Inventering Av Entreprenadföretag (Examensarbete 2012)

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi

Inventering av entreprenadföretag

Raheleh Joorabechi

Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2012

Institutionen för naturgeografi Examensarbete av Raheleh Joorabechi och kvartärgeologi Stockholms universitet

INSTITUTIONENS FÖRORD

Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng.

Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit professor Per Holmlund, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet samt Malin Lindkvist och Susanne Backlund, Södra Roslagens miljö- och hälso- skyddskontor.

Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll.

Stockholm i juni 2012

Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

Abstract

The issues addressed are the environmental impacts of the activities performed by contractors in gardens, such as show removal, etc. and releasing it onto land or water.

According to the Stockholm county administrative board as area of 8500-9000 is contaminated and needs remedy. The areas are contaminated due to emission of substances with hazardous environmental effects and likewise emission or untreated sewage into rivers cause risks to human health and environment.

In order to prevent damage to the environment and human health, the environmental code sets certain requirements in order to manage the hazardous activities.

Within the Täby and Vaxholm municipalities a study seeks to examine what criteria should be set during inspections by the regulator by means and legislation.

The study shows that the activities that operated from small workshops did not have good management practices. A fifth part of the hazardous U-businesses have small workshops and control their activities in a positive way and have accurate self-monitoring. Supervision is needed for contractors who use motor vehicles in Täby and Vaxholm municipality. The study shows that the regulative authority is needed to make demands for better self-control during inspections of the operators. Self-control must be invested primarily in the areas of sewage and oil separators, chemical inventory listings safety data sheet, tank and tank maintenance, etc.

The supervisory authority under the legislation and operational inspections should prevent major environmental and health risks from hazardous U-activities in the area. But more efforts are needed to guide contractors in their self-control and to make more control inspectors.

Innehållsförteckning

Inledning 6

Bakgrund 6

Områdesbeskrivning 6

Miljörisker 6

Dagvatten 8

Oljeavskiljare 9

Cistern 10 Polycykliska aromatiska 10 kolväten (PAH) Tillsyn 11

Egenkontroll 12

Metod 13

Resultat 14

Diskussion 15

Slutsats 17

Tack 18

Referenser 19

Bilaga 20

Inledning

I de flesta industriländerna observerar man problem med nedsmutsad mark och sediment. Människor har förgiftats på grund av att marken var förorenad i nybyggda bostäder exempelvis i USA. Några länder såsom Tyskland, Danmark, USA sanerar förorenadeområden och de länderna anses ligga långt framme i saneringsteknik. Sverige håller på att hinna i kapp dessa länder. Vissa länder är tätbefolkade och därför är marken mera värd än i Sverige. I dessa länder är drivkraften att sanera förorenad mark starkare än i Sverige. En annan orsak till att man sanerar marken är beroenden av friskt grundvatten för vattenförsörjning. Riksdagen har anslagit flera hundra miljoner kronor för sanering av mark- och vatten årligen. Det finns gott om förorenade område som bör saneras (Lothigius, 2003). Projektets frågeställning är vilken miljöpåverkan verksamheter har som utförs av entreprenadföretag inom trädgård, snöröjning mm i form av utsläpp till mark och vatten? Enligt länsstyrelsen i Stockholm är det 8500-9000 förorenade områden i Stockholms län som måste åtgärdas. De förorenade områdena har företrädesvis uppkommit genom utsläpp av ämnen med farliga miljöeffekter. Utsläpp av orenade avlopp i vattendrag orsakar stora risker för människors hälsa och miljö. För att förebygga skador och olägenheter för miljö- och människors hälsa ställer miljöbalken vissa krav på skötselrutiner för miljöfarliga verksamheter. Inom Täby och Vaxholms kommuner vill man ta reda på tillsynsbehovet av entreprenadföretag som använder motorfordon. Man vill undersöka vilka krav man ska ställa på verksamhetsutövarna med hjälp av lagstiftningen. Man vill även hitta verksamheter i olika branscher som använder eller har egna maskiner/motorfordon/traktorredskap eller dylikt i sina verksamheter inom Täby och Vaxholms kommuner. Projektet handleds av handledarna från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor och Stockholms universitet.

Bakgrund

Områdesbeskrivning Vaxholms kommun omfattar cirka 70 öar som ligger norr om Stockholm med 11 141 (2011- 12-31)invånare. Närheten till Stockholm och goda möjligheter till friluftsliv är faktorer som bidrar till att många vill bo och arbeta i Vaxholm. (www.vaxholm.se) Täby kommun ligger norr om Stockholm med drygt 63000 invånare. Täbys yta omfattar cirka 66 kvadratkilometer och gränsar i söder till Danderyd, i norr till Vallentuna och Österåker, i väster till Sollentuna och i nordväst till Upplands Väsby. I Täby finns över 5000 aktiva företag inom olika områden (Täby a). En del av företagarna använder sig av eller har egna maskiner/motorfordon/traktorredskap eller dylikt i sina verksamheter. Dessa fordon behöver tvättning och service, vilket kan påverka miljön negativt.

Miljörisker Biltvättning eller fordonsservice är inte lämpligt på en garageuppfart eller på tomten. Avloppet från dessa är miljö- och hälsofarligt. Verksamheternas avlopp innehåller en mängd 6

giftiga ämnen, som under ett år blir tusentals kilo ohälsosamma kemikalieämnen som rinner ner till närmaste vattentäkt eller kommunala avloppsvatten. Dessa föroreningar innehåller olja, reningskemikalier och även tungmetaller som skadar både miljö och hälsa. Bly orsakar skador på nervsystemet, kadmium förstör njurarna och skelettet och organiska material orsakar syrebrist i vatten, fosfor och kväve orsakar övergödning (eutrofiering) som leder till syrebrist (Naturvårdsverket a)

Enligt kapitel 9 i miljöbalken avses med miljöfarlig verksamhet: utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,

1. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke- joniserande strålning eller annat liknande.

Enligt miljöbalken definieras som verksamhetsutövare och ansvarig för sin verksamhet:

 den som bedriver eller har bedrivit miljöfarlig verksamhet (MB 9 kap.1§)  den som har vidtagit en åtgärd som orsakat en miljöskada (MB 2 kap.8§)  den fastighetsägare som förvarar avfall på sin mark.

I miljöbalken under rubriken allmänna hänsynsregler beskrivs vissa grundläggande bestämmelser som verksamhetsutövaren har ansvar för. Hänsynsreglerna visar att alla som bedriver en verksamhet måste skyddsåtgärda, förebygga och hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Miljöbalken i det andra kapitlet skriver tydligt om vissa krav och principer såsom kunskapskrav, försiktighetsprincip, princip om bästa möjliga teknik, produktvalsprincip, hushållningsprincip, kretsloppsprincip och lokaliseringsprincip. I Miljöbalkens andra kapitel redovisas hänsynsreglerna: 2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 4 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014).

5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 6 § För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Dagvatten Dagvatten är flöden av regnvatten, smältvatten och framträngande grundvatten. Dagvatten från tätbebyggda områden är förorenat och definieras som avloppsvatten. Enligt miljöbalken ska vattnet renas innan det leds till vattendrag (Täby b). Föroreningar som finns i avloppsvattnet påverkar miljö och människors hälsa. Det finns ett antal lagstiftningar som reglerar avloppsvatten. Man kan nämna EG:s avloppsdirektiv, Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten som kräver att avloppsvatten måste genomgå minst sekundär rening. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1994:7 med ändring 1998:7. Miljöbalken 9e kapitlet 7 § har en särskild hänsynsregel om avloppsvatten som säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att inte olägenhet för människors hälsa eller miljö uppkommer. MB. 9 kap.7 § Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Även förordningen (1998:905) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd reglerar anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter.

Endast en mindre andel av kommunernas dagvatten genomgår någon form av rening innan det når recipienten. Normalt är att man försöker att driva bort uppkommit dagvatten från gatumark så snabbt som möjligt via dagvattenbrunnar och dagvattenledningar som mynnar i recipient (vanligvis ytvatten). Asfalterade eller hårdgjorda biluppfarter vid fastigheter har vanligen avrinning till gatumarkens dagvattensystem. Detta innebär att spill och tvättvatten från maskinredskap och fordon hamnar i kommunens dagvattensystem och når sedan yt- ellergrundvattenmiljön. Dagvatten spolar endast av gatumark och parkeringsytor i samband med regn och snösmältning. Föroreningar ackumuleras och spolas vid regn snabbt av ytorna och förs till recipienten. Där uppstår en mindre eller större chock för organismerna med mötet av plötsligt hög gifthalt. Särskilt negativ är ”giftchocken” för de lägre stående (i näringskedjan) organismerna och ”yngelstadierna” (Brandt 2008).

Vanligt i de företag som analyserats är nyttjande av växt- och insektsmedel. Man använder sprutverktyg för att sprida bekämpningsmedlen. Ofta gör man ren sprutverktygen på sin egen fastighet (gäller småföretagare utan särskilda fastigheter för verksamheten). Växt- och insektsbekämpningssprutor avger giftrester vid rengöringen och i vissa fall tömmer man kvarblivna medel ut på fastighetens mark utan att förstå vilken påverkan kemikalierna kan ha när de når rotzonen i marken eller når tillgrundvattnet respektive ytvattnet. Växter och djur kan ta upp bekämpningsmedelsrester men även vårt dricksvatten kan påverkas negativt. Bekämpningsmedelsresterna är vanligen mycket långlivade och hinner transporteras långt i grundvattnet och nå fram till dricksvattenbrunnar (Nordström 2005).

Snöröjningsentreprenörer använder natriumklorid för halkbekämpning. Småföretagaren förvarar ofta saltet vid sin fastighet. Trasiga eller öppnade förpackningar kan läcka salt till dagvattensystemet och vidare till recipienten. Traktorskopan för saltning eller liknande verktyg ska rengöras vilket skapar risk att salt förs till kommunala dagvattensystemet.

Ett stort problem med salthanteringen är att om dagvattnet infiltrerar till grundvattnet ökar salthalten i grundvattenmagasinet och närliggande brunnar får ökad kloridhalt på vattnet. Kloridökningen ger större ledningskorrosion med utökad urlakning av metaller från ledningar och kranarmaturer (Livsmedelsverket 2012).

Oljeavskiljare Oljeavskiljare används vid bensinstationer, fordonstvättar, trafikbelastade ytor och industrier som hanterar olja, bensin och andra lätta vätskor. Oljeavskiljare används för att avskilja ämnen med densitet lägre än 0,95kg/l och som inte är vattenlösliga. Det finns olika sorters oljeavskiljare som är utformade såsom en stor tank vilken vattnet flödar igenom. Principen är att i oljeavskiljaren stiger de lätta vätskorna uppåt och lägger sig ovanpå vattnet i ett oljelager. Oljeavskiljaren ska vara utformad efter svensk standard SS-EN 585. Verksamhetsutövaren har ansvar för att kontrollera oljeavskiljaren. En oljeavskiljare måste tömmas regelbundet beroende på hur mycket den används. En del oljeavskiljare har ett larm som signalerar vid maximal oljenivå. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal hänsynsregler som verksamhetsutövaren måsta ta hänsyn till och ansvara för. Reglerna visar krav på kunskap, produktval, försiktighetsåtgärder, lämplig lokalisering. Även i 15e kapitlet i miljöbalken påpekas dessa som skärskilt intresse. Boverkets byggregler BBR 12 anger när man ska och när man bör installera avskiljare för spillvatten respektive dagvatten. Standard SS-EN 858-1och 858-2: Gäller avskiljaranordningar som består av en slamavskiljare, oljeavskiljare och en provtagningspunkt. SS-EN 858-1 omfattar produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. SS-EN 858-2 innehåller principer för dimensionering, drift och underhåll.

Maskinanvändningen innebär att det uppstår spill av oljor och organiska lösningsmedel (används för rengöring av motorer och redskap). För verksamheter som driver verksamheten från sin fastighet är detta en risk för föroreningsspridning. Man har normalt inte oljeavskiljare som separerar oljespillet. Olje- och lösningsmedelsrester förs därmed ut via kommunens dagvattensystem till recipienten. Lösningsmedel är toxiska för människa och miljö. Toxiciteten varierar för olika lösningsmedel varför det är viktigt att försöka undvika de medel som har högre toxicitet (Edling 2010). Verksamhetsutövarens kunskaper om vad verksamhetens drift kan ge för miljö- och hälsoproblem är viktig och är enligt Miljöbalken en grundförutsättning för att bedriva verksamheten. (Se vidare under avsnittet PAH.)

Figur 1. En principskiss för en oljeavskiljare (labtec hemsidan).

Cistern Lagring av brandfarliga vätskor kan göra på olika sätt. Det kan vara en villacistern, gårdscistern eller lösa behållare. Cisternen kan vara ovan mark eller under markytan eller inomhus. Cisternens ägare har ansvar för att kontrollera den för att undvika läckage eller annan miljöpåverkan. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor talar om vilka cisterner som omfattas av reglerna, som är anmälningspliktiga och på vilket sätt och när de ska kontrolleras (Naturvårdsverket b). Förutom Naturvårdsverket har även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vissa regler för cisterner. Den som har oljecistern ska se till att föreskrifterna följs. Det innebär att ägaren måste informera tillsynsmyndigheten innan han/hon installerar en cistern. Han/hon måste även se till att cisternen besiktigas och att den inte har läckage.

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

PAH bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material. Trädgårdsentreprenörer arbetar ofta med bränning av växtmaterial vilket är en av källorna till PAH-bildningen. Alla

bensin- eller dieselmotorer avger PAH-föroreningar vilka oftast är cancerogena (särskilt gäller det bensinmotorer) (Sterner 2010).

Figur 2. En bensincistern som är under mark. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor.

PAH bioackumuleras i miljön inklusive organiskt material i marken och i människan. Ett vanligt polycykliskt aromatiskt kolväte är bens(a)pyren. Det är cancerframkallande, gentoxiskt och fosterskadande. Via luftvägaran får verksamhetsutövarna PAH tillfört till kroppen. PAH förs även med luftströmmar till bostäder och andra fastigheterna nära de platser där maskinerna alstrar PAH (Sterner 2010). Vi har att göra med dels ett miljö- och hälsoproblem dels ett arbetsmiljöproblem. För miljökontoret gäller att ansvara för miljö- och hälsoproblemet. För att minska riskerna att påverkas av PAH krävs att verksamhetsutövaren får kunskaper om vilka föroreningar som bildas vid maskin- och verktygsanvändningen och vad de kan skapa för problem. Enligt Miljöbalken åligger det verksamhetsutövaren att skapa de kunskaper som behövs för att verksamheten inte ska skada miljö och hälsa (SFS 1998).

Här finns behov att från kommunen ge hjälp till information särskilt till de verksamheter med en eller få medarbetare i företaget. Utan den hjälpen blir det svårt att snabbt få dessa verksamheter att arbeta så att minsta påverkan på miljö och hälsa uppstår. Det rekommenderas att kommunen skapar vägledningsmaterial för vissa av de i detta arbete analyserade verksamheterna.

Tillsyn Ordet tillsyn innebär granskning som genomförs med stöd av lag och är en möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om någon form av ingripande. Tillsynen görs genom rådgivning, information eller liknande. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ, eller efter anmälan, i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevandet av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse enligt miljöbalken 26e kapitlet 1§. Tillsyn utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Generalläkaren, kommuner (kommunala nämnder), länsstyrelser och vissa centrala myndigheter. De bedriver operativ tillsyn och kontrollerar att miljöbalken följs och vidtar de åtgärder som behövs för att de som inte följer reglerna fortsättningsvis ska göra det. I Miljötillsynsförordningen (2011:13) står allmänt om miljötillsynen, definitioner, tillsynsplan, samordning, rapportering och så vidare inom tillsyn. I denna förordning berättas att tillsynsobjekt är en verksamhet, en åtgärd, ett område, ett naturföremål eller en djur- eller växtart som är eller ska vara föremål för tillsyn. Där berättas även om operativ tillsyn som är tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar eller har vidtagit en åtgärd. I Miljötillsynsförordningen finns definitionen av tillsynsvägledning som avser utvärdering, uppföljning och samordning av operativ tillsyn samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Enligt miljöbalken måste den som bedriver en tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljöpåverkan. I Miljötillsynsförordningen står att en operativ tillsynsmyndighet tidvis ska följa upp och utvärdera sin tillsynsverksamhet.

Egenkontroll Den som driver en verksamhet eller som gör något som påverkar miljön ska själv kontrollera och visa att de följer miljöbalken. Detta kallas för egenkontroll. Det är ett effektivt sätt för verksamhetsutövaren att skapa ordning och reda och att leva efter lagen i sin verksamhet. Enligt miljöbalken innebär egenkontroll att verksamhetsutövare måste kontrollera sin verksamhet regelbundet för att minska risker för miljö och hälsa. Myndigheter ska bedriva sin tillsyn så att den stödjer verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen innehåller fyra delar: att planera, genomföra, följa upp och förbättra kontinuerligt enligt 26 kap.19§MB. Det finns även Förordningen ( SFS 1998) om verksamhetsutövarens egenkontroll som hjälper verksamhetsutövaren med egenkontrollen. Den här föreskriften gäller bara för tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter. Egenkontrollen måste innehålla förteckningar av de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. Den ska omfatta uppgifter om produkterna eller organismerna: Produkten eller organismens namn, omfattning och användning av produkten eller organismen, information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet.

Verksamhetsutövaren måste ange i egenkontrollen fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret, rutiner för fortlöpande kontrollrutiner och undersökningresultat av riskbedömningar för varje verksamhet enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998).

Figur 3. Verksamhetsutövare måste kontrollera sin verksamhet regelbundet för att minska risker för miljö och hälsa (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor).

Metod

För att kunna svara på arbetets frågeställning förbereds en inspektionchecklista som ska användas vid inspektioner. Denna checklista utformades med hjälp av Miljöbalken. Målet med checklistan är att hjälpa verksamhetsutövaren, att skapa ordning och att leva efter lagen i sin verksamhet för att minska risker för miljö och hälsa. Checklistan innehåller en del frågor om oljeavskiljare, cisterner och avfallshantering (en kopia av checklistan finns som bilaga 2). Med hjälp av olika sökvägar hittas 60 verksamheter i olika branscher som trädgårdsarbete, snöröjning, mark- anläggningsarbete, bergvärme, gaturenhållning mm inom Täby och Vaxholms kommuner. Det första uppdraget var att skicka en förfrågan till de 60 verksamheterna om de använder motorfordon i sina verksamheter (en kopia av förfrågan finns som bilaga 1). Av 60 företag svarade bara 15 stycken på förfrågan. Fem av dessa 15 var relevanta för att kunna användas i denna studie. De verksamheter som uppfyllde kravet för studien använder eller tillhandahåller maskiner/motorfordon/traktorredskap. Vi bokade tid hos de fem verksamheterna för en inspektion. Under inspektionerna gick vi igenom checklistan tillsammans med verksamhetsutövaren. Målet är att vägleda verksamhetsutövaren att kontrollera sin verksamhet på bästa möjliga sätt med hjälp av operativ tillsyn och checklistor.

Normalt ska inte en svarsfrekvens på bara 15 av 60 objekt inte godkännas för en undersökning. Då kommunen inte ville avsätta tid och personella resurser för att göra påminnelseutskick och att det är svårt att med påminnelser hinna få in svar så att detta arbete går att genomföra under de 10 veckor arbetet ska ta har handledare på kommunen respektive universitetet godkänt att utgå från 15 svar som inkommit. Resultat och förslag bygger därmed på ett mycket litet underlag objekt. För kommunen anser man att de 5 valda objekten för vidare analys var relativt representativa för de två kommunerna.

Resultat

För att svara på arbetets frågeställning, om miljöpåverkan från verksamheter som har små verkstäder, inspekterades fem olika företag som använder eller tillhandahåller maskiner/motorfordon/traktorredskap eller dylikt.

Företag A jobbar inom skog- och trädgårdsmaskiner samt hyr ut släpvagnar. De säljer, gör service och har även reservdelar. De har oljeavskiljare som alla golvbrunnar är anslutna till. De har golvbrunnsskydd men de visste inte att oljeavskiljaren borde tömmas.

Företag B jobbar som mark- anläggningsentreprenörer, trädgårdsanläggare, trädgårdsmästare och med snöröjning. Verksamheten har cistern under markytan men den används inte.

Företaget C jobbar som trädgårdsmästare. De har inte någon verkstad.

Företag D jobbar inom mark och bygg, trädgård, snöröjning och även med transporter. De hyr de bilar och fordon som de behöver och har därför inte ansvar för service och liknande.

Företag E jobbar inom trädgårdsanläggning, markarbeten, markbyggnad, beskärning, trädfällning, plattsättning, grönyteskötsel och snöröjning. De har oljeavskiljare som alla golvbrunnar är anslutna till. De har golvbrunnsskydd men de visste inte om deras oljeavskiljare borde tömmas. Verksamheten har cistern. De har cistern ovan jord som kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan 3-4 gånger per år. De har hyrt cisternen och har inte ansvar för kontrollen. Den ligger i en låst kantin med påkörningsskydd för att förhindra att bilar kör på cisternen som kan gå sönder och börja läcka. De hade saneringsmedel (absol) och uppsamlingskärl. De tvättar ca 30 bilar per år.

Alla verksamheter använder godkänd transportör för att transportera det farliga avfallet.

Tabell 1, Under inspektioner gick vi tillsammans i genom checklistan som förbereds i början av projekt med verksamhetsutövaren.

Fråga/verksamhet A B C D E Finns oljeavskiljare Ja Nej! - De Ja (o.a.)? Men det har behövs. inte Hur ofta testas Testas inte! - - - Testas inte! oljeavskiljarens larm?

Hur ofta töms De vet inte att - - - De vet inte att oljeavskiljaren? den måste den måste tömmas! tömmas! Är alla golvbrunnar Ja - - - Ja anslutna till oljeavskiljaren? Golvbrunnsskydd? Ja - Nej - Ja Kemikalieförteckning? Under arbete Ja Nej De Under arbete har Säkerhetsdatablad Under arbete - - De 1Under arbete har inte Saneringsmedel och Sågspån, Absol, - - Absol uppsamlingskärl? trasor, papper sågspån, trasor Var och hur förvaras Utomhus i - - Inomhus på farligt avfall (FA)? låst avskild plats miljöstation Hur transporteras det Godkänd Godkänd Godkänd - Godkänd farliga avfallet? transportör transportör transportör transportör Är alla kemikalier Vet ej. - - - Ja anpassade till o.a. & övrig rening? Antal cisterner? De har inte. 1, Används De har De 1 inte. inte. har inte . Hur är cisternerna - I jord. - - Ovan jord med installerade/utformade påkörningsskyd ? d Hur ofta kontrolleras - Den - - 3-4 gånger per cisternerna av ett kontrolleras år ackrediterat inte! kontrollorgan? Var töms skurvattnet? I avloppet via I avloppet Ut på - I avloppet via oljeavskiljare backen oljeavskiljare.

Diskussion

Denna studie visar att en av fem verksamheter som deltog i den här undersökningen inte hade någon brist i sin verksamhet, och att tillsynsmyndigheten ska fokusera mer på miljöfarliga U- verksamheter. Enligt miljöbalken måste den som bedriver en verksamhet kontrollera och riskbedöma sin verksamhet för att minska risker för miljö och hälsa. Tillsynsmyndigheten måste stödja verksamhetsutövaren i sin egenkontroll. Vid inspektionerna observerades några brister när det gäller oljeavskiljarhantering, kemikalieförteckning och skötsel av cistern. Det visar att det finns stora brister i egenkontrollen.

Inspektionerna visar att verksamhetsutövarna har kunskapsbrist.

De fem företagarna som deltog i det här projektet, tillhör inte de tillståndspliktiga verksamheterna, men alla är anmälningspliktiga. Sådana verksamheter som är miljöfarlig verksamhet men inte tillståndspliktiga är U- verksamheter enligt förordningen med miljöfarliga verksamheter. En verksamhetsutövare som bedriver en U- verksamhet måste ha egenkontroll över sin verksamhet för att förebygga miljö och hälsorisker.

Oljeavskiljare: Undersökningen genom tillsyn av A-E verksamheterna visar att en femtedel av verksamhetsutövarna har koll på sina verksamheter. 3 av 5 verksamheter behöver oljeavskiljare för att hantera sina avfall men bara 2 av dem har det. Verksamhet B som behöver oljeavskiljare och inte har sådana installerade visste inte om att detta krävdes. Företag B med utsläpp av sitt avfall från sin verksamhet till mark eller kommunala avlopp förebygger stora miljörisker. Oljeavfall från fordonsservice innehåller rester av olja, asfalt, giftiga och skadliga kemikalier som finns i bil vårds produkter, tensider, avfettningsmedel och flera skadliga metaller som t ex kadmium, zink, nickel, krom, bly. Det är inte heller så miljöanpassade att de kan släppas rakt ut i vattendragen eller på marken. Även de andra företagarna som använder oljeavskiljare har inte bra kontroll över dem. De vet inte att oljeavskiljare ska kontrolleras, ska tömmas, ska ha larm, osv.

Kemikalieförteckningar: Undersökningen visar att en av fem företagare har kemikalieförteckningar, och säkerhetsdatabladet saknas i alla verksamheter. Egenkontrollen bör innehålla förteckningar över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. På samma sätt som verksamheten inte har kemikalieförteckning och säkerhetsblad, tar verksamhetsutövaren inte ansvar för riskhantering i sin verksamhet. De verksamheter som inspekterades under den här studien tillhör inte tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga verksamheter, även om de är miljöfarliga verksamheter. Dessa miljöfarliga verksamheter räknas som U- verksamhet. De behöver inte göra en miljörapport. När storleken av kemikalieanvändningen når vissa gränsvärden bör kommunen sätta krav på noggrann kemikalieförteckning och var noga att kontrollera att säkerhetsblad finns. Kommunen ska även öka noggrannheten i bevakningen av egenkontrollen gällande t.ex. personalens utbildning rörande miljö- och hälsopåverkan som verksamheten kan skapa. Utbildningen ska ständigt förbättras.

Det är uppenbart att sådana verksamheter har ett stort behov av vägledning och tillsyn. Kommunen bör hjälpa till med vägledning så att verksamheter med liten personal (oftast enmansföretag) klarar av en fullgod egenkontroll.

Saneringsmedel och farliga avfall: Inspektioner visar att nästan alla verksamheter använder saneringsmedel, som absol eller annan sort. Verksamhetsutövaren ser även till att det finns uppsamlingskärl. Alla förvarar sina farliga avfall inomhus eller utomhus på avskild plats. De transporterar också det farliga avfallet med en godkänd transportör. Cistern: Företag E och B har cisterner. Företag E har en cistern ovan jord med påkörningsskydd som är helt godkänd. Däremot har företag B en cistern i jord som inte används och därmed sker ingen kontroll av innehållet och nivån i cisternen. Om en cistern inte ska används ska den tömmas och rengöras och påfyllningsdelen av cisternen måste plomberas. Verksamhetsutövaren måste ha tillsyn på sin cistern för att förebygga miljörisker.

Det är tillsynsmyndighetens ansvar att vägleda företaget med sin operativa tillsyn för att undvika eventuella kommande miljörisker.

Förslag till uppföljning: Vid inspektionerna kom jag fram till en del brister som ska åtgärdas från verksamhetsutövaren och följas upp på olika sätt från tillsynsmyndigheten. En del av verksamheterna ska inspekteras åter och en del ska få föreläggande. Om verksamhetsutövaren inte åtgärdar brister på verksamheten, skickar tillsynsmyndigheten först ett föreläggande och sedan ett föreläggande med vite.

Tabell 2, Tabellen visar att en femtedel av miljöfarliga U- verksamheter som har en liten verkstad kontrollerar sina verksamheter på ett bra sätt och har noggrann egenkontroll. U: underkänd, G: godkänd

Cistern Oljeavskiljare Avfall Företag Kemikalieförteckning skötsel skötsel hantering Uppföljning A U G U G Ja B U U U G Ja C U G G G Ja D G G G G Nej E G G U G Ja

Slutsats

60 verksamheter inom Täby och Vaxholm kommuner bedömdes vara potentiella riskområden för utsläpp, dvs. de använder maskiner/motorfordon/traktorredskap eller dylikt. Samtliga 60 tillfrågades med en enkät men endast 15 svarade. Fem av verksamheterna som blev utvalda för att inspekteras jobbade inom trädgårdsarbete och snöröjning mm. Studien visar att de verksamheterna som hade liten verkstad inte hade bra skötselrutiner. Till exempel, de som hade oljeavskiljare visste inte att den måste tömmas. En del använder kemikalier men saknar kemikalieförteckningar. Sammanfattningsvis, en femtedel av miljöfarliga U- verksamheter som har en liten verkstad kontrollerar sina verksamheter på ett bra sätt och har noggrann egenkontroll. De andra verksamhetsutövarna följer inte miljöbalken. Tillsynsbehovet av entreprenadföretag som använder motorfordon inom Täby och Vaxholms kommun är stor. Studien visar att tillsynsmyndigheten ska ställa krav på bättre egenkontroll på verksamhetsutövarna. Egenkontrollen måste satsas främst på följande områden:  avlopp och oljeavskiljare  kemikalieförteckningar och säkerhetsdatablad  cistern och cisternskötsel Tillsynsmyndigheten med stöd av lagstiftning och operativ tillsyn bör med dessa förtydliganden kunna förebygga stora miljö- och hälsorisker från miljöfarliga U-verksamheter inom området. Den här studien har skett med litet urval men enligt miljöinspektörerna är det en blinkande signal på kommande miljörisker. Den checklista som förberetts i studien kommer förhoppningsvis att kunna nyttjas vid uppföljningen av det här problemet.

Tack

Jag vill först och främst tacka handledarna Malin Lindkvist och Susanne Backlund miljö- och hälsoskyddsinspektörer på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor och min handledare på Stockholms universitet Per Holmlund, samt ett speciellt tack till kursansvarig Anders Nordström för rådgivningen. Även tack alla andra på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor för en mycket lärorik och intressant tid och för de inspektioner jag har fått vara med om. Jag vill tacka min familj, min make, min Yasin och min Yosef som gav mig stöd.

Referenser

Brandt, N. och Gröndahl, F. 2008: Miljöeffekter. Kompendium i miljöskydd, del 4. Industriell Ekologi, KTH Edling, C m.fl. 2010: Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö. Studentlitteratur. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Lag om allmänna vattentjänster ( SFS 2006:412).. Lothigius, J. 2003: Reparation pågår – om sanering av förorenad miljö. Naturvårdsverket. Informationsbroschyr. Miljöbalken: ( SFS 1998:808). Miljötillsynsförordningen 2011. SFS 2011:13 NFS 2003: Naturvårdsverkets föreskrifter 2003:24. NFS 2006: Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. NFS 2006:9 Nordström, A. 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur. Sterner, O. 2010: Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur. SFS 1998: Egenkontrollförordning 1998:901. http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2120 (April 2012). Täby a: http://www.taby.se/sv/Om-Taby/Fakta-om-Taby---ny/ (April 2012). http://www.vaxholm.se/Resource.phx/plaza/publica/omkommunen/index.htx?aps=omkommu nen(April 2012) Täby b:http://www.taby.se/sv/SRMH/Foretagare/Miljofarlig-verksamhet/Dagvatten/ (April 2012). Naturvårdsverket a: http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med- miljopaverkan/Cisterner/ (April 2012). Naturvårdsverket b: http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med- miljopaverkan/Avlopp/Avloppsregler/ (April 2012). http://www.labkotec.fi/se/produkter/larmenheter_for_olje-och_fettav/oljeavskiljare/ Naturvårdsverkets hemsida (Maj 2012).

Bilaga

Bilaga 1

Vi önskar svar på följande fråga:

Använder ni eller tillhandahåller maskiner/motorfordon/traktorredskap eller dylikt i er verksamhet?

Var vänlig och svara som ja eller nej. Och om svaret är ja, vilket sort maskiner använder/har ni?

Var är er verksamhet placerad (adress)?

Bilaga 2

Checklistor för tillsyn av miljöfarlig verksamhet – entreprenadföretag

Inspektionsdatum:

Företag Besöksadress

Fastighetsbeteckning Utdelningsadress

Organisations-/ Personnummer Postnummer och ort

E-postadress till företaget: Telefon företaget

Kontaktperson/miljöansvarig Telefon/ Mobilnummer kontaktperson

Antal anställda Kod enl. bilagan och klass (ABCU)

Närvarande vid inspektionen Inspektör från SRMH: Ansvarig från företag XY:

Beskrivning av verksamheten

Se checklistor för respektive verksamhetsområde på sidorna 2-3

Finns oljeavskiljare (o.a.)? Ja Nej Klass/typ:………………. Larm: Ja Nej Hur ofta testas oljeavskiljarens Bör testas en gång per månad larm? Hur ofta töms oljeavskiljaren? Ska ske minst en gång per år Är alla golvbrunnar anslutna till Ja Nej oljeavskiljaren? Golvbrunnsskydd? Ja Nej Tätting Brunnsmatta Annat………….. Kemikalieförteckning? Ja Nej Hur förvaras kemikalierna? I originalkärl Kemikalieskåp Kemikalierum Säkerhetsdatablad: Ja Nej Direkt på golv/hylla På I annat kärl gallerförsedda uppsamlande pallar/i tråg Invallade Saneringsmedel och Absol Sågspån (brandfarligt) uppsamlingskärl? Trasor Papper Uppsamlingskärl/invallning Var och hur förvaras farligt avfall Inomhus på avskild plats På (FA)? uppsamlande gallerförsedda pallar/i tråg Invallade Utomhus i låst miljöstation Hur transporteras det farliga Godkänd Transportörens avfallet? transportör namn:………………………….. Egen transport Till …………………………..återvinning scentral vid egen transport Journalförs farligt avfall? Ja Nej Årsmängd Avfallsslag Mottagare Finns dagvattenbrunn utomhus? Ja Nej Avstånd:……...... m Lutning:………………… Antal tvättar per år? Är alla kemikalier anpassade till o.a. Ja Nej & övrig rening? Antal cisterner? Ovan I jord:………..st jord:…….st

Hur är cisternerna Påkörningsskyd Enkelmantlade installerade/utformade? d Dubbelmantlade (krävs i t.ex. Överfyllnadssky vattenskydds-områden & områden dd med hög grundvatten-nivå) Nivåvisning Storlek/volym per cistern:……………………. m3 Hur ofta kontrolleras cisternerna av ett ackrediterat kontrollorgan? Städrutiner Torrsopning Våtstädning Skurmaskin

Var töms skurvattnet? Ut på backen I avloppet via oljeavskiljare I avloppet direkt till spillvatten nätet Övrigt: Åtgärder som behöver vidtas: