(Smygstart) Lördag 19 April

Copy Link

Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Här serveras frukost/lunch på Gotland under Folkhälsodagarna Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Samtliga aktiviteter är kostnadsfria, om inte annat anges, och är öppna för alla. Låna gångstavar på Ditt lånekort Arr. Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Fårösund, Slite, Hemse, och Folkhälsoenheten Klintehamn, Gråbo och Almedalsbiblioteket Fredag 18 april (Smygstart) Barlingbo 18.00 Grillkväll Arr. Barlingbo Rödakorskrets Ta med det Du vill grilla. Vi bjuder på fika. Plats: Lerhåla Lördag 19 april Atlingbo 8.30-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Atlingbo Plats: Församlingshemmet Rödakorskrets Burs 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Burs Rödkorskrets och Burs Goif Plats: Bygdegården Buttle 10.00 Frukost Arr. Buttle Rödakorskrets Hållbar utveckling med Helene Wallin Martinsson Plats: Bygdegården Ekeby 9.00 Frukost och stavgång Ta med stavar om du har – viss tillgång till utlåning Arr. Ekeby Rödakorskrets Finns. Plats: Bygdegården Eksta 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Eksta Rödakorskrets Plats: Bygdegården Fardhem 11.00-14.00 Sopplunch och tipspromenad Arr. Fardhem med start vid idrottskåken i Fardhem Rödakorskrets, Plats: Bygdegården bygdegårds-, idrotts- och hembygdsföreningen Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Fröjel 9.00 Frukost Arr. Fröjel Rödakorskrets Plats: Skolgården Gothem 9.00 Frukost och stavgång Arr. Gothem Rödakorskrets och hembygdsföreningen till Spängar Plats: Församlingshemmet Klinte 10.00-12.00 Frukost och tipspromenad Arr. Klinte Rödakorskrets med anknytning till vardagssmart. Dragning av motionslotteri. Plats: Mötesplats Kupan, Marknadsgat 3, Klintehamn Norrlanda 9.00 Frukost och gympa Arr. Norrlanda Rödakorskrets med Gun Johansson Plats: Bygdegården Rone 12.00-14.00 Sopplunch (20,-) med filmvisning Arr. Rone Rödkorskrets och hembygdsföreningen från Rone. Vandring på kyrkogården med samtal om intressanta gravvårdar med Anita och Leif Dahlberg. Plats: Församlingshemmet Sanda-Västergarn 9.00-11.00 Frukost och promenad Arr. Sanda-Västergarn Rödakorskrets och Plats: Västergarn hembygdsgård Västergarns hembygdsförening Slite 10.00-13.00 Bjuder på exotiska frukter och juice Arr. Slite-Boge Rödakorskrets och studieförbundet Kolla Ditt blodtryck och blodsocker. Sjukgymnast Vuxenskolan ger råd om bra mat. Plats: Mötesplats Kupan, Storgatan 110, Slite Stenkyrka 10.00-15.00 Lunch och eftermiddagskaffe Arr. Stenkyrka Promenader och lotterier. Har Du koll på ditt Rödakorskrets blodtryck? Vi mäter. Plats: Gardestugan Tingstäde 9.00 Frukost Arr. Tingstäde Tekniska förvaltningen i Gotlands kommun berättar Rödakorskrets och om den nya källsorteringen av hushållssoporna i Renhållningen, Tekniska kompost och brännbart. förvaltningen Plats: Hemvärnsgården Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Väte 10.00-13.00 Hälsosam ”klocku tei” Arr. Väte Rödakorskrets Prova på Linedance med Astu Stompers, naturstig och hembygdsföreningen med anknytning till vardagssmarta vanor. Plats: Väte idrottsänge Söndag 20 april Levide folkhälsodag 9.00 Korum Arr. Levide församling Plats: Levide nyrenoverade kyrka 9.30-12.00 Hälsofrukost Levide-Gerum Rödakorskrets Plats: Levide bygdegård 9.30-15.00 Tipspromenad Levide IF Plats: Motionsspåret Rute-Fleringe 11.00-14.00 Sopplunch (50,-) och stavgång Arr. Rute-Fleringe Plats: Rute Folkets Hus Rödakorskrets och stavgänget Måndag 21 april Havdhem 12.00 Sopplunch Arr. Havdhem Plats: Biblioteket Rödakorskrets och biblioteket Välkomna! .

Recommended publications

I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem

I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found.
Gudstjänster På Gotland

Gotlands Allehanda 30 Fredag 5 september 2014 Gudstjänster på Gotland Norra Gotlands Pastorat Roma Pastorat Östergarns Pastorat Havdhems Församling svenskakyrkan.se/norragotland Roma pastorat, Fredag 5/9 14.30 Gudstjänst Söndag 7/9 FRIHETEN I KRISTUS Idag fre kl 14 Slite för- Medeltredingens kontrakt på Roma äldreboende. kl 10 Gudstjänst i Havdhems Tolfte söndagen efter trefaldighet 5/9-11/9 samlingshem Otendag, 12 Sönd e Trefaldighet Magnus Hellström, kyrka prästen Båt Lena och kantor 7 september 2014 Lena Haglund. www.svenskakyrkan.se/ Tony presenterar sig i ord Fredag 5/9, Roma Söndag 7/9 11.00 Mässa med havdhem och ton. Äldreboende: 14.30 Konfirmandupptakt i Söndag 7 sept gudstjänst, Magnus Dalhems kyrka. Hoburgs församling 10 Bunge Mässa Hansson Hellström. 16.00 Högmässa i Anga Mässa Åter- Söndag 7/9, Roma: 10 kyrka. Kyrkkaffe i torn- 10 Boge Sönd kl 11 (obs tiden!) öppnande av kyrkan, Högmässa, Staffan B, rummet. Magnus Hellström, Fide: Mässa. Wiklund, Båt Lena, Åkeson Wollbo, Margareta B. Gudrun Wessman. Nyroth, Westberg biskop Sven-Bernhard Fast, Björke: 19 Psalmgudstjänst Tisdag 9/9 10-12 Kyrkis - Tisd kl 15 Musiklekis i Wottle. Slitekören. Lunch med psalmer av Britt G för små barn med vuxna. Strandkyrkan 10 Stenkyrka Mässa Hallqvist, Staffan B, Obs! ny dag. Tisd kl 19 Öppet Bibelsamtal Pirhonen Margareta B. Onsdag 10/9 14.00 i Öja Församlingshem. 10 Lokrume Gudstjänst Barlingbo: 19 Kvällsmässa, Gemenskapssamling på Onsd kl 14 Sudergården, Peterson Fred K, Janne A. Östergarnslandet i Salteriet, Andakt. Måndag 8/9 Roma: 13.30 - Katthammarsvik. Dagens 13 Tingstäde Gudstjänst www.svenskakyrkan.se/ 15.30 Kyrkans barntimmar i gäster: Eivor och Dick Pirhonen hoburg 13 Norrlanda Gudstjänst Sockerbiten, Roma.
Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf

Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
1. GOTLAND 4S. Fardhem –Fröjel (Fårö) Supplement and Revision

Catalogue of Coins from Verzeichnis der in Schweden the 9th–11th Centuries gefundenen Münzen des found in Sweden 9.–11. Jahrhunderts1 Supplement and revision 1. GOTLAND 4S. Fardhem – Fröjel (Fårö) EDIDIT Kenneth Jonsson COOPERANTIBUS Kenneth Jonsson, Christina Larsson, Gert Rispling KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN GOTLAND bb d e f g a Fardhem a b Fårö c Fide d Fleringe e Fole f Follingbo g Fröjel c 0 25 km FÅRÖ 6R. Hammars SHM-KMK 3045 Year: 1862 or 1863 Circumstances of discovery: unknown Category of find: hoard Container: unknown Number of coins: 8 Other objects: 1 spiral ring, 7 pieces of various hack-silver Weight: coins c. 20 g, other objects c. 278.0 g; total 297.84 g Table of Coins complete cut or total earliest latest fragm. Ispahbad 1 1 756 Islamic 6 1 8 759/60 804/5 Whole find 7 1 8 756 804/5 Latest coin: 804/5 (no. 7) COMMENTS The hoard was found in a field by the labourer Christofer Landberg bably from this hoard. An eight, fragmentary, coin has not been of Hammars. The county administration (Landskansliet) in Visby identified. Coin no. 1 was listed as Arab-Sasanian in 1982. The reported the find, together with three others, in a letter dated 13 date of coin no. 7 was read by Tornberg as 802/3. However, the January 1863. Accordingly it is not certain whether the find was type was only struck in 804/5. This hoard is one of the earliest made late in 1852 or early in 1863.
Arkeologisk Förundersökning Inför Planerade Avvattningsledningar Och Stenkistor Invid RAÄ Fardhem 28:1-6 På Fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland

Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arkeologisk förundersökning Dnr: 431-495-17 Fardhem socken Region Gotland Gotlands län 2018 Christian Hoffman Arendus Färjeleden 5 621 58 VISBY [email protected] www.arendus.se Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten ﬁnns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar……………………………… 4 Syfte, målsättning och metod……………………………… 4 Topografi och fornlämningsmiljö…………………….……. 4 Vetenskapliga frågeställningar..……………………………. 5 Resultat……………………………………….…………… 5 Sammanfattning……………………………………….…… 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser………………………………………….……… 10 Administrativa uppgifter………………………………….. 10 Bilaga 1. Fyndlista…………………………………..…….. 12 Bilaga 2. Schakttabell……………………………………… 14 Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om Hemse. !3 Bakgrund och förutsättningar Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård. Syfte, målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential. Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd.
Pigment Traces on Medieval Stonework in Gotland's Churches –Examination of Seven 12Th Century Baptismal Fonts and a Limeston

Pigment traces on medieval stonework in Gotland’s churches – examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew Anders G. Nord et al. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_017 Fornvännen 2016(111):1 s. 17-26 Ingår i samla.raa.se Art. Nord et al 17-26_Layout 1 2016-02-15 16:52 Sida 17 Pigment traces on medieval stonework in Gotland’s churches –examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew By Anders G. Nord, Kate Tronner, Kjell Billström and Marianne Gustafsson Belzacq Nord, A.G., Tronner, K., Billström, K. & Gustafsson Belzacq, M., 2016. Pigment traces on medieval stonework in Gotland's churches – examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew. Fornvännen 111. Stockholm. The authors have analysed pigments on eight medieval stone objects in Gotland’s churches. They are seven 12th century baptismal fonts made of sandstone and a ce remonial limestone pew in Burs church from about 1350. Fragments of medieval paint were sampled and analysed by SEM/EDX, FTIR, GCMS and MCICPMS. 57 samples were collected. Infinitesimal traces of cinnabar, ultramarine and gold foil were sparsely found. Iron oxide (Fe2O3) and lead pigments occur commonly, while green and blue pigments seem less frequent. Later “improvements” of green copper arsenites were found on the limestone pew in Burs church. Lime has prima rily been used as a binding medium, possibly in combination with now complete ly degraded organic substances. Isotope analyses indicate that the lead pigments most likely have a provenance in the Harz and Erzgebirge mountains in Germany, possibly also in Eisleben.
Församlings- Expeditioner Visby Stift

Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
An Edition of Guta Saga with Introduction, Translation

An Edition ofGuta Saga with Introduction, Translation, Commentary and Glossary edited by Christine Ingegerd Peel UNIVERSITY COLLEGE LONDON Degree of MPhil 1998 ProQuest Number: U642093 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. uest. ProQuest U642093 Published by ProQuest LLC(2015). Copyright of the Dissertation is held by the Author. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. Microform Edition © ProQuest LLC. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 Guta Saga 2 Abstract The following thesis is an edition of the text of Guta saga found in the fourteenth-century manuscript of G uta la g It is held in Kungliga Biblioteket, Stockholm and designated B64. In the manuscript the text covers the last eight leaves. It represents the only complete version of the text in Gutnish, the medieval language of Gotland. The Introduction contains a section on the historical background to the text and a discussion of the following: preservation, content, sources (both written and oral), date and place of composition, authorship, historical value, language and previous editions of the text. The principles of the current edition are described. The text of the manuscript is normalized and contains a number of emendations, which are signalled in footnotes.
Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland

LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken

I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 Ingår I: Samla.Raa.Se YÄSTERGARN

Västergarn Floderus, Erik Fornvännen 29, 65-83 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_065 Ingår i: samla.raa.se YÄSTERGARN AV ERIK FLODERUS är den betydelsefulla handeln mellan Orienten och Väst europa under vikingatiden söker sig vägen genom Öster sjön, har detta bland annat till följd, att de första stads- bildningarna i egentlig mening uppstå i Norden. Genom dNe historiska källornas vittnesbörd känna vi den roll, Hedeby och Birka spelade som viktiga transiteringsorter för denna handel, och med den arkeologiska forskningens hjälp ha vi även kunnat bilda oss en ganska klar uppfattning om dessa städers utseende och kultur. Det är emellertid ganska påfallande, att de skrivna källorna intet ha att förmäla om en dylik stadsbildning på Gotland, som ju vid sidan om Mälardalen har uppburit denna världsomfattande handel. Ännu på 1100-talet talas det i källorna blott om »Gotländska kusten», och namnet Visby namnes ej förrän på 1200-talet. Emellertid har man trott sig finna, att under hednatidens slut ej mindre än två samhällen av samma typ som Birka och Hedeby existe rat på Gotland nämligen Visby och Västergarn, den senare orten även belägen vid västra kusten 2,6 mil söder om Visby. Av allt att döma har Visby redan under 1000-talet varit en betydande handels plats, möjligen omgiven av en halvcirkelformig vall av samma slag som de nyss nämnda städernas1. Även i Västergarn har man velat se en dylik vallomgärdad stad, en uppfattning, som företrädes av Nils Lithberg2 och Adolf Schiick3 bland andra forskare. Skulle denna teori vara riktig, kan emellertid existensen av två stora vikingatids- 1 Adolf SchUck, Sjöborgar och hamnstäder, Fornvännen 1924, s.