Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region

Arkeologisk förundersökning Dnr: 431-495-17

Fardhem Gotlands län 2018

Christian Hoffman

Arendus Färjeleden 5 621 58 [email protected] www.arendus.se

Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman.

Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. INNEHÅLL

Bakgrund och förutsättningar……………………………… 4 Syfte, målsättning och metod……………………………… 4 Topografi och fornlämningsmiljö…………………….……. 4 Vetenskapliga frågeställningar..……………………………. 5 Resultat……………………………………….…………… 5 Sammanfattning……………………………………….…… 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser………………………………………….……… 10 Administrativa uppgifter………………………………….. 10 Bilaga 1. Fyndlista…………………………………..…….. 12 Bilaga 2. Schakttabell……………………………………… 14

Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om .

!3 Bakgrund och förutsättningar

Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård.

Syfte, målsättning och metod

Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential.

Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd.

Förundersökningen har utförts som en schaktgrävning i direkt anslutning Fig 2. Fornlämningssituationen runt Fardhem k:a. Källa: till kyrkobyggnaden och såväl på den Riksantikvarieämbetets fornminnesinformation 2018-08-29. norra som den södra sidan. Schakten © Lantmäteriet utfördes med liten bandgrävare utrustad med en planskopa med ca 1 Topografi och fornlämningsmiljö meters bredd. Från de befintliga brunnarna på båda sidor om kyrkan (se fig 4) grävdes schakt ned Fardhem är beläget är beläget några kilometer till ca 0,65 meters djup för ledningar och två större nordväst om Hemse och kyrkan ligger centralt i ytor, ca 3x1,5 meter för stenkistorna. Dessa två ytor socknen invid bygdegård, prästgård och skola. grävdes ned till drygt 1 meters djup. Kyrkan i Fardhem var enligt Gutasagan den första Inmätta objekt har fotograferats, dokumenterats som uppfördes på södra Gotland. Den ska ha och mätts in med handhållen gps. Kartor och fungerat som en s.k. asylkyrka, dit personer som mätpunkter har analyserats och bearbetats i QGIS. begått grövre brott kunde bege sig för att få skydd innan kommande tingsförhandlingar.

Nordväst och sydväst om kyrkan, inom kyrkogården, är vid skilda tillfällen påträffat

!4 stämmer alltså inte med namnet. I samband med kart- och källstudier inom det s.k. Ödegårdsprojektet 2011 konstaterades att platsen varit ett ägosplittrat område vid tiden för Skattläggningskartan ca 1700 med ägor som har namn som Tingz/Tingzkull/Tingskuhl/Tinzruhm vilket indikerar att en tingsplats ska ha funnits här, men att den i så fall möjligen ligger ett par hundra meter norr om där det finns en höglänt platå som stämmer bättre med namnet Tingskullen. Ett hundratal meter norr om kyrkan finns rester av ett gravfält, dels i form av Fardhem 15:1 med ett röse Fig 3. Ryggknappsspänne från en av de undersökta och fyra stensättningar och strax intill av Fardhem gravarna med inläggningar av ädelstenar, guld och silver. 14:1, som består av 9 glest liggande stensättningar Inv. nr. 21856, SHM. och som förmodligen hört till ett gemensamt gravfält, men som påverkats av sentida odling. skelettrester från vikingatid (RAÄ Fardhem 28:1-3). I Öster om kyrkan finns en fyndplats, Fardhem 75:1 samtliga fall rör det sig om kvinnogravar, i något fall där ett hängsmycke påträffats och därtill uppgifter mycket rikt utstyrda med stort inslag av om en by- gårdstomt, Fardhem 95, som enligt silverföremål. De gravlagda har legat i öst-västlig Skattläggningskartan motsvaras av en åker kallad riktning med i något fall huvudet i öster och Gamlagård. fötterna i väster, vilket avviker från det traditionellt kristna sättet att begrava, där huvudet ligger i väster Vetenskapliga frågeställningar och fötterna i öster. Baserat på tidigare arkeologiska undersökningar Smyckena är från den senare delen av vikingatiden och förekomsten av äldre gravar var det naturligt och utgörs av bland annat hängsmycken i form av att låta de vetenskapliga frågeställningarna utgå linser av bergkristall och ametist, liksom från ett möjligt humant benmaterial, med målet att djurhuvudformade spännen och ett närmare undersöka benens position, gravläggning, ryggknappsspänne (se fig 3). De gravlagda ligger kön och eventuella gravfynd. tämligen djupt enligt uppgift i rapporter, mellan 1 - 1,5 meter. En möjlighet att kunna besvara någon eller några av ovanstående frågor skulle kunna ge ett viktigt Förekomsten av gravar från sen vikingatid indikerar bidrag till såväl den tidigare kyrkans placering, att det funnits en tidigare kyrka på platsen, gravläggningarnas avgränsning, datering, kvinnliga förmodligen en träkyrka, men inga spår av en resp manliga begravningar etc. sådan är kända. Kyrkan som finns på platsen idag är en av Gotlands bäst bevarade exempel på en romansk från 1100-talets senare del. Resultat Långhuset har daterats till 1170-tal och ca 1260 uppfördes kyrktornet. Schaktningen inleddes på den norra sidan av kyrkan, från kyrkans sakristia och diagonalt åt I anslutning till kyrkan finns lämningar som antyder nordväst ca 7 meter. Marken visade sig vara att uppgiften om att det skulle funnits en tingsplats i uppgrävd sedan tidigare, då såväl spår av en äldre området skulle kunna vara sann. Platsen ca 50 elkabel samt en åskledare påträffades, ca 0,3 meter meter öster om kyrkan, RAÄ Fardhem 81:1, har under markytan. namnet Tingskullen på ekonomiska kartan. Topografiskt sett är marken flack och låglänt och På ca 0,5 meters djup träffade skopan på ett kranium som snabbt kunde konstateras vara

!5 Fig 4. Bilden visar de två schakten som grävdes norr respektive söder om kyrkan. Vid punkterna som markeras påträffades: 1) Skalle samt benfragment, 2) Lårben, 3) Skalle, lårben, sken- och vadben, 4) Skalle och revben (?) 5) En mängd ben som återdeponerats, 6) Rester av träkista mänskligt. Efter framrensning framkom ytterligare bestod av delar av ett lårben och några fragment som bedömdes höra till samma individ. obestämbara fragment. Dessa fynd undersöktes inte Skelettdelarna låg i kanten av schaktet med kraniet närmare eftersom det fanns tillräckligt med plats för åt norr och med övriga ben åt söder i riktning mot att rören skulle kunna dras på sidan. kyrkan. De ben som kunde bedömas var ett revben, ett nyckelben och förmodligen fragment av Ytterligare ett par meter åt norr skulle schaktet för ytterligare ett revben. Känslan var att graven var stenkistan grävas, vilket krävde ett djup på ca starkt omrörd sedan tidigare. Inga föremål 1,0-1,2 meter. Även i detta schakt påträffades ben noterades. från människa (se fig 4 och 6). Ett kranium i hörnet av schaktet och ca 1 meter längre norrut bland Schakten och delar av den uppgrävda jorden annat ett höftben, lårben, vad- och skenben. Benen undersöktes med metalldetektor. Sammantaget gav låg på ca 1,0 meters djup och bedöms ha legat i det ett bleck och ett par skruvar som var av mer ursprunglig position, än föregående kvarlevor. modernt snitt, d v s ingenting av antikvariskt Benens orientering var i öst-västlig riktning, med intresse. På grund av förekomsten av ben i den överkroppen i väster, vilket indikerar att det rör sig södra delen av schaktet togs beslutet att schaktet om en kristen begravning. Efter samråd med fick dras med lite annan vinkel något längre åt norr, Länsstyrelsen beslutades att benen kunde ligga kvar så att rören kunde läggas ner utan att skada benen. i position och att stenkistan samt fyllnadsmaterial Även i denna nya sträckning framkom ben från kunde anläggas på den planerade platsen efter det människa på ca 0,6 meters djup (se fig 4 och 5) vilka att benen täckts med ett lager jord.

!6 Fig 5. Vid punkt 1 syns en skalle samt ytterligare några fragment. För att undvika dem grävdes schaktet med en ny sträckning varvid ett lårben hittades vid punkt 2. Maskinen håller på bilden på att gräva schaktet för stenkistan.

På kyrkans södra sida skulle ett motsvarande inledningsvis inget av antikvariskt intresse. På ca 0,7 anläggningsarbete genomföras, med rördragning meters djup upptäcktes benrester som efter hand från en befintlig brunn och vidare till en stenkista. kraftigt växte i omfång och visade sig bestå av en Schaktet inleddes utanför koret och efter ett par omfattande koncentration av ben. Ytan omfattade ca meter med en vinkel åt öster. Vid detta tillfälle hade 1,5 meter i längd och ca 0,2 meters djup. Mängden grävmaskinisten reagerat på förekomsten av ben indikerar att det måste röra sig om ben från ett ganska grunt och ringt efter assistans av arkeolog. flertal individer. De flesta benen var skadade och Det stod snabbt klart att det rörde sig om mänskliga fragmenterade och låg inte i någon som helst kvarlevor, i form av ett kranium och ett fåtal ordning, vilket visar att de varit uppgrävda tidigare benfragment. Benen påträffades relativt grunt, på och verkar ha återdeponerats utan särskild ordning. ca 0,45 meters djup (fig 7) . Efter att rensat fram benen tydligare så påträffades revben och ett par Efter ett nytt samråd med Länsstyrelsen bestämdes kotor vilket bekräftade att det rörde sig om en att schaktet till stenkistan fick färdigställas efter det begravning i öst-västlig riktning och förmodligen att fyndplatsen mätts in och getts övergripande därför en kristen begravning. Detta understryks av dokumentation. Vid 0,9 meters djup påträffades att inga föremål fanns begravda med benen. Ett inga ben längre, däremot framkom trärester, nytt schakt fick grävas parallellt med det föregående förmodligen av ek. Träresterna bildade ett för att möjliggöra grävning för stenkistan. Schaktet sammanhängande stycke, ca 3 centimeter brett och grävdes i ren sandjord och det framkom 1,6 meter långt. Sannolikt utgör spåren ena sidan

!7 Fig 6. Benfynden vid platsen för stenkistan på kyrkans norra sida (punkt 3). På bilden syns bäckenben, höftben, lårben och vad- samt skenben i förmodad ursprunglig position. Ca en meter från dessa påträffades en skalle och det gick inte att avgöra om det rör sig om ben från samma individ. eller bottnen på en träkista. En större och två Sammanfattning mindre delar påträffades närmast vinkelrätt mot trästycket (se fig 8). Förmodligen bringade Markarbetena har lett till att gravläggningar har maskinens skopa trästyckena ur läge, så deras påträffats, såväl på den norra som den södra sidan. ursprungliga position gick inte att fastställa. Ett par av fynden relativt grunt, ca 0,45 meter och några djupare, 0,80 meter och ned till 1,10 meters 14C-analys djup. Samtliga kvarlevor visar påverkan i olika grad Ett av syftena med undersökningen är att och flertalet verkar ha grävts upp och åldersbestämma kvarlevorna och inom uppdraget återdeponerats. Det är en hypotes efter en finns utrymme för två 14C-analyser. Ett bedömning av benens uppenbarligen oordning och benfragment och en tand togs tillvara vid det första benens skick och fragmenteringsgrad. De skelett benfyndet (1) samt trä från den förmodade kistan som bedöms ligga i någorlunda ursprunglig position (6). Proverna har skickats till Tandemlaboratoriet ligger i öst-västlig riktning med huvudena vända åt vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala i början av väster, vilket vittnar om kristna begravningar. Detta september månad. Resultatet från analysen stärks av att inga föremål hittats. Två benfragment kommer att tillfogas denna rapport i dess och en bit trä från en träkista har skickats på 14C- slutversion. I övrigt togs inget material tillvara. analys. I övrigt har inga ben eller fynd tagits tillvara.

!8 Fig 7. Bilden visar schaktet på kyrkans södra sida. Det utgick från befintlig brunn och med en vinkel åt öster där stenkistan skulle placeras. Under grävningen påträffades en skalle vid siffran 4 och strax intill den åskledare som löper runt hela kyrkan.

Utvärdering av resultat i förhållande till kulturhistoriska aspekter varit en del. På kyrkans undersökningsplan norra sida begränsades grävningen till exempel av krav från Naturvårdsverket på hur nära Syftet med den arkeologiska förundersökningen har markarbetena fick ske intill kyrkogårdens träd. varit att fastställa om fornlämningar skulle komma Resultatet har blivit en sammanvägd bedömning att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva och med samråd längs vägen med Länsstyrelsens fornlämningens karaktär, tidsställning och handläggare för att få till en lösning som varit komplexitet. acceptabel.

Det övergripande målet har varit att undvika Ambitionen var att köns- och åldersbestämma de fornlämningar, i det här fallet gravar, eller att gravlagda genom en översiktlig osteologisk analys anpassa schaktning och anläggningsarbete så att samt att datera dem. Någon osteologisk analys kan lämningarna utsätts för minimal påverkan. Det har inte sägas vara utförd då majoriteten av benen var i inte gått att undvika kontakt med begravda dåligt skick och återdeponerade i kraftigt omrörda individer eftersom schakten har varit tvungna att lager. De ben som bedömdes ligga i mer utgå från fasta punkter tätt intill kyrkan och sedan i ursprungligt läge mättes in och dokumenterades. i bestämda riktningar och med relativt bestämda Två prov har skickats till laboratorium för 14C- mått för att få till fungerande avvattning. Det fanns analys, vilket skett i enlighet med dessutom flera aspekter att ta hänsyn till, där undersökningsplanens ambition.

!9 Fältarbetet delades upp på två tillfällen vilket krävde en extra resa, men det totala antalet arbetstimmar har genomförts i enlighet med den fastställda tidsplanen och har följt den uppställda undersökningsplanen samt kostnadsberäkningen utan avvikelser.

Referenser

Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Historiska museets samlingar (fyndkatalog) Gotlands Museum (fyndkatalog) Lantmäteriets laserhöjddata Fig 8. Träfragment från delar av den kista som hittades på Skattläggningskartan ca 1700 (utdrag) drygt en meters djup i det södra schaktet (punkt 6).

Jonson, C., Sjöstrand, E., Af Geijerstam, B. Änglar och drakar - Gotlands kyrkor en kulturskatt. 2013. Visby.

Lagerlöf, E., Svahnström, G. Gotlands kyrkor - en vägledning, 1991. Stockholm.

Administrativa uppgifter

Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr 431-495-17 Undersökarens projektnummer: 2017:5 Projektledare: Christian Hoffman Övrig fältpersonal: - Utförandetid fältinsats: 29 augusti och 5 september 2018

Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Koordinatsystem: SWEREF Mätutrustning: Handhållen GPS

Fynd: Tillvaratogs ej (endast två stycken för 14C- analys).

Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Fardhem Fastighet: Kyrkogården 1:1

!10 !11 Bilaga 1. Fyndtabell

Följande tabell innehåller de ben som kunde identifieras vid den arkeologiska förundersökning på Fardhems kyrkogård. Benen kopplas till den respektive punkt där de påträffades vilka har samma beteckning som i rapporttexten, d v s punkt 1-4. Punkt 5 har inte tagits med på grund av att fyndsammanhanget inte tillät någon närmare undersökning av de ben som påträffades. Två fynd, ett benfragment och en bit trä, har skickats på 14C-analys, inga andra fynd har tagits tillvara vid förundersökningen.

Punkt 1

Nr Svenskt namn Latinskt namn

1 Pannben Os frontale

2 Hjässben Os parietale

3 Tinningben Os temporale

4 Kilben Os sphenoidale

5 Silben Os ethmoidale

6 Revben Costae

7 Nyckelben Clavicula

Punkt 2

Nr Svenskt namn Latinskt namn

1 Lårben Os femoris

Punkt 3

Nr Svenskt namn Latinskt namn

1 Höftben Os coxae

2 Korsben Os sacrum

3 Lårben Os femoris

4 Skenben Tibia

5 Vadben Fibula

6 Fragment av lårben, knäskål

7 Samt enligt bedömning ett komplett kranium med pann-hjäss- och nackben samt ansiktsskelett och tänder, totalt ca 30 ben.

12 Punkt 4

Nr Svenskt namn Latinskt namn

1 Pannben Os frontale

2 Hjässben Os parietale

3 Tinningben Os temporale

4 Kilben Os sphenoidale

5 Silben Os ethmoidale

6 Okben Os zygomaticum

7 Kindben Os zygomaticum

8 Överkäksben Os maxillaris

9 Underkäksben Os mandibularis

10 Revben Costae

11 Möjl. bröstkota Vertebrae thoracicae

13 Bilaga 2. Schakttabell

Norra schaktet Utgick från hörnet mellan kor och sakristia i nord-västlig riktning och sedan en delvis ny riktning i NNV- riktning med en vinkelrätt yta för stenkista.

Längd: 12 m Bredd: 0,6 m, vid stenkista ca 1,6 m Djup: 0,5-0,6 m, vid stenkista 1,1 m

Koordinat östra ände: E 701513 N 6351717 Koordinat västra ände: E 701497 N 6351720

Södra schaktet Gick från befintlig brunn utanför koret och rakt söderut ca 5 meter innan det vek av 90 grader österut i ca 5 meter.

Längd: 12 m Bredd: 0,6 m, vid stenkista ca 1,6 m Djup: 0,5-0,6 m, vid stenkista 1,1 m

Koordinat östra ände: E 701518 N 6351703 Koordinat västra ände: E 701512 N 6351707