DOCSLIB.ORG

Arkeologisk Förundersökning Inför Planerade Avvattningsledningar Och Stenkistor Invid RAÄ Fardhem 28:1-6 På Fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Arkeologisk Förundersökning Inför Planerade Avvattningsledningar Och Stenkistor Invid RAÄ Fardhem 28:1-6 På Fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arkeologisk förundersökning Dnr: 431-495-17 Fardhem socken Region Gotland Gotlands län 2018 Christian Hoffman Arendus Färjeleden 5 621 58 VISBY [email protected] www.arendus.se Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar……………………………… 4 Syfte, målsättning och metod……………………………… 4 Topografi och fornlämningsmiljö…………………….……. 4 Vetenskapliga frågeställningar..……………………………. 5 Resultat……………………………………….…………… 5 Sammanfattning……………………………………….…… 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser………………………………………….……… 10 Administrativa uppgifter………………………………….. 10 Bilaga 1. Fyndlista…………………………………..…….. 12 Bilaga 2. Schakttabell……………………………………… 14 Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om Hemse. !3 Bakgrund och förutsättningar Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård. Syfte, målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential. Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd. Förundersökningen har utförts som en schaktgrävning i direkt anslutning Fig 2. Fornlämningssituationen runt Fardhem k:a. Källa: till kyrkobyggnaden och såväl på den Riksantikvarieämbetets fornminnesinformation 2018-08-29. norra som den södra sidan. Schakten © Lantmäteriet utfördes med liten bandgrävare utrustad med en planskopa med ca 1 Topografi och fornlämningsmiljö meters bredd. Från de befintliga brunnarna på båda sidor om kyrkan (se fig 4) grävdes schakt ned Fardhem är beläget är beläget några kilometer till ca 0,65 meters djup för ledningar och två större nordväst om Hemse och kyrkan ligger centralt i ytor, ca 3x1,5 meter för stenkistorna. Dessa två ytor socknen invid bygdegård, prästgård och skola. grävdes ned till drygt 1 meters djup. Kyrkan i Fardhem var enligt Gutasagan den första Inmätta objekt har fotograferats, dokumenterats som uppfördes på södra Gotland. Den ska ha och mätts in med handhållen gps. Kartor och fungerat som en s.k. asylkyrka, dit personer som mätpunkter har analyserats och bearbetats i QGIS. begått grövre brott kunde bege sig för att få skydd innan kommande tingsförhandlingar. Nordväst och sydväst om kyrkan, inom kyrkogården, är vid skilda tillfällen påträffat !4 stämmer alltså inte med namnet. I samband med kart- och källstudier inom det s.k. Ödegårdsprojektet 2011 konstaterades att platsen varit ett ägosplittrat område vid tiden för Skattläggningskartan ca 1700 med ägor som har namn som Tingz/Tingzkull/Tingskuhl/Tinzruhm vilket indikerar att en tingsplats ska ha funnits här, men att den i så fall möjligen ligger ett par hundra meter norr om där det finns en höglänt platå som stämmer bättre med namnet Tingskullen. Ett hundratal meter norr om kyrkan finns rester av ett gravfält, dels i form av Fardhem 15:1 med ett röse Fig 3. Ryggknappsspänne från en av de undersökta och fyra stensättningar och strax intill av Fardhem gravarna med inläggningar av ädelstenar, guld och silver. 14:1, som består av 9 glest liggande stensättningar Inv. nr. 21856, SHM. och som förmodligen hört till ett gemensamt gravfält, men som påverkats av sentida odling. skelettrester från vikingatid (RAÄ Fardhem 28:1-3). I Öster om kyrkan finns en fyndplats, Fardhem 75:1 samtliga fall rör det sig om kvinnogravar, i något fall där ett hängsmycke påträffats och därtill uppgifter mycket rikt utstyrda med stort inslag av om en by- gårdstomt, Fardhem 95, som enligt silverföremål. De gravlagda har legat i öst-västlig Skattläggningskartan motsvaras av en åker kallad riktning med i något fall huvudet i öster och Gamlagård. fötterna i väster, vilket avviker från det traditionellt kristna sättet att begrava, där huvudet ligger i väster Vetenskapliga frågeställningar och fötterna i öster. Baserat på tidigare arkeologiska undersökningar Smyckena är från den senare delen av vikingatiden och förekomsten av äldre gravar var det naturligt och utgörs av bland annat hängsmycken i form av att låta de vetenskapliga frågeställningarna utgå linser av bergkristall och ametist, liksom från ett möjligt humant benmaterial, med målet att djurhuvudformade spännen och ett närmare undersöka benens position, gravläggning, ryggknappsspänne (se fig 3). De gravlagda ligger kön och eventuella gravfynd. tämligen djupt enligt uppgift i rapporter, mellan 1 - 1,5 meter. En möjlighet att kunna besvara någon eller några av ovanstående frågor skulle kunna ge ett viktigt Förekomsten av gravar från sen vikingatid indikerar bidrag till såväl den tidigare kyrkans placering, att det funnits en tidigare kyrka på platsen, gravläggningarnas avgränsning, datering, kvinnliga förmodligen en träkyrka, men inga spår av en resp manliga begravningar etc. sådan är kända. Kyrkan som finns på platsen idag är en av Gotlands bäst bevarade exempel på en romansk stenkyrka från 1100-talets senare del. Resultat Långhuset har daterats till 1170-tal och ca 1260 uppfördes kyrktornet. Schaktningen inleddes på den norra sidan av kyrkan, från kyrkans sakristia och diagonalt åt I anslutning till kyrkan finns lämningar som antyder nordväst ca 7 meter. Marken visade sig vara att uppgiften om att det skulle funnits en tingsplats i uppgrävd sedan tidigare, då såväl spår av en äldre området skulle kunna vara sann. Platsen ca 50 elkabel samt en åskledare påträffades, ca 0,3 meter meter öster om kyrkan, RAÄ Fardhem 81:1, har under markytan. namnet Tingskullen på ekonomiska kartan. Topografiskt sett är marken flack och låglänt och På ca 0,5 meters djup träffade skopan på ett kranium som snabbt kunde konstateras vara !5 Fig 4. Bilden visar de två schakten som grävdes norr respektive söder om kyrkan. Vid punkterna som markeras påträffades: 1) Skalle samt benfragment, 2) Lårben, 3) Skalle, lårben, sken- och vadben, 4) Skalle och revben (?) 5) En mängd ben som återdeponerats, 6) Rester av träkista mänskligt. Efter framrensning framkom ytterligare bestod av delar av ett lårben och några fragment som bedömdes höra till samma individ. obestämbara fragment. Dessa fynd undersöktes inte Skelettdelarna låg i kanten av schaktet med kraniet närmare eftersom det fanns tillräckligt med plats för åt norr och med övriga ben åt söder i riktning mot att rören skulle kunna dras på sidan. kyrkan. De ben som kunde bedömas var ett revben, ett nyckelben och förmodligen fragment av Ytterligare ett par meter åt norr skulle schaktet för ytterligare ett revben. Känslan var att graven var stenkistan grävas, vilket krävde ett djup på ca starkt omrörd sedan tidigare. Inga föremål 1,0-1,2 meter. Även i detta schakt påträffades ben noterades. från människa (se fig 4 och 6). Ett kranium i hörnet av schaktet och ca 1 meter längre norrut bland Schakten och delar av den uppgrävda jorden annat ett höftben, lårben, vad- och skenben. Benen undersöktes med metalldetektor. Sammantaget gav låg på ca 1,0 meters djup och bedöms ha legat i det ett bleck och ett par skruvar som var av mer ursprunglig position, än föregående kvarlevor. modernt snitt, d v s ingenting av antikvariskt Benens orientering var i öst-västlig riktning, med intresse. På grund av förekomsten av ben i den överkroppen i väster, vilket indikerar att det rör sig södra delen av schaktet togs beslutet att schaktet om en kristen begravning. Efter samråd med fick dras med lite annan vinkel något längre åt norr, Länsstyrelsen beslutades att benen kunde ligga kvar så att rören kunde läggas ner utan att skada benen. i position och att stenkistan samt fyllnadsmaterial Även i denna nya sträckning framkom ben från kunde anläggas på den planerade platsen efter det människa på ca 0,6 meters djup (se fig 4 och 5) vilka att benen täckts med ett lager jord. !6 Fig 5. Vid punkt 1 syns en skalle samt ytterligare några fragment. För att undvika dem grävdes schaktet med en ny sträckning varvid ett lårben hittades vid punkt 2. Maskinen håller på bilden på att gräva schaktet för stenkistan. På kyrkans södra sida skulle ett motsvarande inledningsvis inget av antikvariskt intresse. På ca 0,7 anläggningsarbete genomföras, med rördragning meters djup upptäcktes benrester som efter hand från en befintlig brunn och vidare till en stenkista. kraftigt växte i omfång och visade sig bestå av en Schaktet inleddes utanför koret och efter ett par omfattande koncentration av ben. Ytan omfattade ca meter med en vinkel åt öster. Vid detta tillfälle hade 1,5 meter i längd och ca 0,2 meters djup. Mängden grävmaskinisten reagerat på förekomsten av ben indikerar att det måste röra sig om ben från ett ganska grunt och ringt efter assistans av arkeolog. flertal individer. De flesta benen var skadade och Det stod snabbt klart att
Load more

Recommended publications
  • I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem
    I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
    Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • 1. GOTLAND 4S. Fardhem –Fröjel (Fårö) Supplement and Revision
    Catalogue of Coins from Verzeichnis der in Schweden the 9th–11th Centuries gefundenen Münzen des found in Sweden 9.–11. Jahrhunderts1 Supplement and revision 1. GOTLAND 4S. Fardhem – Fröjel (Fårö) EDIDIT Kenneth Jonsson COOPERANTIBUS Kenneth Jonsson, Christina Larsson, Gert Rispling KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN GOTLAND bb d e f g a Fardhem a b Fårö c Fide d Fleringe e Fole f Follingbo g Fröjel c 0 25 km FÅRÖ 6R. Hammars SHM-KMK 3045 Year: 1862 or 1863 Circumstances of discovery: unknown Category of find: hoard Container: unknown Number of coins: 8 Other objects: 1 spiral ring, 7 pieces of various hack-silver Weight: coins c. 20 g, other objects c. 278.0 g; total 297.84 g Table of Coins complete cut or total earliest latest fragm. Ispahbad 1 1 756 Islamic 6 1 8 759/60 804/5 Whole find 7 1 8 756 804/5 Latest coin: 804/5 (no. 7) COMMENTS The hoard was found in a field by the labourer Christofer Landberg bably from this hoard. An eight, fragmentary, coin has not been of Hammars. The county administration (Landskansliet) in Visby identified. Coin no. 1 was listed as Arab-Sasanian in 1982. The reported the find, together with three others, in a letter dated 13 date of coin no. 7 was read by Tornberg as 802/3. However, the January 1863. Accordingly it is not certain whether the find was type was only struck in 804/5. This hoard is one of the earliest made late in 1852 or early in 1863.
    [Show full text]
  • Nya Fynd På Gotland Av Hymenogaster Luteus, Slätsporig Buktryffel Rapport Från Det Svenska Tryffelprojektet
    Svamppresentationer Svensk Mykologisk Tidskrift 40 (3): 8–15 2019 Nya fynd på Gotland av Hymenogaster luteus, slätsporig buktryffel Rapport från det svenska tryffelprojektet Mikael Jeppson, Anne Molia, Dorota Gustafsson & Ellen Larsson Abstract New Swedish records of Hymenogaster luteus. Recent finds ofHymenogaster luteus Vittad. are reported from the Baltic island of Gotland (SE Sweden). The Swedish material is briefly described and complies perfectly with an au- thentic Italian collection made by Carlo Vittadini in the beginning of the 19:th century, and deposited in the Fries Herbarium at UPS. The studies were performed within the Swedish Truffle Project (Swedish Taxonony Initiative, SLU, ArtDatabanken). Inledning Gotland gjordes i Bunge socken, nära Fårösund, Under sommaren och hösten 2019 har det i samband med SMF:s mykologivecka 2000. svenska tryffelprojektet (Svenska Artprojektet; Jeppson & Larsson 2019) bedrivit fältstudier Beskrivning och inventering med hjälp av tränade tryffelhun- Hymenogaster luteus Vittad. - fig. 1 – 4 dar i Södermanland, Bohuslän, Västergötland, Fruktkropp rundad, 0,5 – 1,5 cm i diameter, Skåne och på Gotland. Ca 200 insamlingar har med slätt, vitaktig–gulvitt peridium (yttervägg), gjorts och dessa kommer nu att undersökas och ibland med myceltrådar vid basen. I genom- arbetas vidare med under vintern och våren. Art- skärning är gleban först vitaktig senare citrongul representanter ur följande släkten har påträffats: – svavelgul–brungul, ganska kompakt med små, Choiromyces, Elaphomyces, Endogone, Hyd- spridda kamrar. Ingen columella observerad. nobolites, Hymenogaster, Pachyphlodes, Rhizo- Mogna fruktkroppar har en mycket tydlig sötak- pogon, Stephensia och Tuber (stjärnhovstryffel, tig doft. I artens originalbeskrivning nämns att hjorttryfflar, blåstryfflar, hjärntryffel, buktryfflar, den luktar smultron/jordgubbar men senare ob- kratertryfflar, hartryfflar, portryffel och ädeltryff- servatörer har även rapporterat lukt av mysk, lar).
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Konfirmand Gotland 2015-2016 INBJUDAN Innehåll Vem Är Jag? Vad Är Gud? Vem Är Jag? Vad Är Gud? 3 Frågor Och Svar 5 Ibland Går Allt Så Lätt – Det Bara Flyter På
    Konfirmand Gotland 2015-2016 INBJUDAN innehåll vem är jag? vad är gud? vem är jag? vad är gud? 3 frågor och svar 5 ibland går allt så lätt – det bara flyter på. Vänner som alva, hemse och rone 6 bryr sig, schyst musik i lurarna, solen som skiner. Andra dagar burs, garda och fardhem 9 sviker någon, kanske den man är kär i. En kompis råkar illa ut. Man förstår inte varför livet är så grymt, orättvist? Vem är eskelhem 11 jag? havdhem 13 Konfirmandtiden är en spännande upptäcktsresa där du får tid hoburg 15 att upptäcka vem du själv är - tillsammans med vuxna och andra i din ålder. Du får nya kompisar, du får åka på my- klinte 16 siga, roliga läger, du får pröva på och lära om kristen tro, prata om Gud och prata med Gud. norra gotlands pastorat Slitegruppen 18 Du får chans att ställa dina frågor om kärlek, Gud, Bibeln, ond- norra gotlands pastorat ska, livsstil- ja allt. Vad är egentligen viktigast i livet? Kommer man till himlen när man dör? Hjälper bön? Vad är Gud? Väskinde/Stenkyrka/Gothemgruppen 20 norra gotlands pastorat Vi kräver inte att du som anmäler dig tror på Gud. Vi kräver Bunge/Forsagruppen 22 heller inte att du kommer att göra det efter konfirmationen. Men vi vill ge dig en chans att ta reda på vad kristen tro hand- romakloster dalhem, roma, vänge lar om. och östergarn 24 Under konfirmandtiden vill vi vara din samtalspartner, någon stenkumla 26 som vandrar med dig under en period av ditt liv. Tillsammans särskolans elever 28 vill vi göra konfirmationen till en härlig och unik upplevelse - ett minne för livet! visby 31 anmälan konfirmand 2015 37 2 3 frågor och svar kan jag välja fritt bland alternativen? Kommande sidor visar de olika alternativen för din konfir- mandtid.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Viking Heritage 3-2005
    VV king king HeritageHeritagemagazine 3/2005 Högskolan på Gotland Gotland University Viking Heritage Magazine 3/05 Editorial IN THIS ISSUE Choosing Heaven The Religion of the Vikings 3–8 THE CHANGE OF RELIGION in the Viking Age – illustrated on the front page – is the subject of the two opening articles in this autumn issue. When the The Cross and the Sword – Viking Age began around 750 AD, most of Europe had already been Strategies of conversion converted to Christianity. In Scandinavia this process of transformation went in medieval Europe 9–13 on for several hundred years and the first churches were not built until The tidy metalworkers around 1100. of Fröjel 14–17 In the article Choosing heaven Gun Westholm tells about the Viking-age Norse Aesir cult – that, in turn, replaced an older fertility religion – and The Worlds of the Vikings about its origin and myths that might very well be depicted on Gotlandic – an exhibition at picture stones. Gotlands Fornsal, Visby 18–21 But how was the change from the old pagan faith into Christianity brought about? You will find some answers in the article The cross and the NEW BOOKS 21, 30–31, 35 sword where Alexandra Sanmark discusses the strategies of conversion in DESTINATION VIKING different places in medieval Europe. From Orkney we have received an interesting contribution to the debate The Fearless Vikings… 22–24 about whether the Vikings integrated with the indigenous Pictish people on Genocide in Orkney? the island or slaughtered them, when they took over the islands. Perhaps The fate of recent excavations can lead to new approaches to this debate.
    [Show full text]
  • (Smygstart) Lördag 19 April
    Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Här serveras frukost/lunch på Gotland under Folkhälsodagarna Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Samtliga aktiviteter är kostnadsfria, om inte annat anges, och är öppna för alla. Låna gångstavar på Ditt lånekort Arr. Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Fårösund, Slite, Hemse, och Folkhälsoenheten Klintehamn, Gråbo och Almedalsbiblioteket Fredag 18 april (Smygstart) Barlingbo 18.00 Grillkväll Arr. Barlingbo Rödakorskrets Ta med det Du vill grilla. Vi bjuder på fika. Plats: Lerhåla Lördag 19 april Atlingbo 8.30-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Atlingbo Plats: Församlingshemmet Rödakorskrets Burs 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Burs Rödkorskrets och Burs Goif Plats: Bygdegården Buttle 10.00 Frukost Arr. Buttle Rödakorskrets Hållbar utveckling med Helene Wallin Martinsson Plats: Bygdegården Ekeby 9.00 Frukost och stavgång Ta med stavar om du har – viss tillgång till utlåning Arr. Ekeby Rödakorskrets Finns. Plats: Bygdegården Eksta 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Eksta Rödakorskrets Plats: Bygdegården Fardhem 11.00-14.00 Sopplunch och tipspromenad Arr. Fardhem med start vid idrottskåken i Fardhem Rödakorskrets, Plats: Bygdegården bygdegårds-, idrotts- och hembygdsföreningen Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Fröjel 9.00 Frukost Arr. Fröjel Rödakorskrets Plats: Skolgården Gothem 9.00 Frukost och stavgång Arr. Gothem Rödakorskrets och hembygdsföreningen till Spängar Plats: Församlingshemmet Klinte 10.00-12.00 Frukost och tipspromenad Arr. Klinte Rödakorskrets med anknytning till vardagssmart. Dragning av motionslotteri. Plats: Mötesplats Kupan, Marknadsgat 3, Klintehamn Norrlanda 9.00 Frukost och gympa Arr. Norrlanda Rödakorskrets med Gun Johansson Plats: Bygdegården Rone 12.00-14.00 Sopplunch (20,-) med filmvisning Arr.
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]