Melle Andersson, Regina Andersson och Jenny Kreuger

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten på Gotland

Sammanställning och bedömning av resultat från provtagningarna under 1987-2008

Kalkstensklippa med vattenflöde i sprickor (foto Leif Söderström)

Gothemsån på Gotland, februari 2008 (foto Leif Söderström) Distribution Ekohydrologi 109 Uppsala 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för vattenvårdslära Avdelningen för vattenvårdslära Box 7014 Tfn 018-67 24 60 Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-109-SE 750 07 Uppsala Fax 018-67 34 30 SWEDEN Web: http://vv.mv.slu.se Division of Water Quality Management ISSN 0347-9307

Melle Andersson, Regina Andersson och Jenny Kreuger Melle Andersson, Regina Andersson och Jenny Kreuger

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten på Gotland vatten på Gotland

Sammanställning och bedömning av resultat Sammanställning och bedömning av resultat från provtagningarna under 1987-2008 från provtagningarna under 1987-2008

Ekohydrologi 109 Uppsala 2009 Ekohydrologi 109 Uppsala 2009 Avdelningen för vattenvårdslära Avdelningen för vattenvårdslära

Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-109-SE Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-109-SE Division of Water Quality Management ISSN 0347-9307 Division of Water Quality Management ISSN 0347-9307

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning...... 5 Innehållsförteckning...... 5 1. Sammanfattning ...... 7 1. Sammanfattning ...... 7 Abstract ...... 8 Abstract ...... 8 2. Inledning...... 9 2. Inledning...... 9 3. Bakgrund ...... 11 3. Bakgrund ...... 11 3.1 Gotland som provtagningsområde ...... 11 3.1 Gotland som provtagningsområde ...... 11 3.2 Provtagningshistorik...... 13 3.2 Provtagningshistorik...... 13 4. Material och metoder ...... 15 4. Material och metoder ...... 15 4.1 Ytvatten ...... 15 4.1 Ytvatten ...... 15 4.1.1 Analyser av ytvatten...... 17 4.1.1 Analyser av ytvatten...... 17 4.1.2 Riktvärden för toxicitet ...... 17 4.1.2 Riktvärden för toxicitet ...... 17 4.1.3 Toxicitet ...... 18 4.1.3 Toxicitet ...... 18 4.2 Grundvatten och dricksvatten...... 18 4.2 Grundvatten och dricksvatten...... 18 4.2.1 Analyser av dricks- och grundvatten...... 19 4.2.1 Analyser av dricks- och grundvatten...... 19 4.2.2 Beskrivning av provtagningsplats för grundvatten ...... 19 4.2.2 Beskrivning av provtagningsplats för grundvatten ...... 19 4.2.3 Bedömning av grundvatten ...... 21 4.2.3 Bedömning av grundvatten ...... 21 4.2.4 Bedömning av dricksvatten...... 22 4.2.4 Bedömning av dricksvatten...... 22 5. Resultat...... 23 5. Resultat...... 23 5.1 Ytvatten ...... 23 5.1 Ytvatten ...... 23 5.2 Grundvatten...... 23 5.2 Grundvatten...... 23 5.3 Dricksvatten ...... 23 5.3 Dricksvatten ...... 23 6. Diskussion ...... 25 6. Diskussion ...... 25 6.1 Omständigheter att beakta vid provtagning över längre tidsperiod ...... 25 6.1 Omständigheter att beakta vid provtagning över längre tidsperiod ...... 25 6.2 Ytvatten ...... 27 6.2 Ytvatten ...... 27 6.2.1 Riktvärden ...... 28 6.2.1 Riktvärden ...... 28 6.2.2 Toxicitetsindex ...... 30 6.2.2 Toxicitetsindex ...... 30 6.2.3 Nationell jämförelse av ytvatten ...... 33 6.2.3 Nationell jämförelse av ytvatten ...... 33 6.2.4 Gotlands miljömål för ytvatten ...... 33 6.2.4 Gotlands miljömål för ytvatten ...... 33 6.3 Grundvatten...... 34 6.3 Grundvatten...... 34 6.3.1 Nationell jämförelse av grundvatten ...... 34 6.3.1 Nationell jämförelse av grundvatten ...... 34 6.3.2 Hälsoeffekter (grundvatten) ...... 35 6.3.2 Hälsoeffekter (grundvatten) ...... 35 6.3.3 Gotlands miljömål för grundvatten ...... 36 6.3.3 Gotlands miljömål för grundvatten ...... 36 6.4 Dricksvatten ...... 38 6.4 Dricksvatten ...... 38 6.4.1 Hälsoeffekter (dricksvatten)...... 38 6.4.1 Hälsoeffekter (dricksvatten)...... 38 6.4.2 Gotlands miljömål för dricksvatten...... 39 6.4.2 Gotlands miljömål för dricksvatten...... 39 7. Slutsatser ...... 40 7. Slutsatser ...... 40 7.1 Ytvatten ...... 40 7.1 Ytvatten ...... 40 7.2 Grundvatten och dricksvatten...... 41 7.2 Grundvatten och dricksvatten...... 41 8. Ordlista och bekämpningsmedel ...... 43 8. Ordlista och bekämpningsmedel ...... 43 9. Personreferenser ...... 47 9. Personreferenser ...... 47 10. Källförteckning...... 48 10. Källförteckning...... 48 11. Bilagor...... 50 11. Bilagor...... 50 6 6 1. Sammanfattning 1. Sammanfattning I över 20 års tid (1987-2008) har pesticidprovtagningar utförts i yt- och grundvatten på I över 20 års tid (1987-2008) har pesticidprovtagningar utförts i yt- och grundvatten på Gotland. Provtagningar har regelbundet utförts i minst tre vattendrag (ytvatten) och tre Gotland. Provtagningar har regelbundet utförts i minst tre vattendrag (ytvatten) och tre grundvattentäkter två gånger under sommarhalvåret. Resultaten från provtagningarna har grundvattentäkter två gånger under sommarhalvåret. Resultaten från provtagningarna har visat att pesticider har förekommit i både yt- och grundvatten. I ytvatten kan man se en visat att pesticider har förekommit i både yt- och grundvatten. I ytvatten kan man se en nedåtgående trend i pesticidkoncentrationerna och i toxicitetsindexet under åren för alla nedåtgående trend i pesticidkoncentrationerna och i toxicitetsindexet under åren för alla vattendrag, med undantag av Gothemsån där provtagningarna 2008 visade på förhöjda vattendrag, med undantag av Gothemsån där provtagningarna 2008 visade på förhöjda koncentrationer av MCPA. Pesticidkoncentrationerna i ytvattnet på Gotland bedöms vara koncentrationer av MCPA. Pesticidkoncentrationerna i ytvattnet på Gotland bedöms vara tillräckligt lågt för att inte förorsaka negativa biologiska effekter på ekosystemen. tillräckligt lågt för att inte förorsaka negativa biologiska effekter på ekosystemen.

Grundvattnet delas i denna rapport in i dricksvatten och grundvatten. Grundvattnet delas i denna rapport in i dricksvatten och grundvatten. Grundvattenprovtagningar vid olika djup, visar återkommande på relativt konstanta Grundvattenprovtagningar vid olika djup, visar återkommande på relativt konstanta koncentrationer av bentazon. Antalet detekterade pesticider har minskat och koncentrationer av bentazon. Antalet detekterade pesticider har minskat och pesticidkoncentrationer har sjunkit vid alla provtagningsplatser, med undantag av pesticidkoncentrationer har sjunkit vid alla provtagningsplatser, med undantag av Hablingbo som de senaste åren har visat på förhöjda koncentrationer av betazon, MCPA Hablingbo som de senaste åren har visat på förhöjda koncentrationer av betazon, MCPA och klopyralid. Resultaten från grundvattenprovtagningarna indikerar att tydliga och klopyralid. Resultaten från grundvattenprovtagningarna indikerar att tydliga skillnader i pesticidkoncentrationer eller att pesticidsammansättning inte kan identifieras skillnader i pesticidkoncentrationer eller att pesticidsammansättning inte kan identifieras mellan olika djup på brunnar. Resultat från provtagningar i närliggande brunnar i mellan olika djup på brunnar. Resultat från provtagningar i närliggande brunnar i Hablingbo, tyder på att pesticidkoncentrationer i grundvatten istället är tillfälliga och Hablingbo, tyder på att pesticidkoncentrationer i grundvatten istället är tillfälliga och lokala, eftersom pesticidkoncentrationerna i grundvattenbrunnarna varierar kraftigt trots lokala, eftersom pesticidkoncentrationerna i grundvattenbrunnarna varierar kraftigt trots att de ligger nära varandra. att de ligger nära varandra.

En länsomfattande pesticidprovtagning av dricksvatten utfördes 2004-06. En länsomfattande pesticidprovtagning av dricksvatten utfördes 2004-06. Provtagningarna visade på detekterbara pesticidkoncentrationer vid 5-7 olika Provtagningarna visade på detekterbara pesticidkoncentrationer vid 5-7 olika provtagningsplatser. Vid två av dessa lokaler, Skogsholm (Visby) och Tofta, överskred provtagningsplatser. Vid två av dessa lokaler, Skogsholm (Visby) och Tofta, överskred koncentrationerna gränsvärdet för dricksvatten för enskild pesticid. koncentrationerna gränsvärdet för dricksvatten för enskild pesticid. Dricksvattenprovtagningarna 2004-06 jämfördes med en liknande länsomfattande Dricksvattenprovtagningarna 2004-06 jämfördes med en liknande länsomfattande provtagning 1989-1991 utförd av Länsstyrelsen i Gotlands län. Vid denna provtagning provtagning 1989-1991 utförd av Länsstyrelsen i Gotlands län. Vid denna provtagning hade pesticider detekterats vid ett flertal provtagningsplatser, varav endast en av dessa hade pesticider detekterats vid ett flertal provtagningsplatser, varav endast en av dessa omfattade dricksvatten (Skogsholm). omfattade dricksvatten (Skogsholm).

7 7 Abstract Abstract Collection of surface and ground water samples for detection of pesticides has been Collection of surface and ground water samples for detection of pesticides has been conducted on the island of Gotland during a period of over 20 years. conducted on the island of Gotland during a period of over 20 years.

The samples were collected regularly from at least three watercourses/streams and three The samples were collected regularly from at least three watercourses/streams and three ground water reserves on two separate occasions in the summertime. The results from the ground water reserves on two separate occasions in the summertime. The results from the samples show evidence of pesticides in both surface and ground water. In surface water, samples show evidence of pesticides in both surface and ground water. In surface water, however, a declining trend in concentrations of pesticides and the toxicity index was however, a declining trend in concentrations of pesticides and the toxicity index was found, with the exception of the Gothem River were a sudden increase in concentrations found, with the exception of the Gothem River were a sudden increase in concentrations of the pesticide MCPA was found in the samples collected during 2008. of the pesticide MCPA was found in the samples collected during 2008.

In this report, ground water is separated into drinking water and ground water. In this report, ground water is separated into drinking water and ground water. Ground water samples collected at various depths demonstrate continous and over the Ground water samples collected at various depths demonstrate continous and over the years quite constant concentrations of bentazone. The number of detected pesticides and years quite constant concentrations of bentazone. The number of detected pesticides and the concentrations of the pesticides have, however, decreased at all sample locations, the concentrations of the pesticides have, however, decreased at all sample locations, except for Hablingbo were increased concentrations of bentazon, MCPA and chlopyralid except for Hablingbo were increased concentrations of bentazon, MCPA and chlopyralid have been detected in recent years. No obvious variations in concentrations or have been detected in recent years. No obvious variations in concentrations or compositions of pesticides have been detected based on the ground water samples that compositions of pesticides have been detected based on the ground water samples that have been collected have been collected

In 2004-06 drinking water samples were collected on a region-wide basis. These samples In 2004-06 drinking water samples were collected on a region-wide basis. These samples of drinking water showed detectable concentrations of pesticides at 5-7 different sample of drinking water showed detectable concentrations of pesticides at 5-7 different sample sites. At the sample locations of Skogsholm (Visby) and Tofta, the concentrations of sites. At the sample locations of Skogsholm (Visby) and Tofta, the concentrations of individual pesticides exceeded the threshold values determined by the Swedish National individual pesticides exceeded the threshold values determined by the Swedish National Food Administration. Food Administration.

The samples of drinking water collected in 2004-06 were compared with a similar The samples of drinking water collected in 2004-06 were compared with a similar region-wide collection of samples conducted by the Country Administrative Board of region-wide collection of samples conducted by the Country Administrative Board of Gotland in 1989-91. In these samples, pesticides were detected at several locations Gotland in 1989-91. In these samples, pesticides were detected at several locations although only one was classified as a drinking water well (Skogsholm). although only one was classified as a drinking water well (Skogsholm).

8 8 2. Inledning 2. Inledning Växtskyddsmedel (pesticider) är biologiskt aktiva ämnen, som används vid bekämpning Växtskyddsmedel (pesticider) är biologiskt aktiva ämnen, som används vid bekämpning av oönskade växter, djur och svampar. De används av såväl ekonomiska som av oönskade växter, djur och svampar. De används av såväl ekonomiska som hälsorelaterade skäl. Den största användningen av växtskyddsmedel och således de hälsorelaterade skäl. Den största användningen av växtskyddsmedel och således de största källorna till förorening är jordbruket, men växtskyddsmedel används även i största källorna till förorening är jordbruket, men växtskyddsmedel används även i trädgårdar, skogsbruk och på golfbanor. Trots att växtskyddsmedelpreparat som används trädgårdar, skogsbruk och på golfbanor. Trots att växtskyddsmedelpreparat som används är anpassade till säkert bruk, har man dock uppmätt koncentrationer av pesticider och är anpassade till säkert bruk, har man dock uppmätt koncentrationer av pesticider och deras metaboliter i naturen. Växtskyddsmedel är anpassade till att vara toxiska för en deras metaboliter i naturen. Växtskyddsmedel är anpassade till att vara toxiska för en specifik målorganism, men många växtskyddsmedel har även uppvisat en hög toxicitet specifik målorganism, men många växtskyddsmedel har även uppvisat en hög toxicitet hos andra organismer än målorganismer. Både på kommunal och nationell nivå i Sverige hos andra organismer än målorganismer. Både på kommunal och nationell nivå i Sverige har problematiken kring växtskyddsmedel i miljön uppmärksammats och åtgärder har har problematiken kring växtskyddsmedel i miljön uppmärksammats och åtgärder har vidtagits. Exempelvis genom information om växtskyddsmedel och krav på utbildning vidtagits. Exempelvis genom information om växtskyddsmedel och krav på utbildning för de som utövar användning av växtskyddsmedel, samt begränsningar och förbud av för de som utövar användning av växtskyddsmedel, samt begränsningar och förbud av själva användningen. Dock finns det fortfarande på många håll i landet koncentrationer själva användningen. Dock finns det fortfarande på många håll i landet koncentrationer av pesticider i naturen som överskrider nivåer där negativa effekter på ekosystemen kan av pesticider i naturen som överskrider nivåer där negativa effekter på ekosystemen kan uppstå. uppstå.

I över 20 år har provtagningar av pesticider årligen utförts i grundvattentäkter och I över 20 år har provtagningar av pesticider årligen utförts i grundvattentäkter och vattendrag på Gotland. Prover har regelbundet tagits i tre vattendrag (ytvatten) och i tre vattendrag på Gotland. Prover har regelbundet tagits i tre vattendrag (ytvatten) och i tre grundvattentäkter under hela tidsperioden. Provtagningar utförda i ytvatten kommer att grundvattentäkter under hela tidsperioden. Provtagningar utförda i ytvatten kommer att representeras av tre stora vattendrag på Gotland (Gothemsån, Närkån och Snoderån). representeras av tre stora vattendrag på Gotland (Gothemsån, Närkån och Snoderån). Detta eftersom provtagningar utförts regelbundet i dessa tre vattendrag och för att en stor Detta eftersom provtagningar utförts regelbundet i dessa tre vattendrag och för att en stor del av jordbruksområden på mellersta Gotland ligger i deras tillrinningsområde. del av jordbruksområden på mellersta Gotland ligger i deras tillrinningsområde. Vattentäkter är vattenreservoarer som används för vattenuttag till olika ändamål. På Vattentäkter är vattenreservoarer som används för vattenuttag till olika ändamål. På Gotland tillhör grundvatten den huvudsakliga vattentäkten för dricksvatten, men även Gotland tillhör grundvatten den huvudsakliga vattentäkten för dricksvatten, men även Tingstäde träsk (ytvatten) fungerar som en dricksvattentäkt. Grundvattnet som Tingstäde träsk (ytvatten) fungerar som en dricksvattentäkt. Grundvattnet som analyserats på Gotland kommer i denna rapport att delas in i dricksvatten och övrigt analyserats på Gotland kommer i denna rapport att delas in i dricksvatten och övrigt grundvatten. Detta på grund av olika bedömningar av respektive vattenuttag och att skälet grundvatten. Detta på grund av olika bedömningar av respektive vattenuttag och att skälet till provtagning har varit olika mellan provtagningar gjorda på dricksvatten och på till provtagning har varit olika mellan provtagningar gjorda på dricksvatten och på enskilda brunnar för uttag av grundvatten. enskilda brunnar för uttag av grundvatten.

EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) är ett direktiv med målsättning att bevara och EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) är ett direktiv med målsättning att bevara och förbättra vattenmiljön inom den europeiska gemenskapen. Målet är att medlemsstaterna förbättra vattenmiljön inom den europeiska gemenskapen. Målet är att medlemsstaterna skall uppnå åtminstone god vattenstatus genom åtgärdsprogram. Dotterdirektivet om skall uppnå åtminstone god vattenstatus genom åtgärdsprogram. Dotterdirektivet om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (2006/118/EG) ligger som grund skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (2006/118/EG) ligger som grund för dagens bedömningskriterier av grundvatten och direktivet om miljökvalitetsnormer för dagens bedömningskriterier av grundvatten och direktivet om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och näring (2008/105/EG, ändring av 2000/60/EG genom inom vattenpolitikens område och näring (2008/105/EG, ändring av 2000/60/EG genom fastställande av miljökvalitetsnormer) fastställer miljökvalitetsnormer för prioriterade fastställande av miljökvalitetsnormer) fastställer miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen, i syfte att uppnå god kemisk ytvattenstatus. ämnen och vissa andra förorenande ämnen, i syfte att uppnå god kemisk ytvattenstatus. Dotterdirektivet om skydd för grundvattenföroreningar är redan implementerad i svensk Dotterdirektivet om skydd för grundvattenföroreningar är redan implementerad i svensk författningstext, medan direktivet om miljökvalitetsnormer bör införlivas i svensk författningstext, medan direktivet om miljökvalitetsnormer bör införlivas i svensk lagstiftning före den 13 juni 2010. I denna rapport kommer därför bedömningar av lagstiftning före den 13 juni 2010. I denna rapport kommer därför bedömningar av dricksvatten att basera sig på gränsvärden framtagna i författningstext dricksvatten att basera sig på gränsvärden framtagna i författningstext (Livsmedelsverket), medan ytvattenbedömningarna kommer att basera sig på riktvärden (Livsmedelsverket), medan ytvattenbedömningarna kommer att basera sig på riktvärden (KemI) och toxicitetsindex (ej juridiskt bindande). (KemI) och toxicitetsindex (ej juridiskt bindande).

9 9 I miljömålen för Gotland har riktlinjer för gränsvärden av pesticider angivits, med I miljömålen för Gotland har riktlinjer för gränsvärden av pesticider angivits, med målsättning att förverkligas senast 2010. Enligt miljömålen skall förekomsten av målsättning att förverkligas senast 2010. Enligt miljömålen skall förekomsten av pesticider och deras metaboliter inte överstiga 0,1 μg/l för enskilda ämnen och 0,5 μg/l pesticider och deras metaboliter inte överstiga 0,1 μg/l för enskilda ämnen och 0,5 μg/l för totalhalt av ämnen i ytvatten. Motsvarande målsättning för grundvatten avser att för totalhalt av ämnen i ytvatten. Motsvarande målsättning för grundvatten avser att koncentrationen för enskilda ämnen inte skall överstiga 0,025 μg/l. koncentrationen för enskilda ämnen inte skall överstiga 0,025 μg/l.

Denna rapport är sammanställd av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län och Denna rapport är sammanställd av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun. I denna rapport kommer pesticidprovtagningar som utförts sedan Gotlands kommun. I denna rapport kommer pesticidprovtagningar som utförts sedan 1987 att presenteras. En bedömning av yt- och grundvattenkvaliteten kommer att basera 1987 att presenteras. En bedömning av yt- och grundvattenkvaliteten kommer att basera sig på resultat från provtagningar utförda av kommunen Gotland, Länsstyrelsen i sig på resultat från provtagningar utförda av kommunen Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län och Livsmedelsverket. Yt- och grundvatten kommer att bedömas separat Gotlands län och Livsmedelsverket. Yt- och grundvatten kommer att bedömas separat och grundvattenbedömningen kommer även att delas in i dricksvatten- och och grundvattenbedömningen kommer även att delas in i dricksvatten- och grundvattenbedömning. Indelningen av grundvatten i dricks och grundvatten görs, grundvattenbedömning. Indelningen av grundvatten i dricks och grundvatten görs, eftersom bedömningen av dricksvatten är mer reglerad än vad bedömningen av övrigt eftersom bedömningen av dricksvatten är mer reglerad än vad bedömningen av övrigt grundvatten är. Grundvatten och dricksvatten är med andra ord samma vattenresurs grundvatten är. Grundvatten och dricksvatten är med andra ord samma vattenresurs (grundvatten), men kommer på grund av provtagnings- och bedömningsomständigheter (grundvatten), men kommer på grund av provtagnings- och bedömningsomständigheter att evalueras som separata delar i denna rapport. Bedömningen från yt- och att evalueras som separata delar i denna rapport. Bedömningen från yt- och grundvattenprovtagningarna kommer sedan att ligga till grund för rekommendationer för grundvattenprovtagningarna kommer sedan att ligga till grund för rekommendationer för framtida handlingsplaner. Resultaten från provtagningarna kommer även att vägas mot de framtida handlingsplaner. Resultaten från provtagningarna kommer även att vägas mot de lokala miljömålen och mot tillståndet i jämförbara vattentäkter i andra delar av Sverige. lokala miljömålen och mot tillståndet i jämförbara vattentäkter i andra delar av Sverige. Sammanlagt kommer cirka 900 provtagningar på Gotland att behandlas i bedömningen i Sammanlagt kommer cirka 900 provtagningar på Gotland att behandlas i bedömningen i denna rapport. denna rapport.

10 10 3. Bakgrund 3. Bakgrund

3.1 Gotland som provtagningsområde 3.1 Gotland som provtagningsområde Gotland består av cirka 315 000 hektar landyta. År 2007 bestod 89 315 hektar av Gotland består av cirka 315 000 hektar landyta. År 2007 bestod 89 315 hektar av Gotlands yta av åkermark (28 % av total yta) (Figur 1), där majoriteten av den odlade Gotlands yta av åkermark (28 % av total yta) (Figur 1), där majoriteten av den odlade arean bestod av slåtter-, frö- och betesvallar, samt grönfoder. Gödarean på Gotland under arean bestod av slåtter-, frö- och betesvallar, samt grönfoder. Gödarean på Gotland under 2005/2006 bedöms av Jordbruksverket till 78 893 hektar, varav 44 % av denna area 2005/2006 bedöms av Jordbruksverket till 78 893 hektar, varav 44 % av denna area behandlas med herbicider, 9 % med fungicider och 5 % med insekticider (delar av ytan behandlas med herbicider, 9 % med fungicider och 5 % med insekticider (delar av ytan behandlas med flera olika bekämpningsmedel). Den totala ytan behandlad jordbruksmark behandlas med flera olika bekämpningsmedel). Den totala ytan behandlad jordbruksmark på Gotland bedöms att vara 46 % (medelvärdet behandlad mark för hela landet var 36 %, på Gotland bedöms att vara 46 % (medelvärdet behandlad mark för hela landet var 36 %, med ett medianvärde på 40 %). Medelvärdet för åkermark där pesticider används på med ett medianvärde på 40 %). Medelvärdet för åkermark där pesticider används på Gotland var 44 % (med ett medianvärde på 47 %) av den totala jordbruksmarken, i Gotland var 44 % (med ett medianvärde på 47 %) av den totala jordbruksmarken, i jämförelse med alla län där pesticider använts på signifikanta areor av länets totala jämförelse med alla län där pesticider använts på signifikanta areor av länets totala gödarea (med andra ord ej Västernorrlands, Jämtlands, Västerbotten och Norrbottens gödarea (med andra ord ej Västernorrlands, Jämtlands, Västerbotten och Norrbottens län). Enligt denna bedömning används 0,57 kilogram aktiv substans per hektar gödarea, län). Enligt denna bedömning används 0,57 kilogram aktiv substans per hektar gödarea, vilket betyder att det under 2005/2006 användes 20,8 ton aktiv substans i jordbruket på vilket betyder att det under 2005/2006 användes 20,8 ton aktiv substans i jordbruket på Gotland (2,6 % av totala volymen använd aktiv substans i hela landet). Bedömningen Gotland (2,6 % av totala volymen använd aktiv substans i hela landet). Bedömningen gäller samtliga åkergrödor och baserar sig på en intervjuundersökning riktad mot ett urval gäller samtliga åkergrödor och baserar sig på en intervjuundersökning riktad mot ett urval av 45 153 jordbruksföretag över hela landet. av 45 153 jordbruksföretag över hela landet.

Figur 1 Översiktskarta över Gotland (exklusive Gotska Sandön). Figur 1 Översiktskarta över Gotland (exklusive Gotska Sandön).

11 11 Jordlagret på Gotland är på många ställen tunt. Största delen av Gotlands jordarter består Jordlagret på Gotland är på många ställen tunt. Största delen av Gotlands jordarter består av lerig morän. Längs kusterna består jordmånen av grovmo, sand eller grus, alternativt av lerig morän. Längs kusterna består jordmånen av grovmo, sand eller grus, alternativt saknas jordtäcke, är tunt eller osammanhängande. På sina platser finns även jordarter med saknas jordtäcke, är tunt eller osammanhängande. På sina platser finns även jordarter med lera, finmo eller isälvssediment. I våtmarksområden på norra Gotland finns även torv som lera, finmo eller isälvssediment. I våtmarksområden på norra Gotland finns även torv som enda jordmån. Pesticidernas rörlighet i jordmånen är dels beroende av egenskaperna hos enda jordmån. Pesticidernas rörlighet i jordmånen är dels beroende av egenskaperna hos pesticiden, dels av markegenskaperna. Nedbrytningsförmågan och absorption till pesticiden, dels av markegenskaperna. Nedbrytningsförmågan och absorption till markpartiklar (ämnen med adsorptionskonstant, Koc lägre än 50 bedöms ha en mycket markpartiklar (ämnen med adsorptionskonstant, Koc lägre än 50 bedöms ha en mycket hög rörlighet i jordmånen, i och med att de inte binder till organiskt material) är de hög rörlighet i jordmånen, i och med att de inte binder till organiskt material) är de egenskaper som har störst inflytande för om bekämpningsmedlen slutligen kommer att nå egenskaper som har störst inflytande för om bekämpningsmedlen slutligen kommer att nå vattentäkter. I regel binder fettlösliga pesticider till sediment och jordlager, medan vattentäkter. I regel binder fettlösliga pesticider till sediment och jordlager, medan vattenlösliga pesticider förflyttar sig med vattenflödet. Därför anses det även vara större vattenlösliga pesticider förflyttar sig med vattenflödet. Därför anses det även vara större risk att vattenlösliga pesticider når grundvattnet. Jordlagrets porositet, andel organiskt risk att vattenlösliga pesticider når grundvattnet. Jordlagrets porositet, andel organiskt material och vattenbindande förmåga kan både öka och minska läckage av material och vattenbindande förmåga kan både öka och minska läckage av bekämpningsmedel. Exempelvis kan en hög vattenhållande förmåga öka kapillärkraften bekämpningsmedel. Exempelvis kan en hög vattenhållande förmåga öka kapillärkraften och minska läckage av till och med helt vattenlösliga bekämpningsmedel. Däremot kan och minska läckage av till och med helt vattenlösliga bekämpningsmedel. Däremot kan ett allt för finkornigt jordlager (exempelvis lera) förorsaka sprickbildningar och således ett allt för finkornigt jordlager (exempelvis lera) förorsaka sprickbildningar och således även leda bort ytvatten utan att bekämpningsmedel binder till marken. även leda bort ytvatten utan att bekämpningsmedel binder till marken.

Den översta berggrunden på Gotland består uteslutande av karbonatrika sedimentära Den översta berggrunden på Gotland består uteslutande av karbonatrika sedimentära bergarter. Merparten av berggrunden på södra Gotland består av märgel eller märgelsten, bergarter. Merparten av berggrunden på södra Gotland består av märgel eller märgelsten, medan en liten del av kalksten (Slitegruppen och Klintbergsformationen). Norra Gotland medan en liten del av kalksten (Slitegruppen och Klintbergsformationen). Norra Gotland består till stora delar av kalksten, men märgelsten förekommer även i skärningar mellan består till stora delar av kalksten, men märgelsten förekommer även i skärningar mellan Visby och Kappelshamnsviken. Dominerade bergarter inom kalkstensområdena utgörs av Visby och Kappelshamnsviken. Dominerade bergarter inom kalkstensområdena utgörs av lagrade kalkareniter och kalcilutiter. Stora delar av berggrunden har sprickbildningar i lagrade kalkareniter och kalcilutiter. Stora delar av berggrunden har sprickbildningar i ytskiktet. Den dominerande sprickriktningen i den gotländska berggrunden har riktningen ytskiktet. Den dominerande sprickriktningen i den gotländska berggrunden har riktningen nordvästlig (300-310°). Doliner är sprickformationer i berggrunden som till största del nordvästlig (300-310°). Doliner är sprickformationer i berggrunden som till största del har bildats genom erosion. Dolinerna i berggrunden kan bilda så kallade slukhål, som i har bildats genom erosion. Dolinerna i berggrunden kan bilda så kallade slukhål, som i princip fungerar som naturliga dräneringsledningar. Problemet med slukhålen är att princip fungerar som naturliga dräneringsledningar. Problemet med slukhålen är att skillnaden mellan yt- och grundvatten på Gotland inte blir lika tydlig som i områden där skillnaden mellan yt- och grundvatten på Gotland inte blir lika tydlig som i områden där det ej förekommer slukhål. När ytvatten som runnit ner i slukhål blandas med det ej förekommer slukhål. När ytvatten som runnit ner i slukhål blandas med grundvatten bildas så kallat blandvatten. Pesticider som förekommer i ytvatten kan därför grundvatten bildas så kallat blandvatten. Pesticider som förekommer i ytvatten kan därför orsaka stora oförutsedda problem på grundvattenkvaliteten, om pesticidkontaminerat orsaka stora oförutsedda problem på grundvattenkvaliteten, om pesticidkontaminerat ytvatten ansamlas i ett slukhål. ytvatten ansamlas i ett slukhål.

På grund av jordmånen och berggrunden består vattnet på Gotland av hårt eller mycket På grund av jordmånen och berggrunden består vattnet på Gotland av hårt eller mycket hårt vatten. Hårt vatten innebär att vattnet är rikt på kalcium och magnesiumjoner. Detta hårt vatten. Hårt vatten innebär att vattnet är rikt på kalcium och magnesiumjoner. Detta påverkar inte kvaliteten på vattnet, men däremot användningsmöjligheterna på grund av påverkar inte kvaliteten på vattnet, men däremot användningsmöjligheterna på grund av risken för kalkavlagringar. pH i vattnet på Gotland är neutralt eller svagt basiskt. pH i risken för kalkavlagringar. pH i vattnet på Gotland är neutralt eller svagt basiskt. pH i vattnet inverkar på många växtskyddsmedels rörlighet, men även på deras nedbrytning. vattnet inverkar på många växtskyddsmedels rörlighet, men även på deras nedbrytning.

Gotland tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt. Hela Gotland klassas även som ett område Gotland tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt. Hela Gotland klassas även som ett område med grundvattenförekomst (undantag Gotska Sandön). Vattenskyddsområden på Gotland med grundvattenförekomst (undantag Gotska Sandön). Vattenskyddsområden på Gotland finns i Fleringe (Bästeträsk med omnejd), Lärbo, Kappelshamn, Tingstäde träsk med finns i Fleringe (Bästeträsk med omnejd), Lärbo, Kappelshamn, Tingstäde träsk med omnejd, Klints, Burge, Visby med omnejd (cirka 11 000 ha), Dalhem, Tofta, Kvarne, omnejd, Klints, Burge, Visby med omnejd (cirka 11 000 ha), Dalhem, Tofta, Kvarne, Alskog, Västinge, Etelhem, Stånga, Ålarve (Rone), Hemse, Klinte, och Loggarve Alskog, Västinge, Etelhem, Stånga, Ålarve (Rone), Hemse, Klinte, och Loggarve (Klinte). Inom vattenskyddsområden får bekämpningsmedel inte används utan tillstånd (Klinte). Inom vattenskyddsområden får bekämpningsmedel inte används utan tillstånd

12 12 från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Trots detta har pesticider påvisats i från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Trots detta har pesticider påvisats i grundvattentäkter inom vattenskyddsområdena. grundvattentäkter inom vattenskyddsområdena.

Antalet soltimmar under året på Gotland ligger över det nationella snittet medan det Antalet soltimmar under året på Gotland ligger över det nationella snittet medan det förekommer en lägre nederbördsmängd. Klimat och regnmängder påverkar förekommer en lägre nederbördsmängd. Klimat och regnmängder påverkar växtskyddsmedlens nedbrytning och rörlighet. Låg regnmängd under sommarhalvåret växtskyddsmedlens nedbrytning och rörlighet. Låg regnmängd under sommarhalvåret kan minska läckage av pesticider till grundvatten eller vattendrag, men bevattning av kan minska läckage av pesticider till grundvatten eller vattendrag, men bevattning av jordbruksområden förorsakar ett artificiellt flöde av ytvatten i jordbruksområden. En stor jordbruksområden förorsakar ett artificiellt flöde av ytvatten i jordbruksområden. En stor del av pesticiderna bryts ner genom fotokemisk nedbrytning medan andra sönderfaller del av pesticiderna bryts ner genom fotokemisk nedbrytning medan andra sönderfaller eller bryts ner mikrobiellt. En låg regnmängd kan därför minska möjligheterna till eller bryts ner mikrobiellt. En låg regnmängd kan därför minska möjligheterna till nedbrytning av pesticiderna som finns i jorden, i och med att den mikrobiella nedbrytning av pesticiderna som finns i jorden, i och med att den mikrobiella nedbrytningen avstannar med torrare förhållande. Nedbrytningen kan även variera nedbrytningen avstannar med torrare förhållande. Nedbrytningen kan även variera beroende på om pesticider befinner sig i vatten eller jordmånen. Även temperatur kan beroende på om pesticider befinner sig i vatten eller jordmånen. Även temperatur kan påverka nedbrytning och är oftast relaterad till mikrobiella nedbrytningsprocesser. påverka nedbrytning och är oftast relaterad till mikrobiella nedbrytningsprocesser.

3.2 Provtagningshistorik 3.2 Provtagningshistorik 1987 Provtagningar av pesticider på Gotland startade 1987 på initiativ av Gotlands 1987 Provtagningar av pesticider på Gotland startade 1987 på initiativ av Gotlands miljö- och hälsoskyddskontor. Det första året togs pesticidprovtagningar i tre miljö- och hälsoskyddskontor. Det första året togs pesticidprovtagningar i tre vattendrag där det i tillrinningsområdet fanns jordbruksmark. I samma vattendrag där det i tillrinningsområdet fanns jordbruksmark. I samma vattendrag utförs provtagningar än idag. Provtagningsplatserna och vattendrag utförs provtagningar än idag. Provtagningsplatserna och provtagningsutförandet har varit konsekvent under årens lopp. provtagningsutförandet har varit konsekvent under årens lopp.

1988-89 År 1988 och 1989 utökades provtagningarna av pesticider till undersökningar av 1988-89 År 1988 och 1989 utökades provtagningarna av pesticider till undersökningar av enskilda och kommunala vattentäkter, efter att provtagningarna året innan hade enskilda och kommunala vattentäkter, efter att provtagningarna året innan hade visat på detekterbara koncentrationer av pesticider i vattendragen. Omfattande visat på detekterbara koncentrationer av pesticider i vattendragen. Omfattande grundvattenprovtagningar startades 1989 av Länsstyrelsen på Gotland, då grundvattenprovtagningar startades 1989 av Länsstyrelsen på Gotland, då pesticider undersöktes i grundvatten vid 32 platser på Gotland (under 1990-91 pesticider undersöktes i grundvatten vid 32 platser på Gotland (under 1990-91 fortsatte Länsstyrelsens provtagningar med smärre förändringar i val av fortsatte Länsstyrelsens provtagningar med smärre förändringar i val av provtagningslokaler). I en del av Miljö- och hälsoskyddskontorets provtagningslokaler). I en del av Miljö- och hälsoskyddskontorets provtagningsplatser av grundvatten hade provtagningar inletts för att halter av provtagningsplatser av grundvatten hade provtagningar inletts för att halter av pesticider misstänktes finnas i brunnen. Därför visar många av provtagningarna pesticider misstänktes finnas i brunnen. Därför visar många av provtagningarna ovanligt höga värden, bland annat vid provtagningsplatser i Hablingbo, som ovanligt höga värden, bland annat vid provtagningsplatser i Hablingbo, som därför inte är representativa för ett större områdes pesticidkoncentrationer därför inte är representativa för ett större områdes pesticidkoncentrationer eftersom närliggande fastigheters grundvatten innehåller mycket varierande eftersom närliggande fastigheters grundvatten innehåller mycket varierande koncentrationer av pesticider. Under 1989 utförde Miljö- och koncentrationer av pesticider. Under 1989 utförde Miljö- och hälsoskyddskontoret även provtagningar av pesticider på Gotland på uppdrag av hälsoskyddskontoret även provtagningar av pesticider på Gotland på uppdrag av Livsmedelsverket. Dessa handlade om provtagningar för riksomfattande Livsmedelsverket. Dessa handlade om provtagningar för riksomfattande bedömningar av grundvattentillståndet i Sverige. bedömningar av grundvattentillståndet i Sverige.

1990-99 Analyser av pesticidförekomst har under 90-talet skett både i yt- och 1990-99 Analyser av pesticidförekomst har under 90-talet skett både i yt- och grundvatten, med en utökning av antalet provtagningsplatser under 90-talets grundvatten, med en utökning av antalet provtagningsplatser under 90-talets andra hälft till Follingbo, Lärbo och Tofta. Årligen har det utförts provtagningar andra hälft till Follingbo, Lärbo och Tofta. Årligen har det utförts provtagningar i minst tre ytvattenområden och grundvattentäkter, två gånger under i minst tre ytvattenområden och grundvattentäkter, två gånger under sommarhalvåret. Under 1992-93 utfördes även grundvattenprovtagningar av sommarhalvåret. Under 1992-93 utfördes även grundvattenprovtagningar av Miljö- och hälsoskyddskontoret på uppdrag av Livsmedelsverket (Roma och Miljö- och hälsoskyddskontoret på uppdrag av Livsmedelsverket (Roma och

13 13 Barlingbo). Under början av 90-talet skedde även en utfasning av olämpliga Barlingbo). Under början av 90-talet skedde även en utfasning av olämpliga bekämpningsmedel. bekämpningsmedel.

2000-08 Från 2000 till dagsläget har pesticidprovtagningar utförts i både vattendrag och 2000-08 Från 2000 till dagsläget har pesticidprovtagningar utförts i både vattendrag och grundvatten. Provtagningar i vattendrag till Hangvar (2002) och Paviken (2006) grundvatten. Provtagningar i vattendrag till Hangvar (2002) och Paviken (2006) inleddes, men provtagningarna i vattendraget till Paviken avslutades 2007. Från inleddes, men provtagningarna i vattendraget till Paviken avslutades 2007. Från och med 2000 inleddes även provtagningar i vattenverk och under 2004-06 och med 2000 inleddes även provtagningar i vattenverk och under 2004-06 utfördes pesticidanalyser på ett stort antal dricksvattentäkter. Provtagningarna i utfördes pesticidanalyser på ett stort antal dricksvattentäkter. Provtagningarna i dricksvattentäkter utfördes av Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommun. dricksvattentäkter utfördes av Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommun.

Sedan provtagningarna inleddes 1987 har antalet provtagningar per år varierat. Samtliga Sedan provtagningarna inleddes 1987 har antalet provtagningar per år varierat. Samtliga prov har varit momentanprov tagna i vatten. I dagsläget tas prover endast av Gotlands prov har varit momentanprov tagna i vatten. I dagsläget tas prover endast av Gotlands Miljö- och hälsoskyddskontor. 1996-97 utfördes en riksomfattande bedömning av Miljö- och hälsoskyddskontor. 1996-97 utfördes en riksomfattande bedömning av typområden i jordbruksmark i olika län. Gotland representerades av en provtagningsplats typområden i jordbruksmark i olika län. Gotland representerades av en provtagningsplats i Barlingbo. Från 2002 har Länsstyrelsen på Gotland även varit med som finansiär av i Barlingbo. Från 2002 har Länsstyrelsen på Gotland även varit med som finansiär av multianalyserna på provtagningarna i ytvatten som tas av Miljö- och hälsokontoret. multianalyserna på provtagningarna i ytvatten som tas av Miljö- och hälsokontoret. Materialet från provtagningarna i dricksvatten kommer att presenteras baserat på material Materialet från provtagningarna i dricksvatten kommer att presenteras baserat på material från Länsstyrelsen i Gotlands län och Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommun. från Länsstyrelsen i Gotlands län och Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommun. Grundvattenprovtagningar på Gotland har även utförts av Livsmedelsverket och dessa har Grundvattenprovtagningar på Gotland har även utförts av Livsmedelsverket och dessa har inkluderats i bedömningar i denna rapport. På grund av det stora antalet provtagningar i inkluderats i bedömningar i denna rapport. På grund av det stora antalet provtagningar i grundvattentäkter och att alla provtagningsplatser inte är representativa för ett större grundvattentäkter och att alla provtagningsplatser inte är representativa för ett större område kommer inte alla resultat från provtagningarna att bedömas. Alla område kommer inte alla resultat från provtagningarna att bedömas. Alla provtagningsplatser där provtagningar utförts 1987-2008 kommer dock att presenteras i provtagningsplatser där provtagningar utförts 1987-2008 kommer dock att presenteras i bilagor i denna rapport. bilagor i denna rapport.

14 14 4. Material och metoder 4. Material och metoder

4.1 Ytvatten 4.1 Ytvatten Provtagningar av pesticider i ytvatten på Gotland, har utförts i både vattendrag och Provtagningar av pesticider i ytvatten på Gotland, har utförts i både vattendrag och vattenansamlingar (sjöar och dammar). Mellan 1987-2008 har provtagningar av vattenansamlingar (sjöar och dammar). Mellan 1987-2008 har provtagningar av pesticider utförts varje år (undantag 1991 och 1994) i Gothemsån, Närkån och Snoderån. pesticider utförts varje år (undantag 1991 och 1994) i Gothemsån, Närkån och Snoderån. Provtagningar i vattendrag har även utförts i området kring Ljugarn (1988), Hemse Provtagningar i vattendrag har även utförts i området kring Ljugarn (1988), Hemse (1988) Barlingbo (2001), Träskmyr (Hangvar) (2002-08) och Paviken (2006-07). (1988) Barlingbo (2001), Träskmyr (Hangvar) (2002-08) och Paviken (2006-07). Provtagningar i vattenansamlingar har utförts i Tingstäde träsk (1988), Asa träsk (1988), Provtagningar i vattenansamlingar har utförts i Tingstäde träsk (1988), Asa träsk (1988), avvattningskanal i Roma (1989, Livsmedelsverket) och en bevattningsdamm i Barlingbo avvattningskanal i Roma (1989, Livsmedelsverket) och en bevattningsdamm i Barlingbo (1990 och1996, Livsmedelsverket). (1990 och1996, Livsmedelsverket).

Eftersom Gothemsån, Närkån och Snoderån har blivit mål för regelbundna analyser av Eftersom Gothemsån, Närkån och Snoderån har blivit mål för regelbundna analyser av pesticider kommer resultaten för långsiktiga trender att utvärderas för endast dessa tre pesticider kommer resultaten för långsiktiga trender att utvärderas för endast dessa tre vattendrag. Vattendragen valdes av Gotlands Miljö- och hälsoskyddskontor för analys, vattendrag. Vattendragen valdes av Gotlands Miljö- och hälsoskyddskontor för analys, eftersom de tillhör de största vattendragen på Gotland. Provtagningsplatsen har anpassats eftersom de tillhör de största vattendragen på Gotland. Provtagningsplatsen har anpassats till att vara så nära vattendragets anslutning till havet som möjligt för att provtagningen till att vara så nära vattendragets anslutning till havet som möjligt för att provtagningen skall ge en realistisk bild av pesticider från tillrinningsområdet. Undantag är Gothemsån, skall ge en realistisk bild av pesticider från tillrinningsområdet. Undantag är Gothemsån, där provtagningar utförts i Hörsne. Detta för att undvika att det skogsmarksområde som där provtagningar utförts i Hörsne. Detta för att undvika att det skogsmarksområde som finns innan vattendragets anslutning till havet skall fungera som buffert på de pesticider finns innan vattendragets anslutning till havet skall fungera som buffert på de pesticider som förekommer i vattendraget. som förekommer i vattendraget.

Det totala avrinningsområdet för Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Figur 2. Det totala avrinningsområdet för Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Figur 2. Där presenteras även avrinningsområdet för övriga ytvattenprovtagningar, för att klargöra Där presenteras även avrinningsområdet för övriga ytvattenprovtagningar, för att klargöra hur stort område provtagningarna i ytvatten täcker totalt. Provtagningarna utförda i hur stort område provtagningarna i ytvatten täcker totalt. Provtagningarna utförda i Träskmyr (Hangvar) representerar avrinningen till Vasteån och provtagningarna i Träskmyr (Hangvar) representerar avrinningen till Vasteån och provtagningarna i Paviken representerar avrinningen till Västergarnsån. Därtill presenteras Paviken representerar avrinningen till Västergarnsån. Därtill presenteras avrinningsområdet från ytvattenprovtagningarna nära Ljugarn och Tingstäde. Arean och avrinningsområdet från ytvattenprovtagningarna nära Ljugarn och Tingstäde. Arean och markanvändningen i tillrinningsområdet presenteras i Tabell 1. Avrinningsområdet till markanvändningen i tillrinningsområdet presenteras i Tabell 1. Avrinningsområdet till Gothemsån, Närkån och Snoderån täcker 26 % av Gotlands totala markarea och 41 % av Gothemsån, Närkån och Snoderån täcker 26 % av Gotlands totala markarea och 41 % av Gotlands totala area av åkermark. Gotlands totala area av åkermark.

Tabell 1 Avrinningsområdet till vattendragen där provtagning utförts. Under perioden 1987-2008 har Tabell 1 Avrinningsområdet till vattendragen där provtagning utförts. Under perioden 1987-2008 har provtagningar regelbundet utförts i Gothemsån, Närkån och Snoderån. I övriga avrinningsområden har provtagningar regelbundet utförts i Gothemsån, Närkån och Snoderån. I övriga avrinningsområden har provtagningar utförts under enstaka år. Alla areor presenteras i hektar (ha). provtagningar utförts under enstaka år. Alla areor presenteras i hektar (ha).

Område Gothemsån Närkån Snoderån Tingstäde Vasteån Västergarnsån Område Gothemsån Närkån Snoderån Tingstäde Vasteån Västergarnsån Åkermark (ha) 20 760 7 836 7 753 4 507 1 390 4 209 Åkermark (ha) 20 760 7 836 7 753 4 507 1 390 4 209 Av total area 43 % 46 % 42 % 29 % 16 % 31 % Av total area 43 % 46 % 42 % 29 % 16 % 31 % Övrigt (ha) 27 055 9 347 10 660 11 002 7397 9186 Övrigt (ha) 27 055 9 347 10 660 11 002 7397 9186 Total (ha) 47 815 17 183 18 413 15 509 8 757 13 395 Total (ha) 47 815 17 183 18 413 15 509 8 757 13 395

15 15 Figur 2 Avrinningsområde för Gothemsån, Närkån och Snoderån, samt Vasteån, Västergarnsån och Figur 2 Avrinningsområde för Gothemsån, Närkån och Snoderån, samt Vasteån, Västergarnsån och vattendrag nära Ljugarn och Tingstäde. ”Avrinningsområde” är beteckningen för Gothemsån, Närkån och vattendrag nära Ljugarn och Tingstäde. ”Avrinningsområde” är beteckningen för Gothemsån, Närkån och Snoderån, medan övriga betecknas ”Övrigt avrinningsområde”. Snoderån, medan övriga betecknas ”Övrigt avrinningsområde”.

16 16 4.1.1 Analyser av ytvatten 4.1.1 Analyser av ytvatten Proven som tagits i Gothemsån, Snoderån och Närkån har till största delen analyserats Proven som tagits i Gothemsån, Snoderån och Närkån har till största delen analyserats vid Sveriges lantbruksuniversitet (tidigare SLL). Under 1989 analyserades prover tagna i vid Sveriges lantbruksuniversitet (tidigare SLL). Under 1989 analyserades prover tagna i Gothemsån av Agrolab. Under 1997 analyserades alla prov från de tre vattendragen vid Gothemsån av Agrolab. Under 1997 analyserades alla prov från de tre vattendragen vid laboratoriet AnalyCen. laboratoriet AnalyCen.

4.1.2 Riktvärden för toxicitet 4.1.2 Riktvärden för toxicitet Som underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har Som underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har Kemikalieinspektionen tagit fram riktvärden för halter av aktiva substanser i Kemikalieinspektionen tagit fram riktvärden för halter av aktiva substanser i bekämpningsmedel. Riktvärdena är inte juridiskt bindande, men kan användas för en bekämpningsmedel. Riktvärdena är inte juridiskt bindande, men kan användas för en bedömning av tillstånd och effekter i ytvattenekosystem. Riktvärdena grundar sig på bedömning av tillstånd och effekter i ytvattenekosystem. Riktvärdena grundar sig på resultat från toxikologiska undersökningar och skall avspegla den högsta halten av ämnet resultat från toxikologiska undersökningar och skall avspegla den högsta halten av ämnet som kan förekomma i vattenekosystem utan att negativa effekter på ekosystemet kan som kan förekomma i vattenekosystem utan att negativa effekter på ekosystemet kan påvisas. Riktvärdena är framtagna för ekotoxikologisk bedömning och är inte anpassade påvisas. Riktvärdena är framtagna för ekotoxikologisk bedömning och är inte anpassade till att bedöma hälsorelaterade effekter. Ej heller är riktvärdena anpassade till att bedöma till att bedöma hälsorelaterade effekter. Ej heller är riktvärdena anpassade till att bedöma andra effekter än de som kan uppstå när ämnet återfinns i vattenfasen (riktvärdet tar ej andra effekter än de som kan uppstå när ämnet återfinns i vattenfasen (riktvärdet tar ej med sedimentberoende organismer i bedömningen). Riktvärdena omfattar med andra ord med sedimentberoende organismer i bedömningen). Riktvärdena omfattar med andra ord inte effekter på sedimentlevande organismer, vilket bör noteras främst när det gäller inte effekter på sedimentlevande organismer, vilket bör noteras främst när det gäller fettlösliga ämnen (som generellt binder till sediment). För de ämnen som saknar ett fettlösliga ämnen (som generellt binder till sediment). För de ämnen som saknar ett svenskt riktvärde kommer kompenserande riktvärden att användas. Detta handlar om svenskt riktvärde kommer kompenserande riktvärden att användas. Detta handlar om riktvärden framtagna i motsvarande norska riktvärdesbedömning. De riktvärden som riktvärden framtagna i motsvarande norska riktvärdesbedömning. De riktvärden som använts vid bedömning av ytvatten presenteras i Tabell 2. använts vid bedömning av ytvatten presenteras i Tabell 2.

Tabell 2 Riktvärden för pesticider i akvatisk miljö. I tabellen listas substanser som detekterats i ytvatten på Tabell 2 Riktvärden för pesticider i akvatisk miljö. I tabellen listas substanser som detekterats i ytvatten på Gotland vid pesticidprovtagningar under 1987-2008. Riktvärden som härstammar från Gotland vid pesticidprovtagningar under 1987-2008. Riktvärden som härstammar från Kemikalieinspektionen (KemI) om inget annat anges och är uppdaterade senast december 2008. Kemikalieinspektionen (KemI) om inget annat anges och är uppdaterade senast december 2008.

Ämne Riktvärde (μg/l) Källa: Ämne Riktvärde (μg/l) Källa: 2,4-D 9,9 Ekohydrologi 2005:87 2,4-D 9,9 Ekohydrologi 2005:87 atrazin 0,6 Eu:s förslag till EQS, COM (2006) 397 final atrazin 0,6 Eu:s förslag till EQS, COM (2006) 397 final bentazon 30 KemI bentazon 30 KemI diklorprop 10 KemI diklorprop 10 KemI etoflumesat 30 KemI etoflumesat 30 KemI flamprop 19 Norge flamprop 19 Norge fluroxipyr-meptyl 20 KemI fluroxipyr-meptyl 20 KemI glyfosat 100 KemI glyfosat 100 KemI klopyralid 50 KemI klopyralid 50 KemI kloridazon 10 KemI kloridazon 10 KemI kvinmerak 100 KemI kvinmerak 100 KemI MCPA 1 KemI MCPA 1 KemI mekoprop 20 KemI mekoprop 20 KemI metamitron 10 KemI metamitron 10 KemI metazaklor 0,2 KemI metazaklor 0,2 KemI pirimikarb 0,09 KemI pirimikarb 0,09 KemI prosulfokarb 0,9 KemI prosulfokarb 0,9 KemI terbutylazindesetyl 0,02 Ekohydrologi 2005:87 terbutylazindesetyl 0,02 Ekohydrologi 2005:87

17 17 4.1.3 Toxicitet 4.1.3 Toxicitet Vid bedömning av pesticider i miljön bör potentiella ekotoxikologiska effekter beaktas. Vid bedömning av pesticider i miljön bör potentiella ekotoxikologiska effekter beaktas. Att undersöka de ekotoxikologiska effekterna i vattenmiljö ger en indikation på hur Att undersöka de ekotoxikologiska effekterna i vattenmiljö ger en indikation på hur organismer på olika nivåer i näringskedjan påverkas och således även hur detta kan organismer på olika nivåer i näringskedjan påverkas och således även hur detta kan påverka andra organismer (exempelvis människor) som kommer i kontakt med ytvattnet. påverka andra organismer (exempelvis människor) som kommer i kontakt med ytvattnet. Pesticiderna är alla biologiskt aktiva och har varierande verkningseffekter vilket även gör Pesticiderna är alla biologiskt aktiva och har varierande verkningseffekter vilket även gör att den toxiska effekten hos vattenlevande flora och fauna varierar. Bedömning av att den toxiska effekten hos vattenlevande flora och fauna varierar. Bedömning av biologiska effekter kan göras med hjälp av ett indikatorvärde, exempelvis ett beräknat biologiska effekter kan göras med hjälp av ett indikatorvärde, exempelvis ett beräknat toxicitetsindex. toxicitetsindex.

Beräkning av ett toxicitetsindex (PTI, Pesticide Toxicity Index) baserar sig på en Beräkning av ett toxicitetsindex (PTI, Pesticide Toxicity Index) baserar sig på en amerikansk beräkningsmetod utarbetad för uppföljningsprogrammet National Water- amerikansk beräkningsmetod utarbetad för uppföljningsprogrammet National Water- Quality Assessment (NAWQA). Asp och Kreuger (2004) anpassade denna Quality Assessment (NAWQA). Asp och Kreuger (2004) anpassade denna beräkningsmodell till svenska förhållanden, genom att använda sig av de framtagna beräkningsmodell till svenska förhållanden, genom att använda sig av de framtagna svenska riktvärdena för vattenmiljö i beräkningen. Det beräknade indexet ger en svenska riktvärdena för vattenmiljö i beräkningen. Det beräknade indexet ger en förväntad relativ toxicitet orsakad av pesticiderna som återfinns i ytvatten. Som grund för förväntad relativ toxicitet orsakad av pesticiderna som återfinns i ytvatten. Som grund för beräkningar används uppmätta koncentrationer av pesticider som sedan vägs mot beräkningar används uppmätta koncentrationer av pesticider som sedan vägs mot framtagna nationella riktvärden för respektive pesticid. Till denna beräkning kommer framtagna nationella riktvärden för respektive pesticid. Till denna beräkning kommer riktvärden framtagna av Kemikalieinspektionen att användas (Tabell 2). Observera att riktvärden framtagna av Kemikalieinspektionen att användas (Tabell 2). Observera att alla pesticider som detekterats bör användas vid beräkning, trots att koncentrationen inte alla pesticider som detekterats bör användas vid beräkning, trots att koncentrationen inte kan fastställas. De ämnen som återfinns i koncentrationer som betecknas som spår, kan fastställas. De ämnen som återfinns i koncentrationer som betecknas som spår, kommer i beräkningsmodellen att implementeras med den koncentration som är bedömd kommer i beräkningsmodellen att implementeras med den koncentration som är bedömd som lägsta koncentration där en koncentration inte kan fastställas. Beräkning av som lägsta koncentration där en koncentration inte kan fastställas. Beräkning av toxicitetsindex utförs enligt ekvations nedan. Ekvationen är här anpassad till svenska toxicitetsindex utförs enligt ekvations nedan. Ekvationen är här anpassad till svenska riktvärdeskriterier (Asp & Kreuger, 2004). riktvärdeskriterier (Asp & Kreuger, 2004).

n n PTI = __Ei___ PTI = __Ei___ i=1 Riktv.i (Asp & Kreuger, 2004) i=1 Riktv.i (Asp & Kreuger, 2004)

Ei = Halt av bekämpningsmedel i Ei = Halt av bekämpningsmedel i Riktv.i = Svenskt riktvärde för pesticid i Riktv.i = Svenskt riktvärde för pesticid i n = Antalet pesticider n = Antalet pesticider

4.2 Grundvatten och dricksvatten 4.2 Grundvatten och dricksvatten Sedan 1988 har pesticider analyserats i grundvatten på Gotland. Pesticidprovtagningarna Sedan 1988 har pesticider analyserats i grundvatten på Gotland. Pesticidprovtagningarna har utförts på vatten från enskilda och kommunala vattentäkter. Årliga provtagningar av har utförts på vatten från enskilda och kommunala vattentäkter. Årliga provtagningar av grundvatten har sedan 1988 utförts av Miljö- och hälsoskyddskontoret vid Gotlands grundvatten har sedan 1988 utförts av Miljö- och hälsoskyddskontoret vid Gotlands kommun på provtagningsplatser i Dalhem, Hablingbo och Roma. Från och med 1999 har kommun på provtagningsplatser i Dalhem, Hablingbo och Roma. Från och med 1999 har provtagningar regelbundet utförts i Tofta och från 2000 även i Lärbo. Övriga provtagningar regelbundet utförts i Tofta och från 2000 även i Lärbo. Övriga provtagningar har utförts i Barlingbo (1988-1992, 1996-1997, 2001), Visby: Visby provtagningar har utförts i Barlingbo (1988-1992, 1996-1997, 2001), Visby: Visby (flertal provtagningslokaler) (1989), Skogsholm (1998-1999, 2001-2002) och Bingeby (flertal provtagningslokaler) (1989), Skogsholm (1998-1999, 2001-2002) och Bingeby (1998), Follingbo (1988), Tofta (1989), Burs (1988 och 2004), Eke (1988-1989), (1998), Follingbo (1988), Tofta (1989), Burs (1988 och 2004), Eke (1988-1989),

18 18 Havdhem (1994), Grötlingbo: Hallinge (1988) och Grötlingbo (1988), Hemse (1988), Havdhem (1994), Grötlingbo: Hallinge (1988) och Grötlingbo (1988), Hemse (1988), Rone (1988), Hörsne (1994), Stånga (1990), Martebo (1988) och Tingstäde (1988). Rone (1988), Hörsne (1994), Stånga (1990), Martebo (1988) och Tingstäde (1988).

I denna rapport kommer dricksvatten och övrigt grundvatten att bedömas separat. Detta I denna rapport kommer dricksvatten och övrigt grundvatten att bedömas separat. Detta eftersom dricksvattenprovtagningarna 2004-06 är utförda i enlighet med EU:s eftersom dricksvattenprovtagningarna 2004-06 är utförda i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och det för grundvatten finns framtagna gränsvärden för påvisade ramdirektiv för vatten och det för grundvatten finns framtagna gränsvärden för påvisade pesticidkoncentrationer. Många av de övriga grundvattenprovtagningar har utförts på pesticidkoncentrationer. Många av de övriga grundvattenprovtagningar har utförts på provtagningsplatser som har befarats vara pesticidförorenade och vilket således inte ger provtagningsplatser som har befarats vara pesticidförorenade och vilket således inte ger en representativ bild av pesticidförekomst i grundvatten på hela Gotland. Det bör en representativ bild av pesticidförekomst i grundvatten på hela Gotland. Det bör observeras att allt grundvatten (grundvatten och dricksvatten) kommer att få observeras att allt grundvatten (grundvatten och dricksvatten) kommer att få gemensamma framtida rekommendationer i denna rapport. Detta för att klargöra att både gemensamma framtida rekommendationer i denna rapport. Detta för att klargöra att både dricks- och grundvattenbedömning behandlar en enhetlig vattenresurs där utnyttjandet av dricks- och grundvattenbedömning behandlar en enhetlig vattenresurs där utnyttjandet av vattnet är enda orsaken till att de bedöms separat i övriga delar av rapporten. vattnet är enda orsaken till att de bedöms separat i övriga delar av rapporten.

Vid bedömning av dricksvatten kommer grundvatten som analyserats under 1989-91 i Vid bedömning av dricksvatten kommer grundvatten som analyserats under 1989-91 i Länsstyrelsens länsomfattande undersökning och grundvatten från vattenverk på Gotland Länsstyrelsens länsomfattande undersökning och grundvatten från vattenverk på Gotland provtagna utförda av Tekniska förvaltningen under tiden 2004-06 att bedömas (Bilaga 1). provtagna utförda av Tekniska förvaltningen under tiden 2004-06 att bedömas (Bilaga 1). För grundvatten som är ämnat för dricksvattenbruk används gränsvärden framtagna av För grundvatten som är ämnat för dricksvattenbruk används gränsvärden framtagna av Livsmedelsverket. De vattenverk eller brunnar som i genomsnitt tillhandahåller mer än Livsmedelsverket. De vattenverk eller brunnar som i genomsnitt tillhandahåller mer än 10m3 dricksvatten/dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten 10m3 dricksvatten/dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten kategoriseras enligt Livsmedelsverket som dricksvatten. Undantag är fastigheter som kategoriseras enligt Livsmedelsverket som dricksvatten. Undantag är fastigheter som tillhandahåller eller använder grundvatten för kommersiell eller offentlig verksamhet. tillhandahåller eller använder grundvatten för kommersiell eller offentlig verksamhet. Även brunnar med mindre vattenförbrukning kan kategoriseras som dricksvattentäkter, Även brunnar med mindre vattenförbrukning kan kategoriseras som dricksvattentäkter, men är då inte bundna till Livsmedelsverkets föreskrifter utan ligger under men är då inte bundna till Livsmedelsverkets föreskrifter utan ligger under Socialstyrelsens rekommendationer. I detta fall är det brunnsägarens ansvar att utreda Socialstyrelsens rekommendationer. I detta fall är det brunnsägarens ansvar att utreda orsaken till förorening och åtgärda eventuella problem. Livsmedelsverket har tagit fram orsaken till förorening och åtgärda eventuella problem. Livsmedelsverket har tagit fram ett gränsvärde på 0,1 μg/l för enskilt aktivt ämne från pesticidpreparat och ett gränsvärde ett gränsvärde på 0,1 μg/l för enskilt aktivt ämne från pesticidpreparat och ett gränsvärde på 0,5 μg/l för sammanlagda koncentrationer av alla detekterade pesticider vid på 0,5 μg/l för sammanlagda koncentrationer av alla detekterade pesticider vid provtagning av dricksvatten (SLVFS 2001:30). Dessa gränsvärden är implementerade i provtagning av dricksvatten (SLVFS 2001:30). Dessa gränsvärden är implementerade i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och dess dotterdirektiv enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och dess dotterdirektiv (2006/118/EG). (2006/118/EG).

4.2.1 Analyser av dricks- och grundvatten 4.2.1 Analyser av dricks- och grundvatten Provtagningarna utförda i grundvatten under åren 1988-2008 har huvudsakligen Provtagningarna utförda i grundvatten under åren 1988-2008 har huvudsakligen analyserats av SLU. Under 1989 analyserades provtagningarna utförda i Roma av analyserats av SLU. Under 1989 analyserades provtagningarna utförda i Roma av Agrolab. Under år 1997 analyserades alla grundvattenprov hos AnalyCen. Agrolab. Under år 1997 analyserades alla grundvattenprov hos AnalyCen.

4.2.2 Beskrivning av provtagningsplats för grundvatten 4.2.2 Beskrivning av provtagningsplats för grundvatten Dalhem Grundvattenprovtagningarna utförda vid Dalhem (mellersta Gotland) består Dalhem Grundvattenprovtagningarna utförda vid Dalhem (mellersta Gotland) består av fyra provtagningsplatser där pesticider endast har påvisats på en av dessa. av fyra provtagningsplatser där pesticider endast har påvisats på en av dessa. Provtagningslokalen där pesticider har påvisats är tagen i två närliggande Provtagningslokalen där pesticider har påvisats är tagen i två närliggande borrbrunnar (48, respektive 52 meter, båda märkta Dalhem) i ett borrbrunnar (48, respektive 52 meter, båda märkta Dalhem) i ett jordbruksområde. Brunnarna är belägna cirka 80 meter från närmaste åker. jordbruksområde. Brunnarna är belägna cirka 80 meter från närmaste åker. Brunnarna är även borrade med en nedstigningsbrunn vilket ökar risken för Brunnarna är även borrade med en nedstigningsbrunn vilket ökar risken för inläckage av ytvatten. Vid resultatbedömning bör observeras att rutinerna för inläckage av ytvatten. Vid resultatbedömning bör observeras att rutinerna för rengöringen av spruttanken för pesticidpreparat ändrades på fastigheten under rengöringen av spruttanken för pesticidpreparat ändrades på fastigheten under

19 19 1989. Provtagningar i Dalhem har även utförts i borrbrunnar på enskilda 1989. Provtagningar i Dalhem har även utförts i borrbrunnar på enskilda fastigheter som ej ligger i anslutning till jordbruk (25 meter Dalhem 1, 26,5 m fastigheter som ej ligger i anslutning till jordbruk (25 meter Dalhem 1, 26,5 m Dalhem 2, 18 meter Dalhem 4) och även i en borrbrunn som utgör en Dalhem 2, 18 meter Dalhem 4) och även i en borrbrunn som utgör en kommunal vattentäkt (46,9 meter Dalhem 3). I området består jordlagret av kommunal vattentäkt (46,9 meter Dalhem 3). I området består jordlagret av morän, med inslag av lera. morän, med inslag av lera.

Hablingbo Grundvattenprovtagningarna utförda vid Hablingbo (södra Gotland) består av Hablingbo Grundvattenprovtagningarna utförda vid Hablingbo (södra Gotland) består av sju provtagningsbrunnar vid fyra närliggande fastigheter (Hablingbo 1-5). sju provtagningsbrunnar vid fyra närliggande fastigheter (Hablingbo 1-5). Proverna är tagna i grävda brunnar i anslutning till hushåll och Proverna är tagna i grävda brunnar i anslutning till hushåll och jordbruksfastigheter. Brunnarnas användning varierar. En av brunnarna jordbruksfastigheter. Brunnarnas användning varierar. En av brunnarna (Hablingbo 2) har endast brukats för rengöring av spruta till spruttanken. (Hablingbo 2) har endast brukats för rengöring av spruta till spruttanken. Denna brunn pumpades ur och lades igen 1988 efter att höga halter av Denna brunn pumpades ur och lades igen 1988 efter att höga halter av bentazon (280 μg/l) påvisats. I alla provtagna brunnar har pesticider påvisats. bentazon (280 μg/l) påvisats. I alla provtagna brunnar har pesticider påvisats.

Roma Grundvattenprovtagningarna utförda vid Roma (mellersta Gotland) består av Roma Grundvattenprovtagningarna utförda vid Roma (mellersta Gotland) består av åtta provtagningsplatser för grundvatten och en ytvattenprovtagning i åtta provtagningsplatser för grundvatten och en ytvattenprovtagning i avvattningskanal. Provtagningarna är huvudsakligen borrbrunnar varav en avvattningskanal. Provtagningarna är huvudsakligen borrbrunnar varav en fungerar som kommunal vattentäkt (40 meter, Roma). Denna brunn är fungerar som kommunal vattentäkt (40 meter, Roma). Denna brunn är belägen cirka 30 meter från åkermark. Ytterligare en brunn (Roma 1) i belägen cirka 30 meter från åkermark. Ytterligare en brunn (Roma 1) i anslutning till jordbruksfastighet belägen cirka 100 meter från åkermark. anslutning till jordbruksfastighet belägen cirka 100 meter från åkermark. Dokumentering kring användning av bekämpningsmedelsspruta på Dokumentering kring användning av bekämpningsmedelsspruta på närliggande jordbruksmark, tyder på en varsam användning under 1989 för närliggande jordbruksmark, tyder på en varsam användning under 1989 för att undvika spill. I denna brunn har provtagning skett 1988-1993 och 1997. att undvika spill. I denna brunn har provtagning skett 1988-1993 och 1997. Brunnen är ansluten till ladugård (ej som dricksvatten) och användningen av Brunnen är ansluten till ladugård (ej som dricksvatten) och användningen av denna brunn minskade efter 1993. Provtagningar har även utförts i Romas denna brunn minskade efter 1993. Provtagningar har även utförts i Romas kommunala renvatten (Roma ren) under 1988 och 1989, dock utan att kommunala renvatten (Roma ren) under 1988 och 1989, dock utan att pesticider har påvisats (pesticider har dock påvisats i råvattnet). pesticider har påvisats (pesticider har dock påvisats i råvattnet). Provtagningar i två äldre borrade brunnar (Roma 12, Roma 13) och i en Provtagningar i två äldre borrade brunnar (Roma 12, Roma 13) och i en borrbrunn på 13 meter (Roma 15) utfördes endast 1989 trots att pesticider borrbrunn på 13 meter (Roma 15) utfördes endast 1989 trots att pesticider kunde påvisas. I tre av provtagningsplatserna har pesticider ej påvisats. Dessa kunde påvisas. I tre av provtagningsplatserna har pesticider ej påvisats. Dessa består, förutom Roma renvatten, även av ytvattentäkten (Roma 10) och två består, förutom Roma renvatten, även av ytvattentäkten (Roma 10) och två borrade brunnar på 32 meter (Roma 11, Roma 15) belägna utanför tätort. I borrade brunnar på 32 meter (Roma 11, Roma 15) belägna utanför tätort. I alla brunnar i Roma består jordlagret av moränlera. Vid presentation av alla brunnar i Roma består jordlagret av moränlera. Vid presentation av resultaten kommer Roma och Roma 1 inte att separeras, utan presenteras som resultaten kommer Roma och Roma 1 inte att separeras, utan presenteras som Roma. Detta eftersom provtagningarna på lokalen Roma inleddes när Roma. Detta eftersom provtagningarna på lokalen Roma inleddes när provtagningarna på Roma 1 avslutades. provtagningarna på Roma 1 avslutades.

Barlingbo Grundvattenprovtagningarna utförda vid Barlingbo (mellersta Gotland) består Barlingbo Grundvattenprovtagningarna utförda vid Barlingbo (mellersta Gotland) består av provtagningar på en grävd brunn som fungerar som enskild vattentäkt. av provtagningar på en grävd brunn som fungerar som enskild vattentäkt. Brunnen hade fördjupats innan provtagningarna inleddes. Brunnen är Brunnen hade fördjupats innan provtagningarna inleddes. Brunnen är lokaliserad cirka 40 meter från närmaste åkermark. lokaliserad cirka 40 meter från närmaste åkermark.

Visby De grundvattenprovtagningar som utförts i Visby (västra Gotland) har tagits Visby De grundvattenprovtagningar som utförts i Visby (västra Gotland) har tagits på fyra enskilda vattentäkter och fyra rå-/renvattentäkter. Provtagningarna på fyra enskilda vattentäkter och fyra rå-/renvattentäkter. Provtagningarna utfördes under 1989. Samtliga prover var fenoxisyraanalyser. Även fem utfördes under 1989. Samtliga prover var fenoxisyraanalyser. Även fem provtagningar på kommunalt råvatten i Skogsholm (Visbys närhet) är utförda provtagningar på kommunalt råvatten i Skogsholm (Visbys närhet) är utförda

20 20 1998-1999. Även analyser av dessa provtagningar omfattade endast 1998-1999. Även analyser av dessa provtagningar omfattade endast fenoxisyraanalyser. Provtagning på råvatten i Bingeby i Visby gjordes 1998, fenoxisyraanalyser. Provtagning på råvatten i Bingeby i Visby gjordes 1998, där pesticider påvisats. där pesticider påvisats.

Tofta Grundvattenprovtagningar utförda vid Tofta (västra Gotland) består av Tofta Grundvattenprovtagningar utförda vid Tofta (västra Gotland) består av provtagningar i borrbrunn på jordbruksfastighet. Brunnen är 17 meter djup provtagningar i borrbrunn på jordbruksfastighet. Brunnen är 17 meter djup och har endast använts för vattenbruk i ladugård. I Tofta har även och har endast använts för vattenbruk i ladugård. I Tofta har även provtagningar gjorts på kommunalt rå-/renvatten. provtagningar gjorts på kommunalt rå-/renvatten.

Lärbo Grundvattenprovtagningarna utförda i Lärbo (norra Gotland) består av Lärbo Grundvattenprovtagningarna utförda i Lärbo (norra Gotland) består av provtagningar utförda i borrbrunn. Brunnen är 21 meter djup och försörjer tre provtagningar utförda i borrbrunn. Brunnen är 21 meter djup och försörjer tre fastigheter. Brunnen ligger i direkt anslutning till åkermark. fastigheter. Brunnen ligger i direkt anslutning till åkermark.

Eke Grundvattenprovtagningar utförda i Eke (södra Gotland) består av Eke Grundvattenprovtagningar utförda i Eke (södra Gotland) består av provtagningar i en borrad brunn (20 meter). Brunnen är borrad i en äldre provtagningar i en borrad brunn (20 meter). Brunnen är borrad i en äldre grävd, stensatt brunn som är belägen 50 meter från åkermark. I området grävd, stensatt brunn som är belägen 50 meter från åkermark. I området består jordlagret av morän, men åkrarna och närliggande fastighet står på består jordlagret av morän, men åkrarna och närliggande fastighet står på sandgrund. Inga pesticider har påvisats i Eke. sandgrund. Inga pesticider har påvisats i Eke.

Grundvattenprovtagning tagna i Burs (östra Gotland), Hallinge (Grötlingbo, sydöstra Grundvattenprovtagning tagna i Burs (östra Gotland), Hallinge (Grötlingbo, sydöstra Gotland), Hangvar (norra Gotland), Havdhem (södra Gotland), Hörsne (mellersta Gotland), Hangvar (norra Gotland), Havdhem (södra Gotland), Hörsne (mellersta Gotland), Rone (sydöstra Gotland), Follingbo (västra Gotland, strax utanför Visby), Gotland), Rone (sydöstra Gotland), Follingbo (västra Gotland, strax utanför Visby), Hemse (södra Gotland) och Martebo (nordvästra Gotland) är utförda i enskilda Hemse (södra Gotland) och Martebo (nordvästra Gotland) är utförda i enskilda vattentäkter. Inga pesticider påvisades vid dessa provtagningsplatser. vattentäkter. Inga pesticider påvisades vid dessa provtagningsplatser.

4.2.3 Bedömning av grundvatten 4.2.3 Bedömning av grundvatten Provtagningar av grundvatten är utförd i brunnar på olika djup och vid olika lokaler. De Provtagningar av grundvatten är utförd i brunnar på olika djup och vid olika lokaler. De provtagningsplatser där regelbundna provtagningar utförts sedan 1988 är Dalhem, provtagningsplatser där regelbundna provtagningar utförts sedan 1988 är Dalhem, Hablingbo och Roma, samt Tofta (provtagningar inleddes 1998) och Lärbo (inleddes Hablingbo och Roma, samt Tofta (provtagningar inleddes 1998) och Lärbo (inleddes 2000). Brunnarna är olika djupa där Dalhem och Roma är djupast (ca 50 meter, 2000). Brunnarna är olika djupa där Dalhem och Roma är djupast (ca 50 meter, respektive 40 meter), medan Hablingbo (ca 25 meter), Tofta (17 meter) och Lärbo (21 respektive 40 meter), medan Hablingbo (ca 25 meter), Tofta (17 meter) och Lärbo (21 meter) är grundare. Dessa fem brunnar bedöms representera brunnar lokaliserade i meter) är grundare. Dessa fem brunnar bedöms representera brunnar lokaliserade i områden med aktivt jordbruk. Påvisade pesticider från grundvattenprovtagningar i övriga områden med aktivt jordbruk. Påvisade pesticider från grundvattenprovtagningar i övriga brunnar kommer att presenteras men endast vara en del av en generell bedömning av brunnar kommer att presenteras men endast vara en del av en generell bedömning av grundvattenkvaliteten på Gotland. grundvattenkvaliteten på Gotland.

Analysresultaten från grundvattensprovtagningarna kommer vid behov att bedömas enligt Analysresultaten från grundvattensprovtagningarna kommer vid behov att bedömas enligt WHO:s rekommendationer för att utreda eventuella hälsoeffekter. Analysresultaten WHO:s rekommendationer för att utreda eventuella hälsoeffekter. Analysresultaten kommer även att vägas mot de lokala miljömålen. För att bedöma grundvattentillståndet kommer även att vägas mot de lokala miljömålen. För att bedöma grundvattentillståndet på Gotland ur ett nationellt perspektiv kommer analysresultaten att jämföras med på Gotland ur ett nationellt perspektiv kommer analysresultaten att jämföras med liknande provtagningar utförda i Uppsala. Enligt de nationella miljömålen bedöms liknande provtagningar utförda i Uppsala. Enligt de nationella miljömålen bedöms Gotlands län och uppsalaområdet ha de största svårigheterna med att uppnå de uppsatta Gotlands län och uppsalaområdet ha de största svårigheterna med att uppnå de uppsatta miljömålen för pesticider i vattenmiljö. Eftersom hydrogeologiska egenskaper är liknande miljömålen för pesticider i vattenmiljö. Eftersom hydrogeologiska egenskaper är liknande i båda regionerna, anses regionerna vara jämförbara. i båda regionerna, anses regionerna vara jämförbara.

21 21 4.2.4 Bedömning av dricksvatten 4.2.4 Bedömning av dricksvatten En omfattande undersökning av dricksvatten på Gotland utfördes 2004-06 av Tekniska En omfattande undersökning av dricksvatten på Gotland utfördes 2004-06 av Tekniska Förvaltningen vid Gotlands kommun. Motsvarande undersökning utfördes 1989-91 av Förvaltningen vid Gotlands kommun. Motsvarande undersökning utfördes 1989-91 av Länsstyrelsen på Gotland. Undersökningarna 1989-91 omfattar provtagningsplatser som Länsstyrelsen på Gotland. Undersökningarna 1989-91 omfattar provtagningsplatser som inte är fullt ekvivalenta med provtagningarna under 2004-06 (med andra ord har inte inte är fullt ekvivalenta med provtagningarna under 2004-06 (med andra ord har inte grundvattnet vid alla provtagningslokaler klassificerats som dricksvatten enligt dagens grundvattnet vid alla provtagningslokaler klassificerats som dricksvatten enligt dagens kriterier för dricksvatten). Dock är undersökningslokalerna 1989-91 utspridda över hela kriterier för dricksvatten). Dock är undersökningslokalerna 1989-91 utspridda över hela Gotland, samt analyser av alla lokaler konsekventa under hela undersökningen, vilket gör Gotland, samt analyser av alla lokaler konsekventa under hela undersökningen, vilket gör att båda provtagningsserierna trots det kommer att användas vid en bedömning av att båda provtagningsserierna trots det kommer att användas vid en bedömning av dricksvatten. Resultaten från dessa två tidsperioder kommer att bedömas enskilt och dricksvatten. Resultaten från dessa två tidsperioder kommer att bedömas enskilt och jämföras med varandra för att utläsa eventuella trender i pesticidkoncentrationer i jämföras med varandra för att utläsa eventuella trender i pesticidkoncentrationer i dricksvatten både vid olika lokaler och över tiden. Observera att en stor del av de dricksvatten både vid olika lokaler och över tiden. Observera att en stor del av de provtagningar som ingår i Länsstyrelsens undersökning 1989-91 även ingår i provtagningar som ingår i Länsstyrelsens undersökning 1989-91 även ingår i undersökningar utförda av Miljö- och hälsoskyddskontoret under provtagningar 1988- undersökningar utförda av Miljö- och hälsoskyddskontoret under provtagningar 1988- 2008. Lokalerna där provtagningar är utförda på dricksvatten presenteras i Bilaga 11. 2008. Lokalerna där provtagningar är utförda på dricksvatten presenteras i Bilaga 11.

Analysresultaten från dricksvattenprovtagningarna kommer att bedömas enligt Analysresultaten från dricksvattenprovtagningarna kommer att bedömas enligt riktlinjerna för dricksvattenkvalitet framtagna av Livsmedelsverket. Analysresultaten riktlinjerna för dricksvattenkvalitet framtagna av Livsmedelsverket. Analysresultaten kommer även att vägas mot de regionala miljömålen. kommer även att vägas mot de regionala miljömålen.

Figur 3 a Socknar där pesticidprovtagning i Figur 3 b Antalet pesticidprovtagningar i Figur 3 a Socknar där pesticidprovtagning i Figur 3 b Antalet pesticidprovtagningar i grundvatten utförts. I de socknar som ej är grundvatten i respektive socken under 1988- grundvatten utförts. I de socknar som ej är grundvatten i respektive socken under 1988- markerade (vit) har pesticidprovtagningar i 2008. I socknar som är markerade med mörk markerade (vit) har pesticidprovtagningar i 2008. I socknar som är markerade med mörk grundvatten ej utförts. I de socknar som är markering har fler provtagningar utförts än i grundvatten ej utförts. I de socknar som är markering har fler provtagningar utförts än i markerade med grått, har pesticidprovtagningar i socknar med ljus markering. Detta innefattar markerade med grått, har pesticidprovtagningar i socknar med ljus markering. Detta innefattar grundvatten utförts en eller flera gånger under både grundvatten och dricksvatten. grundvatten utförts en eller flera gånger under både grundvatten och dricksvatten. tidsperioden 1988-2008. Detta innefattar både tidsperioden 1988-2008. Detta innefattar både grundvatten och dricksvatten. grundvatten och dricksvatten.

22 22 5. Resultat 5. Resultat

5.1 Ytvatten 5.1 Ytvatten I alla vattendrag där pesticidprovtagningar utförts har pesticider detekterats (undantag I alla vattendrag där pesticidprovtagningar utförts har pesticider detekterats (undantag Roma 10). Resultaten från Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Bilaga 1-3. Roma 10). Resultaten från Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Bilaga 1-3. Resultaten från övriga provtagningar i ytvatten presenteras i Bilaga 4. I provtagningarna Resultaten från övriga provtagningar i ytvatten presenteras i Bilaga 4. I provtagningarna från Asa träsk och Roma (bevattningsdamm) har inga pesticider detekterats. från Asa träsk och Roma (bevattningsdamm) har inga pesticider detekterats.

Detektionsnivåerna och antalet analyserade ämnen har varierat under de år som Detektionsnivåerna och antalet analyserade ämnen har varierat under de år som provtagningar utförts. Detektionsgränserna presenteras i Figur 6. provtagningar utförts. Detektionsgränserna presenteras i Figur 6.

5.2 Grundvatten 5.2 Grundvatten Resultaten från grundvattenprovtagningarna i Dalhem, Roma Hablingbo, Lärbo och Tofta Resultaten från grundvattenprovtagningarna i Dalhem, Roma Hablingbo, Lärbo och Tofta presenteras i Bilaga 5-9. Resultat från övriga provtagningar i grundvatten presenteras i presenteras i Bilaga 5-9. Resultat från övriga provtagningar i grundvatten presenteras i Bilaga 10. I Figur 11 a-f presenteras de uppmätta koncentrationernas förhållande till Bilaga 10. I Figur 11 a-f presenteras de uppmätta koncentrationernas förhållande till miljömålen på Gotland och Livsmedelsverkets gränsvärden för Dalhem, Roma, miljömålen på Gotland och Livsmedelsverkets gränsvärden för Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta. I Figur 3 a-b presenteras omfattningen av provtagningarna Hablingbo, Lärbo och Tofta. I Figur 3 a-b presenteras omfattningen av provtagningarna med sockenindelning som utgångspunkt. I Figur 5 presenteras även andelen prov där med sockenindelning som utgångspunkt. I Figur 5 presenteras även andelen prov där pesticider detekterats i grundvatten och dricksvatten. pesticider detekterats i grundvatten och dricksvatten.

5.3 Dricksvatten 5.3 Dricksvatten Resultaten från dricksvattenprovtagningarna 1989-91 och 2004-05 (ej 2006, på grund av Resultaten från dricksvattenprovtagningarna 1989-91 och 2004-05 (ej 2006, på grund av den låga provtagningsfrekvensen) presenteras i Bilaga 12. I Tabell 3 presenteras statistik den låga provtagningsfrekvensen) presenteras i Bilaga 12. I Tabell 3 presenteras statistik över resultaten så att dessa kan jämföras från provtagningarna mellan 1989-91 och över resultaten så att dessa kan jämföras från provtagningarna mellan 1989-91 och 2004-05. Resultaten från de två provtagningsperioderna skiljer sig dock från varandra på 2004-05. Resultaten från de två provtagningsperioderna skiljer sig dock från varandra på grund av förändrade detektionsgränser och provtagningsplatser. I Figur 4 a-b presenteras grund av förändrade detektionsgränser och provtagningsplatser. I Figur 4 a-b presenteras omfattningen av provtagningarna med sockenindelning som utgångspunkt. I Figur 5 omfattningen av provtagningarna med sockenindelning som utgångspunkt. I Figur 5 presenteras även andelen prov där pesticider detekterats i grundvatten och dricksvatten. presenteras även andelen prov där pesticider detekterats i grundvatten och dricksvatten.

Tabell 3 Resultat från pesticidprovtagningarna 1989-91 och 2004-05. I tabellen presenteras antalet Tabell 3 Resultat från pesticidprovtagningarna 1989-91 och 2004-05. I tabellen presenteras antalet provtagningsplatser där provtagningar utförts åtminstone en gång under året. I tabellen presenteras även provtagningsplatser där provtagningar utförts åtminstone en gång under året. I tabellen presenteras även antal provtagningsplatser där pesticider detekterats åtminstone en gång under året och en procentuell antal provtagningsplatser där pesticider detekterats åtminstone en gång under året och en procentuell fyndfrekvens under året. Koncentrationer som överstiger Livsmedelsverkets (SLV) gränsvärde och fyndfrekvens under året. Koncentrationer som överstiger Livsmedelsverkets (SLV) gränsvärde och koncentrationer som överstiger riktvärdena enligt miljömålen på Gotland presenteras som antalet ämnen koncentrationer som överstiger riktvärdena enligt miljömålen på Gotland presenteras som antalet ämnen som under året översteg respektive värde. De koncentrationer som överskrider Livsmedelsverkets som under året översteg respektive värde. De koncentrationer som överskrider Livsmedelsverkets gränsvärden jämförs slutligen med totala antalet detekterade värden. gränsvärden jämförs slutligen med totala antalet detekterade värden.

Provtagnings- Pesticidfynd Fyndfrekvens (%) Överstiger Överskrider Frekvens av Provtagnings- Pesticidfynd Fyndfrekvens (%) Överstiger Överskrider Frekvens av platser gränsvärde miljömålen överskridna platser gränsvärde miljömålen överskridna (SLV) Gotland gränsvärden (%) (SLV) Gotland gränsvärden (%) 1989 32 5 15,6 5 5 100,0 1989 32 5 15,6 5 5 100,0 1990 30 2 6,7 2 2 100,0 1990 30 2 6,7 2 2 100,0 1991 30 1 3,3 1 1 100,0 1991 30 1 3,3 1 1 100,0

2004 28 5 17,9 2 3 40,0 2004 28 5 17,9 2 3 40,0 2005 26 7 26,9 1 3 14,3 2005 26 7 26,9 1 3 14,3

23 23 Figur 4 a Figur 4 b Figur 4 a Figur 4 b

Figur 4 a Pesticidförekomst i dricksvatten vid Figur 4 a Pesticidförekomst i dricksvatten vid provtagningarna 1989-91 utförda av Länsstyrelsen. I provtagningarna 1989-91 utförda av Länsstyrelsen. I mörkmarkerade socknar har pesticider detekterats. I mörkmarkerade socknar har pesticider detekterats. I ljusmarkerade socknar har pesticider ej påvisats. ljusmarkerade socknar har pesticider ej påvisats. Provtagningar av pesticider har ej utförts i omarkerade Provtagningar av pesticider har ej utförts i omarkerade socknar (vit). socknar (vit).

Figur 4 b Pesticidförekomst i dricksvatten vid Figur 4 b Pesticidförekomst i dricksvatten vid provtagningarna 2004-06 utförda av Tekniska provtagningarna 2004-06 utförda av Tekniska Förvaltningen, Gotlands kommun. I mörkmarkerade Förvaltningen, Gotlands kommun. I mörkmarkerade socknar har pesticider detekterats. I ljusmarkerade socknar har pesticider detekterats. I ljusmarkerade socknar har pesticider ej påvisats. Provtagningar av socknar har pesticider ej påvisats. Provtagningar av pesticider har ej utförts i omarkerade socknar (vit). pesticider har ej utförts i omarkerade socknar (vit).

Figur 5 Andelen prov där pesticider detekterats i Figur 5 Andelen prov där pesticider detekterats i grundvatten och dricksvatten. Mörkare markering grundvatten och dricksvatten. Mörkare markering tyder på högre antal prov där pesticider detekterats av tyder på högre antal prov där pesticider detekterats av det totala antalet provtagningar i socknen under det totala antalet provtagningar i socknen under tidsperioden 1988-2008. De socknar där ingen känd tidsperioden 1988-2008. De socknar där ingen känd provtagning av pesticider har utförts, är ej färgade provtagning av pesticider har utförts, är ej färgade (vit). Observera att osäkerhet råder om exakt antal (vit). Observera att osäkerhet råder om exakt antal provtagningar. provtagningar.

Figur 5 Figur 5

24 24 6. Diskussion

6.1 Omständigheter att beakta vid provtagning över längre tidsperiod Under 20 års tid har analysmetoder för pesticider förändrats avsevärt. Detta gör att resultat över hela tidsperioden inte går att jämföra utan att beakta att detektionsgränser har sjunkit med avancerande analysteknik och det har blivit möjligt att detektera koncentrationer av pesticider vid lägre koncentrationer. Vid bedömning av analysresultat är det relevant att beakta trender i detektionsgränser i relation till antalet detekterade och analyserade pesticider. Detektionsgränser presenteras i Figur 6. Observera att detektionsgränserna för alla pesticider i provtagningar före 1995 låg högre än koncentrationerna som presenterats i dagens miljömål på Gotland (0,025 µg/l).

Trots sänkta detektionsgränser är det av stor vikt att man har i åtanke att ett antal pesticider kan orsaka en negativ biologisk effekt vid koncentrationer som ligger nära eller under detektionsgränsen för dessa ämnen. Exempelvis pyretroider (insekticider), vars toxiska effekt på centrala och perifera nervsystemet, uppvisar effekter vid mycket låga koncentrationer. Många av pyretroiderna är mycket toxiska för framförallt fisk eftersom de lätt bioackumulerar. Pyretroider är godkända i växtskyddspreparat eftersom de i regel är orörliga i jordlagret och snabbt bryts ner i både jord och vatten. Då pyretroider visar negativa effekter redan vid låga koncentrationer är den relativa andelen aktiva ämne i preparat lägre i jämförelse med många andra ämnen. Förutom pyretroider finns det även ett stort antal andra växtskyddsmedelspreparat där pesticiderna finns i låga koncentrationer i preparatet. I dagens läge har användningen av dessa preparat gjort att samlingsnamnet lågdospreparat börjat användas. Exempel på pesticider i lågdospreparat är tribenuronmetyl, klorsulfuron och metsulfuronmetyl. Alla preparat där det aktiva ämnet kan förorsaka en toxisk effekt vid låga koncentrationer, men där koncentrationerna som uppdagas i naturen är för låga för att mätas, orsakar problem när det gäller bedömningen av toxisk effekt. Exempelvis toxicitetsindex kan ge missvisande resultat.

0,35 2,4-D 0,3 atrazin betazon 0,25 dikloroprop flamprop fluroxipyr 0,2 klopyralid

µg/l kvinmerak 0,15 MCPA mekoprop 0,1

0,05

0

.

Figur 6 Detektionsgränser för de tio vanligast förekommande pesticiderna i yt- och grundvatten 1988- 2006. Detektionsgränserna är tagna från de vanligaste analyslaboratorierna under respektive år.

25 Provtagningarna har analyserats vid många olika laboratorier vid olika analystillfällen. Provtagningarna har analyserats vid många olika laboratorier vid olika analystillfällen. Förutom laboratoriet vid SLU (som i början av provtagningarna gick under namnet SLL Förutom laboratoriet vid SLU (som i början av provtagningarna gick under namnet SLL och låg under Jordbruksverket) har även analyser utförts vid Agrolab, AnalyCen (främst och låg under Jordbruksverket) har även analyser utförts vid Agrolab, AnalyCen (främst prover analyserade 1994 och 1997) och Eurofins (de flesta prover från vattenverk 2004- prover analyserade 1994 och 1997) och Eurofins (de flesta prover från vattenverk 2004- 2006). Analysmetoder, antal analyserade ämnen och detektionsgränser kan variera mellan 2006). Analysmetoder, antal analyserade ämnen och detektionsgränser kan variera mellan de olika laboratorierna. Detta kan inverka på en långsiktig bedömning av provresultat och de olika laboratorierna. Detta kan inverka på en långsiktig bedömning av provresultat och en bedömning av resultat som härstammar från olika laboratorier. en bedömning av resultat som härstammar från olika laboratorier.

Antalet analyserade ämnen per provtagningstillfälle har varierat. Variationen beror dels Antalet analyserade ämnen per provtagningstillfälle har varierat. Variationen beror dels på att vissa pesticider endast har analyserats en gång per år medan andra analyseras i och på att vissa pesticider endast har analyserats en gång per år medan andra analyseras i och med multianalys. Detta gör att exempelvis toxicitetsindexet kommer att ge resultat som med multianalys. Detta gör att exempelvis toxicitetsindexet kommer att ge resultat som kan vara missvisande under de perioder som endast ett fåtal pesticider analyserats. Under kan vara missvisande under de perioder som endast ett fåtal pesticider analyserats. Under de första provtagningarna i Gothemsån, Närkån och Snoderån analyserades avsevärt fler de första provtagningarna i Gothemsån, Närkån och Snoderån analyserades avsevärt fler pesticider i Gothemsån än i de andra två vattendragen. Därför kommer resultaten inte att pesticider i Gothemsån än i de andra två vattendragen. Därför kommer resultaten inte att vara fullt ekvivalenta mellan Gothemsån, Närkån och Snoderån under de första vara fullt ekvivalenta mellan Gothemsån, Närkån och Snoderån under de första provtagningsåren (Figur 9 a-c). provtagningsåren (Figur 9 a-c).

Under 20 års tid har även aktörsbeteendet förändrats hos användarna av Under 20 års tid har även aktörsbeteendet förändrats hos användarna av växtskyddsmedelspreparat genom rekommendationer och regleringar. När det gäller växtskyddsmedelspreparat genom rekommendationer och regleringar. När det gäller sädeslag lämnar över 50 % av landets alla användare av växtskyddsmedel sprutfria sädeslag lämnar över 50 % av landets alla användare av växtskyddsmedel sprutfria kantzoner på odlingsfälten (2006). Detta är en fördubbling i jämförelse med år 1998. I kantzoner på odlingsfälten (2006). Detta är en fördubbling i jämförelse med år 1998. I enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter är den som sprider växtskyddsmedel skyldig enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter är den som sprider växtskyddsmedel skyldig att hålla avstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och andras att hålla avstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och andras egendom med hänsyn till förhållanden i området. Naturvårdsverket har även lagt fram egendom med hänsyn till förhållanden i området. Naturvårdsverket har även lagt fram föreskrifter gällande markanpassat skyddsavstånd avsett som skydd mot den spridning av föreskrifter gällande markanpassat skyddsavstånd avsett som skydd mot den spridning av preparat som kan ske till följd av främst vattnets rörelse och rörelse utefter marken. Dock preparat som kan ske till följd av främst vattnets rörelse och rörelse utefter marken. Dock kan flera metoder användas för markanpassat skyddsavstånd, exempelvis fast kan flera metoder användas för markanpassat skyddsavstånd, exempelvis fast skyddsavstånd. År 2006 bedömde Jordbruksverket att 85 % av landets pesticidanvändare skyddsavstånd. År 2006 bedömde Jordbruksverket att 85 % av landets pesticidanvändare inom jordbruket hade någon form av markanpassat skyddsavstånd. Även redskapen som inom jordbruket hade någon form av markanpassat skyddsavstånd. Även redskapen som används vid besprutning har utvecklats. Många av sprutorna har utvecklat funktionella används vid besprutning har utvecklats. Många av sprutorna har utvecklat funktionella egenskaper såsom droppskydd. Sprutorna funktionstestas även oftare än tidigare egenskaper såsom droppskydd. Sprutorna funktionstestas även oftare än tidigare (jämförelse mellan 2006 och 1998). Förutom detta har även information till aktörerna (jämförelse mellan 2006 och 1998). Förutom detta har även information till aktörerna förbättrats under åren. 60 % av de tillfrågade som använder bekämpningsmedel i Sverige förbättrats under åren. 60 % av de tillfrågade som använder bekämpningsmedel i Sverige anser att risk-, skydds- och varuinformation var lätt att förstå och 30 % ansåg att anser att risk-, skydds- och varuinformation var lätt att förstå och 30 % ansåg att informationen var ganska lätt att förstå. Växtskyddsmedlen har även klassificerats enligt informationen var ganska lätt att förstå. Växtskyddsmedlen har även klassificerats enligt deras hälso- och miljöfarliga egenskaper med hänsyn till användningsområdet. Klass 1 deras hälso- och miljöfarliga egenskaper med hänsyn till användningsområdet. Klass 1 preparat får endast användas för yrkesmässigt bruk av person med särskilt tillstånd. preparat får endast användas för yrkesmässigt bruk av person med särskilt tillstånd. Klass 2 preparat får endast användas för yrkesmässigt bruk av den som uppfyller Klass 2 preparat får endast användas för yrkesmässigt bruk av den som uppfyller särskilda kunskapskrav om inte Kemikalieinspektionen bestämmer annat i samband med särskilda kunskapskrav om inte Kemikalieinspektionen bestämmer annat i samband med godkännandet och klass 3 preparat får användas av gemene man. Notera att godkännandet och klass 3 preparat får användas av gemene man. Notera att pesticidpreparat kan innehålla ett flertal aktiva ämnen för att de skall vara anpassade till pesticidpreparat kan innehålla ett flertal aktiva ämnen för att de skall vara anpassade till verkningsområdet. Detta gör att de hälso- och miljöfarliga effekterna kan variera mellan verkningsområdet. Detta gör att de hälso- och miljöfarliga effekterna kan variera mellan preparat som har samma användningsområde. Allt detta kan indirekt inverka på att preparat som har samma användningsområde. Allt detta kan indirekt inverka på att koncentrationer av pesticider i miljön har förändrats under åren utan att det skett koncentrationer av pesticider i miljön har förändrats under åren utan att det skett förändringar i frekvensen av användning eller förändring i använda volymer av förändringar i frekvensen av användning eller förändring i använda volymer av växtskyddsmedelspreparat. växtskyddsmedelspreparat.

26 26 6.2 Ytvatten 6.2 Ytvatten De två pesticider som detekterats med störst frekvens i provtagningar under perioden De två pesticider som detekterats med störst frekvens i provtagningar under perioden 1987-2008 är bentazon (56 % av proven) och MCPA (40 % av proven) (Figur 7). 1987-2008 är bentazon (56 % av proven) och MCPA (40 % av proven) (Figur 7). Bentazon är en selektiv herbicid som är anpassad till att hämma fotosyntesen. Bentazon Bentazon är en selektiv herbicid som är anpassad till att hämma fotosyntesen. Bentazon har visat sig vara vattenlöslig i neutral och basisk miljö (Koc=13-176) och har mycket hög har visat sig vara vattenlöslig i neutral och basisk miljö (Koc=13-176) och har mycket hög rörlighet i marken. Laboratorieexperiment har visat att bentazon framförallt har hög rörlighet i marken. Laboratorieexperiment har visat att bentazon framförallt har hög rörlighet i sandrika jordar. Bentazon har detekterats i ytvatten flest gånger under alla rörlighet i sandrika jordar. Bentazon har detekterats i ytvatten flest gånger under alla provtagningar som utförts dock har bentazonkoncentrationerna aldrig överskridit det provtagningar som utförts dock har bentazonkoncentrationerna aldrig överskridit det svenska riktvärdet (30 µ/l) för ytvatten (framtaget av Kemikalieinspektionen). Bentazon svenska riktvärdet (30 µ/l) för ytvatten (framtaget av Kemikalieinspektionen). Bentazon har klassats som måttligt giftig för vattenlevande organismer och har visat sig vara mest har klassats som måttligt giftig för vattenlevande organismer och har visat sig vara mest giftig för vattenlevande alger. Även MCPA är en herbicid vars toxiska verkan reglerar giftig för vattenlevande alger. Även MCPA är en herbicid vars toxiska verkan reglerar tillväxten av växter genom att störa proteinsyntesen och celldelning i meristematisk tillväxten av växter genom att störa proteinsyntesen och celldelning i meristematisk vävnad. Den är klassificerad att endast vara aningen toxisk för vattenlevande organismer. vävnad. Den är klassificerad att endast vara aningen toxisk för vattenlevande organismer. MCPA har dock visat sig förorsaka bland annat mutagena effekter. Det svenska MCPA har dock visat sig förorsaka bland annat mutagena effekter. Det svenska riktvärdet för MCPA är därför satt så lågt som 1 µg/l. Rörligheten hos MCPA är riktvärdet för MCPA är därför satt så lågt som 1 µg/l. Rörligheten hos MCPA är beroende av andelen organiskt material i jorden. Andelen organiskt material har även beroende av andelen organiskt material i jorden. Andelen organiskt material har även visat sig inverka på nedbrytningen av MCPA. visat sig inverka på nedbrytningen av MCPA.

90 90 2008 2008 80 2007 80 2007 2006 2006 2005 2005 70 2004 70 2004 2003 2003 2002 2002 60 2001 60 2001 2000 2000 1999 1999 50 1998 50 1998 1997 1997 1996 1996 40 1995 40 1995 1994 1994 1993 1993 30 1992 30 1992 1991 1991 1990 1990 20 1989 20 1989 1988 1988 1987 1987 10 10

0 0

Figur 7 Antalet detekterade pesticider i sammanlagda provtagningar utförda i Gothemsån, Snoderån och Figur 7 Antalet detekterade pesticider i sammanlagda provtagningar utförda i Gothemsån, Snoderån och Närkån under tidsperioden 1987-2008. Under provtagningsperioden har sammanlagt 144 provtagningar Närkån under tidsperioden 1987-2008. Under provtagningsperioden har sammanlagt 144 provtagningar utförts i dessa tre vattendrag. Alla detekterade pesticider presenters årsvis. utförts i dessa tre vattendrag. Alla detekterade pesticider presenters årsvis.

Koncentrationer av detekterat bentazon har blivit avsevärt mycket lägre i alla ytvatten där Koncentrationer av detekterat bentazon har blivit avsevärt mycket lägre i alla ytvatten där provtagningar utförts. Eftersom detektionsgränserna vid analys av bentazon har sjunkit i provtagningar utförts. Eftersom detektionsgränserna vid analys av bentazon har sjunkit i slutet av 90-talet och i början av 2004 detekteras bentazon i lika stor grad som under slutet av 90-talet och i början av 2004 detekteras bentazon i lika stor grad som under början av provtagningsperioden i ytvatten, trots att koncentrationerna av bentazon har början av provtagningsperioden i ytvatten, trots att koncentrationerna av bentazon har

27 27 sjunkit i ytvatten. Bentazon tillhör de bekämpningsmedel där det gjorts en satsning på sjunkit i ytvatten. Bentazon tillhör de bekämpningsmedel där det gjorts en satsning på ökad information vilket kan vara en orsak till mindre spill och urlakning till vattendrag. ökad information vilket kan vara en orsak till mindre spill och urlakning till vattendrag. Även upprättandet av sprutfria skyddszoner utmed vattendrag kan vara en orsak till att Även upprättandet av sprutfria skyddszoner utmed vattendrag kan vara en orsak till att bentazonkoncentrationerna har sjunkit i vattendragen. Bentazons vattenlöslighet och höga bentazonkoncentrationerna har sjunkit i vattendragen. Bentazons vattenlöslighet och höga rörlighet i mark gör dock att den kommer att ha en hög potential att nå ytvatten så länge rörlighet i mark gör dock att den kommer att ha en hög potential att nå ytvatten så länge det används i jordbruket. Koncentrationer av MCPA har ofta legat under gränsvärdet med det används i jordbruket. Koncentrationer av MCPA har ofta legat under gränsvärdet med undantag av provet tagna 1987-89 då den högsta koncentrationen uppmättes till 73 µg/l i undantag av provet tagna 1987-89 då den högsta koncentrationen uppmättes till 73 µg/l i Gothemsån (1.6.1988) och under en provtagning 11.6.2008 i Gothemsån, då MCPA Gothemsån (1.6.1988) och under en provtagning 11.6.2008 i Gothemsån, då MCPA detekterades i koncentrationen 1,1 µg/l. detekterades i koncentrationen 1,1 µg/l.

6.2.1 Riktvärden 6.2.1 Riktvärden När det gäller bedömningen av antalet detekterade ämnen i ytvatten under 1987-2008 bör När det gäller bedömningen av antalet detekterade ämnen i ytvatten under 1987-2008 bör man beakta att ”spår” (koncentrationer under detektionsgränsen men i koncentrationer man beakta att ”spår” (koncentrationer under detektionsgränsen men i koncentrationer höga nog att upptäckas vid en analys) har inkluderats i analysresultaten från 1998. Detta höga nog att upptäckas vid en analys) har inkluderats i analysresultaten från 1998. Detta som en del av att detektionsgränserna för pesticider har sjunkit (generellt har de flesta som en del av att detektionsgränserna för pesticider har sjunkit (generellt har de flesta detektionsgränser sjunkit avsevärt under juni 1998) vilket kan utläsas ur Figur 6. Det bör detektionsgränser sjunkit avsevärt under juni 1998) vilket kan utläsas ur Figur 6. Det bör även observeras att antalet analyserade pesticider har varierat och att inga provtagningar även observeras att antalet analyserade pesticider har varierat och att inga provtagningar av vattendrag har utförts under 1991 och 1994. av vattendrag har utförts under 1991 och 1994.

Antalet detekterade pesticider i Gothemsån har varierat under provtagningsperioden Antalet detekterade pesticider i Gothemsån har varierat under provtagningsperioden 1987-2008 (Figur 8 a). Under 1987-1989 uppmättes koncentrationer av pesticider som 1987-2008 (Figur 8 a). Under 1987-1989 uppmättes koncentrationer av pesticider som översteg det riktvärde som i dagsläget är framtagna för dessa pesticider. Under översteg det riktvärde som i dagsläget är framtagna för dessa pesticider. Under försommaren 1988 detekterades flest pesticider av alla ytvattenprovtagningar som utförts försommaren 1988 detekterades flest pesticider av alla ytvattenprovtagningar som utförts då nio olika pesticider detekterades varav två översteg framtaget riktvärde (MCPA, då nio olika pesticider detekterades varav två översteg framtaget riktvärde (MCPA, pirimikarb). Efter 1989 har inga riktvärden överskridits med undantag av juni 2008, då pirimikarb). Efter 1989 har inga riktvärden överskridits med undantag av juni 2008, då MCPA koncentrationen översteg riktvärdet. Mellan 1988-1997 visar antal detekterade MCPA koncentrationen översteg riktvärdet. Mellan 1988-1997 visar antal detekterade pesticider på en nedgående trend. I och med sänkningen i detektionsgränser 1998 ökade pesticider på en nedgående trend. I och med sänkningen i detektionsgränser 1998 ökade antalet detekterade pesticider. Dock kan man se en indikation på att koncentrationerna antalet detekterade pesticider. Dock kan man se en indikation på att koncentrationerna har varit låga och att en stor del av de detekterade pesticiderna är spår vilket avsevärt har varit låga och att en stor del av de detekterade pesticiderna är spår vilket avsevärt ökar det totala antalet detekterade pesticider under dessa år. Under perioden 1998-2008 ökar det totala antalet detekterade pesticider under dessa år. Under perioden 1998-2008 kan det inte tydligt observeras någon trend hos pesticidkoncentrationerna i Gothemsån. kan det inte tydligt observeras någon trend hos pesticidkoncentrationerna i Gothemsån.

28 28 12 12 över riktvärdet över riktvärdet 10 10 Gothemsån över ½ riktvärdet Gothemsån över ½ riktvärdet

8 under ½ riktvärdet 8 under ½ riktvärdet Spår Spår 6 6

4 4

2 2

0 0 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08

Figur 8 a Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Gothemsån under perioden 1987-2008. Spår Figur 8 a Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Gothemsån under perioden 1987-2008. Spår innebär att pesticider har detekterats men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av innebär att pesticider har detekterats men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen. koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen.

Antalet detekterade pesticider i Närkån (Figur 8 b) har varierat mindre under perioden Antalet detekterade pesticider i Närkån (Figur 8 b) har varierat mindre under perioden 1987-2008 i jämförelse med Gothemsån. De detekterade pesticiderna har aldrig överstigit 1987-2008 i jämförelse med Gothemsån. De detekterade pesticiderna har aldrig överstigit något riktvärde. Provtagningen juni 1989 visade sig omfatta störst antal pesticider som något riktvärde. Provtagningen juni 1989 visade sig omfatta störst antal pesticider som översteg gränsvärdet. Efter 1998 kan ett flertal pesticider detekteras vid lägre översteg gränsvärdet. Efter 1998 kan ett flertal pesticider detekteras vid lägre koncentrationer och ett stort antal av alla provtagningsanalyser har visat sig antingen koncentrationer och ett stort antal av alla provtagningsanalyser har visat sig antingen bestå av endast eller till största delen spår av pesticider. När det gäller totala antalet bestå av endast eller till största delen spår av pesticider. När det gäller totala antalet pesticider som detekterats finns det ingen tydlig trend. Dock kan man se en trend i pesticider som detekterats finns det ingen tydlig trend. Dock kan man se en trend i fördelningen av antalet detekterade pesticider. En större andel detekterade pesticider fördelningen av antalet detekterade pesticider. En större andel detekterade pesticider ligger under detektionsgränsen vilket indikerar på att koncentrationerna för de ligger under detektionsgränsen vilket indikerar på att koncentrationerna för de detekterade pesticiderna generellt sjunker. detekterade pesticiderna generellt sjunker.

12 12

10 Närkån över riktvärdet 10 Närkån över riktvärdet över ½ riktvärdet över ½ riktvärdet 8 under ½ riktvärdet 8 under ½ riktvärdet Spår Spår 6 6

4 4

2 2

0 0 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08

Figur 8 b Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Närkån under perioden 1987-2008. Spår innebär Figur 8 b Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Närkån under perioden 1987-2008. Spår innebär att pesticider har detekterats, men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av att pesticider har detekterats, men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen. koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen.

29 29 Antalet detekterade pesticider i Snoderån visar på en stor variation under Antalet detekterade pesticider i Snoderån visar på en stor variation under provtagningsperioden 1987-2008 (Figur 8 c). Under 1987-1989 detekterades ett flertal provtagningsperioden 1987-2008 (Figur 8 c). Under 1987-1989 detekterades ett flertal pesticider varav MCPA översteg gränsvärdet under 1988 och provtagningen i juni 1989 pesticider varav MCPA översteg gränsvärdet under 1988 och provtagningen i juni 1989 visade på högsta antalal detekterade pesticider under hela provtagningsperioden. Från visade på högsta antalal detekterade pesticider under hela provtagningsperioden. Från 1998 till 2008 kan man utläsa att antalet detekterade pesticider inte har minskat över 1998 till 2008 kan man utläsa att antalet detekterade pesticider inte har minskat över tidsperioden men att en trend hos antalet pesticider i koncentrationer som överstiger tidsperioden men att en trend hos antalet pesticider i koncentrationer som överstiger detektionsgränsen har minskat. Ett undantag när det gäller detta är provtagningen i detektionsgränsen har minskat. Ett undantag när det gäller detta är provtagningen i september 2008 då tre pesticider överskred detektionsgränsen. september 2008 då tre pesticider överskred detektionsgränsen.

12 12 över riktvärdet över riktvärdet 10 10 Snoderån över ½ riktvärdet Snoderån över ½ riktvärdet 8 under ½ riktvärdet 8 under ½ riktvärdet Spår Spår 6 6

4 4

2 2

0 0 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-87 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08

Figur 8 c Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Snoderån under perioden 1987-2008. Spår Figur 8 c Antal detekterade pesticider vid provtagningar i Snoderån under perioden 1987-2008. Spår innebär att pesticider har detekterats men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av innebär att pesticider har detekterats men att koncentrationen ligger under gränsen för bedömning av koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen. koncentration. De svenska riktvärdena för respektive pesticid är framtaget av Kemikalieinspektionen.

6.2.2 Toxicitetsindex 6.2.2 Toxicitetsindex Toxicitetsindexet är en indikator där värdet kan användas för att bedöma i hur stor grad Toxicitetsindexet är en indikator där värdet kan användas för att bedöma i hur stor grad eventuella negativa effekter kan förekomma i vattenekosystemet vid eventuella negativa effekter kan förekomma i vattenekosystemet vid provtagningstidpunkten. Värdet kan även användas för att bedöma olika områden där provtagningstidpunkten. Värdet kan även användas för att bedöma olika områden där identisk provtagning utförts och för att utläsa eventuella trender mellan de olika identisk provtagning utförts och för att utläsa eventuella trender mellan de olika provtagningarna. Om toxicitetsindexet är mindre än 1 tyder detta på att de provtagningarna. Om toxicitetsindexet är mindre än 1 tyder detta på att de pesticidkoncentrationer som kan detekteras vid provtagningen teoretiskt inte orsakar pesticidkoncentrationer som kan detekteras vid provtagningen teoretiskt inte orsakar negativa toxiska effekter på vattenlevande organismer. negativa toxiska effekter på vattenlevande organismer.

Resultat från beräkningar av toxicitetsindexet bör alltid ses över innan det används vid Resultat från beräkningar av toxicitetsindexet bör alltid ses över innan det används vid bedömningar eftersom värdena härstammar från beräkningar. Pesticider med lågt bedömningar eftersom värdena härstammar från beräkningar. Pesticider med lågt riktvärde kan ge ett missvisande resultat eftersom redan en låg detekterad koncentration i riktvärde kan ge ett missvisande resultat eftersom redan en låg detekterad koncentration i prover kan komma att utgöra en oskäligt stor del av det totala indexet. Med andra ord kan prover kan komma att utgöra en oskäligt stor del av det totala indexet. Med andra ord kan detektionsgränsen bli avgörande och således ge resultat som inte återspeglar verkligheten. detektionsgränsen bli avgörande och således ge resultat som inte återspeglar verkligheten. Toxicitetsindexet bedömer inte heller andra synergistiska effekter än additiva effekter (att Toxicitetsindexet bedömer inte heller andra synergistiska effekter än additiva effekter (att pesticiderna inte påverkar varandras toxicitet utan den sammanlagda effekten av varje pesticiderna inte påverkar varandras toxicitet utan den sammanlagda effekten av varje pesticids enskilda effekt bedöms). Vid bedömning bör man även ha i åtanke att inte alla pesticids enskilda effekt bedöms). Vid bedömning bör man även ha i åtanke att inte alla

30 30 potentiella pesticider analyserats vid alla provtillfällen utan i vissa fall 6-7 av de vanligast potentiella pesticider analyserats vid alla provtillfällen utan i vissa fall 6-7 av de vanligast förekommande pesticiderna (Figur 9 a-c). Detsamma gäller att detektionsgränser ändras förekommande pesticiderna (Figur 9 a-c). Detsamma gäller att detektionsgränser ändras och att ämnen som endast detekterats som spår inte finns tillgängligt förrän i mitten av och att ämnen som endast detekterats som spår inte finns tillgängligt förrän i mitten av 1998. 1998.

Toxicitetsindexet från Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Figur 9 a-c, där Toxicitetsindexet från Gothemsån, Närkån och Snoderån presenteras i Figur 9 a-c, där även antalet analyserade ämnen vid provtagningen presenteras. Det beräknade även antalet analyserade ämnen vid provtagningen presenteras. Det beräknade toxicitetsindexet för Närkån har inte överstigit 1 under något provtagningstillfälle (högst toxicitetsindexet för Närkån har inte överstigit 1 under något provtagningstillfälle (högst 0,52 vid provtagningen i augusti 1987). Toxicitetsindexet för Snoderån har endast 0,52 vid provtagningen i augusti 1987). Toxicitetsindexet för Snoderån har endast överstigit 1 under juni 1988 (1,5). Toxicitetsindexet för Gothemsån har överstigit 1 µg/l överstigit 1 under juni 1988 (1,5). Toxicitetsindexet för Gothemsån har överstigit 1 µg/l fem gånger (augusti 1987, juni 1988, maj 1989, juni 1989 och juni 2008). Under fem gånger (augusti 1987, juni 1988, maj 1989, juni 1989 och juni 2008). Under provtagningen i juni 1988 beräknades toxicitetsindexet till 88,0. Detta huvudsakligen på provtagningen i juni 1988 beräknades toxicitetsindexet till 88,0. Detta huvudsakligen på grund av MCPA återfanns i koncentrationen 73 µg/l, när det givna riktvärdet för MCPA grund av MCPA återfanns i koncentrationen 73 µg/l, när det givna riktvärdet för MCPA är 1 µg/l. Dessa resultat tyder på att pesticiderna som har detekterats i vattendragen är 1 µg/l. Dessa resultat tyder på att pesticiderna som har detekterats i vattendragen teoretiskt endast har orsakat stor skada under slutet av 80-talet med undantag av teoretiskt endast har orsakat stor skada under slutet av 80-talet med undantag av Gothemsån som även visar skadligt höga koncentrationer under 2008 (MCPA överskred Gothemsån som även visar skadligt höga koncentrationer under 2008 (MCPA överskred riktvärdet). I övrigt indikerar de detekterade pesticiderna på att koncentrationer ligger riktvärdet). I övrigt indikerar de detekterade pesticiderna på att koncentrationer ligger under gränsen för att förorsaka negativa effekter vid övriga provtagningstillfällen. Vid under gränsen för att förorsaka negativa effekter vid övriga provtagningstillfällen. Vid bedömning av dessa resultat bör möjliga synergistiska effekter hållas i åtanke. bedömning av dessa resultat bör möjliga synergistiska effekter hållas i åtanke.

Figur 9 a PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Gothemsån. Figur 9 a PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Gothemsån.

31 31 Figur 9 b PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Närkån. Figur 9 b PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Närkån.

Figur 9 c PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Snoderån. Figur 9 c PTI och antal analyserade pesticider vid respektive provtagning i Snoderån.

Figur 9 a-c Beräknat toxicitetsindex (PTI) och antalet analyserade ämnen i vattendragen Gothemsån (a), Figur 9 a-c Beräknat toxicitetsindex (PTI) och antalet analyserade ämnen i vattendragen Gothemsån (a), Närkån (b) och Snoderån (c). Toxicitetsindexet presenteras för respektive vattendrag med utgångspunkt Närkån (b) och Snoderån (c). Toxicitetsindexet presenteras för respektive vattendrag med utgångspunkt från resultat av pesticidanalyser som utförts under tidsperioden 1987-2008 i form av stapeldiagram från resultat av pesticidanalyser som utförts under tidsperioden 1987-2008 i form av stapeldiagram (primär). Antal analyserade ämnen vid respektive provtagning presenteras i punktformat (sekundär). (primär). Antal analyserade ämnen vid respektive provtagning presenteras i punktformat (sekundär).

32 32 6.2.3 Nationell jämförelse av ytvatten 6.2.3 Nationell jämförelse av ytvatten Få ytvattenprovtagningar i Sverige har utförts under lika lång tid och med samma Få ytvattenprovtagningar i Sverige har utförts under lika lång tid och med samma provtagningsfrekvens som Närkån, Snoderån och Gothemsån. Trots att det inte provtagningsfrekvens som Närkån, Snoderån och Gothemsån. Trots att det inte regelbundet har analyserats så många olika pesticider i vattendragen på Gotland ger ändå regelbundet har analyserats så många olika pesticider i vattendragen på Gotland ger ändå provtagningarna en indikation på trender och tillstånd när det gäller provtagningarna en indikation på trender och tillstånd när det gäller pesticidkoncentrationer i vattendragen. Provtagningar som utförts i Skivarpsån i Skånes pesticidkoncentrationer i vattendragen. Provtagningar som utförts i Skivarpsån i Skånes län kan till viss mån jämföras med provtagningarna utförda på Gotland. Skivarpsån har i län kan till viss mån jämföras med provtagningarna utförda på Gotland. Skivarpsån har i sitt tillrinningsområde i 10 200 ha mark varav 89 % består av åkermark vilket gör att sitt tillrinningsområde i 10 200 ha mark varav 89 % består av åkermark vilket gör att Skivarpsån utsätts för påfrestningar av ett intensivt jordbruk. Avrinningsområdet till Skivarpsån utsätts för påfrestningar av ett intensivt jordbruk. Avrinningsområdet till vattendragen på Gotland är avsevärt mindre i jämförförelse med Skivarpsån men det skall vattendragen på Gotland är avsevärt mindre i jämförförelse med Skivarpsån men det skall ses i ljuset av att klimat, regnmängd och jordmån som skiljer sig mellan områdena. ses i ljuset av att klimat, regnmängd och jordmån som skiljer sig mellan områdena. Generellt orsakar jordmånen och det naturligt svagt basiska vattnet i kombination med Generellt orsakar jordmånen och det naturligt svagt basiska vattnet i kombination med klimatet på Gotland en potentiell hög halt pesticider i de vatten som kommer från klimatet på Gotland en potentiell hög halt pesticider i de vatten som kommer från avrinningsområden där pesticidanvändning förekommer. Därför antas att Skivarpsån och avrinningsområden där pesticidanvändning förekommer. Därför antas att Skivarpsån och de gotländska vattendragen kan jämföras. Provtagningarna i Skivarpsån inleddes 1986 de gotländska vattendragen kan jämföras. Provtagningarna i Skivarpsån inleddes 1986 och har utförts flera gånger under tidsperioder 1986-2008 (Ref. pesticiddatabasen, SLU). och har utförts flera gånger under tidsperioder 1986-2008 (Ref. pesticiddatabasen, SLU). Skivarpsån ingår i dagsläget i en kontinuerlig undersökning av bekämpningsmedel i Skivarpsån ingår i dagsläget i en kontinuerlig undersökning av bekämpningsmedel i typområden och åar i Sverige (Adielsson & Kreuger, 2008). Vid varje provtagning typområden och åar i Sverige (Adielsson & Kreuger, 2008). Vid varje provtagning analyseras ett stort antal pesticider i Skivarpsån (multi- och fenoxisyraanalys). Trots att analyseras ett stort antal pesticider i Skivarpsån (multi- och fenoxisyraanalys). Trots att det även i Gothemsån (och senare även i Närkån och Snoderån) har analyserats ett stort det även i Gothemsån (och senare även i Närkån och Snoderån) har analyserats ett stort antal pesticider har fler pesticider detekterats i Skivarpsån än i de gotländska antal pesticider har fler pesticider detekterats i Skivarpsån än i de gotländska vattendragen. Vid en av momentanprovtagningarna 2007 detekterades 25 pesticider vattendragen. Vid en av momentanprovtagningarna 2007 detekterades 25 pesticider medan det största antalet pesticider i ett gotländskt vattendrag (Gothemsån) under en medan det största antalet pesticider i ett gotländskt vattendrag (Gothemsån) under en provtagning har detekterats till nio (juni 1988). Ett stort antal av de pesticider som provtagning har detekterats till nio (juni 1988). Ett stort antal av de pesticider som detekterats i Skivarpsån har endast detekterats som spår. Skivarpsån och de gotländska detekterats i Skivarpsån har endast detekterats som spår. Skivarpsån och de gotländska vattendragen har analyserats vid SLU vilket innebär att det finns samma potential för att vattendragen har analyserats vid SLU vilket innebär att det finns samma potential för att detektera spår av dessa pesticider även i de gotländska vattendragen. Under 2007 detektera spår av dessa pesticider även i de gotländska vattendragen. Under 2007 översteg två pesticider deras framtagna riktvärde (diflufenikan och MCPA) i Skivarpsån. översteg två pesticider deras framtagna riktvärde (diflufenikan och MCPA) i Skivarpsån. I Gothemsån återfanns MCPA i koncentration över riktvärde under 2008 men varken i I Gothemsån återfanns MCPA i koncentration över riktvärde under 2008 men varken i Närkån eller i Snoderån har pesticider återfunnits i koncentrationer som överstiger deras Närkån eller i Snoderån har pesticider återfunnits i koncentrationer som överstiger deras riktvärde. Trots att det har detekterats ett stort antal pesticider i vattendrag på Gotland riktvärde. Trots att det har detekterats ett stort antal pesticider i vattendrag på Gotland kan man ur ett nationellt perspektiv se att de pesticider som detekteras bedöms ha en kan man ur ett nationellt perspektiv se att de pesticider som detekteras bedöms ha en lägre toxisk effekt än de pesticider som återfinns i Skivarpsån. Snoderån och Närkån lägre toxisk effekt än de pesticider som återfinns i Skivarpsån. Snoderån och Närkån visar båda på en nedgående trend i koncentrationer av detekterade pesticider vilket inte visar båda på en nedgående trend i koncentrationer av detekterade pesticider vilket inte kan observeras lika tydligt i Skivarpsån. kan observeras lika tydligt i Skivarpsån.

6.2.4 Gotlands miljömål för ytvatten 6.2.4 Gotlands miljömål för ytvatten Som tidigare nämnts är de uppsatta miljömålen för Gotland att förekomsten av pesticider Som tidigare nämnts är de uppsatta miljömålen för Gotland att förekomsten av pesticider och deras metaboliter inte skall överstiga 0,1 μg/l för enskilda ämnen och 0,5 μg/l för och deras metaboliter inte skall överstiga 0,1 μg/l för enskilda ämnen och 0,5 μg/l för totalhalt av ämnen i ytvatten. I Gothemsån har MCPA överstigit 0,1 μg/l under totalhalt av ämnen i ytvatten. I Gothemsån har MCPA överstigit 0,1 μg/l under sensommaren 2008 vilket har varit den huvudsakliga orsaken till att sensommaren 2008 vilket har varit den huvudsakliga orsaken till att sensommarprovtagningen hade totalhalt av detekterade pesticider som översteg 0,5 μg/l. I sensommarprovtagningen hade totalhalt av detekterade pesticider som översteg 0,5 μg/l. I Närkån detekterades MCPA i en koncentration som översteg 0,1 μg/l under Närkån detekterades MCPA i en koncentration som översteg 0,1 μg/l under sensommarprovtagningarna 2004 vilken är enda gången det sker en överstigning av sensommarprovtagningarna 2004 vilken är enda gången det sker en överstigning av miljömålens gränsvärde sedan början av 1990-talet. Totalhalten pesticider har inte miljömålens gränsvärde sedan början av 1990-talet. Totalhalten pesticider har inte överstigit 0,5 μg/l sedan försommarprovtagningen 1990. I Snoderån överskred överstigit 0,5 μg/l sedan försommarprovtagningen 1990. I Snoderån överskred

33 33 metazaklor 0,1 μg/l under sensommaren 2008. Detta är enda gången ett enskilt ämne metazaklor 0,1 μg/l under sensommaren 2008. Detta är enda gången ett enskilt ämne överstiger miljömålens gränsvärde sedan 1999 i Snoderån. Under sensommaren 1999 överstiger miljömålens gränsvärde sedan 1999 i Snoderån. Under sensommaren 1999 överskreds även totalhalten av alla detekterade ämnen i Snoderån. överskreds även totalhalten av alla detekterade ämnen i Snoderån.

Pesticidkoncentrationerna har gått ner kraftigt sedan 80- och 90-talets provtagningar för Pesticidkoncentrationerna har gått ner kraftigt sedan 80- och 90-talets provtagningar för alla vattendrag med undantag av resultaten från 2008 för Gothemsån och Snoderån. Med alla vattendrag med undantag av resultaten från 2008 för Gothemsån och Snoderån. Med hjälp av åtgärder för preparat som innehåller det aktiva ämnet MCPA är chanserna stora hjälp av åtgärder för preparat som innehåller det aktiva ämnet MCPA är chanserna stora att koncentrationerna av pesticider i Gothemsån kommer att ligga inom ramarna för de att koncentrationerna av pesticider i Gothemsån kommer att ligga inom ramarna för de uppsatta miljömålen på Gotland. Att metazaklor detekterats i koncentrationer på 0,1 μg/l uppsatta miljömålen på Gotland. Att metazaklor detekterats i koncentrationer på 0,1 μg/l i Snoderån handlar troligen om ett tillfälligt läckage och bör följas upp. Miljömålen för i Snoderån handlar troligen om ett tillfälligt läckage och bör följas upp. Miljömålen för ytvatten på Gotland bedöms vara realistiska om inte läckage av pesticider till ytvatten ytvatten på Gotland bedöms vara realistiska om inte läckage av pesticider till ytvatten ökar avsevärt under de kommande åren. ökar avsevärt under de kommande åren.

6.3 Grundvatten 6.3 Grundvatten Att växtskyddsmedel når grundvattnet är oroväckande av ett flertal anledningar. Främst Att växtskyddsmedel når grundvattnet är oroväckande av ett flertal anledningar. Främst kan höga halter av pesticider bli ett hälsoproblem eftersom de är anpassade till att orsaka kan höga halter av pesticider bli ett hälsoproblem eftersom de är anpassade till att orsaka en toxikologisk effekt. Många av pesticiderna bryts ner genom biologisk eller fotokemisk en toxikologisk effekt. Många av pesticiderna bryts ner genom biologisk eller fotokemisk nedbrytning vilket innebär att de elimineras långsammare ju längre ner under jordytan de nedbrytning vilket innebär att de elimineras långsammare ju längre ner under jordytan de kommer. Vissa pesticider har visat sig vara nästintill onedbrytbara när de väl når kommer. Vissa pesticider har visat sig vara nästintill onedbrytbara när de väl når grundvattnet. De i grundvatten detekterade pesticidernas egenskaper indikerar även hur grundvattnet. De i grundvatten detekterade pesticidernas egenskaper indikerar även hur allvarlig föroreningen är. En pesticid som ej är rörlig i jordmånen bör heller inte vara allvarlig föroreningen är. En pesticid som ej är rörlig i jordmånen bör heller inte vara möjlig att detektera i grundvattnet. Om pesticider med hög toxicitet återfinns i möjlig att detektera i grundvattnet. Om pesticider med hög toxicitet återfinns i grundvattnet kan detta leda till allvarliga hälsoeffekter. grundvattnet kan detta leda till allvarliga hälsoeffekter.

I den djupaste brunnen (Dalhem) har det inte förekommit höga koncentrationer av I den djupaste brunnen (Dalhem) har det inte förekommit höga koncentrationer av pesticider, men däremot ett stort antal olika pesticider (värst i slutet av 1990-talet). I den pesticider, men däremot ett stort antal olika pesticider (värst i slutet av 1990-talet). I den näst djupaste brunnen (Roma) har bentazon förekommit nästan årligen sedan näst djupaste brunnen (Roma) har bentazon förekommit nästan årligen sedan provtagningarnas början och under många år har koncentrationerna varit relativt provtagningarnas början och under många år har koncentrationerna varit relativt konstanta. I denna brunn har det dock sällan förekommit flera än en detekterad pesticid konstanta. I denna brunn har det dock sällan förekommit flera än en detekterad pesticid vid respektive provtagningstillfälle. I brunnen i Hablingbo har det årligen påträffats vid respektive provtagningstillfälle. I brunnen i Hablingbo har det årligen påträffats bentazon dock i högre halter än i de andra brunnarna. Antalet pesticider som har bentazon dock i högre halter än i de andra brunnarna. Antalet pesticider som har detekterats vid en och samma provtagning har ökat under den senare hälften av detekterats vid en och samma provtagning har ökat under den senare hälften av provtagningsperioden. Vad som orsakat ökningen är okänt (sänkta detektionsgränser en provtagningsperioden. Vad som orsakat ökningen är okänt (sänkta detektionsgränser en orsak). De två grundaste brunnarna (Lärbo och Tofta) påvisar låga koncentrationer av orsak). De två grundaste brunnarna (Lärbo och Tofta) påvisar låga koncentrationer av bentazon och i Tofta även andra pesticider. Eftersom provtagningsplatserna för bentazon och i Tofta även andra pesticider. Eftersom provtagningsplatserna för grundvatten skiljer sig avsevärt från varandra är det svårt att dra slutsatser om grundvatten skiljer sig avsevärt från varandra är det svårt att dra slutsatser om pesticidförekomster vid olika grundvattendjup grundat på dessa resultat. Det saknas med pesticidförekomster vid olika grundvattendjup grundat på dessa resultat. Det saknas med andra ord konkreta trender i pesticidkoncentrationerna vid olika djup på Gotland. andra ord konkreta trender i pesticidkoncentrationerna vid olika djup på Gotland.

6.3.1 Nationell jämförelse av grundvatten 6.3.1 Nationell jämförelse av grundvatten Geologiska och geohydrologiska omständigheterna på Gotland skiljer sig avsevärt från Geologiska och geohydrologiska omständigheterna på Gotland skiljer sig avsevärt från övriga delar av landet. Därför är det svårt att jämföra området med andra områden i övriga delar av landet. Därför är det svårt att jämföra området med andra områden i Sverige. I de riksomfattande miljömålen nämns dock att Gotlands län och Sverige. I de riksomfattande miljömålen nämns dock att Gotlands län och uppsalaområdet inte kommer att uppfylla de regionala miljömålen för god vattenkvalitet uppsalaområdet inte kommer att uppfylla de regionala miljömålen för god vattenkvalitet före år 2020. I uppsalaområdet har vattnet en liknande hårdhet som på Gotland och hela före år 2020. I uppsalaområdet har vattnet en liknande hårdhet som på Gotland och hela

34 34 Uppsalaåsen är ett vattenskyddsområde. Pesticidprovtagningar utförda i uppsalaområdet Uppsalaåsen är ett vattenskyddsområde. Pesticidprovtagningar utförda i uppsalaområdet kommer därför att bedömas mot gotländska provtagningar utförda på grundvatten. kommer därför att bedömas mot gotländska provtagningar utförda på grundvatten.

Provtagningar har regelbundet utförts i Uppsala sedan slutet av 1980-talet. Resultaten Provtagningar har regelbundet utförts i Uppsala sedan slutet av 1980-talet. Resultaten från provtagningarna visar på förekomst av atrazin, atrazinaldehyd, BAM, MCPA och från provtagningarna visar på förekomst av atrazin, atrazinaldehyd, BAM, MCPA och diklorprop. Med störst frekvens förekommer BAM och atrazin. BAM är i dagsläget den diklorprop. Med störst frekvens förekommer BAM och atrazin. BAM är i dagsläget den vanligast förekommande pesticiden i dricksvatten och har förekommit i koncentrationer vanligast förekommande pesticiden i dricksvatten och har förekommit i koncentrationer upp till 3 μg/l (Ultuna, juni 1999). BAM förekommer fortfarande i koncentrationer som upp till 3 μg/l (Ultuna, juni 1999). BAM förekommer fortfarande i koncentrationer som överstiger Livsmedelsverkets gränsvärde. I jämförelse med resultaten från överstiger Livsmedelsverkets gränsvärde. I jämförelse med resultaten från provtagningarna på Gotland kan man se att det i Uppsala förekommer en annan provtagningarna på Gotland kan man se att det i Uppsala förekommer en annan pesticidsammansättning. Atrazin har inte på flera år detekterats i grundvatten på Gotland pesticidsammansättning. Atrazin har inte på flera år detekterats i grundvatten på Gotland och BAM har endast sporadiskt detekterats, dock i låga koncentrationer. I Uppsala kan och BAM har endast sporadiskt detekterats, dock i låga koncentrationer. I Uppsala kan urskiljas ett mer enhetligt mönster i pesticidkoncentrationerna mellan olika urskiljas ett mer enhetligt mönster i pesticidkoncentrationerna mellan olika provtagningslokaler, till skillnad från Gotland, där pesticidkoncentrationer och provtagningslokaler, till skillnad från Gotland, där pesticidkoncentrationer och sammansättning av förekommande pesticider i grundvatten har visat sig variera kraftigt, sammansättning av förekommande pesticider i grundvatten har visat sig variera kraftigt, även mellan närliggande brunnar. Detta är en indikation på att grundvattnet på Gotland är även mellan närliggande brunnar. Detta är en indikation på att grundvattnet på Gotland är mer känsligt för punktutsläpp av pesticider, än Uppsalas grundvatten. Koncentrationerna mer känsligt för punktutsläpp av pesticider, än Uppsalas grundvatten. Koncentrationerna av förekommande pesticider i grundvattnet i Uppsala har visat sig vara något högre än på av förekommande pesticider i grundvattnet i Uppsala har visat sig vara något högre än på Gotland. Dock sker det sällan stora förändringar i pesticidkoncentrationerna i Uppsala Gotland. Dock sker det sällan stora förändringar i pesticidkoncentrationerna i Uppsala och under de senaste åren har BAM varit den huvudsakligt förekommande pesticiden. och under de senaste åren har BAM varit den huvudsakligt förekommande pesticiden.

6.3.2 Hälsoeffekter (grundvatten) 6.3.2 Hälsoeffekter (grundvatten) I grundvatten förekommer bentazon med störst frekvens vid provtagningsplatserna i I grundvatten förekommer bentazon med störst frekvens vid provtagningsplatserna i Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta (Figur 10). Vid Dalhem och Hablingbo Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta (Figur 10). Vid Dalhem och Hablingbo förekommer MCPA och klopyralid ofta. I Hablingbo har klopyralid ökat under de senaste förekommer MCPA och klopyralid ofta. I Hablingbo har klopyralid ökat under de senaste åren vilket kan tyda på ett punktutsläpp i närliggande område. Bentazon orsakar med åren vilket kan tyda på ett punktutsläpp i närliggande område. Bentazon orsakar med största sannolikhet ingen toxisk effekt i de låga koncentrationer som den förekommer största sannolikhet ingen toxisk effekt i de låga koncentrationer som den förekommer (beräknad toxisk effekt uppträder enligt WHO vid koncentrationer över 300 μg/l). (beräknad toxisk effekt uppträder enligt WHO vid koncentrationer över 300 μg/l). Bentazon har en kinetik som medför att endast en liten del biotransformeras innan den Bentazon har en kinetik som medför att endast en liten del biotransformeras innan den exkreteras via urinen hos däggdjur. Bentazon uppvisar inga mutagena eller karcinogena exkreteras via urinen hos däggdjur. Bentazon uppvisar inga mutagena eller karcinogena effekter. Klopyralid har bedömts att inte vara en hälsorisk för människor trots att effekter. Klopyralid har bedömts att inte vara en hälsorisk för människor trots att mutagena och neurotoxiska egenskaper har påvisats. Klopyralid har en hög rörlighet i mutagena och neurotoxiska egenskaper har påvisats. Klopyralid har en hög rörlighet i jorden vilket gör att den även har en hög tendens att återfinnas i grundvattnet. Det har jorden vilket gör att den även har en hög tendens att återfinnas i grundvattnet. Det har påvisats att klopyralid är persistent i vatten, men bryts lätt ner i jord vilket ökar risken för påvisats att klopyralid är persistent i vatten, men bryts lätt ner i jord vilket ökar risken för att klopyralid kommer att återfinnas i grundvattnet vid Dalhem och framförallt Hablingbo att klopyralid kommer att återfinnas i grundvattnet vid Dalhem och framförallt Hablingbo en längre tid framöver. Diklorprop som detekterats i Hablingbo, Roma och Dalhem har en längre tid framöver. Diklorprop som detekterats i Hablingbo, Roma och Dalhem har enligt WHO klassats som hälsoskadlig. Den har dock inte detekterats under de senaste enligt WHO klassats som hälsoskadlig. Den har dock inte detekterats under de senaste åren vid någon av provtagningsplatserna men detekterades försommaren 2002 i åren vid någon av provtagningsplatserna men detekterades försommaren 2002 i Hablingbo i koncentrationen 20 μg/l vilket kan ha varit en koncentration hög nog att vara Hablingbo i koncentrationen 20 μg/l vilket kan ha varit en koncentration hög nog att vara hälsoskadlig. Eftersom det i dagsläget saknas kunskap om potentiella synergistiska hälsoskadlig. Eftersom det i dagsläget saknas kunskap om potentiella synergistiska effekter hos pesticiderna när det gäller hälsorelaterade effekter bedöms pesticidförekoms effekter hos pesticiderna när det gäller hälsorelaterade effekter bedöms pesticidförekoms av en eller flera pesticider i grundvatten vara ett potentiellt hälsoproblem. Åtgärder bör av en eller flera pesticider i grundvatten vara ett potentiellt hälsoproblem. Åtgärder bör därför vidtas för att minska läckaget till grundvatten av huvudsakligen bentazon, MCPA därför vidtas för att minska läckaget till grundvatten av huvudsakligen bentazon, MCPA och klopyralid. Att minska förekomsten av MCPA i grundvatten är mest relevant och klopyralid. Att minska förekomsten av MCPA i grundvatten är mest relevant eftersom den har bedömts förorsaka negativa biologiska effekter vid låg koncentration eftersom den har bedömts förorsaka negativa biologiska effekter vid låg koncentration (1μg/l). (1μg/l).

35 35 60 60 2008 2008 2007 2007 50 50 2006 2006 2005 2005 40 40 2004 2004 2003 2003 30 2002 30 2002 2001 2001 20 2000 20 2000 1999 1999 10 1998 10 1998 1997 1997 0 0

Figur 10 Förekomsten av pesticider (antal provtagningar) i grundvattensprovtagningar utförda i Dalhem, Figur 10 Förekomsten av pesticider (antal provtagningar) i grundvattensprovtagningar utförda i Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta under perioden 1997-2008, samt för dricksvattenprovtagningarna 2004- Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta under perioden 1997-2008, samt för dricksvattenprovtagningarna 2004- 2006 (BAM (vv), bentazon (vv) och mekoprop (vv). Sammanlagt har 110 provtagningar utförts. 2006 (BAM (vv), bentazon (vv) och mekoprop (vv). Sammanlagt har 110 provtagningar utförts.

6.3.3 Gotlands miljömål för grundvatten 6.3.3 Gotlands miljömål för grundvatten Gotlands miljömålsättning för grundvatten avser att koncentrationen för enskilda ämnen Gotlands miljömålsättning för grundvatten avser att koncentrationen för enskilda ämnen inte skall överstiga 0,025 µg/l. Provtagningarna från de senaste åren visar på att inte skall överstiga 0,025 µg/l. Provtagningarna från de senaste åren visar på att grundvattnet i Dalhem och Hablingbo inte skulle klara miljömålen framtagna för grundvattnet i Dalhem och Hablingbo inte skulle klara miljömålen framtagna för Gotland. Pesticidkoncentrationerna i grundvattnet i Roma ligger för tillfället under Gotland. Pesticidkoncentrationerna i grundvattnet i Roma ligger för tillfället under gränsen för miljömålen men eftersom koncentrationen av bentazon under de senaste åren gränsen för miljömålen men eftersom koncentrationen av bentazon under de senaste åren har legat direkt under miljömålsgränsen finns en risk att koncentrationen av bentazon kan har legat direkt under miljömålsgränsen finns en risk att koncentrationen av bentazon kan överstiga miljömålen. Pesticidkoncentrationerna i Lärbo och Tofta ligger för tillfället överstiga miljömålen. Pesticidkoncentrationerna i Lärbo och Tofta ligger för tillfället under miljömålsgränsen, men även här finns det en överhängande risk att koncentrationen under miljömålsgränsen, men även här finns det en överhängande risk att koncentrationen av bentazon kan överstiga miljömålsgränsen. av bentazon kan överstiga miljömålsgränsen. 7 7

6 Över miljömålskonc. Dalhem 6 Över miljömålskonc. Dalhem Under miljömålskonc. Under miljömålskonc. 5 5 Spår Spår 4 4

3 3

2 2

1 1

0 0 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 Figur 11 a Antal pesticider detekterade i grundvatten i Dalhem 1988-2008. Miljömålet för grundvatten på Figur 11 a Antal pesticider detekterade i grundvatten i Dalhem 1988-2008. Miljömålet för grundvatten på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne.

36 36 7 7

6 Roma Över miljömålskonc. 6 Roma Över miljömålskonc. Under miljömålskonc. Under miljömålskonc. 5 5 Spår Spår 4 4

3 3

2 2

1 1

0 0 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08

Figur 11 b Antal pesticider detekterade i grundvatten i Roma 1988-2008. Miljömålet för grundvatten på Figur 11 b Antal pesticider detekterade i grundvatten i Roma 1988-2008. Miljömålet för grundvatten på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. 7 7

6 Över miljömålskonc. Hablingbo 6 Över miljömålskonc. Hablingbo

5 Under miljömålskonc. 5 Under miljömålskonc. Spår Spår 4 4

3 3

2 2

1 1

0 0 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-88 jun-89 jun-90 jun-91 jun-92 jun-93 jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 Figur 11 c Antal pesticider detekterade i grundvatten i Hablingbo 1988-2008. Miljömålet för grundvatten Figur 11 c Antal pesticider detekterade i grundvatten i Hablingbo 1988-2008. Miljömålet för grundvatten på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne.

7 7

6 Lärbo Över miljömåls konc. 6 Lärbo Över miljömåls konc. Under miljömåls konc. Under miljömåls konc. 5 5 Spår Spår 4 4

3 3

2 2

1 1

0 0 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 aug-03 aug-04 aug-05 aug-06 aug-07 aug-08 Figur 11 d Antal pesticider detekterade i grundvatten i Lärbo 2000-2008. Miljömålet för grundvatten på Figur 11 d Antal pesticider detekterade i grundvatten i Lärbo 2000-2008. Miljömålet för grundvatten på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. 37 37 7 7

6 Tofta Över miljömålskonc. 6 Tofta Över miljömålskonc. Under miljömålskonc. Under miljömålskonc. 5 5 Spår Spår 4 4

3 3

2 2

1 1

0 0 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-98 jun-99 jun-00 jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 Figur 11 f Antal pesticider detekterade i grundvatten i Tofta 1989-2008. Miljömålet för grundvatten på Figur 11 f Antal pesticider detekterade i grundvatten i Tofta 1989-2008. Miljömålet för grundvatten på Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne. Gotland innebär att pesticidkoncentrationer ej bör överstiga 0,025 µg/l för enskilt ämne.

6.4 Dricksvatten 6.4 Dricksvatten Liksom i ytvattenproven är bentazon den pesticid som förekommer med störst frekvens i Liksom i ytvattenproven är bentazon den pesticid som förekommer med störst frekvens i dricksvattenprovtagningar. Detta gäller både provtagningar utförda 1989-1991 såväl som dricksvattenprovtagningar. Detta gäller både provtagningar utförda 1989-1991 såväl som 2004-06. Provtagningarna visar dock att samma pesticider förekommer vid samma 2004-06. Provtagningarna visar dock att samma pesticider förekommer vid samma provtagningsplats, ibland flera år i rad. Vid provtagningarna 1989-91 detekterades provtagningsplats, ibland flera år i rad. Vid provtagningarna 1989-91 detekterades bentazon, atrazin och terbutylazin. Atrazin förbjöds 1989 vilket märks på den bentazon, atrazin och terbutylazin. Atrazin förbjöds 1989 vilket märks på den nedåtgående trenden av atrazin vid Martebo under provtagningarna 1989-91 och när nedåtgående trenden av atrazin vid Martebo under provtagningarna 1989-91 och när provtagningarna 1989-91 och 2004-06 jämförs (2004-06 detekterades inte atrazin vid provtagningarna 1989-91 och 2004-06 jämförs (2004-06 detekterades inte atrazin vid något provtagningstillfälle). Provtagningsplatserna där pesticider förekom under 1989-90 något provtagningstillfälle). Provtagningsplatserna där pesticider förekom under 1989-90 var vid provtagningen klassade som otjänliga på grund av annan kontaminering var vid provtagningen klassade som otjänliga på grund av annan kontaminering (bakteriell kontaminering och/eller för höga halter av nitrat) och att det vid provtagningen (bakteriell kontaminering och/eller för höga halter av nitrat) och att det vid provtagningen förekom användning av pesticider i närliggande område. Det bör tilläggas att Skogsholm förekom användning av pesticider i närliggande område. Det bör tilläggas att Skogsholm var den enda av provtagningsplatserna där pesticider påvisades 1989-91 som med dagens var den enda av provtagningsplatserna där pesticider påvisades 1989-91 som med dagens mått skulle ligga under Livsmedelsverkets kriterier för dricksvatten. Övriga mått skulle ligga under Livsmedelsverkets kriterier för dricksvatten. Övriga grundvattentäkter som skulle klassas som dricksvattentäkter under provtagningsperioden grundvattentäkter som skulle klassas som dricksvattentäkter under provtagningsperioden 1989-91 visade inga mätbara pesticidkoncentrationer. Under början av 90-talet bedömdes 1989-91 visade inga mätbara pesticidkoncentrationer. Under början av 90-talet bedömdes pesticidförekomst i grundvatten inte vara ett problem, men i dagsläget anses pesticidförekomst i grundvatten inte vara ett problem, men i dagsläget anses pesticidkoncentrationerna i dricksvatten på Gotland vara allvarligt (Länsstyrelsen, 2007). pesticidkoncentrationerna i dricksvatten på Gotland vara allvarligt (Länsstyrelsen, 2007). På de flesta provtagningsplatser förekommer inte pesticider. Dock förekommer det På de flesta provtagningsplatser förekommer inte pesticider. Dock förekommer det fortfarande på sina håll pesticider i grundvattnet som både överstiger gränsvärdet satt av fortfarande på sina håll pesticider i grundvattnet som både överstiger gränsvärdet satt av Livsmedelsverket och koncentrationerna framtagna i de gotländska miljömålen. Livsmedelsverket och koncentrationerna framtagna i de gotländska miljömålen.

6.4.1 Hälsoeffekter (dricksvatten) 6.4.1 Hälsoeffekter (dricksvatten) Under provtagningarna 1989-91 detekterades bentazon som enda pesticid i Tofta, Under provtagningarna 1989-91 detekterades bentazon som enda pesticid i Tofta, Martebo, Etelhem. BAM har detekterats som enda pesticid i Hemse, Katthammarsvik och Martebo, Etelhem. BAM har detekterats som enda pesticid i Hemse, Katthammarsvik och Liknatte. Mekoprop har detekterats som enda pesticid i När. I Skogsholm har dock Liknatte. Mekoprop har detekterats som enda pesticid i När. I Skogsholm har dock mekoprop, bentazon och diklorprop detekterats ibland vid samma provtagning. Under mekoprop, bentazon och diklorprop detekterats ibland vid samma provtagning. Under provtagningarna 2004-2006 har endast Tofta och Skogsholm påvisat provtagningarna 2004-2006 har endast Tofta och Skogsholm påvisat pesticidkoncentrationer som överstiger Livsmedelsverkets angivna gränsvärden och vid pesticidkoncentrationer som överstiger Livsmedelsverkets angivna gränsvärden och vid

38 38 alla provtagningstillfällen har det handlat om pesticiden bentazon. Detta tyder på att en alla provtagningstillfällen har det handlat om pesticiden bentazon. Detta tyder på att en eller ett fåtal pesticider når grundvattentäkter som används till dricksvatten och att det eller ett fåtal pesticider når grundvattentäkter som används till dricksvatten och att det sällan förekommer koncentrationer av pesticider som gör vattnet otjänligt. Den sällan förekommer koncentrationer av pesticider som gör vattnet otjänligt. Den sammanlagda koncentrationen av olika pesticider vid en provtagningslokal överstiger ej sammanlagda koncentrationen av olika pesticider vid en provtagningslokal överstiger ej Livsmedelsverkets gränsvärde på 0,5 μg/l under provtagningarna 2004-06. Med tanke på Livsmedelsverkets gränsvärde på 0,5 μg/l under provtagningarna 2004-06. Med tanke på att pesticidförekomsterna återfinns endast på ett begränsat antal platser och endast att pesticidförekomsterna återfinns endast på ett begränsat antal platser och endast bentazon överstiger gränsvärdet utsatt av Livsmedelsverket (0,1 μg/l) betraktas bentazon överstiger gränsvärdet utsatt av Livsmedelsverket (0,1 μg/l) betraktas dricksvattnet på Gotland generellt inte i någon större grad vara påverkat av pesticider. dricksvattnet på Gotland generellt inte i någon större grad vara påverkat av pesticider. Bentazon som var den enda pesticiden som översteg Livsmedelsverkets gränsvärde Bentazon som var den enda pesticiden som översteg Livsmedelsverkets gränsvärde orsakar med största sannolikhet ingen toxisk effekt i de låga koncentrationer som den orsakar med största sannolikhet ingen toxisk effekt i de låga koncentrationer som den förekommer. Beräknad toxisk effekt uppträder enligt WHO vid koncentrationer över förekommer. Beräknad toxisk effekt uppträder enligt WHO vid koncentrationer över 300 μg/l. Som tidigare nämnts har bentazon en kinetik som medför att endast en liten del 300 μg/l. Som tidigare nämnts har bentazon en kinetik som medför att endast en liten del biotransformeras innan den utsöndras via urinen hos däggdjur. Bentazon uppvisar inte biotransformeras innan den utsöndras via urinen hos däggdjur. Bentazon uppvisar inte några mutagena eller karcinogena effekter. Med andra ord förorsakar förekomsten av några mutagena eller karcinogena effekter. Med andra ord förorsakar förekomsten av bentazon i de koncentrationer som förekommer på Gotland ingen direkt hälsoskadlig bentazon i de koncentrationer som förekommer på Gotland ingen direkt hälsoskadlig effekt. Dock förespråkar Livsmedelsverket nolltolerans av pesticidförekomst i effekt. Dock förespråkar Livsmedelsverket nolltolerans av pesticidförekomst i grundvatten. Detta gör att den regelbundna förekomsten av bentazon i grundvatten inte grundvatten. Detta gör att den regelbundna förekomsten av bentazon i grundvatten inte kan förbises utan åtgärder bör vidtas för att minska läckaget av bentazon till grundvatten. kan förbises utan åtgärder bör vidtas för att minska läckaget av bentazon till grundvatten.

6.4.2 Gotlands miljömål för dricksvatten 6.4.2 Gotlands miljömål för dricksvatten Gotlands miljömålsättning för grundvatten avser att koncentrationen för enskilda Gotlands miljömålsättning för grundvatten avser att koncentrationen för enskilda pesticider inte skall överstiga 0,025 μg/l. Dricksvattenprovtagningarna som utfördes pesticider inte skall överstiga 0,025 μg/l. Dricksvattenprovtagningarna som utfördes 2004-06 visar att det under den här tiden förekom pesticidkoncentrationer som översteg 2004-06 visar att det under den här tiden förekom pesticidkoncentrationer som översteg miljömålen i Katthammarsvik vv, Liknatte vv, Martebo vv, Skogsholm vv och Tofta S miljömålen i Katthammarsvik vv, Liknatte vv, Martebo vv, Skogsholm vv och Tofta S vv. Bentazon är den mest förekommande pesticiden som finns i koncentrationer över de vv. Bentazon är den mest förekommande pesticiden som finns i koncentrationer över de framtagna miljömålen, men även mekoprop och BAM finns i koncentrationer som framtagna miljömålen, men även mekoprop och BAM finns i koncentrationer som överstiger miljömålen. Tofta S vv och Skogsholms vv visar ingen trend i överstiger miljömålen. Tofta S vv och Skogsholms vv visar ingen trend i pesticidkoncentrationerna och därför bedöms dessa provtagningsplatser vara mest pesticidkoncentrationerna och därför bedöms dessa provtagningsplatser vara mest sannolika att ligga i riskzonen för att överstiga de utsatta miljömålen för Gotland. sannolika att ligga i riskzonen för att överstiga de utsatta miljömålen för Gotland.

39 39 7. Slutsatser 7. Slutsatser

7.1 Ytvatten 7.1 Ytvatten I dagsläget bedöms pesticidkoncentrationerna i åar vara tillräckligt låga för inte orsaka I dagsläget bedöms pesticidkoncentrationerna i åar vara tillräckligt låga för inte orsaka ekotoxikologiska effekter. Undantag är dock Gothemsån där en hög halt av MCPA under ekotoxikologiska effekter. Undantag är dock Gothemsån där en hög halt av MCPA under 2008 kan ha orsakat negativa effekter på ekosystemet. Trots att pesticidkoncentrationerna 2008 kan ha orsakat negativa effekter på ekosystemet. Trots att pesticidkoncentrationerna i Gothemsån har visat på en nedgående trend fram till sommaren 2008 rekommenderas en i Gothemsån har visat på en nedgående trend fram till sommaren 2008 rekommenderas en uppföljning av pesticidkoncentrationerna i Gothemsån för att utreda om de höga uppföljning av pesticidkoncentrationerna i Gothemsån för att utreda om de höga koncentrationerna var en engångsföreteelse eller om en uppgående trend i koncentrationerna var en engångsföreteelse eller om en uppgående trend i pesticidkoncentrationerna inleds. För framtiden rekommenderas åtgärder gällande pesticidkoncentrationerna inleds. För framtiden rekommenderas åtgärder gällande användandet av växtskyddsmedel innehållande främst pesticiden MCPA, men även användandet av växtskyddsmedel innehållande främst pesticiden MCPA, men även bentazon. bentazon.

I Bilaga III i EU direktivet 2008/105/EG finns ämnen listade som skall bli föremål för I Bilaga III i EU direktivet 2008/105/EG finns ämnen listade som skall bli föremål för översyn för eventuell identifiering som prioriterade ämnen eller prioriterade farliga översyn för eventuell identifiering som prioriterade ämnen eller prioriterade farliga ämnen. Bentazon ingår i denna lista. EU kommissionen skall rapportera resultat från ämnen. Bentazon ingår i denna lista. EU kommissionen skall rapportera resultat från denna översyn av dessa ämnen till Europaparlamentet och rådet senast år 2011. Detta denna översyn av dessa ämnen till Europaparlamentet och rådet senast år 2011. Detta innebär att bentazon kan komma att prioriteras som ämne eller miljöfarligt ämne i innebär att bentazon kan komma att prioriteras som ämne eller miljöfarligt ämne i ytvatten i framtiden och möjligen även få sänkt riktvärde för ytvatten. Om bentazon i ytvatten i framtiden och möjligen även få sänkt riktvärde för ytvatten. Om bentazon i framtiden kommer att förekomma med samma frekvens i ytvatten på Gotland som den framtiden kommer att förekomma med samma frekvens i ytvatten på Gotland som den gör idag kan detta leda till att vattendragen vid en framtida bedömning kan komma att gör idag kan detta leda till att vattendragen vid en framtida bedömning kan komma att klassificeras med en sämre status än i dagsläget. klassificeras med en sämre status än i dagsläget.

Provtagningarna i ytvatten täcker för tillfället med sitt avrinningsområde 40 % av den Provtagningarna i ytvatten täcker för tillfället med sitt avrinningsområde 40 % av den totala ytan av odlingsmark på Gotland. Därför ges inga rekommendationer på totala ytan av odlingsmark på Gotland. Därför ges inga rekommendationer på förändringar gällande provtagningarna av ytvatten, eftersom nuvarande förändringar gällande provtagningarna av ytvatten, eftersom nuvarande provtagningsplatser ger en representativ bild av pesticidförekomst i gotländska provtagningsplatser ger en representativ bild av pesticidförekomst i gotländska vattendrag med jordbruksområde i tillrinningsområdet. Provtagningarna av ytvatten i vattendrag med jordbruksområde i tillrinningsområdet. Provtagningarna av ytvatten i Gothemsån, Närkån och Snoderån rekommenderas fortsätta årligen kontinuerligt två Gothemsån, Närkån och Snoderån rekommenderas fortsätta årligen kontinuerligt två gånger under sommarhalvåret för vidare uppföljning. Ifall övriga pesticider kontinuerligt gånger under sommarhalvåret för vidare uppföljning. Ifall övriga pesticider kontinuerligt återfinns i vattendrag under kommande år rekommenderas att åtgärder vidtas. återfinns i vattendrag under kommande år rekommenderas att åtgärder vidtas.

Platserna där provtagningar utförs anses vara bästa möjliga med tanke på Platserna där provtagningar utförs anses vara bästa möjliga med tanke på omsändigheterna. Att provtagningarna i Gothemsån tas redan i Hörsne bedöms som ett omsändigheterna. Att provtagningarna i Gothemsån tas redan i Hörsne bedöms som ett bra val eftersom skogsområden mycket väl kan påverka pesticidkoncentrationerna hos bra val eftersom skogsområden mycket väl kan påverka pesticidkoncentrationerna hos genomrinnande vattendrag. Att provtagningar utförs så nära havsmiljö som möjligt i genomrinnande vattendrag. Att provtagningar utförs så nära havsmiljö som möjligt i Närkån och Snoderån gör att en så stor del som möjligt av den totala avrinningen till Närkån och Snoderån gör att en så stor del som möjligt av den totala avrinningen till vattendragen kommer med i bedömningen. vattendragen kommer med i bedömningen.

Om det finns möjlighet att utöka provtagningen av pesticider i ytvatten rekommenderas Om det finns möjlighet att utöka provtagningen av pesticider i ytvatten rekommenderas att provtagningarna utförs i ett typområde motsvarande området i Barlingbo som ingår i att provtagningarna utförs i ett typområde motsvarande området i Barlingbo som ingår i rapporten av Mårtensson & Kyllmar, 1998. I detta fall skulle appliceringen av pesticider i rapporten av Mårtensson & Kyllmar, 1998. I detta fall skulle appliceringen av pesticider i jordbruksområdet kunna dokumenteras och jämföras med pesticidförekomst i ytvatten jordbruksområdet kunna dokumenteras och jämföras med pesticidförekomst i ytvatten (och grundvattenrör) för att utläsa trender i pesticidernas rörlighet. Fördelen med att göra (och grundvattenrör) för att utläsa trender i pesticidernas rörlighet. Fördelen med att göra provtagningar i ett typområde är att rörligheten hos pesticiderna i ytvatten kan provtagningar i ett typområde är att rörligheten hos pesticiderna i ytvatten kan

40 40 dokumenteras detaljerat. Denna typ av provtagning är dock resurskrävande och dokumenteras detaljerat. Denna typ av provtagning är dock resurskrävande och förutsätter ett gott samarbete mellan myndigheter och jordbrukare. förutsätter ett gott samarbete mellan myndigheter och jordbrukare.

7.2 Grundvatten och dricksvatten 7.2 Grundvatten och dricksvatten Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet mot pesticidföroreningar i jämförelse med Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet mot pesticidföroreningar i jämförelse med övriga områden i Sverige. Mätningar i grundvattentäkter i Dalhem, Roma, Hablingbo, övriga områden i Sverige. Mätningar i grundvattentäkter i Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta visar på att den överlägset mest frekvent förekommande pesticiden är Lärbo och Tofta visar på att den överlägset mest frekvent förekommande pesticiden är bentazon. I grundvattnet förekommer MCPA och klopyralid relativt ofta. bentazon. I grundvattnet förekommer MCPA och klopyralid relativt ofta. Koncentrationerna av de påvisade pesticiderna överstiger sällan koncentrationer som kan Koncentrationerna av de påvisade pesticiderna överstiger sällan koncentrationer som kan vara hälsoskadliga. Dock överstiger koncentrationerna i grundvattentäkterna det vara hälsoskadliga. Dock överstiger koncentrationerna i grundvattentäkterna det framtagna gränsvärdet för miljömålen på Gotland. För framtiden rekommenderas en framtagna gränsvärdet för miljömålen på Gotland. För framtiden rekommenderas en översikt och åtgärder när det gäller användningen av preparat innehållande pesticiderna översikt och åtgärder när det gäller användningen av preparat innehållande pesticiderna bentazon och MCPA. Vid provtagningsplatsen i Hablingbo bör orsaken till höga halter av bentazon och MCPA. Vid provtagningsplatsen i Hablingbo bör orsaken till höga halter av klopyralid utredas och åtgärder vidtas. klopyralid utredas och åtgärder vidtas.

De regelbundna grundvattenprovtagningarna som utförts årligen på Gotland omfattar en De regelbundna grundvattenprovtagningarna som utförts årligen på Gotland omfattar en liten del av ön. Provtagningarna av grundvatten i Hablingbo visar dessutom på att liten del av ön. Provtagningarna av grundvatten i Hablingbo visar dessutom på att pesticidföroreningarna i grundvattnet är lokala. Detta gör att grundvattenprovtagningarna pesticidföroreningarna i grundvattnet är lokala. Detta gör att grundvattenprovtagningarna som utförts i Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta endast ger information om som utförts i Dalhem, Roma, Hablingbo, Lärbo och Tofta endast ger information om pesticidförekomst i grundvatten inom ett begränsat område. I dagsläget saknas även pesticidförekomst i grundvatten inom ett begränsat område. I dagsläget saknas även kunskap om grundvattenområdenas storlek och egenskaper på Gotland vilket gör att det kunskap om grundvattenområdenas storlek och egenskaper på Gotland vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser av pesticidförekomst i grundvatten baserat på dessa är svårt att dra några slutsatser av pesticidförekomst i grundvatten baserat på dessa grundvattenprovtagningar. grundvattenprovtagningar.

När det gäller dricksvatten bedöms Tofta S vv och Skogsholms vv vara de När det gäller dricksvatten bedöms Tofta S vv och Skogsholms vv vara de grundvattentäkter där det är störst risk att de uppsatta miljömålen inte kommer att uppnås grundvattentäkter där det är störst risk att de uppsatta miljömålen inte kommer att uppnås för Gotland. Pesticidkoncentrationerna som uppmätts är inte höga nog att förorsaka för Gotland. Pesticidkoncentrationerna som uppmätts är inte höga nog att förorsaka hälsoskadliga effekter, men väl överskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för hälsoskadliga effekter, men väl överskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (Skogsholm vv och Tofta S vv). EU och Livsmedelsverket anger i princip dricksvatten (Skogsholm vv och Tofta S vv). EU och Livsmedelsverket anger i princip nolltolerans vad gäller pesticidkoncentrationer i dricksvatten vilket gör att även de andra nolltolerans vad gäller pesticidkoncentrationer i dricksvatten vilket gör att även de andra provtagningslokalerna av dricksvatten där pesticider har förekommit bör hållas under provtagningslokalerna av dricksvatten där pesticider har förekommit bör hållas under uppsikt. Bentazon är den enda pesticiden som överskridit gränsvärdet för dricksvatten uppsikt. Bentazon är den enda pesticiden som överskridit gränsvärdet för dricksvatten (2004-06) vilket gör att användningen av växtskyddsmedelspreparat innehållande (2004-06) vilket gör att användningen av växtskyddsmedelspreparat innehållande pesticiden bentazon bör ses över. pesticiden bentazon bör ses över.

För framtiden rekommenderas att en mer omfattande provtagning görs när det gäller all För framtiden rekommenderas att en mer omfattande provtagning görs när det gäller all grundvattenförekomst. Det är viktigt att provtagningar utförs i brunnar där pesticider har grundvattenförekomst. Det är viktigt att provtagningar utförs i brunnar där pesticider har påvisats men att göra provtagningar på samma provtagningsplatser årligen under 20 års påvisats men att göra provtagningar på samma provtagningsplatser årligen under 20 års tid visar endast trender av pesticidförekomst i ett begränsat område. I de brunnar där spår tid visar endast trender av pesticidförekomst i ett begränsat område. I de brunnar där spår eller låga koncentrationer av pesticider förekommer (under gränsvärdes- och eller låga koncentrationer av pesticider förekommer (under gränsvärdes- och miljömålskoncentrationerna) rekommenderas en lägre frekvens av provtagningar miljömålskoncentrationerna) rekommenderas en lägre frekvens av provtagningar (provtagning vart annat eller vart tredje år). De brunnar där pesticider förekommer i (provtagning vart annat eller vart tredje år). De brunnar där pesticider förekommer i koncentrationer över gränsvärdes- och miljömålskoncentrationer rekommenderas fortsatt koncentrationer över gränsvärdes- och miljömålskoncentrationer rekommenderas fortsatt årlig provtagning. Eftersom grundvatten inte är lika känsligt för när provtagningen utförs årlig provtagning. Eftersom grundvatten inte är lika känsligt för när provtagningen utförs under året kan provtagningarna i brunnarna minskas till en provtagning under under året kan provtagningarna i brunnarna minskas till en provtagning under sensommaren (gäller endast djupa borrbrunnar). sensommaren (gäller endast djupa borrbrunnar).

41 41 Det bör poängteras att pesticidprovtagningarna i brunnar på Gotland är ett bra Det bör poängteras att pesticidprovtagningarna i brunnar på Gotland är ett bra tidsdokument och att det är av stor vikt att följa grundvatten med hög förekomst av tidsdokument och att det är av stor vikt att följa grundvatten med hög förekomst av pesticider. Dock är det lika viktigt att utreda orsak till pesticidförekomst och vidta pesticider. Dock är det lika viktigt att utreda orsak till pesticidförekomst och vidta åtgärder. Det rekommenderas att kommunen och Länsstyrelsen om möjligt ökar åtgärder. Det rekommenderas att kommunen och Länsstyrelsen om möjligt ökar samarbete med jordbrukarna för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas. Att pesticider samarbete med jordbrukarna för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas. Att pesticider förekommer i dricksvatten är ett hälsoproblem som berör alla och framförallt de som bor förekommer i dricksvatten är ett hälsoproblem som berör alla och framförallt de som bor och är verksamma i områden där pesticidanvändning förekommer. Därför och är verksamma i områden där pesticidanvändning förekommer. Därför rekommenderas att användningen av pesticidpreparat på Gotland utreds för att klargöra rekommenderas att användningen av pesticidpreparat på Gotland utreds för att klargöra vilka aktiva substanser i pesticidpreparaten som används. Att även utreda applicering av vilka aktiva substanser i pesticidpreparaten som används. Att även utreda applicering av preparat (tidpunkt, tillvägagångssätt och säkerhetsåtgärder) kan ge en indikation på var preparat (tidpunkt, tillvägagångssätt och säkerhetsåtgärder) kan ge en indikation på var möjlighet till effektfulla åtgärder finns. Detta kan göras genom en enkätundersökning. möjlighet till effektfulla åtgärder finns. Detta kan göras genom en enkätundersökning.

Från SLU rekommenderas att resurser läggs på omfattande grundvattenprovtagningar. Från SLU rekommenderas att resurser läggs på omfattande grundvattenprovtagningar. Valet av provtagningsplatser kan ske baserat på tidigare provtagningsserier Valet av provtagningsplatser kan ske baserat på tidigare provtagningsserier (Länsstyrelsens provtagning 1989-91) eller från grundvattenkartor. Det finns (Länsstyrelsens provtagning 1989-91) eller från grundvattenkartor. Det finns grundvattenkartor över Gotland framtagna av SGU men dessa saknar detaljerad grundvattenkartor över Gotland framtagna av SGU men dessa saknar detaljerad förekomst av grundvatten. En översiktskarta över befintligt grundvattenuttag på Gotland förekomst av grundvatten. En översiktskarta över befintligt grundvattenuttag på Gotland presenteras i Miljö- och hälsoskyddskontorets rapport från 2007, Bilaga 3. Denna grundar presenteras i Miljö- och hälsoskyddskontorets rapport från 2007, Bilaga 3. Denna grundar sig på SGUs kartmaterial där uppdateringar gjorts för att anpassa kartan till ny kunskap sig på SGUs kartmaterial där uppdateringar gjorts för att anpassa kartan till ny kunskap kring tjocklek av jordmån. SGU utförde under 2006 flygmätningar över Gotland. Från kring tjocklek av jordmån. SGU utförde under 2006 flygmätningar över Gotland. Från dessa flygmätningar presenterades i december 2008 kartmaterial över berggrunden på dessa flygmätningar presenterades i december 2008 kartmaterial över berggrunden på Gotland (Erlström och Persson, 2008) och undersökningar kring grundvattenförhållande Gotland (Erlström och Persson, 2008) och undersökningar kring grundvattenförhållande pågår vid SGU. Att använda sig av en detaljerad grundvattenkarta för val av pågår vid SGU. Att använda sig av en detaljerad grundvattenkarta för val av provtagningsplatser av grundvatten rekommenderas. Med detaljerade kartor kan provtagningsplatser av grundvatten rekommenderas. Med detaljerade kartor kan provtagningen planeras så att så stora delar som möjligt av grundvattenmagasinen provtagningen planeras så att så stora delar som möjligt av grundvattenmagasinen bedöms. Att prioritera provtagning av grundvatten i jordbruksområden är även det bedöms. Att prioritera provtagning av grundvatten i jordbruksområden är även det viktigt. Provtagningar av grundvatten rekommenderas att om möjligt ske med tre-fem års viktigt. Provtagningar av grundvatten rekommenderas att om möjligt ske med tre-fem års mellanrum. Antalet lokaler och lokaliseringen av lokalerna kan variera från år till år men mellanrum. Antalet lokaler och lokaliseringen av lokalerna kan variera från år till år men runt 30 provtagningslokaler rekommenderas. Det rekommenderas även att runt 30 provtagningslokaler rekommenderas. Det rekommenderas även att provtagningarna utförs vid två olika tillfällen under provtagningsåret. provtagningarna utförs vid två olika tillfällen under provtagningsåret.

42 42 8. Ordlista och bekämpningsmedel 8. Ordlista och bekämpningsmedel Bioackumulera tas upp och ansamlas i vävnader hos organismer. Ämnen som Bioackumulera tas upp och ansamlas i vävnader hos organismer. Ämnen som bioackumulerar är ofta mycket fettlösliga. bioackumulerar är ofta mycket fettlösliga.

Bekämpningsmedel växtskyddsmedel och biocider. Bekämpningsmedel växtskyddsmedel och biocider.

Fenoxianalys analys av sex fenoxisyror (se exempel i listan över Fenoxianalys analys av sex fenoxisyror (se exempel i listan över bekämpningsmedel). Analys i grundvatten sedan 1988, analys i bekämpningsmedel). Analys i grundvatten sedan 1988, analys i ytvatten sedan 1987. ytvatten sedan 1987.

Fotokemisk nedbryt. nedbrytning genom strålning från solen eller sekundär Fotokemisk nedbryt. nedbrytning genom strålning från solen eller sekundär nedbrytning genom ämnen som är nedbrytningsprodukter från nedbrytning genom ämnen som är nedbrytningsprodukter från fotokemisk nedbrytning. fotokemisk nedbrytning.

Gödarea area där gödsel eller näringsämnen tillförs. Gödarea area där gödsel eller näringsämnen tillförs.

Hydrogeologi vattnets egenskaper i marken. Hydrogeologi vattnets egenskaper i marken.

Kinetik omsättningen av ämnen i kroppen, dvs. upptag distribuering och Kinetik omsättningen av ämnen i kroppen, dvs. upptag distribuering och avsöndring. avsöndring.

Lågdospreparat analys i grundvatten 1994. Innehåller låg dos av aktivt ämne i Lågdospreparat analys i grundvatten 1994. Innehåller låg dos av aktivt ämne i preparatet, eftersom det aktiva ämnet har en hög toxicitet. preparatet, eftersom det aktiva ämnet har en hög toxicitet.

Medianvärde är det tal i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns Medianvärde är det tal i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns lika många tal som är större än och mindre än medianen. lika många tal som är större än och mindre än medianen.

Meristem vävnad hos växter där celldelning sker och således även tillväxt. Meristem vävnad hos växter där celldelning sker och således även tillväxt. Exempelvis yttersta spetsen av rottrådar. Exempelvis yttersta spetsen av rottrådar.

Metabolit nedbrytningsprodukt. Metabolit nedbrytningsprodukt.

Momentanprov prov som tas vid ett tillfälle. Momentanprov prov som tas vid ett tillfälle.

Multianalys analysmetod som inkluderar ett stort antal pesticider. Multianalys analysmetod som inkluderar ett stort antal pesticider.

Mutagen ett ämne som kan förorsaka en mutation i celler (förändra DNA). Mutagen ett ämne som kan förorsaka en mutation i celler (förändra DNA).

Märgel sedimentär kalksten med hög halt av lera. Märgel sedimentär kalksten med hög halt av lera.

Pesticid växtskyddsmedel, innefattar herbicider (ogräsmedel, anpassade Pesticid växtskyddsmedel, innefattar herbicider (ogräsmedel, anpassade till att vara skadlig för en eller flera specifika växter), fungicider till att vara skadlig för en eller flera specifika växter), fungicider (svampdödande) och insekticider (insektdödande). (svampdödande) och insekticider (insektdödande).

PTI Pesticide Toxicity Index. PTI Pesticide Toxicity Index.

43 43 Pyretroid insekticidgrupp, exempelvis cypermetrin, betacyflutrin, Pyretroid insekticidgrupp, exempelvis cypermetrin, betacyflutrin, fenpropatrin, tufluvalinat, lambdacyhalotrin, perametrin, m.fl. fenpropatrin, tufluvalinat, lambdacyhalotrin, perametrin, m.fl.

Ren- och råvatten råvatten är obehandlat grundvatten, medan renvatten är Ren- och råvatten råvatten är obehandlat grundvatten, medan renvatten är grundvattnet som behandlats i ett vattenverk innan de når grundvattnet som behandlats i ett vattenverk innan de når konsumenterna. konsumenterna.

Stereoisomer molekyler med samma molekylsekvens, men som i rymden har en Stereoisomer molekyler med samma molekylsekvens, men som i rymden har en annan struktur och således andra egenskaper. annan struktur och således andra egenskaper.

Toxisk giftig, förorsakar negativa biologiska effekter på levande Toxisk giftig, förorsakar negativa biologiska effekter på levande organismer. organismer.

Växtskyddsmedel pesticider som huvudsakligen används inom jord och skogsbruk. Växtskyddsmedel pesticider som huvudsakligen används inom jord och skogsbruk.

Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel 2,4-D 2,4-diklorfenoxiättiksyra. Herbicid. Fenoxisyra. Tillväxthämnande. Rörlig i 2,4-D 2,4-diklorfenoxiättiksyra. Herbicid. Fenoxisyra. Tillväxthämnande. Rörlig i jord. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. jord. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisat år 1988, 1989, 1997. Förbjöds 1990. Påvisat år 1988, 1989, 1997. Förbjöds 1990.

AMPA Metabolit till glyfosat. Lägre toxicitet än glyfosat, men mer persistent mot AMPA Metabolit till glyfosat. Lägre toxicitet än glyfosat, men mer persistent mot nedbrytning än glyfosat. Analyserat i grundvatten 1998. nedbrytning än glyfosat. Analyserat i grundvatten 1998.

Atrazin Herbicid. Trazin. Hämnar fotosyntetiska elektrontransporten. Hög rörlighet i Atrazin Herbicid. Trazin. Hämnar fotosyntetiska elektrontransporten. Hög rörlighet i jord. Mycket persistent mot nedbrytning. Påvisat år 1988 i multianalys. jord. Mycket persistent mot nedbrytning. Påvisat år 1988 i multianalys. Förbjöds 1989. Förbjöds 1989.

BAM 2,6-diklorobensamid, metabolit till diklobenil. Påvisad år 1995-97, 2001 BAM 2,6-diklorobensamid, metabolit till diklobenil. Påvisad år 1995-97, 2001 (spår), 2005-06. (spår), 2005-06.

Benazolin Herbicid. Påvisad 2004 (spår). Benazolin Herbicid. Påvisad 2004 (spår).

Bentazon Herbicid, med egenskaper som är verksam genom att under en kort tid Bentazon Herbicid, med egenskaper som är verksam genom att under en kort tid hämma fotosyntesen hos växter. Hög rörlighet i marken. Akut giftigt för hämma fotosyntesen hos växter. Hög rörlighet i marken. Akut giftigt för vattenlevande organismer. Analyserat på Gotland i grundvatten sedan 1988, vattenlevande organismer. Analyserat på Gotland i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisat 1988-93, 1995-2008. Endast tillåten på analyserat i ytvatten 1987. Påvisat 1988-93, 1995-2008. Endast tillåten på vårbehandlingar. vårbehandlingar.

Cyanazin Herbicid, som används vid rapsodling. Trazin. Hämnar fotosyntesen. Akut Cyanazin Herbicid, som används vid rapsodling. Trazin. Hämnar fotosyntesen. Akut giftigt för vattenlevande organismer. Hög rörlighet i jord. Påvisad år 1988 i giftigt för vattenlevande organismer. Hög rörlighet i jord. Påvisad år 1988 i multianalys. multianalys.

44 44 Dikamba Herbicid. Hög rörlighet i jord. Analyserat i grundvatten 1991-95, analyserat Dikamba Herbicid. Hög rörlighet i jord. Analyserat i grundvatten 1991-95, analyserat i ytvatten 1991-93 i ytvatten 1991-93

Diklorprop Herbicid. Fenoxisyra. Tillväxtreglerande effekter. Akut giftig för Diklorprop Herbicid. Fenoxisyra. Tillväxtreglerande effekter. Akut giftig för organismer. Hög rörlighet i jord. Analyserat i grundvatten sedan 1988, organismer. Hög rörlighet i jord. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1987-93, 1996-2000, 2001(spår), 2002- analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1987-93, 1996-2000, 2001(spår), 2002- 04, 2005-08 (spår). Avregistrerad i Sverige sedan 1990. 04, 2005-08 (spår). Avregistrerad i Sverige sedan 1990.

Dimetoat Insekticid, som används vid betodling. Akut giftig för vattenlevande Dimetoat Insekticid, som används vid betodling. Akut giftig för vattenlevande organismer. Rörlig i jord. Påvisad år 1988 i multianalys. organismer. Rörlig i jord. Påvisad år 1988 i multianalys.

Diuron Herbicid. Urea. Inhiberar fotosyntesen. Akut giftigt för vattenlevande Diuron Herbicid. Urea. Inhiberar fotosyntesen. Akut giftigt för vattenlevande organismer. Persistent mot nedbrytning. Påvisad år 1988 i multianalys. organismer. Persistent mot nedbrytning. Påvisad år 1988 i multianalys. Förbjöds 1992. Förbjöds 1992.

Etofumesat Herbicid. Systemiskt verkande medel. Giftigt för vattenlevande organismer. Etofumesat Herbicid. Systemiskt verkande medel. Giftigt för vattenlevande organismer. Låg rörlighet. Påvisad 1996 2001-02 (spår), 2005 (spår). Låg rörlighet. Påvisad 1996 2001-02 (spår), 2005 (spår).

Fenpropimorf Fungicid. Akut giftigt för vattenlevande organismer. Påvisad år 1996. Fenpropimorf Fungicid. Akut giftigt för vattenlevande organismer. Påvisad år 1996.

Flamprop Herbicid. Påvisad 2001-02 (spår), 2004 (spår). Flamprop Herbicid. Påvisad 2001-02 (spår), 2004 (spår).

Fluroxipyr Herbicid. Inducerar typiska hormonreaktioner hos växter. Rörlig i jord. Fluroxipyr Herbicid. Inducerar typiska hormonreaktioner hos växter. Rörlig i jord. Analyserat i grundvatten sedan 1998, analyserat i ytvatten sedan 1998. Analyserat i grundvatten sedan 1998, analyserat i ytvatten sedan 1998. Påvisad 1996, 1998, 2000-01 (spår), 2002, 2003-04 (spår), 2006-08. Påvisad 1996, 1998, 2000-01 (spår), 2002, 2003-04 (spår), 2006-08.

Glyfosat Herbicid. Hämnar ett enzym som förebygger bildningen av aminosyror. Glyfosat Herbicid. Hämnar ett enzym som förebygger bildningen av aminosyror. Totalbekämpningsmedel mot växter, som används främst för att bryta träda, Totalbekämpningsmedel mot växter, som används främst för att bryta träda, fånggröda, vall och stubb. Ej rörlig i jord. Giftigt för vattenlevande fånggröda, vall och stubb. Ej rörlig i jord. Giftigt för vattenlevande organismer. Analyserat i grundvatten 1998. Påvisat 2001 (spår), 2002, 2006 organismer. Analyserat i grundvatten 1998. Påvisat 2001 (spår), 2002, 2006 (spår). (spår).

Klopyralid Herbicid. Systemiskt verkande medel mot bredbladiga växter. Rörligt i jord. Klopyralid Herbicid. Systemiskt verkande medel mot bredbladiga växter. Rörligt i jord. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisad Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1988-89, 1991-92, 1998-2000, 2001 (spår), 2002-04, 2005 (spår), 2006-08. 1988-89, 1991-92, 1998-2000, 2001 (spår), 2002-04, 2005 (spår), 2006-08.

Kloridazon Herbicid, som används vid odling av betor. Systematiskt verkande medel Kloridazon Herbicid, som används vid odling av betor. Systematiskt verkande medel som hämmar fotosyntesen. Påvisad 2004 (spår). som hämmar fotosyntesen. Påvisad 2004 (spår).

Kvinmerak Herbicid, som används vid odling av betor och raps. Hög rörlighet i jord. Kvinmerak Herbicid, som används vid odling av betor och raps. Hög rörlighet i jord. Påvisad 2000 (spår) och 2008. Påvisad 2000 (spår) och 2008.

Lenacil Herbicid. Rörlig i jord. Akut giftig för vattenlevande organismer. Påvisat år Lenacil Herbicid. Rörlig i jord. Akut giftig för vattenlevande organismer. Påvisat år 1988 i multianalys. 1988 i multianalys.

45 45 MCPA 4-klor-o-tolyloxiättiksyra, herbicid. Fenoxisyra. Hämnar tillväxten i MCPA 4-klor-o-tolyloxiättiksyra, herbicid. Fenoxisyra. Hämnar tillväxten i växtdelar. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. växtdelar. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1987-93, 1995-2008. Påvisad 1987-93, 1995-2008.

Mekoprop Herbicid. Fenoxisyra. Uppvisar en tendens att nå yt-, och grundvatten. Mekoprop Herbicid. Fenoxisyra. Uppvisar en tendens att nå yt-, och grundvatten. Giftigt för vattenlevande organismer. Analyserat i grundvatten sedan 1988, Giftigt för vattenlevande organismer. Analyserat i grundvatten sedan 1988, analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1988-1989, 1991, 1997-2000, 2001 analyserat i ytvatten 1987. Påvisad 1988-1989, 1991, 1997-2000, 2001 (spår), 2002, 2003 (spår), 2004. Avregistrerad i Sverige 1990. (spår), 2002, 2003 (spår), 2004. Avregistrerad i Sverige 1990.

Metamitron Herbicid, inhiberar fotosyntes. Giftigt för vattenlevande organismer. Rörlig i Metamitron Herbicid, inhiberar fotosyntes. Giftigt för vattenlevande organismer. Rörlig i jord. Påvisad år 1988 i multianalys. jord. Påvisad år 1988 i multianalys.

Metazaklor Herbicid. Hämnar sporbildningen Giftigt för vattenlevande organismer. Metazaklor Herbicid. Hämnar sporbildningen Giftigt för vattenlevande organismer. Påvisad år 1988 i multianalys och 2001 (spår) och 2008. Påvisad år 1988 i multianalys och 2001 (spår) och 2008.

Pirimikarb Insekticid. Akut giftig för vattenlevande organismer. Rörlig i jord. Påvisad Pirimikarb Insekticid. Akut giftig för vattenlevande organismer. Rörlig i jord. Påvisad år 1988 i multianalys och 2002. år 1988 i multianalys och 2002.

ProsulfokarbHerbicid. Giftig för vattenlevande organismer. Påvisad 2004 (spår). ProsulfokarbHerbicid. Giftig för vattenlevande organismer. Påvisad 2004 (spår).

Prometryn Herbicid. Rörlig i jord. Akut giftig för vattenlevande organismer. Påvisad år Prometryn Herbicid. Rörlig i jord. Akut giftig för vattenlevande organismer. Påvisad år 1988 i multianalys. 1988 i multianalys.

Terbutylazin Insekticid. Herbicid. Påvisad 1989 vid Länsstyrelsens provtagningar och Terbutylazin Insekticid. Herbicid. Påvisad 1989 vid Länsstyrelsens provtagningar och 2005 (spår) och 2007. 2005 (spår) och 2007.

Triallat Herbicid. Rörlig i jord. Giftigt för vattenlevande organismer. Påvisad år Triallat Herbicid. Rörlig i jord. Giftigt för vattenlevande organismer. Påvisad år 1988 i multianalys. 1988 i multianalys.

Referenser: Kemikalieinspektionens bekämpningsmedels register, Naturvårdsverket Referenser: Kemikalieinspektionens bekämpningsmedels register, Naturvårdsverket 2008a, FOOTPRINT, 2008, PAN, 2008 2008a, FOOTPRINT, 2008, PAN, 2008

46 46 9. Personreferenser 9. Personreferenser

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet

Melle Andersson - Forskningsamanuens Melle Andersson - Forskningsamanuens 073-5849498 073-5849498

Regina Andersson - Forskningsassistent Regina Andersson - Forskningsassistent 018-671275 018-671275

Jenny Kreuger - Forskare Jenny Kreuger - Forskare 018-672462 018-672462

Miljö- och hälsoskyddskontoret på Gotland Miljö- och hälsoskyddskontoret på Gotland

Bertil Karlsson - Enhetssamordnare Bertil Karlsson - Enhetssamordnare 0498-269974 0498-269974

Leif Söderström - Byråinspektör Leif Söderström - Byråinspektör 0498-269388 0498-269388

Länsstyrelsen på Gotland Länsstyrelsen på Gotland

Emilie Vejlens - Samordnare miljöövervakning Emilie Vejlens - Samordnare miljöövervakning 0498-292107 0498-292107

Lennart Lingvall - Lantbrukskonsulent Lennart Lingvall - Lantbrukskonsulent 0498-292027 0498-292027

Tack till Tack till

Jonas Aaw - Tekniska Förvaltningen på Gotlands kommun Jonas Aaw - Tekniska Förvaltningen på Gotlands kommun Tobias Rydén - GIS-ingenjör, Stadsarkitektkontoret, Gotland Tobias Rydén - GIS-ingenjör, Stadsarkitektkontoret, Gotland Rangvald Larsson - Överlantmätare, Gotland Rangvald Larsson - Överlantmätare, Gotland Torbjörn Lindberg - Livsmedelsverket, Uppsala Torbjörn Lindberg - Livsmedelsverket, Uppsala Mikael Erlström - Projektledare på projekt Gotland, SGU Mikael Erlström - Projektledare på projekt Gotland, SGU

Dataunderlaget i denna rapport finns lagrat i Regionala pesticiddatabasen, RPD, vid SLU (http://vaxtskyddsmedel.slu.se). RPD ingår i nationell miljöövervakning på uppdrag av Naturvårdsverket.

47 47 10. Källförteckning 10. Källförteckning Adielsson, Törnqvist & Kreuger, 2007. Rapport om växtskyddsmedel och miljöeffekter Adielsson, Törnqvist & Kreuger, 2007. Rapport om växtskyddsmedel och miljöeffekter baserat på pesticidövervakning och regionala pesticiddatabasen – Underlag inför SJVs baserat på pesticidövervakning och regionala pesticiddatabasen – Underlag inför SJVs rapportering om CAPs miljöeffekter. Teknisk rapport 118, KompetensCentrum för rapportering om CAPs miljöeffekter. Teknisk rapport 118, KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, Sveriges Lantbruksuniversitet Kemiska Bekämpningsmedel, Sveriges Lantbruksuniversitet

Asp, Kreuger, 2004. Indikator baserad på riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten - Asp, Kreuger, 2004. Indikator baserad på riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten - Förslag till utformning och redogörelse för underlag. Ekohydrologi 83, Avdelningen för Förslag till utformning och redogörelse för underlag. Ekohydrologi 83, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Bergkvist, 2004. Pesticide Indicators at National Level and Farming Level – A Swedish Bergkvist, 2004. Pesticide Indicators at National Level and Farming Level – A Swedish Approach. PM 2004:6 Kemikalieinspektionen, Sundbyberg Approach. PM 2004:6 Kemikalieinspektionen, Sundbyberg

Erlström & Persson, 2008. Regionala kartor, Gotlands län. Sveriges geologiska Erlström & Persson, 2008. Regionala kartor, Gotlands län. Sveriges geologiska undersökning, Rapporter och meddelanden 126, sid 105-113. undersökning, Rapporter och meddelanden 126, sid 105-113. http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/RM126_105-138.pdf http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/RM126_105-138.pdf

FOOTPRINT, 2008. Homepage of Sixth Framework programe: FOOTPRINT: creating FOOTPRINT, 2008. Homepage of Sixth Framework programe: FOOTPRINT: creating tools for pesticide risk assessment and management in Europe tools for pesticide risk assessment and management in Europe http://sitem.herts.ac.uk/aeru/footprint/en/index.htm 23.11.2008 http://sitem.herts.ac.uk/aeru/footprint/en/index.htm 23.11.2008

Jarvis, Hanze, Larsbo, Stenemo, Persson, Roulier, Alavi, Gärdenäs & Röngren, 2003. Jarvis, Hanze, Larsbo, Stenemo, Persson, Roulier, Alavi, Gärdenäs & Röngren, 2003. Scenatio development and parameterization för pesticide exposure assessment for Scenatio development and parameterization för pesticide exposure assessment for Swedish groundwater. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil Swedish groundwater. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil Sciences, Division of Environmental Physics, Uppsala. Studies in Biogeophysical Sciences, Division of Environmental Physics, Uppsala. Studies in Biogeophysical Environment, Emergo Report 2003:4 Environment, Emergo Report 2003:4

Jordbruksverket, 2008. Rapport 2008:3, Växtskyddsmedel och miljöeffekter – rapport Jordbruksverket, 2008. Rapport 2008:3, Växtskyddsmedel och miljöeffekter – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket från projektet CAP:s miljöeffekter. Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister http://apps.kemi.se/bkmregoff/default.cfm 23.11.2008 http://apps.kemi.se/bkmregoff/default.cfm 23.11.2008

Linderoth, 2007. Revision av riktvärden för växtskyddsmedel 2007. KemI Linderoth, 2007. Revision av riktvärden för växtskyddsmedel 2007. KemI

Livsmedelsverket, 2001. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS Livsmedelsverket, 2001. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30 (H 90) 2001:30 (H 90)

Länsstyrelsen i Gotlands län, 1995. Kvaliteten hos grundvatten i 30 Gotländska Länsstyrelsen i Gotlands län, 1995. Kvaliteten hos grundvatten i 30 Gotländska vattentäkter 1989-1994. Miljöskyddsenheten. vattentäkter 1989-1994. Miljöskyddsenheten.

Länsstyrelsen i Gotlands län, 2004. Lummelunds bruk, Riskklassning enligt MIFO Fas I, Länsstyrelsen i Gotlands län, 2004. Lummelunds bruk, Riskklassning enligt MIFO Fas I, Rapport nr 2 2004 från Länsstyrelsens miljöenhet. Rapport nr 2 2004 från Länsstyrelsens miljöenhet.

Länsstyrelsen i Gotlands län, 2007. Gotländska miljömål – nya mål 2007 Länsstyrelsen i Gotlands län, 2007. Gotländska miljömål – nya mål 2007

48 48 Länsstyrelsen Gotlands län, 2008. Gotländskt lantbruk 2007, Landsbygd & Lantbruk, juni Länsstyrelsen Gotlands län, 2008. Gotländskt lantbruk 2007, Landsbygd & Lantbruk, juni 2008 2008

Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 1989. Bekämpningsmedelsrester i Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 1989. Bekämpningsmedelsrester i vatten. Rapport 1989. vatten. Rapport 1989.

Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 2000. Undersökning av Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 2000. Undersökning av bekämpningsmedelsrester i vatten – Sammanställning 1987-1999 bekämpningsmedelsrester i vatten – Sammanställning 1987-1999

Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 2007. Dricksvatten på Gotland – Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun, 2007. Dricksvatten på Gotland – Undersökning sommaren 2007 Undersökning sommaren 2007

Mårtensson & Kyllmar, 1998. Typområden på jordbruksmark (JRK). Årsredovisningar Mårtensson & Kyllmar, 1998. Typområden på jordbruksmark (JRK). Årsredovisningar för ett antal typområden 1996/97. Skåne, Gotlands, Östergötlands, Göteborg och Bohus, för ett antal typområden 1996/97. Skåne, Gotlands, Östergötlands, Göteborg och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Uppsala, Stockholm och Dalarnas län. Teknisk rapport 43. Älvsborgs, Värmlands, Uppsala, Stockholm och Dalarnas län. Teknisk rapport 43. Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Naturvårdsverket 2008a. Rapport 5799, Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande Naturvårdsverket 2008a. Rapport 5799, Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen – Stöd för vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN ämnen – Stöd för vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN

Nordberg, 2004. Riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten – Beskrivning av den Nordberg, 2004. Riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten – Beskrivning av den svenska metoden. Bekämpningsmedel och Biotekniska organismer, KemI svenska metoden. Bekämpningsmedel och Biotekniska organismer, KemI

PAN, 2008. Pesticide Action Network (PAN) Pesticide Database PAN, 2008. Pesticide Action Network (PAN) Pesticide Database http://www.pesticideinfo.org/ 23.11.2008 http://www.pesticideinfo.org/ 23.11.2008

Saifi och Drake, 2008. Bilaga 3: Bedömningar av ekonomiska konsekvenser av några Saifi och Drake, 2008. Bilaga 3: Bedömningar av ekonomiska konsekvenser av några föreslag inom bekämpningsmedelsområdet. Naturvårdsverket 2008, Miljömålen: nu är föreslag inom bekämpningsmedelsområdet. Naturvårdsverket 2008, Miljömålen: nu är det bråttom. Miljömålsrådet, Naturvårdsverket, Stockholm det bråttom. Miljömålsrådet, Naturvårdsverket, Stockholm

Statistiska centralbyrån, 2008. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2006 – den 2 Statistiska centralbyrån, 2008. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2006 – den 2 juni 2008. MI 31 SM 0701 korrigerad version. Sveriges officiella statistik, Statistiska juni 2008. MI 31 SM 0701 korrigerad version. Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden. Uppdrag av Jordbruksverket. meddelanden. Uppdrag av Jordbruksverket.

SFS 2006:1010. Förordningen om växtskyddsmedel SFS 2006:1010. Förordningen om växtskyddsmedel

Törnqvist, Kreuger & Ulén, 2002. Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten Törnqvist, Kreuger & Ulén, 2002. Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten 1985-2001 – Resultat från monitoring och riktad provtagning i yt-, grund- och 1985-2001 – Resultat från monitoring och riktad provtagning i yt-, grund- och dricksvatten. Ekohydrologi 65, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges dricksvatten. Ekohydrologi 65, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala lantbruksuniversitet, Uppsala

Törnquist, Kreuger, Adielsson och Kylin, 2005. Bekämpningsmedel i vatten och Törnquist, Kreuger, Adielsson och Kylin, 2005. Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004. Ekohydrologi 87, sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004. Ekohydrologi 87, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

49 49 11. Bilagor 11. Bilagor

Bilaga 1. Detekterade pesticider vid provtagning i Gothemsån 1987- Bilaga 1. Detekterade pesticider vid provtagning i Gothemsån 1987-

Bilaga 2. Detekterade pesticider vid provtagning i Närkån 1987-2008 Bilaga 2. Detekterade pesticider vid provtagning i Närkån 1987-2008

Bilaga 3. Detekterade pesticider vid provtagning i Snoderån 1987-2008 Bilaga 3. Detekterade pesticider vid provtagning i Snoderån 1987-2008

Bilaga 4. Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i ytvatten (vattendrag och Bilaga 4. Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i ytvatten (vattendrag och jordbruksdiken) i Barlingbo och Tingstäde, samt i vattendrag i Hangvar och nära jordbruksdiken) i Barlingbo och Tingstäde, samt i vattendrag i Hangvar och nära Paviken. Paviken.

Bilaga 5. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Dalhem. Bilaga 5. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Dalhem.

Bilaga 6. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på två fastigheter i Roma Bilaga 6. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på två fastigheter i Roma

Bilaga 7. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Hablingbo Bilaga 7. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Hablingbo

Bilaga 8. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Tofta Bilaga 8. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Tofta

Bilaga 9. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Lärbro Bilaga 9. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Lärbro

Bilaga 10. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Barlingbo, Bilaga 10. Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Barlingbo, Hablingbo och Roma, samt grundvattenprovtagningar i Visby (Skogsholm, Visby 1-2) Hablingbo och Roma, samt grundvattenprovtagningar i Visby (Skogsholm, Visby 1-2) och Tingstäde och Tingstäde

Bilaga 11. Provtagningsplatser under provtagningarna utförda av Länsstyrelsen 1989-91, Bilaga 11. Provtagningsplatser under provtagningarna utförda av Länsstyrelsen 1989-91, respektive Tekniska förvaltningen på Gotland kommun 2004-06 respektive Tekniska förvaltningen på Gotland kommun 2004-06

Bilaga 12. Detekterade pesticider vid Länsstyrelsens provtagningar 1989-91 och Bilaga 12. Detekterade pesticider vid Länsstyrelsens provtagningar 1989-91 och Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommuns dricksvattenprovtagningar 2004-06 Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommuns dricksvattenprovtagningar 2004-06

50 50 Bilaga 1. Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Gothemsån 1987-2008. Värden med fet stil Bilaga 1. Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Gothemsån 1987-2008. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. tabellen. Datum Bentazon Diklorprop Fluroxipyr MCPA Mekoprop Pirimikarb Övrigt Datum Bentazon Diklorprop Fluroxipyr MCPA Mekoprop Pirimikarb Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l jun-87 0,8 0,5 jun-87 0,8 0,5 aug-87 0,2 1 aug-87 0,2 1 jun-88 0,8 3,1 73 0,1 0,1 atrazin (0,1) 2,4-D (3,9) jun-88 0,8 3,1 73 0,1 0,1 atrazin (0,1) 2,4-D (3,9) jun-88 40,1 1,2 metamitron (2) metazaklor (0,1) jun-88 40,1 1,2 metamitron (2) metazaklor (0,1) jul-88 0,3 0,1 jul-88 0,3 0,1 sep-88 0,1 sep-88 0,1 maj-89 0,1 1,9 1,2 2,4-D (0,1) maj-89 0,1 1,9 1,2 2,4-D (0,1) jun-89 1,2 0,6 1,4 jun-89 1,2 0,6 1,4 jul-89 0,1 0,1 0,2 jul-89 0,1 0,1 0,2 sept-89 0,1 sept-89 0,1 jun-90 0,4 jun-90 0,4 jul-90 0,2 jul-90 0,2 aug-90 0,3 0,1 aug-90 0,3 0,1 jun-91 0,1 0,5 jun-91 0,1 0,5 jun-92 1 0,3 jun-92 1 0,3 jun-93 1* 0,02 jun-93 1* 0,02 okt-97 0,2 0,01 okt-97 0,2 0,01 jun-98 0,2 0,4 0,07 0,2 0,1 klopyralid (0,04) jun-98 0,2 0,4 0,07 0,2 0,1 klopyralid (0,04) aug-98 * aug-98 * maj-99 0,02 * 0,03 * maj-99 0,02 * 0,03 * aug-99 0,07 aug-99 0,07 jun-00 0,02 0,1 0,08 0,07 jun-00 0,02 0,1 0,08 0,07 aug-00 0,03 * aug-00 0,03 * jun-01 0,02 * * * jun-01 0,02 * * * aug-01 0,03 * * flamprop (*) aug-01 0,03 * * flamprop (*) jun-02 0,029 0,03 0,16 * * etofumesat (*) jun-02 0,029 0,03 0,16 * * etofumesat (*) aug-02 0,058 aug-02 0,058 okt-02 glyfosat (0,11) okt-02 glyfosat (0,11) jun-03 0,13 * * jun-03 0,13 * * aug-03 0,043 aug-03 0,043 jun-04 * 0,03 kloridazon (*) jun-04 * 0,03 kloridazon (*) aug-04 0,035 * aug-04 0,035 * jun-05 0,034 0,028 * etofumesat (*) terbutylazin. (*) jun-05 0,034 0,028 * etofumesat (*) terbutylazin. (*) aug-05 * aug-05 * jun-06 * 0,023 jun-06 * 0,023 aug-06 0,045 * aug-06 0,045 * okt-06 glyfosat (*) okt-06 glyfosat (*) jun-07 0,027 0,05 Terbutylazin (*) jun-07 0,027 0,05 Terbutylazin (*) aug-07 0,032 aug-07 0,032 jun-08 0,02 0,034 1,1 jun-08 0,02 0,034 1,1 sep-08 0,041 * 0,17 klopyralid (0,066) sep-08 0,041 * 0,17 klopyralid (0,066)

51 51 Bilaga 2 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Närkån 1987-2008. Värden med fet stil innebär Bilaga 2 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Närkån 1987-2008. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har detekterats, att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. Datum Bentazon Diklorprop MCPA Mekoprop Övrigt Datum Bentazon Diklorprop MCPA Mekoprop Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l aug-87 0,2 0,5 aug-87 0,2 0,5 jun-88 0,3 0,2 jun-88 0,3 0,2 jul-88 0,3 jul-88 0,3 jun-89 0,5 0,3 0,4 jun-89 0,5 0,3 0,4 jul-89 0,1 jul-89 0,1 jun-90 0,1 0,4 jun-90 0,1 0,4 jun-93 0,2 jun-93 0,2 jun-95 ** jun-95 ** aug-95 aug-95 jun-98 * jun-98 * aug-98 * aug-98 * maj-99 0,05 maj-99 0,05 aug-99 0,01 aug-99 0,01 jun-00 0,04 0,02 0,03 * jun-00 0,04 0,02 0,03 * aug-00 0,02 aug-00 0,02 jun-01 0,02 * 0,02 * jun-01 0,02 * 0,02 * aug-01 * aug-01 * jun-02 0,023 0,032 pirimikarb (*) jun-02 0,023 0,032 pirimikarb (*) aug-02 * flamprop (*) aug-02 * flamprop (*) jun-03 0,022 * * * jun-03 0,022 * * * aug-03 * klopyralid (*) aug-03 * klopyralid (*) jun-04 0,025 0,053 * prosulfokarb (*) jun-04 0,025 0,053 * prosulfokarb (*) aug-04 * 0,34 aug-04 * 0,34 jun-05 0,031 0,032 * terbutylazin. (*) jun-05 0,031 0,032 * terbutylazin. (*) aug-05 * * * aug-05 * * * jun-06 0,021 0,026 * fluroxipyr (*) jun-06 0,021 0,026 * fluroxipyr (*) aug-06 * aug-06 * jun-07 0,042 * * fluroxipyr (*) terbutylazin. (*) jun-07 0,042 * * fluroxipyr (*) terbutylazin. (*) aug-07 0,041 aug-07 0,041 jun-08 * jun-08 * sep-08 0,089 * * sep-08 0,089 * *

52 52 Bilaga 3 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Snoderån 1987-2008. Värden med fet stil Bilaga 3 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i Snoderån 1987-2008. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. tabellen. Datum Bentazon Diklorprop MCPA Mekoprop Övrigt Datum Bentazon Diklorprop MCPA Mekoprop Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l jun-87 1,3 0,8 jun-87 1,3 0,8 aug-87 0,4 0,2 aug-87 0,4 0,2 jun-88 1,5 1 1,3 2,4-D (0,6) jun-88 1,5 1 1,3 2,4-D (0,6) jun-88 0,2 0,5 0,4 jun-88 0,2 0,5 0,4 jul-88 0,4 0,4 0,3 jul-88 0,4 0,4 0,3 sep-88 0,1 sep-88 0,1 jun-89 1,2 0,5 0,7 jun-89 1,2 0,5 0,7 jul-89 0,8 0,3 0,4 klopyralid (*) jul-89 0,8 0,3 0,4 klopyralid (*) aug-89 0,1 aug-89 0,1 jun-92 * jun-92 * jun-95 * 0,2 jun-95 * 0,2 jun-96 * jun-96 * jun-98 2 0,5 0,2 0,1 fluroxipyr (0,2) jun-98 2 0,5 0,2 0,1 fluroxipyr (0,2) aug-98 0,03 aug-98 0,03 maj-99 0,02 * * maj-99 0,02 * * aug-99 0,02 0,4 0,2 0,1 aug-99 0,02 0,4 0,2 0,1 jun-00 * 0,02 jun-00 * 0,02 aug-00 0,04 * aug-00 0,04 * aug-01 * * 0,03 * fluroxipyr (*) aug-01 * * 0,03 * fluroxipyr (*) jun-02 *0,024 jun-02 *0,024 aug-02 * 0,025 aug-02 * 0,025 okt-02 glyfosat (*) okt-02 glyfosat (*) aug-03 0,031 * klopyralid (*) aug-03 0,031 * klopyralid (*) jun-04 ** jun-04 ** aug-04 * aug-04 * jun-05 0,064 * * terbutylazin. (*) jun-05 0,064 * * terbutylazin. (*) aug-05 * aug-05 * jun-06 ** jun-06 ** aug-06 * aug-06 * jun-07 * terbutylazin. (*) jun-07 * terbutylazin. (*) aug-07 * * aug-07 * * jun-08 * jun-08 * sep-08 0,024 kvinmerak (0,062) metazaklor (0,1) sep-08 0,024 kvinmerak (0,062) metazaklor (0,1)

53 53 Bilaga 4 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i ytvatten (vattendrag och jordbruksdiken) i Bilaga 4 Detekterade pesticider vid provtagningar utförda i ytvatten (vattendrag och jordbruksdiken) i Barlingbo och Tingstäde, samt i vattendrag i Hangvar och tillrinning till Paviken. Värden med fet stil Barlingbo och Tingstäde, samt i vattendrag i Hangvar och tillrinning till Paviken. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har innebär att värdet överstiger framtagna riktvärden av Kemikalieinspektionen. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Endast påvisade pesticider visas i tabellen. detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Endast påvisade pesticider visas i tabellen. Lokal Pesticid Datum Konc. μg/l Lokal Pesticid Datum Konc. μg/l

Barlingbo etofumesat maj-96 0,3 Barlingbo etofumesat maj-96 0,3

Barlingbo etofumesat jun-96 * Barlingbo etofumesat jun-96 *

Barlingbo fluroxipyr jun-96 0,8 Barlingbo fluroxipyr jun-96 0,8

Barlingbo fenpropimorf jun-96 0,08 Barlingbo fenpropimorf jun-96 0,08

Barlingbo etofumesat jul-96 * Barlingbo etofumesat jul-96 *

Barlingbo BAM apr-01 * Barlingbo BAM apr-01 *

Barlingbo MCPA maj-01 * Barlingbo MCPA maj-01 *

Barlingbo bentazon jun-01 0,02 Barlingbo bentazon jun-01 0,02

Barlingbo bentazon jun-01 0,03 Barlingbo bentazon jun-01 0,03

Barlingbo etofumesat jun-01 * Barlingbo etofumesat jun-01 *

Barlingbo bentazon jul-01 * Barlingbo bentazon jul-01 *

Barlingbo fluroxipyr jul-01 * Barlingbo fluroxipyr jul-01 *

Barlingbo MCPA jul-01 * Barlingbo MCPA jul-01 *

Barlingbo bentazon jul-01 0,01 Barlingbo bentazon jul-01 0,01

Barlingbo fluroxipyr jul-01 * Barlingbo fluroxipyr jul-01 *

Barlingbo glyfosat jul-01 * Barlingbo glyfosat jul-01 *

Barlingbo metazaklor jul-01 * Barlingbo metazaklor jul-01 *

Barlingbo MCPA aug-01 0,08 Barlingbo MCPA aug-01 0,08

Barlingbo BAM aug-01 * Barlingbo BAM aug-01 *

Barlingbo bentazon aug-01 * Barlingbo bentazon aug-01 *

Barlingbo fluroxipyr aug-01 * Barlingbo fluroxipyr aug-01 *

Barlingbo glyfosat aug-01 * Barlingbo glyfosat aug-01 *

Barlingbo mekoprop aug-01 * Barlingbo mekoprop aug-01 *

Hangvar MCPA jun-02 0,029 Hangvar MCPA jun-02 0,029

Hangvar bentazon jun-02 * Hangvar bentazon jun-02 *

Hangvar diklorprop jun-02 * Hangvar diklorprop jun-02 *

Hangvar bentazon aug-02 * Hangvar bentazon aug-02 *

Hangvar MCPA jun-03 0,058 Hangvar MCPA jun-03 0,058

Hangvar bentazon aug-03 * Hangvar bentazon aug-03 *

Hangvar MCPA aug-04 0,12 Hangvar MCPA aug-04 0,12

Hangvar bentazon jun-06 * Hangvar bentazon jun-06 *

Hangvar MCPA aug-06 * Hangvar MCPA aug-06 *

Hangvar Bentazon aug-07 * Hangvar Bentazon aug-07 *

Paviken MCPA aug-06 * Paviken MCPA aug-06 *

Tingstäde pirimikarb jun-02 0,02 Tingstäde pirimikarb jun-02 0,02

54 54 Bilaga 5 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Dalhem. Värden med fet stil Bilaga 5 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Dalhem. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. saknas i tabellen. Datum Bentazon Diklorprop Fluroxipyr Klopyralid MCPA Mekoprop Datum Bentazon Diklorprop Fluroxipyr Klopyralid MCPA Mekoprop μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l jun-88 0,4 jun-88 0,4 jul-88 0,1 0,2 0,3 1,2 jul-88 0,1 0,2 0,3 1,2 aug-88 0,2 0,1 0,4 aug-88 0,2 0,1 0,4 sep-88 0,2 0,3 sep-88 0,2 0,3 nov-88 0,1 nov-88 0,1 maj-89 0,1 maj-89 0,1 jun-89 0,1 0,3 jun-89 0,1 0,3 sep-89 0,1 sep-89 0,1 okt-89 0,1 okt-89 0,1 jul-90 11 jul-90 11 aug-90 0,1 aug-90 0,1 aug-91 0,1 aug-91 0,1 jun-92 * 0,2 jun-92 * 0,2 aug-92 0,2 0,3 aug-92 0,2 0,3 jun-93 0,1 0,8 0,1 jun-93 0,1 0,8 0,1 aug-93 0,1 0,2 aug-93 0,1 0,2 jun-98 0,02 0,04 0,04 0,02 jun-98 0,02 0,04 0,04 0,02 aug-98 0,03 0,06 0,05 0,04 0,03 aug-98 0,03 0,06 0,05 0,04 0,03 maj-99 * * * * maj-99 * * * * aug-99 0,04 aug-99 0,04 jun-00 0,03 * 0,06 0,1 0,02 jun-00 0,03 * 0,06 0,1 0,02 aug-00 0,03 **0,09 0,1 aug-00 0,03 **0,09 0,1 jun-01 0,02 * * jun-01 0,02 * * aug-01 0,07 aug-01 0,07 jun-02 0,061 * 0,036 * * jun-02 0,061 * 0,036 * * aug-02 0,023 * * aug-02 0,023 * * jun-03 0,023 jun-03 0,023 aug-03 0,032 * aug-03 0,032 * jun-04 * jun-04 * aug-04 0,026 **0,05 aug-04 0,026 **0,05 jun-05 0,023 * 0,016 jun-05 0,023 * 0,016 aug-05 *** aug-05 *** jun-06 * * * jun-06 * * * aug-06 0,028 * aug-06 0,028 * jun-07 0,02 0,039 jun-07 0,02 0,039 aug-07 ** aug-07 ** jun-08 * jun-08 * sep-08 0,026 0,043 0,062 sep-08 0,026 0,043 0,062

55 55 Bilaga 6 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på två fastigheter i Roma. Värden med fet stil Bilaga 6 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på två fastigheter i Roma. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. saknas i tabellen. Datum 2,4-D Atrazin BAM Bentazon MCPA Övrigt Datum 2,4-D Atrazin BAM Bentazon MCPA Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l jun-88 0,3 0,2 jun-88 0,3 0,2 jul-88 0,7 jul-88 0,7 aug-88 0,2 aug-88 0,2 sep-88 0,1 sep-88 0,1 jan-89 0,2 jan-89 0,2 apr-89 0,68 0,1 apr-89 0,68 0,1 jun-89 1,2 jun-89 1,2 jul-89 1,5 jul-89 1,5 aug-89 1,4 aug-89 1,4 okt-89 0,2 okt-89 0,2 apr-90 0,2 apr-90 0,2 jul-90 0,2 jul-90 0,2 aug-90 0,2 aug-90 0,2 sep-90 0,1 sep-90 0,1 apr-91 0,2 apr-91 0,2 jun-91 0,1 jun-91 0,1 aug-91 0,2 aug-91 0,2 jun-92 0,1 jun-92 0,1 jun-93 0,09 jun-93 0,09 aug-97 0,02 0,02 0,02 diklorprop (0,02) mekoprop (0,02) aug-97 0,02 0,02 0,02 diklorprop (0,02) mekoprop (0,02) jun-98 0,06 jun-98 0,06 aug-98 0,05 aug-98 0,05 maj-99 0,04 maj-99 0,04 aug-99 0,05 aug-99 0,05 jun-00 0,02 jun-00 0,02 aug-00 0,02 * aug-00 0,02 * jun-01 0,02 jun-01 0,02 aug-01 0,02 aug-01 0,02 jun-02 0,044 * jun-02 0,044 * aug-02 0,018 aug-02 0,018 jun-03 0,033 fluroxipyr (*) jun-03 0,033 fluroxipyr (*) aug-03 0,023 fluroxipyr (*) aug-03 0,023 fluroxipyr (*) aug-04 * aug-04 * jun-05 * klopyralid (*) jun-05 * klopyralid (*) aug-05 * aug-05 * jun-06 0,022 jun-06 0,022 aug-06 0,027 * aug-06 0,027 * jun-07 * jun-07 *

56 56 aug-07 0,023 aug-07 0,023 jun-08 0,022 jun-08 0,022 sep-08 * sep-08 * Bilaga 7 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Hablingbo. Värden med fet stil Bilaga 7 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Hablingbo. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. saknas i tabellen. Datum Bentazon Diklorprop Klopyralid MCPA Mekoprop Övrigt Datum Bentazon Diklorprop Klopyralid MCPA Mekoprop Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l aug-88 0,9 0,2 aug-88 0,9 0,2 sep-88 0,7 0,7 sep-88 0,7 0,7 nov-88 0,3 nov-88 0,3 jan-89 0,3 jan-89 0,3 apr-89 0,2 apr-89 0,2 jun-89 1,6 jun-89 1,6 jul-89 0,4 jul-89 0,4 aug-89 1,1 0,2 aug-89 1,1 0,2 sep-89 0,8 0,7 sep-89 0,8 0,7 jul-90 1,4 0,1 jul-90 1,4 0,1 jun-91 0,2 0,1 jun-91 0,2 0,1 jun-92 0,1 jun-92 0,1 jun-93 0,1 jun-93 0,1 aug-95 0,2 aug-95 0,2 aug-96 1 aug-96 1 jun-98 * jun-98 * aug-98 0,1 aug-98 0,1 maj-99 0,03 maj-99 0,03 aug-99 0,3 0,02 aug-99 0,3 0,02 jun-00 0,1 jun-00 0,1 aug-00 0,08 aug-00 0,08 jun-01 0,05 jun-01 0,05 aug-01 6 fluroxipyr (*) aug-01 6 fluroxipyr (*) jun-02 0,11 jun-02 0,11 aug-02 3 20 0,34 6 9 flamprop (*) aug-02 3 20 0,34 6 9 flamprop (*) jun-03 0,055 jun-03 0,055 aug-03 0,8 * 0,034 * * fluoxipyr (*) aug-03 0,8 * 0,034 * * fluoxipyr (*) jun-04 0,059 jun-04 0,059 aug-04 0,5 0,049 0,1 0,094 0,027 benazolin (*) fluoxipyr (*) aug-04 0,5 0,049 0,1 0,094 0,027 benazolin (*) fluoxipyr (*) jun-05 0,042 jun-05 0,042 aug-05 0,032 aug-05 0,032 jun-06 0,018 * jun-06 0,018 * aug-06 0,092 0,05 * aug-06 0,092 0,05 * jun-07 0,021 jun-07 0,021 aug-07 0,051 0,3 aug-07 0,051 0,3 jun-08 0,075 0,48 0,099 jun-08 0,075 0,48 0,099 sep-08 0,15 5,2 * fluroxipyr (0,051) sep-08 0,15 5,2 * fluroxipyr (0,051)

57 57 Bilaga 8 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Tofta. Värden med fet stil Bilaga 8 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Tofta. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. Provtagningarna inleddes 1998. saknas i tabellen. Provtagningarna inleddes 1998. Datum Bentazon Övrigt Datum Bentazon Övrigt μg/l μg/l μg/l μg/l jun-98 0,04 jun-98 0,04 maj-99 0,02 klopyralid (0,02) maj-99 0,02 klopyralid (0,02) aug-99 0,05 aug-99 0,05 jun-00 0,02 diklorprop (*) kvinmerak MCPA jun-00 0,02 diklorprop (*) kvinmerak MCPA (*) (0,02) (*) (0,02) jun-01 * jun-01 * aug-01 * aug-01 * aug-02 * aug-02 * aug-03 * aug-03 * jun-04 * jun-04 * jun-05 * jun-05 * aug-05 * aug-05 * jun-06 * jun-06 * aug-06 * MCPA (*) aug-06 * MCPA (*) jun-07 * jun-07 * aug-07 * aug-07 *

Bilaga 9 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Lärbro. Värden med fet stil Bilaga 9 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Lärbro. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. Provtagningarna inleddes 2000. saknas i tabellen. Provtagningarna inleddes 2000. Datum Bentazon Datum Bentazon μg/l μg/l aug-03 * aug-03 * aug-05 * aug-05 * aug-06 * aug-06 * jun-07 0,026 jun-07 0,026 aug-07 * aug-07 * jun-08 * jun-08 * sep-08 * sep-08 *

58 58 Bilaga 10 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Barlingbo, Hablingbo och Bilaga 10 Detekterade pesticider vid grundvattenprovtagning på fastighet i Barlingbo, Hablingbo och Roma, samt grundvattenprovtagningar i Visby (Skogsholm, Visby 1-2) och Tingstäde. Värden med fet stil Roma, samt grundvattenprovtagningar i Visby (Skogsholm, Visby 1-2) och Tingstäde. Värden med fet stil innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast innebär att värdet överstiger miljömåls koncentrationer för pesticider i grundvatten på Gotland. Ifall endast spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats spår har detekterats, betecknas detta med en asterisk (*). Provtagningsdatum då inga pesticider påvisats saknas i tabellen. Resultaten i tabellen är sorterade efter provtagningslokal och därefter enligt saknas i tabellen. Resultaten i tabellen är sorterade efter provtagningslokal och därefter enligt provtagningsdatum. provtagningsdatum. Lokal Kemikalie Datum Konc. Hablingbo 2 bentazon sep-89 40 Lokal Kemikalie Datum Konc. Hablingbo 2 bentazon sep-89 40 μg/l μg/l Hablingbo 2 MCPA sep-89 3 Hablingbo 2 MCPA sep-89 3 Barlingbo MCPA sep-88 0,2 Barlingbo MCPA sep-88 0,2 Hablingbo 4 bentazon sep-88 4 Hablingbo 4 bentazon sep-88 4 Barlingbo MCPA jul-89 0,4 Barlingbo MCPA jul-89 0,4 Hablingbo 4 bentazon nov-88 3 Hablingbo 4 bentazon nov-88 3 Barlingbo MCPA sep-89 0,1 Barlingbo MCPA sep-89 0,1 Hablingbo 4 bentazon jan-89 0,3 Hablingbo 4 bentazon jan-89 0,3 Barlingbo bentazon jun-97 0,02 Barlingbo bentazon jun-97 0,02 Hablingbo 4 bentazon apr-89 0,2 Hablingbo 4 bentazon apr-89 0,2 Barlingbo BAM apr-01 * Barlingbo BAM apr-01 * Hablingbo 4 bentazon maj-89 1,7 Hablingbo 4 bentazon maj-89 1,7 Barlingbo BAM aug-01 * Barlingbo BAM aug-01 * Hablingbo 4 bentazon jun-89 1,8 Hablingbo 4 bentazon jun-89 1,8 Bingeby bentazon jul-98 0,02 Bingeby bentazon jul-98 0,02 Hablingbo 4 bentazon jun-89 1,1 Hablingbo 4 bentazon jun-89 1,1 Hablingbo 2 klopyralid sep-88 22 Hablingbo 2 klopyralid sep-88 22 Hablingbo 4 bentazon jul-89 3 Hablingbo 4 bentazon jul-89 3 Hablingbo 2 bentazon sep-88 7 Hablingbo 2 bentazon sep-88 7 Hablingbo 4 bentazon jul-89 2,7 Hablingbo 4 bentazon jul-89 2,7 Hablingbo 2 MCPA sep-88 0,3 Hablingbo 2 MCPA sep-88 0,3 Hablingbo 4 bentazon aug-89 2,8 Hablingbo 4 bentazon aug-89 2,8 Hablingbo 2 diklorprop sep-88 0,1 Hablingbo 2 diklorprop sep-88 0,1 Hablingbo 4 diklorprop aug-89 0,2 Hablingbo 4 diklorprop aug-89 0,2 Hablingbo 2 bentazon nov-88 280 Hablingbo 2 bentazon nov-88 280 Hablingbo 4 bentazon sep-89 2 Hablingbo 4 bentazon sep-89 2 Hablingbo 2 bentazon nov-88 90 Hablingbo 2 bentazon nov-88 90 Hablingbo 4 MCPA sep-89 0,2 Hablingbo 4 MCPA sep-89 0,2 Hablingbo 2 klopyralid nov-88 8 Hablingbo 2 klopyralid nov-88 8 Hablingbo 4 bentazon apr-90 1 Hablingbo 4 bentazon apr-90 1 Hablingbo 2 klopyralid nov-88 6 Hablingbo 2 klopyralid nov-88 6 Hablingbo 4 bentazon jul-90 3 Hablingbo 4 bentazon jul-90 3 Hablingbo 2 diuron nov-88 2 Hablingbo 2 diuron nov-88 2 Hablingbo 4 bentazon aug-90 7 Hablingbo 4 bentazon aug-90 7 Hablingbo 2 triallat nov-88 2 Hablingbo 2 triallat nov-88 2 Hablingbo 4 bentazon apr-91 0,2 Hablingbo 4 bentazon apr-91 0,2 Hablingbo 2 dimetoat nov-88 1,6 Hablingbo 2 dimetoat nov-88 1,6 Hablingbo 4 bentazon jun-91 0,2 Hablingbo 4 bentazon jun-91 0,2 Hablingbo 2 diklorprop nov-88 1 Hablingbo 2 diklorprop nov-88 1 Hablingbo 4 bentazon aug-91 4 Hablingbo 4 bentazon aug-91 4 Hablingbo 2 lenacil nov-88 1 Hablingbo 2 lenacil nov-88 1 Hablingbo 4 klopyralid aug-91 1 Hablingbo 4 klopyralid aug-91 1 Hablingbo 2 MCPA nov-88 0,6 Hablingbo 2 MCPA nov-88 0,6 Hablingbo 4 MCPA aug-91 0,9 Hablingbo 4 MCPA aug-91 0,9 Hablingbo 2 diklorprop nov-88 0,4 Hablingbo 2 diklorprop nov-88 0,4 Hablingbo 4 mekoprop aug-91 0,1 Hablingbo 4 mekoprop aug-91 0,1 Hablingbo 2 cyanazin nov-88 0,3 Hablingbo 2 cyanazin nov-88 0,3 Hablingbo 4 bentazon maj-92 0,2 Hablingbo 4 bentazon maj-92 0,2 Hablingbo 2 MCPA nov-88 0,3 Hablingbo 2 MCPA nov-88 0,3 Hablingbo 4 bentazon jun-92 1 Hablingbo 4 bentazon jun-92 1 Hablingbo 2 prometryn nov-88 0,3 Hablingbo 2 prometryn nov-88 0,3 Hablingbo 4 bentazon aug-92 4 Hablingbo 4 bentazon aug-92 4 Hablingbo 2 bentazon jan-89 26 Hablingbo 2 bentazon jan-89 26 Hablingbo 4 klopyralid aug-92 0,7 Hablingbo 4 klopyralid aug-92 0,7 Hablingbo 2 klopyralid jan-89 3 Hablingbo 2 klopyralid jan-89 3 Hablingbo 4 diklorprop aug-92 * Hablingbo 4 diklorprop aug-92 * Hablingbo 2 MCPA jan-89 1,2 Hablingbo 2 MCPA jan-89 1,2 Hablingbo 4 mekoprop aug-92 * Hablingbo 4 mekoprop aug-92 * Hablingbo 2 diklorprop jan-89 0,5 Hablingbo 2 diklorprop jan-89 0,5 Hablingbo 4 bentazon jun-93 1 Hablingbo 4 bentazon jun-93 1 Hablingbo 2 mekoprop jan-89 0,2 Hablingbo 2 mekoprop jan-89 0,2 Hablingbo 4 bentazon aug-93 2 Hablingbo 4 bentazon aug-93 2 Hablingbo 2 bentazon maj-89 24 Hablingbo 2 bentazon maj-89 24 Hablingbo 5 bentazon sep-88 4 Hablingbo 5 bentazon sep-88 4 Hablingbo 2 klopyralid maj-89 4 Hablingbo 2 klopyralid maj-89 4 Hablingbo 5 bentazon nov-88 0,3 Hablingbo 5 bentazon nov-88 0,3 Hablingbo 2 diklorprop maj-89 0,2 Hablingbo 2 diklorprop maj-89 0,2 Hablingbo 5 bentazon jul-89 0,3 Hablingbo 5 bentazon jul-89 0,3 Hablingbo 2 bentazon jul-89 39 Hablingbo 2 bentazon jul-89 39 Hablingbo 6 bentazon nov-88 0,3 Hablingbo 6 bentazon nov-88 0,3 Hablingbo 2 klopyralid jul-89 * Hablingbo 2 klopyralid jul-89 * Hablingbo 6 bentazon jan-89 0,2 Hablingbo 6 bentazon jan-89 0,2 Hablingbo 2 diklorprop jul-89 2,3 Hablingbo 2 diklorprop jul-89 2,3 Hablingbo 6 bentazon jun-89 1 Hablingbo 6 bentazon jun-89 1 Hablingbo 2 MCPA jul-89 1,5 Hablingbo 2 MCPA jul-89 1,5

59 59 Hablingbo 6 bentazon jul-89 1,2 Skogsholm bentazon aug-99 0,06 Hablingbo 6 bentazon jul-89 1,2 Skogsholm bentazon aug-99 0,06 Hablingbo 6 bentazon aug-89 0,6 Skogsholm diklorprop aug-99 * Hablingbo 6 bentazon aug-89 0,6 Skogsholm diklorprop aug-99 * Hablingbo 6 bentazon sep-89 0,4 Skogsholm mekoprop aug-99 * Hablingbo 6 bentazon sep-89 0,4 Skogsholm mekoprop aug-99 * Hablingbo 6 bentazon jun-91 0,4 Skogsholm bentazon jun-01 0,03 Hablingbo 6 bentazon jun-91 0,4 Skogsholm bentazon jun-01 0,03 Roma 12 bentazon aug-89 0,3 Skogsholm mekoprop jun-01 * Roma 12 bentazon aug-89 0,3 Skogsholm mekoprop jun-01 * Roma 13 bentazon aug-89 2,1 Skogsholm bentazon jun-02 0,082 Roma 13 bentazon aug-89 2,1 Skogsholm bentazon jun-02 0,082 Roma 13 diklorprop aug-89 0,1 Skogsholm mekoprop jun-02 * Roma 13 diklorprop aug-89 0,1 Skogsholm mekoprop jun-02 * Roma 15 mekoprop aug-89 0,2 Skogsholm bentazon aug-02 0,064 Roma 15 mekoprop aug-89 0,2 Skogsholm bentazon aug-02 0,064 Skogsholm bentazon jun-98 0,04 Skogsholm mekoprop aug-02 0,029 Skogsholm bentazon jun-98 0,04 Skogsholm mekoprop aug-02 0,029 Skogsholm bentazon maj-99 0,02 Skogsholm diklorprop aug-02 * Skogsholm bentazon maj-99 0,02 Skogsholm diklorprop aug-02 * Skogsholm bentazon aug-99 0,07 Tingstäde pirimikarb jun-02 0,022 Skogsholm bentazon aug-99 0,07 Tingstäde pirimikarb jun-02 0,022 Skogsholm diklorprop aug-99 * Visby 1 bentazon sep-89 0,1 Skogsholm diklorprop aug-99 * Visby 1 bentazon sep-89 0,1 Skogsholm mekoprop aug-99 0,02 Visby 2 bentazon sep-89 0,8 Skogsholm mekoprop aug-99 0,02 Visby 2 bentazon sep-89 0,8

60 60 Bilaga 11 Provtagningsplatser under provtagningarna utförda av Länsstyrelsen 1989-91 (vänster kolumn), Bilaga 11 Provtagningsplatser under provtagningarna utförda av Länsstyrelsen 1989-91 (vänster kolumn), respektive Tekniska förvaltningen vid Gotland kommun 2004-06 (höger kolumn). I staplarna pesticider, respektive Tekniska förvaltningen vid Gotland kommun 2004-06 (höger kolumn). I staplarna pesticider, presenteras vilka år det har förekommit pesticider vid provtagningspunkten. Provtagningarna 1989-91 presenteras vilka år det har förekommit pesticider vid provtagningspunkten. Provtagningarna 1989-91 sorteras i denna tabell enligt provtagningspunkterna i rapporten: Kvaliteten hos grundvatten i 30 gotländska sorteras i denna tabell enligt provtagningspunkterna i rapporten: Kvaliteten hos grundvatten i 30 gotländska vattentäkter 1989-1994 (Länsstyrelsen i Gotlands län, 1995). Provtagningarna 2004-06 sorteras i denna vattentäkter 1989-1994 (Länsstyrelsen i Gotlands län, 1995). Provtagningarna 2004-06 sorteras i denna tabell enligt lokal. tabell enligt lokal. Lokal Socken Djup (m) Pesticider Lokal Socken Pesticider Lokal Socken Djup (m) Pesticider Lokal Socken Pesticider Hångers källa Lärbro 0 Alva vattentorn Öja Hångers källa Lärbro 0 Alva vattentorn Öja Flyktingkälla Östergern 0 Burs vv Burs Flyktingkälla Östergern 0 Burs vv Burs Lau källa Lau 0 Etelhem Västinge vv Etelhem 2004-06 Lau källa Lau 0 Etelhem Västinge vv Etelhem 2004-06 Silte Silte 3 Follingbo vv Follingbo Silte Silte 3 Follingbo vv Follingbo Eke Eke 24 Fårö vv Fårö Eke Eke 24 Fårö vv Fårö Alva Alva 19,3 Hemse vv Hemse 2005-06 Alva Alva 19,3 Hemse vv Hemse 2005-06 Hulte Hemse 31 Kappelshamn vv Lärbro Hulte Hemse 31 Kappelshamn vv Lärbro Rone Rone 30 Katthammarsvik vv Östergarn 2005-06 Rone Rone 30 Katthammarsvik vv Östergarn 2005-06 Ronehamn Rone 21,5 Klintebys vv Klinte Ronehamn Rone 21,5 Klintebys vv Klinte Lojsta Lojsta 32,5 Kronhagen Bunge Lojsta Lojsta 32,5 Kronhagen Bunge Stånga Stånga 8 Langeshage vv Visby Stånga Stånga 8 Langeshage vv Visby Sanda Sanda 3,6 Liknate vv Hamra 2005 Sanda Sanda 3,6 Liknate vv Hamra 2005 Eskelhem Eskelhem 19 Ljugars vv Andre Eskelhem Eskelhem 19 Ljugars vv Andre Eskelhem 1 Eskelhem 50 Lojsta vv Lojsta Eskelhem 1 Eskelhem 50 Lojsta vv Lojsta Tofta Tofta 21 Lärbro vv Lärbro Tofta Tofta 21 Lärbro vv Lärbro Busarve Roma 40 Martebo vv Martebo 2004-06 Busarve Roma 40 Martebo vv Martebo 2004-06 Bottängen Roma 32 Mölnor vv Fårö Bottängen Roma 32 Mölnor vv Fårö Halla Roma 39 Nisse vv Havdhem 2004 Halla Roma 39 Nisse vv Havdhem 2004 Björkhaga Barlingbo 10 Närs vv När 2006 Björkhaga Barlingbo 10 Närs vv När 2006 Digeråkra Barlingbo 30 Roma vv Roma Digeråkra Barlingbo 30 Roma vv Roma Dalhem Dalhem 47 Ronnehmns vv Rone Dalhem Dalhem 47 Ronnehmns vv Rone Näsungs Dalhem 46 Skogsholm vv Visby 2004 Näsungs Dalhem 46 Skogsholm vv Visby 2004 Siggur Dalhem 15 Slite vv Othem Siggur Dalhem 15 Slite vv Othem Ala Ala 50 Stånga vv Stånga Ala Ala 50 Stånga vv Stånga Follingbo Follingbo 61 Tingstäde mejeri vv Tingstäde Follingbo Follingbo 61 Tingstäde mejeri vv Tingstäde Skogsholm Visby 65 1990 Tofta S vv Tofta 2004-06 Skogsholm Visby 65 1990 Tofta S vv Tofta 2004-06 Bolängen Lokrume 30 Träkumla vv Träkumla Bolängen Lokrume 30 Träkumla vv Träkumla Martebo Martebo 13 1989-91 Åminne vv Gothem Martebo Martebo 13 1989-91 Åminne vv Gothem Martebo 1 Martebo 18 Martebo 1 Martebo 18 Smissänge Martebo 40 Smissänge Martebo 40 Busarve 2 Roma 32 Busarve 2 Roma 32 Klints Othem 56 Klints Othem 56 Rute Rute 40 Rute Rute 40 Binge Alva 12 1989 Binge Alva 12 1989 Roma kb Roma 32 1989 Roma kb Roma 32 1989 Fole Fole 24 1989 Fole Fole 24 1989

61 61 Bilaga 12 Detekterade pesticider vid Länsstyrelsens provtagningar 1989-91 och Tekniska förvaltningen vid Bilaga 12 Detekterade pesticider vid Länsstyrelsens provtagningar 1989-91 och Tekniska förvaltningen vid Gotlands kommuns dricksvattenprovtagningar 2004-06. Märkta värden innebär att det detekterade värdet Gotlands kommuns dricksvattenprovtagningar 2004-06. Märkta värden innebär att det detekterade värdet överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Lokal Pesticid Datum Konc. Lokal Pesticid Datum Konc. μg/l μg/l Roma kyrkoby Bentazon 13-jun-89 1,2 Roma kyrkoby Bentazon 13-jun-89 1,2 Roma kyrkoby Bentazon 10-jul-89 1,5 Roma kyrkoby Bentazon 10-jul-89 1,5 Binge Terbutylazin 14-aug-89 0,11 Binge Terbutylazin 14-aug-89 0,11 Fole Terbutylazin 14-aug-89 0,2 Fole Terbutylazin 14-aug-89 0,2 Martebo Atrazin 14-aug-89 0,6 Martebo Atrazin 14-aug-89 0,6 Roma kyrkoby Bentazon 14-aug-89 1,4 Roma kyrkoby Bentazon 14-aug-89 1,4 Roma kyrkoby Atrazin 15-aug-89 0,68 Roma kyrkoby Atrazin 15-aug-89 0,68 Skogsholm Bentazon 17-jul-90 0,1 Skogsholm Bentazon 17-jul-90 0,1 Skogsholm Bentazon 21-aug-90 0,1 Skogsholm Bentazon 21-aug-90 0,1 Martebo Atrazin 21-aug-90 0,54 Martebo Atrazin 21-aug-90 0,54 Martebo Atrazin 20-aug-91 0,32 Martebo Atrazin 20-aug-91 0,32 Etelhem Västringe vv bentazon 07-jun-04 0,017 Etelhem Västringe vv bentazon 07-jun-04 0,017 Martebo vv bentazon 07-jun-04 0,076 Martebo vv bentazon 07-jun-04 0,076 Nisse vv mekoprop 07-jun-04 0,011 Nisse vv mekoprop 07-jun-04 0,011 Tofta S vv bentazon 07-jun-04 0,11 Tofta S vv bentazon 07-jun-04 0,11 Skogsholm vv bentazon 08-jul-04 0,018 Skogsholm vv bentazon 08-jul-04 0,018 Martebo vv bentazon 16-aug-04 0,052 Martebo vv bentazon 16-aug-04 0,052 Skogsholm vv mekoprop 16-aug-04 0,02 Skogsholm vv mekoprop 16-aug-04 0,02 Skogsholm vv bentazon 16-aug-04 0,22 Skogsholm vv bentazon 16-aug-04 0,22 Tofta S vv bentazon 16-aug-04 0,091 Tofta S vv bentazon 16-aug-04 0,091 Skogsholm vv bentazon 09-sep-04 0,064 Skogsholm vv bentazon 09-sep-04 0,064 Skogsholm vv mekoprop 19-okt-04 0,031 Skogsholm vv mekoprop 19-okt-04 0,031 Skogsholm vv bentazon 19-okt-04 0,2 Skogsholm vv bentazon 19-okt-04 0,2 Skogsholm vv diklorprop 19-okt-04 spår Skogsholm vv diklorprop 19-okt-04 spår Etelhem Västringe vv bentazon 21-jun-05 0,013 Etelhem Västringe vv bentazon 21-jun-05 0,013 Katthammarsvik vv BAM 21-jun-05 0,02 Katthammarsvik vv BAM 21-jun-05 0,02 Liknatte vv BAM 21-jun-05 0,054 Liknatte vv BAM 21-jun-05 0,054 Närs vv bentazon 21-jun-05 0,011 Närs vv bentazon 21-jun-05 0,011 Tofta S vv bentazon 21-jun-05 0,11 Tofta S vv bentazon 21-jun-05 0,11 Hemse vv BAM 16-aug-05 0,014 Hemse vv BAM 16-aug-05 0,014 Katthammarsvik vv BAM 16-aug-05 0,024 Katthammarsvik vv BAM 16-aug-05 0,024 Martebo vv bentazon 16-aug-05 0,068 Martebo vv bentazon 16-aug-05 0,068 Tofta S vv bentazon 16-aug-05 0,11 Tofta S vv bentazon 16-aug-05 0,11 Hemse vv BAM 12-sep-06 0,02 Hemse vv BAM 12-sep-06 0,02 Martebo vv bentazon 12-sep-06 0,039 Martebo vv bentazon 12-sep-06 0,039 Tofta S vv bentazon 12-sep-06 0,15 Tofta S vv bentazon 12-sep-06 0,15 Katthammarsvik vv BAM 21-sep-06 0,034 Katthammarsvik vv BAM 21-sep-06 0,034

62 62 Melle Andersson, Regina Andersson och Jenny Kreuger

Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten på Gotland

Sammanställning och bedömning av resultat från provtagningarna under 1987-2008

Kalkstensklippa med vattenflöde i sprickor (foto Leif Söderström)

Gothemsån på Gotland, februari 2008 (foto Leif Söderström) Distribution Ekohydrologi 109 Uppsala 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för vattenvårdslära Avdelningen för vattenvårdslära Box 7014 Tfn 018-67 24 60 Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-109-SE 750 07 Uppsala Fax 018-67 34 30 SWEDEN Web: http://vv.mv.slu.se Division of Water Quality Management ISSN 0347-9307