Hangvar Ire 1:188 Detaljplan, Utlåtande O Plankarta

Samhällsbyggnadsförvaltningen Arendenr. 902031 i (i) Handlingstyp Kungörelse

Datum 2012-09-07

REGION GOTLAND 2012 -09- O 6

Detaljplan för HANGVAR Ire 1:188, Region Gotland Med anledning av att miljödomstolen upphävt antagandet av detaljplanen görs nu en förnyad utställning där detaljplanen därefter ska antas av regionfullmäktige. Därmed är miljödomstolens synpunkter beaktade men i sak är planhandlingarna oförändrade i förhållande till den förra planprocessen.

Ett förslag till detaljplan för rubricerad fastighet, daterat 2012-05-30 har upprättats av samhällsbyggnadsförvaltningen och förslaget ställs ut enligt plan- och bygglagen för granskning innan antagande. Planförslaget ställs ut i Region Gotlands entré, Visborgsallén 19 i Visby fr o m 10 september 2012 t o m 8 oktober 2012. Handlingar finns även tillgängliga på www.godand.se/detaljplaner.

Följande samfäJligheter berörs: Samf l och Hangvar S:12 — Hangvar socken 8:e skifteslag.

Följande servitut berörs: SV 09-HAN-346.1, SV09-HN-346.2, Sv 09-HAN-206, Sv 09-HAN-243, Sv l (olok), Sv 2 (olok).

Syftet med detaljplanen är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig exploatering i närheten av Ireviken.

Synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen till Byggnadsnämnden, 621 81 Visby, senast den 8 oktober 2012 . Ange namn, postadress och ärendenummer (962031). Den som då inte har framfört skriftliga synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Fastighetsägare ombeds informera eventuell hyresgäst, bostadsrättshavare eller annan inneboende som berörs.

När tiden för utställningen gått ut kommer inkomna synpunkter redovisas för byggnadsnämnden, som beslutar om fortsatt hantering av ärendet

Upplysningar lämnas av Anders Rahnberg, tfn 0498-269378.

BYGGNADSNÄMNDEN

Besöksadress Visborgsallén 19 Bankgiro 339-8328 Postadress SE-621 81 Visby Postgiro 18 97 50-3 Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl Org. nr. 212000-0803 E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Gotland Vy över Ire å med kraftverk som är närmiljö till planområdet.

Dnr 962031-21 Detaljplan för del av H AN G VAR l re 1:188 Innehåller: Region Gotland Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30 Region Gotland PLANBESKRIVNING

Handlingar Planförslaget utgörs av en plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning samt en genomförandebeskrivning.

Planens syfte och Planens syfte är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i anslutning huvuddrag till befintlig exploatering i närheten av Ireviken.

PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget norr om väg 149 nära Ire kvarn.

Irevik

Areal Området omfattar cirka 4,5 hektar.

Markägoförhållanden Området är i enskild ägo.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Bedömning av miljö- Stadsarkitektkontoret har bedömt att ett genomförande av förslaget inte påverkan medför en betydande miljöpåverkan. Motivet för denna bedömning är att då VA löses genom anslutning till regionala VA-nät, förväntas effekterna av planens genomförande bli små och de kan inte antas ha stor komplexitet el-

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning - UTSTÄLLNING 2012-05-30 ler innebära påtaglig miljöpåverkan.

Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.

Länsstyrelsen instämmer i regionens bedömning att planen inte kräver en miljökonsekvensbeskrivning, dock ska hänsyn tas till klinten och dess vär- den i planarbetet.

Regionala beslut Regionens översiktsplan "Vision 2010" redovisar inga motsättningar till en utbyggnad på platsen.

Byggnadsnämnden har i beslut 1997-04-16, § 69 ställt sig positiv till att pröva exploatering genom planläggning. Dock ska bebyggelsen dras bort från klintkanten. Detta gäller tomter som är orienterade mot klintkanten och Ireviksvägen.

Program för plan- Ett planprogram finns upprättat för Ireviksområdet, 2008-10-29 i syfte att området bistå med ett kunskapsunderlag gällande miljön kring Ireviken, samt att ge en samlad bild för hur man kan utveckla redan befintliga karaktärer i bebyggelsen och omgivande landskap vid en ny- och tillbyggnad. Även för- slag till nya utbyggnadsområden ges.

I programmet anges att Ireviken är ett område vars framtida bebyggelseutveckling med hänsyn till skyddet av Ireå kräver en anslutning till regionalt vatten och avlopp.

Detaljplan För området finns ingen detaljplan. Området gränsar till äldre avstycknings- planer från 1937, respektive 1947 och en byggnadsplan från 1955.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet och området väster om planområdet består i huvudsak av ganska öppen kalktallskog. Området ligger på en utskjutande del av klintkanten, med revkalksten och ett jordlager av varierande tjocklek i de centra- la delarna. I nordväst, norr och utmed vägen ner till Ire fiskeläge är klinten synlig. Svackan, inbuktningen fram till klinten, vid Ireviken består till stor del av flygsand och flygsand täcker delar av planområdet, som i sin västra del gränsar till en inskjutande "dal" i klinten, också den med flygsand i sina övre jordlager.

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning - UTSTÄLLNING 2012-05-30 I klintkanten finns flera grottor; Bathers grotta, Malmros grotta och Florins grotta. Grottorna är formade av Litorinahavets vågor.

Geotekniska En översiktlig geoteknisk utredning för planområdet har utförts av Penta- fdrhållanden Con AB, 2009-10-12.

Jorden bedöms generellt, under ett mullager med varierande tjocklek, bestå av sand direkt på kalkstensberget. Intermittent kan kalkstensberget eventu- ellt vara överlagrat med ett tunnare moränlager. Kalkstensbergets yta be- döms ligga, från synligt inom vissa klintområden, ned till ca 3-4 meter under markytan.

Grundläggning bedöms kunna utföras med kantfbrsryvad bottenplatta eller separata grundplattor, direkt i naturlig mark eller på väl rensat kalkstensberg på frostfri nivå. Områdets avvattning och dränering av byggnader studeras närmare i samband med detaljprojektering av området.

Kulturvärden Ingen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns i eller i anslutning till planområdet. Inga fornlämningar finns registrerade inom området. Om forn- lämningar påträffas under arbetet gäller anmälningsplikt samtidigt som arbetet omedelbart ska avbrytas (Kulturminneslagen 2 kap 10§). De grottor som finns under klinten torde inte påverkas av verksamheter eller av led- ningsdragningar. En äldre väg till Ireviken löper genom planområdet. Den- na väg kommer genom planförslaget att åter användas som väg.

Bebyggelseområden Bebyggelseområdet Planavgränsningen är ytmässigt gjord väldigt snäv för att eliminera att klintkanten exploateras.

Planförslagets illustration visar på 20 nya bostadstomter med en tomtstorlek mellan 2100-3000 m2. Byggrätten är 160 m2.

Bebyggelse inom planområdet tillåts i två plan, förutom i området mot klintkanterna. Dessa tomter är reglerade till en våning för att inte äventyra

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188- planbeskrivning - UTSTÄLLNING 2012-05-30 naturvärdena. För att ytterligare säkerställa dessa värden har en bebyggelse- fri zon lagts ut på de tre tomterna närmast klintkanten, mot Ireviksvägen.

Bebyggelsen inom planområdet ska ha en uppdelning med volymer som ansluter till den befintliga fritidsbebyggelsen i skogsmiljö. Syftet är att säker- ställa intrycket av småskalighet i området. Huvuddelen av denna volyms- uppdelning får ha en maximalyta på 80 m2. Till denna kan länkas volymer till största byggnadsarea 160 m2. Gator och trafik Trafik Området angörs via en äldre väg till Ireviken från länsväg 149 i söder, samt från den idag använda Ireviksvägen i norr.

I den södra delen av exploateringsområdet ska vågrätten säkerställas inom ramen för en gemensamhetsanläggning. I norr ansluter planområdet till befintlig väg i gällande byggnadsplan.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ska anslutas till det regionala vatten- och avloppsnätet vid för- bindelsepunkt i anslutning till väg 149. Eftersom VA-ledningen även kommer att beröra stamfastigheten Hangvar Ire l: 188 fodras rätten att nedlägga ledning.

Administrativa frågor Bygglov får inte beviljas förrän vattenförsörjning och vägdragning till om- rådet är säkerställd, vilket innebär VA-anslutning till tomtgräns (regionalt VA till förbindelsepunken), samt erforderlig vägdragning till och inom planområdet.

Planens genomförandetid går ut fem år efter det att planen vunnit laga kraft.

Medverkande tjänste- F d kommunekolog Sten Svensson och landskapsarkitekt Niclas Fredriks- man son.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30

Ann-Sofi Lii|dskog .nders Rahnb Avdelningschef anchef

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 - planbeskrivning - UTSTÄLLNING 2012-05-30 1(3; Region Gotland

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 Region Gotland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

ORGANISATORISKA Genomförandebeskrivningen har till uppgift att redovisa de organisatoriska, FRÅGOR tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Den ska även ge besked om vem som är kostnadsansvarig och ansvarig för genomförandet samt hur det ska ske.

Genomförandeorganisation Planområdet ligger på fastigheten Hangvar Ire l :188. Exploatören ansvarar för genomförandet av detaljplanen.

Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från den dag regionen beslut om antagande vinner laga kraft. Under genomförandetiden har exploatören en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men fastighetsägarna har ingen garanterad rätt att få bygg-, rivnings- eller marklov. Regionen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att exploatören får någon ersättning.

Tidplan Utställning hösten 2012 Antagande årsskiftet 2012/2013 2010

Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för geotekniska undersökningar, eventuella arkeolo- giska undersökningar, eventuella marksaneringsundersökningar och mark- saneringsåtgärder, rivning alternativt flyttning av eventuella befintliga byggnader, anläggande av gator med eventuell belysning, fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening samt anslutning av el och tele vid respektive fastighetsgräns. Exploatören ansvarar även för hanteringen av dagvatten liksom för att vatten- och spillvatten- nätet byggs ut inom området. Regionen upprättar förbindelsepunkt för vatten- och spillvattennätet.

Genomförandeavtal För att tydliggöra exploatörens ansvar skall ett exploateringsavtal upprättas innan detaljplanen antas.

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl- genomförandebeskrivning - 2012-05-30 2(3)

Huvudmannaskap En för ändamålet bildad samfällighetsförening skall vara huvudman för gator och övrig allmän platsmark.

FASTIGHETS- RÄTTSLIGA FRÅGOR

Fastighetsbildning Inom planområdet kommer ca 20 småhustomter att styckas av från Hangvar Ire 1:188.

Gemensamhetsanläggning För vatten- och spillvattennätet skall det bildas en gemensamhetsanlägg- ning som skall förvaltas av en samfällighetsförening. Även naturmarken och lokalgatan kan ingå i gemensamhetsanläggningen. Alternativt säkras rätten till väg med servitut. Anslutande lokalgata till länsväg 149 kommer delvis att gå i befintlig samfälld väg och till en mindre del över fastigheten Hangvar Ire 1:189. Detta kan säkerställas antingen genom inlösen eller genom servitut.

EKONOMISKA FRÅGOR

Ekonomisk helhetsbedöm- Den ekonomiska bedömningen ska huvudsakligen visa om genomförandet ning av ny detaljplan är ekonomiskt lönsamt och därmed realistisk att genomfö- ra, d v s att planvinst uppkommer. Genomförandet av planen medför kostnader för byggande av olika anlägg- ningar m m. Vid en jämförelse mellan den värdeökning och de kostnader som detaljplanen medför kan detaljplanen anses ekonomiskt lönsam.

Exploatörens kostnader och Exploatören kommer att ha kostnader för framtagande av detaljplan, fastig- intäkter hetsbildning, markberedning, utbyggnad av vatten och spillvatten-ledningar, hantering av dagvatten, anslutningsavgifter för vatten- och avlopp, el och tele, anläggningskostnader för lokalgator, projektering, geotekniska under- sökningar mm. Intäkterna kommer att hänföras till försäljningsintäkter.

Regionala kostnader och in- De regionala intäkterna härrör från anslutnings- och tilläggsavgifter. täkter

TEKNISKA FRÅGOR

Tekniska utredningar Det åligger exploatören att utföra erforderliga geotekniska undersökningar innan arbetet påbörjas.

Tekniska anläggningar Gatorna skall ha en minsta körbanebredd på 4 meter och vägområdes-bredd på minst 7 meter. Gatorna skall dimensioneras enligt Anläggnings-AMA och VGU-04 och i övrigt enligt de krav som Region Gotlands kräver. Angöring till området sker från länsväg 149 samt från Ireviksvägen. Regionen upprättar en förbindelsepunkt vid vilken området ansluts till det

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl- genomförandebeskrivning - 2012-05-30 3(3;

regionala vatten- och spillvattennätet. Exploatören ansvarar för att vatten- och spillvattennätet, jämte erforderliga tillbehör, anläggs inom området. An- läggningen skall förberedas på att även övriga delar av Ireviks-området skall kopplas på. Exploatören skall därför samråda med regionen genom dess tekniska förvaltning, beträffande utformning, dimensionering m m av anläggningen. Exploatören ansvarar för att awattning av gatan löses och att diken och vägtrummor anläggs där så är nödvändigt för att säkerställa en god dagvat- tenhantering inom planområdet. Dagvatten far inte anslutas till spillvatten- ledningarna. Exploatören ombesörjer att erforderliga ledningar (el, tele mm) dras fram till och inom exploateringsområdet.

Bygglov Innan gata, vatten- och avlopp är utbyggt skall bygglov inte beviljas. Detta skall skrivas in i exploateringsavtalet.

Kartio rsörjning Grundkarta är upprättad för planområdet. I samband med ansökan om bygglov ska nybyggnadskarta upprättas och bifogas ansökan.

Medverkande tjänstemän Denna genomförandebeskrivning har upprättats av Per Seigerlund, tekniska förvaltningen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30

Lindskog Avdelningschef

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 m fl- genomförandebeskrivning - 2012-05-30 Dnr 962031 2010-01-12

Ställningstagande till behovet av miljöbedömning

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 i Gotlands kommun

Planen bedöms inte kräva miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Samråd om denna bedömning genomförs med länsstyrelsen, enligt forordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.

"När detaljplanen upprättas skall bestämmelserna i 6 kap 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas, om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 § miljöbalken." (PBL 5 kap 18 § andra stycket).

De nu kända förhållandena om området och planansökan innebär, enligt kommunens bedömning, inte risk för påverkan på miljö, hälsa, m.fl. faktorer av sådan omfattning att en miljöbedömning ska krävas. Planområdet berör relativt känslig naturmiljö men ett plangenomförande bedöms ändå inte medför påtagliga störningar för bebyggelse eller omgivning.

Detaljplanearbetet för del av Hangvar Ire l :188 påbörjades för ca 10 år sedan. Då gjordes även en behovsbedömning om MKB. Samråd med planförslaget har genomförts 2000-03-08 och med reviderat förslag 2004-01-21, med MKB.

Den förändrade bedömningen om miljöpåverkan vid genomförande av planen beror helt på de förändrade förutsättningar och förändrad risk för påverkan på Ireåns vattenmiljö, som följer av att planområdet ansluts till kommunalt VA-system.

Miljöförhållanden och andra aspekter som har beaktats i bedömningen l Platsen

Planområdet ligger ovanför klintkanten norr om länsväg 149 och väster om vägen ner till Irevikens strand och det är ca 4,5 hektar stort. Området har mark i huvudsak av flygsand men en mindre del i nordost, ovan klinten, samt en mindre del i den västligaste delen av planområdet är hällmark. Tallskog och hällmarkstallskog täcker området.

Nedanför klintkanten (norr) finns detaljplan från 1955. Planområdet ligger inom område med låg risk för förhöjda radonhalter, men inom ett område där karst lokalt kan ge högre halter, vilket ska hanteras i bygglovskedet (strålningsmätning).

Iregård som ligger ca 400 meter bort har djurhållning (lamm).

2 Planen

Syftet med planen är att tillskapa bostäder i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Irevik. Planen anger en minsta tomtstorlelk på 2100 m2.1 plankartan illustreras 20 tomter med en storlek mellan 2100 och 3000 m2.

Ireviken med det aktuella planområdet finns med i översiktsplanen Vision Gotland 2010 som ett bebyggelseområde som bör utredas vidare. Ingen detaljplan finns nu för området.

Förutom tomter och lokalgator finns ett mindre område, av en tomts storlek, avsatt som "Natur".

Bebyggelsen ansluts till kommunala VA-systemet vid en förbindelsepunkt vid väg 149.

3 Påverkan

Stadsarkitektkontoret har bedömt att ett genomförande av förslaget inte medför en betydande miljöpåverkan. Motivet för denna bedömning är att då VA löses genom anslutning till kommunalt VA-nät, förväntas effekterna av planens genomförande bli små och de kan inte antas ha stor komplexitet eller innebära påtaglig miljöpåverkan.

Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas.

Sten Svensson Kommunekolog Geologiska kartan över området REGION GOTLANDS fortsatta hantering med avseende på mark- och miljödomstolens dom.

Med anledning av att miljödomstolen upphävt antagandet av detaljplanen - Del av Hangvar Ire 1:188 Dom daterad 2012-02-17 föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att byggnadsnämnden gör en förnyad utställning där det finns en gemensam samrådsredogörelse (enligt 5 kap 2 § andra stycket ÄPBL), dels för planprogrammet, dels för detaljplanen.

Vidare ska detaljplanen nu antas av Region fullmäktige.

Därmed uppfyller Regionen de två parametrarna som utgjorde grunden för miljödomstolens upphävandedom

Samrådsredogörelser

962031: BN Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30

Region Gotland 1 (18) Ärendenr. 962031 Handlingstyp Utlåtande

Datum 2013-05-08

Detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden

De yttranden som kommit in under utställningen föranleder inga ändringar av förslaget. I föreliggande utlåtande har samhällsbyggnadsförvaltningen gjort bedömningen om inkomna yttranden är från berörda sakägare eller ej. Utlåtandet kommer att sändas till de som inte fått sina kvarstående synpunkter tillgodosedda för kännedom.

FÖRSLAG TILL BESLUT Byggnadsnämnden godkänner planförslaget och överlämnar ärendet till regionfullmäktige för antagande. ______

Planförslaget, daterat 2012-05-30 har enligt 5 kapitlet 23 § plan- och bygglagen varit utställt för offentlig granskning hos samhällsbyggnadsförvaltningen fr o m den 10 sep 2012 t o m den 8 okt 2012. Den formella utställningen har föregåtts av samråd med berörda fastighetsägare, statliga, regionala och kommunala myndigheter samt andra vilka kan ha intressen att bevaka. Framförda synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i separat samrådsredogörelse. Kungörelse angående utställningen har varit införd i ortstidningarna och uppsatt på Region Gotlands anslagstavla. Brev har översänts till berörda fastighetsägare enligt upprättad postlista.

Nedan ges en redovisning av inkomna synpunkter och samhällsbyggnadsförvaltningens bemötanden av dessa. De yttranden som inkommit arkiveras på samhällsbyggnadsförvaltningen (ärendepärmen U1 – U 26). Utlåtandet omfattar även kvarstående synpunkter från samrådsskedet samt samrådsyttranden som inkommit mellan samråds- och utställningsskedet.

Följande yttranden har inkommit under utställningstiden:

Instans/ Synpunkter/Åtgärder Inkommande datum Statliga och kommunala nämnder och styrelser Länsstyrelsen Myndighetens rådgivande synpunkter på utställningsförslaget 2012-10-09 sammanfattas enligt följande: Den tidigare antagna detaljplanen ( U1) upphävdes av Mark- och miljödomstolen efter det att domstolen konstaterat dels att Byggnadsnämnden ej var behörig att anta detaljplanen, dels att en gemensam samrådsredogörelse för samråd om planprogram och samråd om detaljplan saknades. Mark- och miljödomstolen påtalade också att den "konstaterar att Gotlands kommun i det aktuella ärendet har hanterat frågorna i omvänd ordning". Domstolen kommenterade inte om det i sig kan vara grund för 2

upphävande av detaljplanen. Inte heller prövades frågan om miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning.

Region Gotland har nu återigen lagt fram ett förslag till detaljplan där den enda skillnaden från tidigare är att samrådsredogörelserna för såväl samrådet om detaljplanen (2004) och samrådet för planprogrammet (2008) har bilagts. Däremot har ingen gemensam samrådsredogörelse upprättats. Detta medför en otydlighet eftersom planprogrammet anger att bebyggelse inte ska förläggas närmare än 100 m från klintkanten och det nu aktuella planförslaget utgör ett undantag från detta.

Detaljplanen har beretts i fel ordning, d.v.s. först gjordes ett plansamråd (2004) och sen ett togs ett planprogram fram för området (2008). Det normala förfarandet är att ett planprogram först tas fram för att ange intentionerna för kommande markanvändning inom ett begränsat geografiskt område. Därefter arbetas detaljplaner fram utifrån vad som fastställts i planprogrammet. Det föreliggande planförslaget baseras på ett samråd om detaljplan från 2004. Det har därmed gått åtta år mellan plansamråd och utställning av detaljplanen och däremellan har det antagits ett planprogram för området.

I utställningsskedet 2010 så angav Länsstyrelsen att det hade varit lämpligt att hålla ett nytt samråd kring planförslaget för att följa den gängse processen. Länsstyrelsen kvarstår vid denna bedömning. Länsstyrelsens rekommendation är att en ny planprocess genomförs enligt gällande regelverk utifrån det planprogram för området som antogs 2008. Om avsteg från planprogrammet görs bör detta tydligt motiveras. Planhandlingarna behöver också uppdateras då det hänvisar till den tidigare översiktsplanen" Vision 2010", denna är nu ersatt av en översiktsplan som antogs i juni 2010 " Bygg Gotland 2025" .

Samhällsbyggnads- Huvudsyftet med en gemensam samrådsredogörelse är att den i princip förvaltningen ska innehålla alla förslag och synpunkter som kommit fram under samrådets gång samt kommunens (regionens) motiverade ställningstagande till dessa. När samhällsbyggnadsförvaltningen nu på nytt lagt fram ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Hangvar Ire 1:188 har de synpunkter som inkommit vid skilda samråd redovisats fullständigt och därmed har också medborgarnas insyn och möjligheter att ta del av inkomna synpunkter tillgodosetts.

Den av region Gotland upprättade detaljplanen för del av Hangvar Ire 1:188 har vid två tidigare tillfällen (2000 och 2004) fått avslag på grund av att vatten- och avloppssituationen inte har gått att lösa. I avvaktan på denna lösning har regionen 2008 låtit upprätta ett planprogram för ett större område än det nu aktuella detaljplaneområdet. När samhällsbyggnadsförvaltningen nu går till utställning med planförslaget har detta delvis reviderats utifrån de riktlinjer som planprogrammet förespråkar. Utställningsförslaget följer de intentioner som anges i planprogrammet och har konkret även utvecklat de riktlinjer som omnämns där, t ex hur intrycket av småskaligheten i bebyggelsen ska säkerställas eller hur upplevelsen av byggnadens djupa placering på tomten ska säkerställas med de krav på tomtstorlekar som förutsätts.

Den föreslagna skyddszonen till klintkanten om 100 meter har beaktats då det med stor tydlighet framgår av den planillustration som återfinns i programförslaget att denna 100 meters gräns successivt kommer få en anpassning i planområdets sydöstra del, med syfte att tillkommande tomter ska ansluta till de befintliga som ligger inom denna del. En utbyggnad som för övrigt bygger på samma planidé som tidigare utbyggnadsområden från 1938-55 och som förordas i planprogrammet – tomterna läggs som ett nät över ett större område med skogen som sammanhållande tema.

Givetvis behöver planhandlingen referera till nu aktuellt planunderlag. En synpunkt som följaktligen kommer att beaktas.

Regionstyrelsen Regionstyrelsen hänvisar till tidigare beslut, KS § 66/2010, i samband 2012-10-22 med att ärendet behandlades under den förra utställningsfasen. Beslutet (U2) har föregåtts av följande yrkande: • Cecilia Nygren (MP) yrkade på att detaljplanen förändras på så sätt att bebyggelsen dras tillbaka i sydsydväst, in mot skogen, så att ett respektavstånd på 200 meter till klintkanten fås. • Åke Svensson (S) yrkade avslag på Cecilia Nygrens yrkande till förmån för ledningskontorets förslag. Ordförande ställde proposition på ledningskontorets förslag och Cecilia Nygrens yrkande och fann att ledningskontorets förslag vunnit bifall. Omröstning begärdes. JA för ledningskontorets förslag och NEJ för Cecilia Nygrens yrkande. 14 ledamöter röstade ja: Hanna Westerén (S), Lena Celion (M), Brittis Benzler (V), Leif Dahlby (S), Eric Martell (S), Bo Björkman (S), Anette Medbom (S, Eva Gahnström (C), Stefan Nypelius (C), Rolf Öström (M), Simon Härenstam (M), Lars Thomsson (C), Margareta Persson (M) och Åke Svensson (S). En ledamot röstade nej: Cecilia Nygren (MP). Ordförande fann att ledningskontorets förslag vunnit bifall.

I sitt tidigare beslut KS § 66/2010 tillstyrks planförslaget men planhandlingen bör kompletteras med text av innebörd att byggnaderna ska utformas och lokaliseras så att förutsättningarna för solenergi utnyttjas optimalt.

Samhällsbyggnads- Ovan önskemål kommer givetvis beaktas i samband med kommande förvaltningen bygglovgivning. Någon skrivelse om detta kommer dock inte att tillföras planbeskrivningen med anledning av att en dylik sådan notering (om en lokalisering för optimalt utnyttjande av solenergi) lätt kan ses som en förevändning för att få avverka stor mängd vegetation i området, vilket skulle motsäga intentionerna i planprogrammet om en utveckling av bebyggelse i skogsmiljö.

Markägare/Boende/Föreningar Majt Johansson Skrivanden vill protestera mot all föreslagen bebyggelse ovan den 2012-10-03 sydvästra klinten i Irevik. Anser att Irevikens klintkust är så unik, den (U3–ej sakägare) enda i sitt slag på Gotland och faktiskt i Sverige, och ser av den anledningen att den ska bevaras och skyddas mot all byggnation. Tycker att det bästa på sikt vore att införliva den södra klinten i Hall-Hangvarreservatet. Idag skyddar detta reservat den andra klinten 4

och tillsammans med Ireå som numera också är skyddad skulle ett utökat skydd för den södra klinten verkligen göra att Gotlands unika natur- och kulturvärden tas på allvar. Skrivanden önskar att den södra klinten skyddas i form av ett naturreservat så som Irevikens Vänner föreslagit i sin begäran till Länsstyrelsen.

Samhällsbyggnads- Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en utveckling inom området förvaltningen för detaljplanen, del av Hangvar Ire 1:188 (2) är möjlig utan att påtagligt skada natur- eller kulturvärden, och att ett tillbakadragande av bostäder in mot skogen och länsväg 149 bidrar till både en fortsatt god tillgänglighet för allmänheten och ett aktsamhetstagande gentemot omgivande landskap.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kan av den kopia för kännedom som inkommit till region Gotlands byggnadsnämnd konstatera att Irevikens Vänner för tredje gången har lämnat in en begäran om naturreservat för den sydvästra klinten i Ireviken på Gotland. Då detta är en separat process med egen lagstiftning och då samhällsbyggnadsförvaltningen kvarstår i sin bedömning att det förslagna planområdet lämpar sig väl för ny bebyggelse kommer planprocessen att fortgå. Naturligtvis kommer samhällbyggnadsförvaltningen att följa utvecklingen av de beslut som tas i frågan.

Lisbeth Hallgren Vill bestämt protestera mot den föreslagna bebyggelsen på det sydvästra 2012-10-03 berget. Om Ireviken ska få behålla sin upplevelse av natur och ostördhet (U4–ej sakägare) tål den inte en vidare exploatering. Vill uppmärksamma på att det kanske inte låter så farligt med ett 20-tal hus på det sydvästra bergsområdet för den oinvigde, men med tanke på tidigare exploateringsplaner med 80-talet hus längre ner på berget mot viken av samma markägare, är risken stor för ytterligare bebyggelse. Hänvisar till kommunens hållning, att där det redan är bebyggt kan man fortsätta att bygga, och att det då kallas utvidgning. Av den anledningen anser skrivanden att en exploatering inte bör komma till stånd. Då den föreslagna detaljplanen föreslår 2-planshus uppe på berget blir konsekvensen katastrofal om man ser till de naturvärden som kommer att förstöras i Ireviksområdet. Ireviken kännetecknas idag av en lågmäld skogsbebyggelse nere i dalen. Upplever att det sydvästra bergsområdet idag frekventeras av många, även året om och att det bästa skulle vara att införliva berget i Hall-Hangvarreservatet så som Irevikens Vänner föreslår.

Samhällsbyggnads- Utställningsförslaget bygger på de principer om vilka området har förvaltningen byggts ut på tidigare och på den strategi för utbyggnad som planprogrammet för Ireviksområdet förespråkar, det vill säga tomterna läggs som ett nät över ett större område med skogen som sammanhållande tema.

Med bestämmelse om minsta tomstorlek på 2100 kvm finns goda förutsättningar att bevara karaktären av naturtomt i området och bebyggelsen får också möjlighet att stöd i befintlig vegetation. Om skogen bevaras mellan husen kan en större frihet ges för husens utseende såväl som dess höjd. Detta skapar utrymme för variationer, individuella lösningar, arkitektoniska uttryck, och anpassning av bebyggelsen till naturmiljön på ett sådant att helheten inte går förlorad. 5

Och för att ny bebyggelse ska ges möjlighet att följa samma småskaliga struktur som befintlig har detaljplanen försetts med planbestämmelse om största byggnadsarea per fastighet 160 kvm, vilken kan fördelas enligt principen om maximal byggnadsarea 80 kvm per huskropp. Syftet med denna uppdelning i flera mindre byggnadsvolymer är just att säkerställa intrycket av småskalighet i området och en känsla av lågmäldhet. De tomter som vetter mot Ireviksvägen i norr och nordost är dessutom reglerade till en våning för att dessa inte ska bli alltför framträdande i sin placering. För övriga tomter görs bedömningen att två våningar är en för platsen godtagbar höjd. Se vidare under U3.

Jan & Ingela Tycker att planen för nybyggnationen ser bra ut men vill försäkra sig om Hedengrahn att Grottvägens sträckning inte görs om i framtiden från nuvarande 2012-10-04 infart vid Malmrooska grottan. (U5–sakägare)

Samhällsbyggnads- Den vägsträckning som avses ingår som vägmark i 1955-års förvaltningen byggnadsplan och styrs av de avtal och bestämmelser som är knutna till denna plan.

Kerstin Kjellin Skrivanden anser att föreslagen byggnation ovan klinten bör avslås och 2012-10-04 fredas som naturreservat enligt Irevikens Vänners begäran. (U6–ej sakägare) Motiveringen är att de negativa konsekvenserna som en byggnation skulle medföra inte är acceptabla. Det rörliga friluftslivet skulle hindras då allmänheten inte längre skulle ha tillträde till det natursköna området ovan klinten. Besökare och boende i området skulle vara förhindrade att fritt kunna använda området och vistas där uppe. Vedertagen motionsslinga sedan 50 år spolieras. Skog och förödande markskador uppstår då körväg måste iordningsställas för byggnation. Helhetsupplevelsen med de bägge storslagna klintformationerna på var sida om viken skulle bli kraftigt förändrade på ett negativt sätt med en byggnation ovan klintkanten.

Samhällsbyggnads- Flera befintliga fastigheter med tillhörande körvägar ligger redan idag i förvaltningen klintkantsområdet. Detta har varken förhindrat det rörliga friluftslivet från att ha tillgång till natursköna områden eller åsamkat skog och mark några förödande skador. Den föreslagna planen kommer heller inte att ändra dessa förutsättningar utan det kommer även fortsättningsvis vara möjligt att både fritt röra sig och uppehålla sig i området. Dessutom kommer vägstrukturen till stora delar att baseras på redan befintligt vägunderlag. Och för att säkerställa fri passage till klintområdet nordost om planområdet har en stig för allmänheten dragits igenom planområdets östra del, och syftet med detta är just att tillmötesgå det rörliga friluftslivet för att det med lätthet ska kunna gå att röra sig till och från området.

Planprogram för Ireviksområdet redovisar en möjlig utbyggnad i klintkantsområdet såväl på den västra som på den östra sidan av Ireviken, och fram till idag har den östra sidan kunnat bebyggas med ett flertal uthyrningsstugor i enlighet med programförslag. De bägge föreslagna områdena är placeringsmässigt varandras motsvarighet då dessa är förlagda på en höjd av ca 30 m ö.h. och med ett avstånd på ca 1 km från havslinjen. Se vidare U3. 6

Hans Peterson & Anser att planen är bristfällig då den inte tar ett långsiktigt ansvar för Anna Wahl vad denna bebyggelseutveckling kan komma att medföra. Varken i 2012-10-05 Visionsdokumentet, Vision 2010, eller i detaljplanen finns en översiktlig (U7–ej sakägare) analys av övriga möjligheter som finns till bebyggelseutveckling i området, såväl inom den aktuella fastigheten som i en framtida förtätning av befintlig bebyggelse i Iredalen samt även i Irevikens närområden mot inlandet. Regionen kommer i och med vatten- och avloppsdragningen att uppnå förutsättningar för en gynnsam bebyggelseutveckling som inte skadar Irevikens värdekärnor (Irevikens klintar, strand, Ireå och Hall-Hangvar reservatet). Det finns med andra ord goda förutsättningar att uppnå Visionsdokumentets intention med att få/uppnå en bebyggelseutveckling utan att klinten behöver exploateras. Skrivanden anser därför att denna detaljplan inte kan antas på följande grunder: · Redogörelse för vad denna nya bebyggelsetyp kommer att medföra för Irevikens naturvärden har inte gjorts. · Redogörelse saknas för vilka prejudicerande konsekvenser denna nya bebyggelseplats uppe på klinten kan innebära för vidare exploatering. · Den föreslagna planen upphäver länsstyrelsens rekommenderade skydd på 100 meter, vilket också är prejudicerande för en framtida bebyggelse. Redogörelse saknas · De kritiska synpunkter som inkommit i tidigare samråd har inte redovisats (vilket var anledningen till att den tidigare fastslagna planen upphävdes) har inte heller i detta samråd redovisats då samtliga synpunkter från 2010 saknas. · I och med att ingen miljökonsekvensbeskrivning har upprättats saknas ett nollalternativ som skulle påvisa följderna av att låta bli och exploatera Irevikens klintar.

Samhällsbyggnads- En bebyggelseutveckling för området med riktlinjer för hur man kan förvaltningen utveckla redan befintliga karaktärer i bebyggelsen och omgivande landskap vid ny- och tillbyggnad finns tydligt redovisad i planprogram för Ireviksområdet 2008. I detta program ges förslag till utveckling av bebyggelse i såväl Iredalen som strax ovan liggande områden. Både öster och väster därom. Även förslag för Irevikens närområden mot inlandet i höjd med Iregård finns redovisade i programmet.

Kombinationen stora tomtstorlekar (2100-3000 kvm) och en bebyggelse med uppdelning i volymer, ett uttryck som anspelar på befintligbebyggelse i skogsmiljö, är ett hänsynstagande och förhållningssätt både gentemot naturvärden och rådande bebyggelsestruktur. Avsikten är att den nya bebyggelsen ska upplevas väl integrerad i den struktur som råder i Ireviken för övrigt.

Naturmarken med tillhörande klintkantsområde nordväst om det föreslagna planområdet föreslås även fortsättningsvis utgöra naturmarksområde med möjlighet till ett aktivt och rörligt friluftsliv. Se vidare U6.

Ett skydd av klinten som omfattar markområdet intill 100 meter från klintkanten är ett förslag som omnämns i planprogram för 7

Ireviksområdet. Länsstyrelsen uppgav i sitt yttrande under programsamrådet att detta var en lämplig hantering och har så fortsatt gjort även vidare under planprocessen. Då avståndet anger ett önskvärt förhållningssätt och inte beskriver något upprättat formellt skydd har samhällsbyggnadsförvaltningen tidigare redogjort varför man i den östra delen av planområdet till viss del frångått detta förhållningssätt. Följande omnämns;

För att säkerställa såväl tillgänglighet till klint som ny bebyggelse har samhällsbyggnadsförvaltningen gjort vissa planjusteringar för detaljplanen utifrån de förslag som finns formulerade i planprogram för Ireviksområdet. Tyngdpunkten ligger vid att inte synliggöra bebyggelsen från omgivande vägsträckningar, samt att ge ett väl tilltaget rörelseutrymme >100 meter för allmänheten intill den mest attraktiva klintkanten i norr, med god förbindelse där man med lätthet kan röra sig till och från området. Bebyggelsen har dragits tillbaka från klintkanten åt syd/sydväst, dock ligger bebyggelsen i den sydöstra delen fortfarande inom den föreslagna 100m gränsen. Anledningen härtill är att tillkommande tomter ska ansluta till de befintliga tomter som ligger inom denna del. En utbyggnad ska bygga på samma planidé som tidigare utbyggnadsområden från 1938-55, vilket innebär att tomterna läggs som ett nät över ett större område med skogen som sammanhållande tema. Att denna skyddszon successivt får en anpassning i planområdets sydöstra del framgår även tydligt av den planillustration som återfinns i programförslaget. För att säkerställa tillgängligheten har en allmän gångpassage kommit att avsättas inom denna del av planen.

Då Mark- och miljödomstolen i tidigare domslut 2012-02-17 upphävt detaljplanen bland annat på grund av brister i samrådsredogörelsen har region Gotland nu återupptagit planprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under perioden 10 september t o m

8 oktober 2012 haft en förnyad utställning där en gemensam samrådsredogörelse redovisats. Förslaget har ställts ut enligt plan- och bygglagen för granskning innan antagande. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill dock uppmärksamma skrivanden på att denna redogörelse 5 kap 21 § ÄPBL endast avser samrådsfasen i planprocessen. Utlåtande över yttranden och synpunkter som inkommit under utställningstiden är nästkommande steg i denna process. Och som en konsekvens av Mark- och miljödomstolens upphävande görs därför en förnyad utställning med ett – efter utställningstiden – förnyat utlåtande där detaljplanen slutligen antas av regionfullmäktige. Se vidare under U1.

Planen för del av Hangvar Ire 1:188 bedöms inte kräva miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detaljplanearbetet påbörjades för ca 10 år sedan. Då gjordes även en behovsbedömning om MKB. Samråd med planförslaget har genomförts 2000-03-08 och med ett reviderat förslag 2004-01-20, med MKB. Den förändrade bedömningen om miljöpåverkan vid genomförande av planen beror helt på de 8

förändrade förutsättningar och förändrad risk för påverkan på Ireåns vattenmiljö, som följer av att planområdet ansluts till kommunalt VA- system. Samråd om denna bedömning har genomförts med länsstyrelsen, enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §.

Sonia Huhn Vill uppmärksamma att det föreligger en begäran om naturreservat för 2012-10-05 sydvästra klinten i Ireviken, vilken ännu inte är behandlad och besvarad (U8–ej sakägare) av myndigheten. Då begäran om naturreservat bl.a. omfattar det område som nämnda detaljplan gäller anser skrivanden att detaljplanen inte kan behandlas förrän svar från Länsstyrelsen har erhållits. Godkänns området som naturreservat kan området inte bebyggas och dessa ärenden bör behandlas i rätt ordning. Om Länsstyrelsen avslår begäran och området kan bebyggas har skrivanden fölande allmänna synpunkter: · Avståndet till klinten måste vara minst 100 meter överallt. Som det ser ut nu är avståndet på några ställen kortare. · Endast enplanshus bör byggas, då tvåplanshus stör miljön

Samhällsbyggnads- Se svar under U3, U4 och U7. förvaltningen

Björn Runeborg Anser att en bebyggelse ovanpå Grottan är att likna vid ett helgerån, som 2012-10-05 kommer att förfula och vulgarisera en vacker klintnatur och som – om (U9–ej sakägare) den kommer till stånd – omedelbart kommer sänka värdet på intilliggande fastigheter. Skulle en sådan bebyggelse sedan användas som argument för en fortsatt utbyggnad på och inte nedanför den oskyddade sydvästra klinten kommer en liknande värdeminskning säkert att drabba alla fastigheter i viken. Skrivanden begär därför att det fortsatta planarbetet inriktas på bebyggelse långt från klintkanterna, varför inte med en 200-metersgräns, som lär tillämpas i Lickershamn.

Samhällsbyggnads- Just av den anledningen att Malmrooska grottan utgör en blickpunkt förvaltningen och är en landskaplig upplevelseplats har området mot denna attraktiva klintkant getts ett väl tilltaget rörelseutrymme >100 meter, med att man med lätthet ska kunna röra sig till och från området. Avståndet bidrar också till att inte synliggöra bebyggelsen från omgivande vägsträckningar. I planprogram för Ireviksområdet föreslås naturmarken nordväst om planorådet även fortsättningsvis utgöra naturmarksområde, med möjlighet till ett attraktivt och rörligt friluftsliv.

Petra Lusth Skrivanden uppger, trots att Mark- och miljödomstolen tidigare i år Brambeck upphävt nämnda detaljplan bl.a. för bristfällig samrådsredogörelse, och 2012-10-05 region Gotland i våras därför backade i processen och nu gör en ny ( U10–sakägare) utställning, så redovisas nu inte några av de synpunkter som skrivanden inkom med redan 2010-03-26. Tidigare inlämnade synpunkter vidhålls.

Är inte förtjust i att det byggs i direkt anslutning till sin tomt. Kräver att bebyggelsen flyttas bakåt och inåt så att den inte stör skrivanden eller syns på klintkanten. Tycker också att det är märkligt att det godkänns två våningar på husen, då bebyggelsen i Ireviken mestadels är enplanshus som på ett mycket diskret sätt smälter in i naturen. Vill också att samhällsbyggnadsförvaltningen ger ett tydligt och bindande svar att detta bygge inte leder till att fler tomter och hus skapas runt 9

klinten och den skrivandes fastighet. Framhåller att denna fråga ställts tidigare och att skrivanden varken erhållit respons eller svar.

Av ovanstående skäl kan skrivanden inte heller denna gång godkänna förslaget till detaljplan.

Samhällsbyggnads- Den åtgärd som vidtagits för att dölja bebyggelsen från att vara synlig, förvaltningen framförallt från omgivande vägsträckningar, är att husen i denna främre del begränsats till att omfatta endast en våning. För övriga tomter görs bedömningen att två våningar är en för platsen godtagbar höjd, och där även tomternas placering är lämplig i förhållande till skrivandens tomt, då dessa följer den princip om vilket området har byggts ut på tidigare. Se även U7.

Planprogram för Ireviksområdet ska vara vägledande för den framtida markanvändningen. I detta program föreslås naturmarken nordväst om planområdet även fortsättningsvis utgöra naturmarksområde med möjligheter till aktivt och rörligt friluftsliv. Någon möjlighet att genom detaljplan för del av fastigheten Hangvar 1:188 förbjuda åtgärder inom angränsande markområden finns emellertid inte. Ett beslut om att anta en detaljplan rent generellt kan endast omfatta det område detaljplanen avser att reglera.

Eva & Sven Anser att förslaget om byggnation ovan klinten ska avslås och att Bjersander (Rune området fredas som naturreservat enligt Irevikens Vänners begäran. Bjersander & Inga Lena Söderlund) 2012-10-07 ( U11–ej sakägare)

Samhällsbyggnads- För svar, se U3. förvaltningen

Fam. Jan Meddelar att familjen enats om att hjälpa till att stoppa föreslagna Holmqvist byggnation ovan klinten. Skrivandena stödjer helt Irevikens Vänners 2012-10-07 begäran. Har diskuterat för- och nackdelar. Nackdelarna överväger för ( U12–ej sakägare) många fler – och framförallt för naturen – än fördelarna för någon enstaka. Det mest naturliga vore att införliva även den södra klinten i naturreservatet.

Samhällsbyggnads- För svar, se U3. förvaltningen

Ann Katrin & Per Skivanden åberopar de sakargument gällande tillämpningen av Branting miljöbalken som framfördes till byggnadsnämnden i tidigare skrivelse 2012-10-07 daterad den 22 mars 2010 gällande samma detaljplan och hänvisar ( U13–ej sakägare) således till nämnda skrivelse. I sitt tidigare anförande på 7 sidor + bilaga daterat 2010-03-23 hänvisar skrivanden i sin inledning, punkt 1. till det förvånande faktum att kommunen väljer att lägga fram förslag till detaljplan i ett kustnära område innan den utlovade kustzonsplaneringen, som omnämns i översiktsplanen Bygg Gotland är färdig. Detta med tanke på att en detaljplan i området med all sannolikhet kommer att åtföljas av fler propåer från markägare om detaljplaner och bygglov på den vidsträckta 10 klinten mot havet, varvid den första detaljplanen då riskerar att bli utgångspunkt och prejudikat för de följande. Vidare framhäver skrivanden i sin skrivelse under punkt 3. att detaljplanen strider mot 4 kap. 1, 2 och 4 §§ miljöbalken dels genom att den tillåter ny bebyggelse i form av permanentbostäder inom ett tidigare helt obebyggt område uppe på klinten inom ett skyddat område som omfattas av riksintresse, dels genom att det aktuella området är på en sådan nivåskillnad i naturen att det inte kan ses som en komplettering till befintligt fritidshusområde i dalen, varför den nya bebyggelsen – även om den skulle komma att utgöras av fritidshus – inte kan ses som en naturlig avrundning och dels genom att ingreppet i miljön kommer att påtagligt skada områdets naturvärde, eftersom det leder till en permanent negativ inverkan på hela områdets karaktär och därmed både förstör naturupplevelsen i området och försvårar det rörliga friluftlivet. Under punkten nämns också att det av kartan till detaljplanen framgår att flertalet av de föreslagna tomterna kommer att vara närmare klintkanten än den föreslagna gränsen för bebyggelse om 100 m., vilket självklart leder till att avverkning av träd och annan vegetation kommer att ske i närheten av klintkanten i syfte att åstadkomma havsutsikt. Kan till sin förvåning dessutom konstatera, att på två av de inritade tomterna är det inte ens möjligt att bygga 100m från klintkanten då det helt enkelt inte finns plats, utan på dessa tomter kommer husen närmare klintkanten.(Hänvisar till bif. karta där 100 m gränsen har markerats med röd linje). Skrivanden anser vidare i sin tidigare skrivelse under punkt 4. att kommunen (regionen) är skyldig att göra en miljöbedömning och att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Hänvisar i sitt yttrande till lagstiftningen både i miljöbalken och plan & bygglagen.

Utöver ovan nämnda vill skrivanden även framföra synpunkter gällande naturreservatet Ireå samt brister i samrådsförfarandet. Följande omnämns: Vid bedömningen av det aktuella områdets betydelse ur ett miljöperspektiv måste även beaktas att Ireå med omgivande mark har blivit naturreservat genom regeringens beslut den 24 maj 2012 (dnr M2010/3865/Ma/M). Således finns det numera dels ett naturreservat i Ireviken, dels ett annat naturreservat som angränsar till Ireviken, Hall- Hangvarreservatet. Dessa omständigheter anser vi har stor betydelse och vi vill att byggnadsnämnden och regionfullmäktige ser på Ireviken i sin helhet och därvid betraktar den för detaljplanen aktuella delen av den sydvästra klinten som en del i det unika natursammanhang som utgör storheten med Ireviken, dvs. att Ireviken omges av orörda klintlandskap på båda sidor av havsviken, klinter som sträcker sig från havet in över land.

Att förstöra denna för Gotland och Sverige unika plats genom att tillåta villabyggnation på mark i nära anslutning till kanten av inlandsklinten, synlig för omgivningen, är inte rimligt då det samtidigt finns gott om mark på samma fastighet där byggnation kan ske utan att den blir synlig i området vid klintkanten. Skrivanden förordar således att byggnationsområdet förläggs på sådant håll från området vid klintkanten att den inte blir synlig från omgivningen kring klintkanten, bl.a. Ireviksvägen. Skrivanden vill vidare framhålla att det fortfarande föreligger brister i samrådsförfarandet. Kan konstatera att synpunkterna vid det senaste samrådsförfarandet gällande detaljplanförslaget daterat 11

den 10 februari 2010 helt saknas i de nu aktuella samrådsredogörelserna som i september 2012 presenteras till detaljplanen på www.gotland.se (redogörelserna som lämnas avser endast synpunkter inkomna 2004 och 2008). Det framgår av 5 kap. 21 § plan- och bygglagen (1987:10) att de synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna ska redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. Därför ska självklart även samtliga synpunkter som framfördes 2010 redovisas.

Samhällsbyggnads- Punkt 1. Strategin för regionens kustzonsplanering är att under förvaltningen planperioden 2010-2025 ha genomfört en översiktlig planering för hela Gotlands kust. Beroende på den typ av avvägning som ska göras kan detta ske på två sätt. Fördjupad översiktsplan eller planprogram . För Ireviksområdet finns ett planprogram framtaget och godkänt 2008. Detta planprogram ska ligga till grund för kommande detaljplaneläggning och bygglovgivning. Planprogrammet föreslår två utbyggnadsområden varav det ena är det aktuella detaljplaneområdet och det andra, ett område lokaliserat till Ireviksdalen öster om Ireå. Ytterligare utbyggnad i anslutning till den nu aktuella planen är inte föreslagen. Istället betonas naturmarken nordväst om det aktuella detaljplaneområdet även fortsättningsvis utgöra naturmarksområde, med möjlighet till ett aktivt och rörligt friluftsliv. Punkt 3. Området för den föreslagna detaljplanen, del av Hangvar Ire 1:188 (2) omfattas inte av några specifika riksintressen ( undantaget att hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap 2 §, miljöbalken (MB) jämlikt 4 kap 1 § MB). De bevarandeintressen som länsstyrelsen har till uppgift att bevaka redovisas i planprogram för Ireviksområdet. Kompletteringsbegreppet är en avvägning gentemot riksintressena, och avser endast fritidsbebyggelse. Planens syfte är att möjliggöra för såväl permanent- som fritidsboende. Se vidare under U7. Punkt 4. Se svar under U7. För övriga svar se U1, U6 och U7.

Thomas Karlsson Vill påpeka att talan inte görs i egen sak då skrivanden f.n. inte vistas 2012-10-07 ofta i Ireviken. Är dock väl bekant med området och dess kvalitéer då ( U14–ej sakägare) skrivanden i flera år bedrivit botaniska undersökningar där. Anser att förslagen bebyggelse på och sydväst om klinten inte bör komma till stånd och att hällmarkerna och våtmarkerna söder om Ireviken bör behållas obebyggda. Detta på grund av; · dess artrika och biotoprika ursprungliga natur · att det är ett sammanhängande, stort och föga kulturpåverkat område · sina kvaliteter som strövområde för sommarboende och gästande · att bebyggelse i detta utsatta läge förstör det storslagna visuella intrycket av hela Ireviken · att exploateringen kräver tillfartsvägar som innebär ytterligare ingrepp · att den öppnar upp för kommande utvidgningar av det berörda området Anser också att en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas för området och att den ligger till grund för en förnyad bedömning av ärendet.

Samhällsbyggnads- Se svar under U6 och U7. förvaltningen

Irevikens vänner Skrivelsen överensstämmer till sitt innehåll med den för U13, dock med 2012-10-07 tillägg om att Länsstyrelsen i Gotlands län för närvarande utreder ett ( U15) ärende om naturreservatsbildande för sydvästra klinten i Ireviken, inom vilket område den här för detaljplanen aktuella delen av fastigheten Hangvar Ire 1:188 ingår (Länsstyrelsen dnr:2242-2012-1 2012-07-18) .

Samhällsbyggnads- För sistnämnda synpunkt se U3. För övriga bemötanden sker hänvisning förvaltningen till U13.

Katarina Sjöblom Undertecknad finner det fortsatt märkligt att man gör bedömningen att 2012-10-07 en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras i ärendet. ( U16–ej sakägare) Motiveringen att VA löses genom anslutning till kommunalt VA-nät känns inte tillräcklig. Man kan anta att nybyggnationen på 20 stycken tomter (vilket dessutom är 4 fler än i ursprungligt planförslag) kommer att ha även annan typ av miljöpåverkan än sådan som direkt skulle kunna hänvisas till VA-frågan.

Samhällsbyggnads- Samhällsbyggnadsförvaltningen kvarstår i sin bedömning vad gäller förvaltningen miljökonsekvensbeskrivning för området och hänvisar till svar under U7.

Ewa Eneqvist Vill protestera mot den planerade bebyggelsen ovan klinten i Irevik 2012-10-08 bland annat med motiveringen att en sådan kommer förstöra hela vår ( U17–ej sakägare) vackra ö. Vi kan inte och får inte bara exploatera. Vem vill bo och besöka Gotland om det bara består av moderna hus med vacker utsikt. Låt våra barn och barnbarn med alla efterkommande få uppleva samma fina natur och allt det vackra med Gotland som vi fått.

Samhällsbyggnads- För svar, se under U3. förvaltningen

Naturskydds- Naturskyddsföreningen anger sammanfattningsvis i sin skrivelse att de föreningen, synpunkter som omnämns av föreningen gällande naturvärden, friluftsliv Gotlands län och strandskydd behöver vägas in av regionen vid bedömning av 2012-10-08 lämpligheten för den föreslagna exploateringen. Skrivanden hänvisar ( U18) under rubriken naturvärden till att det i 4 kap. 1-2 §§ Miljöbalken anges att Gotland är ett område, som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, i sin helhet omfattas av riksintresse, vilket innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur och inte möter något hinder enligt 2-8 §§. Det innebär att regionen är skyldig att beakta natur- och kulturvärdena i området, och måste ge naturvärdet företräde i en konkurrenssituation mellan exploateringsintresset och intresset av att bevara naturen. Regionen ska också utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. Regionen måste därmed göra en miljökonsekvensbeskrivning – M KB – vilket är en förutsättning vid exploateringar inom känsliga och värdefulla naturområden. En sådan MKB ska också utreda alternativa placeringar. Skrivanden menar att i detta fall finns det sådana. Förslagsvis kan man flytta den planerade bebyggelsen ännu längre från inlandsklinten (300-500m). Närheten till den skyddade Ireåns naturreservat är också av betydelse för 13

områdets helhet och måste tas med i detaljplaneringen, liksom naturreservatet Hall-Hangvar. Länsstyrelsen i Gotlands län utreder dessutom ett ärende om naturreservatsbildande för sydvästra klinten i Ireviken, inom vilket område den här för detaljplanen aktuella delen av fastigheten Hangvar Ire 1:188 ingår (Länsstyrelsens dnr: 2242-2012-1 2012-07-18) . Det ärendet måste avvaktas. Under rubriken friluftsliv hänvisar skrivanden att region Gotland i sitt förslag till översiktsplan 2010-2025 har lyft fram att man vill ge friluftslivet ytterligare ett fullgott skydd. Dessutom framhåller regionen att utvecklingen i kustzonen måste ske utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Det innebär att de grundläggande natur- och kulturvärdena inte försvinner och det rörliga friluftslivet inte hindras av enskilda intressen, samt att kustzonen, som är en av Gotlands största resurser, måste vårdas för kommande generationer och inte ska förbrukas (sid. 28 och 90 i dokumentet Bygg Gotland). Under rubriken strandskydd anser föreningen att regionen inte kan anta detta förslag till detaljplan i ett kustnära område innan hela kustzonsplaneringen är färdig. Föreningen anser slutligen att samrådsyttrandena även denna gång är bristfälliga. De synpunkter som har lämnats till byggnadsnämnden gällande detaljplaneförslaget den 10 februari 2010 saknas i de nu aktuella redogörelserna för samråd, som i september 2012 presenteras till detaljplanen på www.gotland.se (redogörelserna avser endast synpunkter inkomna 2004 och 2008).

Samhällsbyggnads- Närområdet hyser stora naturvärden och såväl norr som öster om förvaltningen planområdet finns riksintresseområde för naturmiljö, kulturmiljö och det rörliga friluftslivet. Dock omfattas det aktuella markområdet ej av dessa riksintressen. De generella riksintressena omfattande hela Gotland som stadgas i 4 kapitlet 1-2 §§ miljöbalken bedöms inte påtagligt skadas av åtgärden. För vidare svar se U3 och U7. För att värna om det rörliga friluftslivet och för att säkerställa fri passage till klintområdet har en stig för allmänheten dragits igenom planområdets östra del. Se även vidare under U7. För övriga svar se U7 och U13.

Gunnar de Freitas Anser att de klintnära områdena ska lämnas oexploaterade till förmån för & Anne-Marie rika naturupplevelser och fortsatt aktivt och rörligt friluftsliv. Detta med Holmen anledning av att dessa naturvärden är av riksintresse och att Ireviken 2012-10-08 intar en särställning som unikt område i Gotlands, och även Sveriges ( U19–sakägare) kustnatur. Vill också påtala att det med stor tydlighet framgår att den föreslagna 100 meters gränsen inte har beaktats. Undrar hur man i detaljplanen kan syfta till att säkerställa intrycket av småskalighet i området då man tillåter: · ny bebyggelse i form av permanentbostäder inom ett tidigare helt obebyggt område på klinten. · att det aktuella området är på en sådan nivåskillnad i naturen att det inte kan ses som en komplettering till befintligt fritidshusområde i dalen.

Påpekar vidare att Länstyrelsen i Gotlands län för närvarande utreder ett ärende om naturreservatsbildande för sydvästra klinten i Ireviken, inom vilken den här för detaljplanen aktuella delen av fastigheten Hangvar Ire 1:188 ing å r. Även att Ireå med omgivande mark genom regeringens beslut den 24 maj 2012 blev naturreservat. 14

Anser att samrådsredogörelsen för den aktuella detaljplanen även denna gång är bristfällig och att den måste kompletteras med de synpunkter som lämnades 2010 på förslaget till detaljplan samt att redogörelsen avseende synpunkterna som inkom 2008 måste kompletteras på så sätt att samtliga synpunkter från var och en redovisas, för att uppfylla kraven som ställs i 5 kap. 21 § plan- och bygglagen. Således måste ett nytt samrådsförfarande ske med en fullständig samrådsredogörelse presenterad. Anser slutligen att en miljöbedömning med en MKB bör göras, eftersom planen kommer att medföra stora ingrepp i den tidigare helt orörda klintmarken.

Samhällsbyggnads- Det aktuella markområdet omfattas varken av riksintresse för naturmiljö, förvaltningen kulturmiljö eller rörligt friluftsliv. De generella riksintressena omfattande hela Gotland som stadgas i 4 kapitlet 1-2 §§ miljöbalken bedöms inte påtagligt skadas av åtgärden. Region Gotland med samhällsbyggnadsförvaltningen har trots detta velat tillgodose allmänhetens behov. Dels genom att säkerställa fri passage till klintområdet genom den stig för allmänheten som dragits igenom planområdets östra del och dels genom att ge ett väl tilltaget rörelseutrymme >100 meter för allmänheten intill den mest attraktiva klintkanten i norr. Detta med god förbindelse och där det med lätthet går att röra sig till och från området. Idag ligger flera befintliga fastigheter i klintkantsområdet, bland annat den skrivandes fastighet. Av den karta för programförslag som redovisas i planprogram för Ireviksområdet 2008 framgår tydligt att ny bebyggelse kommer ansluta såväl till befintlig fritidsbebyggelse i nordväst som till den skrivandes fastighet i sydost. Av den grundkarta över del av Hangvar Ire 1:188 som utgjort utställningsexemplar Dnr: 83027 framgår att höjdkurvorna för området ligger inom ett intervall från 30 m ö.h. vid den skrivandes fastighet i sydost till 25 m ö.h. vid befintlig fritidsbebyggelse i nordväst. Således ligger det aktuella planområdet på samma nivåskillnad som redan befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse har för avsikt att komplettera både befintligt fritidshusbebyggelse i nordväst och befintlig torpbebyggelse i sydost. Angående samrådsredogörelsen för planprogram för Ireviksområdet 2008 så har en sådan upprättats 2008-10-29. Samrådsredogörelsen redogör för samtliga inkomna synpunkter och innehåller sammanlagt 40 yttranden. Enligt 5 kapitlet 18 § 3 st ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om bland annat sammanhållande bebyggelse i detaljplan innebär betydande miljöpåverkan. Sett utifrån det faktum att inga riksintressen påverkas och att avloppsfrågan får sin lösning genom kommunal anslutning så är bedömningen att detaljplanen inte innebär en sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Samråd om denna bedömning har genomförts med länsstyrelsen, enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 6 §. För övriga svar se under U3 och U7.

Michael Eyre & Skrivelsen är identisk med den för U19. Cecilia Schantz Eyre 2012-10-08 (U20–ej sakägare)

Samhällsbyggnads- För samtliga bemötanden sker hänvisning till U19. förvaltningen

Gotlands Museum Gotlands Museum konstaterar att det idag ca 100 år efter starten av 2012-10-08 utveckling i fritidshusområdet inte finns några byggnader uppe på (U21) klinten och att detaljplaneförslaget nu spränger denna långa kontinuitet i bebyggelsemönstret. Av den anledningen anser därför Gotlands Museum att planen inte ska genomföras. Och hänvisar till följande: · Förslaget bryter mot områdets bebyggelsestruktur · Förslaget innebär en exploateringsidé, som tär på områdets höga naturvärden där klintarna utgör en viktig faktor. · Enligt Godands Museum är det svårt att se att de allmänna intressena tillgodosetts i förslaget med tanke på klinternas betydelse för det rörliga friluftslivet.

Samhällsbyggnads- Utställningsförslaget bygger på de principer om vilka området har förvaltningen byggts ut på tidigare och på den strategi för utbyggnad som planprogrammet för Ireviksområdet 2008 förespråkar, det vill säga tomterna läggs som ett nät över ett större område med skogen som sammanhållande tema. För vidare svar se U3 och U19.

Thomas Ställer sig positiva till att det byggs på omnämnda fastighet. Vill dock Hellenberg & påpeka att det är 14 fastighetsägare som har påbörjat projektering av en Magnus Bolin vindkraftspark söder om denna fastighet. Området är sanktionerat för 2012-10-08 vindbruk sedan tidigare. Området ligger mellan Stenkyrka och Ire, på (U22–ej sakägare) det hällmarksområde som finns där. Skrivandena har hela tiden varit medvetna om att fastighetsägaren vill bygga på denna fastighet, och fastighetsägaren har även påtalat detta. Är helt övertygade om att det går att förena kvalitetsboende, med lantbruk/energi produktion på landsbygden.

Samhällsbyggnads- Enligt Bygg Gotland: Översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025, förvaltningen utgör det aktuella området som skrivanden hänvisar till ett område med vindbruk som ej bör generationsväxlas. Området pekas också ut som ett bedömningsområde för militär luftfart där försvarsmakten kan komma att ha synpunkter på vindbruk, främst i form av höjdbegränsningar. Oavsett ovan nämnda gäller de riktlinjer för vindbruk som detta planeringsunderlag förespråkar. Utgångspunkten är 2000 meter mellan vindkraftverk och samlad bebyggelse eller detaljplaner för bostadsbebyggelse.

Harry Kårsjö Vill framföra sin protest mot ytterligare utbyggnad på klintområdet. 2012-10-09 Anser att området har stora promenad- och rekreationsvärden och att det (U23–ej sakägare) är oacceptabelt att förstöra detta genom ny bebyggelse. Tycker också att det bästa för både människor och natur vore att för framtiden ge klinten ett erforderligt skydd mot byggnation så att den relativa orördheten kan få vara kvar.

Samhällsbyggnads- För svar, se U3. förvaltningen Ingrid Fransson I sitt anförande på 6 sidor hänvisar skrivanden till att Ireviken idag är 2012-10-10 den enda sammanhängande kustklinten/inlandsklinten som inte har (U24–ej sakägare) någon bebyggelse ovan klintkanten. Och mot bakgrund av detta bör 16 heller ingen ny bebyggelse godkännas som kan karaktäriseras som klintbebyggelse. Skrivanden redogör i sin skrivelse en rad argument som talar för denna sak. Bland annat omnämns det som förvånansvärt att regionen väljer att lägga fram ett förslag till detaljplan i ett kustnära område som strider mot vad regionen själv har beslutat med hänvisning till att regionen i sitt fördjupade planarbete med framförallt kustzonen kommer att analysera riksintresset för friluftslivet ytterligare och att detta kommer att ges ett fullgott skydd. Det är därför mycket angeläget att regionen utreder hela klintområdets betydelse ur perspektivet skyddsvärt område och riksintresse i miljöbalkens mening, innan ett första exploateringsskede tillåts starta och därför bör resultatet av kustzonsplaneringen inväntas. Vill i sammanhanget uppmärksamma regionen på att Länsstyrelsen för närvarande utreder ett ärende om naturreservatsbildande för sydvästra klinten i Ireviken inom vilket område den aktuella detaljplanen ingår. (Länsstyrelsens dnr: 2242-2012- 07-18) . Med anledning av att det i förslaget till detaljplan hänvisas till att Ireviken, enligt Bygg Gotland, är ett utvecklingsbart område vill skrivanden nämna att det under de senaste åren redan skett en stor bebyggelseutveckling i Ireviken och dess omgivningar. Ett vandrarhem med drygt 100 bäddplatser samt att ytterligare bebyggelse planeras kring Ire Gård. Detta har gjorts utan att omistliga natur- och kulturvärden ödelagts och de orörda klintarna har bevarats.

Skrivanden tycker fortsatt att det är anmärkningsvärt att samrådsredogörelsen för den aktuella detaljplanen även denna gång är bristfällig och att samtliga synpunkter från allmänhet, föreningar och myndigheter som inlämnats 2010 nu saknas och att ett nytt samrådsförfarande således måste ske med en fullständig samrådsredogörelse presenterad. Tycker också att samrådsredogörelsen från år 2000 vilken refereras till i det nu upprättade planhandlingarna saknas. Även att redogörelsen från 2008 endast utgörs av korta sammanfattningar som inte objektivt redovisar samtliga synpunkter från vart och en av de inkomna synpunkterna. Anser vidare att detaljplanen strider mot miljöbalken 4 kapitlet 1, 2 och 4 §§ miljöbalken med motivering att natur- och kulturvärdena ska ges företräde i konkurrenssituationen mellan exploateringsintresset och intresset av att bevara naturen. Men även att området är kustnära varför också bestämmelserna i 4 § blir tillämpliga. Tillägger att det här är fråga om bebyggelse inom ett helt nytt område och på en helt annan marknivå än den befintliga och att det därför inte kan ses som en komplettering till befintlig bebyggelse. Påpekar också att det är märkligt att flertalet av de föreslagna tomtgränserna kommer vara närmare klintkanten än den föreslagna skyddsgränsen på 100 meter.

Skrivanden anser vidare att det följer av miljöbalkens lagstiftning att kommunen är skyldig att göra en miljöbedömning och att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Anser således att kommunen inte kan fastställa detaljplanen förrän en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och varit föremål för samråd.

Samhällsbyggnads- Idag ligger flera befintliga fastigheter i klintkantsområdet och som en förvaltningen konsekvens av detta redovisar planprogram för Ireviksområdet 2008 en möjlig utbyggnad i klintkantsområdet såväl på den västra som på den östra sidan av Ireviken. Fram till idag har den östra sidan kunnat bebyggas med ett flertal uthyrningsstugor i enlighet med programförslag. De bägge föreslagna områdena är placeringsmässigt varandras motsvarighet då dessa är förlagda på en höjd av ca 30 m ö.h. och med ett avstånd av ca 1 km från havslinjen. De båda utbyggnadsområdena skiljer sig dock åt vad gäller markslag. Området på den östra sidan består idag av en välhävdad hagmark. Täckningsgraden i träd- och buskskikt är 0-25%. Området i väster däremot består av en igenvuxen skogsmark. Ett område som emellertid utgjort utmark tidigare och som därmed också haft en starkt reducerad skogstillväxt på grund av det betestryck som funnits. Förutsättningarna för uppförandet av ny bebyggelse skiljer sig således åt för de två områdena och ur landskapsbildssynpunkt är en placering av byggnader i den öppna omgivningen som den östra sidan erbjuder långt mer känslig än motsvarande placering på den västra sidan. Dessutom ligger det utpekade området i den östra delen endast 50 meter från Hall-Hangvar reservatet, tillika Natura 2000 område.

Trots dessa förutsättningar har en utbyggnad kunnat ske i detta område och det är glädjande att skrivanden kan konstatera att denna utbyggnad har skett utan att omistliga natur- och kulturvärden ödelagts och att de orörda klintarna har bevarats. Samhällsbyggnadsförvaltningen är med detta övertygad om att en utbyggnad även kommer kunna ske på den västra sidan utan att dessa värden på något sätt förbrukas. Angående samrådsredogörelsen för det aktuella utställningsförslaget avser detta endast att redovisa senast genomförda samrådsförslag från 2004.

För övriga bemötanden sker hänvisning till U1, U7, U13 och U19.

Michael, Daniel & Skrivanden anser att samrådsredogörelsen för den aktuella detaljplanen, Naomi Seid trots domstolsförordnande, är bristfällig och att den måste kompletteras 2012-10-11 med de synpunkter som lämnades 2010 på förslaget till detaljplan för att (U25–ej sakägare) uppfylla kraven som ställs i 5 kap. 21 § plan- och bygglagen. Således måste ett nytt samrådsförfarande ske med en fullständig samrådsredogörelse presenterad. Anser vidare att det av 6 kapitlet 3 § Miljöbalken följer att regionen är förpliktad att göra en miljöbedömning och att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Konstaterar således att regionen inte kan fastställa detaljplanen förrän en miljökonsekvens- beskrivning har upprättats och varit föremål för samråd.

Samhällsbyggnads- För svar, se U1, U7 och U19. förvaltningen Per Andersson Skrivelsen överensstämmer till sitt innehåll med den för U6. 2012-10-22 (U26–ej sakägare)

Samhällsbyggnads- För svar se U6 och vidare U3. förvaltningen

Visby 2013-05-08

Ann Sofi Lindskog Niclas Fredriksson avdelningschef landskapsarkitekt

:•: CD m o "n S? X) o d •:• m T3 c :•: O lj« l M l <2 m 2. 8 SS- *. o. I s- i- § O) I ml s Ii • S? W S fl * o £ s- Ill s S* < = O lä al il O

i il sfi lm -s t? 3 CA a * m *»<-