DOCSLIB.ORG

Optimal Configuration for a Bio-Solar-Wind Polygeneration

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Optimal Configuration for a Bio-Solar-Wind Polygeneration Optimal configuration for a bio-solar-wind polygeneration system in Klintehamn Caroline Algarp Astrid Svanfeldt Bachelor of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2019 TRITA-ITM-EX 2019:318 SE-100 44 STOCKHOLM Abstract This project concentrates on the energy flows of Klintehamn and examines if it is possible for Klintehamn to be self-sufficient in the future. To reach this goal, the energy flows in Klintehamn must be analyzed. Subsequently, a new improved energy flow has been designed, where other renewable energy sources are included. Klintehamn is an urban area on the Swedish island of Gotland. An industrial park is es- tablished in the harbour of Klintehamn, and currently a sawmill, a fodder production facility and a few wind turbines are located in the area. A program, Program Klintehamn 2030, outlines opportunities to develop Klintehamn in many areas. The goals for Klintehamn are to increase the use of renewable energy sources and decrease greenhouse gas emissions. More specifically, this includes building a biogas plant by evolving the already established sewage treatment plant, and increasing the use of renewable energy sources such as wind and solar energy. Models of the Current Energy System and the Improved Energy System have been designed during the project. Calculations of the Current Energy System have been made and for the Improved Energy System, seven scenarios have been constructed. The calculations program, Matlab, has been used for all calculations. The following scenarios have been modeled in this project: • Scenario 1 - Development of biogas • Scenario 2 - Increased wind power • Scenario 3 - Development of solar park • Scenario 4 - Development of solar panels • Scenario 5 - Combination 1, scenario 1-4 added into one system • Scenario 6 - Combination 2, 100% renewable energy • Scenario 7 - Combination 3, development of Scenario 5, with more renewable energy In the Current Energy System, the total yearly energy demand is 3.423 TWh, where 3.405 TWh is electricity and 18.2 GWh is heat. The future demand of electricity and heat will be 3.407 TWh and 265 GWh per year, respectively. Scenario 5 is the first combined scenario, where the current energy and all renewable energy sources are included. The generated elec- tricity in that scenario is not enough to satisfy the electricity demand. Scenario 6 consists of 100% renewable energy sources. To achieve the energy demand of Klintehamn all the renew- able energy sources have been maximized in order to become self-sufficient. It generated an absurd result, which was far from realistic. Scenario 7 is an expansion of Scenario 5 but with more renewable energy. All energy sources have been expanded and Scenario 7 generates 108 GWh of electricity. Scenario 5 and Scenario 7 are two reasonable scenarios with reasonable amounts of renewable energy installed, but with different levels of ambition. The conclusion of the project is that, it is possible to improve the current energy system. The energy system can become more sustainable and fossil energy sources can be removed and replaced by renewable energy sources. In order for Klintehamn to be self-sufficient, more energy sources must be included, for example wave power. Sammanfattning Det h¨arprojektet handar om energifl¨odeti Klintehamn och hur Klintehamn i framtiden ska kunna bli sj¨alvf¨ors¨orjande. F¨oratt kunna g¨oradetta m˚astedagsl¨agetsenergifl¨odei Klinte- hamn utverderas. D¨arefter har ett nytt f¨orb¨attratenergifl¨odekonstruerats, d¨arandra f¨orny- bara energik¨allor¨arinkluderade. Klintehamn ¨aren t¨atortp˚aden svenska ¨onGotland. En industripark ¨aretablerad i Klinte- hamns hamnomr˚ade,och f¨orn¨arvarande ¨arett s˚agverk, en foderproduktionsanl¨aggning samt ett f˚atalvindkraftverk befentliga i omr˚adet. Ett program, Program Klintehamn 2030, har tagits fram, d˚adet finns m¨ojligheteratt utveckla Klintehamn p˚am˚angaomr˚aden.M˚al,f¨or att Klintehamn ska ¨oka anv¨andandeav f¨ornyelsebar energi och s¨anka sina koldioxidutsl¨app i framtiden, har utvecklats. N˚agraspecifika m˚al¨aratt det ska byggas en biogasanl¨agningi anknytning till det befintliga reningsverket, samt att ut¨oka anv¨andningenav f¨ornybara en- ergik¨allors˚asom vind och solenergi. Modeller p˚adagens energisystem och ett utvecklat energysystem i framtiden har konstruer- ats under projektets g˚ang.D¨arefterhar ber¨akningar av dagens energisystem gjorts och f¨or framtida systemet har ett antal scenarion byggts upp och ber¨aknatsp˚a.Alla ber¨akningarhar gjorts med hj¨alpav ber¨akningsprogrametMatlab. Scenariona i detta projekt ¨arf¨oljande: • Scenario 1 - Utveckling av biogas • Scanario 2 - Ut¨okningav vindkraften • Scenario 3 - Utveckling av solpark • Scenario 4 - Utveckling av solpaneler • Scenario 5 - Kombination 1, scenario 1-4 adderat till ett system • Scenario 6 - Kombination 2, 100% f¨ornybar energi • Scenario 7 - Kombination 3, uteveckling av Scenario 5, med mer f¨ornyelsebar energi I det nuvarande energisystemet ¨arden totala ˚arligaefterfr˚aganav energi 3.423 TWh, varav 3.405 TWh ¨arelektricitet och 18.2 GWh ¨arv¨arme.Den framtida efterfr˚aganav electricitet och v¨armekommer vara 3.407 TWh respektive 265 GWh per ˚ar. Scenario 5 ¨ardet f¨orstakombin- erade scenariot, d¨aralla f¨ornybara energik¨allor¨arinkluderade. Den genererade elektriciteten i det scenariot ¨arinte tillr¨akligf¨oratt n˚aefterfr˚agan. Scenario 6 best˚arav 100% f¨orny- bara energik¨allor. F¨oratt uppn˚aKlintehamns energibehov har alla f¨ornybara energik¨allor maximerats f¨oratt kunna bli sj¨alvf¨ors¨orjande. Det genererade ett absurt resultat, som var l˚angtfr˚anrimligt. Scenario 7 ¨aren p˚abyggnad av Scenario 5, med ¨annu mer f¨ornyelsebar energi. Alla energik¨allorhar ut¨okats och Scenario 7 genererar 108 GWh elektricitet. Sce- nario 5 och Scenario 7 ¨artv˚arimliga scenarion med rimliga m¨angderf¨ornybara energik¨allor installerade, men med olika ambitionsniv˚aer. S˚aslutsatsen av projektet ¨aratt det g˚aratt f¨orb¨attradet nuvarande energisystemet. En- ergysystemet kan bli mer h˚allbartoch fossila energik¨allorkan fasas ut och i stor utstr¨ackning ers¨attasmed f¨ornybara energik¨allor.F¨oratt Klintehamn ska kunna bli sj¨alvf¨ors¨orjandem˚aste fler energik¨allorinkluderas, till exempel v˚agkraft. Contents 1 Introduction 1 1.1 Aim . .1 1.2 Providers and energy users in Klintehamn . .1 1.2.1 Klintehamn . .2 1.2.2 Fodder production plant . .2 1.2.3 Foodmark-Rydbergs . .3 1.2.4 Harbour . .3 1.2.5 Sawmill . .4 1.3 Renewable Energy Sources . .4 1.3.1 Polygeneration . .5 1.3.2 Biogas . .5 1.3.3 Solar . .5 1.3.4 Wind . .6 2 Methodology 7 2.1 Limitations and assumptions . .7 2.2 Calculations and formulas . .8 2.3 Model . .9 2.3.1 Current Energy System . .9 2.3.2 Improved Energy System . 10 2.4 Energy scenarios . 11 3 Results 12 3.1 Today ........................................ 12 3.2 Future scenarios . 15 3.2.1 Scenario 1: Biogas . 15 3.2.2 Scenario 2: Increased wind power . 17 3.2.3 Scenario 3: Solar park . 18 3.2.4 Scenario 4: Solar panels . 19 3.3 Combined scenarios . 20 3.3.1 Scenario 5: Combination 1, Scenario 1-4 added into one system . 21 3.3.2 Scenario 6: Combination 2, 100 % renewable energy . 23 3.3.3 Scenario 7: Combination 3, an extension of Scenario 5 to achieve the energy demand of Klintehamn . 24 3.4 Sensitivity analysis . 25 4 Discussion 26 4.1 Sustainability analysis . 26 4.2 Scenarios . 26 4.2.1 Today . 26 4.2.2 Future . 27 4.2.3 Combinations . 27 4.3 Issues and problems . 28 4.4 Further research . 29 4.5 Conclusion . 29 Appendices 32 List of Figures 1 Outgoing and incoming goods from the harbour . .3 2 Model of the current energy system. .9 3 Model of the energy system in the future. 10 4 Current electricity flow. 13 5 Current heat flow. 14 6 Electricity flow in Scenario 1 ........................... 15 7 Heat flow in Scenario 1-7 ............................. 16 8 Electricity flow in Scenario 2 ........................... 17 9 Electricity flow in Scenario 3 ........................... 18 10 Electricity flow in Scenario 4 ........................... 19 11 Electricity flow in Scenario 5 ........................... 21 12 Electricity flow without the sawmill in Scenario 5 ............... 22 13 Electricity flow in Scenario 6 ........................... 23 14 Electricity flow in Scenario 7 ........................... 24 List of Tables 1 Concluded result from the current energy system calculations . 12 2 Concluded result from the electricity in Scenario 1-5 .............. 20 3 Concluded result from the electricity in Scenario 6 ............... 20 4 Concluded result from the electricity in Scenario 7 ............... 20 Nomenclature Abbreviations CSP Concentrated solar power PV Photovoltaic Other Symbols m3fub Real volume of timber without bark m3s External volume off chippings 1 Introduction Gotland is the largest island of Sweden with a population of 59,249 people (SCB, 2019). The opportunity to create a sustainable energy system at the island is possible. Renewable energy production, like wind, solar and biomass, has the potential to expand on the island (Energimyndigheten, 2018). To develop the sustainable energy system, Region Gotland plans to use an already established industrial park in the harbour of Klintehamn to apply for the EU Horizon 2020 project (Project description, 2019). To make this possible Program Klintehamn 2030 has been developed. The program con- tains strategies and several goals to facilitate the planning of the structure of Klintehamn. One of the nine main sections of the program focuses on the harbour and the industries. The program contains information about the different industries of Klintehamn and some suggestions of how the energy system will change when other technologies (e.g. biogas plant) are established in Klintehamn. To reach the goals of the program, the energy system of Klintehamn must be improved, and the degree to which the city can be self-sufficient must be examined.
Load more

Recommended publications
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • PASSAGE PLAN PORTS of GOTLAND Slite-Kappelshamn-Klintehamn-Strå
    PASSAGE PLAN PORTS OF GOTLAND Slite-Kappelshamn-Klintehamn-Strå East Coast Pilot Not for navigation VHF CH 10 Phone: +46 (0)771 63 06 45 E-mail: [email protected] ETA Procedures • 24 hours before ETA Pilot station – give preliminary ETA to East Coast Pilot. • 5 hours before ETA Pilot station – Confirm ETA. • 1 hour before ETA Pilot station – Confirm ETA. • Order changes less than 5 hours advance are subject to additional fees. Version 1:1 2020 Slite Approach Enlarged scale Port of Slite Enlarged scale Quay Draught Depth Length Max length Bearing Notes Oil Pier 6,8 m 7,9 m 100 m 100 m 083/263 On arrival no vessel on Cement North Cement North 7,5 m 8 m 140 m 130 m 109/289 Cement South 7,5 m 8 m 130 m 130 m 109/289 Ocean 6,7 m 7,1 m 250 m 160 m 173/353 Vessels with LOA>160 m 1 Apotek North 7,5 m 8 m 150 m 140 m 087/267 Apotek South 7 m 7,6 m 125 m 100 m 087/267 Krokiga kajen 4,8 m 5 m 60 m 60 m 013/193 Distance pilot boarding position to berth: 3,3NM 1 Vessels with a LOA exceeding 160 meters are requested to present ships data concerning rudders, propellers, bow thrusters and manoeuvrabilityh, 30 days prior to arrival for evaluation by Swsedish Maritime Administration. Storungs/Kappelshamn Enlarged scale Quay Draught Depth Length Max length Bearing Notes 1 8,7 m 9,4 m 170 m 160 m 006/186 Vessels 160 m > max 10 m/s 2 6,5 m 7 m 115 m 130 m 006/186 3 6,5 m 7 m 110 m 100 m 104/284 Tankers max 90 m 4 6,5 m 7 m 40 m 014/194 Ro-Ro 6,2 m 6,2 m 145 m 170 m 154/334 Distance pilot boarding position to berth: 4,2 NM Klintehamn Reduced
    [Show full text]
  • Svartmunnad Smörbult (Neogobius Melanostomus) I Gotländska Hamnar 2014
    Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 2014 Rapporter om natur och miljö nr 2015:3 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 2014 MATTIAS ANDERSSON Omslagsbild: Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Foto: Mattias Andersson ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2015 1 FOTO OCH KARTOR: Se respektive bild. FÄLTARBETE: Mattias Andersson Dennis Nyström 2 Innehåll Sammanfattning ..................................................................................................................................... 5 Inledning ................................................................................................................................................. 5 Material och metoder ............................................................................................................................. 6 Resultat ................................................................................................................................................... 7 Herrvik ................................................................................................................................................. 7 Slite hamnar ........................................................................................................................................ 8 Gästhamnen i Slite. .......................................................................................................................... 8 Lännahamnen .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Samrådssynpunkter På Förslag Till Program Klintehamn 2030 (RS 2017/797)
    1 2019-02-26 Samrådssynpunkter på förslag till Program Klintehamn 2030 (RS 2017/797) Det material och frågeställningar som presenteras i förslag till Program Klintehamn 2030 belyser på ett intressant och initierat sätt många av de utgångspunkter som gäller för var vägval och insatser behöver göras under kommande år. Inventeringen och analysen har stor bredd och många har fått möjlighet att bidra med såväl lokal kunskap som sakkunskap inom olika områden. Det sammanställda materialet är i huvudsak formulerat i programtermer som nästan alltid kommer att kräva omfattande insatser av olika aktörer för att kunna omsättas i önskade aktiviteter och fysisk struktur. Från Klintetraktens framtid hoppas vi kontinuerligt kunna följa detta arbete och göra insatser där så är möjligt. Vi instämmer helt och fullt i bedömningen att orten har en betydande utvecklingspotential och ställer oss positiva till de fyra övergripande målen som formuleras i programförslaget: 1. Klintehamns identitet ska stärkas som en attraktiv plats för verksamheter, boende och besökare. 2. Klintehamns gröna och blå värden ska stärkas och belysas. 3. Klintehamn ska vara ett sammanhållet jämlikt samhälle med gena och trygga stråk för gång och cykel. 4. Klintehamn ska få fler bostäder av god kvalitet och hållbar arkitektur Särskilt viktigt tror vi det är att bostadsbyggandet snabbt kommer igång och kan ge energi till befintlig service liksom till olika blå och gröna projekt. Bristen på bostäder i Klintehamn är idag besvärande. Vi har till exempel tidigare i olika sammanhang pekat på att trycket på det kommunala bostadsbolaget Gotlandshems 190 lägenheter på orten är mycket stort. Idag kan man på bolagets hemsida se att den genomsnittliga kötiden, beroende på lägenhetsstorlek, är 5-12 år i Klintehamn.
    [Show full text]
  • TRV008 Utbyggd Farled Klintehamn
    Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/81241, TRV008 Kontaktperson: Trafikverket SST, Stina Hedström; Henrik Swahn (konsult, upprättare av SEB) Skede: Prövning av tillåtlighet och villkor i Miljödomstolen Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Utbyggd farled Klintehamn, TRV008 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Den nuvarande hamnen i Klintehamn och farleden dit tillåter bara relativt små fartyg att trafikera hamnen vilket leder till att transportkostnaderna blir högre än om större fartyg kunde användas. Detta försämrar konkurrensförutsättningarna för berörda näringar, främst jord- och skogsbruk. Dessutom ger de nuvarande högre sjötransportkostnaderna ekonomiska incitament att flytta fartygsanlöp till Visby som kan angöras av större fartyg. En sådan utveckling står emellertid i strid med de lokala utvecklingsplanerna för hamnområdet i Visby som är mera lämpat för och ger större 1. Beskrivning av åtgärden samhällsekonomisk nytta i andra användningar. Tvärtom önskar Gotlands kommun flytta nuvarande transporter av bulkgods från Visby till Klintehamn för att möjliggöra en bättre stadsutveckling i Visby. Hanteringen av bulkgods i Visby genererar också tunga lastbilstransporter i centrala Visby utöver de trailertransporter som genereras av färjetrafiken. Åtgärdens syfte: Åtgärden skapar förutsättningar för sänkta sjötransportkostnader genom att större fartyg kan användas. Kapacitet byggs för att flytta bulkgods från Visby till Klintehamn vilket minskar lastbilstransporter och möjliggör ändrad markanvändning i Visby. Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är beräknad till 135 mnkr (96 mnkr exklusive kostnader för åtgärder med nuvarande kajer som ska göras oberoende av utbyggnadsprojektet) i prisnivå 2013- 06.Åtgärderna omfattar fördjupning och breddning av farleden och hamnbassängen för att göra det möjligt att trafikera med större fartyg. Bygg ut logistikytorna i hamnområdet i Klintehamn för att göra det möjligt att även hantera det bulkgods som idag går på Visby.
    [Show full text]
  • Kikaren 164 – Mars 2021
    Nr 164 mars 2021 KV och KIK introducerar en ny sport på Gotland: Lawn Bowl Gotlands nya reservhamn Pers tränarminnen 2 ● KIKaren nr 164 mars 2021 Berras sida Solen tillbaka redas ut varifrån de rätt stora invester- Efter 50 dagars mörker började solen ingskostnaderna ska tas. äntligen titta fram lite oftare i slutet av KIKaren lovar att följa processen och december. Men till att börja med bara lite. tillsammans med PUK ska vi försöka Sen har vi verkligen fått ljus med hjälp snabba på processen med hamnens av den ovanligt snörika och sena vintern. upprustning. Naturen är ändå fantastisk och föränder- lig. Den 16 februari steg temperaturen Årsmötet från minus 11,5 till plus 2,5 grader på fem Som du kan läsa mer om på sidan 14 blir timmar – 14 grader upp, nästan otroligt. årsmötet 2021 lite annorlunda. All plane- ring måste förstås vara preliminär med Corona – en trist följetong tanke på coronan och det gäller förstås Även om vi med hjälp av vaccinet kan se även klubbmästerskap, triathlon med ett ljus i tunneln, är vi väl alla rätt trötta mera. på den nu mer än ett år gamla pandemin. Man får göra det bästa av läget och roa KV och Nyårsafton Äntligen sig med det man kan och som passar en. Jag vill passa på att tacka Kappelshamns Så blev världen ett orosmoment fattigare Promenader har jag även tidigare sett Veranda för att dom höll öppet under hela i januari, när USA fick en ny normal pre- som en sund avkoppling och tidsfördriv sista kvartalet ifjol med en välsmakande sident.
    [Show full text]
  • Adress Socken/Tätort Ada Blocks Gata Visby Adelsgatan Visby Innerstad
    Adress Socken/Tätort Ada Blocks gata Visby Adelsgatan Visby Innerstad Adelsgatan Visby Innerstad Ainbuskstigen Sproge Akarvägen Sproge Aklejastigen Silte Algatan Romakloster Alkviar Hellvi Allégatan Visby Allhagevägen Västerhejde Almedalen Visby Innerstad Almvägen Visby Alvstigen Tofta Anders Wedins väg Västerhejde Andersrogatan Visby Andrégatan Visby Anemonvägen Visby Angelbosvägen Lärbro Aniaragatan Visby Anna Dubbes väg Katthammarsvik Annexgatan Romakloster Apelgatan Visby Apgränd Visby Innerstad Apoteksgatan Hemse Apoteksgatan Slite Appellstigen Visby Aprilvägen Åminne Arkosvägen Stenkyrka Artilleribacken Visby Innerstad Artillerigatan Visby Artilleriparken Visby Artillerivägen Fårösund Asarvegatan Hemse Asbrovägen Åminne Aspgatan Visby Asplunds väg Vibble Atlasgatan Visby Audungsvägen Fårösund Augustivägen Åminne Aurvägen Fårösund Avagatan Visby Axel Ekmans väg Västerhejde Axstigen Silte Backérsvägen Klintehamn 2016-11-22 Backgatan Visby Backskogsvägen Västerhejde Backvägen Fårösund Badhusgatan Slite Badvägen Ljugarn Balders väg Fröjel Baldersgatan Visby Bandavägen Tofta Bandystigen Slite Bangårdsgatan Hemse Bangårdsgatan Visby Banvallsvägen Klintehamn Barlastvägen Klintehamn Barrgränd Lärbro Barrvägen Eskelhem Basgången Vibble Beckatorpsvägen Västerhejde Bendix park Klintehamn Bergbetningen Visby Bergbetningen Visby Berggränd Visby Innerstad Bergmansgatan Visby Bergsgatan Visby Bergsvägen Väskinde Betesgatan Visby Bingebygatan Visby Bingebyparken Visby Biotitvägen Stenkyrka Birgers gränd Visby Innerstad Birkagatan Visby Biskopsgatan
    [Show full text]
  • Prioriteringslista Förorenad Mark
    Länsstyrelsen i Gotlands läns prioriteringslista förorenade områden 2021 Länsstyrelsen presenterar varje år en lista ver de ur efterbehandlingssynpunkt mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har froreningar redan påträffats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har gett upphov till froreningar. Listan är ett prioriteringsredskap fr myndigheterna som kan frändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest frorenade områden. Frändringar i listan kan ske till fljd av ändrad markanvändning, underskningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gr att Länsstyrelsen bedmer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan. Vill du ha mer information om områdena på listan? Kontakta Länsstyrelsens handläggare fr frorenade områden via Länsstyrelsens växel 010-223 90 00 eller via e-post [email protected] OBS! De frsta tretton områdena är rangordnade. Övriga presenteras utan inbrdes ordning. Namn Kommun Bransch 1. Sdervägs brädgård Gotland Träimpregnering 2. Sillen Gotland Övrigt 3. Visby flygplats Gotland Flygplats 4. Källungesågen Gotland Träimpregnering 5. Gasverkstomten (Astern-blåklinten) Gotland Gasverk 6. Visby gamla oljeterminal (Badhusparken) Gotland Oljedepå 7. Hejdeby marmorbrott Gotland Skrothantering och skrothandel 8. Romatvätten Gotland Kemtvätt med lsningsmedel 9. Takplåten Gotland Skrothantering och skrothandel 10. Sanda Valskvarn Gotland Betning av säd 11. Endre kvarn Gotland Betning av säd 12. Annelunds handelsträdgård Gotland Plantskola 13. Hugrajvs kvarn Gotland Betning av säd Visby deponi Gotland Avfallsdeponi Sanda deponi Gotland Avfallsdeponi Oljedepå Klintehamn Gotland Oljedepå Hablingbo deponi Gotland Avfallsdeponi Östergarn deponi Gotland Avfallsdeponi Eksta deponi Gotland Avfallsdeponi Deponi/utsiktsplats Fardume träsk Gotland Avfallsdeponi Bunge skrottipp Gotland Avfallsdeponi Slite pistolskytteklubb Gotland Skjutbana Rävhagen Gotland Övrigt Haplingbo Tjärfabrik, J.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Viltförvaltningsdelegationen I Gotlands Län För Perioden 2018-2021
    BESLUT 1(3) Datum Dnr 2018-03-22 218-153-2018 Mimmi Skog Naturvårdsenheten 010-2239385 Förordnande av ledamöter och ersättare i Viltförvaltningsdelegationen i Gotlands län för perioden 2018-2021 Länsstyrelsen förordnar följande personer att vara ledamöter och ersättare för respektive myndighet eller organisation för perioden 2018-2021. Landshövding Cecilia Schelin Seidegård är delegationens ordförande och länsråd Peter Molin hennes ersättare. Organisation Ordinarie Ersättare Region Gotland Gerty Holmstedt (S) Mona Eneqvist (S) Gothem Botvalde 572 Väte Kvie 606 624 30 Slite 623 78 Klintehamn Roland Olofsson (S) Filip Rehnhag (S) Roma Larsarve 156 Bo Suderbys 439 622 54 Romakloster 621 73 Visby Bo Hammar (MP) Jörgen Benzler (V) Hörsne Line 731 Sjonhem Åkre 154 622 58 Romakloster 622 44 Romakloster Jan Edström (M) Bernt Nord (M) Dalhem Vidunge 339 Bäl Gane 850 622 56 Dalhem 624 34 Slite Björn Larsson (C) Eva Engström (C) Väskinde Vis 406 Vänge Nygårds 260 622 75 Visby 622 36 Romakloster POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-223 90 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/gotland Länsstyrelsen i Gotlands län Beslut 2018-03-22 Dnr 218-153-2018 2 Polismyndigheten Ulf Bogren Roger Nyd Dalhem Dune 530 Norra Glasmästargatan 5 622 56 Dalhem 621 53 Visby Gotlands Skarpskytte Johan Thomsson Peter Carlberg och Jägargille Linde Odvalds 121 Lästgatan 7 623 57 Hemse 623 77 Klintehamn 070-534 31 90 076-800 23 11 [email protected] [email protected] Naturskyddsföreningen Björn Hjernquist Richard
    [Show full text]
  • Gotland Holiday Report 2016
    Gotland Holiday Report 26 May - 2 June 2016 Led by Amanda Borrows & Dr Martin Perrow Cypripedium calceolus © Amanda Borrows Greenwings Wildlife Holidays Tel: 01473 254658 Web: www.greenwings.co.uk Email: [email protected] ©Greenwings 2016 Itinerary Day 1 Thursday 26th May London – Arlanda – Visby Day 2 Friday 27th May Bro Church – Klintängarna – Hasslemyer Lake – Digerhuvud coastal road – Langhammar Day 3 Saturday 28th May Russvätar – Fjale crossroads – Liste Ångar – Dalhem turning – Dalhem Station Day 4 Sunday 29th May Ola Military Site – Öja windmills – Öja Church & Parish Meadows – Husrygg – Muskmyr Day 5 Monday 30th May Stora Karlsö – Gnisvärd skeppssättning Day 6 Tuesday 31st May Mallgårds Flush Fen – Djupvik –Visby - Lake Paviken Day 7 Wednesday 1st June Kallgatburg – Hejnum Kallgate Day 8 Thursday 2nd June Departure Day 1 Thursday 26th May London – Arlanda – Visby Due to flight times the group met up with Amanda & Martin at Visby, where the temperatures were high and the sun was shining. The Swedes are known for their efficiency but today efficiency was strictly lacking and due to some industrial dispute or work to rule, not all the baggage turned up. We found out there was no rhyme or reason for whose baggage was taken, thus, some of the group were joining the queue to fill out the paper-work. For those of the group whose bags turned up they went off with Martin to explore the small Bronze Age burial site next to the airport, where a few orchids were blooming and butterflies flitting. The site also had a good example of a traditional sheep hut.
    [Show full text]