Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Utbyggd farled Klintehamn, TRV008
Infoga diagram, figur eller bild här
Nuläge och brister: Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg att trafikera hamnen vilket leder till att transportkostnaderna blir högre än om större fartyg kunde användas. Detta försämrar konkurrensförutsättningarna för berörda näringar, främst jord- och skogsbruk. Dessutom ger de nuvarande högre sjötransportkostnaderna ekonomiska incitament att flytta fartygsanlöp till Visby som kan angöras av större fartyg. En sådan utveckling står emellertid i strid med de lokala utvecklingsplanerna för hamnområdet i Visby som är mera lämpat för och ger större
1. Beskrivning av åtgärden samhällsekonomisk nytta i andra användningar. Tvärtom önskar Gotlands kommun flytta nuvarande transporter av bulkgods från Visby till Klintehamn för att möjliggöra en bättre stadsutveckling i Visby. Hanteringen av bulkgods i Visby genererar också tunga lastbilstransporter i centrala Visby utöver de trailertransporter som genereras av färjetrafiken.
Åtgärdens syfte: Åtgärden skapar förutsättningar för sänkta sjötransportkostnader genom att större fartyg kan användas. Kapacitet byggs för att flytta bulkgods från Visby till Klintehamn vilket minskar lastbilstransporter och möjliggör ändrad markanvändning i Visby. Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är beräknad till 135 mnkr (96 mnkr exklusive kostnader för åtgärder med nuvarande kajer som ska göras oberoende av utbyggnadsprojektet) i prisnivå 2013- 06.Åtgärderna omfattar fördjupning och breddning av farleden och hamnbassängen för att göra det möjligt att trafikera med större fartyg. Bygg ut logistikytorna i hamnområdet i Klintehamn för att göra det möjligt att även hantera det bulkgods som idag går på Visby.
Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning
Kalkylresultat: Miljöeffekter som ej Övriga effekter som ej Sammanvägd Samhällsekonomisk Nettonuvärde, mnkr + värderats i kalkylen + värderats i kalkylen => lönsamhet
56 Positivt Positivt Lönsam
Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen
Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram
Resenärer Ej angett 0 Trpt kostn fartyg och lastbil minskar 4,3 Godstransporter 121 mnkr/år Persontransp.företag Ej angett 0 Trafiksäkerhet Ökad sjösäkerhet 1,3 mnkr/år 31 Klimat Minskade CO2 utsläpp 0,34 mnkr/år 5
Hälsa Minskade utsläpp NOx,SO2 0,52 mnkr/år 8
Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Ej internaliserade ext effekter lastbil, 0,44 Övrigt 11 mnkr/år
Sänkta transportkostnder fartyg och lastbil SamEk Inv. -120 samt alternativ markanv Visby Nettonuvärde 56 Nyckeltal utifrån prissatta effekter 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk 2. NNK = 0,47 Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK* 0,1 till 0,5 NK = 0,47 Effekter som inte har värderats i kalkylen
Sammanvägd Berörd/påverkad av effekt Bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning bedömning
Klimat Ej bedömt Ej angett Hälsa Positivt Positivt Minskade störningar och utsläpp från lb Miljö Landskap Försumbart Viss negativ påverkan Resenärer Ej bedömt Åtgärden bedöms inte påverka resenärsnyttan Godstransporter Positivt Bättre fartygstillgång, minskad osäkerhet i ftgtrpt Persontransportföretag Ej bedömt Positivt Ingen påverkan på persontransportföretag Övrigt Trafiksäkerhet Positivt Minskade olycksrisker från lb i Visby och Klinteh. Övrigt Ej bedömt Ej angett Större tillgång till lämpligt tonnage och minskad osäkerhet Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Positivt vid anlöp *Spannet bygger endast på huvudalternativets NNK och NNK med högre kostnad
Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Trafi- Kön: Lokalt/ kanter, Åtgärds- För- del- restid, Regionalt/ Kommun- Länsvis för- trans- Närings- specifik för- nings- res- Nationellt/I vis för- Trafikslag Ålder delning porter, gren delnings aspekt kostn, nter- delning externt aspekt rest.os nationellt berörda
Störst Näringar Godstransp Träflis och nytta/ Neutralt Regionalt Gotland Gotland Gods-fartyg Neutralt och boende orter skogsrester fördel i Visby
3. Fördelningsanalys (störst) negativ Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Åkerier Neutralt Neutralt Neutralt nytta/ nackdel
Sida 2 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Tillförlitlighet Inget bidrag Medborgarnas resor Tryggt & bekvämt Positivt bidrag Tillförlitlighet Positivt bidrag Näringslivets transporter Nöjdhet & kvalitet Positivt bidrag Pendling Inget bidrag Tillgänglighet regionalt/ länder Tillgänglighet storstad Inget bidrag Bidrag till Interregionalt Positivt bidrag FUNKTIONSMÅLET Jämställdhet transport Inget bidrag Jämställdhet Lika möjlighet Inget bidrag Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Inget bidrag Barn och unga Skolväg Inget bidrag Gång & cykel, andel Inget bidrag Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik, andel Inget bidrag Överflyttning transportslag Positivt bidrag Energi: transportsystemet Positivt bidrag Klimat Energi: fordon Inget bidrag målanalys
Energi: infrastrukturhållning Inget bidrag Människors hälsa Positivt Befolkning Inget bidrag Luft Positivt Bidrag till Hälsa Vatten Negativt HÄNSYNSMÅLET Mark Inget bidrag Transportpolitisk
4. Materiella tillgångar Positivt Landskap Inget bidrag Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Negativt Landskap Forn- och Kulturlämningar, Annat Negativt kulturarv, Bebyggelse Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Positivt bidrag
Målkonflikter Inga aktuella målkonflikter.
Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning
Åtgärden leder till sänkta transportkostnader såväl sjöledes som med lastbil för de förväntade godsmängderna. Samtidigt kan utsläppen av klimat- och miljöpåverkande avgaser minskas.
Sida 3 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
1 .Beskrivning av åtgärden
1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden
Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdskostnad Åtgärdsnamn Objekt-id Syfte Sammanhang Län (mnkr)
Utbyggd farled Öka kapaciteten och sänka Ingår i stads- TRV008 96 Gotland Klintehamn transportkostnaderna utveckling
Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt fyrstegsprincipen
Indelning av åtgärder enligt fyrstegsprncipen
Är åtgärden ett resultat Ingår steg 1 - åtgärder Ingår steg 2 - åtgärder Ingår steg 3 - åtgärder Ingår steg 4 - åtgärder av en enligt enligt enligt enligt åtgärdsvalsstudie? fyrstegsprincipen? fyrstegsprincipen? fyrstegsprincipen? fyrstegsprincipen?
Nej Nej Nej Ja Nej
Namn och datum på åtgärdsvalsstudien samt Vilka steg 1-åtgärder Vilka steg 2-åtgärder Vilka steg 3-åtgärder Vilka steg 4-åtgärder vilken aktör som ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) föreslagit att åtgärden ska utredas
Muddring av farled och Ej relevant Ej angett Ej angett hamnbassäng samt nya Ej angett logistikytor
Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Aktuellt skede Senaste Datum och Betydande Är MKB Innebär Om normer Leder åtgärden vid ställnings- namn för miljö- gjord? befintliga för- eller lagar till att normer upprättande tagande före senaste påverkan? hållanden att överskrids överskrids eller av den upp-rättandet ställnings- normer eller lagar överträds i samlade av samlad tagande före överskrids överträds, annan del av effekt- effekt- upprättandet av eller lagar löser i så fall transport- bedömningen bedömning samlad effekt- överträds? åtgärds- systemet? bedömning förslaget problemet?
Prövning av tillåtlighet och Regerings- Ej angett Nej Ja Nej Ej relevant Nej villkor i rapport Miljödomstolen
Sida 4 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder
Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här
Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här
Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här
Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här
Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här
1.3 Nuläge och brister Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg att trafikera hamnen. Detta leder till att transportkostnaderna blir högre än om större fartyg kunde användas, vilket försämrar konkurrensförutsättningarna för berörda näringar, främst jord- och skogsbruk. Dessutom ger de nuvarande högre sjötransportkostnaderna ekonomiska incitament att flytta fartygsanlöp till Visby som kan angöras av större fartyg. En sådan utveckling står emellertid i strid med de lokala utvecklingsplanerna för hamnområdet i Visby som är mera lämpat för och ger större samhällsekonomisk nytta i andra användningar. Tvärtom önskar Gotlands kommun flytta nuvarande transporter av bulkgods frånVisby till Klintehamn för att möjliggöra en bättre stadsutveckling i Visby. Hanteringen av bulkgods i Visby genererar också tunga lastbilstransporter i centrala Visby utöver de trailertransporter som genereras av färjetrafiken.
Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och Ej angett bostäder
Lokalisering av service Ej relevant och handel
Distansarbete Ej relevant
Resvanor och/eller Godsflöden enligt statistik från Gotlands kommun/Region Gotland och Sjöfartsverket godsflöden
Färdmedelsfördelning Ej angett persontrafik
Projektet berör transporter av Bulkgods ca 150 000 ton/år över Klintehamn huvudsakligen Färdmedelsfördelning utskeppning av flis, massaved och spannmål samt lossning av gödningsmedel och grus. godstrafik Projektet innebär att bulkgods ca 55 000 ton, främst flis och massaved flyttas från Visby till Klintehamn
Sida 5 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Gångvägens längd: Ej relevant
Gångvägens standard: Ej relevant
Gångtrafik: Ej relevant
Cykelvägens längd: Ej relevant
Cykelvägens standard: Ej relevant
Cykeltrafik: Ej relevant
Väglängd: Ej relevant
Vägstandard: Ej relevant
Vägtrafik: Ej angett
Banlängd: Ej relevant
Banstandard: Ej relevant
Bantrafik: Ej relevant
Banflöde: Ej relevant
Fartygsklass: Längd 95 (85), Bredd 16, Djup 4,5
Trafik i farled/hamn: 89 fartyg i Klintehamn; 26 i Visby
Flöde i farled/hamn: 202 000 ton per år
Annan anläggning: Förberedelse för större kajlängd; nya upplagsytor för gods (logistikytor) dimension
Annan anläggning: Ej angett standard
Annan anläggning: trafik Ej angett
Annan anläggning: övrigt Ej angett
Sida 6 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
1.4 Fyrstegsanalys Ej angett
1.5 Syfte Farledsprojektet är en del av en mera omfattande utveckling av hamnen i Klintehamn och kan ses som ett led i förverkligande av tankarna i Region Gotlands hamnstrategi som innebär att huvudhamnarna på Gotland – Visby, Klintehamn och Slite – var och en renodlas funktionellt för att tillsammans ge en fullständig hamnservice.
Utbyggnaden av hamnen i Klintehamn gör det möjligt att överföra gods som idag lastas över kaj i Visby hamn till Klintehamn. Kapacitetsbrist i Klintehamns hamn gör att en viss del av bulktransporterna sjöledes till och från Gotland idag går via Visby. Ett viktigt syfte med projektet är att göra det möjligt att flytta de volymer som idag hanteras i Visby till Klintehamn. Oljetransporterna blir dock kvar i Visby hamn. Genom att flytta godskvantiteter till Klintehamn frigörs mark i Visby som kan exploateras för andra ändamål. Dessutom minskar godstransporterna med lastbil genom Visby.
Farledsprojektet gör det också möjligt att trafikera farleden med betydligt större fartyg än idag vilket ger förutsättningar för lägre transportkostnader. Projektet planeras på ett sådant sätt att en ytterligare utbyggnad av kajer och ytor för godsupplag kan ske i framtiden utan att särskilda åtgärder i farleden ska behöva göras
1.6 Förslag till åtgärd/er Planerade åtgärder enligt teknisk beskrivning:Den planerade vattenverksamheten innefattar utbyggnad av hanteringsytor samt fördjupning och utvidgning av farled och hamnbassäng genom muddring. Syftet med vattenverksamheten är att möjliggöra för större fartyg att kunna trafikera hamnen och att kunna hantera ökade mängder gods i form av skogs- och jordbruksprodukter. Detaljprojektering kommer att genomföras vilket innebär att mindre justeringar av utförande kommer att ske innan åtgärderna vidtas.
Hamnen planeras för en fartygsstorlek som bedöms vara trolig i framtiden för hamnar av Klintehamns storlek. Aktuell fartygstyp, ”Klintemax”, har tagits fram av SSPA och har längden 115 m, bredden 16,5 m och 6,0 m i djupgående.
Planerade åtgärder innebär muddring av farled och vändzon/hamnbassäng. Farleden kommer att breddas från ca 43 m till 53 m genom muddring ner till 7,3 m. Vändzonen i den nya hamndelen innebär att vändcirkeln utvidgas till 205 m i diameter och fördjupas till 6,8 m. Vidare planeras muddring i befintlig hamnbassäng (Yttre hamnen) så att ett enhetligt djup på -6,0 m erhålls. Sammanfattningsvis planeras följande muddringar: -Muddring av befintlig hamn ner till - 6,0 m vattendjup (idag är djupet ca - 5,0-6,0 m) -Muddring i vändzon och hamnbassäng ner till - 6,8 m (idag olika djup mellan ca -3,0 – 5,5 m) -Muddring i farled ner till - 7,3 m (idag är farleden ca - 5,5 m och i området som breddas är den ca – 3,5 till - 5,5 m)."
Vilka steg 1-åtgärder för Ej angett persontransporter ingår?
Sida 7 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Vilka steg 1-åtgärder för Ej angett godstransporter ingår?
Vilka steg 2-åtgärder för Ej angett persontransporter ingår?
Vilka steg 2-åtgärder för ej relevant godstransporter ingår?
Projektet innebär en utbyggnad av befintlig farled och hamn så att större och mera Vilka steg 3-åtgärder kostnadseffektiva fartyg än idag kan användas för transporterna.Överflyttning av bulkgods ingår? från Visby till Klintehamn i syfte att minska den tunga trafiken genom centrala Visby och att minska det totala transportarbetet med lastbil
Vilka steg 4-åtgärder Ej angett ingår?
Gångvägens längd: Ej relevant
Gångvägens standard: Ej relevant
Gångtrafik: Ej relevant
Cykelvägens längd: Ej relevant
Cykelvägens standard: Ej relevant
Cykeltrafik: Ej relevant
Väglängd: Ej relevant
Vägstandard: Ej relevant
Vägtrafik: Ej relevant
Banlängd: Ej relevant
Banstandard: Ej relevant
Bantrafik: Ej relevant
Banflöde: Ej relevant
Fartygsdimension: Längd 115, bredd 16,5, djup 6,0
Trafik i farled/hamn: 120
Flöde i farled/hamn: 200 000 ton/år
Annan anläggning: Ej angett dimension
Sida 8 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Annan anläggning: Ej angett standard
Annan anläggning: trafik Ny utmärkning i farleden
Annan anläggning: övrigt Ej relevant
1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering
Eventuell Åtgärds- Sammanlagd uppdelning på kostnad per åtgärds- Prisnivå Beräkningsmetod finans eller finansiär kostnad finansiär (mnkr) (mnkr)
Huvud-analysens utrednings- alternativ. 96 jun-13 Enligt erfarenhetsvärden Nominell åtgärdskostnad Gotlands hamnar 61 Trafikverket 35
Huvud-analysens jämförelse- alternativ. Ej angett 0 Ej angett Ej angett Nominell åtgärdskostnad
1.8 Planeringsläge En MKB har tagits fram under 2012 (rapport 2012-09-03) och en ansökan om vattenverksamhet enligt projektet är inlämnat till Miljödomstolen, som beräknas meddela dom under första halvåret 2014. Projektet finns nämnt i remissversionen till den nationella infrastrukturplanen 2014-2025 som exempel på projekt som kan finansieras genom s.k. regionala potter. 1.9 Relation till andra åtgärder Åtgärden en del i förverkligande av region Gotlands hamnstrategi som innebär koncentration till Visby av person- och kryssningstrafik samt roro-trafik och renodling av Klintehamn och Slite som bulkgodshamnar
1.10 Övrigt Kostnaden för planerade investeringar i Klintehamns hamnanläggningar och farled uppgår till sammanlagt 135 mnkr i prisnivå 2013-06. Utav dessa utgör 38,8 mnkr kostnader för åtgärder med nuvarande kajer. Dessa åtgärder planeras att genomföras oavsett beslut om det totala investeringsprojektet. I den samhällsekonomiska kalkylen används nettoinvesteringen 96,2 mnkr i prisnivå 2013-06, vilket motsvarar 89,8 mnkr i prisnivå 2010 medel.
Sida 9 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads- nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast 2.1 Prissatta effekter 2.1.1 Kalkylförutsättningar
2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar
Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från prognos persontrafik Ej relevant Prognosverktyg - persontrafik Ej relevant Prognos godstrafik - huvudanalys Huvudscenariot för sjöfart TRV 2013:056 Avvikelse från prognos godstrafik Ej relevant Huvudscenariot för sjöfart appliceras proportionellt mot godsflöden Prognosverktyg - godstrafik för Södra ostkusten på flöden över Klintehamn Befolkningsscenario Ej angett Ekonomiskt scenario Ej angett Näringslivsscenario Ej angett Övrig scenarioinformation Ej angett Trafikering - kollektivtrafik Ej relevant Successiv ökning av fartygens medelstorlek och medellast under Trafikering - gods en tioårsperiod till följd av åtgärden Infrastrukturnät Ej angett ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK Inga avvikelser Prisnivå för kalkylvärden 2010 Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2030 Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2013 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 1 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60
Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Beräkningsmodell Excel 20140131
Sida 10 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Åtgärden väntas inte leda till ökade godsflöden men däremot en överflyttning av nuvarande flöden från Visby som adderas till existerande flöden i Klintehamn. Denna överflttning leder också till kortare väg för lastbilstransporter för det gods som idag hanteras i Visby. Åtgärden förbereder en möjlig framtida ökning av utskeppningen av kalk över Klintehamn.
2.1.1.3 Trafiktillväxttal
Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Referensscenario: Huvudscenario Ej angett Tidsperiod 2013-2052 2053-2072 Ej angett Ej angett Personbil Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Lastbil Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik på järnväg Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Godstrafik på järnväg Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik på spårväg/tunnelbana Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik på buss Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik cykel Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik gång Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Persontrafik fartyg Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Godstrafik fartyg 1,00% 0,00% Ej angett Ej angett Persontrafik med annat trafikslag Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett Godstrafik med annat transportslag Ej relevant Ej relevant Ej angett Ej angett
Kommentar till tabell 2.2: Trafiktillväxten med en procent per år antas pågå under 40 år; resterande del av kalkylperioden antas tillväxten vara noll procent per år.
2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad
Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad
Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ
Kalkylmetod Kostnadskalkyler Kostnadskalkyler Huvudanalysen ökad Huvudanalysen ökad åtgärdskostnad tekniska konsulter tekniska konsulter med 30 procent med 30 procent
Basår för penningvärde jun-13 2010 Ej angett 2010 jun-13 2010 Ej angett 2010
Nominell 96 0 125 0 åtgärdskostnad
Samhällsekonomisk investeringskostnad 120 0 156 0 inkl. skattefaktor
Sida 11 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.2 Kalkylresultat
2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi
Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi
Samhälls- ekonom-isk invest- Netto- Netto- Nytto- Kalkylmetod för erings- nuvärde* nuvärdes- kostnads- åtgärdskostnad kostnad (mnkr) kvot NNK** kvot NK*** inkl skatte- faktor (mnkr)
Kostnadskalkyler Huvudanalys 120 56 0,47 0,47 tekniska konsulter
Känslighetsanalys med högre kostnad tex Känslighetsanalyser Huvudanalys + 30 % 15620 0,13 0,13 succesivkalkyl 85% eller motsvarande
* Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden.
** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden.
***Nyttokostnadskvoten (NK) är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. Klassificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsam 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsam 0 =< NNK < 0,5 Olönsam -0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsam NNK < -0,3
Klasificering av NNK: Lönsamt
Kommentar: Ej angett
2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3.
Sida 12 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde
Ex på årlig effekt Berörd/ för prognosår 1 Nuvärde Nuvärde Beräk-nat påverkad av Effektbenämning och kortfattad beskrivning detaljerat översiktligt med effekt (mnkr) (mnkr) verktyg 2030
Minskade Beräkning Fartygskostnader och kostnader för transportkost 1,9 mnkr/år 48 smodell lastning/lossning i hamn nader Excel
Förseningar Beskriv den beräknade effekten i ord Beräkning och här, ange också relevanta Ej angett mnkr/år 0 121 smodell trafikstörning kunskapsbrister Excel ar Beräkning Lastbilstrans Kortare lastbilstransporter från GODSTRANSPORTER
TRAFIKANT EFFEKTER 2,4 mnkr/ år 73 smodell porter omland till hamn Excel
Minskade Förbättrad sjösäkerhet genom Beräkning förväntade övergång till sjötrafik enligt Piancs 1,3 mnkr/år 31 31 smodell
ET (TS) ET riskkostnader rekommendationer Excel TRAFIKSÄKERH
Beräkning Utsläpp CO2 Minskade utsläpp från fartyg 0,34 mnkr/år 5 5 smodell Excel KLIMAT
Beräkning Nox, VOC och
LSA Minskade utsläpp från fartyg 0,52 mnkr/år 8 8 smodell Ä
(exkl (exkl SO2
H Excel trafiksä EXTERNA EFFEKTER
externa Ej internaliserade externa kostnader kostnader för tung lastbil med släp mellan 0,44 mnkr/år 11 Ej angett lastbil Visby och Klintehamn enligt ASEK EFFEKTER ÖVRIGA EXTERNAÖVRIGA
Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej angett BUDGETEFFEKTER
Inbesparade Ej angett Ej angett Ej angett 0 Ej angett kostnader i JA 11 INBESPARADE KOSTNADER I JA KOSTNADER
Beräkning Drift och Kostnader för drift och underhåll Ej angett mnkr/år Ej beräknat smodell Underhåll beräknas bli oförändrade Excel LIVSLÄNGD KOSTNADER UNDER DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS REINVESTERINGS OCH
Sida 13 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Totalt nuvärde exkl invest- erings- kostnad Ej angett Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej angett (används endast om uppdelning av nuvärdet inte
Totalt nuvärde exkl nuvärde Totalt är möjligt) investeringskostnad investeringskostnad
Projektet sänker transportkostnader med fartyg, minskar omfattningen av trafik med lastbil, höjer farledens säkerhetsnivå och frigör mark i Visby. Ej angett mnkr/ år -120 -120 Ej angett Kunskapen om hur mycket och under vilken MINUS tidsperiod anpasasning sker till större fartyg behöver KOSTNAD EKONOMISK SAMMHÄLLS utvecklas INVESTERINGS-
NETTONUVÄRDE 56
Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a
Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.
Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått
Ej angett Ej angett
2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader
150
100
50
0
‐50
‐100
‐150
2.1.2.4 Informationsvärde NNK
När åtgärdskostnaden är högst 70 miljoner kronor är det tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler. När åtgärdskostnaden är större än 70 miljoner kronor måste man tillämpa avancerade bedömningsregler. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då avancerade bedömningsregler tillämpas.
Sida 14 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: HK/HR Övergripande grad av informationsvärde: HÖG
Motivering: Ej angett
2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid i vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a.
Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3.
Sida 15 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömning Ex på årlig effekt
Berörd/ Effektbenämning, kortfattad beskrivning och Samman-vägd Bedömt påverkad av Bedömning bedömning bedömning av effekt 2030
Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej bedömt Ej angett
Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej bedömtEj bedömt Ej angett RESENÄRER
Minskad osäkerhet i transporttider Upprättar och tillgång till större antal en av Sjötransporte alternativa fartyg för transporterna. Ej angett Ej angett Positivt Positivt Samlad r Tillgång till kapacitet för eventuell ny effektbed kalkbrytning ömning GODSTRANSPORTER TRAFIKANT EFFEKTER
Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej bedömt Ej bedömt Ej angett ÖRETAG PERSONTRANSPORTF
Minskad olycksrisk genom minskad tung trafik inne i Visby och minskad Upprättar Lastbilstrans genomfartstrafik i Klintehamn. Den en av port genom finns osäkerheter kring Ej angett Ej angett Positivt Positivt Samlad Visby och bedömningen av den lokala effektbed Klintehamn trafikpåverkan i Klintehamn. Frågan ömning behöver utredas vidare. TRAFIK-SÄKERHET (TS)
Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej bedömt Ej bedömt Ej angett KLIMAT
Minskade störningar från tung trafik
(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter för inne i Visby till följd av färre Expertgru lastbilstransporter och minskade Människors pp (se störningar inne i Klintehamn till följd Ej angett Ej angett Positivt Positivt hälsa - buller referensli av ändrad rutt för lastbilstrasnporter. sta)
HÄLSA (exkl (exkl HÄLSA Störningar i Klintehamn under trafiksäkerhet) byggtid.
EXTERNA EFFEKTER Intrång i Landskap – Effekter för natur, kultur och Expertgru Ekosystemeff friluftslivsvärden bedöms i MKB vara pp (se ekter och negativa men små.Åtgärden bedöms Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart referensli biologisk medföra en viss negativ påverkan på sta)
LANDSKAP mångfald vattenområden.
Sida 16 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Inbesparade Ej angett Ej angett Ej angettEj bedömt Ej bedömt Ej angett JA kostnader i JA INBE- SPARADE KOSTNADER I
Kommentar: Det bulkgods som idag lastas ut från Visby kommer till största delen från södra Gotland söder och sydost om Klintehamn. Transportvägen för detta gods idag med lastbil går genom Klintehamn (kustvägen) till hamnen i Visby. Om godset i stället lastas ut över Klintehamn kommer lastbilarna inte att behöva köra genom hela Klintehamn utan viker av mot hamnområdet i den södra delen av tätorten. Därigenom bortfaller den del av lastbilstrafiken till och från Visby som passerar den norra delen av tätorten, vilket minskar negativa bieffekter av lastbilstrafik i Klintehamn.
Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a
Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.
Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått
Ej angett Ej angett
Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter
Miljöeffekter som ej ingår i Övriga effekter som ej Samtliga effekter som ej Samtliga effekter som ej NNK/NK/NNV ingår i NNK/NK/NNV ingår i NNV (detaljerad ingår i NNV (övergripande (sammanvägt) + (sammanvägt) => sammanvägning) => sammanvägning)
Positivt Positivt Positiv (liten) Positivt
Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Upprättaren
Kommentar: Redovisade bedömningar bygger på underlag från MKB som lämnats till Miljödomstolen samt underlag och kontakter med personer på Region Gotland och Sjöfartsverket enligt vad som framgår av separat rapport Swahn 2014, Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggd farled till Klintehamn. Vissa ändringar av bedömingar har gjorts efter granskning av expertgrupp på trafikverket region Stockholm.
Sida 17 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet
2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet
Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar
BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning
Parametrar i tabellen bedömda av: Upprättaren av Samlad effektbedömning
Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell 96 åtgärdskostnad.
Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Upprättaren
Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas.
Aktuell NNK 0,4667
Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller Överensstämmer expertbedömt underlag):
Sammanvägda ej prissatta effekter: Positiv (liten)
Detaljerat informationsvärde för NNK HK/HR
Grad av informationsvärde för NNK HÖG
OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT:
Villkorsfall Villkorsfall 43
Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam
2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet
Tabell 2.8
Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam
Slutlig sammanvägning bedömd av: Upprättaren av Samlad effektbedömning
Kommentar: Upprättaren av den samhällsekonomiska analysen och SEB har vid ett bedömningsmöte med deltagare från Sjöfartsverket och Trafikverket region Stockholm den 17 februari 2014 presenterat analysresultat och bedömningar. Efter bedömningsmötet har vissa ändringar och tillägg gjorts.
Sida 18 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
3. Fördelningsanalys
Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet.
I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter.
Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas den i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys.
Sida 19 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3.1 Fördelningsanalys
Tabell 3.1 Fördelningsanalys
Underlag och (största) Största nytta/ Näst största kompetens-område Fördelningsaspekt negativa Kommentar fördel nytta/ fördel för dem som gjort nytta/ nackdel bedömningen
Delanalys kön: restid, Upprättaren av reskostnad och Neutralt Neutralt Neutralt Ej angett Samlad restidsosäkerhet effektbedömning (persontrafik)
Upprättaren av Lokalt/regionalt/ nationellt/ Nyttan uppkommer främst på Regionalt Lokalt Neutralt Samlad internationellt Gotland och i Visby effektbedömning Upprättaren av Länsvis fördelning Gotland Neutralt Neutralt Ej angett Samlad effektbedömning Upprättaren av Kommunvis fördelning Gotland Neutralt Neutralt Se ovan regionalt Samlad effektbedömning
Enligt MKB:n uppkommer inga Upprättaren av Trafikanter, transporter och Godstransport Övrigt Neutralt negativa effekter i Klintehamn Samlad externt berörda er näringsliv trots ökad godsvolym effektbedömning
De näringsgrenar som får Upprättaren av Träflis och Näringsgren Spannmål Åkerier sänkta transportkostnader drar Samlad skogsrester störst nytta av projektet effektbedömning Eftersom åtgärden påverkar Upprättaren av Trafikslag Gods-fartyg Gods-väg Neutralt godstransporter med sjöfart Samlad och lastbil effektbedömning Upprättaren av Ålder Neutralt Neutralt Neutralt Ej angett Samlad effektbedömning
Flytten av bulkgodshanteringen från centrala Visby gynnar boende, turism och näringar i centrala Visby. Det Ändrad markanvändning i Näringar och markområde som frigörs när Expertgrupp (se Neutralt Neutralt Visby boende i Visby godshanteringen flyttar till referenslista) Klintehamn är centralt beläget med näörhet till världsarvsstaden, universitetet m. fl pågående verksamheter.
3.2 Fördjupad fördelningsanalys
Ej angett Ej angett
Sida 20 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
4. Transportpolitisk målanalys
Det övergripande transportpolitiska målet är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den trasnportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll 2009.
4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat.
En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärdenbidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande:
Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam
4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter
En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling.
Sida 21 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling
Bedömt av (namn, Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling kompetensområde)
Ekologisk Bidrar genom minskade utsläpp av klimatgaser och andra miljöpåverkande avgaser Upprättaren av Samlad hållbarhet från fartyg och lastbilar effektbedömning
Samhälls- Bidrar till bättre långsiktiga förutsättningar för berörda näringar inom jord- och Upprättaren av Samlad ekonomisk skogsbruk på Gotland samt kan underlätta kalkbrytning på ett sätt som är effektbedömning hållbarhet miljömässigt bättre än andra brytningsalternativ Bidrag till långsiktig hållbarhet långsiktig till Bidrag Social Bidrar genom att förbättra förutsättningarna för produktiv sysselsättning och Upprättaren av Samlad hållbarhet boende på Gotland effektbedömning
Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Bidrar till ekologisk hållbarhet genom minskade utsläpp av klimat- och andra klimatpäverkande avgaser, bidrar till samhällsekonomisk hållbarhet genom bättre resursanvändning som kommer till uttryck genom positiv NNK samt till social hållbarhet genom att ge ett positivt bidrag till möjligheterna till produktiv sysselsättning på Gotland i direkt berörda näringar och i Visby.
4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse
Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används:
• positivt bidrag = grönt • negativt bidrag = rött • inget bidrag = ofärgat • ej bedömt = grått
Att skalan är absolut innebär till exempel att ”inget bidrag” i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen ”försumbart” i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har ”inget bidrag” en absolut betydelse.
Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver.
Sida 22 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys
Kvalitativ beskrivning av Bedömt av (namn, Mål bidraget till måluppfyllelse kompetensområde)
Funktionsmålet1
Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet Inget bidrag effektbedömning
Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras Positivt bidrag: Minskade genom ökad tillförlitlighet, störningar för övriga trygghet och bekvämlighet. trafikanter till följd minskade lastbilstransporter i Visby Upprättaren av Samlad Trygghet & bekvämlighet och minskad effektbedömning genomfartstrafik i Klintehamn. Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Positivt bidrag: Säkrare tillgång till hamnen ober av Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet yttre förhållanden samt effektbedömning Näringslivets transporter. större fartygsurval Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Positivt bidrag: Lägre Upprättaren av Samlad Kvalitet transportkostnader effektbedömning
Upprättaren av Samlad Pendling Inget bidrag effektbedömning
Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom Upprättaren av Samlad Tillgänglighet storstad Inget bidrag och mellan regioner samt effektbedömning mellan Sverige och andra länder.
Positivt bidrag:förutsättningar för Upprättaren av Samlad Tillgänglighet till interregionala resmål kryssningstrafik med mindre effektbedömning fartyg förbättrs
Jämställdhet - lika möjlighet att utforma Upprättaren av Samlad Inget bidrag Jämställdhet. Arbetsformerna, sina liv (valmöjlighet) effektbedömning genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar Upprättaren av Samlad till ett jämställt samhälle. Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag effektbedömning
Sida 23 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så Kollektivtrafiknätetets användbarhet för Upprättaren av Samlad att det är användbart för Inget bidrag funktionshindrade effektbedömning personer med funktionsnedsättning.
Inget bidrag: Möjligen Barn & unga. Barns positivt bidrag till följd av möjligheter att själva på ett minskade lastbilstransporter Upprättaren av Samlad säkert sätt använda Skolväg - gå eller cykla på egen hand i Visby och genom effektbedömning transportsystemet, och vistas i Klintehamn.Osäkerhet finns trafikmiljöer, ökar. i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Andel gång- & cykelresor av totala Upprättaren av Samlad Inget bidrag kortväga effektbedömning Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel kollektivtrafik av alla resor Upprättaren av Samlad Inget bidrag (exklusive gång och cykel) effektbedömning
Hänsynsmål2
Betydelse för mängden personbils- och Positivt bidrag:Minskad Upprättaren av Samlad lastbilstrafik, samt gång-, cykel-och omfattning av tunga effektbedömning kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) lastbilstransporter
Klimat. Transportsektorn Positivt bidrag: Möjlighet att bidrar till miljökvalitetsmålet. använda större fartyg som Begränsad klimatpåverkan nås Betydelse för energieffektiv användning ger mera energieffektiva Upprättaren av Samlad genom en stegvis ökad av transportsystemet . transporter; kortare effektbedömning energieffektivitet i lastbilstransporter sparar transportsystemet och ett energi brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för energieffektivisering av Inget bidrag: Projektet är fordon, fartyg och flygplan samt Upprättaren av Samlad alltför litet för att ha någon främjande av ökad andel förnybar effektbedömning självständig inverkan energi.
Betydelse för energianvändning i Upprättaren av Samlad Inget bidrag infrastrukturhållningen. effektbedömning
Sida 24 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Positivt bidrag: Minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval Antalet personer exponerade för för transporter. Ökat buller i bullernivåer högre än riktvärden för Expertgrupp (se referenslista) Klintehamn under byggtid. buller Enligt MKB ingen påverkan.Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Positivt bidrag:Minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval Antalet exponerade för höga för transporter. Ökat buller i bullernivåer, det vill säga bullernivåer Expertgrupp (se referenslista) Klintehamn under byggtid. högre än 10 dBA över riktvärdena Enligt MKB ingen påverkan.Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Positivt bidrag: Minskat buller i Visby till följd av färre transproter. Minskat buller i Klintehamn tfa ändrat ruttval Betydelse för förekomst av områden för transporter. Ökat buller i Expertgrupp (se referenslista) med hög ljudmiljökvalitet Klintehamn under byggtid. Enligt MKB ingen påverkan.Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka Fysisk aktivitet i transportsystemet Expertgrupp (se referenslista) förutsättningarna att välja gång och cykel
Barns, funktionshindrades och äldres Hälsa. Upprättaren av Samlad möjlighet att på egen hand ta sig fram Inget bidrag effektbedömning Transportsektorn till sina mål bidrar till att övriga miljökvalitetsmål Tillgängligheten med kollektivtrafik till Upprättaren av Samlad nås och till minskad fots och med cykel till utbud och Inget bidrag effektbedömning ohälsa. Prioritet ges aktiviteter till de miljöpolitiska delmål där Positivt bidrag: Minskat Vägtransportsystemets totala transportsystemets transportarbete med lastbil Upprättaren av Samlad emissioner av kväveoxider (NOx) och utveckling är av stor minskar utsläpp av NOx och effektbedömning partiklar (PM10). betydelse för PM10 möjligheterna att nå uppsatta mål. Halter av kvävedioxid (NO2) och Positivt bidrag: Minskade inandningsbara partiklar (PM10), i utsläpp av NO2 och PM10 i Upprättaren av Samlad tätorter med åtgärdsprogram för Visby på grund av minskad
Luft Befolkningeffektbedömning Människors hälsa miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där lastbilstrafik och minskat övre utvärderings-tröskeln överskrids. antal fartygsanlöp
Antalet personer exponerade för halter Upprättaren av Samlad Inget bidrag över MKN. effektbedömning
Sida 25 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Upprättaren av Samlad Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Inget bidrag effektbedömning
Negativt bidrag: Påverkan på vatten och naturmiljö Kvalitet på vatten och
Vatten sker främst genom temporär vattenförhållandena ur ekologisk Expertgrupp (se referenslista) grumling och i samband synpunkt med eventuella sprängningar i vatten.
Upprättaren av Samlad Betydlese för förorenade områden Inget bidrag effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydlese för skyddsvärda områden Inget bidrag effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydlese för bakgrundshalt metaller Inget bidrag Mark effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag effektbedömning
Betydlese för skyddsvärda områden Upprättaren av Samlad Inget bidrag under driftskede effektbedömning
Positivt bidrag:Förbättrar Upprättaren av Samlad Betydelse för areella näringar. ekonomin för jord- och effektbedömning skogsbruk på Gotland
Betydelse för uppkomsten och Upprättaren av Samlad Inget bidrag hanteringen av avfall. effektbedömning Materiella tillgångar Materiella
Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande Upprättaren av Samlad karaktär och kvaliteter – avseende Inget bidrag effektbedömning delaspekterna skala, struktur eller Landskap visuell karaktär.
Upprättaren av Samlad Betydelse för mortalitet Inget bidrag effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydelse för barriärer Inget bidrag effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydelse för störning Inget bidrag effektbedömning
Upprättaren av Samlad Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Inget bidrag effektbedömning
Negativt bidrag: Utsläpp av fartygens barlastvatten kan Betydelse för att värna den naturliga, orsaka att främmande arter Expertgrupp (se referenslista) inhemska biologiska mångfalden. sprids i och påverkar Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv ekosystemet. I MKB bedöms effekten vara liten.
Sida 26 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
Upprättaren av Samlad Betydelse för utpekade värdeområden. Inget bidrag effektbedömning
Landskap Upprättaren av Samlad Betydelse för strukturomvandling. Inget bidrag effektbedömning
Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets Betydelse för möjligheten att avläsa utmärkande karaktär och Ska ej bedömas här karaktär och samband kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär"
Betydelse för förfall av infrastrukturens Upprättaren av Samlad egna kulturmiljövärden respektive god Inget bidrag effektbedömning skötsel av dessa värden.
Negativt bidrag: Muddringsarbetena kan innebära att eventuella
Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse kulturarv, annat kulturlämningar, och Forn- kulturhistoriskt intressanta föremål riskerar att grävas Betydelse för utradering Expertgrupp (se referenslista) bort och inte upptäckas. I MKB bedöms effekten för kulturmiljön i vattenområdet bedöms effekten bli lokal, permanent och liten.
Positivt bidrag: Projektets bidrag till sjösäkerhet avser i första hand materiella skador. Minskat antal olyckor i vägtrafiken till följd Döda & allvarligt skadade. Minskat Trafiksäkerhet av minskat trafikarbete och Expertgrupp (se referenslista) antal omkomna och allvarligt skadade.3 minskade tunga transporter genom Klintehamn och Visby. Osäkerhet finns i bedömningen av lokal trafikpåverkan i Klintehamn.
Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån målen enligt den transportpolitiska proposition (prop. 2008/09:93)
Sida 27 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program".
Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder.
3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet
Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet
Kostnadseffektivitet för beräknade effekter
År som kostnads- Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning effektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg Ej angett
Ej Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett beräknat
4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Ej angett
Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål
Bedömning av Kompetens på området som Benämning av mål Beskrivning av mål bidrag till mål- gjort bedömningen uppfyllelse
Ej angett Ej angett Ej bedömt Ej angett
4.5 Målkonflikter Ej angett
Sida 28 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket
5 Process, Bilagor & Referenser
Process för denna Samlade effektbedömning:
1. Kalkyl gjord av: 2014-01-31, Henrik Swahn
2. Preliminärt förslag på texter och bedömningar: 2014-02-12, Henrik Swahn HSAB
3. Slutliga texter och bedömningar: Bedömningsmöte 2014-02-17: Henrik Swahn, Johan Axiö Sjöfartsverket, Johanna Sandqvist Trafikverket region Stockholm, Stina Hedström Trafikverket region Stockholm. Reviderad version efter bedömningsmöte 2014-02-17: Henrik Swahn Justerad version 2014-03-11: Stina Hedström efter avstämning med målstrateger SST: Kerstin Gustafsson (Miljö), Annarella Löfblad (Tillgänglighet)
4. Skickad till kvalitetssäkring av: 2014-03-13 Stina Hedström, långsiktig planerare SST
5. Granskad och kvalitetssäkrad av: 2014-03-27, Gunnel Bångman, samhällsekonom, Trafikverket
6. Godkänd av: 2014-03-27, Sylvia Yngström Wänn, tf enhetschef, Trafikverket
Sida 29 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning (ligger på Trafiverkets webbsida tillsammans med mallen för Samlad effektbedömning)
Referenslista Kystverket 2007, Veileder i samfunnsøkonomiske analyser, version 1.0 Lundkvist (2008), ”Insegling Gävle, Ekonomisk riskvärdering av navigationsolyckor” Rambøll 2012b (Lindved, H), Miljökonsekvensbeskrivning, Utbyggnad av hamnen i Klintehamn, Gotland 2012-09-03 Rambøll 2012a (Lindved, H), Klintehamns hamn. Utbyggnad av hamnanläggning och utökad hamnverksamhet. Teknisk beskrivning, Göteborg 2012-06-19 Region Gotland, Teknikförvaltningen, Hamnavdelningen, Utkast till hamnstrategi, 2013-08 (ej fastställd) Sjöfartsverket 1992, Sjöfs 1992:9, Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande av beslut om allmän hamn, 1992-05- 08. Sjöfartsverket 2012, SJÖFS 2012:3, Sjöfartsverkets föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter Sjöfartsverket 2013, Samhällsekonomisk bedömning av Mälarprojektet i anslutning till MKB SSPA 2010, (Raggi, K-J), Nautisk simuleringsstudie avseende större fartyg i Klintehamn, 2010-09-06, rapport nr 2009 5411, Rapport på uppdrag av Gotlands kommun, Hamnavdelningen. Trafikverket 2012, Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5; Trafikverket, (2012e), Riktlinjer för framtagande av trafikprognoser, Trafikverket, rapport 2011:045, Borlänge. Trafikverket, 2012g, Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta, april 2012 Trafikverket 2013, Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025. Godstransporters utveckling fram till 2030. Publikation 2013:056, 2013-03-15. Trafikverket 2013, Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, Remissversion 2013-06-14. Vectura/Edwards, H, 2012, The logistics model in the Swedish national freight transport model – a discussion of unresolved issues and modification suggestions, incl Appendix A, Vehicle data, October 20 2012 Vectura 2013, Disaggregering av Samgodsresultat 2030 för Bansek, EVA, Sampers/Samkalk och TEN Tec, TRV 2013/3655, Linda Ramstedt.
Intervjuer Intervjuer och övriga källor Mats Eriksson, VD, Gotlands hamnar (e-post 8/8 2012) Sjöfartsverket, data för 2001, 2007,2011 och 2012 om anlöp av gotländska hamnar. Sjöfartsverket, data om Sjöfartsverkets intäkter av farledsavgifter för Klintehamn år 2013 Sjöfartsverket (Johan Axiö), Uppgifter per mail om debiterade lotsavgifter i Klintehamn 2013 Sjöfartsverket, Bertil Skoog och Tage Edvardsson, Bedömningar av Pianc rekommendationers effekt på maxfartyg i nuvarande farled till Klintehamn Region Gotlands hemsida Region Gotland, Per Hogenfält, hamningenjör, i e-post uppgifter om vilka åtgärder som ingår i projektet samt kostnadsuppskattningar
Bilaga 2: Rapport Samhällsekonomisk bedömning av en utbyggd farled till Klintehamn, 2014-02-17
Bilaga 3: MKB 20120903
Bilaga 4: Teknisk beskrivning 20120619
Sida 30 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13