41 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

41 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta 41 buss tidsschema & linje karta 41 Katthammarsvik Visa I Websida Läge 41 buss linjen (Katthammarsvik) har 3 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Katthammarsvik: 07:55 - 17:50 (2) Visby Busstation: 05:20 - 17:35 (3) Wisbygymnasiet: 06:20 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 41 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 41 buss ankommer. Riktning: Katthammarsvik 41 buss Tidsschema 32 stopp Katthammarsvik Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 07:55 - 17:50 tisdag 07:55 - 17:50 Södervärnskolan onsdag 07:55 - 17:50 Wisbygymnasiet torsdag 07:55 - 17:50 Visby Busstation fredag 07:55 - 17:50 Othemarsgatan lördag 12:35 - 15:40 Häggvägen söndag 12:35 - 15:40 Sanatorievägen Lere 41 buss Info Allkvia Riktning: Katthammarsvik Stopps: 32 Reslängd: 60 min Endre Linje summering: Södervärnskolan, Wisbygymnasiet, Visby Busstation, Othemarsgatan, Hulte Häggvägen, Sanatorievägen, Lere, Allkvia, Endre, Hulte, Långhulte, Ekeby, Sandänden, Vidunge, Långhulte Björkhage, Dalhem Skola, Dalhem Bygdegård, Hesselby Järnvägsstation, Dune, Hörsne Kyrka, Ekeby Buters, Aurungs, Krakfot, Anga Kyrka, Kräklingbo, Hajdeby, Hardö, Glose, Gammelgarn, Högby, Tomase, Sandänden Katthammarsvik Vidunge Björkhage Dalhem Skola Dalhem Bygdegård Hesselby Järnvägsstation Dune Hörsne Kyrka Buters Aurungs I 609, Sweden Krakfot Anga Kyrka Kräklingbo Hajdeby Hardö Glose Gammelgarn Högby Tomase Katthammarsvik Riktning: Visby Busstation 41 buss Tidsschema 29 stopp Visby Busstation Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 05:20 - 17:35 tisdag 05:20 - 17:35 Katthammarsvik onsdag 05:20 - 17:35 Tomase torsdag 05:20 - 17:35 Högby fredag 05:20 - 17:35 Gammelgarn lördag 09:05 - 14:05 Glose söndag 09:05 - 14:05 Hardö Hajdeby 41 buss Info Kräklingbo Riktning: Visby Busstation Stopps: 29 Reslängd: 65 min Gurpe Linje summering: Katthammarsvik, Tomase, Högby, Gammelgarn, Glose, Hardö, Hajdeby, Kräklingbo, Gardese Gurpe, Gardese, Hartviks, Ganthem Vägskäl, Unsarve, Hesselby Järnvägsstation, Dalhem Hartviks Bygdegård, Dalhem Skola, Björkhage, Vidunge, Sandänden, Ekeby, Långhulte, Hulte, Endre, Allkvia, Ganthem Vägskäl Lere, Sanatorievägen, Häggvägen, Othemarsgatan, Visby Busstation Unsarve Hesselby Järnvägsstation Dalhem Bygdegård Dalhem Skola Björkhage Vidunge Sandänden Ekeby Långhulte Hulte Endre Allkvia Lere Sanatorievägen Häggvägen Othemarsgatan Visby Busstation Riktning: Wisbygymnasiet 41 buss Tidsschema 32 stopp Wisbygymnasiet Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 06:20 tisdag 06:20 Katthammarsvik onsdag 06:20 Tomase torsdag 06:20 Högby fredag 06:20 Gammelgarn lördag Inte i drift Glose söndag Inte i drift Hardö Hajdeby 41 buss Info Kräklingbo Riktning: Wisbygymnasiet Stopps: 32 Reslängd: 80 min Anga Kyrka Linje summering: Katthammarsvik, Tomase, Högby, Gammelgarn, Glose, Hardö, Hajdeby, Kräklingbo, Krakfot Anga Kyrka, Krakfot, Aurungs, Buters, Hörsne Kyrka, Dune, Hesselby Järnvägsstation, Dalhem Bygdegård, Aurungs Dalhem Skola, Björkhage, Vidunge, Sandänden, I 609, Sweden Ekeby, Långhulte, Hulte, Endre, Allkvia, Lere, Sanatorievägen, Häggvägen, Othemarsgatan, Visby Buters Busstation, Södervärnskolan, Wisbygymnasiet Hörsne Kyrka Dune Hesselby Järnvägsstation Dalhem Bygdegård Dalhem Skola Björkhage Vidunge Sandänden Ekeby Långhulte Hulte Endre Allkvia Lere Sanatorievägen Häggvägen Othemarsgatan Visby Busstation Södervärnskolan Wisbygymnasiet 41 buss tidsplaner och färdkartor ƒnns i en o«ine-PDF på moovitapp.com. Använd Moovit appen för att se live busstider, tågscheman eller tunnelbanan Kolla live ankomsttider scheman och stegvisa anvisningar för all kollektivtraƒk i Stockholm. Om Moovit MaaS-lösningar Länder som stöds Mooviter community © 2021 Moovit - Eftertryck förbjudes.
Recommended publications
  • Militärhistoriska Museer
    Gotlands Militärhistoriska Museer Albatrossmuseet Ön Enholmen Gotlands Försvarsmuseum Lärbro Krigssjukhus museum GMM Gotlands Militärhistoriska Museer TINGSTÄDE FÄSTNING Gotska Sandön MUSEIRUNDAN Gotlands militärhistoria från 1300-talet och fram till våra dagar finns bevarat i de fem museer, som samlats under namnet Gotlands Militärhistoriska Museer, GMM. 1. Albatrossmuseet är Fårö uppbyggt kring föremål, bilder och historier kring det tyska fartyget SMS Albatross, som 2 Fårösund juli 1915 anfölls av en rysk eskader 148 och sökte skydd söder om Östergarn. 149 ❹ De överlevande internerades på 149 Lärbro Gotland till 1917. Visning av museet enligt ❺ överenskommelse. Tingstäde ❷ ❸ Slite 0498-523 07, www.albatrossmuseet.se 147 148 2. Ön Enholmen skildrar Gotlands roll som utpost Visby i den svenska försvarshistorien. Olika byggnader speglar försvar mot såväl ryssar som kolera och risk 142 143 för två världskrig. Under sommaren går båttrafik 146 140 ut till Enholmen, som också har gott om bra natur- Roma stigar att vandra på. [email protected], www.karlsvärds.se Katthammarsvik❶ 3. Gotlands Försvarsmuseum ger en omfat- 143 tande bild av armé, flyg och marin verksamhet Klintehamn 142 Ljugarn på Gotland, från forntid till våra dagar. 144 Museet finns i åtta byggnader på två separata platser i 141 Tingstäde. I museet finns café, restaurang och butik. För 140 barnen finns lekplats utomhus. Hemse [email protected], www.gotlandsforsvarsmuseum.se 4. Lärbro Krigssjukhus uppfördes 1939 och upphörde i maj 1946. Under krigsåren vårdades här militära och civila svenskar, baltflyk- 142 tingar, tyska soldater och flera hundra offer från koncentrationslägren. På kyrkogården finns 45 internationella krigsgravar, varav nio är judis- Burgsvik ka. 0498-22 50 30, [email protected], www.hembygd.se/larbro 5.
    [Show full text]
  • Kyrkjakten Upplev, Lär Dig Något Nytt, Lös Uppgifter, Samla Och ”Geocacha”
    kyrkjakten Upplev, lär dig något nytt, lös uppgifter, samla och ”geocacha”. 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. 3 Kyrkjakten - 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. Svenska kyrkan Visby stift Text: Lars Bäckman Foto: Lars Bäckman Grafisk form: Lars Bäckman Omslagsbild: Fasad Fröjel kyrka Tryck: IVisby 2015 ISBN 978-91-982372-1-4 Ett stort tack till kyrkohistoriker Torsten Svensson för text- och fak- tagranskning, inspiration och mycket mycket kunskap! 4 Innehåll Bakgrund 4 lite basfakta om våra kyrkor 6 kyrkor att besöka 1. Anga 8 2. Bro 10 3. Bunge 12 4. Dalhem 14 5. Elinghems ödekyrka 16 6. Eskelhem 18 7. Fide 20 8. Fröjel 22 9. Gammelgarn 24 10. Gothem 26 11. Grötlingbo 28 12. Källunge 30 13. Lau 32 14. Linde 34 15. Lärbro 36 16. Silte 38 17. Stenkyrka 40 Bön att meditera över 41 Upplev mer. Litteratur och gudstjänsttips 42 Protokoll att pricka av besökta kyrkor 43 3 15 17 5 2 10 4 6 1 9 8 13 14 16 11 Här ser du var kyrkorna ligger, se nummer ovan. Men 7 du behöver nog en bättre karta för att hitta dem! 5 Nu kan kyrkjakten börja Men först lite bakgrund... Gotland är de hundra kyrkornas ö. Du behöver inte köra långt förrän du ser ett kyrktorn sticka upp och därefter ytterligare ett och ytterligare ett… Alla dessa kyrkor är ursprungligen uppförda för 800-900 år sedan, alltså på 1100- och 1200-talet då Gotlands landsbygd hade sin storhetstid. Sen händer mycket. Visbyborgarna tar över mer och mer av den handel som gjort gotlänningarna så rika.
    [Show full text]
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
    Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
    Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd.
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Öländsk Tegellav Psora Vallesiaca På Öland Och Gotland 2007
    Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö – nr 2008: 4 Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland AREK Biokonsult AB Ulf Arup, Martin Westberg & Lars Fröberg Omslagsbild: Hall-Hangvar naturreservat (lokal 2) ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2008 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Metoder 6 Resultat 8 Översiktliga resultat 8 Lokaler för öländsk tegellav 10 Öland 11 Gotland 12 Lokaler utan öländsk tegellav 21 Ekologi 22 Hot och åtgärder 22 Framtida åtgärder i åtgärdsprogrammet 23 Andra funna rödlistade arter 24 Gyttrad kalkspricklav Acarospora cervina 24 Liten kraterlav Gyalecta subclausa 24 Stor stjärnfruktlav Petractis clausa 24 Liten stjärnfruktlav Petractis hypoleuca 25 Röd guldskivlav Protoblastenia cyclospora 25 Falsk guldskivlav Psora testacea 26 Alvarplacodlav Squamarina gypsacea 29 Trind enlav Vulpicida tubulosus 29 Gotlandsknagglav Toninia tumidula 30 Andra registrerade arter 30 Svavellav Fulgensia fugens 30 Vitpudrad kantlav Squamarina lentigera 31 Referenser 31 Appendix 1. Besökta områden 32 3 SAMMANFATTNING Öländsk tegellav Psora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till 2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittades fyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för att säkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering på Öland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre grepp om ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av denna inventering, som utfördes 2007. Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses som små.
    [Show full text]
  • Flyktingkällan I Katthammarsvik
    Flyktingkällan i Katthammarsvik – om fördrivning av tid och människor Mirja Arnshav Flyktingkällan [the Refugee Well] at Katthammarsvik – on killing time and evicting people. In the summer of 1945, some Latvians who had escaped to Gotland and were accom- modated in a refugee camp at Katthammarsvik, created a stone monument called the Refugee Well in a rock wall in the camp area. This article discusses the monument in terms of trench art. In doing that, several links to other internment camps on Gotland and elsewhere are highlighted. ”LETTISKA FLYKTINGAR ÅR rad som L1975:2091 (minnesmärke) 1945 MAJ”. Inskriptionen är kort, och L1975:2011 (naturföremål/- men präntad med flera decimeter bildning med bruk, tradition eller stora versaler. Dessa är inhuggna i namn) och klassad som ”övrig kul- en klippvägg på Östergarnsberget på turhistorisk lämning”. ”Enligt ortsbe- östra Gotland, nära Katthammarsvik. folkningen gjorde lettiska flyktingar i ”Flyktingkällan” kallas platsen i folk- ordning källan 1945” har inventera- mun, för just vid klintens fot springer ren antecknat i inventeringsboken vid en liten källa fram, och i skogsslutt- sitt besök i juli 1977. Då var minnes- ningen nedanför fanns under försom- märket bara lite drygt 30 år gammalt, maren 1945 ett av andra världskri- och det fanns säkert många som kun- gets mottagningsläger för flyktingar. de berätta om dess tillblivelse. Men Kring källan finns en liten avsats, un- nu, när ytterligare decennier gått, har gefär 8 x 4,5 meter stor, som ramas in kunskapen om dess sammanhang till av en låg mur av kalksten. En stenlagd stor del tonat bort. Trots sin monu- gångväg med trappsteg av kalkstens- mentala karaktär och trots den tyd- block leder upp till platsen.
    [Show full text]
  • Gotland I Siffror 2015
    GOTLAND I SIFFROR 2015 Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen finns fem övergripande mål: ● Minst 65 000 invånare bor på Gotland ● Gotlänningarnas välstånd hör till de bästa i landet ● Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen ● Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet ● Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor Ansvarig utgivare och redaktör: Region Gotland, Ulrika Holm Produktion: Bild & Reklam Visby. Omslag: Bild &Reklam Visby Foto: Region Gotland, Bildvision, GCB, Gotlands Museum och Bild & Reklam. Tryck: HS Grafiska Region Gotland reserverar sig för eventuella tryckfel. ALLMÄNT Fakta om Gotland, väder...................4-5 Gotland Befolkning................................. .............6-7 In- och utflyttning..... ..........................8-9 Befolkningsstatistik Natur och geologi..... .......................10 -11 Natur & kultur Historia och världsarv.....................12-14 Näringsliv Årliga evenemang .................................15 Service NÄRINGSLIV Internationellt Struktur, branscher och nyföretagande .................................16-18 Stora arbetsgivare ................................ 19 Arbetsmarknad .....................................20 Ekonomifakta och bostäder ..............21 Jord- och skogsbruk, fiske............22-23 Besöksnäring..................... ...............24-27 SERVICE Kommunikationer..................... ......28-30 Bredband, hamnar ...................... .........31
    [Show full text]