DOCSLIB.ORG

Vattenkemi I Gotländska Vattendrag Och Referenssjöar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vattenkemi I Gotländska Vattendrag Och Referenssjöar Vattenkemi i gotländska vattendrag och referenssjöar Rapport nr 5 2004 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet Vattenkemi i gotländska vattendrag och referenssjöar MIKAEL ÖSTLUND Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 UPPSALA Omslagsbild: Gothemsån, station Y07 Åminne. Foto: Erik Törnblom ISSN 1403-8439 ___________________________________________________________________________ LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2004 Förord På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Institutionen för miljöanalys vid SLU gjort en utvärdering av vattenkemiska data från länets program för samordnad recipientkontroll (SRK) i vattendrag. Utöver länets program ingick i uppdraget en utvärdering av de två nationella referensvattendragsstationerna Liffedarve i Idån (Västergarnsån) och Hörsne i Gothemsån samt de två referenssjöarna Horsan och Bästeträsk. Utvärderingen omfattar bedömning av tillstånd och förändring av de vattenkemiska för- hållandena under perioden 1988 - 2003, med fokus på närsaltstransport innehållande följande. • Vattenföring • Markanvändning • Närsaltshalter (kväve och fosfor) och övrig vattenkemi (syrgastillstånd/syrgastärande ämnen, ljusförhållanden och surhet/försurning) • Tillståndsbedömningar • Trender • Närsaltstransporter, arealspecifika förluster, avvikelse från jämförvärden. • Kopplingen mellan markanvändning och arealspecifika förluster, transporter etc. I uppdraget ingick också en kvalitetsgranskning av datamaterialet med avseende på data- lagring i SRK-databasen vid den nationella datavärden, Institutionen för Miljöanalys, SLU. Samtliga analysdata finns tillgängliga via Internet på institutionens hemsida, http://www.ma.slu.se Mikael Östlund har varit huvudansvarig för utvärderingen och sammanställningen av rapporten, Jakob Nisell har tagit fram avrinningsområden och markanvändningsstatistik. Erik Törnblom, Länsstyrelsen i Gotlands län har bidragit med text till avsnittet Inledning. Lena Kulander och Kalle Nyberg har ansvarat för genomförandet av länsstyrelsens provtagnings- program. Rapporten har granskats av Erik Törnblom, Lena Kulander och Kalle Nyberg, vilka också har bidragit med vissa tillägg, ändringar och tolkningar. Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning.....................................................................................................................7 Provtagningsprogrammet .....................................................................................................11 Provtagningsnät ...............................................................................................................11 Avrinningsområden..........................................................................................................11 Provtagning......................................................................................................................12 Analyserade parametrar....................................................................................................14 Yttre förhållanden................................................................................................................14 Vattenföring.....................................................................................................................14 Markanvändning ..............................................................................................................18 Resultat – vattenkemi...........................................................................................................20 Ljusförhållanden ..............................................................................................................20 Vattenfärg ....................................................................................................................20 Grumlighet...................................................................................................................20 Tillståndsbedömning ljusförhållanden ..........................................................................21 Syrgastillstånd och syrgastärande ämnen..........................................................................23 Tillståndsbedömning syrgastärande ämnen...................................................................24 Surhet / försurning ...........................................................................................................25 Näringsämnen ..................................................................................................................26 Fosforhalter..................................................................................................................26 Kvävehalter..................................................................................................................27 Transporter av kväve och fosfor .......................................................................................29 Tillståndsbedömning av kväve och fosfor.........................................................................32 Arealspecifika förluster av kväve och fosfor i olika avrinningsområden .......................32 Tillståndsklassning av kväve och fosfor i referenssjöarna .............................................38 Förändringar av vattenkvalitet under mätperioden............................................................39 Förändringar i halter.....................................................................................................39 Förändringar i transport av kväve och fosfor ................................................................41 Vattendragsvis sammanfattning ...........................................................................................48 Lummelundaån ................................................................................................................48 Ireån.................................................................................................................................48 Vägumeån........................................................................................................................49 Gothemsån.......................................................................................................................49 Storsundsån......................................................................................................................50 Skarnviksån......................................................................................................................51 Närkån .............................................................................................................................51 Halorån ............................................................................................................................52 Burgsviksån .....................................................................................................................52 Snoderån..........................................................................................................................53 Västergarnsån...................................................................................................................54 Referenser............................................................................................................................55 Bilagor.................................................................................................................................57 Bilaga 1. Markanvändning (tabell & kartor) Bilaga 2. Tidsseriediagram – vattenkemiska variabler (figurer) Bilaga 3. Statistik – vattenkemiska variabler (tabeller) Bilaga 4. Årstransporter (tabeller) Bilaga 5. Provtagningsstationer (bilder) Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Institutionen för miljöanalys vid SLU gjort en utvärdering av vattenkemiska data från länets program för samordnad recipientkontroll (SRK) i vattendrag för perioden 1988-2003. I uppdraget ingick också utvärdering av de två nationella referensvattendragstationerna Liffedarve i Västergarnsån och Hörsne i Gothemsån samt de två nationella referenssjöarna Horsan och Bästeträsk. Utvärderingen omfattar bedömning av tillstånd och förändring i tiden av vattenkemiska för- hållanden i totalt 13 vattendrag och 2 sjöar. Längs de större vattendragen har data för flera provtagningsstationer använts för att påvisa eventuella olikheter inom huvudavrinnings- området. De gotländska vattendragen har förhållandevis litet vattenflöde med årsmedelvattenföringar mellan 0,02 – 3,7 m3/s. Vattenföringen varierade mycket i vattendragen från år till år. Variationen var störst i början av den undersökta perioden (1988-2003) med höga vatten- föringar ungefär vartannat år (1988, 1990, 1992, 1994, 1995) och vartannat år med låga vattenföringar (1989, 1991, 1993, 1996). År 1995 var årmedelvattenföringen som högst och 1996 var vatten-föringen som lägst. Senare delen av perioden (1997-2003) karaktäriseras av relativt höga vattenflöden, jämförliga med högflödesåren under perioden 1988-1994. Avrinningen sker huvudsakligen under perioden oktober-april, med högsta vattenföring under december-januari. Under perioden maj-september/oktober förekommer i regel ett utpräglat lågt vattenstånd och många av de mindre vattendragen torkar ut helt under sommar och tidig höst. Markanvändningen i de undersökta avrinningsområdena utgörs främst av åker- och skogsmark. Många av provtagningsstationerna är starkt jordbrukspåverkade. Halorån och Lummelundaån är de vattendrag som har störst dominans av jordbruksmark i avrinnings- området (55-61%). Vägumeån, Gothemsån, Närkån och Burgsviksån samt Snoderån har också stora andelar jordbruksmark
Load more

Recommended publications
  • Gudstjänster På Gotland
    Gotlands Allehanda 30 Fredag 5 september 2014 Gudstjänster på Gotland Norra Gotlands Pastorat Roma Pastorat Östergarns Pastorat Havdhems Församling svenskakyrkan.se/norragotland Roma pastorat, Fredag 5/9 14.30 Gudstjänst Söndag 7/9 FRIHETEN I KRISTUS Idag fre kl 14 Slite för- Medeltredingens kontrakt på Roma äldreboende. kl 10 Gudstjänst i Havdhems Tolfte söndagen efter trefaldighet 5/9-11/9 samlingshem Otendag, 12 Sönd e Trefaldighet Magnus Hellström, kyrka prästen Båt Lena och kantor 7 september 2014 Lena Haglund. www.svenskakyrkan.se/ Tony presenterar sig i ord Fredag 5/9, Roma Söndag 7/9 11.00 Mässa med havdhem och ton. Äldreboende: 14.30 Konfirmandupptakt i Söndag 7 sept gudstjänst, Magnus Dalhems kyrka. Hoburgs församling 10 Bunge Mässa Hansson Hellström. 16.00 Högmässa i Anga Mässa Åter- Söndag 7/9, Roma: 10 kyrka. Kyrkkaffe i torn- 10 Boge Sönd kl 11 (obs tiden!) öppnande av kyrkan, Högmässa, Staffan B, rummet. Magnus Hellström, Fide: Mässa. Wiklund, Båt Lena, Åkeson Wollbo, Margareta B. Gudrun Wessman. Nyroth, Westberg biskop Sven-Bernhard Fast, Björke: 19 Psalmgudstjänst Tisdag 9/9 10-12 Kyrkis - Tisd kl 15 Musiklekis i Wottle. Slitekören. Lunch med psalmer av Britt G för små barn med vuxna. Strandkyrkan 10 Stenkyrka Mässa Hallqvist, Staffan B, Obs! ny dag. Tisd kl 19 Öppet Bibelsamtal Pirhonen Margareta B. Onsdag 10/9 14.00 i Öja Församlingshem. 10 Lokrume Gudstjänst Barlingbo: 19 Kvällsmässa, Gemenskapssamling på Onsd kl 14 Sudergården, Peterson Fred K, Janne A. Östergarnslandet i Salteriet, Andakt. Måndag 8/9 Roma: 13.30 - Katthammarsvik. Dagens 13 Tingstäde Gudstjänst www.svenskakyrkan.se/ 15.30 Kyrkans barntimmar i gäster: Eivor och Dick Pirhonen hoburg 13 Norrlanda Gudstjänst Sockerbiten, Roma.
    [Show full text]
  • Pigment Traces on Medieval Stonework in Gotland's Churches –Examination of Seven 12Th Century Baptismal Fonts and a Limeston
    Pigment traces on medieval stonework in Gotland’s churches – examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew Anders G. Nord et al. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2016_017 Fornvännen 2016(111):1 s. 17-26 Ingår i samla.raa.se Art. Nord et al 17-26_Layout 1 2016-02-15 16:52 Sida 17 Pigment traces on medieval stonework in Gotland’s churches –examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew By Anders G. Nord, Kate Tronner, Kjell Billström and Marianne Gustafsson Belzacq Nord, A.G., Tronner, K., Billström, K. & Gustafsson Belzacq, M., 2016. Pigment traces on medieval stonework in Gotland's churches – examination of seven 12th century baptismal fonts and a limestone pew. Fornvännen 111. Stockholm. The authors have analysed pigments on eight medieval stone objects in Gotland’s churches. They are seven 12th century baptismal fonts made of sandstone and a ce­ remonial limestone pew in Burs church from about 1350. Fragments of medieval paint were sampled and analysed by SEM/EDX, FTIR, GC­MS and MC­ICP­MS. 57 samples were collected. Infinitesimal traces of cinnabar, ultramarine and gold foil were sparsely found. Iron oxide (Fe2O3) and lead pigments occur commonly, while green and blue pigments seem less frequent. Later “improvements” of green copper arsenites were found on the limestone pew in Burs church. Lime has prima­ rily been used as a binding medium, possibly in combination with now complete­ ly degraded organic substances. Isotope analyses indicate that the lead pigments most likely have a provenance in the Harz and Erzgebirge mountains in Germany, possibly also in Eisleben.
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Viking Heritage 3-2005
    VV king king HeritageHeritagemagazine 3/2005 Högskolan på Gotland Gotland University Viking Heritage Magazine 3/05 Editorial IN THIS ISSUE Choosing Heaven The Religion of the Vikings 3–8 THE CHANGE OF RELIGION in the Viking Age – illustrated on the front page – is the subject of the two opening articles in this autumn issue. When the The Cross and the Sword – Viking Age began around 750 AD, most of Europe had already been Strategies of conversion converted to Christianity. In Scandinavia this process of transformation went in medieval Europe 9–13 on for several hundred years and the first churches were not built until The tidy metalworkers around 1100. of Fröjel 14–17 In the article Choosing heaven Gun Westholm tells about the Viking-age Norse Aesir cult – that, in turn, replaced an older fertility religion – and The Worlds of the Vikings about its origin and myths that might very well be depicted on Gotlandic – an exhibition at picture stones. Gotlands Fornsal, Visby 18–21 But how was the change from the old pagan faith into Christianity brought about? You will find some answers in the article The cross and the NEW BOOKS 21, 30–31, 35 sword where Alexandra Sanmark discusses the strategies of conversion in DESTINATION VIKING different places in medieval Europe. From Orkney we have received an interesting contribution to the debate The Fearless Vikings… 22–24 about whether the Vikings integrated with the indigenous Pictish people on Genocide in Orkney? the island or slaughtered them, when they took over the islands. Perhaps The fate of recent excavations can lead to new approaches to this debate.
    [Show full text]
  • Hörsne Prästänge
    146 147 Naturstig 149 Bäl 148 Vad gäller i naturreservatet? Visby 147 Hejdeby 147 Utöver generella regler vid vistelse i skog och mark är det 143 Hörsne Prästänge inte tillåtet att: 142 framföra eller uppställa motordrivet fordon annat än på Gothem särskilt anvisad plats, Västerhejde Barlingbo 146 gräva upp blommor, Hörsne Prästänge 142 143 naturreservat rida, tälta. För allas trivsel och för att bibehålla reservatets natur– och Roma kulturvärden är det viktigt att alla besökare visar hänsyn. 143 146 Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis Halsbandsflugsnapparen är Hitta hit Gotlands landsskapsfågel. Hörsne Prästänge ligger ca 1 km norr om Hörsne kyrka. Från Den trivs i gamla lövskogar Visby kör du österut mot Endre och Dalhem. Fortsätt fram till och ängen. Har du tur kan Hörsne och ta av mot Bara, sedan första höger efter ungefär du få se den här i Hörsne 400 meter. Håll utkik efter en liten skylt och avtagsväg åt Prästänge. vänster som leder fram till reservatet. Fakta Mindre hackspett Naturreservatet är ett 10 hektar stort ängs- och lövskogs- Dendrocopos minor område. Det inrättades när Naturskyddsföreningen Gotland köpte området år 1986. Naturskyddsföreningen har sedan dess skött änget som ligger i områdets mitt. Länsstyrelsen ansvarar för områdets naturvårdsförvaltning. En naturstig leder dig runt i den vackra naturen. Du kan bland annat få se många olika orkidéer och Gotlands speciella ängesfågel, Kärrknipprot halsbandsflugsnapparen. Epipactis palustris Lunglav Lobaria pulmonaria Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län. Tryckeri: iVisby Tryckeri, Visby. Tryckår: 2019. Kartor: © Lantmäteriet © Länsstyrelsen i Gotlands län. Foto: Caroline Bernander. Illustrationer: Niklas Johansson. Folder_2019_Naturreservat_Hörsne_3-flik.indd 1 2019-05-17 08:43:50 Naturstigen i Hörsne Prästänge Ängsboden byggdes 1989-90, av snickaren Fritz Ahlström som En naturstig leder dig genom området.
    [Show full text]
  • Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson
    Swedish American Genealogist Volume 2 | Number 3 Article 3 9-1-1982 Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation Olsson, Nils William (1982) "Emigrants from Gotland to America 1819-1890," Swedish American Genealogist: Vol. 2 : No. 3 , Article 3. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol2/iss3/3 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson The Provincial Archives (Landsarkivet) of the city of Vis by on the Swedish island of Gotland is the repository for the archival holdings of the island, includ­ ing not only the ecclesiastical records from the various parishes on the island, but also all of the records of the various official bodies, who for years have been administering the affairs of this, "the pearl of the Baltic." Among the many records housed in the Archives are those of the central administrative offices for the island, Got/ands Landskansli. In this vast body of material there is also a section dealing with the issuance of official passports for foreign travel - one of the duties of the central adminis­ tration. Until the early 1850's it was incumbent upon every Swedish citizen as well as aliens, to procure a passport before departing for foreign parts.
    [Show full text]
  • Gothemshammar – a Late Bronze Age Coastal Rampart on Gotland
    Art. Wallin 65-75 _Layout 1 2018-05-22 11:42 Sida 65 Gothemshammar – a Late Bronze Age coastal rampart on Gotland By Paul Wallin and Helene Martinsson-Wallin Wallin, P. & Martinsson-Wallin, H., 2018. Gothemshammar: a Late Bronze Age coastal rampart on Gotland. Fornvännen 113. Stockholm. This paper reports the results of a project aiming to use survey and excavation of the Gothemshammar rampart in a digital reconstruction to understand the site in its original landscape setting. Excavations uncovered internal construction details and dateable materials from domestic animals and charcoal. Fifteen AMS dates indicate that the rampart was built and used in the Late Bronze Age, c. 950–700 cal AD. Its northern end is situated at a steep scarp towards the current sea shore, and the southern end is in an open slightly sloping terrain, currently about a kilometre from the sea. LiDAR data and an up-to-date shoreline displacement model indicate that the seashore was about 10 m higher when the rampart was built and used than it is today. The landscape reconstruction shows that the rampart originally cut off a headland on an islet that was strategically located at the mouth of an inland water system. To further understand the site’s Bronze Age context we made a spatial analysis of features tied to the same time frame, including other monumental structures (stone ships, burial cairns, other ramparts/enclosures) and metalwork hoards. It became evident that all kinds of monuments were mainly located close to the sea shore on capes and islets. We could also see that the monuments, especially the stone ships, were mostly on the north shore of the ancient waterway and that its entry/exit where Gothemshammar is situated served as an important control point for travel into Gotland as well as overseas.
    [Show full text]
  • (Smygstart) Lördag 19 April
    Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Här serveras frukost/lunch på Gotland under Folkhälsodagarna Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Samtliga aktiviteter är kostnadsfria, om inte annat anges, och är öppna för alla. Låna gångstavar på Ditt lånekort Arr. Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Fårösund, Slite, Hemse, och Folkhälsoenheten Klintehamn, Gråbo och Almedalsbiblioteket Fredag 18 april (Smygstart) Barlingbo 18.00 Grillkväll Arr. Barlingbo Rödakorskrets Ta med det Du vill grilla. Vi bjuder på fika. Plats: Lerhåla Lördag 19 april Atlingbo 8.30-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Atlingbo Plats: Församlingshemmet Rödakorskrets Burs 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Burs Rödkorskrets och Burs Goif Plats: Bygdegården Buttle 10.00 Frukost Arr. Buttle Rödakorskrets Hållbar utveckling med Helene Wallin Martinsson Plats: Bygdegården Ekeby 9.00 Frukost och stavgång Ta med stavar om du har – viss tillgång till utlåning Arr. Ekeby Rödakorskrets Finns. Plats: Bygdegården Eksta 9.00-11.00 Frukost och tipspromenad Arr. Eksta Rödakorskrets Plats: Bygdegården Fardhem 11.00-14.00 Sopplunch och tipspromenad Arr. Fardhem med start vid idrottskåken i Fardhem Rödakorskrets, Plats: Bygdegården bygdegårds-, idrotts- och hembygdsföreningen Gotlands kommun i samverkan med Röda Korset, Gotlands Idrottsförbund, Sensus och ABF Fröjel 9.00 Frukost Arr. Fröjel Rödakorskrets Plats: Skolgården Gothem 9.00 Frukost och stavgång Arr. Gothem Rödakorskrets och hembygdsföreningen till Spängar Plats: Församlingshemmet Klinte 10.00-12.00 Frukost och tipspromenad Arr. Klinte Rödakorskrets med anknytning till vardagssmart. Dragning av motionslotteri. Plats: Mötesplats Kupan, Marknadsgat 3, Klintehamn Norrlanda 9.00 Frukost och gympa Arr. Norrlanda Rödakorskrets med Gun Johansson Plats: Bygdegården Rone 12.00-14.00 Sopplunch (20,-) med filmvisning Arr.
    [Show full text]
  • Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
    ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • Hoards and Stray Finds in Sweden
    Hoards and Stray Finds in Sweden Hoards Gotland, Fröjel par., Mulde Stockholm Numismatic Institute www.archaeology.su.se/numismatiska Lennart Lind Other publications by Stockholm Numismatic Institute - NFG On our website you will find various publications. Most of them are available as PDF for down- loading. Read more on our website: Editorial note Table of Contents www.archaeology.su.se/english/stockholm-numismatic-institute/publications-nfg Roman Denarii, Hoards and ­­Stray Finds Hoards and Stray Finds in Sweden ........1 in Sweden is published by Stockholm Synopsis ..............................................2 CNS - Coins from the Viking-Age found Myntstudier is a numismatic periodical in Numismatic Institute (Gunnar Ekström chair in Sweden is a project under The Royal Swedish published on the Internet since 2003 in numismatics and monetary history) at Gotland, Fröjel par., Mulde ..................3 Academy of Letters, History and Antiquities. by NFG. Stockholm University. Hoards are defined as List of coins ..........................................3 The acronym of the project is CNS based A total of more than 80 seminar papers two or more coins or one coin found together on the title of the publication. (CORPUS have been written. They cover the period with other objects. Barbarous imitation, NUMMORUM SAECULORUM IX-XI QUI c. 800-1800. The files (mainly in Swedish) are Each issue will cover one or more finds. In die-links outside Sweden .......................5 IN SUECIA REPERTI SUNT, CATALOGUE available for downloading at: the PDF-version the photos can be magnified OF COINS FROM THE VIKING AGE www.archaeology.su.se/numismatiska- Plates ..................................................6 c. ten times. FOUND IN SWEDEN). So far c.
    [Show full text]
  • Topografiskt Register Över Gotländska Socknar Och Gårdar
    TOPOGRAFISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA SOCKNAR OCH GÅRDAR Foto: okänd © LANDSARKIVET I VISBY Topografiskt register över Gotlands socknar och gårdar Företal Föreliggande register uppräknar socken för socken de 1.635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1.635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1.635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1.635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssamlingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T.
    [Show full text]
  • On Gotlandsleden Around Medieval
    N E A D E AROUND MEDIEVAL CHURCHES E 58° N S W 18° E S C ON GOTLANDSLEDEN I T L B A Church Church Ruin ds tlan lede Go n 500 km long, mostly asphalted bike trail 106 medieval churches biking at a speed of 20 km/h gets 92 you around the island in 25 hours of these are still in use today at 50 km per day, circumnavigation of Gotland takes 10 days km 0 5 10 Church Timeline from Anders Andrén: Det Medeltida Gotland Sankt Göran Sankt Nicolai The first stone churches on Gotland were built at the be‐ Sankt Klemens ginning of the 12th century. They were simple Ro‐ Sankt Olof manesque buildings with a simple nave, choir and apse, Drottens sometimes with a steeple. On the inside, some of them were decorated with Russian-Byzantine paintings which Sankt Lars point to intense contacts with the eastern world that were prominent before the island became part of the dio‐ cese of Linköping in Sweden. Included in this early group of stone churches are Garda, Källunge, parts of Havdhem and the vanished churches inAtlingbo, Barlingbo, Dalhem and Stenkyrka. During the second half of the 12th century, many new Romanesque stone churches were built, with simple naves, narrower choirs, often semicircular apses and sometimes steeples. Now, they had a base, sometimes decorated portals and window alcoves, as well as arch friezes and ashlars with figurines. The paintings on the inside and the stone sculptures on the outside confirm contacts with Östergötland and what was back then Denmark, including the site at Lund Cathedral, showing that Gotland had become part of the diocese of Linköping.
    [Show full text]