Sockenutveckling 2.0

Sammanfattning av erfarenheter från framtidsverkstäder

25 och 26 maj 2015

Gotland

Sammanfattat av Sofia Sollén Norrlin, student Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet.

Inledning Gotland har en stark tradition av organisering, engagemang och entreprenörskap på sockennivå. Samtidigt står många socknar och orter idag inför stora utmaningar när det gäller åldersfördelning och föryngring i såväl föreningsliv som företagande. Under våren 2015 genomförde Sveriges lantbruksuniversitet (SLU - projektägare) i samarbete med Hela Sverige ska leva Gotland (f.d. Länsbygderåd Gotland) en satsning på deltagardriven bygdeutveckling på sockennivå genom metoden Landsbygd 2.0, under projektnamnet Sockenutveckling 2.0. Syftet var att skapa visioner och planer för socknarna utifrån vad invånarna själva vill driva, med extra tyngd på att få med även ungdomar i det väldigt konkreta lokala arbetet. Ett indirekt förväntat utfall var också att fånga upp önskemål och behov hos medborgare på landsbygden kring sådant som deltagarna själva kanske inte kan lösa själva men som kan ligga på Region Gotland att ansvara för. Detta dokument utgör en sammanfattning av vad som sades på de 12 framtidsverkstäder som hölls på ön i maj, inklusive en kort analys av resultatet och vad det öppnar för att arbeta vidare med. Viktiga samarbetspartners som gjort det möjligt har varit lokala föreningar, företag och ungdomsgårdar som varit med och bjudit in till och mobiliserat deltagare i varje socken. Involverade har även varit Hushållningssällskapet (HS), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Region Gotland, samt arbetsgruppen för Landsbygdsriksdagen på Gotland 2016.

Innehåll

Inledning ...... 2 Bakgrund ...... 3

Vad är Landsbygd 2.0? ...... 3

Tillvägagångssätt...... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Budskap från framtidsverkstäderna ...... 5

Fårösund 2.0 ...... 6

Lärbro 2.0 ...... 6

Slite 2.0 ...... 7

Västerhejde 2.0 ...... 8

Östergarn 2.0 ...... 9

Sanda 2.0 ...... 10

Klintehamn 2.0 ...... 11

Fröjel 2.0 ...... 12

När 2.0 ...... 13

Hemse 2.0 ...... 14 2 Havdhem 2.0 ...... 14

Sproge & Eksta 2.0 ...... 15

Bakgrund Historien kring sockenorganiseringen på Gotland går givetvis långt tillbaka och dessa framtidsverkstäder på sockennivå sker följaktligen parallellt med och i relation till flertalet pågående projekt, föreningsliv och företagssatsningar som alla utgör en del av de olika bygdernas utveckling. Hela Sverige ska leva Gotland har en lång historia av engagemang på sockennivå och kommer i maj 2016 stå värd för rikskonferensen Sveriges landsbygdsriksdag. I sitt lokala och mobiliserande arbete, såväl nu som tidigare, har ofta diskuterats ett behov av nya arbetssätt för att öka ungas deltagande och göra det möjligt för unga att själva skapa sig en framtid på landsbygden. Detta är även i fokus bland många lokala aktörer, från utvecklingsbolag till hembygdsföreningar och sportklubbar. Men även utifrån planerings- och näringslivsutvecklingsperspektiv i Region Gotlands arbete är det intressant att prova olika former och metoder för deltagande och dialog på sockennivå.

Problemen med föryngring på landsbygden och i utvecklingsarbetet är inget unikt för Gotland och har många grunder, där en är att de mötesformer och arbetssätt som föreningsrörelsen utvecklat genom åren tenderar att arbeta för bevarande och stabilitet snarare än experiment och nytänkande. På SLU utbildas sedan några år tillbaka studenterna på Agronomprogrammet med inriktning landsbygdsutveckling under årskurs två i en metod framtagen just för att möta denna utmaning och skapa en kreativ mötesform för blandade åldrar; kallad Landsbygd 2.0. Metoden har använts på flera håll i landet tidigare och i detta projekt togs med hjälp av SLU-studenterna första steget för att se hur den kan fungera i sockenutvecklingsarbetet på Gotland.

Vad är Landsbygd 2.0? Landsbygd 2.0 är framtagen av Vi unga, 4H, U LAND, Naturbruksskolornas förening, JUF och Hela Sverige ska leva på riksnivå och är ett processverktyg för att samtala om lokal utveckling med åldersblandade grupper. Metoden går ut på att man diskuterar nio bestämda frågor i tre faser: första fasen handlar om tankar och attityder, fas två handlar om hur man kan engagera och vad som är viktigt för deltagarna att ha i sin bygd och slutligen konkretiseras hur deltagarna själva kan göra sina visioner till verklighet.1 Verkstäderna med Landsbygd 2.0 genomfördes av studenterna inom ramen för kursen ”Organisering, ledarskap och lärande”. Total var 26 studenter med och höll träffarna båda dagarna 25 och 26 maj, alltså 4-5 studenter per träff.

1 Se mer om metoden på http://www.helasverige.se/kansli/projekt/landsbygd-20/om-landsbygd-20/ 3

Genomförande Projektet, som har finansierats av Region Gotland inom ramen för regionala tillväxtåtgärder, 1:1, bestod framförallt av att arrangera och mobilisera till lokala träffar på sockennivå med metoden Landsbygd 2.0 den 25 och 26 maj. Arbetet med att boka in träffarna genomfördes av en arbetsgrupp bestående av en agronomstudent från SLU årskurs 4 (undertecknad), Riina Noodapera från HSsl Gotland och Hushållningssällskapet, Bengt Rovide från HSsl Gotland och Thomas Norrby från SLU. Under början av april månad kontaktades lokala föreningar, eldsjälar, utvecklingsgrupper med mera för att hitta lokala värdar som såg ett värde och intresse i att ha denna slags framtidsverkstad i sin socken. Inbjudningar att stå värd gick ut på maillistor och muntligen via Hela Sverige ska leva Gotland, Hushållningssällskapet Gotland, LRF ungdomen på deras årsmöte, Fiberföreningarna, utvecklingsbolagen m.fl. Eftersom ett viktigt fokus var att mobilisera ungdomarna skickades en specifik förfrågan till alla ungdomsgårdar undantaget dem i Visby. Glädjande nappade 5 av 6 av landsbygdens ungdomsgårdar2 och på dessa orter var fritidsledarna med och spred och bjöd in ungdomar, om än med varierande resultat. Utöver detta togs även direktkontakt med lokalt engagerade via personliga nätverk och kontakter till de drivande aktörerna.

I början av maj var ett schema klart med 12 socknar runt om hela ön (se bild 1). Dessa var: Fårösund, Lärbro, Slite, Västerhejde, Östergarn, Sanda, Klintehamn, Fröjel, När, Hemse, Havdhem samt Sproge & Eksta tillsammans. Se bilaga 1 – ”Samlat informationsutskick Sockenutveckling 2.0” för detaljer i schemat, samt lokala samarbetspartners för varje socken.

I varje socken mobiliserade lokala föreningar och andra aktörer som var med och bjöd in genom att skicka ut på maillistor, affischera på anslagstavlor, lägga lappar i brevlådor och bjuda in muntligt. Ett gott samarbete inleddes också med Occupy bygdegården3 som bjöd in till flera av träffarna på södra delen av ön under besök på skolor och andra kontaktvägar i socknarna veckan innan Bild 1. Ungefärlig karta över de 12 träffarna. Utöver detta gick information om alla träffar ut socknar där framtidsverkstäder via Studieförbundet Vuxenskolan på helagotland.se samt på arrangerades. Facebook.

2 Dessa var på olika sätt med och bjöd in/arrangerade träffar: Föråsund ungdomsgård, Ungdomsgården Bubblan i Slite, Lärbro ungdomsgård, Kuff Klintehamn och Hemse ungdomsgård. 3 Se mer på http://www.bygdegardarna.se/gotland/start/occupy-bygdegardarna/ 4

Budskap från framtidsverkstäderna Sammanfattningsvis blev många kreativa idéer vädrade och formulerade under träffarna, och i nästan alla socknar deltog personer som inte självklart kände varandra eller hade jobbat ihop tidigare, åtminstone inte så uttalat kring socknens utveckling. Detta är en viktig poäng i sig med träffarna, men som är svårt att se direkt utfall eller resultat av, särskilt inte såhär direkt inpå. I alla socknar, förutom en där det blivit en del miss i kommunikationen kring inbjudan och det tyvärr inte kom fler än den lokala värden, skapades också fullt realistiska och intressanta handlingsplaner för hur deltagarna själva skulle kunna gå till väga för att förverkliga dessa idéer.

Gemensamma teman som kan utläsas som viktigt för sockenutvecklingen är trygghet och service, kultur och fritidssysselsättning, lokalmat- och dryck, behov av och idéer för året-runt verksamheter och fastboende, samt samverkan/nätverk mellan lokala aktörer.

Fungerande service handlar framförallt om skola,

vård, kollektivtrafik som folk kan lita på och som finns nära och lättillgängligt för alla. Många av dessa grejer återfinns kanske framförallt under medskick till Region Gotland, men vad gäller kultur- och fritidssysselsättning och evenemang (inte minst för unga) hittades mycket som deltagarna själva kan göra. Lokal mat och dryck hänger också intimt samman med diskussionen kring hur hela socknen kan vara en del av en positiv utveckling för det lokala lantbruket och livsmedelsproduktionen, men också om turism och besöksnäring. Många av socknarna är också präglade av stora skillnader mellan sommar- och vinterhalvåret och ett återkommande tema är hur aktiviteter, arbetsbelastning och kulturliv kan Ett av borden under framtidsverkstaden i jämnas ut över året och behovet av att inspirera för Havdhem den 26 maj permanentboende men också göra det praktiskt möjligt.

Behovet av och intresset för att samarbeta mellan olika föreningar och andra lokala aktörer för att få med fler i sockenarbetet och stärka sockenkänslan är ett annat intressant tema som återkom på flera av träffarna. Detta diskuteras även lite mer under sista rubriken nedan, där även en viss utvärdering av projektet och mobiliseringen i helhet diskuteras.

Här nedan följer en något mer ingående sammanfattning av vad som sades och diskuterades i varje socken under framtidsverkstäderna. Texterna bygger direkt på de sammanfattningar av spelplan och anteckningar som studentgrupperna gjorde efter varje träff och som också har skickats till deltagarna för kännedom och granskning. I de fall det kom upp frågor på träffarna som tydligt var adresserade till Region Gotland eller som kan ligga under Region Gotlands ansvar noterades dessa separat men parkerades sedan så att diskussionen under verkstaden kunde fokusera på vad deltagarna själva kan göra. I sammanfattningarna nedan återfinns dock dessa medskick till Region Gotland, i de fall det fanns några, under en egen underrubrik.

Fårösund 2.0 Flera olika bilder av Fårösund finns i gruppen inledningsvis: dels att Fårösund är kargt och lite trögt, både natur och människor; dels att det är ”bubblande” och att allt är möjligt. Alla kan dock enas i att naturen är vacker och att man själva valt att bosätta sig här för att det är spännande, trevligt och fint. Förut var engagemang mer organisationsbaserat och nu handlar det mer om enskilda eldsjälar. Eldsjälar lockar fram och skapar engagemang! Eldsjälar borde gå en kurs i att engagera andra människor, så att det inte blir dem som alltid gör allt. Hur utbildar vi ungdomar i engagemang?

För att trivas i Fårösund säger deltagarna att de behöver stabilitet i den bemärkelsen att man inte behöver oroa sig för att exempelvis skolan ska lägga ner. Två av deltagarna var precis på gång att starta en kulturförening i Fårösund, och mycket fokus under kvällen låg på kultur: restaurang året om, biograf, mötesplatser, café. De vill ha en meningsfull fritid. även skola och barnomsorg - trygghet! Fiber har de fått och ses som jätteviktigt för orten.

De drömbilder för 10 år framåt som kom fram var: Kulturhus - kustateljé för alla. Fler invånare. Året runt restaurang med världens bästa mat. Bättre kommunikation. Mer engagerade ungdomar inom idrotten. Skate park. Mer arbete. Fler företagare som är aktiva. Större ungdomsgård med fler ledare. Sommarkollo, dagkollo. Klättervägg (är dock på gång!). Utveckla folkhögskolan med mer verksamheter och kurser. Ett utvecklingsbolag så det blir fler företagare. Bro till Fårö. Nationalpark. Filmcenter Fårösund. 25 meter bassäng. Strandpromenad med café och mat. Havsbad. Badpark. Teaterverksamhet med scen. Biografen utvecklas till musik, scen och teater. Filmklubb. Ekoby Fårösund. Lekplatser. Park. "Bungeulken är den bästa badplatsen". Flygfältet är aktivt. Aktivitetscentrum. Fallskärmshoppning. Flygutbildning. Dans. Barnvänlig plats att bo på. Aktiv skola och barnomsorg.

Aktivitetscentrum Fårösund valdes ut för att arbeta vidare med till en handlingsplan.

Basen för detta ska vara ett kulturhus där hela bygden känner sig inkluderade. Ska detta vara i företagsform eller inte? De kom fram till att det behövdes en inventering av Fårösund i form av att undersöka bygdens resurser. Exempelvis vilka företag som finns, vilka andra verksamheter och vad för kunskaper invånarna har. Dessutom vilka som vill engagera sig. De unga måste vara med i tänket och tydliga målsättningar behövs!

Tidsplanen blev ganska lång eftersom projektet blir stort: Först och främst en inventering (inom ett år). Basen ska skapas (inom tre år). Organisation och ekonomi (inom 5 år). Verksamheten igång (inom tio år). Inventeringen ska påbörjas av Gotlands filmcenter och kulturhus (GFK) ihop med Kultur Norra Gotland (KUNO). Deltagarna funderar på om de ska bjuda in till ett höstmöte med workshop. En person får uppgiften att fundera vidare på en frågeställning som ska ställas till varje person som köper en biljett till ljusfesten. Detta för att undersöka vilket engagemang och intresse som finns i bygden, och kanske få till ett höstmöte.

Lärbro 2.0 Angående Lärbro som ort att leva på nämndes ”är på gång”, det är positivt, det finns framtidstro och hopp, en fin miljö, gårdsbutiker och Lärbrodagen. Gruppen var ganska överens om att mycket är bra och att det finns en framtidstro. Förslag för hur det skulle kunna bli bättre var äventyrsbad, sporthall, större skola upp till årskurs nio, aktiviteter att delta i, platser att träffas på, beachvolleybollplan, satsningar på barn och ungdomar med fler valmöjligheter, skola, affärer, idrottspark, kommunal närhet, småföretagare och bra logistik.

Visioner om Lärbro om tio år blev: centrum/central plats på norra Gotland, trafikrondell för att hålla nere hastigheten, två matbutiker, större samhälle, fler inflyttade, större skola, fler möjligheter och aktiviteter för alla, större idrottsförening och fler anläggningar, fler bostäder, äventyrspark, bad i brottet, egna lokaler för utvecklingsbolaget, minst 20 småföretag och en väletablerad grön näring för jobbtillfällen.

Idéer att jobba vidare med:

Det som kokades ner som möjligt att genomföra framöver var att fler bostäder skulle byggas för att få utrymme för fler jobbtillfällen och invånare. En annan prioritering de diskuterade var badplats i kalkbrottet samt fler olika slags evenemang.

För att göra detta vill de nu få med politikerna, utvecklingsbolaget kan ta tag i frågan om bostadsbyggande, en stark röst behövs för Gotland (förslagsvis landshövdingen) och en tävling kan utlysas för hur kalkbrottsbadplatsen ska se ut. Tidsplanen: utveckla föreningsnätverk med start 2016(?), Badplatsbrottet start på direkten med att ta kontakt med personer. Ansökningar för projektpengar och få företagare att engagera sig är också prioriterat. Jan Wahlén kan se till att utvecklingsbolaget lyfter frågan om badet, Jörgen Pettersson pratar med chefen för Nordkalk kring kalkbrottet, Kajsa Hägbom tar kontakt med en person som gjort en tidigare modell över brottet, Martin Sthål kontaktar Tony Olsson om arrangemang av motorevenemang. Utvecklingsbolaget ska även titta på byggnadsfrågan. Wahlén undersöker även företagssamverkan för byggande. Nästa möte planeras till början av september med möjlig mötesplats på Lärbro ungdomsgård.

Parkerade frågor att skicka med till Region Gotland:

Mötesdeltagarna upplever att de behöver ett starkare reellt politiskt och kommunalt stöd för att attrahera fler människor dit. Det kan handla om en översyn av bygglovsregler och bättre stöd till lokala och regionala projekt.

Slite 2.0 I den inledande frågan om bilden av sin socken skrev de tre grupperna:

Tråkig. Fin natur. Cementa. Inte mycket liv och stoj. Flest trevliga människor. Avveckling. Utveckling. Serviceanläggningar. Saknas bygge av lägenheter. Vi-känslan fattas generellt men det är inte svårt att få vi-känsla. Angående engagemang betonade grupperna betydelsen av föreningsliv och att det är viktigt att dela och prata om sitt engagemang för att det då är lätt att få med fler. För att trivas i Slite betonades framförallt fler affärer, en cykelbana, en bättre skatepark, bättre bussförbindelser, positiva människor, gemenskap, vänner, nytänk, natur, tid, kulturutbud, sång och musik, simhall och förändring av torget i Slite.

Om tio år skrevs visioner som: Bra skola och ålderdomshem. Bra service. Bra affärer. Nära naturen och hav. Bra bussförbindelser. Bra boende. Kulturutbud. Blå lagunen i Slite brottet. Kläder. Simhall. Fler affärer. Klättervägg. Plocka upp hundskit. Utegym (mycket sittande vid paddor för ungdomar, och även äldre som sitter mycket själva). Badhus. Pilatesgym. Friskvårdsaktiviteter. Utnyttja de fina lokalerna som finns. Utveckla och marknadsföra alla anläggningar. Medusa ska bli en riktig strandkrog. Lenna gård ska bli en riktig restaurang. Samhället anpassat för alla. Certifierat flaggsystem (bad). Struktur i föreningslivet. Bättre sjöfart österut. Simhall. Bastu. Torget i Slite. Bra restaurang. Slite blomsterhandel. Badhotell. Hamnen/färgklack. Vattenaktiviteter för alla.

Idéer att jobba vidare med:

Grupp 1 kom fram till följande att kunna jobba vidare för: Få unga människor att engagera sig. Visa på alternativ, uttrycksfullhet, våga gå utanför upptrampade stigar. Våga säga det vi tycker. Självkänsla. Våga testa nya aktiviteter och få respekt för det, tex konsten. Respektera olikhet och satsa på samma mål. Utveckla Slite intresseförening. De vill även knyta ihop fritidsgård med engagerad vuxenundervisning. En idé om utomhusgym, där barn får vara med och planera. För genomförandet skulle de behöva starta en arbetsgrupp, kartlägga idén och ansöka om pengar. Kort process, liten skala som växer men kräver tillstånd i regionen. De vill ha utbildning på vägen så att engagemanget fortsätter. Planen är att kunna ha det klart våren 2016. Start med arbetet sattes till efter Slite marknad. Bubblan ska kontakta Slite intresseförening för samarbete. Robert hanterar idén hos tänkta intressenter.

Grupp 2 kom fram till följande att eventuellt jobba vidare för:

Äventyrsbad. Använda spillvärme från Cementa. Utveckla kultur och fritid på Region Gotland. Bo/sov över på skolan om man inte kan ta sig hem. En av idéerna som lyftes i helgrupp var den om att sova över på skolan när det är svårt att ta sig hem. De tänkte fråga Ingela som var deltagande i processen om hur man kan gå till väga för att undersöka möjligheter att genomföra idén. I den avslutande diskussionen kom de fram till att det på grund av brandrisk kan vara svårt att sova på skolan. Tanken om att istället kolla på att förbättra kollektivtrafiken presenterades, men konkretiserades inte vidare.

Grupp 3 kom fram till följande:

Arbete med ett badhotell som kan starta omgående. I hotelldiskussionen krävs 3 personer; 2 från intresseföreningen och 1 från Slite utv. Frågorna ställs på verksamhetsnivå. I den sammanfattande diskussionen lyftes idén om vattenaktivitet anpassat för alla: framförallt syftas till en rullstol anpassad för vatten och sand. Slite skulle kunna vara en av två handikapsanpassade stränder på Gotland. Arbetet planeras att fortsätta och utföras till 2016.

Västerhejde 2.0 Deltagarnas beskrivning av socknen präglas av närheten till både Visby och landet. Något som öppnar för möjligheter men också upplevs bidra till en mindre stark sockenkänsla. Men de ansåg även socknen präglas av trygghet och med mycket näringslivsverksamhet. Naturen, lugnet, havet, öppenhet mellan människor, hemmet och grannarna uttrycktes som viktiga delar för att trivas i socknen. Visioner och idéer som kom upp var att starta sociala mötesplatser som ett konditori och möjliggöra ungdomsaktiviteter på bygdegården. Det kom upp förslag om kulturengagemang som amatörteater för barn och vuxna, biokvällar och replokal. Andra konkreta förslag var motionsgymnastikgrupper, studiecirklar, kvällskurser och bensinmack. Även önskningar om bättre busskommunikation och uppbyggnad av tågtrafik kom upp. Genomgående ville de stärka sockenkänslan i Västerhejde och skapa aktiviteter för unga samt starta upp ett sammarbete mellan bygdegården och skolan för att lättare nå ut till unga.

Idéer att jobba vidare med:

Starta en teatergrupp

Arbeta på Västerhejdes sockenkänsla Få till en mer aktiv bygdegård Starta motionsidrottsgrupper

Teater är ett förslag som diskuteras och där de får fram att de resurser som behövs är ledare och lokal. De ska ta kontakt med skola och fritids för samarbete så att barn och unga lättare fångas upp exempelvis på sommaren eller efter skolan. Andra möjliga kontakter de ser är biblioteket, studieförbundet och junis. Teatern planeras för att genomföras under hösten 2015. Den andra delen de diskuterar är hur ungdomar ska kunna ta del av bygdegården och anpassa den till dem genom annan möblering och anordna aktiviteter som dart, spel, film, café och LAN. En grupp skulle ses för att planera ungdomsverksamheten under hösten. Malin tog på sig ansvar för att börja dra i trådar för teater och LAN. Roger och Håkan tog ansvar för att kalla till möte med fler ungdomar för att ta reda på vad de önskar. Hela gruppen satt kvar efter det att processen var avslutad och diskuterade vidare hur upplägget skulle utformas, och vad man skulle kunna göra tillsammans.

Östergarn 2.0 I Östergarn var det, till skillnad från de andra träffarna, tre aktörer (Nygarn utveckling, Hembygdsföreningen och idrottsklubben) som gått ihop om att arrangera verkstaden för sina styrelser (samt eventuellt andra intresserade) med det redan uttalade målet att prata ihop sig om samarbeten för utveckling mellan framförallt de tre organisationerna.

I Östergarn finns utifrån deltagarnas diskussion livskvalité, det är öppet och levande med mångfald och närhet. Entreprenörskap, sammanhållning och bra turistmottagning är annat som präglar samhället. Tyvärr även dålig kollektivtrafik och för få gatlysen, men vacker stjärnhimmel! Föreningsintresse ansågs viktigt för att det bidrar till utveckling.

Mycket av diskussionen kring visioner handlade om hur man skulle kunna få mer året-runt boende att flytta dit, gärna från andra kulturer. Det betyder att nya arbetsplatser behöver komma till. Idé om bättre mat och restaurang utbud. Belysningen behöver finnas kvar och den ska drivas av Region Gotland. Lika mycket aktiva bönder. Det fanns en önskan om att kunna bygga och bestämma mer själva vad man vill göra med bygdens mark, t.ex. för att öka bebyggelsen. Mer trivsel för ungdomar. Arbete bostad och service. Vatten och avlopp. Det behövs fler hantverkare, hur kan mån få unga att utbilda sig till t.ex. rörmokare?

Saker man kom fram till var bland annat att man vill skapa fler mötesplatser och mer interaktiva möten mellan olika föreningar och grupperingar.

Idéer att jobba vidare med:

- Långsiktiga mål: År 2050 egen kommun. År 2030 egen skola. År 2025, 1500 bofasta. År 2020, 30-50 nya företag och även cirka 50-75 nya arbetstillfällen i bygden. År 2040, ska Östergarns- andan ersätta Gnosjö-andan. - Pilotregion Östergarnslandet: Idén syftar till att området ska bli en nationell plats för diverse olika pilotprojekt kring utveckling som ska testas. Dessa ska finansieras av statliga medlen. För att det ska kunna bli verklighet behöver politiker påverkas. Nygarn ska påverka Region Gotland och politiker med hjälp av GUBIS inför valet 2018.

- För att samverka bättre inom Östergarnslandet togs beslut om att den 7:e november klockan 10.00 ska det hållas ett möte med sopplunch för alla föreningarnas styrelser i Östergarnslandet. - Ytterligare en idé handlar om att skapa ett forum för fastboende och säsongsboende, där samspel och dialog kan föras och konflikter förebyggas. - För att marknadsföra Östergarnslandet ska det undersökas om det kan ske genom ett leaderprojekt när den perioden kommer igång, troligen 2017. Ansvaret för denna fråga ligger under Nygarn utvecklingsbolag.

Övriga ansvarsområden och händelser som diskuterades var:

- Mera byggnation (2015/2016), ligger under Nygarn utvecklingsbolag. - Fiberföreningen ska under 2015 se till att bredbandet blir bra. - I Herrvik är Torsten ansvarig för VA-frågor under 2015 och Nygarn utvecklingsbolag ansvarig för VA-frågor i Sandviken. - ÖSAB utbyggt 2018.

Parkerade frågor att skicka med till Region Gotland:

- Regionen ska stötta utvecklingsbolagen mer för att det ska hända något. - Att regionens verksamhet ska utlokaliseras ifrån Visby. - Underlätta för bygglov. - Missnöje finns med belysningen. Regionen ska ansvara för den och se till att den finns kvar. - Det önskas en ersättning i samband med möten med regionen. Att inte bara de anställda på regionen ska få betalt utan även de lokala som ställer upp.

Sanda 2.0 Deltagarna i Sanda hade över lag en väldigt positiv bild av sin socken. De såg sig som flexibla, mångsysslare och att man tenderade till att vara utåtriktad och därmed skapade en stark gemenskap. De ansåg att de hade många nätverk som gynnade bygden och att Sanda var vackert och trevligt. De positiva egenskaperna de lyfte fram för socknen var skolan, att de hade bra busslinjer, att de var omväxlande, att de hade en sockentidning (Sandpappret) samt att de hade nära till Klintehamn.

För att trivas på sin ort kände Sanda- borna att gemenskap, liv och rörelse var viktigt, och detta krävde en viss andel fastboende. Andra punkter de lyfte fram som viktiga var en bättre vattentillgång, rikt föreningsliv, lugn och ro, en trevlig kultur- och naturmiljö, skola samt motionsspår: både för hästar och för människor.

Visionerna för Sanda om 10 år var många, här till höger är alla visioner och idéer sammanfattade i ett s.k. ordmoln.

Idéer att jobba vidare med:

Grupp 1: fler lägenheter, renoverad bygdegård med bastu och renoverad scen i parken, någon typ av förädling av livsmedel, en träffpunkt med restaurang, bibliotek mm., sockenboken, cykelleder/ridvägar/vandringsleder.

Fler lägenheter ska ske genom övertalning av Gotlandshem genom att använda Mats Ågren som var en del av styrelsen. Dessutom ville de leta fram ritningar, arkitekt behövs samt att söka bidrag för att renovera bygdegården och göra detta till ett centrum. De ville börja med att göra en projektledning, ta fram regelverket för livsmedelshantering och kök samt göra ritningar. Alla dessa delar av projektet skulle ske under 2015. Ansvaret över basturestaureringen fick Gunvor, Mats A, Ola och Jan. Ansvaret över scenen fick dansföreningen och hembygdsföreningen.

Grupp 2: bygga mer bostäder (som värms flisvärme/sågspån från den lokala skogen), skola förskola skulle bevaras, de ville även skapa mer ungdomsverksamhet och småföretagare.

Den största prioriteringen för gruppen var en plan om att försöka öka inflyttningen till Sanda genom att göra området mer attraktivt men de kom inte längre än till idéplanet.

Grupp 3: bevara skola, förskola och fritids, de ville starta ett eget slakteri, mejeri och ett varv på Warvsholm. De ville även få till ett hotell i Sanda.

Gruppen beslutade sig för att starta med kapitalanskaffning och fokusera på ett beslutsfattande för igångsättning. De ville även starta ett hotell och nå ut till gäster på alla kryssningsfartyg för att locka fler människor till Sanda. Denna grupp bestämde sig för att ha ett framtida möte om föreslagna idéer samt sätta upp ett mål om ett hotell år 2019 med underrubrikerna att det ska vara kulturinriktat samt att det krävs sponsorer. En annan idé var att skicka turister via buss till Gullin-muséet. Det huvudsakliga ansvaret för processen skulle tas hand om av en projektledare.

Klintehamn 2.0 I Klintehamn tyckte några i de tre grupperna att det finns bra basservice, medan andra tyckte att det inte fanns i tillräckligt hög utsträckning. En del service försvinner medan nytt startas. I övrigt ses Klinte som bra belägen, nära till det mesta. Vackert. Lite för lugnt. Föreningsaktivt. Sportigt. Utanför staden.

Visioner och idéer för Klintehamn om 10 år:

Simhall. Parkourbana. Bättre trafik. Mötesplatser. Fler inflyttande, gärna barnfamiljer. En skola med hög status. Tåg till Visby. Fik/kiosk året runt. Pub. Cykelvägar. Badplats. Minst två livsmedelsaffärer. Ungdomsgården kvar. Bra kollektivtrafik. Vårdcentral med utökad folktandvård. Tillgång till bra och billiga hyresstäder. Utveckla biblioteket till fik eller att röda korset tar fram ett fik. Fler arbetstillfällen. Sjöliv.

Idéer att jobba vidare med:

Välkomnande och informativt mottagande av nyanlända Samlingsplats i biblioteket Strandnära verksamheter Vill bli fler och yngre.

Information om samhället ska ske genom fysiska träffar en gång per månad med särskilt de nyinflyttade inbjudna. Programmet ska innehålla en presentation av utbudet i samhället. En aktuell Klintewebb med länkar till de andra socknarna. Mötesplats och klintewebb på gång. Kina kan tänka sig att undersöka och eventuellt skapa en neutral Facebookgrupp utan ekonomiska intressen. Hon ska först undersöka vilka grupper som finns i klintetrakten.

För idén om bibblan som samlingsplats/fik vill de kolla vilket intresse som finns för detta hos fler av lokalbefolkningen. Kolla även så att det inte är konkurrens med rödakorsets planer. Lars fick i uppgift att presentera förslaget för Klintetraktens framtid. Viveka fick i uppgift att kolla upp med bibliotekspersonalen.

Klinte-varvet var ett förslag om en slags kartbaserad guide av samhällets affärer/sevärdheter. Detta skulle även hjälpa till att presentera aktiviteter för nya invånare. Lovisa fick i uppgift sköta det grafiska arbetet. Hjälp av en annan i grupp eftersöktes för att dela ut flygblad.

Parkerade frågor till Region Gotland:

I den avslutande diskussionen lyftes frågan om avsaknad av regionens närvaro lite kort men konkretiserades inte mer än så. Det nämndes någon cykelväg som varit på tal länge men som inte blivit verklighet.

Fröjel 2.0 Deltagarna nämnde angående Fröjel idag attribut som vacker, havsnära, gemytlig, harmonisk, lugn och fridfull, rogivande, sommarsäsong, stressfritt. Landbygden är en batteriladdare. Består av vänner och familj. Kultur- och hästrikt. Engagerade människor. Trivsamt och kreativt. Angående vad som behövs för att trivas nämndes bland annat att det inte ska växa igen, trevliga grannar, social samvaro, möjlighet till bra kommunikation både för egen del och kollektivt delad, tillgänglighet, sysselsättning, föreningar, gemenskap. Ridvägar, havet, skogen.. Det finns få möjligheter att hyra hus på landsbygden och dyrt att köpa hus där. Viktigt att arbete finns inom räckhåll.

Under visionsfasen nämndes att folk flyttar till Fröjel för att det finns en levande landsbygd och möjligheter till skola, jobb, äldreboende samt aktiva mötesplatser i t.ex. föreningar. Diskussioner uppstod kring hur man ska få en levande landsbygd- mötesplatser och aktiviteter är viktiga. Den personliga känslan har försvunnit lite, nu är det mer anonymt. En idé är att skapa ett “all- aktivitetshus”. Viktigt med aktiviteter för alla. Socialt nätverk för att knyta kontakter för jobb och vänner är viktigt. Utveckla kollektivtrafiken så att de som inte har bil kan komma till Fröjel. Fler företag i bygden. Kommunikation och samspel mellan olika generationer verkar vara ett intressant ämne. Turism. Gårdsbutik. Låna en Fröjelbo (guide som visar runt I bygden) samt provboende i Fröjel. Natur- och kulturleder. Facebook-sida för att utbyta tjänster och arbete. Samverkan mellan föreningar och organisationer. Det finns många hästintresserade i bygden, alla borde vara medlem i ridklubben och ridklubben borde ta tillvara allas olika intressen. En av grupperna kom in på problemen med att alla förslagen är sommarsäsongsbetonade. Fler idéer borde vara anpassade för att bringa inkomst året runt. Exempel på det kan vara kitesurfing. Fest för gemenskapen, då skapas nya traditioner vilket en av grupperna ansåg vara bra. Lära känna och lära sig utnyttja varandras kunskaper är viktigt för bygden utveckling, och hembygdsföreningen är ett sådant organ. Diskussionen kring konkreta mål och tillvägagångssätt är bristfällig, och samtalen måste fortsätta.

Idéer att jobba vidare med:

De idéer som prioriterades vidare under denna träff var framförallt idén med ”Låna en Fröjelbo”, att öka pubaftnarna för fler mötestillfällen, samt skapa någon slags webbportal för alla aktiviteter och projekt där även en CV- och jobbannonsbank skulle kunna finnas.

Låna en Fröjelbo skulle fungera som en slags provboende under lite längre tid för att få folk till bygden samt möjlighet att hyra hus till det. För detta ska nu inventeras boende och guider, se ifall bredare intresse finns inom bygden för provboende och ”Låna en Fröjelbo”. Detta ska nu göras hösten 2015, samt även starta FFIS (Fröjelföreningar i samverkan). Under våren 2016 kan sedan projektet marknadsföras och en utbildning i värdskap hållas. Planen är att det ska vara i mål till sommaren 2016. Ett liknande initiativ där Fröjel är med på olika sätt finns redan att lära av. Hembygdsföreningen ansvarar för att kalla till ett nästa möte.

Idé om att ha den gemensamma jobb- och CV poolen på en FB-sida som ”sockenpool”. Intresseanmälan för arbetstagare och arbetsgivare. Företagen ka gynnas av detta. Viktigt för ensamföretagare, ett företagshotell ska vara en del av projektet. Återkommande sockenaktiviteter. En person startar FB-sidan.

När 2.0 Deltagarna upplevde När som präglat av driftiga och orädda människor, företagarvänligt, omtänksamt, inkluderande med stor utvecklingspotential. Bilden utifrån tros dock vara att det är långt till allt, ensamt, illaluktande men å andra sidan också ett turistparadis. För deltagarna är bra bostäder (dels hyresrätter, också viktigt med permanentboende, i synnerhet barnfamiljer), goda förbindelser (Lokaltrafik, hamn, billiga drivmedel), god gemenskap & föreningsliv, företag & jobb samt vacker natur viktigt för att fortsätta trivas i När.

Drömbilder: Utbyggd hamn, kollektivtrafik mer familjer, fotboll, mer jobb, storsatsning i form av friluftsliv, läkare, boende, energiproduktion, dagis, bevara/rusta upp fyren, närproducerat [mat?], Nya kulturer flyttar in, mer hyresbostäder, förnybar energi/andra drivmedel till bilarna, vikingabyn längs ån, hyser i prästgården året om, utveckla närholmen med natur, gatlysen som drivs förnybart, bibehålla lantbruk med gårdsslakteri/försäljning, fiskaffär, restaurang/pub, fler åldergrupper, utegym, bastu till hamnen, kiosk, restaurangen, mer ungdomslag, mer att göra för barn, post, utemat, samlingshus med aktiviteter vikingacentrum, fågelcentrum, badplatser, fiber, betande djur, affär, rent hav, trygghetspunkt [som en liten vårdcentral], lokal hemtjänst, fler människor, skola.

Idéer att jobba vidare med: Skapa fler arbetstillfällen (bl.a. genom förädling av produkter), mer busstrafik, en affär, mer självförsörjande energiproduktion, skapa förutsättningar för återflyttning, trygghetsboende för äldre, utveckla hamnen, skapa mer aktiviteter för barn och ungdomar, bredda projektet Närheten och använda samlingshuset mer.

En grupp ville utveckla hamnen. De vill samla pengar och bidrag, skapa en organisation och arbetsgrupp. De ska ta kontakt med hamnföreningen och skapa ett tydligt projekt. De hoppas skapa en samordning/årsmöte för alla föreningar inom socknen. Tidsplanen för hamnen under 2015/16 var att ha en idékväll minst två gånger under sommaren samt ha en sortering av dessa idéer, genomföra en förstudie och försöka få finansiering och genomförande under 2017. Ingen person utsågs dock som ansvarig för ett specifikt område eller en fråga.

En annan grupp ville anordna aktiviteter för bygdens ungdomar en gång i veckan. Det var av formen att besöka gårdar, utöva sporter eller skapa en typ av fritidsgård/mötesplats. De ansåg att de behövde egna initiativ till detta. De skulle sätta upp lappar på skolan och skapa en Facebook-grupp.

Dessutom fanns i en grupp intresset att ordna en affär. Denna vill man mobilisera folk kring så att de kan påverka sortimentet i utbyte mot att handla lokalt. Detta hoppas skapa arbetstillfällen. De vill också skapa arbetstillfällen i När genom att anlita lokalt och att handla av lokala företag.

En grupp hade stort fokus på företagsvänlig politik, något de ansåg är riks- och regionpolitik. De hade dock en idé om att lokalt skapa någon sorts företagarträffar där de kan ta vara på den driftighet och gemenskapskänsla bättre i näringslivet.

Parkerade frågor till Region Gotland:

Bättre företagsklimat, mer bostäder samt utökad kollektivtrafik.

Hemse 2.0 Hemse anses vara kreativt och förlåtande samt att det finns gott om levnadskonstnärer. För att trivas lyfter deltagarna sådant som bra tillgång till idrottsaktiviteter, att det ska vara lätt att få saker och ting gjorda (social samvaro, tillit och nätverk), fiber/bredband, aktiviteter, basservice, mötesplatser, servicepunkter och en beblandning av människor.

Visioner för hur Hemse ser ut om tio år är fler, från en förhoppning om ökad befolkning och att affärer finns kvar och basservicen fungerar till att här finns kvalitativ utbildning och tillgång till boende och arbetstillfällen.

Idéer att jobba vidare med: Viktigaste prioriteringen för gruppen är bra grundskoleutbildning och gärna andra utbildningssatsningar. För detta behövs Sveriges bästa lärarkår och en bra skolledning. Utvecklingsbolaget ska trycka på att ledningen gör ett bra jobb. Näringslivet kan bidra till att höja motivationen. Statistik har tagits fram för att visa på resultat bland till exempel elever.

Utvecklingsbolaget är mitt uppe i arbetet med att ligga på skolledningen och tidsperspektivet måste vara kort, men de ska jobba med frågan till hösten och vintern. De har kommunicerat med skolledningen och ska nu ge dem lite tidsfrist att jobba med frågor. De som jobbar med det nu är föräldragrupp och utvecklingsbolaget.

Havdhem 2.0 Några av de punkter som inledningsvis togs upp som karaktäriserande för socknen var vikten av naturen, det ska vara välkomnande på orten, alla ska vara medvetna om att man är beroende av varandra. Det är viktigt att alla är avslappnade och känner att man kan hjälpa varandra. Det finns även ett behov att känna trygghet i orten. Det är också viktigt att känna igen varandra på orten/bygden. Det är viktigt att göra något som är motiverande för sig själv och andra. Det ska finnas möjlighet att utföra och utveckla intressen. Service och utbud av affärer är också högt prioriterat samt en fungerande infrastruktur, skola och arbete. Deltagarna är också inne på att det för alla ortsbor är viktigt att slutföra projekt som man har dragit igång.

Under visionsfasen om Havdhem om tio år kom många kreativa idéer upp. Bland annat att det ska vara när till service, finnas vandringsleder, en levande skola, upprustning av en byggnad, mer kravgrisar, lönsammare lantbruk, Eke som det är, generationsskiften ska ha skett och kunna ske inom lantbruket, det händer saker och med mindre byråkrati. Mer folk, jobb och service. Levande landsbygd där många bor kvar. Miljövänlig utveckling, speciell sak som gör södra Gotland unikt. Bensin, bank, frisör, skola, affär, buss, att utflyttade kommer tillbaka. Fler lägenheter. Minst lika levande om 10 år som idag. Lite mer som förr. Restaurang. Mångfald, att de som vill bo på landet kan göra det. Fred i Havdhem - fred på jorden. Hälsocentral, alternativ vård/vårdcentral. Småskaligt jordbruk, utveckling. Ekologisk odling, självhushåll. Ta vara på det som finns. Förvalta det vi har. Fler fast boende. Bevara infrastrukturen. Utveckla elbussar. Järnvägen tillbaka. Trevlig pub. IKEA.

Av alla dessa förslag valdes följande idéer ut: 1. Mångfald – fler kompetenser, åldrar, nationaliteter, bostäder, utbud av vårdcentral och skola etc. Alla som bor på landet kan göra det. 2. Service som i bensin, bank, frisör, skola, affär, buss, utflyttade kommer tillbaka. 3. Levande landsbygd (lantbruk, skola, service mm.)

För att nå detta pratades sedan om att bilda någon slags nätverk för informationsspridning och samordning för att handla och agera lokalt. Genom att bry sig om varandra och skapa ett stort nätverk kan det skapas en bättre gemenskap. Ett sätt som diskuterades som en del av detta var att hitta fler kanaler för att involvera folk i pågående projekt, men det är också viktigt att informera bygden om de projekt som pågår. Det är viktigt att satsa på lärare, skola och pedagogik. Det kom upp ett förslag om att ansöka om att öppna en flyktingförläggning och att satsa på SFI som också inkluderas i deras skolsatsning. Det behöver inventeras vad det finns för bostäder som kan användas för flyktingförläggningen, men även generellt vad det finns för möjligheter för bygdens befolkning. En önskan om att ha bättre kommunikation med Region Gotland kring dessa frågor vädrades. Det startades även en diskussion om miljövänlig utveckling som skulle kunna vara ett signum för södra Gotland.

Sproge & Eksta 2.0 De två grupperna diskuterade kring Eksta och Sproge som båda ses som präglade av ett bra och mycket vackert kulturlandskap, med nära till vattnet, många sommargäster samt trevliga och självständiga invånare. Det beskrivs även finnas viss brist på företagsamhet, arbetstillfällen, affärer och allmän service, begränsade kommunikationer och höga fastighetspriser på grund av uppköpta sommarboenden. Det som får deltagarna att trivas i Eksta och i Sproge är de trevliga människorna, den vackra miljön, lugnet, möjligheten att röra sig fritt och närheten till havet. Det de saknar i sin ort är lönsamma företag, arbetstillfällen, barnfamiljer och ett gehör från regionens politiker för landsbygdsfrågor. Visionerna för socknarna om 10 år är bland annat att skapa arbetstillfällen och locka hit barnfamiljer, på sikt kunna öppna skolan, fler aktiviteter för unga, fler mötesplatser såsom kafé och restauranger, starta ett äldreboende, en solcellspark, skapa sommarjobb för unga och få till färjeförbindelse från Djupvik mm.

Idéer att jobba vidare med: Den ena gruppen väljer att fokusera på idén om ett äldreboende då det skulle leda till fler arbetstillfällen vilket i sig skulle kunna leda till att barnfamiljer flyttar in.

Den andra gruppen fokuserar på att skapa ett bygdecafé där Eksta- och Sprogebor kan mötas.

Den ena gruppen har valt stora breda frågor att ta vidare, den andra mindre mer projektlika. Det gör att diskussionerna skiljer sig åt en del, och även viljan att driva på. Fokus ligger på hur man ska göra det genomförbart och hur spridningen för att engagera andra i idéerna ska se ut. Den ena gruppen tar kontaktuppgifter av varandra för att kunna fortsätta diskutera det som har kommit upp. Man konstaterar att tiden gick snabbt och att det faktiskt kom ut något konkret av det hela, och att det finns mycket kreativitet. Flera idéer är spännande, utmaningen är att hitta folk som vill arbeta med dem. Många är redan engagerade i flera uppdrag, och det blir lätt samma personer som tar på sig uppdrag. En person lyfter sin förvåning över att alla verkar tycka ganska lika. De ber om mer information kring spelet för att kunna använda metoden i andra sammanhang i framtiden.

Analys av utfall och resultat Träffarna med Landsbygd 2.0, eller som det lokalt sockenanpassades till t.ex. ”Fröjel 2.0” eller ”Klinte 2.0”, hölls på kvällstid den 25 och 26 maj 2015. Totalt deltog 138 personer, varav 74 kvinnor och 64 män. Spridningen mellan socknarna vad gäller uppslutning och könsfördelning är dock ganska stor. Till träffen i Hemse lyckades vi och den lokala värden inte mobilisera mer än en person som deltog under en del av verkstaden. Där hade det behövts fler aktörer med som lokala värdar och mer arbete från såväl vår sida som projektledning som från den lokala värden för att nå ut och se till att intresserade personer visste om det tidigare. I När och Östergarn däremot var det närmare 20 deltagare och på fler än hälften av träffarna var det mer än 15 personer och då delades processen upp i tre smågrupper runt varsitt bord. På några av träffarna deltog även ett par till under endast några frågor eller skrev av någon anledning inte upp sig på deltagarlistorna. Detta får, med undantag Hemse, ses som normala deltagarsiffror.

Den största utmaningen var att mobilisera ungdomar till träffarna, något som inte blev lättare av student- och skolavslutningstider. Trots ett aktivt arbete för att mobilisera via ungdomsgårdar, vissa idrottsföreningar, skolor och via Occupy bygdegården samt personliga kontakter till unga var det bara deltagare under 25 år på fem av verkstäderna, där Havdhem lyckades ha en stor åldersspridning med en tredjedel av deltagarna mellan 12 och 25 och resterande en tredjedel mellan 35 och 50 år och resten spritt på 25-35, 50-65 och 65+. På de allra flesta träffarna var dock medelåldern närmare 50 och en majoritet av deltagarna totalt sett var i ålderskategorierna 50-65 eller 65+.

Slutstycket i föregående avsnitt, som sammanfattar var verkstaden för Eksta och Sproge landade, är ganska talande för något som uttrycks på något sätt i de flesta socknarna, och även de vi hade kontakt med innan men där det inte blev av; behovet av samordning mellan lokala aktörer. I alla socknar finns ett utbrett engagemang och många olika forum som föreningar och nätverk för samverkan och utvecklingsdiskussioner. Det finns även på flera håll aktiva idrottsklubbar, ungdomsgårdar m.m. som engagerar unga. Dock bekräftas bilden av att många föreningar har samma personer aktiva och att det inte alltid är självklart att man samordnar sin energi och sina evenemang, även om alla har ett engagemang för den lokala samhällsutvecklingen gemensamt. För flera av socknarna där verkstäderna hölls nu kom detta väldigt lägligt och det som framförallt uttrycktes som intressant var att samarrangera sådana här träffar föreningar, utvecklingsbolag med mera emellan. I ett par socknar blev träffarna t.o.m. ett tillfälle att prata ihop sig om just detta – hur samlar vi alla intressenter för bygdens bästa?

Dock är det ovant och tar tid att koordinera aktörer som inte självklart har former för samarbete eller att hålla träffar ihop. En lärdom är därför att för att verkligen få med alla viktiga aktörer och kunna nå ut och bjuda in så många som möjligt behöver mer tid läggas tidigare, åtminstone två månader innan om det gäller i maj. På flera av träffarna vädrades kritik mot att inbjudan hade kommit ut sent eller att det är tveksamt om alla fått informationen. Detta är alltid en utmaning, men här hade ett mer aktivt uppsökande och stöd till de lokala värdarna från projektgruppen kunnat förbättra något. På det stora hela är det dock bra uppslutning med tanke på förutsättningarna nästan överallt och framförallt: de som dök upp har haft väldigt givande diskussioner och kommit fram till kreativa och realistiska planer som går att jobba vidare med. Min stora förhoppning är nu att detta verkligen görs så som det formulerats i handlingsplanerna eller annorlunda om deltagarna så vill. Detta är dock upp till de lokala deltagarna och värdar att se till att det blir av.

Totalt fördes dock dialog med ett drygt tjugotal socknar utöver de 12 som till sist blev av, och många fler kontaktades och fick veta möjligheten, om inte annat så via allmänna utskick, annonsering i lokaltidningar och nyhetsbrev. De allra flesta föreningar, bolag och personer vi varit i kontakt med var mycket positiva och de där det inte blev av nu vill gärna vara med om något liknande görs en annan tid på året (många hade svårt att mobilisera i maj) och med lite längre framförhållning än en dryg månad.

En sista reflektion som kan vara av betydelse för om man tror sig kunna göra verklighet av sina planer eller inte sammanfattas dock väldigt bra i ett citat från en av studentrapporterna och är ett medskick till såväl Region Gotland som Hela Sverige ska leva Gotland att nu fundera och jobba vidare kring:

”Två av grupperna pratade om hur det stora hindret för potentiella projekt är finansiering; svårt att få loss pengar från Region Gotland (och underförstått andra projektfinansiärer, red. anm.). När vi frågade tredje gruppen om de upplevde liknande problem, sa de att det inte är problem att ansöka om pengar så länga man vet hur man gör. Kanske kan förbättra informationen om hur pengar från Region Gotland kan ansökas så att alla känner samma möjligheter att göra det.”

Bilaga 1. Samlat informationsutskick Sockenutveckling 2.0 Sockenutveckling 2.0 – kom på framtidsverkstad! Vad behöver jag och vad kan vi göra själva för att vår socken ska vara en ännu bättre plats för att bo, leva och verka på? Välkommen till en kreativ workshop med metoden Landsbygd 2.0 – lokal utveckling för alla åldrar!

Schema över alla träffar på Gotland den 25 och 26 maj Se och gå med i Facebookeventet: https://www.facebook.com/events/1825529591005917/

Måndag 25 maj Fårösund kl 18.00 i Kustateljén Välkomna hälsar Fårösunds ungdomsgård och Gotlands filmcentrum och kulturhus Fårsösund Lärbro kl 18.00 i Fritidsgårdens lokaler Välkomna hälsar Hembygdsföreningen, Korsbygården och ungdomsgården i Lärbro Östergarn kl 18.00 i Skolhuset För inbjudna i Hembygdsföreningen, Östergarns Idrottsklubb och Nygarn utveckling AB Västerhejde kl 19.00 i Bygdegården Välkomna hälsar Bygdegårdsföreningen, Occupy bygdegården m.fl. Klintehamn kl 19.00 i Kuff ungdomsgårdens lokaler Välkomna hälsar Klintetraktens framtid och Kuff ungdomsgård När kl 19.00 i Skolu Välkomna hälsar utvecklingsblaget och idrottsföreningen i När

Tisdag 26 maj Slite kl 18.00 i Solklintskolans matsal I samarbete med Slite utveckling och ungdomsgården Bubblan Hemse kl 19.00 i Hemsegården Välkomna hälsar Knutpunkt Hemse, i samverkan med Hemse ungdomsgård Sanda kl 18.30 i Sanda bygdegård Välkomna hälsar Sanda sockenförening och Sanda Hembygdsförening Fröjel kl 19.00 i Skolgården Välkomna hälsar Fröjel Fiber och Fröjel Hembygdsförening Eksta och Sproge kl 19.00 i Eksta bygdegård Välkomna hälsar hembygdsföreningarna i Sproge och Eksta Havdhem kl 19.00 i Bygdegården Välkomna hälsar IF Hansa-Hoburg m.fl.

Ta med en kompis, granne eller släkting! Alla åldrar och bakgrunder är välkomna, fika bjuder vi på. Frågor besvaras av projektledare Sofia Sollén på [email protected]