7.4 Detaljhandeln På Gotland 246 7.4.1 Livsmedelshandeln I Visby 246 7.4.2 Lanthandeln 252 7.4.3 Den Gotländska Livsmedelshandeln I Ett Nationellt Perspektiv 261 7
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
~.~-{~~ ": 7'4 ~"'-7 ~~rj- INDIVIDER, FAMILJER OCH BLOCK Köpmän och köpenskap på Gotland 1894-1994 SVEN GERENTZ AKADEMISK AVHANDLING som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Handelshögskolan i Stockholm framlägges till offentlig granskning torsdagen den 26 maj 1994 kllO.lS i sal Torsten, Handelshögskolan, Sveavägen 6S. STOCKHOLM 1994 STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS 1 1 1 ./ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 SVEN GERENTZ INDIVIDER, FAMILJER OCH BLOCK Köpmän och köpenskap på Gotland 1894-1994 SVEN GERENTZ INDIVIDER, FAMILJER OCH BLOCK Köpmän och köpenskap på Gotland 1894-1994 INSTITUTET FÖR EKONOMISK HISTORISK FORSKNING © 1994 Sven Gerentz Formgivning: Bo Kjellander Boken utgiven med anledning av Köpmansgillets i Visby 300-årsjubileum 1694-1994 PROBUS Förlag ISBN 91-87184-26-5 Norstedts Tryckeri AB Stockholm 1994 Innehåll FÖRETAL 9 FÖRORD 11 DEL I KÖPMÄN OCH KÖPENSKAP 13 Kap 1 Frågeställningar, källmaterial och metoder 15 1.1 Definitioner, frågor och avgränsningar 15 1.2 Källmaterial 20 1.3 Metodfrågor 23 Kap 2 Gotland på 1890-talet - några utgångspunkter 25 Kap 3 Stabilitet och kontinuitet (1894-1913) 31 3.1 Den allmänna konjunkturen 31 3.2 Gotlänningarna 34 3.3 Varuströmmarna 38 3.4 Handelsklimatet 43 3.5 De fyra stora 45 3.6 Nyetableringsvågen i Visby 53 3.7 Lanthamnarna får konkurrens 60 3.8 Handeln och konsumenten 76 3.9 Köpenskap i expansion 80 Kap 4 Regleringar och avspärrning under världskrigen 83 4.1 Första världskriget 83 4.1.1 Försörjningsläget 1914-1918 83 4.1.2 Det gynnade Gotland 85 4.1.3 Partihandelns lönsamhet 86 4.1.4 Detaljisternas situation 88 4.1.5 Detaljhandelns struktur 91 4.1.6 Affärsmännen och regleringen under första världskriget 92 4.2 Andra världskriget 96 4.2.1 Avspärrningen 1939-1945 96 4.2.2 Varuströmmarna till och från Gotland 100 4.2.3 Kristidsförvaltningen och handeln 105 4.2.4 Strukturfrågor 110 4.3 Världskrigen - två parenteser 115 6 Kap 5 Tillväxt och standardhöjning (1919-1951) 117 5.1 Svensk ekonomi mellan och efter krigen 117 5.2 Gotlands befolkning och näringsliv 126 5.3 Varuströmmarna till och från Gotland 129 5.4 Två konjunkturkriser 133 5.5 Köpenskapens utveckling på Gotland 136 5.5.1 Partihandeln 136 5.5.2 Specerihandeln i Visby 147 5.5.3 Lanthandeln 158 5.5.4 Konsumentkooperationen får fäste 167 5.5.5 Tempo slår upp sina portar 172 5.6 Långsiktiga tendenser - sammanfattande analys 175 Kap 6 Koncentration och stordrift (1951-1972) 179 6.1 Svensk ekonomi under 1950- och 60-talen 179 6.2 Gotlands befolkningsutveckling 183 6.3 Varuströmmarna till och från Gotland 187 6.4 Partihandeln på Gotland 190 6.4.1 Speceristernas Varuinköp 190 6.4.2 Övriga grossister 197 6.5 Detaljhandeln på Gotland 201 6.5.1 Gotlands Konsum och Domus 201 6.5.2 Tempo-varuhuset 206 6.5.3 Specerihandlarna i Visby 209 6.5.4 Lanthandeln 213 6.6 Sammanfattande synpunkter 219 Kap 7 Gårdagens och dagens tendenser (1972-1994) 225 7.1 Svensk ekonomi från mitten av 1970-talet 225 7.2 Gotlands befolkning och näringsliv 231 7.3 De tre blocken på Gotland 234 7.3.1 IeA-SV 234 7.3.2 Konsum Gotland 239 7.3.3 Tredje blocket på Gotland 242 7.3.4 Sammanfattande slutsatser 244 7.4 Detaljhandeln på Gotland 246 7.4.1 Livsmedelshandeln i Visby 246 7.4.2 Lanthandeln 252 7.4.3 Den gotländska livsmedelshandeln i ett nationellt perspektiv 261 7 Kap 8 Köpenskapens villkor- en summering 267 8.1 Strukturförändringarna 267 8.2 Kapitalets roll 279 8.3 Marknaden och marknadsföringen 283 8.4 Handlaren som företagare 288 8.5 Köpmännens ställning i samhället 293 8.5.1 Tiden före första världskriget 293 8.5.2 Mellankrigstiden 298 8.5.2.1 Maktcentrum i Visby 298 8.5.2.2 Köpmän i politiken 301 8.5.3 Efterkrigstiden 302 8.6 Fågelperspektiv och nedslag 303 DEL II KÖPMANSGILLET I VISBY 305 Köpmansgillets uppgifter 307 1 Gillets tillkomst och äldsta historia 307 2 Ombildningen 1848 och de nya förutsättningarna 312 3 Verksamheten 1894-1994 313 3.1 De ledande männen 313 3.2 Understödsverksamheten 318 3.3 Den ekonomiska förvaltningen 319 3.4 250-årsjubileet 319 3.5 Den sällskapliga samvaron 321 4 Gillets uppgifter i långtidsperspektiv 322 Köpmansgillets styrelse och medlemmar 1994 325 ApPENDIX. NÅGRA VIKTIGARE GOTLÄNDSKA HANDELSFÖRETAG 331 NOTER 335 LITTERATUR OCH ANDRA KÄLLOR 351 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM, TABELLER, KARTOR OCH BILDER 365 ENGLISH SUMMERY 369 PERSON- OCH FÖRETAGSREGISTER 377 o 5 10 15 20 km I I II I ÖVersiktskarta Gotland Lanlmäteriet/I<ar!Centrum. Medgivande 94.0: Skala Företal Institutet för ekonomisk-historisk forskning vid Handelshögskolan i Stockholm, EHF, har sedan början av 1980-talet publicerat forsk ningsresultat kring näringslivets roll i den svenska samhällsutveck• lingen. Den avhandling som här presenteras är den femtonde voly men i serien och samtidigt den första doktorsavhandlingen i ämnet ekonomisk historia vid Handelshögskolan. Tidigare arbeten inom EHF har gällt industriella och finansiella frågeställningar och företag, men tack vare Sven Gerentz kan insti tutet till serien nu foga en studie av handelns och distributionens historia. Detta område är normalt svårt för ekonom-historiker att analysera, eftersom källmaterialet är mycket sprött eller helt sak nas. I föreliggande avhandling har emellertid författarens speciella bakgrund i kombination med valet av Gotland som undersöknings• region möjliggjort en ovanligt fyllig teckning av detaljhandelns om vandling under det senaste seklet. Det är vår förhoppning att dessa resultat skall stimulera till fortsatt forskning inom området. Ulf Olsson Professor Förord Köpmansgillet i Visby räknar sin härkomst från 1694. När jag som ung studerande vid Handelshögskolan i Stockholm den 16 februari 1945 publicerade en recension i Stockholms-Tidningen av den min nesskrift som utgavs till 250-årsjubileet- och som jag har ett dedika tionsexemplar av i min bokhylla - anade jag föga att Gillet nära femtio år senare skulle komma på den tanken att be mig utarbeta en skrift till 300-årsjubileet. Detta skedde dock och Gillet och jag kom snabbt överens om att den borde behandla den gotländska handelns utveckling under de senaste etthundra åren. Samarbetet med Gillet och i synnerhet dess ordförande och sekreterare har därefter varit det allra bästa. Lyckligtvis var Gillet ute i god tid och redan 1988 kunde jag kontakta Handelshögskolans rektor, professor Staffan Burenstam Linder för att få anvisning på handledare för mitt arbete. Det blev professor Ulf Olsson, då ännu verksam vid universitetet i Umeå, som sedan dess följt mitt arbete och givit mig stimulerande upp muntran. Den uppläggning av arbetet och arbetsplan som presente rades accepterades med smärre korrigeringar och har sedan följts. Arbetet kunde inledas med en omfattande materialsamling och be arbetning, som i stort sett följt en kronologisk ordning. Senare ut sågs en handledarekommitte med professor Olsson som ordförande och professorerna Claes-Robert Julander och Lars-Gunnar Mattsson som ledamöter. Jag är alla tre mycket tacksam för ingående diskus sioner och för deras synpunkter och påpekanden. Det är egentligen onödigt att tillägga att ansvaret för uppläggningen och innehållet uteslutande är mitt eget. Många är de som, även vid sidan av dem som nämnts i förteck• ningen över intervjuer, har lämnat mig mycket värdefulla uppslag och sakliga informationer eller på annat sätt varit mig behjälplig, bl a med anskaffningen av bilder och utformningen av diagram. Jag vill gärna tacka dem alla för vänligt tillmötesgående utan namns näm• nande, dock med undantag för två, nämligen ekon doktor Nils-Erik 12 Kap 1 Wirsäll, som på ett tidigt stadium gav anvisningar om litteratur och andra källor, och docent Björn Gäfvert, som gett tips om material i Krigsarkivet. Till sist tackar jag min familj som på olika sätt stött mig under arbetet. Min hustru Kerstin har hjälpt mig med "tvättning av ma nus" och korrekturläsning och detta teamwork har betytt mycket för bokens slutliga utformning. Som ett utflöde av avhandlingsarbetet kommer tre uppsatser att publiceras, Folkförsörjningen på Gotland under det första världskriget (från ett symposium "Östersjöområdet under det första världskri• get" i Visby 3-7 augusti 1993), De gotländska köpmännens ställning i samhället (från konferensen "Lokal modernpolitisk historia" vid Stockholms universitet 25-26 november 1993) samt Strukturföränd• ringarinom lanthandeln, framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm 1994 och avsedd för publicering i Gotländskt arkiv 1995. Stockholm den 1 februari 1994 Sven Gerentz DEL I KÖPMÄN OCH KÖPENSKAP !<Ap 1 Frågeställningar, källmaterial och metoder 1.1 Definitioner, frågor och avgränsningar Titeln på den föreliggande undersökningen är Individer,familjer och block. Köpmän och köpenskap på Gotland 1894-1994. Framställningen indelas i två avdelningar, av vilka den första behandlar köpmännen och köpenskapen samt den andra köpmansgillet i Visby. De köpmän som verkade inom parti- och detaljhandel omkring sekelskiftet var en samling individualister som hade etablerat sig för att vara självständiga och göra affärer. r viss utsträckning stäm• mer beskrivningen även på de små kooperativa konsumtionsfören• ingar som bildats på Gotland. Först i mitten på 1940-talet framträ• der tydliga tendenser till samverkan i block för att den vägen uppnå storskalighetens fördelar. Detta gäller både reA och Konsum och sedan 1970-talet även det s k tredje blocket, som spelar en under ordnad roll på Gotland. Blocktänkandet leder till samordning och i viss utsträckning likriktning. Genom nya tekniska hjälpmedel, fram för allt på informationsteknologins område, skapas på nytt förut• sättningar och utrymme för en ökad individualitet inom köpenska• pen, tills vidare i huvudsak inom de ramar som blocken anger. Det är dessa djupgående förändringar som skall skildras och analyseras. Gotland är en geografisk enhet som icke kräver någon definition. Eftersom Gotland är en ö har varuströmmarna till och från Gotland under långa tider kommit att tämligen väl registreras av tullverket och andra institutioner.' Detta gör det lättare att följa förändringar i varuutbyte och konsumtionsmönster än lokalt och regionalt på and ra håll i Sverige.