kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala bildsten vägsträckning konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild riksintresse röse dokume ntation folkligt pippi långstrump wallins färg fide arkiv sigillvård mångfald vikingatid sork identitet folkminne hemse inventering tvåmänning demokrati öjamadon na mångfald stensättning berättande grönytor fröjel rauk kalkbruk vision intresse medeltidsvecka mästerby röse släktforskning bevara utveckling handlingsplan miljömål vägstr planärende modernism ängesvård bruk kulturförmedlare hemse ala Kulturreservatsbildande vårdplan brandskattning varpa stadsbild kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala mötesplats Förstudie 2004 vägsträckning konstmuseum delge mötesplats fårö uppdrag bruk helhetssyn blåstång särart vård forskning industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning matkultur turism arv kunskapsuppbyggnad alva dricku modern berika stenkumla kogg ruinvård livsmiljö ala sojde vägsträckning ruin konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild vision tradition riksintresse röse alva dokumentation folkligt antikvarie pippi långstrump wallins färg ruin odlingsland vikingatid sork vård identitet ärende folkminne hemse arkitektur inventering tvåmänning världsarv öjamadonna stensättning fiskeläge berättande grönytor fröjel gutamål kalkbruk dös änge samällighet samverkan ringmur medeltidsvecka mästerby kyrka släktforskning utveckling arv plan handlingsplan miljömål reservat modernism ängesvård golfbana kulturförmedlare hemse framtid brandskattning varpa berättande kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala ljuset politikervecka vägsträckning konstmuseum mötesplats fårö uppdrag röse helhetssyn blåstång särart ärende industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning samtid vägsträckning samtid mötesplats Gotlands Kulturarvsråd fårö uppdrag pilgrimsled identitet stadsbild riksintresse röse dokumentation bevara folkligt pippi långstrump wallins färg sork tillgänglighet mångfald berätta vikingatid konstmuseum historia kulturlandskap resultat rauk kalkbruk medeltidsvecka mästerby FÖRORD Förstudien ska fungera som ett underlag för fortsatt diskussion i kring kulturreservatsbildande i länet. Reservatsbildande är en viktig del i länets kulturmiljöprofil både vad gäller bevarande, marknadsföring och regional utveckling. Förstudien har utförts våren 2004 på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Gotlands Kulturarvsråd, Gotlands län, 040518 Camilla Knekta Projektledare www.gotland.se/kultufritid INNEHÅLL FÖRORD SAMMANFATTANDE INLEDNING 1. SYFTE OCH MÅL 2. BAKGRUND SAMT KORTA FAKTA OM RESERVATSBILDANDE 4. DISKUSSIONER KRING • MÅL • MEDEL • LOKALT ENGAGEMANG • URVAL • KUNSKAPSUPPBYGGNAD • OPINIONSBILDANDE • FÖRMEDLING/MARKNADSFÖRING/TILLGÄNGLIGHET • FÖRETEELSER SOM ÄR ATT BEAKTA 5. PRESUMTIVA MILJÖER/VERKSAMHETER 6. ANSVARSFÖRDELNING REFERENSLITTERATUR BILAGA 1 -Naturvårdsverkets allmänna råd om natur- och kulturreservat enligt 7 kap. miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd; NFS 2003:8 BILAGA 2 - Norrbys i Väte. Kulturreservat BILAGA 3 - Presentation av Kulturarvsrådet SAMMANFATTANDE INLEDNING Att inrätta kulturreservat blev möjligt med Miljöbalkens införande 1999. Länsstyrelser och kommuner har rätt att bilda reservat på såväl privatägd som statlig mark. Genom kulturreservatsbildande ges utrymme att tydliggöra kulturvärdena på ett sätt som inte tidigare gjorts i naturreservatsbildningar. På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Gotlands kulturarvsråd sammanställt en rapport om kulturreservatsbildande i länet, vilken är att betrakta som en förstudie. Syftet är att föra en övergripande men vägledande diskussion om fortsatt reservatsbildande i länet. I förstudien har förts en diskussion kring frågeställningar som vad i Gotlands län skulle vara aktuellt att skydda med kulturreservatsbegreppet? Vad är unikt eller typiskt för vårt län? Vad vill vi betona när vi för fram länet i ett kulturhistoriskt sammanhang? Nedtecknat är också tankar kring kunskapsuppbyggnad, opinionsbildning och marknadsföring. Den breda representationen i Rådet med företrädare inom olika institutioner i länet som besöksnäringen, hembygdsförbundet, kommunen, länsmuseet, landsarkivet, länsmuseet och länsstyrelsen är kunniga i frågor som rör bidragsgivning, kunskapsuppbyggnad, säkerställandeåtgärder, kunskapsförmedling och kulturturism. De torde kunna uppmärksamma olika intressen i frågan. 1. SYFTE OCH MÅL Syfte med förstudien är att uppmärksamma områden i länet som behöver skydd och som inte ryms inom de ordinarie skyddsföreskrifterna. Förstudien kan, genom den breda representationen, ge publicitet kring delar av vårt kulturarv som inte tidigare ägnats uppmärksamhet av den traditionella kulturmiljövården varför andra discipliner och aktörer bjudits in i diskussionen. 2. BAKGRUND SAMT KORTA FAKTA OM RESERVATSBILDANDE Enligt Regeringen och Riksdagens riktlinjer innebär det att Gotland bör bilda ca 1 reservat vartannat år. Landskapet Många kulturmiljöer står inför ett förändringstryck. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturmiljövårdande perspektiv är kulturlandskapet summan av hur marken i olika former nyttjats ekonomiskt under flera århundraden. I den traditionella landskapsbilden kan man se byn eller gården med dess ägor som åker och äng, gränslinjer som hägnader, ägogränser och vägar som viktiga hörnstenar. Ytterligare element är skogen som varit viktig för bete och ved. Landskapet har efter hand kommit att förändras, men har även än idag spår av viktiga grundelement från äldre markanvändningen. Lagen Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 och därmed introducerades kulturreservat som ett nytt bevarandeinstrument. Syftet är att skydda helhetsmiljöer i kulturlandskapet. Verktyget kan användas likväl som att säkerställa en verksamhet och en utvecklingsprocess som en landskapsbild (muntlig uppgift Ulf Lindberg, Riksantikvarieämbetet). Området skall vara geografiskt avgränsat och inte innebära ett adderande skydd. Beslut om bildande av ett kulturreservat skall föregås av en kulturhistorisk utredning som utgör grunden för processen med bildandet och syftet med reservatet samt utarbetande av en skötselplan. Skötselplanen ska ha noggrant formulerade kvalitets- och skötselmål. Detta ställer krav på regelbunden uppföljning, utvärdering och utveckling av skötselarbetet vilket möjliggör en långsiktig planering av insatser och kostnader. Naturreservat Ett mark- eller vattenområde får förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Även ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får förklaras som naturreservat (Miljöbalken 7 kap 4 §) Kulturreservat Att det inom ett område finns en byggnad eller anläggning skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fast fornlämning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. hindrar inte att området förklaras som kulturreservat (Miljöbalken 7 kap 9 §) Ett beslut att bilda reservat kan fattas av kommun eller länsstyrelse och skall innehålla *skäl för beslutet (inkl. syfte med reservatet) *föreskrifter *skötselplan Det är viktigt att komma ihåg att många andra lagar påverkar kulturmiljöer men att de till skillnad från de nämnda inte är utformade för att säkerställa kulturvärdena. 4. KULTURARVSRÅDETS DISKUSSIONER KRING: • MÅL Kulturreservatsbegreppet måste användas på ett sådan sätt att det inte inskränker pågående markanvändning utan istället ”marknadsför” länet genom att lyfta fram och uppmärksamma kulturlandskap genom t.ex. information. Verktyget bör inte musealisera och frysa ”tid” mer än nödvändigt. Att bevara handlar ofta om att ”frysa” vissa kulturelement. Vi bör först se över de miljöer som kan vara i behov av ett skydd. Sedan använder vi oss av verktyget, dvs Kulturreservatsbildandet. Slutsats: Ett reservat skall inte vara ett passivt och ”frysande” skyddsinstrument • MEDEL Reservatsbildande innebär en ökning och/eller förskjutning av befintliga ekonomiska resurser i dagsläget. Sannolikt är det så att ju fler skyddsvärda miljöer länet har, desto mer resurser kan också förväntas. ”Om kulturmiljövårdsarbetet generellt fortsätter att utvecklas på liknande sätt som redan skett i arbetet med kulturreservaten – d. v. s. med inriktning på långsiktiga helhetslösningar avseende landskapets värden, sektorssamverkan, förankring, ekonomi och uppföljning av arbetet – kommer också det sammanlagda resursbehovet sannolikt att öka ytterligare under en övergångsperiod. I förlängningen kan emellertid en sådan utveckling leda till stora besparingar genom ett mer effektivt resursutnyttjande.” (Kulturreservaten. Från kvalificerad markvård till regional utveckling. Återrapportering enligt 2003 års regleringsbrev. Riksantikvarieämbetet) Slutsats: Vi bör ha ett offensivt förhållningssätt till kulturreservatsbildande i länet. • LOKALT ENGAGEMANG Mycket viktigt är att ha en dialog med de lokala krafterna, så att initiativet till reservat kommer härifrån. Det kan finnas flera av Hembygdsföreningar skötta miljöer men meningen är inte att hembygdsvård skall göras till reservat. Men den offentliga kulturmiljövården bör, förutom att verka för brukande av kulturmiljöer och stödjande av ideella föreningar, också bevaka de kulturarv som faller i skymundan och inte vårdas av