Evigheters Tålamod. Jaget, Världen Och Gud I Hjalmar Gullbergs Diktning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Titel · 1 Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 121 2000 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet 2 · Författare REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Per Rydén, Margareta Wirmark, Eva Hættner Aurelius Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed Uppsala: Bengt Landgren, Johan Svedjedal, Torsten Pettersson Redaktörer: Hans-Göran Ekman (uppsatser) och Anna Williams (recensioner) Inlagans typograW: Anders Svedin Utgiven med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 Uppsala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word for Windows eller Word Perfect. isbn 91–87666–18–9 issn 0348–6133 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2001 Evigheters tålamod · 137 Evigheters tålamod Jaget, världen och Gud i Hjalmar Gullbergs diktning Av TORSTEN PETTERSSON Hjalmar Gullberg var en författare som i sin pro har Gullbergforskningen inte heller försökt extra duktion i stor utsträckning införlivade element ur hera ur hans produktion. Den har i detta avseende olika kulturkretsar. Starkt närvarande i hans dikter funnit det riktigast att identiWera och beskriva en är en kristen tradition: bibelallusioner i rikt mått,1 skilda föreställningar och motivkretsar samt att re detaljrikt återberättade scener ur Bibeln, Kristus latera dem till källor och paralleller i idé- och litte gestalter i modern miljö och återkommande re- raturhistorien. Jag menar emellertid att element Xektioner kring Gud. Forskningen har också kun från exempelvis en kristen eller en antik tradition na påvisa en klar anknytning till psalmtraditioner framträder på två olika sätt i Gullbergs författar (i de tre första diktsamlingarna),2 till kristen ängla skap. De kan förbli relativt oassimilerade, som när lära3 och till mystiker som Mäster Eckehart, Tho diktaren återberättar julevangeliets händelser i mas a Kempis och Angelus Silesius.4 Men karakte ”Den heliga natten” (AÖ, 120–24) eller Pallas ristiskt för Gullberg är att dessa kristna element Athenes födelse i ”Zeus, fadern, mediterar” (ÖL, både sammansmälts med och kontrasterar mot 474–75).9 I sådana fall saknas naturligtvis inte bland annat hinduisk mystik, den grekisk-romers speciWkt gullbergska tonfall och vinklingar, men ka antikens mytologi5 och naturalistisk skepsis. dikterna framstår likväl som avbilder som snarare Gullberg formade således ”sin egen diktvärld av smyger sig nära källskrifterna än omformas till en brottstycken från en förgången eller traditionsrik del av en ny struktur. I många andra fall är förhål kultur”.6 Det var ingen ovanlig inriktning hos landet det omvända. Anknytningen till ett tradi 1900-talsförfattare som å ena sidan inte ville bryta tionselement kan fortfarande skönjas, men detta radikalt med kulturarvet, men å andra sidan be är integrerat i den helhetsstruktur som jag menar traktade det som inaktuellt och estetiskt förbrukat att Gullberg trots all sin eklekticism gestaltar i sin i sina fasta och färdiga former. Både från den osäk produktion. Min studie fokuserar denna interna ra livsåskådningens och den estetiska förnyelsens struktur i författarskapet, inte de externa intertex synvinkel kändes det då naturligt att låta allusio tuella och idéhistoriska relationer som framgångs ner och lånta fragment ingå nya kombinationer, rikt har kartlagts av tidigare forskning. med Ulysses och The Waste Land som de mest celeb Den samlande strukturen i Gullbergs diktning ra exemplen. Självfallet är inget enskilt diktverk av utgörs dels av en sällsynt starkt betonad och spän Gullberg så extremt heterogent och collageartat ningsfylld diVerentiering av dikternas Wktiva uni som T. S. Eliots långa dikt. Men inte för inte kun versum i de tre polerna jaget, världen och Gud, dels de Erik Lindegren konstatera att den svenske av en strävan att reducera eller upphäva en sådan kollegans diktning ”är en oerhört sammansatt och uppspjälkning. Denna strävan framträder i form av förbryllande företeelse”.7 Som helhet utgör den på olika operationer eller strategier, genom vilka för sitt sätt en mångstämmig ekokammare präglad av hållandena mellan de tre huvudpolerna bearbetas allusioner, pastischer, stilbrytningar, insprängda och förskjuts. Med ”jaget” avser jag då det upple översättningar av andra författares dikter och – vande subjekt som står i en viss relation till omgi inte minst – religiös och livsWlosoWsk eklekticism. vande jordiska eller transcendenta sammanhang. Gullberg var ingalunda inriktad på att skapa ett Den positionen intas oftast av diktjaget, men nytt, synkretistiskt trossystem av de olika element ibland av ett ”du”, ett kollektivt ”vi”, en person som han begagnade sig av i sin diktning – redan som beskrivs utifrån som ”han” eller – under speci inom de delar av hans produktion som vetter mot ella förhållanden – av en gudsgestalt. Med ”värl en kristen tradition kan man skönja brytningar den” avses människornas värld, det sociokulturella mellan olika synsätt.8 Någon samlad åskådning sammanhang som de olika jagen med undantag för 138 · Torsten Pettersson Gud beWnner sig i. Slutligen står ”Gud” för en transcendent instans, som kan benämnas på det vi- Att utplåna världen (1927–1942) set eller beskrivas som en röst eller en makt eller en Världens utplåning kan i Gullbergs tidigare pro kraft som Wnns i naturen. Naturen anknyts alltså duktion ställas i utsikt i rent bokstavlig bemärkel hos Gullberg inte till världen, utan snarare till se: ”Denna brokiga vävnad av folk och länder / är Guds sfär. Denna kan därtill på traditionellt vis, dömd att gå upp i sin innersta söm. / Din värld ska fastän hos Gullberg relativt marginellt, omfatta bli aska och bränder.” (AÖV, 273) Här är det en evigheten och paradiset som hemvist för änglarna allmän förgängelsens lag som råder, men i andra och för människosjälen efter döden. dikter anges mera speciWka orsaker till att männi Gullbergs lyriska produktion sönderfaller i kro skans värld på jorden skall gå under. Dels kan det nologiskt hänseende i två delar: de sju samlingarna ske på grund av hennes egen ondska, ”krigen, bro utgivna från 1927 till 1942 och de tre som utkom dermorden” som gör att vår släkt ”mot avgrunden från 1952 till 1959. Dessa två grupper – som jag styr” (AÖ, 110). Dels kan denna ondska hos Gud kommer att beteckna som den tidigare respektive väcka en sådan avsmak att han överväger att förin den senare produktionen – har ofta ansetts ut ta världen. I dikten ”Aftonsång” står han med jor trycka klart åtskilda livshållningar. Det är en upp den i sin hand: fattning som jag kommer att modiWera men som vid min analys har visat sig ha så mycket fog för sig En krans av stjärnor slingrar kring hans gestalt sitt ljus. att den får utgöra grunden för denna studies dis Men på hans Wngrar position. Den första hälften av min framställning är blod och grus. ägnar jag alltså de strategier genom vilka en större (AÖ, 109) enhet mellan de tre polerna jag, världen och Gud eftersträvas i Gullbergs tidigare diktning. För att Spänningen mellan polerna Gud och världen fram kunna lyfta fram detta genomgående mönster rör hävs här av rimmet ljus-grus, som i en svensk poe jag mig fritt mellan olika dikter i den tidigare pro tisk tradition ofta återspeglar en kristet färgad dua duktionen. Därefter undersöker jag den förändra listisk livsåskådning.10 Gullbergs variant antyder de gudsrelationen i Gullbergs senare produktion kanske, som Gunnar Tideström har föreslagit, en och de konsekvenser för enhetsstrategierna som anklagelse mot Gud – hans händer är ju blodiga – där kan iakttas. I slutet av artikeln anger jag sedan men den vibrerar också av en ”desperat längtan hur den helhetsbild som har tonat fram kan upp efter världsförstörelsen”, en väntan på Guds ”väl fattas från olika litteraturvetenskapliga synvinklar. diga gest av vämjelse”.11 Det är oklart om de två Redan nu vill jag emellertid framhålla att min in polerna Gud och världen kommer att bestå eller riktning inte är biograWsk. Uttryck som ”Gull om den senare skall utplånas – den svävningen för berg” eller ”diktaren” syftar alltså inte på personen medlas av att Gud står och ”väger” jorden i sin Hjalmar Gullberg, som levde från 1898 till 1961, hand (AÖ, 108). Motivet återkommer senare i utan på den bild av en skapande personlighet som annan utformning i ”Nyårspredikan”, där Gud kan härledas ur hans diktsamlingar. ”Diktjaget” är inspekterar mänskligheten som liknas vid ett W det jag som talar i en dikt och som inte heller är konträd i hans vingård. Trädet ger ingen frukt, liktydigt med Gullberg som person. tvärtom bär det spår av röta och stinker som av sår. Uttryckta i slagord som nyanseras under analy Gud vill låta fälla det, men Kristus ber om ytterli sens gång är de enhetsstrategier som jag har funnit gare ett års nådatid för människosläktet. Därefter hos Gullberg: att utplåna världen, att utplåna jaget må trädet huggas ner om det inte har burit frukt, och att utplåna Gud. De studeras alltså inled heter det hotfullt i slutraderna (AÖV, 248). Då ningsvis sådana de framträder i hans sju första andra världskriget har brutit ut, skruvas tonen upp diktsamlingar: I en främmande stad (1927), Sonat ytterligare. I diktsviten ”Uppenbarelseboken i (1929), Andliga övningar (1932), Kärlek i tjugonde skyddsrummet”, daterad 1940, är stämningen för seklet (1933), Ensamstående bildad