Casting Identiteis in Central Seclusion
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem
I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found. -
Kyrkjakten Upplev, Lär Dig Något Nytt, Lös Uppgifter, Samla Och ”Geocacha”
kyrkjakten Upplev, lär dig något nytt, lös uppgifter, samla och ”geocacha”. 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. 3 Kyrkjakten - 17 gotländska kyrkor att besöka och uppleva. Svenska kyrkan Visby stift Text: Lars Bäckman Foto: Lars Bäckman Grafisk form: Lars Bäckman Omslagsbild: Fasad Fröjel kyrka Tryck: IVisby 2015 ISBN 978-91-982372-1-4 Ett stort tack till kyrkohistoriker Torsten Svensson för text- och fak- tagranskning, inspiration och mycket mycket kunskap! 4 Innehåll Bakgrund 4 lite basfakta om våra kyrkor 6 kyrkor att besöka 1. Anga 8 2. Bro 10 3. Bunge 12 4. Dalhem 14 5. Elinghems ödekyrka 16 6. Eskelhem 18 7. Fide 20 8. Fröjel 22 9. Gammelgarn 24 10. Gothem 26 11. Grötlingbo 28 12. Källunge 30 13. Lau 32 14. Linde 34 15. Lärbro 36 16. Silte 38 17. Stenkyrka 40 Bön att meditera över 41 Upplev mer. Litteratur och gudstjänsttips 42 Protokoll att pricka av besökta kyrkor 43 3 15 17 5 2 10 4 6 1 9 8 13 14 16 11 Här ser du var kyrkorna ligger, se nummer ovan. Men 7 du behöver nog en bättre karta för att hitta dem! 5 Nu kan kyrkjakten börja Men först lite bakgrund... Gotland är de hundra kyrkornas ö. Du behöver inte köra långt förrän du ser ett kyrktorn sticka upp och därefter ytterligare ett och ytterligare ett… Alla dessa kyrkor är ursprungligen uppförda för 800-900 år sedan, alltså på 1100- och 1200-talet då Gotlands landsbygd hade sin storhetstid. Sen händer mycket. Visbyborgarna tar över mer och mer av den handel som gjort gotlänningarna så rika. -
Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud. -
Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania. -
Gotlandic Villas Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known As “Kämpgravar”
Gotlandic Villas Implications of the distribution of high status finds in Gotlandic Iron Age houses known as “kämpgravar” By: Jonathan Nilsson Two years master’s thesis in Archaeology Department of Archaeology and Ancient History Uppsala University: Campus Gotland Supervisor: Paul Wallin Co-supervisors: Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Abstract Author: Jonathan Nilsson Swedish title: Gotländska Villor: Implikationer baserat på distributeringen av högstatusfynd i gotländska järnåldershus kallade ”kämpgravar”. English title: Gotlandic Villas: Implications of the Distribution of High Status Finds in Gotlandic Iron Age Houses Known as “kämpgravar”. Supervisors: Paul Wallin, Gustaf Svedjemo & Alexander Andreeff Swedish abstract: Det huvudsakliga målet med denna uppsats är dels att ge bra överblick över fynden som påträffats i de gotländska stengrundshusen (kämpgravar) som byggdes flitigt under järnåldern och att dels se om det är möjligt att separera vissa hus från andra och spåra social stratifikation och hierarkier baserat på fyndmaterialet. De föremål som var av speciellt intresse för detta mål är de som kan kopplas till rikedom såsom exempelvis exotiska dryckesföremål, romerska föremål och föremål av ädelmetall. Undersökningen har visat att det på Gotland faktiskt fanns en del, ofta enorma, hus som hade en speciell benägenhet att hamstra exotiska dyrgripar. De riktiga utstickarna på det här temat är huset känt som Stavgard och även den nyligen undersökta byggnaden i Hellvi. Båda hade rika mängder av dryckesobjekt såsom glaskärl och -
Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened. -
Församlings- Expeditioner Visby Stift
Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon -
Västerhejde Krönikan
VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN VÄSTERHEJDE KRÖNIKAN Utges av Västerhejde Hembygdsförening sedan 1982 UR INNEHÅLLET NOV 2019 Om Krönikan 2 Smått & Blandat 4 Efterlysningar 5 Meningen med livet 6 Ur min synvinkel 7 VM i boule 8 Ett ufo 9 Slåtter i Kuse änge 10 Våra eldsjälar 11 Hallbroskogen 12 Mästerkock 2019 14 Årets Socken2019 16 Sockenfesten 20 Skutan Vineta 22 Cykelturen 23 Kneippbyn som kurort 24 Svanhultstorpet 26 Om Västerhejde krönikan Gert Olsson Ansvarig utgivare nda sedan Västerhejde hem- Då får man, efter någon eller några dagar, bygdsförening bildades i början ett returmail där den önskade läsningen på 1980-talet har en redaktions- bifogas i en PDF-fil. Ett billigt och enkelt Ägrupp haft som ambition att sätt att få ta del av äldre Krönikor alltså. producera två nummer per år av tidningen Det kan tilläggas att den senast utgivna Västerhejdekrönikan. Undantagsåret 1984 Krönikan alltid finns att hämta hem från gavs faktiskt hela fem tidningar ut. En del hemsidan. av läsarna har sparat alla sina tidningar Föreningen har sett att kostnaderna för och är därmed ägare till ett omfattande utskick av Västerhejdekrönikan utanför fortbildningsmaterial i Västerhejdekun- Västerhejde har skjutit i höjden. Alla hus- skap. Man har genom åren kunnat läsa håll inom sockengränserna får tidningen om så vitt skilda ting som Hallbro slott, utburen till sina brevlådor av ett gäng tågolyckor, statsystemet, skolundervis- entusiastiska utdelare (Se Kjell Wikströms ning, jakt i socknen, bränneri och mycket, funderingar på annan plats!). De gör detta mycket mera. Åtskilliga personporträtt har frivilligt och utan arvodering. De tidning- presenterats och beskrivningar av aktuella ar som däremot ska skickas med post blir och försvunna miljöer. -
Inventering Av Rödlistade Fjälltaggsvampar 2006
Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) Rapporter om natur och miljö – nr 2007: 3 Inventering av rödlistade fjälltaggsvampar 2006 (Sárcodon sp) ÅKE EDVINSSON Omslagsbild: Lokalen i Rävhagen. ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2007 1 2 Innehållsförteckning Syfte 5 Artbeskrivning och livsmiljö 5 Metod 6 Resultat 6 Slät taggsvamp - Sárcodon léucopus 7 Skrovlig taggsvamp - Sárcodon scabrósus 25 Blåfotad taggsvamp - Sárcodon gláucopus 30 Sárcodon cfr modestum 34 Lilaköttig taggsvamp - Sárcodon fuligineoviolaceus 41 Sárcodon spc 45 Gamla lokaler utan fynd 47 Besökta lokaler utan fynd 48 Sammanfattning 50 Referenser 53 3 4 Syfte Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att inventeringar ska göras på Gotland under perioden 2005- 2008, vilket ska utgöra ett underlag för framtida skydd och skötsel av lokalerna. Inventeringen är i första hand inriktad mot två arter som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för: slät taggsvamp, Sárcodon léucopus och lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneoviolaceus. Artbeskrivning och livsmiljö Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken. Samtliga arter är marklevande och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder frukt- kropparna i stora gyttringar eller häxringar. Samtliga fjälltaggsvampar lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd. -
Välkomna Till Varpa SM 2001 I Göteborg
Mästerskapshistorik SM LAGKULA-LAGCENTIMETER HERRAR DAMER Plats År Lagkula Lag CM CM Plats År Lagkula Lag CM CM Visby 1946 Buttle VK Visby VK 102 Borås 1951 Anga VK VK Ränten 3926 Stockholm 1947 IF Varpa IF Varpa 173 Norrköping 1952 VK Ränten Väskinde IF 3102 Göteborg 1948 IF Varpa IF Varpa 135 Strängnäs 1955 Källunge VK Källunge VK 4484 Visby 1949 Buttle VK Buttle VK 78 Visby 1956 Källunge VK IF Varpa 2781 Stockholm 1950 Endre IF Endre IF 95 Stockholm 1957 Källunge VK IF Varpa 4484 Borås 1951 IF Varpa IF Varpa 1246 Göteborg 1958 Väskinde IF Stånga IF 2707 Norrköping 1952 Järva IS Eskelhems GOIF 1674 Linköping 1959 Stånga IF Malmö VK 3473 Uppsala 1953 Bunge VK Stånga IF 1254 Trollhättan 1960 Malmö VK Roma IF 2372 Malmö 1954 IF Varpa Järva IS 2239 Malmö 1961 Roma IF Väskinde IF 2657 Strängnäs 1955 IF Varpa Endre IF 1496 Motala 1962 Väskinde IF Roma IF 2055 Visby 1956 Stånga IF Buttle VK 1038 Visby 1963 Roma IF Roma IF 1579 Stockholm 1957 Endre IF IF Varpa 1257 Norrköping 1964 Roma IF Roma IF 2716 Göteborg 1958 Stånga IF Järva IS 1496 Stockholm 1965 Väskinde IF Lunds VK 2718 Linköping 1959 Stånga IF Bromma VK 1489 Göteborg 1966 Väskinde IF Väskinde IF 4797 Trollhättan 1960 Stånga IF Bunge VK 943 Varberg 1967 Roma IF Roma IF 2590 Malmö 1961 Roma IF IF Varpa 1166 Boden 1968 Roma IF Roma IF 2120 Motala 1962 Bunge VK Roma IF 829 Stockholm 1969 Väskinde IF Roma IF 2945 Visby 1963 Roma IF Roma IF 759 Visby 1970 Väskinde IF Väskinde IF 1782 Norrköping 1964 Bunge VK Roma IF 793 Göteborg 1971 Roma IF Roma IF 2383 Stockholm 1965 Karlskrona VK Roma -
An Edition of Guta Saga with Introduction, Translation
An Edition ofGuta Saga with Introduction, Translation, Commentary and Glossary edited by Christine Ingegerd Peel UNIVERSITY COLLEGE LONDON Degree of MPhil 1998 ProQuest Number: U642093 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest U642093 Published by ProQuest LLC(2015). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 Guta Saga 2 Abstract The following thesis is an edition of the text of Guta saga found in the fourteenth-century manuscript of G uta la g It is held in Kungliga Biblioteket, Stockholm and designated B64. In the manuscript the text covers the last eight leaves. It represents the only complete version of the text in Gutnish, the medieval language of Gotland. The Introduction contains a section on the historical background to the text and a discussion of the following: preservation, content, sources (both written and oral), date and place of composition, authorship, historical value, language and previous editions of the text. The principles of the current edition are described. The text of the manuscript is normalized and contains a number of emendations, which are signalled in footnotes. -
Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.