förståelsen telse är kanske inte alltid registrera- av minnesmärket. Man kan säga att de som kulturhistoriska lämningar, det blir mer begripligt, som ett av än mindre som skyddade fornläm- flera exempel på det skapande som ningar. Inte desto mindre bildar det är associerat till just lägervistelse. ett för Sveriges vidkommande unikt Länkar uppstår till andra slags före- kulturlandskap, som vittnar om för- mål och anläggningar, som tidigare drivning inte bara av tid, utan också mest framstått som solitärer, ibland av människor. snudd på kuriositeter. Det krig som utspelade sig på andra sidan Öster- sjön för mer än 75 år sedan flyttar Mirja Arnshav, fil. Lic, doktorand vid också genast närmare. Institutionen för arkeologi och antikens Fortsätter man sedan med den kultur, Stockholms universitet, och historien i bakhuvudet förbi de forskningssamordnare vid Statens maritima och transporthistoriska museer. forna taggtrådsavspärrningarna upp E-post: [email protected]; till Östergarnsbergets topp, och ut- [email protected] kiksplatsen uppe på platån, ser man

106 MIRJA ARNSHAV

Fotnot 1. Omhändertagande av flyktingar, E XIV:8, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1939–1945, Landskansliet, LAV 2. P.M. angående barackförläggningar för flyktingar med särskild hänsyn till hygienen, F VII:13, Flyktingärenden 1944–1947, Civilförsvarsstyrelsen, KrA 3. Angående inspektion av förläggningen i Doverstorp under tiden 16/2–20/ 2 1945, F VII:14, Flyktingärenden 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA; P.M. angående barackförläggningar för flyktingar med särskild hänsyn till hygienen, F VII:13, Flyktingärenden 1944–1947, Civilförsvarsstyrelsen, KrA; Till berörda inkvarteringschefer (avser baltiska flyktingar), F VII:17, Flyktingärenden 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA 4. Ang. begärt förhör 14.11.1946, E XIV:10, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952, Landskansliet, Länsstyrelsen i Gotlands län, LAV; Brev till lägercheferna, E XIV:11, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1944–1945, Landskansliet, LAV; Lista över förläggningar 28.9.44, E XIV:8, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1939–1945, Landskansliet, LAV 5. Åldersgruppering m m av baltiska flyktingar på Gotland den 10 mars, F VII:23, Förläggningstablåer för finska och baltiska flyktingar län G–BD 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA 6. Förläggningstablå för flyktingar gällande tiden 9/5–11/5, 12/5–18/5, 19/5–25/5, 26/5–1/6, 2/6–8/6 från Gotlands län, Förläggningstablåer för finska och baltiska flyktingar län G–BD 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA 7. P.M. angående civila myndigheters (Länsstyrelsens) uppgifter vid omhändertagande av flyktingar, som anlända till Gotland, E XIV:10, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952, Landskansliet, Länsstyrelsen i Gotlands län, LAV 8.PM angående områden för barackläger, F VII:17, Flyktingärenden 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA 9. Förläggningstablå för flyktingar gällande tiden 9/5–11/5, 12/5–18/5, 19/5–25/5, 26/5–1/6, 2/6–8/6 från Gotlands län, Förläggningstablåer för finska och baltiska flyktingar län G– BD 1944–1945, Civilförsvarsstyrelsen, KrA; Till Herr Landsfogden i Gotlands län, sign E. Stengård, E XIV:10, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952, Landskansliet, Länsstyrelsen i Gotlands län, LAV 10. Till Herr Landsfogden i Gotlands län, sign. B. Bonde, E XIV:10, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952, Landskansliet, Länsstyrelsen i Gotlands län, LAV 11. Polisrapporter Ons 13 juni 45, Ons 20 juni 45, Tors 28 juni 45, E XIV:10, handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952, Landskansliet, Länsstyrelsen i Gotlands län, LAV 12. Fotografier, vol. 3, Holmert, Bengt Göran 1945-1995, KrA; Lägerkrönika från Lager Lingen i Havdhem maj–augusti 1945 av Peter Hansen, vol. 5, Holmert, Bengt Göran 1945- 1995KrA

107 META 2020 References

• Alfström, Ture 1965. 50-talet letter församlades vid flyktingkällan i Östergarn. Gotlands allehanda 6 juni • Andrӕ, Carl Göran 2010. Sverige och den stora flykten från Estland 1943–1944. 3. Uppl., Uppsala, Kung. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur • Arnshav, Mirja 2017. Albatross. Ett svensk-tyskt kulturarv. Sverige och första världskriget. Maritima perspektiv. Arnshav, Mirja & Linderoth, Anderas och (red.). Lund, Historiska media, s. 77–96 • Bengtsson, Rune & Bucht, Eivor (red.) 1992. Kyrkogårdens gröna kulturarv. Alnarp: MOVIUM-sekretariatet i samarbete med Institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniversitet • Bergqvist Rydén, Johanna 2018. When Bereaved of Everything: Objects from the Concentration Camp of Ravensbrück as Expressions of Resistance, Memory, and Identity. International Journal of Historical Archaeology (22:3), s. 511–530 • Deetz, James 1977. In Small Things Forgotten. The Archaeology of Early American Life. New York, Anchor books • Carr, Gillian 2011. Engraving and Embroidering Emotions upon the Material Culture of Internment. Archaeologies of Internment. Myers, Adrian & Moshenska, Gabriel (red.). New York Dordrecht Heidelberg London, Springer, s. 129–146 • Deland, Mats 2010a. Purgatorium. Sverige och andra världskrigets förbrytare. Stockholm, Atlas. • Deland, Mats 2010b. Esterna. Appendix till Purgatorium. Sverige och andra världskrigets förbrytare. Stockholm, Atlas. http://purgatorium.se/wp-content/Esterna.pdf (10.9.2018) • Enquist, Per Olov 1968. Legionärerna. Stockholm, Norstedts • Freivalds, Osvalds 1986. De internerade balternas tragedi i Sverige år 1945–1946. Stockholm, Litteraturfrämjandet • Hallberg, Lars 2017. Källor till invandringens historia. Stockholm, Riksarkivet • Hedin, Svante 2004. Albatross – en händelse under första världskriget. Stockholm, Nya vyer • Hiio, Toomas, Maripuu, Meelis & Paavle, Indrek (red.) 2006. Estonia 1940–1945: reports of the Estonian International Commission for the Investigation of Crimes Against Humanity. Tallinn, Inimsusevastaste Kuritegude Uurimise Eesti Sihtasutus • Hoffstedt, Erik 2019. Albatrossmuseet. https://www.albatrossmuseet.se/ (20.1.2010) • Holmert, Bengt Göran 1999. Gotland under beredskapsåren 1939-1945. 1. Flyktingströmmarna från Baltikum under andra världskriget. Visby • Johansson, Jesper 2004. Vägershult: en disciplinförläggning för flyktingar i Sverige under andra världskriget. Växjö, Svenska emigrantinstitutet • Kobiałka, Dawid 2019. Trench art between memory and oblivion: a report from Poland

108 MIRJA ARNSHAV

(and Syria). Journal of Conflict Archaeology (14:1), s. 2–24 • Kobiałka, Dawid & Kajda, Kornelia 2015. Tree memories of the Second World War: a case study of common beeches from Chycina, Poland. Antiquity (345:89), s. 683–696 • Lihammer, Anna 2006. Krampen - ett interneringsläger från 1940-talet - historisk arkeologi inom projektet "Interneringsläger för Sovjetryssar i Skinnskatteberg - en glömd del av världskriget". Västerås, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen • Myers, Adrian 2011. The Things of Auschwitz. Archaeologies of Internment. Myers, Adrian & Moshenska, Gabriel (red.). New York Dordrecht Heidelberg London, Springer, s. 75–88 • Pauldrach, Hartmut 2004. Tyska soldater på Gotland 1945. Örebro, Bokverksta´n i Örebro. • Raun, Toivo 1987. Estonia and the Estonians. Stanford: Hoover Institution Press, Stanford University • Rydén, Reine & Berglund, Tobias 2018. Gallringen av Statens utlänningskommissions lägerarkiv. Arkiv, samhälle och forskning (2) • Saunders, Nicholas 2007. Killing Time. Archaeology and the First World War. Sutton publishing, Stroud • Strautmane, Mara 2015. Pilplantering vid flyktingkällan. http://www.svensklettiska.se/ blog_29_32.html (20.1.2020)

Otryckta referenser Fornsök • L1975:2091 • L1975:2011

Sjöhistoriska museet (SM) • Flyktens materialitet, arbetsmaterial, samtal med Mara Strautmane 13.9.2019

Landsarkivet Visby (LAV) • Länsstyrelsen i Gotlands län, Landskansliet handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1943–1952 handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1944–1945 handlingar angående utlännings- och flyktingärenden 1939–1945

Krigsarkivet (KrA) • Civilförsvarsstyrelsen Flyktingärenden 1944–1945 Flyktingärenden 1944–1947 • Holmert, Bengt Göran 1945-1995

Material från flyktingkällan • Strautmanis, Arturs 1945. Dagbok (avskrift) Källa: Mara Strautmane • Söderberg, Margit 2017. Informationsskylt sammanställd av Margit Söderberg

109