Stiftelsen Cancercentrum Karolinska 815201-3804

Ankom Stockholms läns landsting 2012 -06- 1 2 Dnr..^.i2i)6--0S33

Årsredovisning för STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA 815201-3804

Räkenskapsåret

2011-01-01 - 2011-12-31 S EN CANCERCE 8 ScS NTRUM KAROLINSKA 1(9)

Förvaltningsberättelse

IllÄ får ^-d avgiva redovisning över sin förvarning av

av flmarBf'103^ ^.f4 landstingsfullmäktige vid Stockholms läns landsting med andamål att i nära

sSfö?dS k,Lmsk ^rimentell cancerforskning. Stiftelsen molskäl^ e?JlWm inom sjukhusets område. Stiftelsen skall ÄlgÄ laboratonum, utb.ldn.ngsutrymmen samt övriga loka.er som behövs

året örja SSÄi-ISI / L5 r ?estått av direktor Ulf Lagerström (ordförande), professor Bo KFSÄ^ W- finansministeV Erik Asbrint professor Sti e,SenS ti,,k0mSt) chefs,äkare Pete Mmt d^r^^^SJ nd ^ t ^ ? ' ' Rönnerfalk KriSS^J? i® *! !t; ^rsättare har varit professorerna Catharina Larsson och Roger Henriksson. Styrelsen har till sig adjungerat professor Tina Dalianis och civilingenjör Claes Lindblom. , , ^S2SiJSÄ^y bK rettSmav ^Presidium.1 detta har ingått Ulf Lagerström (ordförande), Bo Nordenskjöld och Ulrik Ringborg. Presidiet har fortlöpande diskuterat frågor rörande CCK,

retJar f^?1^1? ??,Ht 4 sammanträden. En central fråga har varit konsekvenser för CCK når NKS (Nya Karolinska Sjukhuset i Solna) blir en realitet. En tidsförskjutning till 2016-17 är nu fallet I maj månad togs ett beslut i Stockholms Läns Landsting att omstrukturera sjukvårdsorganisationeh i länet. Ett delmål är att skapa det nya universitetssjukhuset som skall bli en struktur för translationell medicin. Cancer skall vara ett tema och för detta skall etableras ett Comprehensive Cancer Centre som beräknas omfatta 30% av den totala verksamheten. Utrymme för cancerforskning planeras i NKS motsvarande den som idag finns i CCK-byggnaden. Styrelsen har påbörjat arbete med vad man framgent skall göra med CCK-byggnaden när NKS är i funktion.

PZl^t^P^ rådet genomförde i maj månad en analys av radioterapiforskning och yngre forskare ICCK. En tidigare rekommendation har varit rekrytering av yngre forskare. Detta har nu skett Radioterapiforskningen har efterfrågats av rådet eftersom Radiumhemmet sedan dess tillkomst för drygt 100 år sedan haft ett fokus på radioterapi, radiofysik och radiobiologi. Konstruktiva förslag har lämnats för enskilda forskare. Ettgenerellt påpekande är ofullständig translationell cancerforskning eftersom den kliniska delen av forskningsprocessen helt eller delvis saknas. Detta har påtalats tidigare i samband med analys av den kliniska prövningsverksamheten. Styrelsen har därför bett verksamhetschef inom onkologin och prefekten för institutionen för önkologi-patologi att återkomma med förslag hur den kliniska delen av den translationella cancerforskningen skall kunna stärkas. Karolinska Institutets ledning och ansvariga för den onkologiska sjukvårdsverksamheten har uppmärksammats på detta.

Styrelsen har under året följt den internationella utvecklingen, framför allt den europeiska, med avseende på cancerforskningsstrategier. Inom EU utvecklas strategin mot Innovation Union vilket betyder att nästa ramprogram inriktas mot utveckling av personalized medicine. Translationell forskning som skall leda till personalized cancer medicine fordrar internationella samarbeten för att nå den erforderliga kritiska massan avseende patienter, biologiskt material, tekniska resurser och kompetens. Internationella samarbeten stärks för närvarande i denna riktning. Styrelsen ser här att CCK har en betydelsefull roll att bejaka denna utveckling och följer utvecklingen av det europeiska projektet EurocanPlatform, för vars tillkomst CCK har varit en förutsättning.

För att infrastrukturen för forskning skall vara hållbar har analys genomförts och beslut tagits att förnya LAF-bänkar i laboratorierna.

Under året har Stockholms Läns Landsting beslutat att Ernst & Young ansvarar för den årliqa revisionen. a

För CCK:s ställning och verksamhet i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar. ELSEN C ?I!£T ANCERCENTRUM KAROLINSKA 2(9)

Re^l^räknjng Belopp i kr Not 2011-01-01- 2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31 Hyresintäkter -.18790000 17 592 000 18 790 000 Verksamhetens kostnader övriga externa kostnader 1,2 -10 203 210 -11 478 913 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 3 -5883351 -6 082 627 Verksamhetsresultat ~1 505 439 1 228 460 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande poster 2 167 220 685 385 Räntekostnader och liknande poster -432 955 -1 091 Räntekostnader lån -1[641 286 -1 735 746 Resultat efter finansiella poster ~1 598418 177 008 STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA 3(9) 815201-3804

Balansräkning Belopp i kr Not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader 6 75 834 868 80 547 738 Inventarier, verktyg och installationer 18 2 338 556 1 663 544 78 173 424 82 211 282

Summa anläggningstillgångar 78173 424 82 211 282

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar övriga fordringar 515 180 575 754 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 587 779 90667 1 102 959 666 421

Kortfristiga placeringar 21 840 415 16 968 356 Kassa och bank 5 773 749 10 393 957

Summa omsättningstillgångar 28 717 123 28 028 734

SUMMA TILLGÅNGAR 106 890 547 110 240 016 EN ?i!Ä CANCERCENTRUM KAROLINSKA

Balansräkning Belopp i kr 2011-12-31 2010-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital

Eget kapital vid årets början Årets resultat 68 287245 68 110 237 1 598418 177 008 69 885 663 68 287 245 Summa eget kapital 69 885 663 68 287 245 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 10 30 500 000 33 700 000 30 500 000 33 700 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 10 3 200 000 Leverantörsskulder 3 200 000 1 974 177 övriga skulder 3 340 042 65 232 60 461 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 11 1 265 475 1 652 268 6 504 884 8 252 771

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 106 890 547 110 240 016

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 12 Ansvarsförbindelser Finns inga Finns inga STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA 5(9) 815201-3804

Tilläggsupplysningar

Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna

Tillgångar och fordringar

bel pp som efter indl SÄÄ!1^ ? "viciuell prövning beräknas bli betalt. Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärde om ej annat anges i nedanstående noter. v*1

Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Vid värderingen tillämpas denna princip på aktieportföljen som helhet respektive ränteportföljen som helhet. Detta innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster inom respektive portfölj.

Noter

Not 1 Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

Stiftelsen har under detta liksom föregående år ej haft några anställda.

Ersättningar och sociala kostnader ?£u£et?,ade arv°dena uppgår till 665 822 (föregående år 590 613), varav arbetsgivaravgifter utgör 100 726 (föregående år 77 013). y y Not 2 Övriga externa kostnader 2011-01-01- 2010-01-01- 2011*12-31 2010-12-31 Fastighets-och lokalkostnader 8435 858 10 012 622 Administration och övriga kostnader 1_767 352 1 466 291 Summa 10 203 210 11478 913

Not 3 Avskrivningar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden, varvid följande avskrivningstider tillämpas.

Byggnader 30 år Ombyggnad laboratorier 5 år Inventarier 5 år CANCERCENT filaoIfeM^ RUM KAROLINSKA 6(9)

Not 4 Ränteintäkter och liknande poster

2011-01-01- 2010-01-01- Ränteintäkter 2011-12-31 2010-12-31 Utdelningar 49T167 481 589 688 978 övriga finansiella intäkter 202 859 987 075 _937 Summa 2167 220 685 385

Not 5 Räntekostnader och liknande poster

2011-01-01- 2010-01-01- 2011-12-31 ÖvrigaTäntöT 1 249 1 091 Övriga finansiella kostnader 431 706 - Summa 432 955 1091

Not 6 Byggnader

2011-12-31 2010-12-31 Ackumulerade ¥hskä7f^^ä^n7 -Vid årets början 138 018 881 138 018 881 138 018 881 138 018 881 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -57 471 143 -52 758 273 -Avskrivning byggnad -4 572 689 -4 572 689 -Avskrivning ombyggnad laboratorier 2008 -140 181 -140 181 -62184 013 -57471 143

Redovisat värde vid årets slut 75 834 868 80 547 738

Byggnaden är uppförd på ofri grund

Not 7 Laffbänkar

2011-12-31 2010-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 3 932 070 3 932 070 3 932 070 3 932 070 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -3 932 070 -3 932 070 -3 932 070 -3 932 070

Planenligt värde vid årets slut fl52olfeLo2eN CANCERCENTRUM KAROLINSKA 7(9)

Not 8 Inventarier, verktyg och installationer

Ackumulerade anskälfnjr^ 2011-12-31 2010-12-31 -Vid årets början -Nyanskaffningar 25 508 019 28 109 886 -Utrangerlngar 1 845 493 881 549 -1 518 267 -3 483 416

1 25 835 245 Ackumulerade avskrivningar enligt plan 25 508 019 -Vid årets början -Avskrivningar -23 844 475 -25 958 134 - Utrangeringar -1 170 481 -1 369 757 1 518 267 3483 416 -23496 689 -23 844 475

Planenligt värde vid årets slut 2 338 556 1 663 544

Not 9 Kortfristiga placeringar Anskaffnings och Noterade aktier och andelar Marknads• Antal Aktier: " bokförda värden värden ABB 2 000 305 313 Astrazeneca 259000 3 000 1 012 223 Electrolux 948 000 3 000 511 831 Hennes & Mauritz 329100 2 000 422 464 Investor 442 600 10 000 1 383 325 Ratos 1 284 000 12 000 257 520 Sandvik 969 000 2 500 98 250 SEB Stiftelsefond 211 125 115 289 2 000 000 1 508 004 Skånska 10 000 Tele2 1 255 936 1 140 000 2 000 288 663 Telisonera 267 800 20 000 889 987 Volvo 935400 4 000 441 120 301 200 Svenska räntebärande placeringar: Holmen 1 973 000 2 029 160 Länsförsäkringar Bank 2 000 000 1 970 020 Sbab Bank 1 980 440 Volvofinans Bank 1 960 140 987 700 Utländska räntebärande placeringar: 1 004 560 SEB Etm 11 ! 000 000 2 000 000 1 911 200 Brummer Multi-Strategy 1 657,73 2 031 843 3 229 141 Zenit Brummer & Partners 44,47 2 000 800 2236 776 21 840 415 22 936 226 EN CANCERCENTRUM 6lS KAROUNSKA e(9)

Not 10 Skulder till kreditinstitut

FöffaiioÄdpÄTnom ett år från balinsdaSn " ~~~31 z<>^-31 Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen ,^°°00 3 200 000"

33 700 000 36 900 000

Unl^oleo] Förfallodag2021-11-30.

Not 11 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Arbetsgivaravgifter — 2011-12-31— 2010-12-31 Hyresavräkning *6 539 19 768 Reservation för redovisnings- och revisionsarvoden 57 7™ ™ *nn Reservation kyla -5 Q 000 Arbeten utförda av Dalkia ™ 1 600 000 Övrigt 190401 60 000 62 500 1 265 475 1 652 268

Not 12 Ställda säkerheter

med Stockho,m L-ds«ng har överlämnats som säkerhet S EN 8 S CANCERCENTRUM KAROLINSKA

Underskrifter

Stockholm den 29 maj 2012

If LaaerstrAm nuth:...! " T" Ulf Lagerström Ulrik Ringborg Styrelseordförande Kurt Sjölander

Min revisionsberättelse har avgivits den 2012-06- Q% Illili'"" MIERNST&YOUNG

Revisionsberättelse

Till styrelsen i Stiftelsen Cancercentrum Karolinska, org.nr 815201-3804

Rapport om årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra VI har reviderat årsredovisningen för Stiftelsen författningar Cancercentrum Karolinska för år 2011. Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även Styrelsens ansvar för årsredovisningen reviderat styrelsens förvaltning av Stiftelsen Cancercentrum för år2011. Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt Styrelsens ansvar årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt årsredovisning som Inte innehåller väsentliga felaktigheter, stiftelselagen och stiftelseförordnandet. vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot i Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse• grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt förordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisions• International Standards on Auditing och god revisionssed i sed i Sverige. Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga felaktigheter. beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo• har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsef• bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga örordnandet. felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings- Uttalande åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän• Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse• digheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om lagen eller stiftelseförordnandet effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Stockholm den 6 tytéL styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en Ernst & Y<3ung Af utvärdering av den övergripande presentationen i årsredo• visningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Ulf Strauss Auktoriserad revisor Uttalande Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen.

Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Styrelsen och verkställande direktören avger årsredovisning för Stiftelsen Clara

Redovisningen omfattar Sida - förvaltningsberättelse 2-4 - ekonomisk översikt 5 - resultaträkning 6 - balansräkning 7-8 - kassaflödesanalys 9 - noter 10-17 Stiftelsen Clara 2 Org.nr. 802406-7053

Förvaltningsberättelse 2011

Förvaltningsuppdraget har fullgjorts inom ramen för stiftelsens ändamål.

BAKGRUND o ÄNDAMÅL Fullmäktige i Stockholms läns landsting beslöt 1998-06-09 att bilda Stiftelsen Clara. Stiftelsen registrerades 1998-11-13. Landstinget, som är ensam stiftare, utser samtliga styrelseledamöter och revisorer. Stiftelsens ändamål är att stödja forskning, utbildning och därmed sammanhängande verksamhet vid Södertörns högskola i första hand genom att ställa lokaler till förfogande för högskolans förhyrning till självkostnad. Som stiftelsekapital avskiljde och överlät landstinget per den 31 december 1998 dåvarande fastigheterna Blicka 1, 2 och 3 med landstinget tillhöriga byggnader. Stiftelsekapitalet får ej förbrukas.

UPPGIFTER Stiftelsens uppgifter är att finansiera, uppföra, äga och förvalta lokaler för Södertörns högskola. Huvudbyggnaden Moas båge färdigställdes och togs i bruk under våren 2002. Biblioteksbyggnaden färdigställdes till höstterminstarten 2004. Efter stiftelsens bildande förvärvades f.d. Nova Park hotell, numera kallat F-huset. F-huset genomgick 2008 en total ombyggnation till nybyggnadsstandard och innehåller numera bl.a. kontor för högskolans personal och lokaler för studentkåren. Byggnader i förvaltning är för närvarande Moas båge, Biblioteket, Primus samt F- huset.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Allmänt Under året påbörjades arbetet med att uppdatera och komplettera fastigheternas driftsystem till senaste versioner. Åtgärderna innebär fastigheterna kan driftoptimeras ytterligare och därmed kommer mediaförbrukningen fortsätta att reduceras. Inomhusklimatet kommer också att förbättras eftersom fastigheternas driftsystem blir stabilare. Projektering inför en verksamhetsanpassning för högskolan pågår. Stiftelsen Clara 3 Org.nr. 802406-7053

Avbruten nvbyggnationsproi ektering Södertörns högskola aviserade under 2008 behov av ytterligare yta för sin verksamhet. I början av 2010 fattade högskolans styrelse beslut att uppdra åt stiftelsen att fortsätta de förberedande arbetena genom att som ett nästa steg i processen ta fram rumsfunktionsprogram och systemhandlingar inför ett eventuellt byggande av huset, tillsvidare kallat Hus G. I början av 2011 hade Hus G projekterats så långt som tidigare styrelsebeslut och upphandlingar medgivit. När så nya ekonomiska förutsättningar blivit en realitet för högskolan, fanns inte längre möjlighet att fortsätta med nästa och mer definitiva steg i projekteringen av det nya huset. Styrelsen fattade då beslutet att avbryta projektet och resultatföra hela projekteringskostnaden om 14,0 mkr. Exklusive denna nedskrivning redovisar stiftelsen ett resultat om 56 tkr.

Yttre miljö Vintersäsongen 2010/2011 innebar kraftigt ökade kostnader för snöröjningen, både på mark och på fastigheternas tak, medan vintersäsongen 2011/2012 återgått till ett mildare vinterklimat och därmed låga snöröjningskostnader. Stiftelsen har ett stort ansvar att snöröjningen fungerar effektivt för undvikande av personskador eftersom flera tusen människor passerar över campusområdet varje dag.

Stiftelsens bäck- och dammanläggning mot Hälsovägen var i stort behov av reparationer, vilka genomfördes under året. Den tänkta funktionaliteten är därmed återställd, till glädje för flora och fauna samt i högskolans utbildningsverksamhet.

Reparation av trappa M, mellan aulan och hus C, utfördes genom att planstegen i trappans övre del byttes ut mot granit för att uppnå större hållbarhet.

Primus

Inga väsentliga åtgärder har vidtagits under året förutom sedvanligt underhåll.

F-huset Inga väsentliga åtgärder förutom sedvanligt underhåll har vidtagits under året.

Moas båge Under verksamhetsåret genomfördes en verksamhetsanpassning för högskolans lärarutbildningar. Det periodiska underhållet såväl som kompletteringar av byggnadens olika funktioner fortsatte under året. I övrigt har fastighetens förvaltning fortsatt enligt plan.

Biblioteket Årets stora underhållsarbete i biblioteket var att alla trä- och stengolv slipades och oljades in. I övrigt har fastighetens underhåll varit av sedvanligt slag och förvaltningen har fortsatt enligt plan. Stiftelsen Clara 4 Org.nr. 802406-7053

Stiftelsens administration Stiftelsens administration sköts av VD, som är engagerad på konsultbasis. VD har för att komma närmare verksamheten sedan 2008 sitt kontor på högskolan. Under stiftelsens övergripande ledning förvaltas stiftelsens fastigheter av Primär Fastighetsförvaltning AB.

Stiftelsens styrelse har under året hållit fem protokollförda sammanträden på vilka olika ärenden har presenterats och beslutats.

Stiftelsens låneportfölj och räntepolicy administreras i samråd med AB Stockholms läns landsting internfmans. Styrelsen har tidigare beslutat att begränsa effekten av framtida räntefluktuationer genom säkring i ränteswapar.

VINSTDISPOSITION Stiftelsens resultat för verksamhetsåret uppgår till -13 947 157 kr. Föreslås att årets resultat överförs till balanserat resultat.

Balanserat resultat 15 062 758 kr Årets resultat -13 947 157 kr

Styrelsen föreslår att Balanseras i ny räkning 1 115 601 kr Stiftelsen Clara 5 Org.nr. 802406-7053

EKONOMISK ÖVERSIKT

Stiftelsens ekonomiska resultat framgår av sammanställningen nedan.

Tusen kronor/år 2007 2008 2009 2010 2011

Nettomsättning 86 659 90 300 95 090 91 000 91 001

Resultat e finansiella 3 512 2 855 5 053 9199 -17 236

Balansomslutning 1 330 498 1 328 396 1 317 561 1 335 460 1 312 931

Soliditet 13,2% 13,3% 13,5% 13,6% 13,6%

Medeltal anställda 11 0 0 0

Nyckeltal Soliditet Eget kapital i % av balansomslutningen per 31 /l 2.

Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter.

Alla belopp uttrycks i tusentals kronor, där inget annat anges.

0^ Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053

RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2011-01-01 2010-01-01 2011-12-31 2010-12-31 Intäkter Hyresintäkter 91 001 91 000 Summa intäkter 91 001 91 000

Kostnader Förvaltningskostnader -34 843 -27 680 Personalkostnader -129 -125 Av- och nedskrivningar -35 305 -20 678 Summa kostnader -70 277 -48 483

Rörelseresultat 20 724 42 517

Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 586 96 Räntekostnader -38 546 -33 414 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -17 236 9199

Skatt på årets resultat 3 289 -2 484

Årets resultat -13 947 6 715 Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053

BALANSRÄKNING (tkr) Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 4 1 229 280 1 239 588 Inventarier 5 327 177 Pågående nyanläggningar 6 273 7 497 1 229 880 1 247 262

Finansiella anläggningstillgångarr Uppskjuten skattefordran 41 457 33 726 41 457 33 726

Summa anläggningstillgångar 1 271 337 1 280 988

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 656 17 508 Övriga fordringar 1 265 705 Förutbetalda kostnader och upplup]n a intäkter 78 92 Summa kortfristiga fordringar 1 999 18 305 Kassa och Bank 39 595 36 167 Summa omsättningstillgångar 41 594 54 472 Summa tillgångar 1 312 931 1 335 460 Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053 Not 2011-12-31 2010-12-31 BALANSRÄKNING (tkr)

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 8

Bundet eget kapital 120 000 120 000 Stiftelsekapital

Fritt eget kapital Anslag från Östersjöstiftelsen 50 000 50 000 Balanserat resultat 15 063 8 348 Årets resultat -13 947 6 715 Summa fritt eget kapital 51 116 65 063

Summa eget kapital 171116 185 063

Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 9 41 457 37 015 Summa långfristiga skulder 41 457 37 015

Långfristiga skulder Lån från kreditinstitut 10 1 065 000 1 075 000 Summa långfristiga skulder 1 065 000 1 075 000

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 4 357 6 163 Skatteskulder 349 452 Övriga skulder 11 4 960 4 709 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 25 692 27 058 Summa kortfristiga skulder 35 358 38 382

Summa skulder och eget kapital 1 312 931 1 335 460

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 13 Övriga ställda säkerheter 23 260 13 581 Ansvarsförbindelser Inga Inga Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053 2011-01-01 2010-01-01

Kassaflödesanalys (tkr) 2011-12-31 2010-12-31

Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 20 724 42 517 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 21 302 20 678 Nedskrivningar 14 003 0 Erhållen ränta 586 96 Erlagd ränta -38 546 -33 414 Betald skatt =98 303 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17 971 30180 före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Förändring av övriga kortfristiga fordringar 16 306 8 887 Förändring av övriga kortfristiga skulder -2 927 6 328 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31350 45 395 efter förändring av rörelsekapital

Investeringsverksamheten Anskaffning av byggnader -10 955 -6 194 Anskaffning av inventarier -188 -96 Anskaffning av pågående nyanläggningar -6 779 -5 732 Kassaflöde från investeringsverksamheten -17 922 -12 022

Finansieringsverksamheten Amortering av lån -10 000 Q Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 000 0

Årets kassaflöde 3 428 33 373

Likvida medel vid årets början 36 167 2 794 Likvida medel vid årets slut 39 595 36 167 3 428 33 373 Stiftelsen Clara 1U Org nr 802406-7053 NOTER

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Skatt på årets resultat Skatt på årets resultat utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt härrör sig till temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på fastigheter eller reduktion av framtida skatt på grund av att stiftelsen har underskottsavdrag.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

Anläggningstillgångar Byggnaden Primus och tillhörande mark har erhållits som gåva från Stockholms läns landsting och har upptagits till värde i enlighet med företagen värdering. Övriga byggnader, som framgår av Not 3, är upptagna till anskaffningskostnad. F-huset har skrivits ned med 50.000 tkr motsvarande erhållet bidrag vid förvärvet.

Materiella anläggningstillgångar avskrivs efter beräknad livslängd.

Följande planmässiga avskrivningsprocent har använts: Fastigheter: Markanläggningar 5% Primus 5 % - 10% F-huset 1 % Moas Båge 1%- 10% Biblioteket 1%

De skattemässiga avskrivningarna skiljer sig från de bokföringsmässiga. Detta innebär att en temporär skill• nad föreligger mellan bokfört och skattemässigt restvärde. På denna skillnad har en uppskjuten skatteskuld bokförts. Stiftelsen har ett ackumulerat skattemässigt underskott. På underskottet har en uppskjuten skattefordran bokförts. Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053 Inventarier

Avskrivning har skett enligt plan linjärt över 5-17 år.

Pågående nyanläggningar

Pågående nyanläggningar är bokförda till direkta anskaffningskostnader inklusive ränta.

NoPersonat 1 - Medelantal l anställda, löner, andra ersättningar och social2011 a avgifter201 0

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare är män 1(1) och kvinnor 0 (0).

Stiftelsen har inte haft någon anställd personal.

Styrelsens sammansättning: Kvinnor 2 1 Män 5 6 Totalt 7 7

Löner och ersättningar har uppgått till: Styrelsen 98 99 Totala löner och ersättningar 98 99

Sociala avgifter enligt lag och avtal 31 26 (varav pensionskostnader) (0) (0) Summa löner, ersättn. och sociala avgifter 129 125

Stiftelsen redovisar ingen sjukfrånvaro då stiftelsen inte haft någon anställd under året. VD är engagerad på konsultbasis. Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053

Not 2 - Av- och nedskrivningar 2011-12-31 2010-12-31

Byggnader och markansläggningar -21 263 -20 654 Byggnadsinventarier -9 -9 Inventarier -30 -15 Nedskrivning pågående arbeten -14 003 0 Summa -35 305 -20 678

Not 3 - Skatt på årets resultat

Uppskjuten skatt - avseende temporära skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på byggnader -4 442 -4 553 - avsende aktiverade underskottsavdrag 7 731 2 069 Summa 3 289 -2 484

Not 4 - Materiella anläggningstillgångar

Byggnader Primus - kontorsbyggnad Ingående anskaffningsvärden 79 404 74 596 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 0 4 808 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 79 404 79 404

Ingående ackumulerade avskrivningar -43 143 -38 384 Periodens avskrivningar -5 240 -4 759 Utgående ackumulerade avskrivningar -48 383 -43 143

Utgående restvärde enligt plan 31 021 36 261 Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053 F-huset - Administration 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärden 194 492 194 382 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 0 HO Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 194 492 194 492

Nedskrivning motsvarande bidrag från Stockholms läns landsting -50 000 -50 000 Utgående ackumulerade anskaffning efter bidrag 144 492 144 492

Ingående ackumulerade avskrivningar -14 006 -12 562 Periodens avskrivningar -1 444 -1 444 Utgående ackumulerade avskrivningar -15450 -14 006

Utgående restvärde enligt plan 129 042 130 486

Moas Båge - Huvudbyggnaden med lärosalar mm Ingående anskaffningsvärden 795 103 793 827 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 10 955 1 276 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 806 058 795 103

Ingående ackumulerade avskrivningar -76 090 -65 201 Periodens avskrivningar -11 016 -10 889 Utgående ackumulerade avskrivningar -87 106 -76 090

Utgående restvärde enligt plan 718 952 719 013

Biblioteket Ingående anskaffningsvärden 273 205 273 205 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 273 205 273 205 Ingående ackumulerade avskrivningar -17819 -15087 Periodens avskrivningar -2 732 -2 732 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 551 -17819

Utgående restvärde enligt plan 252 654 255 386 Stiftelsen Clara 14 Org nr 802406-7053 Totalt byggnader 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 342 204 1 336 010 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 10 955 6 194 Totala ackumulerade anskaffningsvärden 1 353 159 1 342204

Nedskrivning motsvarande bidrag från Stockholms läns landsting -50 000 -50 000 Utgående ackumulerade anskaffning efter bidrag 1 303 159 1 292 204

Ingående ackumulerade avskrivningar -151 058 -131 234 Periodens avskrivningar -20 432 -19 824 Utgående ackumulerade avskrivningar -171 490 -151 058

Utgående restvärde enligt plan 1 131 669 1 141 146

Mark & markanläggningar Mark Ingående anskaffningsvärde 86 760 86 760 Periodens anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 86 760 86 760

Utgående restvärde enligt plan 86 760 86 760

Markanläggningar Ingående anskaffningsvärde 16615 16615 Periodens anskaffningsvärde - nyanskaffningar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 16615 16615

Ingående ackumulerade avskrivningar -4 933 -4 103 Periodens avskrivningar -831 -830 Utgående ackumulerade avskrivningar -5 764 -4 933

Utgående restvärde enligt plan 10 851 11 682

Summa utgående restvärde byggnader & mark 1 229 280 1 239 588

Skattemässiga restvärden i byggnader och mark 1 060 693 1 098 846 Stiftelsen Clara 15 Org nr 802406-7053 2011-12-31 2010-12-31 Taxeringsvärden

Blicka 4 och Grantorp 2:32 (f.d. Embryot 2) Byggnad - administration 56 000 56 000 Mark 8 000 8 000 Summa taxeringsvärde 64 000 64 000

Övriga fastigheter är ej åsatta något taxeringsvärde eftersom de är taxerade som skolbyggnader

Not 5 - Inventarier

Ingående anskaffningsvärden - inventarier 120 67 Periodens anskaffningsvärde 188 96 Periodens avgång 0 -43 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 308 120

Ingående ackumulerade avskrivningar - inventarier -22 -50 Periodens avskrivningar -30 -15 Periodens avgång 0 43 Utgående ackumulerade avskrivningar -52 -22

Ingående anskaffningsvärden - byggnadsinventarier 150 150 Periodens anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 150 150

Ingående ackumulerade avskrivningar - byggnadsinvent* -71 -62 Periodens avskrivningar ^8 ^9 Utgående ackumulerade avskrivningar -79 -71

Utgående restvärde enligt plan 327 177 Stiftelsen Clara 16 Org nr 802406-7053 Not 6 - Pågående nyanläggningar 2011-12-31 2010-12-31

Ingående byggkostnader 7 497 1 765 Periodens byggkostnader 6 779 6 349 Periodens resultatförda byggkostnader -14 003 0 Periodens aktiverade byggkostnader 0 -617 Utgående ackumulerade byggkostnader 273 7 497

Summa pågående nyanläggningar 273 7 497

Not 7 - Uppskjuten skattefordran

Uppskjutna skattefordringar - avseende aktiverade underskottsavdrag 41 457 33 726 41 457 33 726

Not 8 - Förändring av eget kapital

Förändring av eget kapital Stiftelse• Balanserat Årets kapital Bidrag resultat resultat Belopp vid årets ingång 120 000 50 000 8 348 6 715 Omföring föregående års resultat 6 715 -6 715 Redovisat resultat -13 947 Belopp vid årets utgång 120 000 50 000 15 063 -13 947 Stiftelsen Clara Org nr 802406-7053 Not 9 - Uppskjuten skatteskuld 2011-12-31 2010-12-31

Uppskjutna skatteskulder - avssende temporära skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde på byggnader 41 457 37 015 41 457 37 015

Not 10 - Lån från kreditinstitut

Långfristiga lån - kreditfacilitet 1.200.000 tio- Förfaller inom 1 år 0 0 Förfaller 1 - 5 år 1 065 000 1 075 000 Förfaller senare än 5 år 0 0 1 065 000 1 075 000

Not 11 - Övriga skulder

Moms 4 957 4 707 Personalens källskatt 3 2 4 960 4 709

Not 12 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 210 177 Förutbetalda hyror 22 750 22 750 Övriga upplupna kostnader 2 732 4 131 25 692 27 058

Not 13 - Ställda säkerheter Bankkonto hos Nordea där hyresintäkterna inflyter är spärrat. Stiftelsen förfogar över kontot efter medgivande från banken i varje enskilt fall. Stiftelsen har som säkerhet ställt samtliga sina rättigheter för sina förpliktelser mot Nordbanken Hypotek AB och avser fastighetslån. Stiftelsen Clara 18 Org nr 802406-7053

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse, har lämnats den '3 2012

Auktori revisor r \ <^Qu^i jhngerl Berit Assarsson Karin Brodin Ordföraiil Lanastingsrevisorema revisorsgmpp 3

^/Gunilla Hansson Anders Ödmark Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Clara, org.nr 802406-7053)

Rapport om årsbokslutet Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Vi har reviderat årsbokslutet för Stiftelsen Clara för år 2011. Utöver vår revision av årsbokslutet har vi även reviderat styrelsens förvaltning av Stiftelsen Clara för år 2011. Styrelsens ansvar för årsbokslutet Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta ett Styrelsens ansvar årsbokslut och för att bokföringslagen tillämpas vid Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt upprättandet av årsbokslutet och för den interna kontroll stiftelselagen och stiftelseförordnandet. som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta ett årsbokslut som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare Revisorns ansvar sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot av Revisorns ansvar styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse• Vårt ansvar är att uttala oss om årsbokslutet på grundval förordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisions• av vår revision. Auktoriserad revisor har utfört revisionen sed i Sverige. enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att utöver vår revision av årsbokslutet granskat väsentliga uppnå rimlig säkerhet att årsbokslutet inte innehåller beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna väsentliga felaktigheter. Förtroendevalda revisorer har bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig utfört revisionen enligt god revisionssed för mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi förtroendevalda revisorer i Sverige. har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelse• En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta förordnandet. revisionsbevis om belopp och annan information i årsbokslutet. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning Uttalande beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse• relevanta för hur stiftelsen upprättar årsbokslutet för att ge lagen eller stiftelseförordnandet. en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, Stockholm den mars 2012 men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisnings• principer som har använts och av rimligheten i styrelsens 1 uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsbokslutet. M rlitoger / Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga Auktorise evald revisor och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande Enligt vår uppfattning har årsbokslutet i allt väsentligt Karin Brodin upprättats i enlighet med bokföringslagen. Berit Assarsson Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor

y\c^ c*— «2-»oL— (^unilla Hansson Anders Ödmark Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor

Stockholms läns museum, Nacka, 2012 Under 2011 inträffade ett par händelser som jag är övertygad om kommer att få en mycket positiv betydelse för museet utveckling de närmaste åren. Dels påbörjades under sommaren ett större nybyggnadsprojekt mittemot länsmuseets lokaler. Dels tog landstinget i slutet av året beslut om att länshemslöjdskonsulenterna ska överföras från landstinget till länsmuseet vid årsskiftet 2012/2013.

Genom nybyggnadsarbetena som slutförs i oktober 2012 skapas ett litet torg framför museet som i övrigt kommer att omges av ett nytt huvudkontor för Intrium Justicia med restaurang och butiker i bottenvåningen, ett showroom i glas och däremellan en monumentaltrappa för kommu- nikationen till och från Sickla station. Därmed kommer länsmuseet inte längre att ligga i utkanten av Sickla köpkvarter, utan i en attraktiv omgivning med torg, restaurang och butiker. Från hösten 2012 kan vi därför vänta oss att ännu fler besökare hittar till museet!

Det känns verkligen stimulerande och spännande att länshemslöjdskonsulenterna kommer till länsmuseet. Jag är övertygad om att det kommer att berika vårt gemensamma arbete för kulturarvet. Dessutom tillförs kulturhuset Dieselverkstaden ytterligare en dimension i sin verksamhet – hemslöjden! Att skapa med händerna har åter kommit i ropet, vilket medfört många nya och spännande former av slöjd – till exempel så kan man sticka grafitti! Vem kunde tänka sig det?

Nystartsåret 2011 blev ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt trots det tunga året 2010 med stora personalneddragningar. Däremot har nog nystarten inte varit så påtaglig som vi önskat av naturliga skäl. Men att vi är på gång kändes tydligt under hösten och jag ser verkligen fram mot fortsättningen på det spännande verksamhetsåret 2012 som kommer att betyda mycket för länsmuseets utveckling kommande år.

Slutligen vill jag tacka hela personalen för det gånga årets alla goda insatser som gjorde 2011 till ett framgångsrikt år för museet.

PETER BRATT Museichef

Efter neddragningarna 2010 satsade ledningen på att 2011 skulle bli en nystart för verksamheten. 2011 blev också ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Däremot har nog nystarten inte varit så påtaglig som önskats. Det är bara att konstatera att hela organisationen behövt detta år för att återhämta sig från neddragningarna under 2010.

Under året genomfördes två utredningar på uppdrag av landstingets kulturnämnd som berörde museet, dels om möjligheterna att överföra länshemslöjdskonsulenterna till stiftelsen, dels om närmare samverkan mellan länsmuseet och Stockholms stadsmuseum. På grundval av den första utredningen beslutades i slutet av året att länshemslöjdskonsulenterna ska överföras till stiftelsen vid årsskiftet 2012/2013.

Under våren på börjades uppförandet av byggnader utanför våra lokaler som kommer att bidra till ett bättre läge i Sickla köpkvarter och en attraktivare miljö för museet när arbetena avslutas under hösten 2012.

Museet har varit värd för ett arkeologiskt seminarium om gropkeramikerna under 2011. Den arkeologiska forskningsundersökning av en vikingatida gravplats vid Broby bro i Täby som museet drivit årligen sedan 2007 fortsatte under 2011 med två veckors grävning och guidning för allmän- heten samt program för skolorna. Dokumentationsprojektet ”Om kriget kommer” som handlar om kalla krigets kulturarv fortsatte under året och beräknas avslutas under 2012 med en populär- vetenskaplig bok.

En viktig del av museets arbete med kulturmiljövård har på sedvanligt sätt varit att fungera som remissinstans och rådgivande till länsstyrelsen, Svenska kyrkan och länets kommuner. Kom- munerna har fått särskilt stöd från museet för vården av de sevärda fornlämningarna, både med kunskap om praktiska vårdfrågor och hjälp med informationsskyltar. Detta har skett inom ramen för bidraget för kulturmiljövård (7:2). I övrigt har bidraget finansierat projekt såsom t.ex. arbete med att tillgängliggöra historiska besöksmål för funktionsnedsatta, dokumentation av vattenanknutna kulturmiljöer, upprättande av vårdplaner för hembygdsgårdarna i länet och avslutande granskningsarbete med fornminnesinventeringen Skog & Historia. En översyn av vårt viktigaste redskap för en bättre byggnadsvård – byggnadsvårdsguiden på museets webbplats –påbörjades under året.

Uppdragsverksamheten under 2011 har varit omfattande, särskilt under årets sista månader. Framför allt berodde detta på en ökad inströmning av uppdrag, både arkeologiska och bebyggelseantikvariska, men också på att många äldre projekt kunde avslutas under året och därmed resultatbokföras. Som regel har uppdragen genomförts väl både kvalitetsmässigt och ekonomiskt, vilket gett ett betydande överskott för uppdragsverksamheten under 2011 och goodwill för museet hos uppdragsgivarna. Det största arkeologiska projektet var en förundersökning av en ovanligt välbevarad stenåldersboplats som kommer att beröras av en planerad utvidgning av Arlandastad. Under året påbörjades också ett stort uppdrag för den byggnadsantikviska verksamheten. Det är ett treårigt projekt beställt av Stockholms stift som handlar om att karaktärisera kyrkogårdar, begravningsplatser och kyrkotomter i stiftet utanför Stockholms stad. Ett udda och spännande uppdrag som museet utförde under 2011 var dokumentationen av civilförsvarsanläggningen Ele- fanten i Sollentuna. Under året påbörjades ett tvåårigt samarbetsprojekt med Malmö museer under namnet ”Bilder för framtiden” som syftar till att ta fram strategier för insamling av digitalt födda fotografier. Som en del av projektet ingår ”Samtidsbild”, som är museets egen satsning på insamling av digitalt födda fotografier från allmänheten.

Utställningsverksamheten i museibyggnaden har omfattat fyra tillfälliga utställningar, varav konst- utställningen ”Sjukt bra konst” var museets största utställningsproduktion under året. Utöver denna producerade museet en utställning om turistandets historia från 1950-talet och fram till idag, ”Turist Javisst!”, med Lasse Åbergs souvenirsamling som centrum i utställningen. Under hösten stod konstutställningen ”Ta plats” som hyrdes från Konstfrämjandet. En mindre, men viktig förändring av museets fasta utställning genomfördes under våren. Rekonstruktionen av vikingakvinnan Estrid kunde nu införlivas med montern om Estrid, tillsammans med bl.a. ett bildspel om den arkeologiska upptäckten.

Programverksamheten under året har i första hand varit knuten till utställningarna och utgjorts av verkstäder och lovaktiviteter för barn, visningar och föreläsningar. Utöver detta har vi haft flera temadagar/-helger under året, både på museet och ute i länet, som bl.a. rört arkeologi och offentlig konst. Årets Julbazar arrangerades i samarbete med Nacka kulturcentrum och hölls i Dieselverkstadens stora centrala hall framför huvudentrén.

Museets publika verksamhet i länet har bestått av uppsökande skolverksamhet med utgångspunkt i den offentliga konsten och fornlämningarna samt att uppmärksamma och tillgängliggöra historiska besöksmål, särskilt Runriket i Täby och Vallentuna, bl.a. inom ramen för ”Skapande skola”. För att kunna nå fler elever med vår särskilda pedagogik med utgångspunkt i det lokala kulturarvet påbörjade museet under 2011 pilotprojektet ”Fokus lärare”. Det är en fortbildning för lärare i kulturmiljöpedagogik och offentlig konst som under detta år berörde lärare i Botkyrka, Täby och Vallentuna.

Länsmuseets koncept för att uppmärksamma kulturarvet i landskapet, ”Upptäck länet”, ska utvecklas till att bli en tydligare profil för museet och den dominerande publika verksamheten. Med anledning av det påbörjades arbetet med en femårig utvecklingsplan för Upptäck länet i slutet av 2011 samtidigt som ett treårigt samarbetsprojekt med Botkyrka kommun, ”Upptäck Botkyrka” startades för att utveckla metoder för att nå nya målgrupper och skapa dialog med brukarna.

Målsättningen är att verksamhetsberättelsen skall vara ett tillfälle för utvärdering det gångna årets verksamhet och mäta resultaten i den mån det är möjligt.

Målgrupp för verksamhetsberättelsen är museets ledning, personal och styrelse och därutöver i första hand våra anslagsgivare och närmaste samarbetspartners såsom Stockholms läns landsting, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Stockholms län. Verksamhetsberät- telsen finns också tillgänglig på museets webbplats för alla övriga intresserade.

Vägledande för planeringen av arbetet för 2011 var den treåriga verksamhetsplan som antogs av stiftelsens styrelse 2009-12-09. I den fleråriga planen har museets vision och verksamhetsidé setts över och justerats något. Samtidigt har det formulerats övergripande mål, både kvalitativa och kvantitativa, samt utpekats tre fokusområden för museets verksamhets under planperioden. Strategierna har även brutits ned enhetsvis för att göra dem praktiskt hanterbara i verksamheten. Nedan redovisas vision och verksamhetsidé i fullständig form, medan kvalitativa övergripande mål, strategier och fokusområden sammanfattas i rubrikform. I övrigt hänvisas till den treåriga verksamhetsplanen.

Stockholms läns museum är den självklara kunskapskällan för regionens kulturhistoria, kulturarv och konst. Vi skapar mötesplatser för dialog och diskussion kring historien och samtiden.

Stockholms läns museum skapar intresse och engagemang för länets kulturhistoria, kulturarv och konst. Vi ger boende och besökare i länet upplevelsevärden och perspektiv med tydliga kopplingar mellan historia och samtid. Stockholms läns museum arbetar med kunskapsuppbyggnad, kunskapsförmedling och uppdragsverksamhet.

Stockholms läns museum har den fysiska miljön som utgångspunkt för arbetet med regionens historia och kulturarv.

• Stockholms läns museum ska ha verksamhet i hela länet • Stockholms läns museum verkar för att koppla ihop historia med nutid • Stockholms läns museum ska ha en konkurrenskraftig uppdragsverksamhet • Koncentration på arbetet ute i länet • Förmedling är ett nyckelbegrepp • Samverkan och strategiska allianser är nyckeln till framgång • Stockholms läns museum ska ha en tydlig och fokuserad verksamhet

Om museet ska närma sig det övergripande målet att nå alla länets invånare måste insatserna fo- kuseras inom verksamhetens tre huvudområden, länets kulturhistoria, kulturarv och konst. Detta ska ske genom att prioritera några starka fokusområden med utgångspunkt i museets särskilda kompetens och kunskap, vad andra liknande verksamheter bevakar i länet och våra målgrup- pers särskilda behov och intressen. Därmed profileras och kommuniceras museet tydligare mot omvärlden. Följande fokusområden har valts för en treårsperiod för att sedan utvärderas och eventuellt förnyas.

Runstenarnas tid Fokusområdet syftar till att verka för kunskapsuppbyggnad och förmedling kring samhällsut- vecklingen under sen vikingatid-tidig medeltid. Perioden omfattar bland annat den tidiga kristna missionen, anläggandet av de första städerna och en centralisering av makten i regionen. Genom runristningarna från 1000- och 1100-talen kan människorna sättas i fokus och historien levande- göras.

Efterkrigstiden Länsmuseet avser att under den kommande treårsperioden lägga ett särskilt fokus på de senaste 60 årens bebyggelse- och kulturhistoria, dvs. från 1945 och fram till idag eller det som i dagligt tal brukar benämnas efterkrigstiden. Länsmuseet ser det som en prioriterad uppgift att visa att denna period är ett viktigt kulturarv, värt att beakta inte minst när Stockholms läns kommuner planerar för ny- och ombyggnationer.

Offentlig konst Idag saknas en institution i länet som tar ett samlat ansvar för den offentliga konsten. Stockholms läns museum har under många år arbetat på olika sätt med detta konstområde och har därmed en särskilt kompetens, både kunskapsmässigt och pedagogiskt. Inom fokusområdet ska museet arbeta aktivt för att bli den självklara kunskapskällan och samarbetspartnern för att öka intresset för länets offentliga konst. Vi vill att länets invånare ska uppmärksamma den konst som finns omkring dem, där de bor och arbetar.

Under 2010 blev Stockholms läns museum tvingat att omorganisera och genomföra stora ned- skärningar av den fasta personalstyrkan, från ca 30 till ca 20 tillsvidareanställda. Den främsta an- ledningen till omorganisationen var att konkurrensen ökat inom kulturmiljövårdsområdet genom att det varje år tillkommit nya privata företag inom branschen, vilket resulterat i att museets totala uppdragsvolym minskat betydligt under de senare åren. Genom omorganisationen har museet idag fått en ekonomi i balans och en uppdragsverksamhet som är väl anpassad till konkurrenssi- tuationen, men samtidigt en mycket slimmad organisation med små marginaler. Neddragningarna har fått konsekvenser för anslagssidan och påverkar i första hand de verksamhetsområden där vi haft mer än en person anställd, d.v.s. inom foto, museipedagogik, och utställningsproduktionen. Den allvarligaste konsekvensen är att museet numera inte har kapacitet att digitalisera och till- gängliggöra äldre bildsamlingar.

Efter neddragningarna 2010 satsade vi på att 2011 skulle bli en nystart för museet. Nystarten för verksamheten innebar att vi än mer än tidigare skulle fokusera på vår profil som ett länsmuseum som berättar om regionens historia och kulturarv utifrån den fysiska kulturmiljön. Med denna utgångspunkt riktar museet in sig på i huvudsak tre arbetsområden: historiska besöksmål, konst- och kulturarvspedagogik för skolan och stöd i kulturmiljöfrågor för kommunerna och allmän- heten. Detta arbete sker i nära samverkan med kommunerna, andra museer, hembygdsrörelsen och det lokala näringslivet. Ett gott exempel på detta är besöksmålet Runriket där Täby kommun planerar ett upplevelsecentrum som ett resultat av det långsiktiga samarbetet mellan länsmuseet och kommunen.

2011 blev ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Nystarten har kanske inte varit så påtaglig som vi önskat. Museet har behövt detta år för att återhämta sig från neddragningarna under 2010.

Under sommaren påbörjades ett större nybyggnadsprojekt norr om Dieselverkstaden och mittemot länsmuseets lokaler. Dels uppförs ett nytt huvudkontor för Intrum Justicia, dels blir det gamla huvudkontoret för Atlas Copco ombyggt och påbyggt med fyra glasade våningar. Mellan dessa byggnader tillkommer ett lägre showroom i glas och en monumentaltrappa för gående mellan Sickla station och Sickla köpkvarters västra del med bl.a. Dieselverkstaden. Byggnadsarbetena ska vara avslutade i oktober 2012.

Fastighetsägaren av Sickla köpkvarter, AtriumLjungberg, som också är byggherre tog kontakt med museet inför byggstarten och informerade om projektet. Vår gemensamma bedömning var att bygget kommer att påverka miljön vid museets entré och bidra till minskade besök. Vi kom överens om att försöka styra besöken till museet via Dieselverkstadens huvudentré under bygg- nadstiden. AtriumLjungberg såg till att vägvisarskyltar till museet i Sickla köpkvarter kom upp och riktades mot Dieselverkstadens huvudentré och att det blev en ny ljusskylt över museets entré som går via entréhallen i Dieselverkstaden. Byggnadsarbetena hade en oväntat liten effekt på publiktillströmningen till museet under 2011. Besöken på museet minskade med endast ca 3 % och försäljningen i butiken påverkades inte alls.

Kulturnämnden i Stockholms läns landsting beslutade 2011-01-26 att uppdra åt kulturförvalt- ningen att utreda möjligheten och effekterna av att flytta hemslöjdskonsulentverksamheten från kulturförvaltningen till länsmuseet. Utredningen togs fram av landstingets kulturchef i samverkan med verksamhetscheferna för Stockholms läns museum och länshemslöjdskonsulenterna. Lands- tingets kulturchef svarade för rapportens slutliga utformning och synpunkter.

Under hösten presenterades rapporten för landstingets kulturnämnd som 2011-12-14 tog beslut om att överföra ansvaret för länshemslöjdskonsulenterna från kulturförvaltningen till Stockholms läns museum genom ett utökat verksamhetsstöd från år 2013. Dessförinnan hade länsmuseets styrelse ställt sig positiv till denna förändring. Kulturnämndens syfte med beslutet var att skapa distans mellan politiken och kulturen för att därmed minska politisk direktstyrning av kulturverk- samheterna. Nämnden framhöll också i beslutet att det finns goda förutsättningar att länsmuseet och länshemslöjdskonsulenterna ska berika varandras verksamheter. Länsmuseets styrelse kunde också konstatera att det fanns många beröringspunkter. Båda organisationerna arbetar för att uppmärksamma och stärka kulturarvet betydelse i samhället. Här finns den stora gemensamma nämnaren. Hemslöjd är i många fall att betrakta som konsthantverk, vilket gör att hemslöjdkon- sulenternas uppgift i hög grad ligger i linje med länsmuseets uppdrag att verka för att stödja det lokala konstlivet i länet. Hemslöjd innebär också att värna om materialkännedom och handburen kunskap om de traditionella hantverken. Även här anknyter hemslöjden till länsmuseets verksamhet. Länsmuseet har en viktig roll att verka för att uppmärksamma traditionella hantverk som ett viktigt kulturarv, t.ex. båtbyggeri och underhåll av gamla byggnader. Byggnadsvård är ett särskilt betydelsefullt verksamhetsområde för museet, vilket i hög grad bygger på tillgång till kunskap om traditionellt hantverk med anknytning till såväl byggnadernas konstruktion och underhåll som inredning.

Under 2012 kommer överföringen av länshemslöjdskonsulterna till länsmuseet att planeras i samverkan mellan de berörda parterna och landstingets kulturförvaltning. Överföringen genomförs i praktiken vid årsskiftet 2012/2013.

Kulturnämnden i Stockholms läns landsting beslutade 2011-01-26 att ge kulturförvaltningen i uppdrag ”att utreda möjligheterna att skapa samverkan mellan Länsmuseet och Stockholms stadsmuseum, kring till exempel administration, utställningsverksamhet, informationsverksamhet, marknadsföring”. Kulturborgarrådet i Stockholm gav därefter kulturförvaltningen i Stockholm i uppdrag att bistå utredningen. Verksamhetscheferna för länsmuseet och stadsmuseet fick uppdraget att sammanställa tidigare och aktuella samarbeten samt ge förslag till hur samverkan mellan institutionerna skulle kunna utvecklas. Utredningen överlämnades till respektive förvaltningar och stiftelsens styrelse under hösten 2011.

Utredningens slutsatser blev att de främsta framtida samarbetsmöjligheterna mellan museerna var inom digitalisering och tillgängliggörande av digitalt källmaterial på nätet, t ex i Kulturarv Stock- holm, Upptäck länet, Byggnadsvårdsguiden eller Stockholmskällan. Vidare att de främsta samord- ningsvinsterna kunde antas finnas inom själva digitaliseringen av källmaterialet. 10 Förutsättningar för samverkan inom det administrativa området konstaterades inte föreligga eftersom Stockholms stadsmuseum utnyttjar de stadsgemensamma resurserna vad gäller personal-, ekonomi- och IT-områdena.

Förutsättningar för gemensamma utställningsproduktioner ansågs föreligga främst inom det arkeologiska området där vandringsutställningar för länets kommuner och stadens stadsdelar kan vara ett utvecklingsområde.

Stockholm stadsmuseum ingår i de marknadsföringsinsatser som genomförs inom Stockholms stads gemensamma profil, vilket begränsar möjligheterna till gemensamma insatser. Utredarna ansåg också att det var svårt att se samordningsvinster inom marknadsföring av museerna generellt eftersom de verkar inom olika geografiska områden.

Att bedriva en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ämnesområdena arkeologi, byggnadsvård och bebyggelsehistoria, kulturmiljövård, etnologi och kulturhistoria, samtidsdokumentation och konst utgör en del av museets kärnverksamhet. Detta sker dels inom uppdragsverksamheten, dels i form av mer riktade insatser finansierade med egna medel och med stöd av tillfälliga bidrag. Nedan presenteras den kunskapsuppbyggnad som finansierats med egna medel eller med stöd av bidrag. Den kunskapsuppbyggnad som sker som ett resultat av den uppdragsfinansierade verksamheten presenteras separat längre fram i verksamhetsberättelsen.

Arkeologiskt seminarium Länsmuseets seminarieserie om arkeologi i Stockholms län genomförs i samarbete med Läns- styrelsen, RAÄ UV Mitt och Stockholms universitet. Stående värd för seminariet är länsmuseet. Årets seminarium var det sjunde i ordningen sedan starten år 1994. Temat för 2011 var lämning- arna efter den så kallade ”gropkeramiska kulturen” i länet. Seminariet var fullsatt med cirka 70 deltagare och hölls den 9 mars i Dieselverkstadens lokaler. Moderator var Anders Carlsson från Stockholms universitet, som även höll ett av föredragen.

Liksom föregående år filmades samtliga föredrag och förmedlas till allmänheten på Youtube via länsmuseets webbplats. Under året fortgick sedan arbetet med att sammanställa en skriftlig publikation med artiklar från seminariet. Publikationen har titeln ”Gropkeramikerna” och kommer att ges ut under 2012.

Forskningsundersökning Broby bro Museet genomförde under året undersökningar av den vikingatida kristna gravgården vid Broby bro i Täby. Platsen har varit föremål för undersökningar årligen sedan 2007 och har genererat ny och värdefull kunskap om samhällsutvecklingen i regionen under 1000- och 1100-talen. Årets un- 11 dersökningar genomfördes under två veckor, perioden 16-27 maj. Utöver museets egen personal deltog medlemmar från Stockholms läns hembygdsförbund samt en praktikant från Stockholms universitet. Sammanlagt undersöktes två skelettgravar på platsen. Projektet är planerat att fort- sätta under 2012.

Ett uttalat syfte med undersökningarna vid Broby bro är att de ska ha en publik dimension, med bland annat visningar för allmänheten. Om detta finns att läsa mer under rubriken ”Publik verksamhet”.

Bronsålderns offerplatser Under 2010 inleddes ett samarbete med forskaren Martin Rundkvist på temat ”bronsålderns offerplatser”. Inom projektet har på ett antal platser, där kända deponeringar från bronsåldern påträffats, genomförts arkeologiska forskningsundersökningar. Projektet har bekostats av fond- medel införskaffade av Martin Rundkvist. Länsmuseet agerar projektledare och svarar för projektets kvalitets- och säkerhetskontroll. Platserna undersöktes under ledning av Martin Rundkvist under 2011. Resultatet blev fyndmässigt sett magert utan några indikationer som kunde styrka de utpekade platsernas funktion som offerplatser. En sammanfattande rapport över undersök- ningarna kommer att sammanställas under 2012 och införlivas i museets rapportserie. Projektet planeras att drivas vidare under 2012, förutsatt att finansiering erhålls.

Gamla Årsta Länsmuseet har sedan 2010 deltagit i ett projekt som undersöker den lokala och regionala makt- basen för stormän i Stockholmsområdet under senmedeltiden. Projektet leds av Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet och är ett samarbete en rad museer och institutioner i länet såsom Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Länsmuseet, Länsstyrelsen och Stockholms medeltidsmuseum. Under 2010 genomfördes provgrävningar i den medeltida borgruinen vid Hammersta i Ösmo (närmare information finns på museets webbplats under projekt). Under- sökningarna gav dock ett mycket magert resultat, varför fältarbetet för 2011 flyttades till de medeltida huslämningarna vid Årsta slott i Österhaninge socken. Här genomfördes provunder- sökningar under en vecka i augusti som gav ett förhållandevis rikligt fyndmaterial med dateringar från12/1300-tal till nutid. Med anledning av de givande resultaten planeras undersökningarna vid Gamla Årsta att fortsätta under 2012.

Om kriget kommer Länsmuseet erhöll av länsstyrelsen i början av året kulturmiljövårdsbidrag för att fortsätta driva det under 2010 startade projektet ”Om kriget kommer – kalla krigets försvarsanläggningar i Stockholms län”. Projektet är ett samarbete mellan länsmuseet, länsstyrelsen och stadsmuseet och syftar till att inventera och kontextualisera de försvarsanläggningar som uppfördes eller förstärk- tes under det kalla kriget för att kunna stå emot ett kärnvapenanfall. Inventeringen omfattar såväl militära anläggningar som civila. Resultaten av projektet kommer under 2012 att presenteras i en publikation.

Samdok Stockholms läns museum har under många år varit medlem i Samdok – de kulturhistoriska muse- ernas samarbetsorganisation för samtidsundersökningar. Under hösten 2011 avvecklade Nordiska museet huvudmannaskapet för organisationen. Diskussioner har därefter förts rörande en even- tuell fortsättning på samarbetet, en diskussion som kommer att fortgå under 2012. 12 Offentlig konst I Stockholms län finns en stor samling offentlig konst – en konstskatt som är helt gratis att besöka. Vårt mål är att öka intresset för den offentliga konsten hos den breda allmänheten. En grund för museets arbete med detta har under de senare åren bestått av att skapa en databas över offentlig konst i länet. Två-tre konstverk per kommun presenteras med text och fotografi och i dagsläget har vi samlat in material från 18 kommuner. Målet är att det ska finnas exempel från länets samtliga 26 kommuner. Urvalet består av konst som finns utomhus och som är lättillgäng- lig för länets invånare. Databasen med offentlig konst ska läggas ut på museets webbplats under våren 2012.

Kulturmiljövårdsarbetet har som långsiktig målsättning att bidra till en god livsmiljö för invånar- na i Stockholms län samt att en mångfald av spår bevaras i landskapet. Arbetet finansieras med de årliga anslagen och genom tillfälliga projektmedel, främst från det statliga kulturmiljövårdsbidra- get som fördelas av länsstyrelsen efter ett ansökningsförfarande. Kulturmiljövård bedrivs även i form av uppdragsverksamhet, vilken redovisas separat längre fram i verksamhetsberättelsen.

Byggnadsvårdsguiden – ”Byggwebben” Länsmuseet har som målsättning att den så kallade ”Byggwebben” fortsatt ska vara ett av landets mest besökta forum för frågor som rör renoveringar och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För att detta ska bli verklighet krävs en kontinuerlig kvalitetsmässig översyn och utbyggnad av innehållet. Under 2011 har en utredning av byggwebbens struktur och innehåll påbörjats. En långsiktig plan med prioriteringar för det fortsatta arbetet kommer att presenteras i början av 2012.

Vård av kulturlandskap och fornlämningar Länsmuseets arbete med vård av kulturlandskap och fornlämningar är huvudsakligen inriktat på att ge kommunerna råd och stöd. För dessa insatser söks årligen medel från det statliga bidraget för kulturmiljövård, vilket disponeras av länsstyrelsen. Under 2008 påbörjades en översyn av arbetet med fornvården inom länet. Tillsammans med Stockholms stadsmuseum presenterade länsmuseet i mars 2010, på uppdrag av länsstyrelsen, ett förslag till ny strategi för fornvården i lä- net. Diskussionen har därefter fortsatt och strategierna för arbetet fastställdes av länsstyrelsen under våren 2011. Museets erhöll därefter kulturmiljövårdsbidrag för arbetet med att implementera de nya strategierna. Länsstyrelsen klargjorde samtidigt att ett bidrag årligen kommer att tilldelas museet för fornvårdsarbete.

På grund av att beslutet om bidragsmedlen dröjde så behövde de planerade insatserna för året revideras volymmässigt. Arbetet kunde dock påbörjas och kommer att fortlöpa i enlighet med de framtagna strategierna under kommande år.

Skog & historia 13 Länsmuseet deltog mellan 2002-2007 i projektet Skog & Historia. Projektet var statligt initierat och drevs tillsammans med nuvarande Skogsstyrelsen med bidrag från länsstyrelsen. Projektet syftade till att inventera kultur- och fornlämningsbeståndet i skogsområden, bl.a. med hänsyn till de eventuella skador som kan uppstå i samband med skogsbruk. Personalen hämtades från arbetslösa som var boende i de kommuner där projektet bedrevs och även arbetsförmedlingen var därför en samarbetspart. Under 2011 har länsmuseet med stöd av medel från länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag genomfört de slutliga granskningarna av materialet från inventeringarna. Samtliga inventerade objekt inom Stockholms län är därmed kvalitetssäkrade och avrapporterade till det digitala fornminnesregistret, FMIS.

Vattenanknutna kulturmiljöer Vårt behov av vattendrag som kraftkälla, för transporter och för näringsfång har över tiden avsatt många spår och lämningar i landskapet. Dessa lämningar hotas idag att förstöras i samband med ekologiska restaureringsprojekt i syfte att uppfylla nationellt uppsatta miljökvalitetsmål. Kun- skapen om vilka kulturhistoriska värden som därmed riskerar att försvinna är begränsad då de befintliga kunskapsunderlagen för kulturmiljövården har stora brister. Under 2011 har länsmuseet därför, på uppdrag från länsstyrelserna i Stockholm och Västmanland och inom ramen för det statliga kulturmiljövårdsbidraget för kunskapsuppbyggnad, sett närmare på hur två vattendrag - ett i vartdera länet - har använts historiskt sett. Projektet hade som målsättning att komplettera och fördjupa kunskapsunderlaget för de valda vattendragen, bl.a. genom att studera i vilken omfattning de förändringar av vattendragen som människan har gjort har påverkat olika fiskarters möjlighet till lekvandringar.

Vårdplaner för hembygdsgårdarna Under 2011 upprättade länsmuseet tio stycken vårdplaner för hembygdsgårdar som förvaltar kulturhistoriska byggnader i Stockholms län (Edsbro, Lohärad, Länna, Riala, Rimbo, Roslags-Bro, Singö, Söderbykarl, Upplands Väsby, Väddö). Syftet var att skapa tydliga och användarvänliga underlag för bättre vård, underhåll och bevarande av hembygdsgårdarna. Arbetet innebar samtidigt en kartläggning av gårdarnas byggnadsbestånd. Med hjälp av vårdplanerna skall hembygdsför- eningarna själva kunna utföra byggnadsinventeringarna framöver. Projektet finansierades genom kulturmiljövårdsbidrag från länsstyrelsen samt med museets egna resurser. Samarbetspart var Stockholms läns hembygdsförbund och deltagande hembygdsföreningar.

Under 2012 är avsikten att fortsätta upprätta vårdplaner för ytterligare hembygdsgårdar i länet. På längre sikt är målet att samtliga länets hembygdsgårdar, vilka uppgår till cirka 70 stycken, ska ha tillgång till vårdplaner för sina byggnader.

Tillgängligt landskap åt alla Projektet har som syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning att besöka och uppleva utvalda besöksmål i länet. Arbetet utfördes i samarbete med Sveriges hembygdsförbund och med stöd av berörda kommuner. Under 2010 valdes två besöksmål ut – Slagstaristningen i Botkyrka samt de historiska och förhistoriska lämningarna i anslutning till Brottby kvarn i Vallen- tuna. Det senare besöksmålet invigdes på den så kallade Kulturarvsdagen under hösten 2011 och projektet kom att uppmärksammas medialt i flera olika sammanhang. Länsmuseet driver frågan om en fortsättning med liknande insatser för andra besöksmål och har ansökt om bidrag för detta från länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag för 2012.

Tillgänglig kulturmiljö Vätöberg Vid Vätöberg på Vätö i Norrtälje kommun fanns i början av 1900-talet ett stort och för Stock- holms stads utbyggnad viktigt stenbrott. Verksamheten pågick fram till 1941 då företaget lades 14 ned. Förutom själva Vätöberg finns ytterligare ett 20-tal andra mindre stenbrott som varit verksamma under olika tider.

Med stöd av länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag har museet under 2011 utrett möjligheterna att utveckla Vätö till ett besöksmål. Arbetet kommer att fortgå under 2012 och ska resultera i ett förslag till en informations- och tillgänglighetsplan för området. Arbetet sker i samråd med läns- styrelsen och i dialog med boende och andra lokala aktörer.

Service till länsstyrelse, kommuner, kyrka och allmänhet En del av den arbetstid som bekostas av det årliga anslaget har, liksom tidigare år, använts till service och rådgivning till länsstyrelsen, länets kommuner, Svenska kyrkan och allmänheten.

Servicen till kommunerna är kostnadsfri i den utsträckning museets resurser tillåter. Den utgörs i huvudsak av att besvara frågor från allmänheten, rådgivning per telefon och e-post samt att svara på remisser rörande detalj- eller översiktsplaner. För mer specifika ärenden, som till exempel be- gäran från kommuner om yttrande inför beslut om bygglov, tar museet som regel ut en avgift.

Från länsstyrelsen remitteras tillståndsärenden enligt kulturminneslagen (KML) till länsmuseet. Länsmuseet deltar också – tillsammans med länsstyrelsen och respektive stift – i de regionala samrådsgrupperna för det kyrkliga kulturarvet.

Samarbete med hembygdsrörelsen Det fortlöpande samarbetet med hembygdsrörelsen, såväl förbundets konsulent, som enskilda föreningar och medlemmar, har fortgått under året. Samarbetet är varierat och gällt allt från direkt projektsamarbete till rådgivning och besvarande av frågor från enskilda medlemmar. Det tidigare samarbetet kring insamling av kulturhistoriskt fotografi från föreningarna, vilket upp- hörde med museets omorganisation 2010, har under 2011 planerats för en fortsättning i nya former. Strategierna för arbetet kommer tillsammans med hembygdsförbundet fortsatt att ses över under 2012.

Större och externt finansierade uppdrag inom kulturmiljövården omfattar främst olika former av arkeologiska och byggnadsantikvariska utredningar, undersökningar och dokumentationer. Resultaten av uppdragen presenteras som regel i rapportform. Under 2011 producerades totalt 51 stycken rapporter, varav 20 stycken inom det arkeologiska området, och 31 inom det byggnads- historiska fältet. Samtliga rapporter kan läsas och laddas ned gratis via museets hemsida.

År 2011 var ett volymmässigt sett bra år för museets uppdragsverksamhet, med ett överskott för verksamheten på närmare 1,2 miljoner kronor. Framför allt berodde detta på en ökad in- strömning av uppdrag, både arkeologiska och bebyggelseantikvariska, men också på att många äldre projekt kunde avslutas under året och därmed resultatbokföras. Som en följd av de många uppdragen blev arbetsbelastningen, framför allt under hösten, märkbar och extra personal fick anställas både för arkeologiska och bebyggelseantikvariska uppdrag.

15 Sammanlagt diariefördes närmare fyrtio stycken arkeologiska uppdragsärenden under året, vilket var cirka 25% fler än året innan. Nedan beskrivs kortfattat några av de större arkeologiska uppdrag länsmuseet genomfört under 2011.

Arlandastad 4 Museet vann under 2011 ett anbud rörande arkeologiska förundersökningar av lämningar från sten- och järnåldern i Arlandastad, Sigtuna kommun. Fältarbetet utfördes i två etapper och gav spännande resultat i form av en ovanligt välbevarad boplats från mellersta och senare delen av yngre stenålder. Preliminärt bedöms platsen kunna svara på frågor rörande strandförskjutningen under perioden, vilket tidigare inte varit möjligt att göra mer detaljerat för regionen.

Rosersberg och Arninge Under året fortskred rapporteringsarbetet beträffande resultaten av 2010 års undersökningar vid Rosersberg i Sigtuna och järnåldersgravfältet i Arninge, Täby kommun. Båda dessa projekt har genomförts i samarbete med RAÄ UV Mitt.

Övriga arkeologiska uppdrag Andra större eller vetenskapligt sett mer intressanta arkeologiska uppdrag under året har utgjorts av arkeologiska förundersökningar inför förestående V/A-arbeten på Helgö i Ekerö kommun och en för- och slutundersökning av en boplats från brons- och järnålder vid Ängby gård i Täby kommun. Till detta kommer ett antal mindre uppdrag i form av utredningar och förundersökningar.

För en överblick av de arkeologiska projekt som avrapporterades under året hänvisas till rapport- listan i slutet av denna berättelse.

Bortsett från ett sedvanligt antal mindre bebyggelseantikvariska ärenden genomfördes också flera större projekt under året. Några av dessa beskrivs mer ingående nedan. Till den senare kategorin hör också slutförandet av dokumentationen i samband med reparationer av Tullgarns och Boge- sunds slott. Resultaten av dessa arbeten kommer att redovisas i rapportform i början av 2012.

Karaktärisering av kyrkogårdar Det största enskilda bebyggelseantikvariska uppdraget under 2011 utgjordes av en kulturhisto- risk karakterisering av kyrkogårdar, begravningsplatser och kyrkotomter inom Stockholms stift. Uppdraget utförs på beställning av stiftet som också finansierar projektet. Totalt omfattar ka- raktäriseringen cirka 60 kyrkogårdar och 16 stycken kyrkotomter. Projektet påbörjades med en pilotstudie år 2010 och är planerat att pågå fram till och med 2013. Under 2011 har museet utfört karaktäriseringar av kyrkogårdarna i Boo, Botkyrka, Ekerö, Färingsö, Gustavsberg-Ingarö, Nacka, Täby, Värmdö och Össeby församlingar.

Inventering av Täby efterkrigstida bebyggelse Under 2011 färdigställde museet arbetet med att inventera Täby efterkrigstida bebyggelse. Upp- draget har genomförts på beställning av kommunen som också har finansierat arbetet. Invente- ringen utgör ett komplement till det kommunala kulturmiljöprogrammet och ska fungera vägle- dande för den fortsatta kommunala planeringen. 16 Dokumentation av civilförsvarsanläggningen Elefanten Under året väcktes fråga om byggnadsminnesförklaring hos länsstyrelsen för civilförsvarsanlägg- ningen Elefanten i Sollentuna. Som ett underlag inför ett ställningstagande vände sig länsstyrelsen till museet med en beställning av en dokumentation av anläggningens status och kulturhistoriska värden. Projektet rönte massmedial uppmärksamhet, bland annat genom en artikel som publicerades i samtliga ”Mitt i-tidningar”. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut i frågan om byggnads- minne under 2012.

Antikvarisk förundersökning, Björksättra, Huddinge kommun Inför en förestående restaurering har en antikvarisk förundersökning utförts av Björksättra gårds mangårdsbyggnad på uppdrag av Huddinge kommun.

Kyrkogårdsinventering, Ösmo kyrka, Nynäshamns kommun På uppdrag av Ösmo församling har en inventering utförts av kyrkogården kring Ösmo kyrka.

Tegelbruket, Tyresö kommun Inför nya detaljplaner vid Tegelbruket på Brevikshalvön i Tyresö kommun har museet på uppdrag av kommunen tagit fram kulturmiljöunderlag av områdenas bebyggelse och kulturmiljö inför detaljplaneläggning.

Antikvarisk medverkan Museet har under året haft ett tiotal uppdrag i form av antikvarisk medverkan. Bland dessa kan nämnas Lidingsbergs herrgård och Villa Sjövik på Lidingö, Hagas gård på Arholma i Norrtälje samt medverkan vid åtgärder i kyrkobyggnader i Malsta kyrka, Värmdö kyrka, Husby-Ärling- hundra kyrka, Tyresö kyrka, Ingarö kyrka, Skå kyrka och Adelsö kyrka.

Kyrkoantikvarisk ersättning Kyrkoantikvarisk ersättning är ett statligt bidrag som kan tilldelas Svenska kyrkan för underhåll och bevarande av de kulturvärden som kyrkan förfogar över. Bidraget genererar arbete för läns- museet, främst i form av rådgivning till länets enskilda församlingar. Det kan handla om restaurering eller ombyggnation av kyrkobyggnader, skötselfrågor m.m.

Museet arbetar brett med publik verksamhet. Vi finns i länet och i museibyggnaden i Diesel- verkstaden. Genom verksamheten i länet möter vi publiken på plats i deras närmiljö. Det gäller arkeologiska undersökningar, vandringsutställningar, pedagogisk verksamhet och olika typer av programverksamhet. I museibyggnaden får publiken ta del av utställningar och programpunkter. Tack vare att vi kan verka både uppsökande och på plats har vi möjlighet att nå ut brett till vår publik med en mångfacetterad verksamhet.

Totalt besökte 21 875 personer museet under 2011. Drygt 1400 besökare kom till de program 17 som anordnades i huset. Under 2011 hade vi fyra tillfälliga utställningar. Tre av dem var egenproduktioner och en var inhyrd.

Vi & Dom 25 september 2010- 9 januari 2011 Under våren 2010 arbetade fotografen Ulla Lemberg med ett fotoprojekt tillsammans med elever i åk 8 på Fisksätraskolan. Eleverna fotograferade det som var angeläget i deras vardagsmiljö och berättade också om det i text. Det handlade om hur det är att leva och bo i Sverige och om möten med andra människor. I utställningen visades elevernas fotografier och texter tillsammans med Ulla Lembergs egna fotografier från 1970-talet.

Sjukt bra konst 22 januari -15 maj 2011 Utställningen producerades i samarbete med landstingets kulturförvaltning och visade ett urval av den konst som finns på länets sjukhus. För att visa på landstingets mångfacetterade konstinnehav presenterades konst med många olika uttryck; skulptur, måleri, foto, teckning, collage och video med performance. I utställningen fick besökaren möta en bredd av konstnärer; kvinnor, män, utlandsfödda, svenskar, etablerade och mindre etablerade. Målet med utställningen var att belysa konstens roll i vården och att fler skulle få upp ögonen för landstingets stora konstinnehav.

Turist Javisst! 28 maj – 2 oktober 2011 En utställning om camping, charter och semesterminnen från 1950-, 60- och 70-talen samt godbitar ut Lasse Åbergs souvenirsamling med allt från kitschiga plastprylar till lokalt hantverk. Utställningen berättade om nöjesresans historia och visade bland annat en filmad bilfärd till Med- elhavet i början på 1950-talet, unika reseminnen från naturnära campingsemestrar och utrikes charterturer. Filmen ”Sällskapsresan” visades kontinuerligt i en liten minibiograf i utställningen.

Ta plats! 15 oktober-15 januari 2012 Konst gör det möjligt att mötas oberoende av ålder, kön, etnicitet och funktionsförmåga. I den här vandringsutställningen visade vi samtidskonst med olika uttryck som lockade till aktivitet och rörelse. Det handlade om konst som berör flera av våra sinnen. Konst som låter, syns och känns. Utställningen bestod av fem konstverk av Jacob Dahlgren, Felix Gemlin, Performing Pictures, Lisa Jeannin och Rolf Shuurmann samt Lisa Torell. Verken valdes ut för att de uppmanar till samspel och för att de når människor oavsett funktionsförmåga och bakgrund. Utställningen producerades av Konstfrämjandet med stöd från Allmänna arvsfonden.

Permanenta utställningen ”Ett annat liv” byggdes om Under våren genomfördes en mindre men viktig förändring av museets fasta utställning. Den rekonstruktion av vikingakvinnan Estrid, som museet låtit modellmakaren Oscar Nilsson ta fram, kunde nu äntligen införlivas med montern om Estrid, tillsammans med bl.a. ett bildspel om den arkeologiska upptäckten. Estrid har med detta fått en portalposition i utställningen och fungerar därmed också som en utmärkt länk till Runriket i Täby/Vallentuna.

Just Nu-montern Under året visades följande i montern: 18 Jan-mars Bildspel om hur Estrid upptäcktes och om den rekonstruktion som modellmakaren Oscar Nils- son fått i uppdrag av museet att ta fram. April-augusti Ett bildspel om hur det skulle se ut om elever från klass 8c i Källbrinksskolan, Huddinge, fick be- stämma om den offentliga konsten. Bildspelet var resultatet av ett skapande skola-projekt under vårterminen 2010. September-december Ett bildspel med animationer som eleverna i fem klasser (åk 4-5) i Falsteboskolan i Järfälla tagit fram inom ramen för Skapande skola under vårterminen 2011.

Museets programverksamhet spänner över samtliga av museets verksamhetsområden. Den programverksamhet som museet anordnar i museibyggnaden bygger ofta på olika teman ur de aktuella utställningarna.

Programverksamhet knuten till utställningarna Sjukt bra konst: Utställningen invigdes av Anna Starbrink, landstingsråd med ansvar för bl.a. kul- turfrågor. Jukka Korpi och Sten Sandell framförde en dans- och musikföreställning kallad Medika Akustika som tidigare visats på olika sjukhus. Under utställningsperioden arrangerade museet en efter jobbet-visning samt familjevisning med vykortsskapande. Dessutom bjöd vi in Ann Magnusson, konstnär och Linnea Nordberg, projektledare på landstingets kulturförvaltning att under rubriken Ett konstverk blir till berätta om konstverket ”Den dubbla blicken” på Huddinge sjukhus. Programaktiviteterna till Sjukt bra konst lockade ca 220 personer.

Turist javisst: Lasse Åberg invigde utställningen och berättade om sin hobby att samla på souvenirer.

Ta plats!: Utställningen invigdes av Mikael Wahldén som är utredare på Handisam och kultur- verksamheten Medis 5 stod för underhållningen. En lördagseftermiddag i november framförde duon Rita och Sabina musik från 1500-talet fram till idag och i december bjöd museet in familjer till skapande av taktila vykort. Samma månad arrangerade vi en tre dagar lång kulturfestival med Medis 5 som visade konstutställningen Städer, framförde musikpärlor och spelade på egenpro- ducerade instrument. Vi arrangerade även ett välbesökt heldagsseminarium om tillgänglighet i utställningsarbete tillsammans med Riksutställningar och Konstfrämjandet. Under utställnings- perioden arrangerade vi barnvagnsvisningar vid tre tillfällen, en lunchvisning och en visning för personer med synnedsättning.

Övriga aktiviteter på museet Skelettskola: Under två dagar under höstlovet erbjöd Stockholms läns museum skelettskola. Bar- nen fick lära sig vad gamla ben från människor och djur kan berätta för oss och de fick bekanta sig med en del av vårt referensmaterial. Vi hade sammanlagt 9 besökare.

Kulturnatten: Lördagen den 9 april hade de flesta av Stockholms museer och kulturinstitutioner öppet hela dagen och kvällen fram till midnatt under begreppet ”Stockholms kulturnatt”. På grund av att resten av Dieselverkstaden inte deltog 2011 blev besöksresultatet till länsmuseets Ficklampsvisning klent. 19 Julbazaren: Årets Julbazar gick av stapeln första advent, söndagen 27 november. För första gång- en arrangerades Julbazaren utanför museets publika lokaler, i den stora foajén utanför museets entré inne i Dieselverkstaden. Nacka kulturcentrum och Nacka konsthall var medarrangörer. Lik- som tidigare år var Julbazarens inriktning mångkulturell. Ett tjugotal utställare med slöjd, hantverk och konst från alla världsdelar deltog. Ca 1000 personer besökte bazaren. I samband med julbazaren arrangerade museet julklappstillverkningen för barn och unga vilket var välbesökt.

Profilen för museets butik och café är att har ett bra sortiment av varor med ekologisk och/eller rättvisemärkning. Omsättningen har inte nämnvärt förändrats trots ombyggnaden utanför museets huvudentré. En utvecklingsplan formulerades för butiken under slutet av året.

Stockholms läns museum har producerat tre vandringsutställningar, konstutställningen ”Magiska Manteln” för barn och fotoutställningarna ”Människor och minnen – Solna under 100 år” samt ”Amatörens blick” som hyrs ut till bibliotek, äldreboenden, kommunalhus och köpcenter. Ingen av utställningarna har varit uthyrda under 2011, vilket främst beror på att resurser för att mark- nadsföra dessa saknats. Minskade resurser har också bidragit till att museet inte haft möjlighet att nyproducera vandringsutställningar sedan 2009, vilket sannolikt även medfört färre uthyrningar av de befintliga vandringsutställningarna.

Länets skolor erbjuds hyra länsmuseets miniutställningar och konstmappar. Under året har en konstmapp varit uthyrd, vilket är en kraftig minskning med föregående år då fem uthyrdes.

Museet anordnar programaktiviteter på olika platser runt om i länet. Uppskattningsvis totalt ca 1000 personer besökt något av museets program som arrangerats utanför museibyggnaden.

I samarbete med Täby och Vallentuna kommuner anordnar museet årligen Runrikets dag. I år gick den av stapeln lördagen den 21 maj, mitt under pågående utgrävningar vid Broby bro i Täby. Stockholms läns museum hade bokbord med försäljning och information om museet vid Jarla- bankes bro. Publik arkeologi bedrevs vid Broby bro där vi hade en arkeolog och en pedagog med arkeologisk inriktning på plats som höll visningar för allmänheten.

Under två veckor i maj (16-27/5) pågick museets utgrävning vid Broby bro. Under dessa veckor anordnade museet dagliga visningar av utgrävningsplatsen och en grävdagbok publicerades på museets webbplats. Skolklasser bjöds in till guidade turer där eleverna också fick testa på att själva gräva.

På Kulturarvsdagen den 11 september invigdes Tillgängligt landskap åt alla-projektet i Brottby. Ett 40-tal personer prövade ljudguider med fakta om platsen i radioteaterform. 20 Upptäck länet 2012 Upptäck länet är Stockholms läns museums största publika verksamhet. Utgångspunkten är ett 100-tal besöksmål som speglar länets mångfacetterade historia och rika kulturarv. Besöksmålen är av olika karaktär och storlek, och såväl historiska som samtida platser finns representerade. Museet uppmärksammar besöksmålen på olika sätt: på hemsidan under rubriken Upptäck lä- net, på plats med informationsskyltar och mobilguider, nedladdningsbara filer och pedagogiska aktiviteter och program. Syftet med verksamheten är att väcka intresse och engagemang för länets historia och kulturarv, att stimulera länets invånare och besökare att upptäcka historien med utgångspunkt i kulturmiljön. Urvalet av historiska besöksmål ska spegla regionens historia i hela sin bredd.

Konceptet Upptäck länet lanserades 2006 i samband med att museet öppnade i de nya lokalerna i Dieselverkstaden. Sedan dess har Upptäck länet byggts ut med allt fler besöksmål till att idag omfatta 109 objekt. Under de sista åren har det uppstått ett behov av att se över urvalet av objekt, arbetsmetoder och hela konceptet i övrigt. Med anledning av detta togs det fram en femårig utvecklingsplan för Upptäck länet under hösten 2011. Samtidigt skapades en arbetsorganisation under ledning av chefen för publika enheten. Denna arbetsgrupp är enhetsöverskridande och ska svara för att museets samlade kompetens verkar på bästa sätt för utvecklingen av Upptäck länet. Projektet Upptäck Botkyrka som presenteras nedan är ett delprojekt inom Upptäck länet med syfte att skapa metoder för att ta fram besöksmål i dialog med brukarna/målgrupperna i kommunerna.

Upptäck Botkyrka Projektet Upptäck Botkyrka påbörjades 2011 och syftar till att utveckla arbetet med besöksmål i Botkyrka i dialog och samverkan med kommunen, kommuninvånare och olika intresseorgani- sationer. Utgångspunkten är platsen och dess olika identiteter vilka har speglat människors liv genom historien. Ett mål är att hitta nya grupper som är intresserade av att berätta historien om denna plats utifrån sina egna perspektiv. Vi har arbetat parallellt med faktamässiga beskrivningar och personliga berättelser från platserna i närområdet. Under året har länsmuseet och Botkyrka kommun gemensamt etablerat kontakt med allmänhet, skolungdom och religiösa samfund samt hållit workshops med skolklasser. Erfarenheterna av projektet ska fungera som grund för framtida samarbeten inom Upptäck länet i andra kommuner.

Runriket 2011 Besöksmålet Runriket inom Upptäck länet är ett samarbete mellan länsmuseet och Täby. Den fortsatta utvecklingen av Runriket, som den också har formulerats i en separat femårsplan, utgör fortsättningsvis en viktig del av museets fleråriga fokusområde – Runstenarnas tid. Museets huvuduppgift i Runriket är att svara för sakkunskap och samordning med Täby och Vallentuna kommun och att leda arbetet med verksamhetsutvecklingen av Runriket. För denna arbetsuppgift har länsmuseet tidigare år fått tillfälliga statliga bidrag, men under det gångna året har det istället genomförts med museets årliga anslag.

Den arkeologiska forskningsgrävningen vid Broby bro och Runrikets dag som nämnts ovan under rubrikerna Programverksamhet och Kommunikation bedrivs inom ramen för Runriket.

Under 2011 kunde samarbetsparterna för Runriket, Täby och Vallentuna kommuner samt läns- 21 museet, ta fram en marknadsplan för Runriket med stöd av konsultföretaget PWC. Insatsen från PWC finansierades av Stockholms läns landsting, för att skapa samverkan mellan landstingets kulturverksamheter och näringslivet.

Förstudie tillgänglig kulturmiljö Vätö Vätöberg på Vätö var en gång Stockholms stads stora och betydande stenbrott fram till 1941 då brottet lades ned. Länsmuseet ansökte 2010 om medel för att utreda möjligheterna för att utveckla Vätö till ett besöksmål inom Upptäck länet. Arbetet med förstudien har fördelats på två år; 2011 och 2012. Förstudien ska resultera i ett förslag till en informations- och tillgänglighets- plan för Vätö. Visionen är att öka kunskapen om den historiska stenindustrin som påverkat Vä- tös kulturmiljöer under många årtionden. Förhoppningen är att fler personer ska besöka Vätö och därigenom gynna företagarna på ön. Arbetet ska ske i samråd med lokala aktörer. Förutom Vätöberg finns ett 20-tal andra mindre stenbrott som varit i drift under olika tider. Förutom alla idag övergivna stenbrott, äldre bevarad stenhuggarbebyggelse, ett Folkets hus från 1928, en medeltida kyrka samt andra kulturlämningar finns än idag en aktiv stenindustri vid namn Vätö Stenindustri AB. Möjligen kan den nuvarande stenindustrin bli en viktig kugge i utvecklingsarbe- tet på Vätö.

Sickla ovan och under jord Länsmuseets har tagit fram ett manus till en guidad tur i Sickla med fokus på industrihistorien, människorna som har arbetat i Sickla och byggnaderna i området. Den guidade turen ska rikta sig till den kulturintresserade allmänheten. För styrgruppen som består av representanter från Atlas Copco, Atrium Ljungberg och Nacka kommun hölls en provguidning på svenska och en på engelska under året. Ett förslag till en folder i syfte att marknadsföra de guidade turerna har också tagits fram.

Tillgängligt landskap åt alla Projektet syftar till att underlätta för personer med funktionsnedsättning att besöka och uppleva utvalda besöksmål i länet. Att göra ett besöksmål tillgängligt för personer med funktionsned- sättning har tidigare visat sig innebära ökad tillgänglighet för alla. Arbetet utförs i samarbete med Sveriges hembygdsförbund och berörda kommuner. Projektet påbörjades under 2010 då två besöksmål valdes ut. Till sommaren 2011 låg informationen om tillgängligheten vid dessa besöksmål tillsammans med syntolkning och faktainformation i radioteaterform på länsmuse- ets och flera andra webbplatser såsom Sveriges Hembygdsförbunds, kommunerna Vallentuna och Botkyrkas, landstingets, samt hembygdsföreningarnas. Likaså fanns informationen med på Riksantikvarieämbetets kulturarvsportal för Sveriges Kulturarvsdag den 11 september. Före sommaren hade tidningarna för synskadade i Stockholms län informerat om tillgängligheten på besöksmålen.

Länsmuseets har en bred pedagogik med fokus på uppsökande verksamhet. Våra program för skolan fokuserar på både kulturmiljö- och konstpedagogik och vänder sig såväl till förskolan och grundskolan som gymnasiet.

Under året har länsmuseets pedagoger gjort 103 besök till klasser i länet och 4 klasser har besökt museet.

Under 2011 erbjöds följande fasta programutbud: 22 Forntiden runt hörnet Med programmet Forntiden runt hörnet får barnen i åk F-6 upptäcka de fornlämningar som finns i skolans närhet. En klass deltog i programmet.

Upptäck Runriket Upptäck Runriket är ett av museets skolprogram inom ramen för kulturmiljöpedagogik. Programmet genomförs i temaparken vid Jarlabankes bro i Täby och riktar sig till åk F-6. Under 2011 deltog sammanlagt 42 klasser i programmet.

Estrid, en riktig viking Visning av museets utställning i Täby bibliotek om fynden i Broby bro. Därefter följer workshop om skriftens betydelse där eleverna får testa att skriva meddelanden i runskrift. Under 2011 deltog 20 klasser i programmet.

Broby bro I samband med utgrävningarna vid Broby bro erbjöd vi skolklasser inom åk 1-5 skolprogram där de förutom att få en guidad tur av området fick testa på att gräva. 12 klasser deltog i programmet.

Konst i skolan En konst i skolan-dag utgår från ett tema som någon av våra konstmappar handlar om. Under året deltog sex skolklasser inom åk 3-6 i detta program.

Albertus Pictor Med programmet får eleverna ta del av Albertus Pictors medeltida bildvärd. Programmet är också tänkt att kunna användas som ett komplement till skolans undervisning om medeltiden. Två klasser inom åk 5-6 deltog i programmet.

Utställningen Sjukt bra konst Skolklasser erbjöds en visning med konstanalys i dialog med barnen. Efter visningen fick eleverna teckna av en valfri skulptur i utställningen. Deras teckningar med själfulla tolkningar sattes upp och visades i utställningen. Fyra klasser inom åk 3-5 deltog i visningarna med tillhörande workshop.

Runor och konst Efter en förfrågan från Vallentuna kommun utarbetades ett program där eleverna under en rundvand- ring fick ta del av både kommunens runstenar och offentliga konst. I klassrummet skapades sedan egna förslag på skulpturer och runstenar i lera. Programmet utfördes av länsmuseets två pedagoger med inriktning på arkeologi respektive konst. Fem klasser inom åk 5-6 deltog i programmet. Projektet avslutades med en utställning i Vallentuna bibliotek i januari 2012.

Samarbete med Järfälla kommun I samarbete med kommunen och Mediapedagogiskt centrum fick två klasser i åk 4 och tre klasser i åk 5 arbeta med vikingatid respektive medeltid och sedan göra egna animationer på temat. Varje klass besökte först länsmuseet och fick ta del av fynd från de olika tidsåldrarna. Klasserna i åk 5 fick en bildvisning med Albertus Pictors målningar och klasserna i åk 4 en bildvisning på temat gudar och gudinnor under vikingatiden. Sedan fick klasserna arbeta med skapande som låg till grund för deras animationer. Åk 4 besökte även ett gravfält i kommunen och åk 5 fick visningar av den medeltida 23 kyrkan i Järfälla. Tillsammans med mediapedagoger arbetade de sedan fram animationer som visades i museets Just nu-monter. Sammanlagt deltog fem klasser i projektet. Museets pedagog besökte klasserna vid 14 tillfällen.

Bilden, Platsen och Du Projektet genomfördes i Huddinge kommun. Eleverna fick en bildvisning av spännande platser i kommunen, platser som presenteras i museets bilddatabas. Men vilka platser tycker eleverna är angelägna att lyfta fram? Med kameror och mobiler som redskap fotograferade de sina platser och berättade om dem i en presentation. Varje klass besöktes två gånger av museets konstpedagog. Sammanlagt deltog 6 klasser åk 4-6 i programmet. Museets pedagog besökte klasserna vid 12 tillfällen.

Fokus lärare Under 2011 påbörjade museets pilotprojektet Fokus lärare. Det är en fortbildning för lärare i kultur- miljöpedagogik och offentlig konst. Inom ramen för kulturmiljöpedagogik erbjöds kursen ”Forntiden runt hörnet” till lärare verksamma i Vallentuna och Täby. 11 lärare deltog. Inom ramen för offentlig konst erbjöds kursen ”Konsten nära dig” i Botkyrka. 10 lärare deltog.

Lärarkväll på Nordiska museet Länsmuseets pedagoger deltog i den årliga museisatsningen för lärare under en kväll på Nordiska museet. Sammanlagt besökte ca 500 lärare mässan som går under benämningen Skola + Museum= Sant

Lärarkväll Ta Plats Från Sickla skola kom ca 15 lärare för att få en visning av utställningen Ta plats.

Föredrag för FUISM (Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer) Museets konstpedagog höll ett föredrag om Skapande skola-projektet Konsten, Platsen, Du i Hud- dinge på FUISM:s seminarium på temat Fokus på pedagogik och satsningen Skapande skola.

Länsmuseets webbplats har haft cirka 192 000 besök under året och drygt 1,4 miljoner sidor har visats, vilket är en ökning med 4 % sedan 2010. Under förra året byttes programvara på servern. I samband med det installerades ett nytt bättre statistikprogram, vilket gör att besökssiffrorna är svåra att jämföra med tidigare år. Museet använder även Google Analytics för att mäta webbtrafiken. De mest besökta sidorna är som tidigare år bildbanken och byggnadsvård.

I samband med de arkeologiska grävningarna vid Broby bro i Täby, arbetade museet med en blogg, där Täby hembygdsförening hjälpte till med de dagliga uppdateringarna.

Såsom tidigare år har de filmade föredragen från det årliga arkeologiska seminariet lagts ut på YouTube.

24 Siffrorna avser antal personer.

2009 2010 2011 Besök i museet, totalt 20 106 076 21 875 (13 672)* Skolverksamhet, museet & länet 2 772 1 460 575 Program mm, museet & länet 3 55 2 80 452 Vandringsutställningar 1 250 1 275 - Webb, länsmuseet - 185 000** 92 000 Webb, Kulturarv Stockholm - 5 500 5 000

* Besöksiffrorna för 2011 är beräknade efter en ny metod för besöksstatistik som bättre beskriver det faktiska besöksantalet och är gängse bland stockholmsmuseerna. Det totala besöksantalet för 2011 blir därför högre än 2010, trots att det var färre besök 2011. För att kunna jämföra med föregående år redovisas besöksantalet för 2011 enligt den gamla beräkningsmetoden inom parantes. ** Eftersom museet skaffat ny, bättre programvara för besökstatistik på webben så är inte de föregående årens be- sökssiffror jämförbara med årets, varför dessa har utgått i sammanställningen.

Nybyggnadsarbetena utanför museet under 2011 har i marginell omfattning påverkat besökssiffrorna jämfört med föregående år. Däremot var 2010 ett dåligt år i jämförelse med 2009, så det är svårt att bedöma i vilken grad byggnadsarbetena egentligen påverkat besöksantalet till museet under det aktuella året. Positivt är däremot att kalibreringen av museets elektroniska mätare av besöksantal justerats uppåt under året genom en anpassning till gängse metoder på de övriga stockholmsmuseer. Detta visar att det verkliga besöksantalet på länsmuseet egentligen är 40% högre än tidigare beräkningar.

Under våren tillsattes museets tjänst som kommunikatör. Fram tills dess hade arbetsuppgifterna lagts på butiksansvarig för att på deltid underhålla och sköta de grundläggande kommunikations- och marknadsföringsinsatserna. Under hösten avslutades kommunikatörens anställning under provanställ- ningsperioden och en konsult anlitades tillfälligt för arbetet. Sammantaget medförde detta en ryckig- het som inverkade negativt på museets arbete med kommunikation.

Eftersom media sällan uppmärksammar museets verksamhet är vår egen riktade annonsering mycket viktig ur kommunikationssynpunkt.

Museet annonserar på ”museiuppslaget” varje fredag i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Metro. Under en längre period under året valde museet att avstå från den regelbundna annonseringen på ”museiuppslaget” till förmån för tillfällig och riktad annonsering. Resultatet föll emellertid inte väl ut och museet har beslutat att åter satsa på en regelbunden medverkan på ”museiuppslaget”. Museet annonserar även i olika lokaltidningar beroende på behov från våra projekt och aktiviteter 25 runt om i länet. Undersökningarna i Broby Bro och Runrikets dag är exempel på sådan annonsering, som då också sker i samarbete med t.ex. Täby och Vallentuna kommuner.

Länsmuseet ingår i flera olika grupper av kommunikationssamarbete. Detta gör att museet kan synas i betydligt fler sammanhang än vad vi skulle kunnat göra på egen hand.

Tillsammans med övriga intressenter i Dieselverkstaden genomförs olika marknadsföringsinsatser. Exempel på detta är månadskalendarier, annonsering i lokalpress, olika annonskampanjer även tillsammans med Atrium Ljungberg samt information på Dieselverkstadens webbplats.

Museet är medlem i Svenskt kulturarv. Därigenom syns vi på Svenskt kulturarvs webb och i deras olika trycksaker, som t.ex. Upptäcktsresan med spridning över hela landet.

Kommunikationssamarbetet med övriga museer i Stockholmsområdet manifesteras bl.a. i en gemensam folder på svenska respektive engelska som sprids både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i upplagor på flera hundra tusen. Museet är också med i olika sammanhang då SMI (Stockholms museiinformatörer) marknadsför Stockholmsmuseerna, t.ex. hos Stockholm Visitors Board.

Museet ger ut ett e-postbaserat nyhetsbrev ett flertal gånger per år sedan december 2009. Genom nyhetsbrevet får vi möjlighet att rikta information om museets publika aktiviteter till en redan intres- serad allmänhet. Under 2011 skickade vi ut fyra nyhetsbrev där årets sista brev gick till närmare 900 adressater.

I samband med utställningen ”Sjukt bra konst” gjordes flera större marknadsföringsinsatser. En del av dessa skedde i samarbete med landstingets kulturförvaltning. Affischen till utställningen visades under en månad i SL:s s.k. kulturramar. Utställningen fick bra respons i pressen.

Museets olika aktiviteter i samband med Runrikets dag och Broby bro-undersökningarna uppmärk- sammades av lokalpressen.

Utställningen ”Turist Javisst!” med Lasse Åbergs souvenirer rönte viss uppmärksamhet i pressen.

I samband med utställningen ”Ta plats!” gjordes ett flertal massmediala satsningar. Flera webbtidning- ar, bl.a. ett par som arbetar med funktionsnedsättningsperspektiv, uppmärksammade utställningen.

Under hösten återupplivades museets satsning på sociala media. Museets facebook aktiverades, med flera inlägg och många gillanden som resultat.

Samarbetet med hembygdsförbundet om tidningen Ledungen har fortsatt under året. Fyra nummer varav ett dubbelt sommarnummer har givits ut. I den redaktionskommitté om fyra personer som planerar tidningens innehåll har museet två representanter. En av dessa ansvarar också för tidningens 26 layout. Tidningen fungerar som en gemensam publikation för länsmuseet och hembygdsrörelsen vilket innebär att museets arbete inom olika områden fortlöpande kan presenteras i tidningen. Museets medarbetare har medverkat med ett flertal artiklar under 2011.

Uppordnandet av det kulturhistoriska arkivet har fortsatt under året. Materialet har fått en mer logisk placering i arkivlokalen. Med stöd av landstingsarkivet har vi påbörjat en diskussion om hur museet ska förbättra registreringen och samordningen av arkivet med diariet.

Digitalisering av bebyggelseinventeringar Under senare delen av året har vi påbörjat en digitalisering av länets byggnadsinventeringar. Detta material är idag svårtillgängligt och finns endast i pappersform. Genom bidrag från länsstyrelsen har en första del om ca 20 000 sidor skannats av Riksarkivets Mediakonverteringscentral i Fränsta. Arbetet med digitalisering och tillgängliggörande av inventeringarna kommer att fortsatta de närmaste åren.

Fotoverksamheten vid länsmuseet har två huvudområden. Samtidigt som den ska vara en del av den dokumenterande och samtidsundersökande verksamheten, ska den bistå organisationen med foto- grafering och filmning, bildredaktionellt arbete och digital bildhantering. Inom verksamhetsområdet svarar man också för arkivhållning av museets bildsamlingar och bildförsäljning. Här finns också länsmuseets kompetens inom det upphovsrättsliga området när det gäller fotografiskt bildmaterial.

Under 2011 har ingen riktad insamling eller registrering av tidigare insamlat material genomförts. I stället har utretts möjligheterna att förenkla och underlätta för den interna bildhanteringen vad gäl- ler registrering och lagring genom införandet av en ny samlingsdatabas, Collective Access. Den nya strategin för intern bildhantering kommer att implementeras i början av 2012. Under året har även utretts alternativa möjligheter att samla in och vårda externa bildsamlingar, vilket är ett arbete som kommer att fortsätta även under 2012.

Bildförsäljning Museet bedriver försäljning av fotografier till externa kunder, både till privatpersoner och för kom- mersiell användning. Under 2011 såldes sammanlagt 120 stycken fotografier, vilket är en ökning med mer än 300 % jämfört med föregående år. Någon särskild marknadsföringsinsats kan inte förklara ökningen som tillsvidare får antas vara tillfällig.

Bilder för framtiden Under året söktes och beviljades bidrag från Statens kulturråd för ett projekt som ska syfta till att ta fram strategier för insamling av digitalt födda fotografier. Projektet, som bär namnet ”Bilder för framtiden”, kommer att pågå över två år och genomförs i samarbete med Malmö museer. Som en del av projektet ingår ”Samtidsbild”, som är museets egen satsning på insamling av digitalt födda fotografier från allmänheten. Samtidsbild bygger på databasen Collective Access och återfinns på portalen Kulturarv Stockholm. Under 2011 laddades 144 fotografier upp på Samtidsbild och dessa 27 sparas för framtiden i museets arkiv. Biblioteket Museets bibliotek är ett referensbibliotek med ämnesområdena arkeologi, historia, etnologi, konst och kulturmiljövård som huvudsaklig inriktning. Fokus ligger på lokalhistoria från länet utanför huvudstaden. Biblioteket är en oumbärlig resurs för personalen i deras arbete. Under 2011 infördes återigen öppethållande för allmänheten i biblioteket, nu med en dag i veckan. Svaga besökssiffror ledde dock till att museet under hösten fick ompröva beslutet om öppethållande och allmänheten har därefter kunnat boka tid för besök. Under 2011 har inköpen av nyutkommen litteratur kunnat återupptas i full omfattning, vilket innebar att drygt 300 för museet nya titlar tillfördes bibliotekets samlingar.

Kulturarv Stockholm Det stora arbetet med webbplatsen Kulturarv Stockholm, www.kulturarvstockholm.se, har bestått av utvecklingen av projektet ”Samtidsbild” (se vidare Bilder för framtiden ovan). På webbplatsen har i övrigt endast en del mindre uppdateringar gjorts. Webbplatsen har under 2011 haft drygt 11 000 be- sök och omkring 29 000 sidor har visats (statistik enligt Google Analytics). Sidorna om samtidsbild, industrihistoria och de arkeologiska rapporterna hör till de mest besökta.

Vi samarbetar även inom det nationella ”Portalnätverket” om gemensamma utvecklingsfrågor som rör regionala portaler.

Upptäck Sveriges historia Driften av webbportalen ”Upptäck Sveriges historia”, www.upptacksverigeshistoria.se, har fortsatt under året. Detta är en satsning som alla läns- och regionmuseer gör gemensamt och som museet är projektledare för. Webbplatsen utvecklades i samband med att TV-serien om Sveriges historia började sändas på TV4 våren 2010. Upptäck Sveriges historia presenterar intressanta platser ur vår historia som går att besöka. Varje museum väljer själv vilka platser som ska vara med. Hittills är över 645 besöksmål presenterade. Webbplatsen har haft ca 53 000 besök under året (statistik enligt Google Analytics).

Under hösten 2011 har vi samarbetat med OnSpotStory och överfört text och bild från webben till appar för smartphones. Det finns en app för respektive region och ett hundratal personer har under året laddat ner appen.

Databasen Collective Access Under året har vi samarbetat med Murberget, Länsmuseet Västernorrland och Gotlands museum för att anpassa Open Source databasen Collective Access till svenska och till våra behov. En genomgång av vår befintliga databas har påbörjats inför konverteringen. Systemet kommer att tas i bruk i början av nästa år.

Arbetet med att förbättra klimatet avseende värme och ventilation i storrummen avslutades under o hösten. Trots detta har temperaturen stundtals varit för låg i det övre storrummet (strax under 20 ). 28 Upphandlingen av museets nya bilar - två stycken leasingbilar på 36 månader - genomfördes under april/maj.

Upphandling av 2 nya kopiatorer för leasing på 48 månader genomfördes i juli.

Flytt av externt lager från Järnvägsgatan 8 till Järnvägsgatan 12 genomfördes under februari med en separat rum för arkeologernas utrustning, och fyndtvätt. Flytten genomfördes p.g.a. Atrium Ljung- bergs ombyggnad av fastigheten. Det nya förrådet larmades i samband med flytten.

Den äldsta delen av utställningsbelysningen har successivt börjat fasas ut. Tjugo nya spotlights in- köptes under året samtidigt som femton stycken av de äldre reparerades.

Miljö

En ny miljöplan för perioden 2012-2014 antogs av museistyrelsen 2011-12-13. Särskilda ambitioner för planperioden är att: • verka för att utveckla digitalt baserade rutiner för kommunikation med våra samarbetsparter för att därmed minska pappersanvändningen och samtidigt effektivera arbetet. • arbeta vidare för att användningen av arbetsdokument och arkiveringen av museets handlingar blir allt mer digitalt baserad. Sedan 2008 lämnar vi regelbundet allt överblivet kontorspapper till återvinning. Kartongåtervinning sker löpande i enlighet med tidigare rutiner. Av pappersbesparingsskäl är kopiatorerna/skrivarna inställda på dubbelsidig utskrift som standard. Museets två leasingbilar är så kallade miljöbilar med bensindrift.

Museets ekonomi på webben Museets ekonomihantering är sedan 2009 utlagd på entreprenad hos företaget BDO Nordic AB. Sedan årsskiftet 2010/2011 har BDO bokfört museets ekonomi i det webbaserade bokförings- programmet FortNox. Erfarenheterna av detta har varit genomgående positiva under året, främst genom att ledning och projektledare därmed fått möjlighet att vid behov själva hämta aktuell information ur ekonomisystemet. Se vidare om museets ekonomi i förvaltningsberättelsen.

Ledning och personal har under året deltagit i ett flertal konferenser och kortare utbildningar. Utö- ver detta gjordes en större utbildningssatsning för hela personalen i projektadministration. Det var en tvådagarskurs kallad Projektstegen som handlade om att leda, planera och arbeta i projekt. Syftet har varit att ge hela personalen samma förutsättningar att administrera projekt för att därmed förbättra styrning, genomförande och uppföljning av museets projektverksamhet generellt. Efter kursen är kravet från ledningen att alla projekt ska planeras och genomföras enligt Projektstegens modell. 29 Adelsö kyrka Boplatslämningar vid Efraimbergsvägen Antikvarisk medverkan vid invändig renovering Arkeologisk förundersökning av RAÄ 464:1-2 iAdelsö kyrka, Adelsö kyrka, Adelsö socken, m.fl., fastighet Karby 2:1, Täby socken, Täby Ekerö kommun, Uppland kommun, Uppland Författare: Cecilia Pantzar Författare: Caroline Petersson Rapport: 2011:33 Rapport: 2011:57

Arkeologisk utredning vid Vasa Brokvarn Kompletterande särskild utredning inom del av Efterbesiktning av arbete för swimmingpool fastigheten Vasa 1:1, Södertälje socken och kom- inom RAÄ 37:1, Nykvarns kommun, Söderman- mun, Södermanland land. Författare: Kjell Andersson Författare: Göran Werthwein Rapport: 2011:8 Rapport: 2011:13

Aspvik Dokumentation av kvarnlämningar vid Arkeologisk utredning vid Aspvik, Upplands-bro Moraån kommun, Kungsängens socken Dokumentation och registrering av lämningar i Författare: Lars Andersson anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Söder- Rapport: 2011:40 tälje kommun. Författare: Göran Werthwein Begravningskapellet, Gustavsbergs kyrkogård Rapport: 2011:32 Antikvarisk medverkan vid reparation av taket, Gustavsbergs begravningskapell, Gustavsbergs Ekerö kyrka socken, Värmdö kommun, Uppland Antikvarisk kontroll vid invändig renovering, Författare: Gunilla Nilsson , Lisa Sundström Ekerö kyrka, Ekerö socken, Ekerö kommun, Rapport: 2011:21 Uppland Författare: Cecilia Pantzar Bergshamra kvarn Rapport: 2001:9 Antikvarisk medverkan vid renovering av kvarn- byggnad med kvarnkammare, Länna hembygds- Elefanten förening, Länna socken, Norrtälje kommun, Dokumentation av civilförsvarsanläggningen Uppland Elefanten, del av Edsberg 10:30 och Emigranten Författare: Albin Uller 1 och 2, Sollentuna socken, Sollentuna kommun, Rapport: 2011:42 Uppland Författare: Martina Berglund Björksättra Rapport: 2011:49 Antikvarisk förundersökning av mangårdsbyggna- den Björksättra gård, Björksättra 1:117, Huddinge Ett gravfält från romersk järnålder i Kallhäll socken och kommun, Södermanland Arkeologisk undersökning av fornlämningarna Författare: Lisa Sundström Järfälla 43:1, 43:4 och 452, Lädersättra 1:14, Jär- Rapport: 2011:12 fälla socken och kommun, Uppland Författare: Kjell Andersson Boda gård Rapport: 2011:60 Arkeologisk utredning vid Svartgarn 2:1 m.fl., Östra Ryd socken, Österåker kommun, Uppland Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Författare: Caroline Petersson Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem Rapport: 2011:54 och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, 30 Ekerö kommun, Uppland Markim klockstapel Författare: Albin Uller Antikvarisk kontroll vid renovering av Markim Rapport: 2011:19 klockstapel, Markim socken, Vallentuna kommun, Uppland, Stockholms län Hagas gård Författare: Cecilia Pantzar Antikvarisk medverkan vid renovering av huvud- Rapport: 2011:2 byggnaden, Hagas gård, Arholma 17:1, Björkö- Arholma, Norrtälje kommun, Uppland Mellan ättebacke och kyrkogård Författare: Lisa Sundström Arkeologisk forskningsundersökning av en grav- Rapport: 2011:37 plats från skiftet vikingatid - medeltid vid Broby bro, RAÄ 42, i Täby socken och kommun. Hall Författare: Lars Andersson Särskild arkeologisk utredning, etapp I och II, Rapport: 2011:10 Hall 4:3, Östertälje socken, Södertälja kommun, Södermanland Miloområdet i Ursvik Författare: Kjell Andersson Särskild utredning, etapp 1 och 2, Sundbyberg Rapport: 2011:59 2:74 samt del av Sundbyberg 2:44, Sundbybergs stad och socken, Uppland Herresta i Odensala Författare: Kjell Andersson Förundersökning av RAÄ 549, Herresta 4:1, Rapport: 2011:45 Odensala socken, Sigtuna kommun, Uppland Författare: Åsa Berger Muskö kyrka Rapport: 2011:25 Antikvarisk medverkan vid omläggning av bo- gårdsmur, Muskö kyrka, Muskö socken, Haninge Ingarö kyrka kommun, Södermanland, Stockholms län Antikvarisk medverkan vid renovering av klock- Författare: Albin Uller stapeln vid Ingarö kyrka, Ingarö socken, Värmdö Rapport: 2011:44 kommun, Uppland Författare: Lisa Sundström Mörkö kyrka Rapport: 2011:36 Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Ledningsombyggnad i Grödinge Södermanland, Stockholms län. Arkeologiska förundersökningar, fornlämning Författare: Albin Uller Grödinge 126:6 m fl, i samband med en kraftled- Rapport: 2011:47 ningsombyggnad på Näslandet, Grödinge socken, Botkyrka kommun Norrsunda kyrka Författare: Kjell Andersson Antikvarisk kontroll vid ombyggnad av korgolvet Rapport: 2011:11 m.m., Norrsunda kyrka, Norrsunda sn, Sigtuna kommun, Uppland Lingonskogen Författare: Gunilla Nilsson Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Rapport: 2011:3 Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland. Riala hembygdsgård Författare: Kjell Andersson Antikvarisk medverkan vid renovering av loftbod, Rapport: 2011:56 Riala hembygdsgård, Riala socken, Norrtälje kommun, Uppland Malsta kyrka Författare: Cecilia Pantzar Antikvarisk kontroll vid omläggning av spåntak, Rapport: 2011:15 Malsta kyrka, Malsta socken, Norrtälje kommun, Uppland S:t Lukas kyrka Författare: Lisa Sundström Antikvarisk kontroll vid ändring av värme- och Rapport: 2011:14 ventilationssystem, S:t Lukas kyrka. Järfälla sn. Järfälla kn, Uppland 31 Författare: Gunilla Nilsson Sånga kyrka Rapport: 2011:4 Antikvarisk medverkan vid förundersökning av korgolv och yttre provgrävning utmed kyrkans Sjöbod vid Åkerö by grundmurar, Sånga ka, Sånga socken, Ekerö Antikvarisk medverkan vid renovering av sjöbod kommun, Uppland vid Åkerö by, Rådmansö socken, Norrtälje kom- Författare: Cecilia Pantzar mun, Uppland, Stockholms län Rapport: 2011:34 Författare: Albin Uller Rapport: 2011:61 Tegelbruket Kulturmiljöunderlag inför detaljplaneläggning av Sjöbodar och vedbod på Husarö etapp 9 och 11 på Brevikshalvön, Tyresö socken, Antikvarisk medverkan vid renovering av sjö- Tyresö kommun, Södermanland. bodar och vedbod på Husarö, Ljusterö socken, Författare: Lisa Sundström Österåker kommun, Uppland, Stockholms län. Rapport: 2011:16 Författare: Albin Uller Rapport: 2011:51 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla Skogsö kapell 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Antikvarisk medverkan vid ändring av kyrko- Författare: Lisa Sundström byggnad och utvändig markförändring, Skogsö Rapport: 2011:06 kapell och kyrkogård, Saltsjöbaden socken, Nacka kommun, Södermanland Torö kyrka Författare: Gunilla Nilsson , Lisa Sundström Antikvarisk medverkan vid invändig renovering, Rapport: 2011:5 Torö kyrka, Torö socken, Nynäshamns kommun, Södermanland, Stockholms län. Skå kyrka Författare: Cecilia Pantzar Antikvarisk medverkan vid restaurering av Rapport: 2011:26 vapenhus och tvärarm i söder, Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland Trafikplats Kallhäll Författare: Lisa Sundström Arkeologisk utredning, Järfälla socken och kom- Rapport: 2011:35 mun, Uppland Författare: Lars Andersson Skånelaholms slott Rapport: 2011:23 Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela Tyresö kyrka socken, Sigtuna kommun, Uppland Antikvarisk medverkan vid konservering av Författare: Lisa Sundström inventarier, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö Rapport: 2011:1 kommun, Södermanland Författare: Lisa Sundström Solna kyrka Rapport: 2011:18 Antikvarisk medverkan vid utvändig restaurering av Langes gravkor, Solna kyrka, Solna socken, Tyresö kyrka Solna kommun, Uppland Antikvarisk medverkan vid konvertering av Författare: Lisa Sundström , Åsa Berger värmesystem till vattenburen geotermisk värme, Rapport: 2011:22 ombyggnad och renovering av ekonomibyggnad samt byte av förvaringsinredning för kyrkliga Sten-, brons- och järnålder öster om inventarier i skrudkammare och sakristia, Tyresö Arlandastad kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Söder- Arkeologisk förundersökning, etapp 1, av manland RAÄ 205:1, 206:1, 208:1, 218:1, 219:1-2, 258:1 Författare: Lisa Sundström och 259:1 inom fastigheten Norslunda 50:1, Rapport: 2011:53 Norrsunda socken och Sigtuna kommun, Upp- land Utredning på Boo 1:254 Författare: Göran Werthwein Arkeologisk utredning etapp 2, inom fastigheten Rapport: 2011:20 Boo 1:254, Boo socken, Nacka kommun, Söder- 32 manland Kulturen i naturen. Författare: Margareta Boije Artikel i Ledungen nr 4 2011 av Göran Rapport: 2011:24 Werthwein.Göran Werthwein.

Uttrans sjukhus Arsenik och gamla tapeter. Arkeologisk utredning vid Uttrans sjukhus, Bot- Bokrecension i Ledungen nr 2-3 av Lisa Sund- kyrka socken och kommun, Södermanland ström. Författare: Lars Andersson Rapport: 2011:17 Jussi Björling – i Roslagens famn. Bokrecension i Ledungen nr 2-3 av Göran Utö kyrka Werthwein. Antikvarisk medverkan vid installation av nytt värmesystem i Utö kyrka, Utö socken, Haninge Ortnamn i Stockholms skärgård. kommun, Södermanland, Stockholm Bokrecension i Ledungen nr 2-3 av Gabriele Författare: Albin Uller Prenzlau-Enander. Rapport: 2011:52 Fiskar påverkar kulturmiljön. Vega öst Artikel i Ledungen nr 4 2011 av Göran Arkeologisk utredning vid Vega, nordost om Werthwein. Handen, österhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tillgängligt landskap åt alla. Författare: Caroline Petersson Artikel i Ledungen nr 4 2011 av Gabriel Prenz- Rapport: 2011:55 lau-Enander och Göran Hägg.

Värmdö kyrka Makt, kult, plats. Antikvarisk medverkan vid renovering av de- Högstatusmiljöer under den äldre järnåldern. Två lar av bogårdsmuren, Värmdö kyrka, Värmdö seminarier arrangerade av Stockholms läns mu- socken, Värmdö kommun, Uppland seum under 2009 och 2010. Seminarierapport nr Författare: Lisa Sundström 5. Red. P. Bratt & R. Grönwall. ISBN 91 87006 Rapport: 2011:43 47 2. Stockholms läns museum.

Ytterjärna kyrka Kammargraven som symbol för hög status, Särskild arkeologisk utredning, etapp II, Ytter- av Richard Grönwall. Artikel i seminarierappor- järna 1:1, Ytterjärna socken, Södertälje kommun, ten Makt, kult, plats. Södermanland Författare: Kjell Andersson Bronsålder i Stockholms län Rapport: 2011:50 – aktuell forskning. Rapport från ett seminarium 2010. Ett semina- Ängby gård rium på Stockholms läns museum 18-19 septem- Arkeologisk utredning i Täby kommun och ber 2010, arrangerat av arkeologisektionen vid socken, Uppland Stockholms läns hembygdsförbund i samarbete Författare: Lars Andersson med Stockholms läns museum. Red. K. Anders- Rapport: 2011:31 son, G. Hammarsjö, J. Owe, N. Ringstedt, G. Werthwein och M. Öberg. ISBN 978 91 87006 48 0. Stockholms läns museum och Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion.

Ledungen nr 1, 2/3 och 4. Sjurån – en kultplats från bronsåldern, Stockholms läns museum & Stockholms läns av Kjell Andersson. Artikel i seminarierapporten hembygdsförbund. Bronsålder i Stockholms län.

Bilder för framtiden. Artikel i Ledungen nr 4 2011 av Elisabeth Boogh.. 33 I tabellen nedan redovisas museets personella resurser i årsverken och fördelade enligt gällande organisation vid årsskiftet 2011/12.

Verksamhetsområde/ Årsverken, Årsverken, Årsverken, funktion basverksamhet uppdrag totalt Ledning och administration museichef 1 1 personalhandläggare 1 1 IT-samordnare/arkivansvarig 1 1 kommunikatör vakant (1) (1)

Enheten för kulturmiljö och dok. enhetschef 1 1 arkeolog 1 3 4 byggnadsantikvarie 1 2 3 kulturmiljöantikvarie 0 1 1 etnolog 1 0 1 fotograf 1 0 1

Publika enheten enhetschef 1 1 projektledare Runriket, Upptäck länet vakant (0,5) 0 0,5 museipedagog 2 2 vaktmästare/tekniker 1 1 butiks-/säkerhetsansvarig 1 1

Totalt 13,5 (14,5)* 6 19,5 (20,5)*

*Inklusive vakant tjänst som kommunikatör. Tre uppsagda som arbetsbefriats fr.o.m. årsskiftet 2010/11 ingår ej i tabellen.

De angivna personalresurserna avser endast tillsvidareanställda. Utöver dessa tillkommer i första hand timanställd personal i butiken.

34 Å R S R E D O V I S N I N G för Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31.

Innehåll Sida

- förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 6 - balansräkning 7 - ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 8 - tilläggsupplysningar 9 - underskrifter 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.

Verksamhetens inriktning Stiftelsen Stockholms läns museum är ett regionalt museum för huvudstadsregionen. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på kulturhistoria, kulturmiljövård och samtidskonst samt museipedagogik, utställningar, besöksmål och samtidsdokumentation.

Stiftelsen Stockholms läns museums huvudmän Stiftelsens huvudmän utgörs av Stockholms läns landsting, Norrtälje, Sigtuna och Södertälje kommuner, Stockholms stad samt Stockholms läns hembygdsförbund.

Styrelsens sammansättning år 2011

Stockholms läns landsting: Morgan Lindqvist (m), ordf Ulf Lönnberg (kd), ersättare Gert Abelt (s), v ordf Ulla Jönkh (s), ersättare Carin Håkansson (fp), ledamot Kristian Abrahmson (c ), ersättare Ali Khan (s), ledamot Maximilian Henriksson (s), ersättare

Norrtälje kommun: Ingmar Ögren (fp), ledamot Roger Berglund (s), ersättare

Sigtuna kommun: Ingrid Falk (c ), ledamot Björn Stennutz (s), ersättare

Stockholms stad: Anders Johnson (fp), ledamot Adnan Bozkurt (s), ersättare

Södertälje kommun: Gottfried Hummler (s), ledamot Daniel Danial (m), ersättare

Stockholms läns hembygdsförbund: Erik Magnusson, ledamot Christina Pettersson, ersättare

Länsmuseichefen är föredragande och sekreterare i styrelsen. Protokollförare är chefen för enheten för kulturmiljö och dokumentation. Styrelsens beredande organ är ordförandeberedningen, vilken består av ordförande, vice ordförande och ytterligare en styrelseledamot (under 2011 Erik Magnusson) samt museichefen som föredragande.

Organisation och styrning av verksamheten Länsmuseets organisation består av tre enheter där museichefen även är chef för administrativa enheten. De övriga två enheterna som har egna chefer är enheten för kulturmiljö och dokumentation samt publika enheten. Enhetscheferna har eget budgetansvar för de delar av museets budget som fördelats ned på enhetsnivå. Även IT-samordnaren och kommunikatören har eget budgetansvar för sina respektive arbetsområden. Ansvaret för museets olika projekt ligger närmast hos en projektledare som kan vara enhetschef eller medarbetare under denne. Projektledaren ansvarar i första hand inför sin enhetschef.

Verksamheten leds av länsmuseichefen i samråd med ledningsgruppen som består av enhetscheferna. Verksamhetens mål, inriktning och innehåll styrs övergripande av stiftelsens stadgar, måldokument samt av verksamhetsplaner och årlig budget.

Sida 2 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

Händelser av väsentlig betydelse under året Verksamheten Efter neddragningarna 2010 satsade ledningen på att 2011 skulle bli en nystart för verksamheten. 2011 blev också ett bra år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Däremot har nog nystarten inte varit så påtaglig som önskats. Det är bara att konstatera att hela organisationen behövt detta år för att återhämta sig från neddragningarna under 2010.

Under våren påbörjades uppförandet av byggnader utanför våra lokaler som kommer att bidra till ett bättre läge i Sickla köpkvarter och en attraktivare miljö för museet när arbetena avslutas under hösten 2012.

Museet har varit värd för ett arkeologiskt seminarium om gropkeramikerna under 2010. Den arkeologiska forskningsundersökning av en vikingatida gravplats vid Broby bro i Täby som museet drivit årligen sedan 2007 fortsatte under 2011 med två veckors grävning och guidning för allmänheten samt program för skolorna. Dokumentationsprojektet ”Om kriget kommer” som handlar om kalla krigets kulturarv fortsatte under året och beräknas avslutas under 2012 med en populärvetenskaplig bok.

En viktig del av museets arbete med kulturmiljövård har på sedvanligt sätt varit att fungera som remissinstans och rådgivande till länsstyrelsen, Svenska kyrkan och länets kommuner. Kommunerna har fått särskilt stöd från museet för vården av de sevärda fornlämningarna, både med kunskap om praktiska vårdfrågor och hjälp med informationsskyltar. Detta har skett inom ramen för bidraget för kulturmiljövård (7:2). I övrigt har bidraget finansierat projekt såsom t.ex. arbete med att tillgängliggöra historiska besöksmål för funktionsnedsatta, dokumentation av vattenanknutna kulturmiljöer, upprättande av vårdplaner för hembygdsgårdarna i länet och avslutande granskningsarbete med fornlämningsinventeringen Skog & Historia. En översyn av vårt viktigaste redskap för en bättre byggnadsvård - byggnadsvårdsguiden på museets webbplats - påbörjades under året.

Uppdragsverksamheten under 2011 har varit omfattande, särskilt under årets sista månader. Framför allt berodde detta på en ökad inströmning av uppdrag, både arkeologiska och bebyggelseantikvariska, men också på att många äldre projekt kunde avslutas under året och därmed resultatbokföras. Som regel har uppdragen genomförts väl både kvalitetsmässigt och ekonomiskt, vilket gett ett betydande överskott för uppdragsverksamheten under 2011 och goodwill för museet hos uppdragsgivarna. Det största arkeologiska projektet var en förundersökning av en ovanligt välbevarad stenåldersboplats som kommer att beröras av en planerad utvidgning av Arlandastad. Under året påbörjades också ett stort uppdrag för den byggnadsantikviska verksamheten. Det är ett treårigt projekt beställt av Stockholms stift som handlar om att karaktärisera kyrkogårdar, begravningsplatser och kyrkotomter i stiftet utanför Stockholms stad. Ett udda och spännande uppdrag som museet utförde under 2011 var dokumentationen av civilförsvarsanläggningen Elefanten i Sollentuna.

Under året påbörjades ett tvåårigt samarbetsprojekt med Malmö museer under namnet "Bilder för framtiden" som syftar till att ta fram strategier för insamling av digitalt födda fotografier. Som en del av projektet ingår "Samtidsbild", som är museets egen satsning på insamling av digitalt födda fotografier från allmänheten.

Sida 3 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

Utställningsverksamheten i museibyggnaden har omfattat fyra tillfälliga utställningar, varav konstutställningen "Sjukt bra konst" var museets största utställningsproduktion under året. Utöver denna producerade museet en utställning om turistandets historia från 1950-talet och fram till idag, "Turist Javisst!", med Lasse Åbergs souvenirsamling som kärna i utställningen. Under våren genomfördes en mindre, men viktig förändring av museets fasta utställning. Rekonstruktionen av vikingakvinnan Estrid kunde nu införlivas med montern om Estrid, tillsammans med bl.a. ett bildspel om den arkeologiska upptäckten.

Programverksamheten under året har i första hand varit knuten till utställningarna och utgjorts av verkstäder och lovaktiviteter för barn, visningar och föreläsningar. Utöver detta har vi haft flera temadagar/-helger under året, både på museet och ute i länet, som bl.a. rört arkeologi och offentlig konst. Årets Julbazar arrangerades i samarbete med Nacka kulturcentrum och hölls i Diedelverkstadens stora centrala hall framför huvudentrén.

Museets publika verksamhet i länet har bestått av uppsökande skolverksamhet med utgångspunkt i den offentliga konsten och fornlämningarna samt att uppmärksamma och tillgängliggöra historiska besöksmål, särskilt Runriket i Täby och Vallentuna, bl.a. inom ramen för "Skapande skola". För att kunna nå fler elever med vår särskilda pedagogik med utgångspunkt i det lokala kulturarvet påbörjade museet under 2011 pilotprojektet "Fokus lärare". Det är en fortbildning för lärare i kulturmiljöpedagogik och offentlig konst som under detta år berörde lärare i Botkyrka, Täby och Vallentuna.

Länsmuseets koncept för att uppmärksamma kulturarvet i landskapet, "Upptäck länet", ska utvecklas till att bli en tydligare profil för museet och den dominerande publika verksamheten. Med anledning av det påbörjades arbetet med en femårig utvecklingsplan för Upptäck länet i slutet av 2011 samtidigt som ett treårigt samarbetsprojekt med Botkyrka kommun, "Upptäck Botkyrka" startades för att utveckla metoder för att nå nya målgrupper och skapa dialog med brukarna.

Ekonomin Museets verksamhet finansieras med årliga bidrag från Stockholms läns landsting och Statens kulturråd, kulturråd, tillfälliga projektbidrag från länsstyrelsen i Stockholms län och Statens kulturråd, affärsverksamhet inom den ordinarie verksamheten (museibutik, utställningshyra, visningar mm), avgifter (subventionerade) för skolbesök samt uppdragsverksamhet inom kulturmiljöområdet. Verksamhetsstödet från landstinget skrevs upp med 166 t kr eller med 2,1% för 2011, vilket var ungefär ungefär detsamma som föregående år. Ökningen av det statliga anslaget för året var dock mycket blygsamt, endast 18,5 t kr eller 0,5%.

Årets resultat blev mycket bra, dels beroende av att ett flertal ordinarie tjänster varit vakanta under året i avvaktan på tillsättning, dels genom en framgångsrik uppdragsverksamhet som skapade ett betydande överskott för året.

Personalstatistik för 2011 Nedanstående statistik gäller anställningsförhållandena vid Stockholms läns museum vid årets slut om inget annat anges. Tabell 1. Antal anställda

Anställningsform Kvinnor Män Totalt Tillsvidare 9 8 17 Visstid 2 1 3

Totalt 11 9 20

Sida 4 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

Vid all rekrytering verkar länsmuseet för att både kvinnor och män söker lediga tjänster. När det gäller tjänster där något av könen är underrepresenterad skall ansträngning göras för att få sökande av det underrepresenterade könet. Enligt museets mångfaldsplan ska personalsammansättningen på Stockholms läns museum också, så långt det är möjligt, spegla samhällets sammansättning i etniskt och kulturellt avseende.

Tabell 2. Deltidsarbetande

Anställningsform Kvinnor Män Totalt Tillsvidare 2 0 2

Av museets 17 tillsvidareanställda arbetar två deltid, dessa är föräldralediga på deltid.

Tabell 3. Åldersfördelning

Ålder 19-29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare 0 1 7 6 3 Visstid 0 3 0 0 0

Totalt 0 4 7 6 3

Personalomsättning Åtta anställda har slutat under året. Av dessa har tre slutat sina anställningar under första halvåret p.g.a. uppsägning med anledning av museets personalneddragningar under 2010. De övriga har slutat främst p.g.a. nytt arbete.

Löneutveckling Medellönen för tillsvidareanställda vid Stockholms läns mueum (exkl. museichefen) var vid årets slut 27 179 kr/mån. Kvinnornas medellön var 26 721 kr/mån och männens medellön var 27 769 kr/mån.

Resultatdisposition

Förslag till vinst och kapitaldisposition

Till styrelsens förfogande står balanserat resultat 983 239 årets resultat 2 034 645 3 017 884

Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres 3 017 884 3 017 884

Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar.

Sida 5 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

Rörelsens intäkter m.m. Anslag och uppdragsverksamhet 2 16 468 645 19 017 248 Försäljning 194 784 238 128 Övriga rörelseintäkter 164 887 385 815 16 828 316 19 641 191

Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader -5 464 229 -7 098 383 Personalkostnader 1 -9 391 124 -12 088 143 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -29 739 -510 921 -14 885 092 -19 697 447

Rörelseresultat 4 1 943 224 -56 256

Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 91 668 6 449 Räntekostnader -247 -265 91 421 6 184

Resultat efter finansiella poster 2 034 645 -50 072

Årets resultat 2 034 645 -50 072

Sida 6 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

BALANSRÄKNING 2011-12-31 2010-12-31 Not TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 3 68 434 98 173 68 434 98 173

Summa anläggningstillgångar 68 434 98 173

Omsättningstillgångar

Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror 189 157 249 997 189 157 249 997

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 524 500 1 414 824 Aktuell skattefordran 84 956 45 990 Övriga fordringar 564 072 264 449 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 009 922 26 167 2 183 450 1 751 430

Kassa och bank 4 065 882 3 207 514

Summa omsättningstillgångar 6 438 489 5 208 941

SUMMA TILLGÅNGAR 6 506 923 5 307 114

Sida 7 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

BALANSRÄKNING 2011-12-31 2010-12-31 Not EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Balanserad vinst eller förlust 983 239 1 033 311 Årets resultat 2 034 645 -50 072 Summa eget kapital 3 017 884 983 239

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 457 402 121 053 Övriga skulder 481 598 571 809 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 682 195 865 839 Pågående projekt 6 1 867 844 2 765 174 Summa kortfristiga skulder 3 489 039 4 323 875

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 506 923 5 307 114

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Sida 8 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

T I L L Ä G G S U P P L Y S N I N G A R

ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om avvikelse förekommer framgår det av notanteckning nedan. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.

Fordringar Fordringarna upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Övriga tillgångar värderas till anskaffningsvärde om ej annat anges i nedanstående noter.

Varulager m.m. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. För flertalet arrtiklar tillämpas nedskrivningstiden 3-5 år. Inköpta artiklars lagervärde upphör i regel efter 3 år.

Pågående arbeten Projekten som hanteras inom museets projektverksamhet resultatavräknas i samband med att projektet avslutas. Pågående projekt har därvid värderats till nedlagda direkta kostnader med tillägg för skälig andel av indirekta kostnader.

Leasing Stiftelsen disponerar endast i liten omfattning anläggningstillgångar via leasningavtal. Samtliga leasingavtal har löptider understigande tre år. Stiftelsens kostnader för nämnda leasing är inte väsentliga.

Skulder Skulder har om inget annat anges, upptagits till anskaffningsvärdet med sedvanliga reserveringar för upplupna kostnader.

UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER

Not 1 Personal 2011 2010

Medelantal anställda Medelantal anställda har varit 20,0 25,0 varav kvinnor 11,0 12,0

Löner, ersättningar m.m. Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp:

Styrelsen: Styrelsen 64 737 63 314 Verksamhetschef 590 100 572 013 Pensionskostnader 81 003 73 225 735 840 708 552

Sida 9 av 11 Stiftelsen Stockholms läns museum Org.nr. 802011-2036

T I L L Ä G G S U P P L Y S N I N G A R

Övriga anställda: Löner och ersättningar 4 474 937 6 527 438 Pensionskostnader 304 850 387 724 4 779 787 6 915 162

Sociala kostnader 1 858 369 2 225 863

Summa styrelse och övriga 7 373 996 9 849 577

Not 2 Anslag och uppdragsintäkter 2011 2010

Verksamhetsbidrag Landsting 8 000 000 7 834 000 Verksamhetsbidrag Stat 3 644 000 3 625 500 Uppdragsverksamheten 4 824 645 7 557 748 16 468 645 19 017 248

Not 3 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2011-12-31 2010-12-31

Ingående anskaffningsvärde 7 125 774 7 125 774 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 125 774 7 125 774 Ingående avskrivningar -7 027 601 -6 516 680 Årets avskrivningar -29 739 -510 921 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 057 340 -7 027 601 Utgående redovisat värde 68 434 98 173

Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 3-5 år.

Not 4 Resultat per rörelsegren 2011-12-31 2010-12-31

Anslagsverksamheten 1 244 439 -844 675 Uppdragsverksamheten 698 785 788 420 1 943 224 -56 255

Not 5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31

Upplupna sociala avgifter 263 609 299 909 Upplupna semesterlöner 215 144 384 072 Övriga poster 203 442 181 858 682 195 865 839

Not 6 Pågående projekt 2011-12-31 2010-12-31

Intäkter 7 853 692 7 041 391 Personalkostnader -3 880 704 -2 858 861 Materialkostnader och administrativa kostnader -2 105 144 -1 417 356 1 867 844 2 765 174

Sida 10 av 11

36 Ankom Stockholms läns landsting 2012 -06- 1 5

Dn,.i$i2(fcom.

Årsredovisning

för Stiftelsen Stockholms Läns Aldrecentrum

802012-0948

Räkenskapsåret

2011 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 1(9) Org.nr 802012-0948

Styrelsen och verkställande direktören för Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum far härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011.

Förvaltningsberättelse

Stiftelsebildare och huvudmän är Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

Verksamhet Stiftelsens syfte är enligt stadgarna att "förbättra de äldres levnadsbetingelser genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldres situation i samhället samt att själva initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden, i egen verksamhet eller i samarbete med eller på uppdrag av andra kummuner eller organisationer".

Under 2011 har det främsta verksamhetsområdet varit att stödja utvecklingen av vård och omsorg för äldre genom att göra kunskapsöversikter, utvärdering och att främja utvecklingen av nya former för utbildning och språkutveckling på arbetsplatsen (SpråkSam- och ArbetSamprojekten).

Ett annat viktigt verksamhetsområde har varit att öka kunskapen om åldrandet och folkhälsa för äldre.

En central kunskapsbas för framtida forskning är den longitudinella studien SNAC-K.

Äldrecentrum äger tidskriften Äldre i Centrum.

Tillsammans med Stiftelsen Silviahemmet är Äldrecentrum av Socialstyrelsen huvudman för ett nationellt kunskapscentrum för demensfrågor - Svenskt demenscenrum (SDC). SDC ingår i Äldrecentrums redovisning, men har en egen styrelse. Verksamheten är mer utförligt beskriven i tjänsteutlåtande 4/2011.

Flerårsöversikt (tkr) 2011 2010 2009 2008 2007 Nettoomsättning 23 696 11 756 10 233 8 992 6 785 Avkastning på eget kap. (%) 4 -27 -9 19 -3 Soliditet (%) 12 15 21 24 20

Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 3 068 823 årets vinst 10 988 3 079 811 disponeras så att i ny räkning överföres 3 079 811

Stiftelsens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 2(9) Org.nr 802012-0948

Resultaträkning Not 2011-01-01 2010-01-01 -2011-12-31 -2010-12-31

Nettoomsättning 23 695 759 11 756 190 Verksamhetens bidrag 31 235 777 36 507 399 54 931 536 48 263 589

Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader -24 767 870 -23 530 948 Personalkostnader 1 -30 829 874 -26 399 047 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 -140 389 -246 467 -55 738 133 -50 176 462 Rörelseresultat -806 597 -1 912 873

Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 3 850 117 418 554 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 165 871 21 776 Räntekostnader och liknande resultatposter -6 261 -4 694 1 009 727 435 636 Resultat efter finansiella poster 203 130 -1 477 237

Resultat före skatt 203 130 -1 477 237

Skatt på årets resultat -192 142 0 Årets resultat 10 988 -1 477 237 7 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 3(9) Org.nr 802012-0948

Balansräkning Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 348 232 176 342

Finansiella anläggningstillgångar Fonder 5 753 878 5 496 160 6102110 5 672 502 Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar 7 769 768 6 941 952 Kundfordringar 293 166 493 088 Övriga fordringar 2 127 095 7 816 991 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 190 029 15 252 031

Kassa och bank 27 765 475 15 827 847 Summa omsättningstillgångar 37 955 504 31 079 878

SUMMA TILLGÅNGAR 44 057 614 36 752 380 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 4(9) Org.nr 802012-0948

Balansräkning Not 2011-12-31 2010-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 6 Bundet eget kapital Kapitalandelsfond 2 400 000 2 400 000

Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 3 068 823 4 546 060 Årets resultat 10 988 -1 477 237 3 079 811 3 068 823 Summa eget kapital 5 479 811 5 468 823

Långfristiga skulder 7 Pensionsskuld 11 188 723 8 806 586

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 286 257 2 760 529 Aktuella skatteskulder 994 901 331 698 Övriga skulder 2 210 536 1 838 991 Skulder till projekt 17 266 951 10 718 341 Pensionsskuld 909 887 1 495 544 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 3 720 548 5 331 868 Summa kortfristiga skulder 27 389 080 22 476 971

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 44 057 614 36 752 380

Ställda säkerheter Inga Inga

, Ansvarsförbindelser Inga Inga Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 5 (9) Org.nr 802012-0948

Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges.

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Stiftelsen Stockliolms Läns Äldrecentrum 6(9) Org.nr 802012-0948

Noter Not 1 Anställda och personalkostnader 2011 2010 Medelantalet anställda Kvinnor 31 29 Män 7 6 38 35

Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 919 000 888 000 Övriga anställda 18 964 000 16 866 000 19 883 000 17 754 000

Sociala kostnader Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 10 104 768 8 214 467 10 104 768 8 214 467

Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 29 987 768 25 968 467

Upplysning om sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av total arbetstid 1,87 % 2,46 % Andel sjukfrånvaro med sammanhängande tid över 60 dagar 44,81 % 32,89 % Andel sjukfrånvaro för kvinnor 2,03 % 2,88 % Andel sjukfrånvaro för män 1,07 % 0,25 % Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 30-49 år 2,97 % 2,11 % Andel sjukfrånvaro för anställda i åldern 50 år eller äldre 0,99 % 2,7 %

Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 38% 38% Andel män i styrelsen 62% 62% Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0% 0% Andel män bland övriga ledande befattningshavare 100 % 100 % 1 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 7(9) Org.nr 802012-0948

Av stiftelsens pensionskostnader, 3,349 tkr avser 454 tkr (f.å 2,326 resp 350 tkr) gruppen styrelse och direktör. Not 2 Avskrivningar

Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 20 % Datorer 33 %

Not 3 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

2011 2010 Erhållna utdelningar -850 117 • -517 083 Nedskrivningar 0 98 529 -850 117 -418 554

Not 4 Inventarier 2011-12-31 2010-12-31

Ingående anskaffningsvärden 1 783 832 2 733 970 Inköp 312 279 71 633 Försäljningar/utrangeringar -1 021 771 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 096 111 1 783 832

Ingående avskrivningar -1 607 490 -2 382 795 Försäljningar/utrangeringar 1 021 771 Årets avskrivningar -140 389 -246 466 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 747 879 -1 607 490

Utgående redovisat värde 348 232 176 342 Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 8(9) Org.nr 802012-0948

Not 5 Finansiella anläggningstillgångar

Bokfört Marknads- Namn värde värde SPP Generationsfond 40-tal 5 753 878 6 345 237 5 753 878 6 345 237

Not 6 Eget kapital

Stiftelsens fond har som ändamål att möjliggöra insatser i enlighet med stftelsens ändamål enligt stadgarna.

Stiftelsens Balanserat Årets Fondering resultat resultat Bundet 2 400 000 4 546 060 -1 477 237 Disposition av föregående års resultat -1477 237 1 477 237 Årets resultat 10 988

Belopp vid årets utgång 2 400 000 3 068 823 10 988

Not 7 Pensionsskuld

Den historiska skulden för personal som var anställd hos Äldrecentrum vid årsskiftet 1997/1998 uppgår till 2 395 Tkr varav 851 Tkr avser skuld till två personer som gått i pension. Utöver den historiska pensionsskulden tillkommer, för löner överstigande 7,5 basbelopp, enl. pensionsavtal ( KAP/KL) skuld om 8 794 tkr.

Den långfristiga skulden uppgår till 11 189 Tkr„

Till detta kommer en kortfristig skuld avseende den individuella del som placeras i den fond den anställde själv valt. Pensionsavgiften beräknas med ledning av årslön 2011 och faktureras Stockholms stad i mars 2012. Staden vidarefakturerar sedan Äldrecentrum. För 2011 uppgår skulden till 910 Tkr. Den totala pensionsskuden uppgår till 12 098 Tkr. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 9(9) Org.nr 802012-0948

Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31

Upplupen semesterlön 1 157 022 843 134 Beräknad lägst. soc.avgifter 363 536 264 912 Upplupna kostnader 1 876 270 783 822 Förutbetalda intäkter och bidrag 550 000 3 440 000 3 946 828 5 331 868

Stig Nyf Laj^i Andersson Ordförande Vice ordförande

Vår revisionsberättelse har lämnats

Auktoriserad revisor Revisor äldrecentrumr FORSKNING a UTVECKLING II

Handläggare: Sven Erik Wånell 2012-03-07 (REVIDERAD) Tfn 690 58 09 Tjänsteutlåtande 4/2012 Styrelsen 2012-03-08 § 7

BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011 ÅRS VERKSAMHET

Förslag till beslut:

Äldrecentrums styrelse föreslås besluta att godkänna verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse för 2011 att överlämna förvaltningsberättelsen för granskning till revisorerna samt att efter granskning av revisorerna överlämna förvaltningsberättelse och verk- A samhetsberättelse till huvudmännen

Sven Erik Wånell direktör

SAMMANFATTNING

Denna verksamhetsberättelse är ett komplement till Äldrecentrums förvalt• ningsberättelse. Av förvaltningsberättelsen framgår att verksamhetens intäkter under året var 54,9 Mkr (48,3 Mkr 2010). Intäkterna fördelade sig med 57 pro• cent på anslag (samma andel 2009) och 43 procent på intäkter (uppdrag, pre• numerationer och övriga ersättningar). Nettointäkter från värdepapper, fonder och räntor uppgick till 1 Mkr (0,44 Mkr 2010), årets skatt till 0,2 Mkr. Kostna• derna inklusive avskrivningar var 55,7 Mkr (50,2 Mkr 2010). Av kostnaderna svarade personalkostnaderna för knappt två tredjedelar, 30,8 Mkr (26,4 Mkr 2010).

Årets resultat efter finansiella poster blev 11 Tkr (-1,5 Mkr 2010). Att ett befa• rat underskott kunde undvikas förklaras främst av ett bra räntenetto.

Äldrecentrums av styrelsen budgeterade verksamhet följer i huvudsak budget. Detsamma gäller Äldrecentrums projekt.

Under 2011 avslutades utvecklingsprojektet SpråkSam och startade ett nytt ESF-råds-finansierat projekt, ArbetSam. Projektägare av ArbetSam är Lidingö stad, Äldrecentrum är partner. Båda har som syfte att utforma metoder för att personal med bristande omsorgskunskaper och för SpråkSam även brister i

Tjänsteutlåtande 4/2012 1 (22) kunskap i svenska som andraspråk, ska få bättre språkkunskaper och en grundläggande kunskap i vård och social omsorg. Arbetsplatserna ska få verk• tyg för att bli lärande arbetsplatser.

Det utåtriktade arbetet har skett genom nätverk med olika nyckelfunktioner, erbjuda forsknings/utvecklingscirklar, utbildning av reflektionsledare, hand• ledning, föreläsningar och seminarier. Under året har Äldrecentrum hållit i 16 nätverk, i egen regi arrangerat 31 seminarier, 4 konferenser, två utbildningar samt medverkat med ett femtiotal föreläsningar i konferenser/motsvarande anordnade av andra aktörer. Den 6 april ordnade ARC, Aldrecentrum och SDC ett mycket väl besökt öppet hus. Under året har Äldrecentrum varit medarran• gör vid 4 konferenser och deltagit i två seminarier i Almedalen. Till detta kom• mer de kurser som anordnats inom ramen för projekten SpråkSam och Arbet• Sam.

Äldrecentrums nya hemsida har utvecklats under året. Under året hade den nästan 36 700 besök. Under året har 7 pressmeddelanden och 7 nyhetsbrev kommit ut. Nyhetsbreven har för närvarande 4 380 e-postadressater. Äldre• centrum finns också på Twitter och Facebook.

Tidskriften Äldre i Centrum har behållit sin breda spridning i landet. Arbete med att göra Äldrecentrums hemsida till en användbar kunskapskanal har fullbordats under året.

Under året har sektor vård och omsorg bedrivit 20 projekt inom skiftande om• råden, vilka bl.a. resulterat i nio rapporter i Äldrecentrums skriftserie och tre andra rapporter. Områden som behandlats har varit samverkan mellan hu• vudmännen, äldreomsorgens struktur och organisering, uppföljning av äldre• vård och äldreomsorg, hälsoutveckling och hals ofrämjande insatser.

I SNAC-K studien har 578 personer undersökts. Vid olika konferenser, rappor• ter och vetenskapliga artiklar har nya rön från studien presenterats.

Det nära samarbetet med ARC har fortsatt inom ramen för Äldreforskningens hus, bl.a. kring forskning om åldrandet och hälsoutvecklingen. Arbetet med att få igång patientnära forskning kring äldre med stora och sammansatta behov/multisjuklighet har pga. resursbrist inte utvecklats så som tänkt.

Tjänsteutlåtande 4/2012 2 (22) VERKSAMHETEN

Syfte och mål

Aldrecentrums syfte är enligt sina föreskrifter att "förbättra de äldres levnads• betingelser genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forsk• ningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldres situation i sam• hället samt att själv initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden, i egen verksamhet eller i samarbete med eller på uppdrag av andra kommuner eller organisationer".

Under hösten 2009 genomfördes på styrelsens uppdrag en genomlysning av verksamheten med hjälp av externa konsulter, för att belysa huvudmännens behov av och önskemål kring sin FoU-miljö. Styrelsen lade utifrån denna ge• nomlysning fast inriktning för Äldrecentrum och ny organisation vid sitt sam• manträde den 3 juni 2010. Denna inriktning är utgångspunkten för budgeten för 2011. Att ta fram kunskap, bidra till utveckling och lärande ska vara integ• rerade delar i en helhet. Äldreforskningens hus möjligheter ska tas tillvara att utveckla alla dessa tre delar av FoU-arbetet. Aldrecentrums kännetecken är att alltid utgå från den äldre, försöka fånga hennes/hans perspektiv. Genom kun• skap ska Äldrecentrum medverka till bättre förutsättningar för ett gott åldran• de och en bra äldreomsorg och äldrevård. Arbetet ska präglas av integritet, hu• manism, lyhördhet, engagemang och professionalism. Äldrecentrums kärnvär- den ska vara kunskap, kompetens och kvalitet. Solid kunskapsbas ska garante• ras genom vetenskaplig metodik. Kunskap och utveckling hör ihop. Målet är en bättre vardag för den äldre.

Ledning

Äldrecentrums arbete leds av dess styrelse. Styrelsen lägger i budget fast verk• samhetens inriktning för det kommande året, och följer verksamheten dels ge• nom halvårsvisa redovisningar av pågående projekt, dels genom kvartalsrap• porter om den ekonomiska utvecklingen. Styrelsen har under året haft sex sammanträden. Styrelsens sammanträden förbereds av styrelsens presidium med ordförande, vice ordförande och en ledamot. Styrelsens sammansättning redovisas nedan.

Prioritering av utredningar och kunskapssammanställningar sker i samråd med Aldrecentrums FoU-råd, där huvudmännen och de två största pensionärs• organisationerna är representerade. FoU-rådet har haft fem möten.

Äldrecentrum har ett nära samarbete med Stockholms stad genom Äldreför• valtningen och Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvalt• ningen (HSF).

Aldreforskningens Hus

Äldreforskningens hus (Äldrecentrum, Svenskt demenscentrum och ARC, Aging Research Center) utgör en i landet unik miljö för tvärvetenskaplig forskning och

Tjänsteutlåtande 4/2012 3 (22) implementering av kunskap. Merparten av forskningen i Äldreforskningens hus finansieras via externa medel. Detta genererar mycket mer kunskap än vad som skulle vara möjligt med enbart huvudmännens grundfinansiering. Totalt uppgick kostnaderna för Äldreforskningens hus under 2011 till 90 Mkr. Detta möjliggörs tack vare grundfinansieringen. För Äldrecentrum kommer den från dess huvudmän med 10 Mkr. För ARC kommer den från FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) och är från 201112 Mkr, en ökning med 2 Mkr tack vare en mycket positiv utvärdering som FAS genomförde for alla na• tionella centra 2011. ARC bedömdes som outstanding.

Stöd till utveckling

Äldrecentrum ska enligt styrelsens inriktningsbeslut göra resultat från sina longitudinella studier och från utredningar och forskning känt och skapa förut• sättningar for att kunskapen blir använd. Nya målgrupper ska under året er• bjudas olika aktiviteter; exempel på sådana prioriterade grupper är paramedi• cinare och sjuksköterskor i kommunal verksamhet samt landstingspersonal inom geriatrik. En avgift ska tas ut för de aktiviteter där så är möjligt och lämpligt.

I budget för 2011 angavs att Äldrecentrum bl.a. ska ha följande utbud av tjäns• ter som stöd för utveckling; • Handledning och att vara "bollplank" i olika frågor • Stöd vid start och utvärderingar av utvecklingsprojekt samt stöd vid im• plementering av resultaten. • Stöd att skapa nätverk och vid behov vara nätverksledare • Medverka som ledare i dialogseminarier och liknande • Forsknings- och utvecklings cirklar för personalgrupper i olika ämnen och konstellationer. • "Kunskapslots" mellan akademi och praktik • Utbildningar, gärna med nyttjande av modern teknik • Seminarier, föreläsningar, såväl för personal som politiskt förtroende• valda och allmänhet. • Lättillgängliga och pedagogiska sammanfattningar av rapporter.

• Rapporter bör när det är adekvat kompletteras med ett studiehäfte eller en vägledning hur det kan användas.

Måluppfyllelse

Handledning och "bollplank". Äldrecentrum nyttjas av såväl huvudmännen som av statliga myndigheter som bollplank i olika frågor. Däremot är det mindre vanligt med förfrågningar om handledning. I takt med att Äldrecentrums kon• taktnät med verksamheterna ökar genom det utvecklingsstöd som ges kring arbetsplatslärande, riktlinjer för demens mm ökar efterfrågan på såväl mer

Tjänsteutlåtande 4/2012 4 (22) tillfälliga insatser ("bollplank") som längre (handledning). Längre handled• ningsuppdrag förutsätter att Äldrecentrum får betalt för nedlagd tid.

Stöd vid start och utvärderingar av utvecklingsprojekt. Det förekommer att en• skilda vårdgivare liksom stadsdelar/kommuner tar kontakt med Äldrecentrum kring utformning av projekt och ansökningar om stimulansmedel. Dialogen med stadsdelarna i dessa frågor är dock ännu inte så utvecklad som skulle kunna vara möjlig, främst beroende på att tiden med nuvarande ekonomiska resurser inte räcker till för Äldrecentrums medarbetare, varför Äldrecentrum inte kun• nat marknadsföra detta stöd.

Nätverk. Detta är en omfattande och prioriterad del av Äldrecentrums verk• samhet. För närvarande driver Äldrecentrum själv eller tillsammans med andra 16 nätverk, varav 4 startat under 2011. Mer än 250 personer har deltagit i föl• jande nätverk: • Nätverk för implementering av livskvalitetsinstrumentet Qualid. I nät• verket ingår både SoL- och HSL personal inom särskilda boendeformer och syftet är att tillsammans hitta former för användandet av instru• mentet för att utvärdera det personcentrerade arbetssättet. Nätverket startade 2011 och kommer att fortsätta under 2012. • Nätverk för nyckelpersoner för demensvårdsutveckling i stadsdelarna i Stockholms stad. Syftet har varit erfarenhets- och kunskapsutbyte men även att hitta konkreta samverkans områden. Nätverket startade 2011. • Två nätverk för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. • Tre nätverk för utvecklingsinriktat ledarskap • Nätverk för personer som arbetar med strategiska utvecklingsfrågor inom kommunal och privat äldreomsorg. • Nätverk för olika kostkompetenser inom äldreomsorgen • Nätverk för personer som arbetar med förebyggande hembesök • Reflektionsledare

Härutöver har följande nätverk ordnats inom ramen för ArbetSam • Lärare • Chefer • Språkombud • Reflektionsledare/handledare Sedan flera år drivs ett nätverk inom ramen för samverkan med Karolinska folkhäls o akademin • Nätverket för äldres hälsa, som under året ordnat fyra seminarier, med cirka 45 besökande varje gång.

Dialogseminarier. Under början av 2011 summerades de dialogseminarier som hållits med biståndshandläggare i Stockholms stad i en rapport. Under hösten påbörjades tinsammans med Äldreförvaltningen planering för dialogseminarier om kosten och måltiden i särskilt boende.

Forsknings- och utvecklingscirklar. Under 2011 har en FoU cirkel i demens för biståndshandläggare genomförts. Syftet är att med hjälp av aktuell forskning (artiklar, utdrag från böcker, föreläsningar mm.) bidra till utveckling och för• djupning i arbetet.

Tjänsteutlåtande 4/2012 5 (22) Utbildningar. Sedan flera år erbjuder Aldrecentrum utbildning för personal som på sin arbetsplats ska kunna vara resurspersoner för att utveckla reflek• tion som medel för verksamhetsutveckling.

Under 2011 genomfördes ytterligare två metodkurser i reflektion och bemötan• de för vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen i Stockholms län, sammanlagt deltog 47 personer. Efter avslutad utbildning erbjuds handledning för dem som önskar under ett år vid sammanlagt fyra tillfällen och därefter finns möjlighet för kursdeltagarna att delta i ett nätverk för reflektionsledare i Stockholms län. Under 2011 genomfördes 8 handTedningstillfällen för dem som gått reflektionsutbildningen under våren.

Under våren 2011 genomfördes en metodkurs i reflektion för språkombud inom ramen för projektet Språksam. Reflektionskursen var anpassad efter språkom• budens behov och något kortare än den ordinarie utbildningen. Sammanlagt deltog 22 personer i kursen

Seminarier, föreläsningar.

Under våren anordnade styrelsen en välbesökt förmiddagskonferens i lands• tingssalen för förtroendevalda, om Socialstyrelsens riktlinjer för vård och om• sorg för personer med demenssjukdom.

Varje termin bjuder Stiftelsen Äldrecentrum in till tre olika föreläsningsserier med skilda målgrupper och olika samarbetspartners. Som föreläsare medverkar ARC/Äldrecentrums medarbetare men även andra bjuds in att delta. Tidigare har Äldrecentrum genomfört seminarier och föreläsningar om äldre och åldrande i samarbete med Stockholms stads Äldreförvaltning. Sedan 2011 är Äldrecentrum den som arrangerar dessa seminarier. Seminarierna innehål• ler både föreläsningar, diskussioner och grupparbeten där deltagarna aktivt kan delta och diskutera tillsammans med andra kollegor och föreläsare. För att kunna delta krävs ett abonnemang som gäller för en termin. Varje abonnemang ger rätt till en plats vid samtliga vårens seminarier. Abonnemangen är inte personbundna utan kan användas av olika personer på arbetsplatsen. Totalt såldes närmare 200 abonnemang och 8 seminarier genomfördes.

Seminarieserien Äldre i samhället har fortsatt för sextonde året, med sex före• läsningar på ABF-huset med totalt 685 deltagare. Seminarieserien genomförs tillsammans med tre av de stora pensionärsorganisationerna och tre studieför• bund.

Äldrecentrum har sedan 2007 arrangerat frukostseminarier. De riktar sig till chefer, arbetsledare m.fl. Under 2011 genomfördes fem seminarier med närma• re 200 deltagare.

Pedagogiska sammanfattningar av rapporter och studiehäften. De viktigaste slutsatserna från de rapporter Äldrecentrum ger ut sammanfattas och läggs ut på Äldrecentrums hemsida, och sprids via pressmeddelande. Med det ekono• miska utrymme som finns har det däremot inte under året varit möjligt att göra pedagogiska produkter och studiehäften av de studier och rapporter Äldrecent• rum arbetat med.

Tjänsteutlåtande 4/2012 6 (22) Samverkan med andra aktörer

Enligt styrelsens budget för 2011 skulle samverkan med företag, stiftelser m.m. utvecklas. För att få en bredd på verksamheten ska en referensgrupp bildas. Syftet är att från speciellt utvalda personer få synpunkter och förslag på de oli• ka externa aktiviteter som Äldrecentrum erbjuder.

Måluppfyllelse: Äldrecentrum har under året utvecklat sitt arbete med att få in önskemål om utbildningar och seminarier Äldrecentrum bör erbjuda. Utbild• ningarna följs upp kontinuerligt. Arbetet har dock inte formaliserats i form av en referensgrupp.

Äldrecentrum har under året haft samverkan med flera aktörer. Bland annat arrangerade Äldrecentrum tillsammans med Arena seminariet "Äldreomsorg igår, idag och imorgon" under Almedalsveckan. Ytterligare ett seminarium hölls i Almedalen och det genomfördes i samarbete med ESF-rådet.

Exempel på övriga aktörer/konferenser som Äldrecentrum har samverkat och deltagit i är Anhörigdagen, Stockholms läns demensdag och Stora demensda- gen. Äldrecentrum arrangerade även Äldreomsorgsdagen i samarbete med Re• gionförbundet södra Småland under Tylösandsveckan. Dagen handlade bl.a. om den svenska äldreomsorgen - utveckling och nuläge, förutsättning för framti• dens äldreomsorg och utveckling av vården för de mest sjuka äldre.

Onsdagen den 6 april 2011 bjöd Äldrecentrum tillsammans med övriga aktörer i Äldreforskningens hus in till Öppet hus. Kända forskare och utredare inom Äldreforskningens hus föreläste om resultat rörande åldrandet och äldre män• niskor. Det totala antalet besökare uppskattades till närmare 400.

Äldrecentrum har även faktagranskat texterna för den webbaserade senior• val, se

Projekt Implementering av riktlinjer för demensvård

Äldrecentrum skulle enligt styrelsens budget med nationella stimulansmedel svara för stöd till implementering av riktlinjerna för vård och omsorg om perso• ner med demenssjukdom i Stockholms stad.

Måluppfyllelse: Detta arbete har bedrivits framgångsrikt under året. Stöd har getts till stadsdelarnas resurspersoner för implementeringen av riktlinjerna, kontaktkanaler har upprättats med husläkarmottagningar, fyra heldagskonfe• renser har genomförts där alla berörda aktörer inom respektive minnesmottag- nings ansvarsområde samlats för att lägga en grund för fortsatt samverkan. Samarbete sker med landstingets Demensrådet och CeFAM.

Som en del av det arbete som bedrivs inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre pågår ett arbete med att utveckla ett stöd till verksamhe• terna för hur de kan förverkliga riktlinjerna i vardagsarbetet i det särskilda boendet. Under året har en checklista arbetats fram, den är nu färdig för test i de verksamheter som medverkat i en referensgrupp. Samverkan sker med kva• litetsregistret SveDem.

Tjänsteutlåtande 4/2012 7 (22) Bättre liv för sjuka äldre

På uppdrag av KSL har Äldrecentrum anställt en projektledare som arbetar med att kartlägga och utveckla regionala stödformer för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, med i en första fas fokus på äldreomsorgen. Under 2011 har arbetet utvecklats mot hela socialtjänsten. Detta arbete leds av en styrgrupp bestående av representanter från KSL, några kommuner och lands• tinget.

Inom ramen för regeringens satsning på utvecklingen av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre har stimulansmedel anslagits för att stödja användan• det av kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret. En rapport avseende arbetet har sammanställts och redovisats styrelsen vid dess decem• bersammanträde.

SpråkSam

Projektet SpråkSam finansierades av Europeiska Socialfonden och ägdes av Stiftelsen Äldrecentrum. Målet var att stärka dem som har otillräcklig yrkes• kompetens och bristfälliga kunskaper i svenska så att de får en starkare ställ• ning på arbetsmarknaden. För att uppnå detta lämnades stöd till den omgivan• de arbetsplatsen så att den bättre ska kunna fungera språkstödjande. En för• väntad effekt av en mer välfungerande kommunikation är att kvaliteten på den omsorg som ges ökar.

Projektet startade i april 2009 och avslutades i april 2011 och har slutredovi- sats till Äldrecentrums styrelse. Projektets resultat lever vidare främst på föl• jande sätt:

• En handbok har tagits fram för lärare i komvux och SFI med konkret vägledning hur arbetsplatsförlagt och språkutvecklande lärande kan genomföras.

• En handbok har tagits fram för verksamhets- och enhetschefer med tips och råd om hur man kan utveckla en språklärande och språkstödjande arbetsplats.

• Erfarenheterna sprids vid konferenser och föreläsningar samt via Äldre• centrums hemsida.

• Erfarenheterna från SpråkSam tas tillvara inom ett nytt projekt finansi• erat med regionala stödfondsmedel, ArbetSam.

• Stockholms stad har tagit tillvara erfarenheterna i två olika projekt, SpråkSam Stockholm och språkutveckling Stockholm.

På fyra av arbetsplatserna genomfördes metodutveckling med hjälp av forskare från Stockholms Universitet, institutionen för Nordiska språk samt Södertörns högskola, institutionen för kommunikation, medier och IT. Resultaten av detta har redovisats i separata forskningsrapporter som Äldrecentrum gett ut.

Tjänsteutlåtande 4/2012 8 (22) Språkutveckling)'SpråkSam Stockholm Efter den positiva halvtidsutvärderingen i juni 2010 av SpråkSam beslöt kom• munfullmäktige i Stockholms stad att avsätta 3,6 miljoner för att utvidga pro• jektet till fler av stadens arbetsplatser, 28 arbetsplatser började arbeta efter SpråkSams modell. I mitten av september 2010 beslutade staden att ytterligare cirka 7 miljoner skulle satsas på ett antal anställda som ej kunnat delta i den av Stockholm stad upphandlade grundutbildningen på grund av bristfälliga kunskaper i svenska. Denna satsning berörde 4 av stadens stadsdelar. De båda satsningarna genomfördes av Aldrecentrum på uppdrag av Stockholm stads Äldreförvaltning. Båda projekten genomfördes och avslutades under 2011.1 budget 2012 för Stockholm stad betonas att de språkliga aspekterna ska beak• tas i kompetensutvecklingen av stadens anställda.

ArbetSam Projektet ArbetSam finansieras av Europeiska Socialfonden och ägs av Lidingö stad som driver projektet i samverkan med Äldrecentrum. Övriga samverkans• parter är Botkyrka, Järfälla, Norrtälje, Stockholms stad, Solna, Sundbyberg och Tyresö kommuner, fem företag inom äldreomsorg (Förenade Care, Inblåsa, Le- gevisitten, Silverhemmen och Temabo) samt Stockholms universitet och Kom• munal. Projektet startade under vintern 2011 och avslutas den 30 juni 2013.

ArbetSam syftar till att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser samt att stärka de medarbetare som på grund av bristande yrkesmässig och språklig kompetens riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. ArbetSam byg• ger vidare på de samlade erfarenheterna från tidigare projekt och är en del i den långsiktiga regionala utvecklingen i länet.

I ansökan beskrivs behovet av att utveckla det arbetsplatsnära lärandet för att uppnå den specifika yrkeskompetensen som behövs för att personal ska kunna omsätta kunskap i praktiken. Det andra benet är att utveckla strukturer som främjar att arbetsplatsen i sig blir en lärande och utvecklande miljö. Projektets viktigaste målgrupp är de anställda som riskerar att slås ut från arbetsmark• naden på grund av bristande kompetens. Cheferna har en nyckelroll i detta ar• bete. Projektet ger dem stöd och kompetensutveckling för att utveckla deras förmåga att driva lärandeprocessen och ge lärandet en legitimitet på arbets• platsen.

Vård- och SFI-lärare utgör de viktigaste externa resurserna för lärprocessens utveckling på arbetsplatserna. De är också en målgrupp när det gäller att ut• veckla den kommunala vuxenutbildningen. Projektet ger lärarna särskilt stöd och hancUedning så att de kan utveckla nya metoder för arbetsplatslärande och språkutveckling där teori och praktik integreras och yrkeskrav kopplas till be• tygskriterier.

Lokala resurspersoner på arbetsplatserna är reflektionsledare och språkombud samt undersköterskor/vårdbiträden med spetskompetens och legitimerad per• sonal. Genom nätverk, utbildning och annan kunskapstillförsel får de stöd att vara aktiva i den lokala lärprocessen.

På fyra av arbetsplatserna genomförs också en fördjupad metodutveckling med stöd av forskare från Stockholms Universitet. Projektet har kontakter med

Tjänsteutlåtande 4/2012 9 (22) parter i övriga Europa och. ett mål är att utveckla ett transnationellt nätverk under projektperioden.

Inclusive Europé

Äldrecentrum deltar sedan hösten 2011 i projektet Inclusive Europé. Projektet avslutas under 2013. Äldrecentrum deltar i projektet för att till nästa pro• gramperiod ha en beredskap att kunna delta i nya kommande EU-projekt. Mål• sättningen för projektet är att öka graden av EU-samarbete i Stockholmsregio• nen. Projekt ska tillsammans med ledande aktörer i regionen verka för ett ökat kunskapsutbyte och samarbete mellan länder, organisationer och projekt inom EU med speciellt fokus på Östersjöregionen. Regionen ska inspireras, rustas och förberedas inför nästkommande programperiod och möta upp EU 2020. Vi• sionen är att skapa en kompetensplattform för transnationellt samarbete som får betydelse för utvecklingen av en mer internationaliserad.

Information

Hemsidan

I styrelsens budget för 2011 redovisas att hemsidan kan utvecklas till ett ovär• derligt redskap när det gäller att utbilda personal och att stimulera till utveck• ling. Målsättningen är att den ska vara den naturliga startpunkten för kun• skapssökande i äldreomsorg och äldrevård i Stockholms län. I budgeten redovi• sades att den målsättningen förutsätter en omfattande satsning som inte ryms inom budgeten för 2011.

Måluppfyllelse: Som redovisades i budgeten har resurserna inte räckt till för att i linje med de önskemål som kommit fram i arbetet med regionala stödstruktu• rer utveckla hemsidan till en bas för kunskapssökning. Genom Socialstyrelsens nya webbaserade Kunskapsguiden och Svenskt demenscentrums hemsida till• godoses behovet av plats för att söka kunskap om aktuell forskning. Behovet av ett nätbaserat forum för erfarenhetsutbyte i länet kvarstår. Äldrecentrums hemsida har koncentrerat sig på att vara en port in till den kunskap som pro• duceras hos Äldrecentrum, samt att ha ett aktuellt kalendarium som redovisar aktuella konferenser och seminarier inom äldreområdet. Hemsidan uppdateras varje vecka. Hem sidan hade mellan den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012 36 688 Besök

Nyhetsbrev och pressmeddelanden

I styrelsens budget för 2011 anges att nyhetsbrev bör komma regelbundet, och sändas elektroniskt till förtroendevalda, förvaltningschefer, strateger i stabs• funktioner, enhetschefer/verksamhetschefer inom äldreomsorg och äldrevård hos huvudmännen samt till alla de nätverk Äldrecentrum samordnar eller medverkar i. Nyhetsbreven kan när så är lämpligt kompletteras med press• meddelanden.

Tjänsteutlåtande 4/2012 10 (22) Pressmeddelanden används i informationsarbetet för att uppmärksamma stif• telsens rapporter externt.

Måluppfyllelse: Nyhetsbreven, som startade under 2010, har under 2011 vida• reutvecklats till att ge korta och informativa blankare om aktuellt från Äldre• centrum. Den når för närvarande 4380 e-postadressater, och kom under 2011 ut med 7 brev.

I samband med Äldrecentrums rapporter skrivs pressmeddelanden som går ut till journalister. Under 2011 publicerades 7 pressmeddelanden som bidrog till att uppmärksamma äldrecentrums arbete via ett flertal reportage och artiklar i olika tids skrifter.

Journalistseminarier

Journalistseminarierna ska enligt budget fortsätta. Intresserade journalister inbjuds till föreläsning och diskussion med forskare inom ett aktuellt tema.

Måluppfyllelse: Dessa journalistseminarier har ordnats kring aktuella teman och när någon forskare i Aldreforskningens hus kunnat ge en bakgrund till nya forskningsrön. Under 2011 har det inte bedömts att det funnits något tema som varit tillräckligt aktuellt.

Sociala medier

Inför 2011 skulle Äldrecentrum enligt budgeten se över möjligheten att använ• da sociala medier, med motiveringen att sociala medier är ett verktyg som väx• er och som idag nyttjas både av politiker, kommuner och journalister, målgrup• per som är av intresse för stiftelsens verksamhet.

Måluppfyllelse:

Äldrecentrum finns på Facebook där stiftelsen bland annat delar med sig av utbildningar och kurser samt har öppna samtalsgrupper för att nätverka, dis• kutera och dela tips och erfarenheter med andra. Under 2011 har stiftelsen fått 93 medlemmar på sidan. Som komplement till Facebook har Äldrecentrum även ett twitterkonto som uppdateras kontinuerligt med information om bland annat konferenser med mera. 170 personer och organisationer valde att följa oss på Twitter under 2011. Äldrecentrum har även börjat använda YouTube. På Yu- tube läggs filmer upp från seminarium och föreläsningar som stiftelsen deltagit i. Även presentationer av rapporter videfilmas och läggs upp. Under 2011 har 28 filmer publicerats och dessa har visats 2882 gånger

Äldre i Centrum

I styrelsens budget för 2011 angavs som mål att Äldre i Centrum skulle tryckas i 4 000 ex och att prenumeranterna skulle öka från drygt 2 600 till att närma sig 3 000 prenumeranter.

Tjänsteutlåtande 4/2012 11 (22) Ambitionen var att utveckla tidningens hemsida med uppdatering av nyheter, extraartiklar, pressmeddelanden. Möjligheten att använda sociala medier för att bjuda in läsarna till dialog skulle övervägas.

Nytt for 2011 var att tidningen skulle bjuda in till seminarier runt något/några av tidskriftens aktuella ämnen.

Måluppfyllelse: Efter första kvartalet hade Äldre i Centrum 2 800, i december hade det minskat igen till ca 2 600 (arbete pågår för att öka prenumerationerna igen). Tidningen kom ut med fyra nummer, och trycktes i 4 - 5 000 ex. Overupp- lagan beställs till arbetsplatser och för kurser och seminarier och sprids även på andra sätt. Teman för de fyra numren var chefen, rätt vård, risk• bruk/missbruk och stroke.

Tidningen har beviljats publikationsstöd från FAS (Forskningsrådet för arbets• liv och socialvetenskap) för ytterligare tre år. Tidskriften stöds av ARC, SDC, Nationellt kompetenscentrum anhöriga. ÄiC är medlemstidskrift för SGS (Sve• riges Gerontologiska Sällskap) och Riksföreningen för sjuksköterskan inom äld• revård.

Tidningens hemsida har omkring 3 000 besökare varje månad och har omkring 8 500 sökbara artiklar.

Tiden har inte räckt till för att ordna de tilltänkta seminarierna kring tidning• ens teman, men planering har startat för att genomföra sådana seminarier från hösten 2012.

Kunskap

En central del i Äldrecentrums arbete är att på olika sätt stödja utvecklingen av äldrevård och äldreomsorg utifrån den äldres behov. På kostnadsställe 200 (sektor vård och omsorg) budgeterades 2,1 Mkr för att kunna genomföra upp• följningar av utvecklingsprojekt, författa rapporter och kunskapsöversikter, ordna seminarier mm. De budgeterade medlen avsåg att täcka cirka 30 procent av kostnaderna medan resterande behövde uppdragsfinansieras. Graden av uppdragsfinansiering blev något lägre, varför Aldrecentrums nettokostnad blev 0,4 Mkr högre än budget. Under året har cirka 20 projekt bedrivits av sektorn. De har bl.a. resulterat i 12 rapporter, varav nio getts ut av Äldrecentrum.

Redovisning av aktuella projekt lämnas inför varje termin till Äldrecentrums styrelse för dialog kring prioriteringar och hur implementeringen av resultaten ska ske.

Enligt verksamhetsinriktningen ska Äldrecentrums primära roll vara att ta fram kunskap. Genom kunskap ska Äldrecentrum medverka till bättre förut• sättningar för ett gott åldrande och en bra äldreomsorg och äldrevård. Alla de i budget för 2011 prioriterade områdena har uppmärksammats, dock i olika om• fattning, främst beroende av att Äldrecentrum måste anpassa sig till var efter• frågan på kunskap finns.

Ämnesområdena nedan följer styrelsens budget för 2011.

Tjänsteutlåtande 4/2012 12 (22) Samverkan mellan huvudmännen kring de mest sjuka äldre

Under året skulle Aldrecentrum fullfölja pågående studier på uppdrag av hu• vudmännen och tillsammans med ARC påbörja en nationell utvärdering av 19 försöksverksamheter och 10 befintliga samverkansformer i landet.

Måluppfyllelse'. Aldrecentrum har bedrivit flera stora studier om samverkan, med tonvikt på hur samverkansproblemen kan lösas.

Aldrecentrum har varit en av tre forskningsmiljöer som utvärderat TioHundra- projektet i Norrtälje.

Äldrecentrum har följt utvecklingen av samarbetet kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga. På Kungsholmen har ett demensteams arbe• te följts och avrapporterats under början av 2011, och under året har ett projekt med demens sjuksköterska vid vårdcentral studerats.

I början av året publicerades en rapport som byggde på en studie på uppdrag av landstingsrevisorerna, Stockholms stads revisorer och Täby kommuns revisorer där effekter av gränssnitten mellan olika vårdgivare belystes.

I en studie om Huddinge äldreteam visar utvärderingen att huvudmännen där gemensamt funnit en modell för hur det går att få en för den äldre med stora och sammansatta vård- och omsorgsbehov tillgänglig och trygg hälso- och sjuk• vård i hemmet.

På uppdrag av Socialstyrelsen samarbetar ARC och Äldrecentrum med en ve• tenskaplig utvärdering av 19 försöksverksamheter och 10 samverkansnätverk på olika håll i landet.

Sveriges Kommuner och Landsting genomförde under 2010-2011 en nationell kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i 12 landsting/län och 29 kommu• ner. Syftet var att "rita kartan" på nationell nivå och ur behovsgruppen multi• sjuka äldres perspektiv. Äldrecentrum medverkade med projektledning. SKL finansierade denna medverkan.

Kunskap om äldreomsorgens struktur och organisering

Äldrecentrum skulle studera hur en bra vård och omsorg kan utvecklas och or• ganiseras och belysa vilka konsekvenser olika organisationsformer, kompetens, bemanning etc. ger för den äldre. Under året skulle bl.a. biståndshandläggning och anhörigstöd studeras.

Måluppfyllelse:

På uppdrag av Östermalms stadsdelsförvaltning följer Äldrecentrum stadsde• lens arbete med att stödja anhöriga som vårdar närstående äldre. På uppdrag av Nacka kommun utvärderas ett samverkansprojekt mellan Nack• as biståndshandläggare och Nackageriatriken (KomSam). Projektets mål är att göra den äldre mer förberedd för själva vårdplaneringen.

Tjänsteutlåtande 4/2012 13 (22) Äldrecentrum arbetar i seminarieform med utvecklingen av biståndshandläg- garrollen.

På uppdrag av Äldreforvaltningen i Stockholms stad har Äldrecentrum gjort en kunskapsöversikt över korttidsvård på korttidsplats. Denna studie kombinera• des med att slutföra en randomiserad studie av korttidsplats efter sjukhusvis• telse, en studie finansierad av Södermalms stadsdelsförvaltning och Socialsty• relsen.

På uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har Äldrecentrum studerat om vården av äldre med stora vård- och omsorgsbehov inom primärvården för• ändrats efter införande av Vårdval Stockholm. En rapport publicerades våren 2011. Länsstyrelsen genomförde under våren och hösten 2011 utbildningar riktade till äldreomsorgspersonal hur man kan agera vid misstanke om våld i nära relatio• ner. Äldrecentrums roll är att utvärdera hur relevant utbildningen är för perso• nal inom äldreomsorgen. På uppdrag av Stockholms stad belyste Äldrecentrum frågan om lämplig be• manning i gruppboenden för personer med demenssjukdom. Rapporten väckte mycket uppmärksamhet, och har lett till ett uppdrag från Socialstyrelsen i ett nationellt uppdrag att överväga föreskrifter om bemanning.

Uppföljning av äldreomsorgen

SNAC-K ska tas tillvara för att följa äldreomsorgens utveckling. I budgeten för 2011 anges också att Äldrecentrum bör bistå huvudmännen med kunskap kring fungerande modeller för uppföljning och kvalitetssäkring, och med externa me• del studera validiteten i öppna jämförelser och brukarundersökningar för att identifiera utvecklingsmöjligheter.

Måluppfyllelse: Äldrecentrum informerar kontinuerligt huvudmännen om resul• tat från SNAC-studien och hur den kan användas som kunskapskälla. Social• departementet, SKL och Socialstyrelsen efterfrågar data som kan belysa äldre• omsorgens utveckling. Data från SNAC-K har på uppdrag av Socialstyrelsen använts för att beskriva hälsa och funktionsnedsättningar hos gruppen de mest sjuka äldre.

På uppdrag av Socialstyrelsen har Äldrecentrum inventerat tillgängliga indika• torer för att följa upp huvudmännens insatser för gruppen mest sjuka äldre, som underlag för att ge regeringens samordnare möjlighet att följa utvecklingen över tid.

Utveckla verksamhetsnära forskning

Centrum FoUU Äldre har varit arbetsnamnet på en nätverksbaserad samver• kan för att främja verksamhetsnära forskning och bättre samverkan mellan utbildning och praktik. I budgeten för 2011 angavs att detta område bör utveck• las i mån av resurser.

Tjänsteutlåtande 4/2012 14 (22) Måluppfyllelse: Under 2011 har Äldrecentrum initierat en samverkan mellan Äldrecentrum, Stockholms stad och Karolinska Institutet avseende den verk• samhet sfbrlagda utbildningen för sjuksköterskor och med Stockholms universi• tet avseende socionompraktiken. Däremot har det under året inte varit möjligt att starta om arbetet med verksamhetsfbrlagd forskning kring de mest sjuka äldre pga. bristander resurser. Ett lokalt initiativ har dock tagits av geriatriken i Jakobsberg tillsammans med FOU Nu.

Kunskapen om faktorer som bidrar till ett gott åldrande

Enligt budgeten för 2011 ska Äldrecentrum arbeta med att studera hälsans ut• veckling och beskriva goda exempel på hälsofrämjande insatser bland äldre, tillsammans med Karolinska Folkhälsoakademin och Statens folkhälsoinstitut.

Måluppfyllelse:

Med medel från folkhälsoanslaget har Äldrecentrum och ARC tillsammans ana• lyserat landstingets folkhälsoenkät, äldredelen, och redovisat resultaten i en rapport. Detta arbete fortsätter under 2012.

Äldrecentrum har studerat Syriska föreningens olika former för att främja del• tagarnas hälsa. Projektet är intressant eftersom det riktar sig till äldre perso• ner som vanligen inte nås av information om vad som främjar hälsa på äldre dar, och som ofta tillhör riskgrupper för att utveckla olika ålderssjukdomar. En rapport blev klar första kvartalet 2011.

På uppdrag av Äldreförvaltningen i Stockholms stad har Äldrecentrum kartlagt vilka aktiviteter som finns lämpade för att ge möjlighet till motion/träning för personer som har hemtjänst, och vilka hinder som finns för hemtjänsten att stödja sina brukare att delta. Rapporten följdes upp med ett seminarium i feb• ruari 2011.

På uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut har Äldrecentrum och ARC påbörjat en kunskapsöversikt över aktuell forskning om faktorer som främjar god hälsa på äldre dar.

På uppdrag av och finansierat av Socialdepartementet har Äldrecentrum ge• nomfört en kartläggning av internationell och nationell forskning om frivilliga insatser till äldre personer, inkluderande informell hjälp av anhöriga och vän• ner.

Äldrecentrum har fortsatt arbetet med att följa resultat av förebyggande hem• besök, bl.a. genom att samarbeta med en doktorand vid CeFAM.

Utredningar och kunskapsöversikter kring äldreomsorgen

Äldrecentrum ska även fortsättningsvis göra utredningar och kunskapsöversik• ter på uppdrag av huvudmännen och nationella organ. Äldrecentrum ska också kunna nyttjas mer strategiskt än tidigare av huvudmännen till att göra be• skrivningar utifrån tillgänglig kunskap inom områden av intresse för politiker• na i vägvalet mellan olika handlingsalternativ.

Tjänsteutlåtande 4/2012 15 (22) Måluppfyllelse: ÄLdrecentrum har som framgått ovan gjort kunskapsöversikter åt nationella myndigheter, medan huvudmännen under året bara i begränsad omfattning efterfrågat kunskapsöversikter eller använt Aldrecentrum i strate• giska frågor. Äldrecentrum har därför initierat en dialog med Äldreförvaltning• en i Stockholms stad och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kring hur Äldre• centrum och SNAG-K ska kunna nyttjas bättre i stadens och landstingets pla• nering och uppföljning av äldrevård och äldreomsorg.

SNAC-K De longitudinella befolknings studierna är en viktig bas för Äldrecentrums arbe• te med folkhälsa och äldre. SNAC startade i mars 2001. Den ska ge ökade kun• skaper om åldrandet, bättre underlag för primär och sekundärprevention samt ökad kunskap om effekterna av de insatser som sker från kommun och lands• ting via äldrevård och äldreomsorg. Resultaten från vårdsystemdelen för de tio första åren, 2001 till 2010, har redovisats löpande för politiker, tjänstemän, lo• kala pensionärsrådet och personal i Kungsholmen såväl muntligt som i rapport• form. Data från vårdsystemdelen används i såväl nationella som lokala sam• manhang för att beskriva äldreomsorgstagarnas behov. I april ordnades en kon• ferens i Stockholm gemensamt för det nationella SNAC.

För närvarande pågår mer än 50 forskningsstudier i Stockholm baserade på data från befolknings- och vårdsystemdelen. En utförlig rapport ges till Social• departementet i mitten av mars, den rapporten anmäls i Äldrecentrums styrel• se.

Befolkningsdelen har fortsatt med uppföljningen av personer 81 år och äldre och en ny kohort 60 åringar.

Tabell 1 Antal personer som undersökts i SNAC-K befolkningsstudien under 2011.

Första upp• Andra upp• Tredje upp• Basundersök• följning 84 följning 81 följningen ning 60 år år år 87 +år

Av läkare och 48 60 108 362 sjuksköters• ka

Därav även 39 47 78 303 av psykolog

Svenskt demenscentrum och Demensrådet

Svenskt demenscentrum (SDC) drivs tillsammans med Silviahemmet. SDC har en egen styrelse utsedd av Äldrecentrum och Silviahemmet. Under året har SDC utvärderats av Linköpings universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. Ut• värderingen var positiv och Socialstyrelsen har med den som grund rekommen-

Tjänsteutlåtande 4/2012 16 (22) derat Socialdepartementet att permanenta SDC. SDC har lämnat verksamhets• berättelse till sin styrelse. Denna anmäls till Äldrecentrums styrelse

I början av 2008 startade med stimulansmedel landstingets Demensråd. De- mensrådet samverkar med såväl SDC som Äldrecentrum och övriga FoU- miljöer inom äldreområdet i länet. Äldrecentrum har med anslag från lands• tinget anställt två av dem som arbetar i Demensrådet.

Ekonomiskt resultat

Hela verksamheten Denna verksamhetsberättelse är ett komplement till Äldrecentrums förvalt• ningsberättelse. Av förvaltningsberättelsen framgår att verksamhetens intäkter under året var 54,9 Mkr (48,3 Mkr 2010). Intäkterna fördelade sig med 57 pro• cent på anslag (samma andel 2009) och 43 procent på intäkter (uppdrag, pre• numerationer och övriga ersättningar). Nettointäkter från värdepapper, fonder och räntor uppgick till 1 Mkr (0,44 Mkr 2010), årets skatt till 0,2 Mkr. Kostna• derna inklusive avskrivningar var 55,7 Mkr (50,2 Mkr 2010). Av kostnaderna svarade personalkostnaderna för knappt två tredjedelar, 30,8 Mkr (26,4 Mkr 2010).

Årets resultat efter finansiella poster blev 11 Tkr (-1,5 Mkr 2010). Att ett befa• rat underskott kunde undvikas förklaras främst av ett bra räntenetto.

Balansräkningen Stiftelsen har fonderade medel om 2,4 Mkr att disponeras av styrelsen för än• damål som ligger i linje med Äldrecentrums syfte. Årets lilla vinst läggs till den balanserade vinsten, som då uppgår till 3,1 Mkr vid årets slut. Det egna kapita• let uppgår därmed till 5,5 Mkr (5,5 Mkr 2010, 6,9 Mkr 2009). Soliditeten är 12 %.

Medel som ska disponeras för Äldrecentrums pågående projekt och som förs över från 2011 till 2012 uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 17,2 Mkr (10,7 Mkr 2010).

Den budgeterade verksamheten (kostnadsställena 100-200)

Styrelsen beslutar om en budget för kostnadsställena 100-200 (se bilaga 1). Projekten redovisas separat fram till dess att de avslutas (se bilaga 3).

De budgeterade intäkterna uppgick till 17 330 Tkr (budget 16 645 Tkr; intäkt år 2010 var 15 453 Tkr). Differensen mot budget beror på att del av lanstingets anslag utbetalades som ersättning för uppdrag.

Kostnaderna blev 17 103 Tkr (budget 16 645 Tkr; kostnaderna år 2010 var 16 931 Tkr). Differenser mot budget redovisas per kostnadsställe i bilaga 1.

SNAC-K (B22y F 54) Kostnaderna för SNAC-K uppgick totalt till 13,7 Mkr, finansierat med anslag från Socialdepartementet (5 Mkr), Stockholms läns landsting (1 Mkr), Stock-

Tjänsteutlåtande 4/2012 17 (22) holms stad (0,7 Mkr + eget arbete motsvarande 250 Tkr) samt enligt avtalet 2001 mellan Socialdepartementet och staden/landstinget del av huvudmännens basfinansiering (1 Mkr har disponerats av denna). Till detta kommer anslag som ARC erhåller från Vetenskapsrådet och andra forskningsanslag. Dessa har bl.a. svarat för lönekostnaderna för två läkare, en halvtidspsykolog, databas• ansvariga och en deltids laboratorieassistent samt kostnader för bl.a. DNA- analys om totalt cirka 4,2 Mkr och medel för analys av data om 1,4 Mkr.

SpråkSam, ArbetSam, SpråkSam Stockholm (F 168, F 173, F 185, ) Kostnaderna for SpråkSam och ArbetSam samt SpråkSam Stockholm uppgick totalt till 10 Mkr. Finansieringen sker via Europeiska Socialfonden respektive Stockholms stad. Sammantaget gav projekten ett underskott om cirka 170 000 kr, främst beroende av att vissa kostnader för SpråkSam inte var kostnader som ingick i det ESF-rådet lämnade bidrag till.

Övriga projekt Äldrecentrum har projekt av i huvudsak fyra olika slag, personliga anslag (sti• pendier/motsvarande, A-projekt), anslag för forskning (B och D-projekt), projekt som bedrivs på uppdrag (F-projekt) samt konferenser/motsvarande (G-projekt). När ett projekt avslutas, avslutas det med sitt över- eller underskott mot det verksamhetsområde och kostnadsställe inom Äldrecentrum där projektets forsknings ansvariga har sin hemvist och/eller budgetansvar. Det är först då som projektet påverkar Äldrecentrums resultat. Projekten har i huvudsak hållit sig inom sina kostnadsramar. Projektens resultat redovisas i bilaga 2. Under• skott som finns med till 2012 är: • C2, - 21 Tkr beroende av för låg fakturering under 2010 till FOU Nu för en medarbetare som arbetar där 40 %. • F 184, - 29 Tkr, fakturering till landstinget som ska ske under 2012. • F 196, ArbetSam, - 15 Tkr, fakturering till Lidingö stad som ska ske un• der 2012. • F 200, - 68 Tkr, faktureringen sker 2012. • F 201,-217 Tkr, faktureringen sker 2012. • F 207, - 4 Tkr, fakturering sker 2012.

Tidningen Äldre i Centrum Nettokostnaden för tidskriften blev 627 Tkr (604 Tkr 2010, 602 Tkr 2009). Ut• över prenumerationsintäkter, annonsintäkter och medel från ägaren, Äldre• centrum, har Äldre i Centrum intäkter från ARC som delfinansierar tjänsten som chefredaktör för Äldre i Centrum (20 %), Svenskt demenscentrum som har en bilaga i varje nummer tillsammans med Kompetenscentrum anhöriga samt FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Anslag har erhållits från FAS för bidrag för ytterligare en treårsperiod (tom 2013). Arbete pågår att bredda basen för tidningen med fler finansiärer, via samverkan med organi• sationer med liknande uppdrag som ARC och Äldrecentrum.

Pensionsskuld Äldrecentrums pensionsskuld för tid före årsskiftet 1997/98 har av SPP beräk• nats till 2 395 Tkr (2 354 Tkr 2010, 2 273 Tkr 2008), varav 851 Tkr avser skuld till två personer som har gått i pension. På lön överstigande 7,5 basbelopp av-

Tjänsteutlåtande 4/2012 18 (22) sätts enligt gällande pensionsavtal (KAP/KL) särskild pensionsavgift i balans• räkningen (förmånsbestämd pensionsavgift). Denna skuld har vuxit kraftigt. För 2011 är skulden 8 793 Tkr (6 744 Tkr 2010, 4 933 Tkr 2009, 3 805 Tkr 2009, 2 621 Tkr 2008). Ökningen av den förmånsbestämda pensionen enligt KAP/KL blev 0,8 Mkr högre än budgeterat.

Den totala långfristiga pensionsskulden uppgår därmed till 11 189 Tkr (8 898 Tkr 2010, 7 283 Tkr 2009, 6 078 Tkr 2008, 4 775 Tkr 2007, 3 852 Tkr 2006). Den i bokslutet redovisade pensionsskulden täcks till knappt 60 procent av de medel Äldrecentrum fonderat för pensionsåtaganden i en generationsfond hos SPP, med marknadsvärde vid årsskiftet 2011/2012 om 6 345 Tkr.

Moms Äldrecentrum har haft full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt från det att stiftelsens ekonomi skildes från landstingets 1994 fram till 2010. Från 2010 gäller att den del av momskostnader som inte är hänförlig till skattepliktig verksamhet inte kan dras av, vilket medför en merkostnad jämfört med tidigare om cirka 1,2 Mkr.

Lokalkostnader Lokalkostnaderna uppgick till 4,8 Mkr för hela Äldreforskningens hus, vilket är 4,9 procent av de sammanlagda kostnaderna för Aldrecentrum och ARC.

Personal

Under 2011 har i medeltal antalet anställda uppgått till 31 kvinnor (29 år 2010) och 7 män (6 år 2010). Sjukfrånvaron har varit 1,87 % (2,46 % 2010, 3,91 % 2009, 3,22 % 2008, 5,56 % 2007, 3,47 % 2006, 2 % 2005). Arbetstempo och hög kravnivå i arbetet är faktorer som har uppmärksammats. Arbetet med att för• bättra arbetsmiljön har fortsatt under året. Skyddskommittén arbetar efter den arbetsmiljöplan styrelsen lagt fast. En överenskommelse finns med Kl angåen• de det för Äldreforskningens Hus gemensamma arbetsmiljöarbetet. Samarbetet med Äldrecentrums företagshälsovård, S:t Erikshälsan, fungerar väl.

Styrelse och revisorer

Styrelsen har under år 2011 haft följande sammansättning Valda av Stockholms stad Ordinarie Ersättare Olle Andretzky (M), presidiet Marita Liljeqvist (M) Victor Montero (S) Helen Jäderlund Eckardt (fp) Dennis Wedin (M) Anna Amundberg (S)

Valda av Stockholms läns landsting Majvi Andersson (S), vice ordf. Ordinarie Margareta Olgart Holmberg (M) Stig Nyman (KD), ordförande Gunnar Lindgren (S)

Tjänsteutlåtande 4/2012 19 (22) (FP)

Ersättare TT , Vakant (S) Eva Klingström (M) Mona Rudenfeldt (S) Pia Närman/ Paula Ternström Valda av Kommunförbundet Stockholms län

Ordinarie Ersättare Kitty Ericsson (M) Stina Bergman Ericsson (S)

Adjungerad från Sundbybergs stad Maria Bohman Kreij (KD) Ordförande, vice ordförande och en ledamot utgör styrelsens presidium, som sam• manträtt före styrelsemötena.

Revisorer Ordinarie Bengt Åkalla, förtroendevald revisor Ulf Strauss, auktoriserad revisor Suppleant Gun Risberg, förtroendevald revisor

Bilagor: 1. Sammanställning av budgeterade kostnader och intäkter samt kom• mentarer 2. Utfall SNAC-K 3. Redovisning projekten

Tjänsteutlåtande 4/2012 20 (22) Bilaga 1 Utfall 2010 jämfört med budget och med bokslut 2010; Tkr

Bokslut Budget Utfall andel av Intäkter 2010 2011 2011 budget (%) Stockholms stad 5 000 5 000 5 000 100%

Landstinget 4 204 5 045 5 170 102%

Sundbybergs stad 185 185 185 100%

Anslag Socialstyrelsen 348

Förvaltningsmedel 136 900 920 102%

Intäkter lokalerna (ARCs hyresdel) 2 125 2 000 2 144 107%

Äldre i Centrum 1 361 1 330 1 341 101%

Konferenser, utbildning *) 206 270 30 11%

övriga intäkter, inkl från ARC 1453 1 515 1527 101%

Finansiella intäkter 436 400 1012 253%

Summa 15 453 16 645 17 330 104%

Kostnader

100, ledning 848 880 746 85%

110, övriga gemensamma kostnader **) 5 687 4 750 6 979 147%

111, lokalkostnader ***) 4 583 4 650 3 335 72%

112, information 551 900 822 91%

113, Äldre i Centrum 1 965 1 895 1 968 104%

120, utbildning, seminarier mm *) 749 1440 733 51%

200, vård och omsorg ***) 2 548 2 130 2 519 118%

Summa 16 931 16 645 17 103 103%

Differens kostnader-intäkter -1 477 0 228 *) Mer parten av intäkterna och del av kostnaderna för seminarier och utbildningar förs på projekt G 13 och G 14. **) Högre pensionskostnad än budgeterat. ***) Del av hyreskostnaden finansierad av projektintäkter. ****) Budgeten byggde på att 70 % av kostnaderna för sektor vård och omsorg skulle in- täktsfmansieras, utfallet blev 67 %.

Tjänsteutlåtande 4/2012 21 (22) STIFTELSEN STOCKHOLMS LÄNS ÄLDRECENTRUM Org.nr. 802012-0948

Rapport 2011-01-01 - 2011-12-31

i Projekt Resultat Saldo

Alt) ResebidiVtipen P Hillerås IB 25 632,79 0,00 Kostnader 0,00 0,00 25 632,79

A 12 Anita Karp IB 4 353,50 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 4 353,50

A 13 Åsa Livner IB 14 586,21 0,00 Kostnader 0,00 0,00 14 586,21

A 15 XuWeili IB 14 303,17 0,00 Kostnader -2 919,69 -2 919,69 11 381,48

B 22 SNÄC-BeM^^ IB 450501,97 Bidrag 6 453:988^4- Kostnader «6 128 669,3 i 327 319,03 777 821,00

B27 Adolf Fredrik IB 94 639,09 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 94 639,09

B28 Cristel Cofiielius IB 69 587,36 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 69 587,36 B30 Inga Klarin IB 9 553,22 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 9 553,22

B 33 Donation från Kaj Lund IB 2 665 854,91 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 2 665 854,91

B 36 Maria Larsson IB 10 864,08 Bidrag 0,00 Kostnader -10 864,08 -10 864,08 0,00

B37 Miia Kivipelto IB 174 257,79 Bidrag 300 000,00 Kostnader -4 020,00 295 980,00 470 237,79

B38 SNAC-Ingenix IB 0,00 Bidrag 344 940,00 Kostnader 0,00 344 940,00 344 940,00

GI Demenscentrum IB 5-107 710,47 Bidrag 5 017 557,00 Kostnader -3 062 347,09 1 955 209,91 7 062 920,38

C2 Lars Sonde Älvsjö IB -38 996,44 Bidrag 316 892,80 Kostnader -285 356,03 31536,77 -7 459,67

C3 Gunilla Norberg IB 6 220,00 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 6 220,00

C4 Ann-Christin .Kärnnän IB 16 735,00 Bidrag 6 180,00 Kostnader 0,00 6 180,00 22 915,00 C5 IB 0,00 Bidrag 5 375 890,00 Kostnader -3 415 825,40 1 960 064,60 1 960 064,60

021. Programstöd 2003

IB 137 585f85 Bidrag 0,00 Kostnader -87 986,60 -87 986,60 49 599,25

E01 Ext Medel LA IB 98 663,45 Bidrag 0,00 Kostnader -76 346,39 -76 346,39 22 317,06

F 33 Foikhälsorapporl tor äldre IB 67 817,01 Bidrag 0,00 Kostnader -67 817,01 -67 817,01 0,00

F 34 Handledn socialt arbete IB 13 618,10 Kostnader -13 618,10 0,00 0,00

F 44 Handledningsuppdrag IB 53 481,29 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 53 481,29

F 54 SNAC - Vårdsystemstudien IB 5.97 030,64 Bidrag 2 044 5.98,55 Kostnader -2 251 112,77 -206 514,22 390 516,42

F85 FAS Värdkonsumtion IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 0,00

F98 Eva Norman IB 33 548,23 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00 33 548,23 F 99 Ingrid Hjalmarsson IB 13 430,90 Bidrag 33 600,00 Kostnader 0,00 33 600,00 47 030,90

F103 Förebyggande hembesök IB 99 914,02 Bidrag 0,00 Kostnader -63 995,92 -63 995,92 35 918,10

F 131 Södermalm korttidsboende IB 257 397,79 Bidrag 0,00 Kostnader -5 219,11 -5 219,11 252178,68

F 150 Främja Hälsa IB 101 747,38 Bidrag 36 177,86 Kostnader -123 338,18 -87160,32 14 587,06

F 163 Kunskapsöversikt mulitgsj ukli IB 0,00 Bidrag 11413,61 Kostnader -11 413,61 0,00 0,00

F164 Kunskapsöversikt fnviiligins IB 0,00 Bidrag 77 248#a Kostnader -77248,0u' 0,00 0,00

F166 Hornskroken IB 0,00 Bidrag 30 217,96 Kostnader -30 217,96 0,00 0,00

F167 Nya IB 313 188,24 Bidrag 0,00 Kostnader -32 560,21. -32 560,21 280 628,03

F168 EFS-SpråkSam IB 134 335,67 Bidrag 3 256 902,00 Kostnader -3 391 237,67 -134 335,67 0,00 Fl 69 Bemanning démensboenden IB 0,00 Bidrag 40 500,00 Kostnader -72,00 40 428,00 40 428,00

Fl 71 Fysisk .aktivitet-hemtjänst IB 0,00 Bidrag 2 560,00 Kostnader -2 560,00 0,00 0,00

F.173 ESF-SpräkSam.2 IB -790 344,31 Bidrag 584 380,15 Kostnader 205 964,16 790 344,31 0,00

F174 Begränsningsåtgärder IB 0,00 Bidrag 86 923,61 Kostnader -14 138,00 72 785,61 72 785,61

F 1.77 SKL multisjuka IB 161 615,82 Bidrag 761 428,37 Kostnader -738 722,33. 22 706,04 184321,86

F 178 S)'riska föreningen IB 0,00 Bidrag 65,481,60 Kostnader: -65 481,60 0,00 0,00

F179 Kl-samverkan folkhälsa IB 0,00 Bidrag. 5.3 389,15 Kostnader -53 389,15 0,00 0,00

F 180 Vård val multisjuka IB 115 548,92 Bidrag 55 285,35: Kostnader -170 834,27 -115 548,92 0,00

F 182 Äldreteam Huddinge IB -83 693,69 Bidrag 257 571,81 Kostnader -173 878,12 83 693,69 0,00 Implementering riktlinjer dem IB 430 496,31 Bidrag I 392 000,00 Kostnader -1 359 680,69 32 319,31

Demensrådet (Eva Stål) IB -2 119,54 Bidrag 1. 214 749,71 Kostnader -1 236 346,23 -21:596,52

Språksam IB 258 144,11 4 370 998,58

Kostnader -4 171 737,37 199 261,21

Gränsytrproj ektet IB -95 391,28 Bidrag 298 800,00 Kostnader -68 461,51 230 338,49 Direktinlägg geriatri IB 0,00 Bidrag 74'605,23 Kostnader -74 605,23 0,00

Anhöriga Östermalm IB -5 602,14 Bidrag 50846740! Kostnader -502 865,46 5 602,14

Korttidsboende IB 175 000,00 Bidrag 0,00 Kostnader -73 279,09 -73 279,09

Handikappsrådet IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader 0,00 0,00

Regionala slödstruktur IB -8 913,00 Bidrag 1 602 692,98 Kostnader -1 593 779,98 8 913,00 Di alogseminarie TB 0,0.0 Bidrag: 6120,23 Kostnader -6 120,23 0,00

Socialstyrelsen 19+10 projekt IB -19 7883 Bidrag 1 345 964,60 Kostnader -1 326 176,37 19 788,23

Fölkhälsostudier IB 0,00 Bidrag 672 000,00 Kostnader -64 867,76 607132,24

IB 0,00 Bidrag 1 499 424,12 Kostnader -1 514 538,22 -15 114,10

IB 0,00 206 119,58 Kostnader -102 343,00 103 776,58

SveDem IB 0,00 Bidrag 404 700,00 Kostnader -404 700,00 0,00

IB 0,00 Bidrag 4 000,00 Kostnader 0,00 4 000,00

Länstyrelsen nära relation IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader -67 619,18 -67 619,18

KomSam Nacka IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader -216 588,94 -216 588,94 F202 Tiohundra IB 0,00 Bidrag 429 302,28 Kostnader -429 302,28 0,00 0,00

F203 Indikatoiprojektet IB 0,00 Bidrag 720 000,00 Kostnader -443 831,18 276 168,82 276 168,82

F204 God vård och omson IB 0,00 Bidrag 35 108,94 Kostnader -35 108,94 0,00 0,00

F206 IB 0,00 Bidrag 47 366,50 Kostnader -47 802,33 -435,83 -435,83

F207 IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader -3 631,52 -3 631,52 -3 631,52

G08 Demensleamkonferéns IB 0,00 Bidrag 0,00 Kostnader 70,00 70,00 70,00

G10 Anhörigdagen 2010 IB 0,00 Bidrag 880,00 Kostnader -880,00 0,00 0,00

Gli Socialt innehåll Göteborg IB 49 446,75 2 988,00 Kostnader 38 086,00 41 074,00 90 520,75

G12 Socialt innehåll Stockholm IB 0,00 Bidrag 281 689,00 Kostnader -138 522,00 143 167,00 143 167,00 G13 Seminarier med abonnemang IB 0,00 Bidrag 148 669,25 Kostnader -148 669,25 0,00

G14 Refl ektioiisutb i I dningar IB 0,00 434 500,00 Kostnader -267 126,43 167 373,57

G15 Ledarskap Umeå IB 0,00 Bidrag 31 245,00 Kostnader -31 245,00 0,00

G16 En dag för anhöriga IB 0,00 Bidrag 247 000,00 Kostnader -212 630,00 34 370,00

Totalsumma projekt 6 548 609,23 Ankom Stockholms läns landsting 2012 -06- 2 0

I StöcÉi^fas lin

22 Verksamhetsb eräftelse

Sl^rjårdsstiftelseos uppdoigir«ti med sina fasti^M^-^om-gnmd^ virka for att bevara skif^rfas. egenart;. BalurvÄI^&ii Iindskai^l^ friotja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism med beaktande av den bofasta fefåMfcrattgins intosseft, SiÄ«Ä våm m gmmk Af «yingsik%t hållbar

I Stockholms skärgård finns ifötmåÄp. önwåden Ä ir av. sfert mtréaseteMwflriiv och besökare. En del av dessa marker är samlade under en huvudman. Totalt forfogar Skärgårdssiif telsen över omkring 12 000 hektar mark. motsvarande ca 12 % av all mark i Stockholms skargård samt över 1000 byggnader. Nästan all mark är klassad som nätuMgervat ©åt stiller ÄiiÉdä :k»^t naturvård: och markaiwandöiiig,

ttttiga crortden somaifWéÄ^ Amåm^m^m^ nommmmm Öriada, Konto» Mm ÄMteen ir iven ägjtre: eller 'lörvftltere m mméåm som Ir nttorjkowa^plite mm som av olika skäl behöver skyddas, delar eller stora delar av året Skärgårdsstiftelsens främsta grunduppgifter är att vårda och utveckla stiftelsens fastigheter och byggnader på ett sådant sitt att de ir atteikiva: får besökarna .samtidigtmm kraven på i^d riitur- OÄmi|övlrd uppfylla

Stiftelsen har en viktig utgift! Ä Informera om vad som verksamheten som M:rklg« km. erbjudä Äi^ÄntresseMde heaÄim PstM måste öke i smmveckaii.med. andra. aM§« mom via mastar oÄlali tMEist vfca egaa %»ei|isterv

Stiftelsens arbete präglas av utveckling och ny organisation Verksamheteåret har präglats av ett internt utvecklingsarbete. Andra arbetsinsatser har fått stå tillbaka för att forma en framadsmriktad verksamhet. Redan under 2010 tillsattes utvecklingsgrupper med i stort sett aU personal delaktig. Dessa fyra arbetsgrupper fortsatte sitt arbete under 201L En arbetsgrupp ansvarade för stiftelsegemensamma utvecklingsfrågor. Den gruppen lämnade en slutrapport inför budgetarbetet medan de regionala grupperna lämnade sina rapporter vid slutet av 20H. Dessa rapporter har imm mh kommer attifateaitajrh^ fedafi: vid d#t sista samtmiu^^ cm mmy arbetsorganisation för Skärgårdsstiftelsen. Den nya organisationen innebar bland annat af ailtelseiiaomfåden .dÄtete i terij||o^ iir^tea Ml^tmed organisationen är att få en tydlig struktur och förstärka linjeorganisationen avseende tealtamg o£h utve oÄplMMiig sk» ske itegsMgt mk kontmunikaiioiien MdÄtpersonÄl och hyresgister ska:

Öve^ipancte ft»s. två avdäringaj5 mm åm åmgep B&m stöd iH regionerna, milji ocå teknik samt ekonomi och administration. Dessutom finns en stabsfunktion och en mfctpmtionsentet, (temmi»s^^ trtddé,i:Wt under mars iffåfiÄd otcfe if Msk@m® tiUsatfces Me^ninfivig avmtemt sökinÄ Kwlfet tr m m^måmgåmB^mti frågor som miljö, teknik och juridik Dessutom hani^r kmste som är stiftäseövergripande såsom styrelsearbete, ekonomi, administration,

personaJ&%ör och ^mmw&^mtikM0if t^éMmgsfrägor, .s»vÄan> vinner och,

Sttfteåimteds av in &©^ro|^,soM:hprtir m ¥4 avi :a#iÄfetfit samt dr te j&réalts^^ vérkjamtet lever upp till utsatte m& och att r@sm«r M&inds på bisti stt

f éi^cmjto raltti ettgsniraiöonsÄf te- Under vtrksamhtfefct har •fler* medarbetare j$ttt iven vtanf st kompetensbehov. Det har inneburit ett relativt omfattande nyrekryteringsarbete- Under året har därför stiftelsen rekryterat en Vd-sekreterare, en avtalsansvarig, en miljöchef, tre förvaltar^ en ptrsonalwvarig, .te ffil@pmsjÄ:OÄ fyra projekfcmsd^hetai^ några med start under kommtMte ir.

UtecMngsarbeMliarMigivft begiÉMde »uMttomgar fortrÄtoÄ p^«€H^ti&^ lår att öka m#dvetoi# om fetndrifigsaftetet bm toa personalöverläggningar genomförts. Då regionerna inrättades kallades samtiig fältpersonal till regionvisa överläggningar för att planera sitt arbete och bekanta sig med sin förvaltare. Under våren inbjöds all personal till en träff hos Tavastboda slakteri där söf teteensekonom i disfattwde^ mm Mm det även fanns en paoÄgskig m IJnssty^e&ens naturvirdsarbete oéi regierlngav Mattira 2ÖQ&, Även verksamhefen på TavaÄoda akkteri prissmteradfes*

Under hösten anordnades två prw^ivM^grÄgar, I september trilfedea hela

Ivenfyrsstl| för bara, SÄ hönsgård och Éfhä&inf arpå ett båthus. Iteidlgt som art^ÉÉBä- ufiörto IMegiuida^ medirhife kapna va«dim, %pea Skärgård föreläste också om tillgänglig skargård, som ett led i deras tillgänglighetsprojekt Den 26 och 27 OMÖÖÉT teH&ciis.persMät o te' .att; ufeföcMt en gém^sam«ytt,på- uppdrag oefr-måL

Söftelaerts vision ir att mteiskor ika Skirgård^iftélsensÄrhete. Syftet tmé vårt arbet)® är att levt upprtil vår Ispar^graE Värderingarna-vi. arbetar uörån fe @ft vi ska vara moderna, serviGeinriktad^:tulginilig tulgirfligsa och prp^domelte, Vårrinteim' framgångsfaktorer är att göra våra besökare nöjda, ha en god relation med och ett ferc^cfehm $fyfémm;0éi&^mhmlMM^mi regionen.samt attpersonakn Mm ©eh. mår to.

Målen, för sifens arMetr; * Våra. iee$kaie ir nöf ia &&0mta* i Stockholms skirgå A * Vmp sKfcse område erl^idar em sirÄiM upplevelse*

funMcminedslttaing, * Vi haren sfeibil.oAlii^k%thålIbar étoomi, * Vi står im m hållbar skirgårdsul^cldmg, * Wim m athrafctiv ^fås^am.

: ltoWTO:-pdx aåiiiittislirtPiil fetas ftr Som arbetsgivare har stiftelsen en msdirh.etare har efterfrågat ett större fokus på personalfrågorna m .:ny:piist t aamfend mfåå ömot^rfsaiöwen.. Byltet med det ar att föm.mg£ swiötnMte p mmm^éMk^ Under året har ett grundläggande arbete gjorts för att kunna få en tydlig policy avseende arbetskläder, befattningsbeskrivning för kanslipersonal och grundläggande pfsionilpoliiaka dokument Årfeet kommer att éiÄÉs tmder' kommioade

•Ett n^dMÄra^syslÄ åÖ^aÄ iilimpas under Äfen> Defcfo syjstem ska ffenkk av en ojÉieiitllgt ån^slerad verkaiffiQhfit.

Cn XT-konstilt anlitades för att ta fram ett förslag fcill handlingsplan för att ategvls förnya stiftelsens IT-system. En intern IT-grupp tillsattes under hösten med uppgift att stegvis förnya stiftelsens teknikanvändande. Redan under hösten påbörjades upphandling av Änytfc personal» och lönesystem, upphandlingen.#iitom2Ö12. Telefori, weM> och stiteMns inteanit: koranttr att smm& under kommaniE vtrksamhetiik

ti^ewsw^ d# behov s«» i samråd med de medarbetare som har en nyckelfunktion avseende ekonomihantering utarbetat ett förslag som ska kunna möta de interna önskemål som finns på redovisning. Allt i syfte att förbättra vår ekonomiska styrning och göra ekonomiska jämförelser m^llgÄ, Åmvmm teiete^ .

QfeiiifÄteraa och m Mmmlm^tmmåmm ÄrbeM med att oka d««toiwteka mÄdvetéiAéto^i-iiMs^i har- fortsatt* öndear året tevfestead#r granskats och om möjligt sänkts. Nya intåktsmöjligheter har inventerats. fl|r^Ä påsiktnöjairvÄ året träffades en uppgörelse med Gålö koloniträdgårdsföréning efter förhandlingar i Å«n4MMden.^telet:to %ga till grund-ftri^^

Förhandlingarna ledde till en överenskommen hyresökning på fem procent En ävtifeanBvarig har ansällis för att bland mim. beviåa^hpesnivåer hot andra aMörer. Äderto toosemd© ivi ntya givokon ton •^•m^å.m^^MmM m'mm:MMmm wsrMamhÄ Kontarmirm^ i»t rtnOT^ sifelséng miljö» och naturvård. Redan under 2011 fick stiftelsen drygt 50 000 kronor för kid turbyggnadsvård, drygt 110 000 kronor för miljöarbete och därutöver ytterligare gåvor för nästan ISO 000 kronor. De förste gåvogivarna uppmärksammades särskilt i iimagéii Står^mlrket* ÄÄscåer placerades, på ^åm,:mdk^iml<^ och llmffigä' bygpÄr för att uppmana feesökarna att ge ett tkom^skt Mdrag M $täfäfam> årmkmm och rftdtoe^ att: vickaÄgigtmp^g för S^nSom. in sponsringspotiqf ufcaÄ®Me& oA«tDgs av s^rÄ@rr& avkunna börja en mer systematisk bearbetning av sponsorer. Redan under 2011 togs en del kontakter för att faarbeta Äysbara sponstper.

^rgårds^itefeen: har. i åb$ hmméB^å^m tre ^rpsstm totikis^ÄÄ^ bidrag, kommersiella intäkter samt bidrag från vänner och gåvogivare. Den skattehnansierade sidan är ett bidrag från Stockholms läns landsting. Därutöver söker stiftelsen, allt mer bidragJrln olika EU-program och andra imkfeara proj:ektfönansiaiwf fttalfr&tö^ prajektoedeL

4 TMm kmmmé^k^^m wtp£i m de hfror ocfa mmmåm mm ;Ä bonader 'sam- sifWsem_%erödb.sÄ används Är nirångs- och tafcadsii föreligger vissa intiter för såMktjänster*

©Imtöwför: €AP;er stfrMteem mpkter i form av &h. mmmm§Am, Dessa bekostar vimbék. och MMi^n^k^ mm. ger.. ett tillskott tiustiftelsen s

J början av Ml tfcidÄ «ö ny s^éMtmåm ny. ordlöraiA ,te,iÄdsm:S1f relsao. haéi unteåret sex stptow s^etetiÄit, tfeém året har glyiiÉffi; jbeilwM om m ny uthyrningspolicy, en ny jakt- och viltvårdspoHcy, inrättade av gåvokonton, en sponsringspolicy, en fotopolicy och flera projektansökningar för att skaffa nya medel till stiftelsens verksamhet Fyra remissvar har avlämnats tmder året Det har rört revision av 'f%$eve^a&^^ »MlttMivel, slimtegi förMtei^tltiiv och översiktsplan Lidingö 2030.

Även s&^r^^é^arhite hm prigkte av föÄdftf^iail?tte i aöfteteen, Itoåer våren hud© styrelsen en utbildningsdag där flera från fältpersönaien fick redovisa hur deras arbetsuppgifter ser ut. Dessutom hölls en grundlig genomgång av suMselagstLftnmgem Styrelsen äveii ett.??es3k$l'5^^ dir .defiÄ«;|»^stälMn a# söftelsefls v^feMhét.pI ön oci en rtiovtining av v^lc^rés^G^ Ir aiifl^pem

Ärhetsutekofctet har under årföt haft åtta sajap^iikidffB, Ett möte hölls i anihifeiing till xaMsm "Allt for sjön* och ett tv^dagarssammanttäde WaåsM XM lör att ha tid-til l mer ^u^todediskusMon^r om suMsenÄirtmid, Dast utom gjorde .'arbetsutskottet under hösten ett studiebesök pl Middersholms eroping. Där kunde de se att det fanns ert val ta ra^-jne^

Flera .styrelseledamö&r deltog ta när SkirgfeÄtiMaan och Wa^hotosbokget inbjöd alla nya ledamöter i Stockholms läns landstings fullmäktige till en studieresa till Finnhamn, Resan skedde den 15 maj och hade en stor uppslutning dryi ddiög/tfeésr ilfcföriem tmrlÄ^ sina ver^amhgter. och pä Finnhamn visades ledamötema-funt av:

Sklr|årdsatilte^ kommunikation Mde internt och

att effektivisera informationsflödet/ både externt och internt till egen personal har förtia#..

Nya kommunikationsvägar har prövats för att nå stiftelsens vänner, oplnionsbildare, samarbetspartners, myndigheter och besökare till våra områden. Den viktigaste kommsÄiMon^ nihrflgtvis siftelseiM personal ute.pi våra områden. I januari 2011 skickade Skärgärdsstifteisen ut sitt första digitala nyhetsbrev. Under året skickades totalt 8 nyhetsbrev ut och under året uppnådde stiftelsen drygt 3 000 prenumeranter på det digitala nyhetsbrevet. Många skargårdsintresserade har uttryckt sin aj^steMng. flr detta, snabba mk Aktivesitt att skicka ut ii^rmatian. Stiftelsen skaffade sig dessutom ett eget Facebook konto för att även den vägen kunna. Ä trt snabb intemallori, -Ön4ervlrét:É^-«tiÄte^ nistin7i0«omf ilar stiftelsen, på- Facebook.

Mernet ir det viktigaste slltet;#t;fe©nm^ besökare pl vfe områden. Stiftelsens hemsida har därför en stor betydelse och har under året blivit mer informati v. Under året har en ny hemsida planerats och arbetet med denna kommer ske nästa år. Itt nytt puisticering^tÄ inhandlis oA nya åmktionejr kommer att

Mm stiftelsens inttariåt utvecMate; men tonmer att genomgi: ytW%i« Äindring under kommäiide år.

olika publikationer utgivna av stiftelsen, genom den egna hemsidan samt genom pressmeddelanden. En frågaso m fick stort genomslag i media var stifteisens vådjan att minska användningen av engångsgrillar för att minska miljöpåverkan och minska skador pä djur och skador som uppstår vid sophanteringen av dessa grillar. Även •årets upplaga av sfariftén^ gav gensvar i media.

En viktig kanal för att nå skärgårdsstiftelsens alla vänner och de bofasta på öarna i skärgården är tidningenStångmärke t som utkom med 5 nummer under 2011. Tidningen bar fått en ny utteiping min har kvar-fitt fttem på skirgårdfiiie virdeiL och Skärgårdsstiftelsens arbete. Avsikten är att genom tidningen informera vännerna om de aktiviteter mm stiftelien unordnar och taltta om vad man .ksm;göra och uppleva i skargården på egen hand. Sommamumret trycktes upp t en större upplaga och fanns tillgänglig pä flera stallen, exempelvis på Hera av Waxholmsbolagets båtar mersmak .av Ärfården, mM vicka ifm^ssMfÉr

^irgårdswatar 2011 Immmém^å^ mai^ yM0fm^g^tb^mMt0 vfet områdi», lÄ^;ge4^»irtomi^M om vad som toispå vmrjeööÄ vilfeen service mackan få på iiielstnÄOffirådea t årfåte upplaga fanns lvenien lite mer gick- Den spreds mte bara via stiftelsens egna informationsställ ute på områdena och ' kansliet utan även via turistbyråer, våra hyresgäster och vid olika Båtmässan var ett viktigt tillfälle att sprida Skärgårdsnatur. fcttta» lyfte feimgiÄ gorto:bTOcipi« iklrgårdsutl^^ svsiska och"€ngelgka för M hmma' w^ft vägledning för Stockholms besökare att hitta ut till stiftelsens vackra områden. fepf^ékt levattdteSå^^ de omfetted© fevenfertegarÄiv utvalda <|ttr~ odk^vl^l^^r tom Mig€m:gemo«ito- som ett led i stiftefem hade Ejäsfcns .ihMion i foku© -öiäi i^ppl^a:ilanMés^v föfciiä^* ridio: och fv>

I samarbete med Waxholmsbolaget producerade stiftelsen för sista gången katalogen Bed & Bxeakfast i Stockholms skärgård. Katalogen, som trycktes i 35 000 exemplar, presenterade skärgårdens samlade utbud av övernattningsmöjligheter med fokus på privata mm och stugor som hvrs ut av skärgårdsbor. Under året har en överenskommelse gjorts med Öppen skärgård att de för kommande år tar över predÄiomm.

.6 Utåtrlktoå: v^ffoaMhÉl Skärgårdsstiftelsen har under året medverkat vid en rad mässor. Under båtmässan "Allt för sjön" bemannades stiftelsens monter med personal från kansli och fält Syftet -var-att visa upp vår breda verksamhet och värva vänner. Där presenterades även' stiftelsens projekt. Grinda värdshus fanns på plats och bjöd på kaffe. En särskild monter fanns på Vildmarksmässan och bemannades av stiftelsens vänner.

Stiftelsen medverkade vid Bkfegårfsmf ssan. i Wasahamnm27~2i m^f i Våsaparken dert i-juni och- vM Meka Paradise^^mmm TOfesa titlfiltet vtrimdés vtoter. bpDichyren Sfeäpiytoatpr dÉades- ut odh v&Ä^eker sllöjiS, Ööt-är.«tt viktigt sitt att sprida mfamafioaom stifteisen^arlaete

Vid NyaishMria ^kl^^<|$^b^.-£4^^^ åaa^{Srtli^sm x^r^s^t^d-HkiSH^ vid SfoeppshdmsdageÄ i september, dirMedarbetare och vinner delade materiai och såldé.böckerméd mw^ikÉp^ med k>Iksplkning som m. av teorierna vid sÉÄelsens station,

Under hösten medverka söftelitnvidliniormtean tiltetmmammed Öppen SkirgfclcchstiM^ att Irmas, mmå på.HSi SfocÖiolm» Mäönteforum för att berätta om. stiftelsens vwkiamhet och .öka inttessetÄ att besika vår vackra övåyrfd. Detta skedde i samverkan med n%r&;av vta:aOTnditoÄr,.

Din 30 juni mvifdas. sa fornstig på: GI1& Stigen ir 3J Mometerlång och går genom ett vackert OÄ andra Gålöstiftelsen, Haninge konxmun, länsstyrelsen i Stockholms län och stiftelsen. Stiftelsens osdÄijide öuatav Andersson khppie bandet vid denim ÄycW välbesökta invigning som arrangerades 1 samarbete -med blam^iiraat Gåtö Gärsar* Vid samma

Det årliga- Ami ^^B^måmtm:MMm ut vid Lte^ksÄ^en 8 Juni Stipendiater ms hmmmmM^mm iÄröm och forfattann Viktoria MyrÄ.

MingaJöMtogiwÄ altalohet och siftösenl^nerhfit. lepresentanter för siffeeisen har vid flertalet tillfällen medverkat vid olika möten för att presentera verksamheten. Syftet har varit att öka engagemanget för stiftelsen Presentationer har gjorts bland annat för Eoteyklubbaapå ftyotin, iÄfldu» Utö gruvförening liksom vid Ska^irdslmn^^

SttMsenmaifa^ ocKlömJte, m«.aiäftetefön. Mdrar -även till mm del tiE de» övsrgppiin^ av sklrgirdan mm helhet genom medverkan i olika projekt och samverkan med företag besöksnäringen. Bland annat deltar stiftelsen i styrelsearbetet för Öppen SfcirglM/¥«tMå^åAn,

Vllsahma. mdä ^iMfe^ÄEfer-. Stiftelsen har två arbetsgrupper med vänner som gör insatser för verksamheten. Den ena gruppen har inriktning på rekrytering och vård av vänner i stiftelsen. Den deltog oetoåuiÄ ''Vildmarksmissan". De© andra gruppwir taifc^ MMieM vinnir béilM^ under åm^ÉmW^:p&mm^f varav 4 ÖiO dessutom bataiatservicm

anordnades ett vänmöte där årets vänbok "Ortnamn i Stockholms skärgård1* tillsynsman Gunnar Hjerstrand och den framlidne bokförfattarens son Anders Stahre. Samtalsledare var medarbetare på ;iki*gårdsrtdion,

tM$r våre^ hmåm&mtät^ til Rödlöga och SvartJöga med Biidösundsbolaget t augusti hade vt resor till Ulla Nassa och under hösten hade vi två resor till Gillinge och Omö, Resorna var mycket uppskattade och gav vännerna en trevlig upplevelse i skärgården. Totalt deltog 1 550 :vänmer på. stiftelsens anordJtedi'dag*.De resor: som anoTdnsdis:på höstkanten var deäsvfel infe fika.efter^%ade.

Varje ir sker .ett utbytt^ av Regionförbundet Örebro den 30 och 31 maj. Vid träffen utbyttes erfarenhet och kunskap om djur och natursituationen i Sverige, med fokus på varg och sjöfågel. Det garffimföpd^

INgr&j^ gif#^pi^^ och kust- bsvakningsn. Triffe J(gd& tum på ftaba^ orgipisMtaför ^senterade sm^vér/fesiinitffiL

Ära trtffor hm m&wdfta^ VirmÄ Österåker och tslymlifeamix. Tifeiak^ kommunledningar i Värmdö, Nynäshamn och Norrtälje. Samverkan har även diskuterats med andra skärgårdsföreträdare såsom Siko, Baltic Sea 2020 och många andra,

Vid två.Éilfä^ värdshus och sfMgar^ och ii&kutsm ömsesidiga, förvttiteingar, la »ff aBotdmadis med sptli|a, jordbruksarrendatorer för att diskutera samverkan och framtida planer. En arbetsgrupp tillsattes för att utveckla samverkan mellan stiftelsen och stiftelsens jordbrukMi^^

ungdomar att vistas i skärgården. Det anordnades dagläger "Sköna dar" på Björnö och Gålö och sammantaget fick 600 unga personer en upplevelse i skärgårdsmiljö. Deltagarna kunde prova på att segla, ro, paddla, fiskaelle r idrotta. Även simskola lill.CÄda. inördoÄdeiuiider sommirtn ufflykfér tmå Eryphusefe vföfeMhtetför Barn till ensamma mammor, Stiftelsen har även i begränsad omfattning bidragit till Naturskolan på Möja* Under året samverkade stiftelsen med den Åländska ungdomsorganisationen Skunk för att ansöka om EU-medei för ett barn och ungdomsprojekt. Ansökan beviljades och under kommande år kommer stiftelsen att

8 SÄta har mm Md^gitmn^^

EiiigfcÄI

Nytijandegraden av våra anläggningar ar hög och vi har ett betydande behov av att förbättra och investera i våra fastigheter, vägar, bryggor, avlopp, reningsverk och tOiMter med mm, Gmmm. SkirgMsatifteite kommer stiftelsen att, under en treårsperiod 2011-2014, förbättra infrastrukturen i vå^ område^ si Äfct vi kan ta emot Äökande antal besökas* srotMigt som vi bidrar tiil att minska Övergödningen i Ostersjöiv redovisas särskilt under projekt.

IJndär slutet iv 2011 nådde stiftelsensmhmm&dÄ bygga uff. (Poosha^ Totalt har älta siffeteens c* $ 06Ö. sä kaliÄ;fairip«tsenheter lagte in. En fastighetsenhet ir benämningen på en enhet som ligger på en fastighet det kan exempelvis vara en byggnad, en brygga, en vägbom, ett markarrende, mera* Ifeder kommaödi ir böriaa* arbetet tnsd itt lägga in irtfcMiitte om värre ||ta>&ton^ avtal-),

tfater 2011 hair stiftelsen plböffat arbetet taed att utföra undfår!» av alla sina byggnader. Syftet med detta är att få en uppfattning om det omfattande underhåll som vi står inför och fl fram en underhillsplam Är respektive omrMe

.har ett stort antal, Égwil&dft luerJigt mndÄsöka vaÄnkvilttiteL Uttåg? året hm 4i$ vmm^xmm iamlats m för analys* en badstrand. Det är ett viktigt men tidskrävande arbete för både fältpersonal och kansliet: som.s;fcfefirsamoråoin .u^p^nfagav resultaten., önÄr åÄaiM^ för toalettavfall från fritidsbåtar i Utö gästhamn, vilket delfmansierades genom LOVÅ- bidrag. Haninge kommun har dessutom bidragit med en flytande tömningsstation till södra delen av Utö Gästhamn. Den kommer att placeras och kopplas till befintligt avloppsnät för att sättas i drift till sommaren 2012. Skärgårdsstiftelsen har sedan

styrelse beslutade den 9 juni att anta en ny för uthvming; av Mtlis- och pamawifbo^ lock med dton nya poicyrt \"' registtetmed; intes^wmälnm|ir för Ähfra m taÉad av söfiafeeft- ^ ' kommit att omfatta cirka 900 intressenter och var mycket svårt att , pietfcråövist sätt. Registret ersattes av ett mer öppet förfarande där bostäder, som inte behövs som personalboståder för stiftelsens arrendatorer eller anställda i skärgärden, etbjuds allmänheten. Under 2011 tecknades sju nya hyresavtal avseende fritids- och permanentbostäder, varav två tecknats efter att den nya policyn antagits.

9 sen äger flera campinganläggningar och stugbyar runt om i skärgården, både på öar och på fastlandet. De hyrs ut bil olika privata aktörer som i sin tur driver uthyrningsverksamheten. 1 flera fall har dessa stora ch modemiseringsbehov, någöt som stiftelsen idag saknar medel för

I s^te afctpntr» Mvs-fettede. sifMiens s^rdse. fet l$«j;besiut om att tillskriva regeringen för att få prövat om stiftelsen kan få upplåta mark med tomträtt, något som skedde den 22 december, Syftet med ansökan är att pröva möjligheten .att få uppföra nya åtugor inom två avptesade områden.

Den kalla, långa och snörika vintern gjorde att mycket arbete på öarna kom igång sent lystnaderna..ItoiiÖ^ fanÄdet gof| öro visckm virteäigari

Övergripande kan man konstatera att samverkan med kustbevakningen har bra. På många ställen finns ett nära samarbete mellan verksamheterna. En a\ illsynsmin S toSiäeÄnd -uMå%s till trets rÄtMrkävakare.

Generellt $e ir dÄ^to^..mir^tei $opor:gom -finr^i^s^kli^den m ^åmmk^A

skador på Mde djur: ochmlimiskor som- ska "hantera dem. Miken lör brand Ir dessutor: ivejMngande. ÄiirtaBtt^^ ®tt problem.

I den norra regionen ingår bland annat örskär som är stif telsens enda naturreservat utanför StockhofmBi;Än,Ä Äskår &ck siWsennya vméeaäM Bn rad mifidKrundaM^ ÄÄtaldite

;Sm«ns|årfenf åÄtatata harfittmnypandpå åmmm.fgB&éfy har gjorts av virke från ön. I anslutning till gården har det genomförts en omfattande stängsiing och dikningsarbeten har utförts på ön.

På Idö har det gjorts flera renoveringsarbeten på stiftelsen byggnader. Takomläggning har gjorts på Ullstugan och åtgärder har gjorts på traktorgaraget Ett mer omfattande röjningsarbete har påbörjats vid Blomsterfållan vilket ska göra det möjligt att njuta av vacker natur kommande säsonger. Stängselgator har röjts på Idö för kommande stangslingar för att öka betesmöjligheten» Under våren fick ön besök från en förskola, både vuxna och barn kunde njuta av sol och natur. Det var ett lyckat besök.

Stiftelsens Krog och vandrarhem på Lidö fick nya arrendatorer. De har lång erf arenhét ffå» att héårivi 'tog! tMrgåi^imi|ö, ÄÄtönén att utv^cMa-Qdösom mötesplats i skärgärden är hög. I samband med att de nya arrendatorerna tillträde behövdes en rad renovermgsåtgärder göras på både vandrarhem och krog. Framför allt var tit rad ålgirderpå ÉörestÉndarviO^ av

har under Ilngre tidiaft m l%f tmdard påsin dufAaMiggrin^» Under året har det gjoÄift^ Ppsttlto har kompletterats så att den kan användas som hygienutrymme förpersonal . En uppgradering: av raningsverketpi fejan te påbörjats o#i&mmer att-slutf tos Infc . starten av nlsta verl^imlieteir*

Både f ej an .och Lidö besöktes under hösten m kmBmm^T0mmmMörm^& i No3rti|e, i sillskap; med företcidwlör suÄlsen, för ^dM^stoer om utröi±lingsmö|lgfefe.

Under året. har «fet pågått en. diskussion om simdardm piMidérshölms camping* Sttfiteldertsf^^ é&tyetitö^^ " åtgärdsbehov. Renovering av servicebyggnad och vattenbristen beskrevs som de 'mest akuta-: probtemem. 1» ombyg^mtlto' av ssrvic^aiJl|^^ untfer %mt och kommer att slutföras innan kommande säsong. Även en del förarbeten har gjorts för att skapa JöMsltfc^^

Ttofö prabtoeir-'biéy ejiffiplfi||^^ lyckad få KMdershiOlm. Åtttelet gästnätter ökade med nästan 30 % i jämförelse med tidigare år. Även Gästhamnen har fått 15 % fler gästbåtar under året, vilket visar att intresset för området ärstort Detta delvis beroende på att Biddersholm är ett mycket vackert område. For att hålla majviveängarna öppna tog stiftelsen hjälp av sysselsättningsprojektet Livgardet som

töjde bort aMy och grovt |rls^pi«iÉådétS: SamajÄtetkomm^r att foiisitfcä lÄtommapdéår.

Umåm nåpainten^Mdagir på;paiAamm i slutet av septotemolMliserades hela Skärgårdsstifteisens personal, både på fältet och inne på kansliet för att bland annat iordningställa en äventyrstig för barn på Finnhamn. Ett verkligt roligt och kreativt

arbete som sedan, rönt stor up^äliatÖttgiMaiid b€Sökarna»:Ät ferlldSaToc h andra hugade iordningsställs ett utegym vid samma plats. Vid samma tillfälle reparerades grtmd^

Samtliga fcakhär gitteigenom odilegé^^ byt&tti

Änhamri hm under fefcMiföW med émx resa mm WasédmÄ^ attfi, berätta om den verksamhet som bedrivs i skärgården. Dessutom träffades

KustbevmMnger^ persortil på:KniÄamn under våren, På itom EMiholmtii lar ennvsecvic^^ Bryggan eisatte ert gammal.fiom virfrlfe Ä En ny avloppsanläggning har planerats och arbetet påbörjats. iaitun på XjESaäc^Stöjrö" -Itar -iêäîiNâjts- Ny panel ochimmc mm^mm^Qéi amMiånMgsûmmei målafe BåitadOTin^clrka 20 ÖÖÖ krööor per år ganom

11 frivilliga bidrag. En strandäng huggs fram på ön och timret därifrån används som vid för att fylk ett nvby^t vedförråd öom;i$Ä isla sisong.

Stora Kalholmen, Träskö-Storö, Hjälmö och Gällnö besöktes under våren av kommunstyrelsens ordförande i Värmdö kommun tillsammans med representanter för stiftelsen för att diskutera utvecklingsmöjligheter.

Gamla Missionshuset, Fyrbåken på lidna har tidigare stått tomt, men har fått Svenska Kyrkan som hyresgäst. Tanken är att bedriva sommarverksamhet för pioner som har biliov itv-fl tomma utIsÄgirfeB*

MHpteö har dö* nya lösdriÄsliÄÄdtn flrdlgÄife. årrirtatoÄöstate har

:hyggts ut med tifcmm och m utöka Aall m@d:pWi: för arbefeMädfif öckvanliga ytterkläder. I samband med det arbetet har även taket setts över och huset målats. Röjning, gallring samt rensning av diken har skett under året

tWir hösten. »öldesdfW^ fMte toiiörilr^^ temm utvgcMa jordbruket på Hjälmö till en än mer öppen och publik verksamhet Medlen beviljades och planering av arbetet påbörjades» I projektet ingår bland annat att renovera logen för publik verksamhet i form av en utställning. Där ska även möten och «i^rvia«gta Fä Möja Mr ffliftena på Ägna röjts,, ris eldats OÄmirtvigiinf går av stapeln då arbetet som gjorts på området visas upp 1 mitten på juni. En ny brygga har byggts på Ostholmen och stängslingsarbeten är gjorda på Bockö och Stora. På Granhoimen är stigen från ångbåtsbryggan röjd och röjningen gav ved. Bastun renoveras med nya ytÉMkt för afctgebaiajrna mny trivsam baémjsisong» Siaåeteas förvärvade under året 6,3 hektar mark på Granholmen, Berg 1:190. Ett naturskönt område med stort Ömffeintre^e för bitbésökare. Qmridet j$$öäa# tffi.:Äfetetrv mark och liggir inom. n^ttfi^ervatet.

InMöveriiifW^ Vandr^rhemméfe byggfiader har lätt anÄnya trappor och en&elr, 3Ét rid^öjnJ^sarbeten harutföÄ Éä spång^ byggd^imdet vfeen ;pt vissa; éåm av^^nda^igm lafamaicfii^tiil bjtr bytts ut och informationen till besökarna förbättrats. Under hösten brann Grindas bsstu mét hm^m^^Si§mm^& km^Wy^^Mm fete itddm Arbetet med att fittnftmfma^ del tid under hösten. Under senare delen stod det klart att det fanns ekonomi för att upphandla byggnation av en ny, tillgänglig brygga* Bygget kommer att börja direkt |ÉÉ©t nya året'

Grinda fick under våren besök av författaren Paul Auster som Eck en spedalguidrtog av sifiejsens Élsynsmin oA fick ställa några frågor. Även stiftelsens styrelse besökte ön under våren för ett av sina sammanträden Och förenade det med ett studiebesök. Fryshuset anordnade flera besök till Grinda med eatiitmstiind^ förUdraiv alltid lita uppskattat för de- som mte ir såikÄgårdava^iia,

Swerfftgen piGI|Ii#har fått nytt köksgolv 0å%m. vatfenbruim s«. förser serveringen och butiken med vatten har fått ny utrustning. En del reparationer och underhållsarbeten har gjorts på vandrarhemmet och sängarna har förnyats. Arbete

12 påm mmMIg ktf .gjoxt i -sajitswSiföfe på Gpn§, .Snikc^^

FyrvÄiii^oslÄm på Gxmm^t: mlltla om utvändigt* Ä pl samma byggnad har påbörjats men slutförs nästa år.

Ikstail^^ under vårem &MdrÖ|nfe§saA skett och en mindre ombyggnad av ladugården till lösdrift för kor. Det skedde under

Bprn#h&r undar åmi Ätt m •&% :tifefnsmart BCW gir tUtosm^ att lära sig området. Röjningsarbeten har utförts liksom ommålning av Ramsviken. Meptörione#:öch uppi%ltaJng av sopmajor har génömÄÖ.

På Björnö anordnade KFUK-KFUM lägerverksamhet under sommaren. Stiftelsen medverkade för att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att vistas i sklrgirfeK; Verksamheten vänder sig i förita hand till barn mm Mehår någon

Nytt wtr^mriii^slaim har msfidlemtepå Sfögpuad. Glitfemwtn hgr fååmkkm$®mk avsilWngs^diggnin reparerats./In ny h#ndv'atta|wmip harfarolptällts^ på ^liigÄîÄ, Viss rustning av "ÔTstwforim^ på^å^Öfe^ har râreiafeinvindip^cli en&réta^

I juni ;öppaad€ ett nytt vandrarhem på- GtlöV Ekuddens: vandimrhem vid Hasslmg©^ tmjtelygiison^ö bödriv^det v»!rirhM nyrsutper dygn eller per vecka. Under lågsäsongen höst och vår kommer hela anläggningen att hyras ut till grupper. En fornstig invigs på Gålö som bjuder på en naturskön vandring. Skyltar berättar om spännande platser och händelser längs promenaden. Stigen är 3,8 kilometer lång och går genom ett vackert och kuperat landskap med vidsWÄuÄter,

Stugbyn påSkållte har fått vissa tekrepÄ»ad« oA vM badet hårde? avsatts ett område för kitesurfare. En invigning skedde under våren för kitesurfamas v^ksamkét Sommarens atompröbfem på Sttiker var vattenbristen, vilket ledde till att vatten Äck köras ill området Älpsatagihä^

Det ir g^er4Ö0ns®Mf te. inom. SklrfMssifMsen och uniir sommarén får siåetaan en ny äispKmam på XÄ i^jx^KtjgpEur.av -co^ädétruriit -gruvtssEm^Utet bliv en av å&

Ett nyttbageri slår upp ååamm pt.Utö i StocMiölmi söfe.sktrglrdv Bageriet inryms i fÄcha '-hdt n^^pv€^d« lcMfr(g^ hym surdegsbröd»

Smedjan på U^har Mtt.ett nytfc tak undertetock dw Ma toatömning«anläggningen i hamnen kom i drift Avloppsarbete på Bygatan påbörjades och slutförs kommande år. Ytterligare en toatömningsstation

13 |fiytinde)harto ar ett tffiskottteck v« Jftpiajt imm^-^^.^^^ i fc^f^lMöÄft,, Utö^esaktes två éa§^ tmfe vJrei av sflltels» anordnades en myc&t .i^^cajfctadl. akti^itst ay--siMelseiv nt^ Äutf^ ÖÖO flera andra som samarrangörer. Det var Litiumdagen som på ett historiskt och geologiskt sätt lyfte fram Utös historia och gruvdriftens betydelse för ön och för utveckling i saafttifat: ÄMt vir en%:Wuttysfe som k#mlnö:'år och dilfför ägnades dagen &

f IÅM ochllaifear inÄfebesölkane. öka^ bida dagbes^toe och ftepdvamåte^fia lekplats för gädda har, genom länsstyrelsens projekt, färdigställts på Ålö. På försommaren besökte ett scoutläger Älö Storsand. De hjälpte till att städa stränderna utmri KäUvifc i %ssÄiet bira&as bteaiken ökat mycket sedati muddfm|en skedde. Mfap fierkan ^nvinda ng m leders vilket uppskates av båtlpm P| llnö fortsatt© arbetet. nied att öppnit upp yfteriigare betesmarkfr*

Waxholmsbryggan på Nåttarö har renoverats under året och;pmk l»yg|OYvid camprngin ta i&étet di de m^orde^n slfeöh^tsrfek. Eit: gemrta» di^för alla medarbetare i södra regionen ägnades åt att röja ris i skogen på Nåttarä vilket är ett

Afe- Mnö' och Ml£)^'--:fi^ med representanter för stiftelsen. Dagens ägnades åt framtidsdiskussioner inventering- av alla utvé^inipnöjliigbet i området.

få MwmåsMÉ^r Mde Jkstsfaus oérmthus blivit målade, Ändpwmpea lör Äpkvatto

Häringe har under året fått en ny badplats och träden i allén vid Häringe har beskurits. Häringe har fått betydligt fler besökare. Under 2011 uppskattas dagbesökarna till 30 000.

Lösdtiisl ÄiniMÄt ick: ttt nytt tak. åjbeÄmid «tfö»Éigpin^pt Hamjmeiiti.

Mommand^ betesmarker pilösmgboila och frtöppnin|^vis^iven^ mifesd mS$ighet ttl försö^Äftg: fif feuÄeföltemgen,D#t är Ä par av målen med É U^ pröjekfeet-GlÄCl som .stirtadsi nowsmber 2Q1& Under :komm«måt.år korr^ ett nytt total att byggas inom ramen för prof ekfctk Fritidshuset Eklund har fått ett golv renoverat och en ny tillsynsman har börjat ta Över arbetet på området under hösten. Under hösten hade vi, trots omfattande jaklinsatser, ökade problem med vildsvin som. gofde ete sfead^ipfeisep§ IksrmaiteÄ p t Éiringboia,

Miljöpolicy Under 2011 har Skärgårdsstiftelsen fortsatt med sitt breda engagemang för miljön. Under året påbörjades arbetet med att ta fram en ny miljöpolicy med ett tydligt miljömålsarbete som grund. Skärgårdssliftdsen driver ett antal projekt och ingår även i många samarbeten gällande miljöfrågor. Kunskapen från alla projekt, studentarbeten och samarbeten ger stiftelsen värdefull information som gör det möjligt att fortsätta driva *pr^a#©^ Naturvård och jordbruk Arbetet med att återskapa och håUa odlingslandskapet öppet med röjningar/ huggningar och slätter pågår ständigt på Skärgårdsstifrjelsens områden. Det är framför allt Länsstyrelsens skötselplaner för naturreservaten som sätter ramarna för naturvärdsdnsatsema. Det skapar förutsättningar för bevarandet av biologisk mångfald men ar också en del i arbetet med att uppfylla syftena med de Natura 2000- områden som finnsp å stiftelsens marker. För att förhindra igenväxning och behålla markerna öppna krävs ett långsiktigt underhåll genom åkerbruk och betesdjur samt manuella insatser såsom röjningar och slätter. Skärgårdsstiftelsens jordbruk och deras betesdjur är en ovärderlig del och en förutsättning för att vårda dessa marker. Gårdarna, ska^^ vikit åven.uppskatta» av beÄ*ttri« ^nnjutet av va^kra> aMrika-och tulginglipi marte»

Vid sidan m det nÄuTf^Meirbsti MÄ löpande sker har det mnfcr 2011 även\gorts särskilda insatser på biand annat Arholma, Idö, Möjaområdet (del av Möja- projektet), Träskö-Storö, Rånö och på Riddersholm där vi har fått hjälp av Livgardet Till vissa av dessa åtgärder har Länsstyrelsen bidragit med stöd. En hel del .OTturvérå&Jobb hm också täj$g&m 4e iS ungdomar iom, tommarfobbat pl stiftelsens ömrldem

•Under hösten 2011 fickvi-besked om att toderUreis bivijat iiM för ett prêM som drivs av våra jordbruksarrendatorer på Hjälmö- Projektet syftar till att visa upp det småskaliga jord- och skogsbrukets betydelse för den biologiska mångfalden och innehåller bland annat inventeringar av markerna, framtagandeta v en naturstig och en utställning. Projektet kommer att skapa möjligheter för fler besökare att uppleva odi llrt sig mer om Mnåsâl|t!teuåaiÄ^dh vad del-här foif bötydelÉe lär mturmiljön adi: människan. Stogibralc Skä^åfd^Äelien btdriimr-ett^ffca. småskaligt sNgsbruk 'lör itt vårda och. föiynga skogen, öJi nytta får naturmipnf villet och'bé$^c^^Sko^s1^ket8l^''îr. Länsstyrelsens skötselplaner för naturreservaten och stiftelsens naturvårdspolicy **Att bevara .ett levande îr^rÄipds&ap^* Eöptingar mk läggningar göts ilande i våra skogsområden medan större åtgärder kräver mer ingående planering. Under 2011 har Skogssällskapet hafUuppdrag av stiftelsen att ta fram gröna

Aret avslutades med sntoÄg-stam viltet km lett til my#et vindiÄlen på områdena. Det mest akuta åtgärdades omgående men det kommer att leda till ett omfattande arbete nästa år för att ta hand om fallna träd,

^tr^irdsstifteisens fistevatfeennyttja s fcMete yrfeesfisfe 'husjbe&Dv^Sifo-oeh; sportfiske. På vissa områden finns även möjlighet för stiftelsens hyresgäster alt köpa fiskekort för ett begränsat nätfiske. Många av stiftelsens tUlsynsmån har Länsstyrelsens OppöMeMngskurs^ konttouförligfc, Bnfltwi^^ deltog.

Under, senare år har det fcyvirrskitt en allvsrig nadgång t fatstfMd^^ drabbar fisket i Stockholms skärgård. För att förbättra situationen har Länsstyrelsen i Stockholms län avsatt fMrfn^ vilfet sketti nlra samarbeåe med

15 'bLa. Skåi^rfssöllekem. Mag Bitna-totalt 25 vite I StoÄote skärgård dir det rider fiåiÉsä l #£0 ~15 junU lÄnterivi^ .;0ål§iÄr iÄÄibtid året runt.

För att genomföra fiskevårdande åtgärder Enns ett antal möjligheter till finansiering. Ett av områdena Inom EU-stödefc för fiskenäringen kallas "fiskeområden". KslÄäinjfmdet i StaiÖwåms skfegård & étfe^Éanfe fisliomrMe där siÄelsen Ingir som en av sex organisationer. Föreningen har som ändamål att främja verksamhet inom fiske, fiskevård och fiskeriförvaltning samt Öka kunskapen om fiskebestånden med särskild målsättning att öka graden av förädling av fiskeoc h fiskprodukter.

Under 2§lt startade Östra Svealands Hskevattenägareförbund ett gäddodlingsprojekt som behandlats av Piskefrämjandet. Skärgårdsstiftelsen medfiiMnsiew och medverkir i arbetet små giddoÄng©a;«om uppfördes i Ramsmoraån pä Möja. Syftet är att producera ynget för utsättning i områden med liten eller ingen tillgång på gäddprodukaom Trots en del svårigheter med avelshsk iyckadif od>n. producerm yng«l mm sattes ut I ^l^åi^nirområde,

Skärgårä^iffeliÄiar också medverkat IS&ekMÄ ariiggasdef av risvasar i Stockholms skärgård» Risvasarna byggs med granar som sätts ner i vattnet och ir «n gammal metod för att hjMpaiekände isk alt hitta m fredad zon för lék ..ock u^tec^ring m rom, Under teaJrta i KiUvifesleden mäta U tö och Ålö. Syftet är att förbättra möjligheterna för fisk att reproducera sig. Skärgårdssäftelsens jordbruksarrendator på Ålö har ingått i projektet genom att bidra med strandbete i anslutning till leden, något som också är gynnsamt för iskreproduWönen, Hir ligger också:%ssuMéi - iy vili!n. aom ir- ett av de fedMngsområden dir det råder å^&elÄud under iden 1 april.«ll|uni,

brygga förÉsks: vid ÄpÄteuddpi Slö; 1 ^siu:ming,M finna a ven si hm&ippajipaMad^tetktt,

Jakt « ny jikfr och viltvårdspolicy för Skärgårdsstiftelsen. ^ ^attsiftefeens j^ervatsömråden dbt%sa -«rt- oét Wividrikt viltbestånd, till förmån för reservatsbesökare, naturmiljön och för viltets egen skull. Jakt- och viltvården på skärgårdsstifteisens områden följer två huvudprinciper; en för skärgårdsöarna och en för fastlandsområdena. Dessa innebar i huvudsak att våra tifisynsmän och naturvårdare sköter viltvården på skärgårdsöarna inom ramen för sin anställning medan markerna på fastlandet arrenderas ut till jaktlag på maiåmadsm^ firaa^dock^Birldén ilMetinns slr#Öda akäl för undan tag ill jggemjpg! pl sMrgfeåsÖn Ätarövsom arrenderai ut tamt fastlandsområdet Käringboda där stiftelsen genom sin tillsynsman sköter jakten.

Jakten måste skepå&fct sitt sä «tfc man tar sttrtanjva öl biSÖtenÄ pt naturreservaten varför jakt ofta inte får ske under helger. Då vintern 2010/11 var kall och med mycket snö har viltvård i form av utfodring skett i stor omfattning. Flera jaktlag, där jakten är utarrenderad, införde jaktförbud på grund av den stränga vinfem. De illsynsmin och. imiurvård» söm .skoter|äliÉn pt sifélsäm ;omaÄden hm

16 |lgärj^^^#airtti vissa föräjakle^

ftcfÄtei:Ltv^ifi £&$br|B^ och gkyida, skärgårdens unika naturvärden. Genom årliga inventeringar och kontinuerlig bevakning som utförs av stiftelsens tillsynsmän dokumenteras fakta om olika djur- och växtarters populatlonssEorlekar, häckningsresultat tillväxt och fortlevnad.

Insamlad d ala beadb#fcas;o<Ä si^^ univeimtet och Naturhistoriska riksmuseet samt av handläggare på Länsstyrelsen i Stocldiolms län och på Skärgårdsstiftelsexu Projektet kan ge underlag för åtgärder om resultaten visar på negativa förändringar eller problem. Projektet har under året erhållit ekonomiskt stöd feån bla, Eittsatpåsin i Stcu^ä^ölE^-iÅiirv Wä>dh^bii^bcÄagé^' Éanoo Fonder, Stockteto Ådventu»säml privatpersoner,

motn rimen föl projektet h®r. vi dessutom, på uppÉrt|y utfört arbeie med att »k m;ailfckaMe^ hjälpa täl vid attsÖforsMng^^ Högarna samt genomfört insatser t Åtgärdsprogrammet för skräntärna. Resultaten från projektet presenteras i sin helhet i en årlig rapport som lanseras under våren 2012.

&nomJktr^åMsÄ^ varumärke med stark miljöprofil. Under året har flera nya projekt tagit form och startat. Genom externt finansierade projekt kan stiftelsen skaffa sig en ökad kunskap för att på sikt bli en än bättre aktör för att verka för en hållbar utveckling av skärgården,

Pcojektét Bifcmip,«e startede2010 och år enietefeommersMl hemsida mM &j0a att sprida information om vägen till ett miljövänligare båtliv. Hemsidan är ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen, Baltic Sea 2020 och WWF, Genom hemsidan, annonser, deltagande på båtmässor och samverkansmöten når projektet ut till båtägare, media samt handläggare på myndigheter och kommuner i hela landet

lagar och regler, tip:cmmqövinligfcMtä|and^ wÄfmmtto toalettävMl samt båtbottentvittar mtd mera.

Skär^rdssuiMteen. Mar, lacto sedan hivsÉul^^ ofta blivit inbjudna av båtklubbar och andra organisationer attprata om de miljörelaterade frågorna inom båtlivet Det finns ett behov av att tillgängliggöra och samla information till båtägare. Då många av de som besöker Skärgårdsstiftelsens områden på ett eller annat sätt Mr involverade i båtlivet kan man genom Båtmiljö-se informera om hur vi gemensamt kan agera för att bevara de attraktiva natur- och kulturvärden som skirgfedÉti; erbjuidéiv

Under Iret lc^ pr^e|Ätiti|tölda medel från Havs-:oeh vaifcnmyn^ ta fram en mobilapplikation anpassad för iphone, androida mobiler samt ipaek Appen kommer att innehålla information i form av kartor och listor Över befintliga jMgtömOT^

1? Projektet WÄtekte iskfeiårien sy I iw fiUat t förblttea oeli byiga nya vattenan! äggningar, avlopp, vägar, vandringsleden bryggor och elnät i SkäYgårdss&ftelsens områden så att vi kan ta emot ett ökande antal besökare och ge dem god service. Fler besökare ger möjlighet för näringsidkarna att utöka sin

Ett annat syfte tr ttt^genom; ti%a^ vår we&bp&fcs sfeapii

publik, mäfeaitfal^ turister fete:andra.lände r öcfe^eMoner med f unkionMedsitÉmig, Syftet är också att minska näringstillförseln till Östersjön genom att uppgradera

Frqjéktet tninM«s«v W2m jtrukterfender, som I SverJp fcvites av TiMvI^fvefc finansieringen kommer från Skärgårdsstiftelsens egen budget, Länsstyrelsen (LOVA-bidrag) samt Värmdö kommun och Stockholms läns landsting specifikt för Grinda södra brygga. Total projektbudget är 28,9 miljoner kronor. Projekttiden är 2011-07-01 - 2014-06-30. Bt^ektbeduttk» i iw&ttw ciioher, resfön av hfä&m har Jgnäte ÄattMfc» åtam projektplan, riktlinjerfö r upphandling, tidsplan för byggprojekten och budget för 2012 samt att påbörja några avp^^ " renmgsverkplfejitn. och em muitoa vid ÖxnÄadef på :Gfflö* Itt tov s«s|ÉMffis w så kallad följeforskning* Upphandling av en följeforskare har därför genomförts och avtal kominwatife^

sJyrgmpp*

Greeft Xslandli Green Manda m ett 3 årigt EU^f^ä^^inom Irogramområde Cenfcnl IslaMs and Archipelagos. Syftet med projektet är att få öar att bli mer miljövänliga, genom att studera avlopp, avfall och energi och se hur situationen ser ut idag och föreslå kostnadseffektiva milj.öförbättrande åtgärder med fokus på hållbara, förnyelsebara och kretsloppsanpassade system med lokal förankring. Genom information och kunskap kan skärgårdsbor välja ett mermiljövänbgt alternativ och hitta bra exempel som fungeraxpå Öar*

I Green Islands ingår fyra partners. Skärgårdsstiftelsen är Leadj ! och den som rapportera!* samt rekvirerar pengar av EU. ÅRONIA i Finland, hSitaremipt ocn Association of Estonian Islands i Estland är partners. I Sverige medverkar sex öar, i Finland fyra och i Estland en ö. De svenska medfinansiärema är Länsstyrelsen i Stockholms län, Regionplanekontoret Stockholms läns landsting. Naturvårdsverket Skirgåj AiimaliÄ SlSrglrdssulirfsfått här Aiusen att genom projektet hitta nya lösningar inom, avfefp avfall och energi som organisationen har användning för. Projektet startade under året och fyra medarbetare har rekryterats till stiftelsen och projektet

ÄGreen Islands har vi även huft :Ätt a ett antal et&mm& och ttudentarbefen på Dessa an t mö|Si|heter för s&åskalig ttogMproduktai med r|A^ifttfei^^ Utö. Under året har det hå11ts;tvt

Skärgärdsstifteisen har, genom WWF:s anslag förlnnovativ Naturvård, fått finansiering för att anlägga en tillgänglighetsanpassad snorkelled i Stocldiolms skärgård, Syftet med projektet är att Öka kunskapen och förståelsen för den biologiska mångfalden i Östersjöns miljö, vilket stiftelsen tror kan leda till en ökad medvetenhet och vilja att skydda och bevara havsmiljön. Under 2011 inventerades tre av Skärgårdsstiftelsens områden för att hitta det mest lämpliga områdetför snorkeileden. Efter att ha undersökt vattenområden på Riddersholm, Östra Lagnö och Björnö föll valet på Björnö naturreservat som ligger på Ingarö. Den marina miljön på "Björnö passar oM^tbra f#. att anl%p^ÄÄorWled söm kominer ätt vars amp«adf0r#^

TM flum.mång a god&exeföi^ pilani men yttest få i marin: etter tonisk miljö. MlgganÄ;av^ensnorkelled visar på nytänkande och pä nya mttoder att nå ut med infpcwaiön om mångfalden 4 Östersjön och slciirgtt0mi|ÖÄ En snorkelled gör det möjligt för flerat t upptäcka havsmiljön på ett erikf It sitt det behövs bara cyklop och badkläder. Snorkelleden kan användas av reservatsbesökare men även av grupper i utMidningssyf te. Genom att göra det möjligt för funktionshindrade att kunna använda snorkelleden så ligger projektet i framkant Mitefrär att nå alla tefeegoitewteökare och g®, dem enmcpgfet attupptevi och få kunskap om un^^

Ar 2011 gick Havstulpanpröjektet in på sitt elfte år i Skärgårdsstiftelsens regi. Projektet syftar till att ta reda på och sprida information om när havstulpanerna sätter sig fast på båtskrov i Östersjön. Då kan båtägare rengöra sin båt istället för att använda båtbottenfärger. Målet med projektet är att minska spridningen av giftiga ämnen öll naturmiljön, idag undersöker vi staHiam^ platser mellan tteé&pdhr l^leboi^ Ihfemaiaonjgn^spridi via e^poat eller m hävitj^ via smi: söm Mtäg« kan anmilÉ:si| ii kostoadsfritt fcféémp^^^ hos frifor» Bil-Sverige lent och SkirgWssMfMsen som åven informeraar via prassmeddeliffid@m:och. pr^el#etlålmiJ|Ö.se*

Projektf t finaiisierades 2011 genom Hivsmtpanslaget .hos.: Naturvårdsverket och bvggerpå .Mfk

Övriga projekt och verksamheter Skirgårdsstifteteen fick Évén medel från Havs- odh vatteninynÄgtetenför att genomföra projektet Skräpet ska upp till ytan-en dykinsats för miljön. Projektet syftar till att oka medvetenheten om hur skräpigt det kan se ut under ytan. Skräpet dokuiEéisférides påpkfe genom foton ocli åfin; som kommer aÄ anvindas 1 m

Under 2011 har Skärgårdsstiftelsen deltagit i Båtmiljörådet . som .fram tlM - årsskiftet letts av Itaspoirfetpelserv å^d^^^krnh o A v^^nmvndigheten ©ver ansvarei för rådet Båtmiijörådet består av representanter för båtlivet båtbranschen och berörda organisationer och myndigheter. TiUsammanshar deltagarna tagit fram ett imljöf^ram & utgår en övir^s^oOTaetee.om vad dem^dvÄande tlntegör&fte

Sedan liP9:ÄdmMiterir Skä^årdsstiMsen^ laxu&tfi^ till kommurÄia, som Ir avsett Ä åeras ko dtt rMiga friluftslivet i skärgården. Stiftelsen betalade 2011 totalt 2 600 000 kronor från Imåtfkqföte anslag 2011 dllkoittmur^rrta.

Åtevitmffltg liunainiumburkp'. Under WM. te.il^sm*m«m vidsiftefeens sopmä» saintot fe f äStÄidt. hlmteii^^ Metas burkar oefc^ flasl^l Mckar med Waxholrasbolagets godsfärja till Stavsnäs, där lastbil från svensk Returpack AB MmiiT.

Sklrgltrt ufpskatM^^ en halv mifonb^ölcare- på sina områden som övernattade i egen båt. Mest besökta naturhamnsområdet var Storo-Bockö-Lökaö. Den mest besökta gästhamnen var Utö gästhamn med drygt 37 000 övernaitandie fritidsbåtar*

På våra wndrarhéni hade-vi under året t^^MW^-^SafiS^r, Pl GU& uppskattas; antalet dagbesökare till 440 000 under perioden maj till september och det totala antalet besökare på Gålö uppskattas till 750 000 under samma period.

Drygt 10 000 personer har under året utnyttjat de bastur som stiftelsen äger och som står öppna & allmlrmÄ IfeMf «^«p^^ Ä gisidygn pi vira olika campinganläggningar vilket är det högsta antalet gästnätter under senare år. På många områden kan man notera ett ökat antal besökare. Fler tar äg ut i skärgården men mycket tyder på 'att df inteibaarä långfc In hifäst^^ kunna få fler besökare att stanna långre.

Stäf tefen kar mlnp; l^esitee på sina oiiwåMe^ kan

Skl^fedssfi^ sitt iMÄp^ uppleveteer«.¥aijte Ö Ir unik. Arbetet nwsd alt pieitem påbörjades under tet

20 1 ert arbete med att oka besöken i skirgården kan stiftelsens öar ha en avgörande roll då ÄMsenoÄlr åm-.må&r&j&ä^^ aktören på ön. Det innebär att det bite i»sg«iar Ä^tesM imsöte och ttn^iomsprojete. Syftet med projektet är att samla kunskap om vad barn och unga som lever i skärgården tycker om sin vardagsmiljö, Genom att få ökad kunskap om barns och ungas egna synpunkter kan skärgårdsstiftelsen förbättra barnperspektivet i verksamheten samt på våra områden. Det kan öka intresset bland våra yngre besökare att stanna längre l Spetsa åcb vtrksMlan* itÄiöi: lin Hr hämedav|je följande:fe^^ för IrÄl.

Förvaltmngsberätteise

Skm^Mm&M&mlSm^^is^ llnMldadesdenl januari .195®. av ÄteirM gteédioto lins toåiB|ii#0lffiM ockStifMse» StoeMwÉniÄr||rd.

Skärgårdsstiftelsens uppdrag: är att, med sina fastigheter som grund, verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism med beaktande av den bofasta befolkningens intressen. Stiftelsen ska vara en garant för en långsiktigt hållbar

1 StoÄoIms skif^rd to#t många oairiien aoam är,av stöttlnl^^ och besökare. En del av dessa marker är samlade under en huvudman. Totalt förfogar Skäriirdsstiftélsen över omkring 12 000 hektar mark, motsvarande ca 12 % av all mark i Stockliolms skärgård samt över 1 000 byggnader. Nästan all mark är klassad som naturreservat och ställer särskilda krav på naturvård och markanvändning.

Många områden som stlftilM äger ar'uJEp?äf^ade^ under sommaren; Grinda, Finnhamn, Utö, Gålö, Lidö och Arholma är några välbesökta platser. Men stiftelsen är även ägare eller förvaltare av områden som är natursköna platser men som av olikas skål behöver skyddas, deia^ellirpte^ främsta grunduppgifter är att vårda och utveckla stiftelsens fastigheter och byggnader på ett sådant sätt att de är attraktiva för besökarna samtidigt som kraven på god natur- och mujfeird t|3|Éyiis,

Stiftelsen har en v&% uppgift 1 alt inform«a:om vad som vtrteamhefen som markägare kan erbjuda skargårdsintresserade besökare. Detta måste ske i nära samverkan med andra aktörer inom våra marker och inte minst våra egna hyresgäster.

I början av 2011 tillträde en ny styrelse med en ny ordförande för stiftelsen. Styrelsen hade under året sex stycken styrelsemöten. Under året har styreisen beslutat om en ny uthyrningspolicy, en ny jakt- och vi! tvårdspolicy, inrättade av gåvokonton, en sponsringspolicy, en fotopolicy och flera projektansökningar för att skaffa nya medel bil stiftelsens verksamhet. Fyra remissvar har avlämnats under året Det har rört revision av fågelövervakning, mätbara mål för friluftslivet strategi för säkrare båtliv och ÖveiÄtspto IJftngöMQ.

Även styrelsens arbete har prIgiats avÄindrinpi^ Under våren hade styrelsen en uMdmngsdag dir te a från Älpersorfin fick redovisa hur deras

22 arbeJasuppgifter ser ut Wmmå&m^fåk m grundlig. g«wmgång av sffleJsela^ältemprt, Styrelsen gjorde även ett besök på Grinda under våren, där de fick en presentation av stiftelsens verksamhet på Ön och en redovisning av vår hyresgästs verksamhet Grinda ir stiftelsens mestbeiökfa.&

Arbetsutskottet har under året haft åtta sammanträden. Ett möte hölls i anslutning till mässan "Allt för sjön" och ett tvådagarssammanträde förlades tiil Utö för att ha tid till mer djupgående diskussionerom stiftelsens framtid. Dessutom gjorde arbetsutskottet under hösten ett studiebesök på Riddershokns camping. Där kunde de se att det fanns en väl fungerande verksamhet men med vissa renoveringsbehov».

Ifaa styÄeledM Ski^^dsslffletoioch: Wa^olmsboläpt inbjöd alla nya JediMNri StöeMiCflms läns-lanÄööp fullmäktige ull m studiireSi till finnhamn» Resan skedde den 15 ma} och hadeen stor uppsiuMng^.drygfc' ISO personer deltog, Under håÄien berättade bidte Wa^omiÄöIaget och Ski^^dsstiffcelsen om sina verksamheter och på Finnhamn visades ledamöterna runt av stiftelsens personal och stiftelsens hyresgäster på öm

:v%rlâmheföåret har dömiaierÄ av ufveÄngsiurbete-och c«nöc|jriisElÄ Ctoorganteattonen te#eM:aÄendeI medarbetare fick nya upfîftir* f aralMt med o^änls&iiowsftran^ har lera av stiffieJ^r^^ Detta har inneburit en rad nyrekryteringar. Under året har 5 personer med stor erfarenhet av MiftelsÄtsârhéte gått i pension, B personer har nyanstllb eier projektanstilite. lemmniiiiipn av projektet Green Islands och projektet mftastruktur laiärgården inneblr^drygt 3 medarbetare*

Urider .2011 hade SkäTFf^ anställda .på hel-oeh, deltid, motsvarande 45 helårstjänster, varav 39 män och 25 kvinnor. Av dessa finns H personer på k^^

Stiftelsen har totalt3 1 fOsynsmin, i naliirvtrdafeoch $ d#Äfcöte på områdena. Av tillsynsminneti arbetar 3 som. entrepjimirer-och 3 som limäi^fJlldai Under sommaren har ett2fMa! ungdomar varit illfilHgt anställda på^reservatem

StiMsen anltefiiigöÄ gprregemilssiga hälsokontroller och i samband med dessa görs även enklare medarbetarunders framkom.

Nytt di ari ef öringssystem och fastighetsprogrammet Pondus innebar vissa uMldningsins^

ResuJJM ocjh stäMnmg

Landsingst har för 2011 limnafcstiftelaea och. dess a^terboJagdoÄdrag mM sammanlagt 43 965 'tkr, utöver deit&hair m omsMhung^ torttf OOÖfc utetplate. avseende perioden IQflÄÉ I driftbidraget ingår 2 600 tkr avsett för renhålhungsbidrag ull skargårdskommunerna, för täckning av delar av deras renhållningskostnader i skärgården Ull förmån för det rörliga friluftslivet

S0^en:rÄv&ar intatfer j&79 130 ftrAiliiipt t pil Mm tSfc koncernbidrag 975 tkr. Investeringarna uppgår till 2 568 tkr. Koncernens intäkter uppgår ull 82 071 tkr,

:ABÄ:flavBbaci re^ovisaiÄ 101 te Ite lämnat koncernbidrag med 975 tia* till SkaxgårdssdJftelsen.

K^cerÄdraget redovisas;ii3ala^sräMngfin undeflget kapital.

I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansrälcningarmed noter. mmmMmzm

201142-31 201042^1

3i0ié 27« VmåMg S 101: Övriga intäkter t 2 SÖ* mm Mttictagfife LaiMtsinget 43 MS mim S2-07-I mim

% ÄStigiietsWwiiteiiig 44827 Gemensam förvaltning -14 415

mm mm ^émmmam ttrvfiltnmg 2 4S4S2 SOT» Mal- ocå-feip: -17 164 •mm . Äkri\aipg/tWistoiv:iiini f ~7~2ö1 5ÄpS -mim 7 817

fm mn-mm 2010-12-31 TXtXGÅNGAR

51 SS» 5- döii Äi 4m raåtertella; m%gwtQpiyi|äti|ar t 614

MW Andra långfristiga värdepappersinnehav o o 0 ¥ 62214 mm

in i» 2: —m 3312.. 4289 m 144 m 100 fMÄÄÄ te»Är ödtuppttpia intäkter 4441 3 174 7707

.-ti» TFBT 29701 ..|fS51, 84613

26 Eget kapital 12

Biitriseräd vinst 3 322 2 665 Äj-eteÄmiltet 4402 716 —1W 4459

Smom -eget kapital: I 8i0 4 4m

fJngiMstif a MmMm mmåm m\ mmmmm. m 59 m et» åvfipifagrrisögastoÄr lÉl 'm

WwtMM^å åtiiir 1 Sm 2:424 WkåmMM 0 14 -övriga sfcutöer S23« 5 $m Siaiiima-kort^isÉ^ akÄr mm

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 91 915 mm wmmm mm tm$m

Wm^mmmkmm^ 10607 ig m ÄisvariKrbiJiielsÉr •Kagtalv^ 25229 24SM

<'—1—*

27 mmmmmmLmm RESULTATRÄKNING (K5EK) 2ÖIM1-01 20114141 2Ö1Ö4M1

Mrefaf »Mliter mim* 57231 MW Vifobidrag BiiÉbidmpfiån Landstinget mm mm Samma irtl&tor mm

Rörtlsens ätetoaåer jpÉFmfmiåmijfmÉ&r -13 395 43 7i5» 44415

-24$!* -2? 768 Gemensam Äivttajii§ MM Swraraa jrasoaat* o.cfc övriga, externa kostnader mm Avskrlviiia^nédslsrivniag -mim Rår^éÄiittat åååå im

m iåatötostnadör 4 må Summa fliänsiela tosiiÄr

IfiMltaiilim^iÉatt 44»-

m na. -7

28 MODERSTIFTELSENS BALANSRÄKNING (KSEK)

Mm 2£>lMWt 301CM1~»

MÄfelli tiii|piteplil^itpr Bfggia&r och mark 5 »31$ InVfitnisdäer 6 266. 456 figfescfe nyani:%g»ln|arecli förskott weeadé 7 2j6& t- SUffT "54 ÄÄilA äiiliigjApÄI^iipr Andelar i koncernföretag i S J« 6-§QQ Äakm iingftisfiga Äleppp®^ mém i

Stam aöli»ii^sfflgii»g^ 59101 61 m

Mrdiga .var or och handdsvaror 110 113 lif fi Ärtfölgiga. toårliigaif Kundfordringar 2693 3 6® •tedrtegir fes tae@fnf!r©tä§ 1 W% lif 18! 144 167 © ariiigtaldÉ.kostnMför öcii upf&ipim rnflkter tö 4.581 ____MM —wm -—kb

" lt6ii 8 880

ffflffiiro^^ 27.95,1 lT&$t;. ^MMATiLLGÄöAM ' •87:052 79479

29- BÄLANSEAJKNMG (KSEK)

Nöt 20U4«t 3MO-12-31

B HM 1 07B krmmsém 3 591 -7

LängMstiga skalder i* mm mm Övrig? Hafsiga aMÉr . .. . ;;. ...|8I.: m Summa långfiristiga skulder

11É 134^ Övriga italder pitipavtesiÄÄ ÄSf «ÄetiM& Intäkter *5 löl 12- : IM totfMsiigt Éwliir 23 003 ITflf- SIMMA ffilf MS OCH SKttDlE i7Ö§i 7&47S' TOsrai MOM im$m

»117 tim

Kapitalvärde av pensionsåtagande mm§ mm

Ht KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS (KSEK)

2011-01-01 2010-01-01 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 5 570 713 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 669 18 983 8 239 19 696 Betald inkomstskatt -422 -481 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekaptal 7 817 19 215

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)Minskning(+) av varulager -47 17 Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar -357 -2 466 Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder 5 407 3 016 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 820 19 782

Investeringsverksamheten Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -402 -27 649 Kassaflöde från investeringsverksamheten -402 -27 649

Finansieringsverksamheten Upptagande av lån 8 500 Amortering av låneskulder -2 506 -2 527 Gåvor, bidrag, markanskaffning -284 65 Erhållna koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 790 6 038

Förändring av likvida medel 9 628 -1 829 Likvida medel vid årets början 11 681 13 510 Likvida medel vid årets slut 21 309 11 681

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta 273 38 Erlagd ränta -2 520 -1 985

Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 21 309 11 681

Ej utnyttjade krediter Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till 3 000 tkr.

Justering av poster som inte ingår i kassaflödet, m m Avskrivningar 2 669 18 983

Nettolåneskuldens förändring Nettolåneskuld vid årets början 50 008 42 206 Upptagande av nya räntebärande skulder 8 500 Amortering av räntebärande skulder -2 506 -2 527 Avyttring/minskning av räntebärande tillgångar Förändring av likvida medel -9 628 1 829 JSfettolåneskuld vid årets slut 37 874 50 008 MODERSTIFTELSENS KASSAFLÖDESANALYS (KSEK)

2011-01-01 2010-01-01 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 4469 -269 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 537 18 869 7 006 18 600 Betald inkomstskatt -307 -279 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekaptal 6 699 18 321

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)Minskning(+) av varulager -47 17 Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar -423 -2 562 Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder 5 491 2 784 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 720 18 560

Investeringsverksamheten Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -402 -27 071 Kassaflöde från investeringsverksamheten -402 -27 071

Finansieringsverksamheten Upptagande av lån 8 500 Amortering av låneskulder -2 228 -2 248 Gåvor, bidrag, markanskaffning -284 65 Erhållna koncernbidrag 975 975 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 537 7 292

Förändring av likvida medel 9 781 -1 219 Likvida medel vid årets början 8 880 10 099 Likvida medel vid årets slut 18 661 8 880

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta 252 32 Erlagd ränta -2 301 -1 836

Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 18 661 8 880

Ej utnyttjade krediter Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till 3 000 tkr.

Justering av poster som inte ingår i kassaflödet, m m Avskrivningar 2 537 2 085

Nettolåneskuldens förändring Nettolåneskuld vid årets början 48 998 41 527 Upptagande av nya räntebärande skulder 8 500 Amortering av räntebärande skulder -2 228 -2 248 Avyttring/minskning av räntebärande tillgångar 0 Förändring av likvida medel -9 781 1 219 ^^slettolåneskuld vid årets slut 36 989 48 998 32 TiHIffipadg redsviMn|^riedper dveimssltmnMsr med:s£iiei^li^^ samt lfc$tf$i%^ råd, ^,ftv^1»J«e''le^0mi^ framgår $m m

TOfövriiaeÄ^

.t^iaiutidertoåll, tmM^m$v .flätor- eeft sfeöpvWsfeaiiwöefc Till övriga externa kostnader i gemensam förvaltning har hänförts exempelvis,

h$raf tele, data mk informatl onskostnadm.

Ttlf^i|ar,avsitöragat. océ sfciMer har vliieiötriiil ffi»kaiiiraiiVii%lsB;«w^inge t awat anges nedan.

Fordringar har upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Varulagret har vWferati till i&gsm av aroskaffialnp^ärdB^och; vefkiifc värde,

Äv^lrivwtagsiide» föcr tottcfebyginader ir 50 år, lpkslw^^ Ir». avlopp- oeh avrigs^aniiigotogfflr 20 sta Datorer skrivs av p13 Ir öeli;Övriga ijjVMitariföF 5 Ir,.

ölw till tt^iNMJJ^^amt Mtiiifb^ggnM®r:!åf ir i fets resultat fodövisas under eget kapital,

KöicimredovJittÉttgÄlr tipprattad enligt fclrvsro^^ Éör aktier i dotterbolag har eliminerats mot det Ull dessa aktier hänförliga förvärvade egna kapital Skillnaden mellan anskaffningskostnaden och förvärvat eget kapital har i sin teltMit;lÄÄrtt fili^Ä,

3jo»rfeola|fts itsifliitoiÄtter m. <5G0 jÄffiiarkÄ egentlig marknad Ime finns för denna typ av fastighet är det svårt att uppskatta ett rättvisande marknadsvärde, Styrelsen har därför bedömt att det bokförda värdet på fastigheten i koncernen motsvarar marknadsvärdet mi Andel av moderstiftelsens försäljning som avser koncernföretag mm . AncW «V'M^rsi3ftel'^fi'$ inköp som avser toiicirnföreMg o. wpwmmmm. mLSNtKiLDA -wwm^is^m^. mm

FörsIkrinpeÄtniig o 16.784 Intäkter sponsorer 247 Försålda servicemärken m 841. Ersättning administration förvaltningsuppdrag m 79 Ann^niintalter m 432 Socker, vfottll Ilar m 55 m Övrigt Ml JLSé mm mmmmwrwssw rärsicraipmittning 0 mm Mter^iMOrer m f&såldtmv^^ m 841 firMltnlig idm^ 103 79 481 löck^-vittifäilir m m Siw övrigt m im %9m Not 1 Arvo» ÄfcMtia#^

Revisionsuppdrag, SEirRevsiottsbyrå AB 0 3.1 Revisionsuppdrag, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 175

Ändra np^%^r$BTMivmms^mM 0 25 Aaira nppcfrag*. &Mfi$g$ Pmmm^&meCmimm-åB JS. M m MOPMSTlPTiLSffl 0 m m Andra uppdrag, S£T Revsionsbyrä AB n. Andra uppdrag,.Öårimgs Mem^meritmm€mp$rs AB JS M 3M m Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, övriga arbetsuppgifter det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana -övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. -$4 lersort «! #10

(DotiifbQlipt ter topaMMIJ^

vmmtakmm 4- 5 Antal övriga befattningshavare inkl VD S 3 varav teiiÄr 3 2

Meiettalit anstIfÄ:.bj|pr pl av bolaget betaida nirvaröirnraaf rejalende Mm nmmé arbetstid*

vawWnior 23 25

%tkfi&iv w< i pröiint iv..ordinaÄ aitetattd Sjtiltårfov^ :S$ 4,P Andel av sjukfrånvaro som avser

Ili^ttds^Aåiiivtfö J^l 3§

^ufÄnva:M 14 2j

Fmmmåmmmåm W 21

Mn«r€efcfiiittiia§ar 21 1:17 W2$$

• Söeiate^stnadsr 3 M 4S Stiftelsens utestående pensionsförpliktelser till styrelse och VD uppgår Ull 7 539 tkr.

35' mm-

Aktuell skatt -303 ~2 4

ÄktutliikÄ ~26§ Skatt på -fonee «birirag 256 217 OppsfcfWÉ» skatt

Not 1 B^igiiaier - ad» mmatk

Vid stiftelsens bildande 1998 tillfördes byggnader och mark från Stiftelsen Stockholms Skärgård, Stockholms Stad samt Stockholms läns landsting. mmmmm 152993 IIS TO. InKp 1716 2S2B 1 135 827 Avyttring 0 ÄvglrfeidifagÄiansieimåé invesleringar -68-48* Utgående ackumulerade anskalf nkgsvärden -6773B Ingtafc :tvskrivn!ij|ar Årats-»skrivningar -#577

61 Bökförr vtttte É^gfflader 55 598 $&m loWrtvi^feniarfe #081 Avskrivningar enligt pfe» MIt

laferlnpvMe %g§iiadöf 35Ö.-2Se Ma* §4208 111265

m 2»

fogå&fetife .MSkÄtripvIrd®: 103216 Inköp ' l:7ff 254ÖS ÖriÄIassirlcÄigar 1 135 i27 ÄvyttiiviQ 0 0 Avgår Mdra|piraaiisi©rade Inventeringar -54.343 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden JBifendt avsiitnlngar ÅrstsMMvnlnpr Utgående ^ini^tei^e

Bökföilvlrtte 52312

iökrinf vifde byggnader .52312 Ävstoiviiingarenfigl plän.2@~ SÖ fe.

%gpate Mark 84748 257 m 95012 *) Stimm liararliålHrrl^ ekonomibyggnader på Hemmersta en direktavskrivning har gjorts .•tnsåléJUfkt. Not € tmmfåmmt mmcmmm mm MmmmtFrmsm ln§å«d» anskittmtsvirdÄ 2 X006 Inköp m. Q Ilf Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingfendsa^iilvmftiar : -i Årets avskrivningar m

": lökfört vir# m .456 Kionst Ingår-mgd 9B 'öar Avskriv»!^ 10 fe Néf • 7 FiilMidte; «p wliggntoiar

IngåeidtVÉie 1234 Årete Inköp 1:544 Orakiåsstfeiring; •i in -im.- 44Utglöndf t ackmMlfesådte anskifflfiipvlirdeii

37: 1684 967 4» Qmkiasstficering im ~269 TI Höt* Andelar i koncernföretag

Företag och-org nr Säte Antal/Kapi^ »142~3i Ä01Ö4M1 lattifei-j Bokfart värde Bokfört värde mmmsmm m. TOÖÖ "6555 6500 IÄ 4500'" 65ÖÖ Mot P

mm •MmEmmmmjsm Insats Arholma ekonomiska förening. No^ndÉ virde 30 tte iokÄvirdé G kr

Försäkringar 1927 226 175 Jfpray tippltipa JEÖ^itdriig im. m lif TFHF MODERSTIFTELSEN FöMkrtngaT 0 1©27 Ä 513 fiÄitp^Mpiia im ;Övj4gt m TSBT nu

KONCERN OCH MODERSTIFTELSEN mm»mm wmmm ,^viyad/#ÄrIk«pkfsiif Mpp§är ill: 3:000. 3»

la Hot 12 Bmth^m mmcmMm Himdet AndtinlJs- Balanserad Åreis «&tiltat :#§rt kapital bstömiå mm

OiÄrinfavÉ^^ 711 -716 lesery-Äpr 342

årets.ms-öito -342 4402 Utgående balans 1 — ~1S ~im " "TPRET

MODERST1FTELS EK Itodst Ändamåls- Majis»Md Årets rMltat gptkapkal testiffldä vlm

I«:gå«d*«fet^pW: 2@n-@M3ä S07S lil -7 OflÄiif sv"fimg|éMaÉ fe resultat -7 7 feseraerlngar 341 Umjfttjftiidé- »2S4 284 WMMmlmmm^Mm§ 975 SfeitfödäaT^acéffllöMag «^7 Årfttör^ultat: ~3*& 3 5£f ~W'—lt: 3 591

iVfatrfc* Mipoehi Kultur- • Surama ÄsMMog natur byggnads- fadaiiöfilÉ* ^ ^ vM . besl&reda metlei NotlS Ändamålsbestämda medel Ingående balans 1078 ErMflwa glw 2Ö0 142 L^y^^^iäitdaiiäl^ -284

tå^iwietetofls • •"m—^^———^—TW

KDNCÄMIN åntörterfflgraora^lr $Mé §55# Amortering mm 4 -Är 49 927 52130 —wm^—1¥ MODERSTIFTELSEN Amortering inom 5 år 87TO f %W ATOrtiTOfiÄff Ir 46 867 #i 55 64W—W:7 am-n&L 2010*12-31

SM» Soelala^testoadsf 17B4 1 |P Stoisterlkttld; t Sig ,[..71^ Övertidsskuid 8ii JletföaWwÄit 94 II Mpx5r»,v&avgrter 3227 145 Pertoi&aide toyrtir 1-751 1694 ^6«itg«rag 1 SM i 566 2» 0 övrisfc 2 msi Wm 1 10 516

Sociala towadter 1784 tiil 1618 17ÖI i6.i 8ti RelroaWv» 1:2; MSI 145 WiiodÄid^-i^ror 1751 1694 i m 1561 tit Ö im , 25& 16789 10112

40 StecÄölni åm 23- mara .2012

41 Revisionsberättelse Till styrelsen i Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, org nr 862405-0216

Rapport om årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för författningar Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län för år 2011. Årsredovisningen Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i Verksamhetsberättelse 2011 på sidorna 22-41. har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län för år 2011. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen stiftelselagen och stiftelseförordnandet. bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i strid Revisorernas ansvar med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och enligt god revisionssed i Sverige. koncernredovisningen på grundval av vår revision. Revisionen har Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga planerat och utfört revisionen för att med rimlig säkerhet försäkra beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller innehåller väsentliga felaktigheter. om det finns skäl för entledigande. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta Uttalande för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till stiftelseförordnandet. omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de Stockholm den 11 maj 2012 redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med Birgitta Bjelkberg ( årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 Auktoriserad revisor december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Årsredovisning 2011 Kungliga Filharmonikerna / Stockholms Konserthusstiftelse

1 Tradition & nyskapande

onserthuset och Kungliga Filharmoni- till att Konserthuset vid kerna har under 2011 sett en fortsatt sidan av sin internationella stark publiktillströmning, kopplad till musikprofil även är ett av en konstnärlig utveckling som Stockholms mest väl- Ksannolikt inte kan betraktas annat än som besökta fotogallerier.

den historiskt starkaste i stiftelsens över Stiftelsen lägger även Foto: Elisabeth Ohlson Wallin 100-åriga historia. En gemensam målsättning stor vikt vid att ta hand för såväl hus som orkester har varit att om det konstnärliga smycke som Konserthuset presentera ett musikutbud på högsta interna- som byggnad utgör. Huset är en klenod inom tionella nivå för såväl invånare som besökare den nordiska 20-talsklassicismen. Dåtidens av vår huvudstadsregion. främsta konstnärer, bland dem exempelvis Carl Konserthuset erbjuder i dag ett förnämligt Milles och Isaac Grünewald, har smyckat olika utbud, där Kungliga Filharmonikernas goda detaljer i Konserthuset. renommé, kopplat till globala varumärken som Stiftelsen har under året upphandlat ny Nobelpriset, Augustpriset, ALMA (Litteratur- ljudutrustning samt inspelningsstudio, vilket priset till Astrid Lindgrens minne) och Polar gör att Konserthuset kan möta dagens efter- Music Prize, medför att Konserthuset ständigt frågan på högsta tänkbara tekniska prestanda. befinner sig i det nationella och internatio- Stiftelsen har även arbetat fram ett förslag nella blickfånget. Kungliga Filharmonikernas om förbättrad tillgänglighet och akustik, för expansiva konstnärliga utveckling har gjort att implementering under säsongen 2012/13. världsledande artister i dag ser Stockholm Stockholms Konserthus och Kungliga som en självklar och prioriterad spelplats i sin Filharmonikerna arbetar mycket aktivt med planering. den uttalade målsättningen att med musikens Vår unika situation – där vi i en och samma hjälp bidra till att utveckla länet till en region i organisation förfogar över såväl ett fantastiskt världsklass. Vi gläds över de hundratusentals konserthus som en enastående orkester – besökare som under 2011 tagit del av de drygt ger oss möjlighet till ett flexibelt konstnärligt tusen publika evenemang vi kunnat presentera tänkande där kombinationsmöjligheterna är med hjälp av vår mycket stödjande huvud- vida större än hos många andra internationella finansiär Stockholm läns landsting. aktörer. Detta har vi försökt att förvalta på Vi har under året oförtrutet fortsatt vårt bästa sätt. arbete med att förverkliga vår vision: ”Stock- Samtidigt som konnässörer, allmänt holms Konserthus ska vara ett av Europas musikintresserade, ungdomar, utlands- mest nyskapande och tillgängliga Konserthus födda svenskar, skolbarn, barnfamiljer och med ett utbud präglat av högsta internationella äldre söker sig till Konserthuset, är listan på kvalitet. Kungliga Filharmonikerna ska vara en internationella storstjärnor, skivbolag, turné- av musikvärldens mest omtalade och respek- arrangörer och gästande orkestrar längre än terade orkestrar, ständigt uppmärksammad för någonsin. Salarna fylls av förväntansfull publik sin höga kvalitet och musikaliska nyfikenhet”. från många samhällsskikt och åldrar, där vår ambition att vara en mötesplats mitt i vardagen årligen förstärks. Under sommarperioden presenterar Konserthuset ett flertal uppmärksammade utställningar, ofta kopplade till nationella och internationella aktuella evenemang och frågeställningar. Denna verksamhet har lett Stefan Forsberg

2 3 Foto: Jan-Olav Wedin Foto: Morten Krogvold Foto: Marco Borggreve Foto: G.Mothes Foto: Jurek Holzer Pavel HaasQuartet Sakari Oramo Hartmut Haenchen Truls Mørk Paula af Malmborg WardPaula afMalmborg

Foto: Chris Dunlop Foto: Mats Bäcker Foto: Mats Bäcker Christian Lindberg Monty Alexander Danielle deNiese Martin Fröst Goran Bregovic

Foto: Feliz Broede Foto: Anna Schori Foto: Marco Borggreve Foto: Greenfield-Sanders Foto: Rolf Ohlson Steve Reich Daniel Hope Alina Pogostinka Ulf Wakenius Midori

Foto: Markus Gårder Foto: Sheila Rock Foto: Edo de Waart Foto: Edgar Brambis Edo deWaart Wayne Marshall Paul McCreesh Alisa Weilerstein Tobias Ringborg

Foto: Youri Lenquette Foto: Marco Borggreve Foto: Pawel Kopczynski Bryn Terfel Brett Dean Mariss Jansons Marin Alsop Youssou N’Dour

Foto: Dieter Mayer Foto: Jan-Olav Wedin Foto: Mark Higashino Foto: Yannis Bournias Leonidas Kavakos Markatta Musikteater Dee Bridgewater Grigory Sokolov András Schiff

Foto: Feliz Broede Foto: Jan-Olav Wedin Foto: Eric Richmond Leif Segerstam Angela Hewitt Cecilia Bartoli Alice SaraOtt Hakim

Foto: Feliz Broede Foto: Mathias Bothor Foto: Kasskara Joseph Calleja Lang Alexander Vedernikov Evgeny Kissin Jonathan Biss Kungliga Filharmonikerna I centrum av Stockholm Konserthus- syn på livet. Tuff men hjärtlig. Jag vill att stiftelses omfattande verksamhet finns musiken ska kännas organisk, djup, pul- den egna orkestern: Kungliga Filharmo- serande och rytmisk”, sade Oramo i en in- nikerna. Som husets hemmaorkester står tervju i magasinet Lyssna inför konserten. den för merparten av konsertverksam- Den andra konsertveckan fullföljde det heten, man repeterar i huset och ger för nordiska temat. Den japanska pianisten det mesta ett par konserter i veckan. Alice Sara Ott spelade Griegs pianokon- Kungliga Filharmonikerna har förmod- sert (vilket hon senare under året även ligen aldrig varit bättre än nu. Det är gjorde vid Proms i London). Dessutom stora ord, men lovorden från gästande uruppfördes orkesterns beställnings- dirigenter och artister, inbjudningarna till verk av svenske Daniel Börtz: Epodos gästspel samt skivrecensioner talar ett – ett yngre syskon till hans orkesterverk tydligt språk. En gedigen och traditions- Parodos. Avslutningsvis Nielsens femte tyngd historia, en resa tillsammans med symfoni. inspirerande chefdirigenter, kröns idag av Säsongsfinalen för Oramo hade sin ut- framgångar tillsammans med nuvarande gångspunkt i 100-årsminnet av Allan Pet- chefdirigenten Sakari Oramo; en musi- tersson, en tonsättare som ibland kallas kalisk trollkarl som inspirerar till stordåd. en nordisk Mahler. Här möttes de båda Oramo tillträdde posten hösten 2008 genom att adagiot ur Mahlers ofullborda- och har idag ett kontrakt med Kungliga de tionde symfoni framfördes i anslutning Filharmonikerna som sträcker sig fram till till Petterssons innerliga Barfotasånger. sommaren 2015. Hans åtagande under Slutligen Nielsens hyllning till livet i fjärde 2011 innebar 10 konsertveckor tillsam- symfonin. mans med orkestern. Han har även lett I augusti ledde Sakari Oramo orkestern orkestern i ett antal skivinspelningar samt i en succékonsert i Londons Royal Albert medverkat i det konstnärliga planerings- Hall (se särskild artikel på sid 8). Inför arbetet. gästspelet framfördes programmet vid en sommarkonsert i Konserthuset. Konserter med Oramo Den ordinarie konsertsäsongen öpp- Sakari Oramos repertoarprofil under nades i september av Sakari Oramo och 2011 har präglats av den starka nordiska Kungliga Filharmonikerna i stort format traditionen. med 200-årsjubilerande Franz Liszts Den inledande konsertproduktionen originella Faustsymfoni för orkester, kör ägnades två ryska tonsättare som visser- och tenorsolist. Oramo kommenterade: ligen var samtida, men som hade mycket ”Faustsymfonin tycker jag är ett musik- skilda estetiska utgångspunkter. Med historiskt viktigt verk. Det är nästan som Stravinskys Psalmsymfoni från 1930 den felande länken mellan Schumann och framfördes musik i en välskräddat ny- Wagner.” Förutom Liszt gjordes Mahlers klassicistisk stil tillsammans med Eric Totenfeier, ett verk som i själva verket är Ericsons Kammarkör. Mer renodlad originalversionen av första satsen i ton- symfonikonst hördes i Sjostakovitjs sättarens andra symfoni. åttonde symfoni, en av tonsättarens så Nästa septembervecka fokuserade på kallade ”krigssymfonier”. Anders Eliassons poetiska trombonkon- Under en tvåveckorsperiod i mars lät sert med Christian Lindberg i solistrol- Oramo först ryska Alina Pogostkina göra len. Lindberg var något av en husartist i sin Konserthusdebut med Prokofjevs Konserthuset under säsongen 2011–12. första violinkonsert i en konsert som i Trombonkonserten spelades in – för för- övrigt ägnades hela tre verk av Jean sta gången – för utgivning på skivbolaget Sibelius; symfonierna nr 6 och 7 samt BIS. Konserterna innehöll även Beet- Rakastava. ”Min Sibelius har en positiv hovens sjua samt en Haydnsymfoni.

6 7 Foto: Jan-Olav Wedin I november var det äntligen dags för chefdirigen- operalitteraturen. Allan Petterssons 100-årsminne tens tolkning av Stravinskys Våroffer, detta ständigt Ingvar Lidholm, en av den svenska uppmärksammades när Leif Segerstam aktuella och utmanande mästerverk. Före paus hör- musikens riktigt stora, fyllde 90 år den 24 dirigerade Petterssons sjunde symfoni. des den unge amerikanske pianisten Jonathan Biss februari. Lidholm är genom sina moderna Före paus gjorde finländska sopranen i en tidig Mozartkonsert och orkestern briljerade i klassiker – Ritornell, Poesis och Konta- Helena Juntunen sin debut med orkestern uvertyren till Trollflöjten. kion – djupt förankrad i orkesterns historia i Richard Strauss Vier letzte Lieder. Avslutningsvis ledde Sakari Oramo två konserter och tradition. Kungliga Filharmonikerna Amerikanska dirigenten Marin Alsop inom ramen för årets tonsättarfestival kring Brett firade honom på självaste födelsedagen återvände till orkestern med ett originellt Dean, bland annat uruppförandet av beställnings- med en stor porträttkonsert tillsammans program, bland annat Gustav Mahlers verket Fire Music (se vidare sid 22–24). med Eric Ericsons Kammarkör. arrangemang av Beethovenfemman. Ännu en dirigentdebut: Tyske Marc Solist var kanadensiske James Ehnes i Ordinarie konserter i Konserthuset Albrecht ledde i mars för första gången Bartóks relativt ovanliga första violinkon- Året inleddes i trettonhelgen med Gershwins Kungliga Filharmonikerna, och han gjorde sert. operaklassiker Porgy & Bess. Låtlistan i Gershwins det i idel specialiteter: tysk musik ur ro- Sommaren 2011 firade Konserthuset opera är en magisk ström av klassiker och med mantikens verkliga centrum. Den ameri- Jussi Björling 100 år med en omfattande

Foto: Sisi Burn dirigenten Wayne Marshall och en internationell kanska cellisten Alisa Weilerstein gästade utställning i foajéerna. Därför var det sångartrupp blev det ett framförande på högsta också för första gången, med Schumanns naturligt att en av årets sommarkonserter nivå. Cellokonsert. anslöt till detta tema. Tillsammans med En av vår tids mest uppmärksammade opera- Mars avslutades med ett program som tenoren Michael Weinius framfördes Succé i Royal stjärnor gjorde Sverigedebut med Kungliga Fil- lämnade de symfoniska allfarvägarna till några av de riktiga Jussiklassikerna, som harmonikerna i januari. Australienfödda Danielle förmån för sensuellt franskt, ryskt och Till Havs och Land du välsignade, och av- de Niese har erövrat musikvärlden och sjungit kanske framför allt spanskt tonmåleri. slutningsvis Rachmaninovs andra symfoni. Albert Hall både barockopera och nyskrivna verk. Händel och Franske violinisten Olivier Charlier (som En annan av sommarkonserterna lyfte ”Sibelius må ha varit finländsk nationalist, men Mozart utgör dock kärnan i hennes repertoar, vilket gjorde inhopp för solisten Vilde Frang) fram Terés Löf – som debuterade för ett svenska var hans modersmål; och dessutom talar avspeglades i Stockholmsprogrammet. gjorde sin debut med Kungliga Filharmo- tiotal år sedan med Brahms första piano- Kungliga Filharmonikerna flytande sibeliuska, Två välkända namn i Musiksverige, tenoren Lars nikerna, detsamma gällde kinesisk-ameri- konsert tillsammans med Kungliga Filhar- särskilt med finländaren Sakari Oramo som sin Cleveman och pianisten Staffan Scheja, samsades kanska dirigenten Xian Zhang. monikerna – i Mozarts delikata Pianokon- chefdirigent.” (The Evening Standard) som solister vid nästa filharmoniker-konsert. En Våren var fylld av nya bekantskaper: sert nr 21, i Sverige också berömd som pianokonsert av Beethoven samt arior av Puccini nästa man ut var kanadensiske dirigenten Elvira Madigan-musiken, efter Bo Wider- Kungliga Filharmonikernas gästspel inom den anrika levererades till publikens förtjusning. Peter Oundjian i sin första filharmoniker- bergs användning av den i sin tv-serie. Promsfestivalen i London sommaren 2011 blev en Januari avslutades med tonsättarfestivalen kring konsert. Han ledde Brahms trea samt Ännu en ny dirigent gästade orkestern: stor succé och ledde till en omedelbar återinbju- Steve Reich. Orkestern som helhet medverkade ett mer sällan spelat verk av Vaughan Diego Matheuz från Venezuela. dan för orkester och dirigent. Konserten – som var i den första konserten och i de efterföljande fyra Williams. Debut även för den argentinska Sommaren avslutades med ett stort Proms nr 33 (av totalt 74 konsertkvällar!) – hade rönt stort förhandsintresse och var helt utsåld. Kon- konserterna framträdde medlemmar ur Kungliga pianisten Ingrid Fliter i Beethovens första evenemang när Peter Jöback tillsammans serten direktsändes i BBC Channel 3 och Sveriges Filharmonikerna i olika ensemblekonstellationer. pianokonsert. med Marianne Mörck bjöd in publiken Radio P2. Inte minst slagverksstämman spelade en fram- Dmitrij Sjostakovitjs sagolika första till Sing-along Musical; en konsert som Programmet var helnordiskt med Sibelius sjätte trädande roll i festivalen (se vidare sid 22). symfoni parades med uruppförandet av också sändes till Folkets Hus och Parkers symfoni, Griegs Pianokonsert med solist Alice Sara Kungliga Filharmonikerna återkommer regelbun- Iphigenia, ett nytt orkesterverk av Anna- digitala biografer (se även sid 28). Ott och avslutningsvis Nielsens fjärde symfoni ”Det det till äldre repertoar och låter sig gärna inspireras Lena Laurin med solistpartier för trumpet I september blev det återbesök av uudslukkelige”. Självklart leddes konserten av chef- av barockspecialister. Vid besöket av dirigenten och piano. Produktionen följdes av ett violinisten Daniel Hope (som nyligen gav dirigent Sakari Oramo. Paul McCreesh flyttades dock positionerna fram filmteam från SVT för att ingå i en doku- ut en cd tillsammans med Kungliga Fil- The Telegraphs Ivan Hewett gav konserten fyra av något i tiden, till Mendelsson-Bartholdy och till mentär om Laurins arbete. harmonikerna): denna gång spelade han fem i betyg: ”Orkesterns flyhänthet och vackra sam- Haydn. Filharmonikern och stämledaren Joakim Den enastående norske cellisten Truls Alban Bergs violinkonsert ”Till minnet av klang var en konstant glädjekälla”. Också Guardians Agnas var solist i den senares trumpetkonsert. Mørk kom tillbaka till Konserthuset med en ängel”. John Storgårds var dirigent och Andrew Clements gav konserten fyra av fem i betyg, men hade vissa reservationer kring tolkningarna. I februari gästade den mycket mångsidige andra cellokonserten av Sjostakovitj. Han kompletterade konserten med Stenham- Läsarkommentarer vittnar samtidigt om avvikande pianisten Anders Kilström i en annan pianists verk, kamperade ihop med nederländske Edo mars andra symfoni. uppfattningar, med ord som ”en av säsongens bästa Wilhelm Stenhammars andra pianokonsert. Norske de Waart som denna gång tolkade Bruck- Världsviolinisten Leonidas Kavakos har konserter”. The Arts Desk talade om Sakari Oramos dirigenten Eivind Gullberg Jensen gjorde sin debut ners sexa. återkommit med regelbundenhet till Kung- rörelsemönster och minspel och hur ”orkestern ver- hos Kungliga Filharmonikerna, som även framförde 2011 års tonsättarweekend ägnades liga Filharmonikerna ända sedan 1993. kade sammankopplad med alla hans rörelser. ”Jag Tjajkovskijs Pathétique-symfoni. Paula af Malmborg Ward. Kungliga Fil- Han har blivit en mycket omtyckt gäst, ja, har aldrig hört en lika spännande och tilltalande tolk- Den walesiske världsbarytonen Bryn Terfel kom harmonikerna framförde fyra orkesterverk, vän, som flera gånger har varit med som ning av Nielsens Symfoni nr 4”, skrev Geoff Brown. tillbaka till Kungliga Filharmonikerna, denna gång däribland uruppförandet av beställnings- solist på orkesterns turnéer. Men i oktober med temakonserten Bad Boys – grymma män ur verket Threads (läs mer på sid 24). 2011 var det annorlunda: den här gången

8 9 kom han som dirigent. Med Kungliga ber presenterar musikvärldens toppnamn Spelmusik Senare spelade både orkesterns Filharmonikerna gjorde han Brahms för både Nobelpristagare och allmänhet. Kungliga Filharmonikerna fortsatte sin konsertmästare Joakim Svenheden och första symfoni. Men han var också solist Vad passade bättre under Jussi Björling- tradition med en spelmusikkonsert i soloklarinettisten Hermann Stefánsson i Beethovens violinkonsert, och ledde då året 2011 än att lyfta fram den av dagens början av juni. kammarmusik tillsammans med pianisten orkestern med stråke i hand. tenorer som jämförts just med Jussi? Under namnet Legends skapades den Stefan Lindgren. Avslutningsvis presen- Tyske dirigenten Hartmut Haenchen Årets solist var glödhete maltesiske mest sofistikerade spelmusikkonserten terade en ensemble ur orkestern musik återvände till Kungliga Filharmonikerna tenoren Joseph Calleja och programmet hittills vad gäller själva orkesterarrang- av Bernhard Henrik Crusell tillsammans med en särskild specialitet, nämligen gav åtskilliga möjligheter att njuta av hans emangen. Huvudansvarig för det med sångaren Torbjörn Lillieqvist. Serien Richard Strauss vidunderliga musik. Den skönsång. Nobel Prize Concert presente- omfattande arrangeringsarbetet var den var ett samarbete med Gallerian och gav första konserten hölls i oktober och kom ras av Nobel Media AB i samarbete med finländske kompositören Jonne Valtonen. både publicitet och positiva reaktioner. under 2012 att följas av ännu en tematisk Stockholms Konserthus. Många av styckena framfördes i special- Julen 2010 spelade en septett musik Strauss-konsert. Den 10 december genomfördes skrivna versioner som fick sin världs- av Beethoven på varuhuset PUB. 2011 Sedan väntade premiären av Rolf den traditionella Nobelprisutdelningen. premiär i och med konserten med Kung- upprepades och utökades Kungliga Martinssons klarinettkonsert Concert Kungliga Filharmonikernas dirigerades liga Filharmonikerna. Konsertens höjd- Filharmonikernas närvaro under rubriken: Fantastique, uruppförd av Malmö Symfo- av Tobias Ringborg. Solist var sopranen punkt utgjordes av Valtonens 35 minuter ”Konserthuset på tillfällig adress: c/o niorkester ett år tidigare. Då som nu hette Paulina Pfeiffer. långa symfoniska svit byggd på teman ur PUB. Tre dagar, tre konserter.” Stråksek- solisten – förstås - Martin Fröst. Marin The Legend of Zelda. Dessutom innehöll tionen stod för en av konserterna, brasset Alsop ledde för andra gången detta år Polar Music Prize programmet repertoar ur Super Mario för ytterligare en och dessutom bildades orkestern och programmet komplettera- Polarpriset delas ut i Konserthuset sedan Bros., Super Mario Galaxy, Metroid, Kirby, för tillfället Kungliga Filharmonikernas des med musik av Ravel och Dvorák. 2004. Årets Polarpriser gick till Kronos Donkey Kong Country och andra spel. Serenadensemble som framförde Senare under hösten blev det mer Quartet och Patti Smith med följande Dirigent, som alltid i dessa sammanhang, Dvoráks d-mollserenad. klarinett när orkesterns soloklarinettist motiveringar: var Arnie Roth. Unge tyske pianisten Hermann Stefánsson var solist i Mozarts ”Polar Music Prize 2011 tilldelas den Benyamin Nuss medverkade som solist. Intensivvecka inför publik klassiska konsert. På programmet fanns amerikanska stråkkvartetten Kronos Efter konserten fanns möjlighet för fansen Kungliga Filharmonikernas olika stäm- också musik av Lidholm och Tjajkovskijs Quartet. I snart 40 år har Kronos Quartet att möta de medverkande vid en Meet & grupper viker årligen en vecka åt särskild Pathétique-symfoni. revolutionerat stråkkvartettens möjligheter, Greet. samtrimning. Under denna ”intensivvecka” Kungliga Filharmonikerna höll ju stor både vad det gäller stil och innehåll. Sam- inför säsongsstarten övar man exempelvis festival under Mahler-året 2010 (150 år ma strikta kammarmusikaliska ensemble Filharmonikerna i det gröna på riktigt utmanande partier i kommande sedan födelsen), men även 2011 bar ett som Mozart och Beethoven skrev för – En mer än 35-årig tradition fortsatte säsongs orkesterrepertoar. Det kan också stråk av Mahler (100-årsminnet av hans två violiner, en viola och en cello – kan när Kungliga Filharmonikerna i mitten av handla om fortbildning i form av studie- död). Därför knöts allt ihop när Anna även användas för att kommentera det augusti genomförde årets DN-konsert besök hos andra orkestrar, eller att man Larsson, en av världens absolut främsta världspolitiska läget, tolka avantgardistisk på Gärdet. Solist var sångerskan Nina bjuder in någon meriterad musiker. Detta Mahlertolkare, i november tog sig an rockmusik och för att inkorporera musik Persson (tidigare The Cardigans; idag A var bakgrunden när Kungliga Filharmo- bitterljuva Kindertotenlieder tillsammans från alla världsdelar.” Camp) och värd var skådespelaren mm nikernas träblåsare och hornister detta med Kungliga Filharmonikerna. Vi hörde ”Polar Music Prize 2011 tilldelas den Morgan Alling. Orkestern spelade under år avslutade sin intensivvecka med en även engelske dirigenten Mark Wiggles- amerikanska poeten och musikern Patti ledning av Patrik Ringborg. Evenemanget konsert i Grünewaldsalen: dirigent och worth tolka Schuberts Symfoni nr 9. Smith. Genom att viga sitt liv åt konst i lockade ca 30 000 besökare, och dessa instruktör på plats var den beundrade I december gick startskottet för vad alla dess former har Patti Smith visat hur bjuds numera inte bara på konsert med klarinettprofessorn och dirigenten Yehuda som är tänkt att bli en ny tradition: en mycket rock’n’roll det finns i poesi och Kungliga Filharmonikerna utan även akti- Gilad från Los Angeles. riktigt sprakande julshow med stor symfo- hur mycket poesi det finns i rock’n’roll. viteter i barntältet, framträdanden av Kon- Även Kungliga Filharmonikernas niorkester, hundratals körsångare och en Patti Smith är en Rimbaud med Marshall- serthusets sommarmusiker samt – nytt för stråkar lät sin intensivvecka leda fram till rad fantastiska sångare. I generöst upp- förstärkare. Hon har förändrat hur en ge- året – musikkryss med Dagens Nyheter. en offentlig konsert; det blev en gratis lagda konserter presenterades nyskrivna neration ser ut, tänker och drömmer. Den lunchkonsert i Stora salen med Dvoráks arrangemang av de mest älskade klas- unika konstnärssjälen Patti Smith visar att Kungliga Filharmonikerna på stan Stråkserenad i E-dur. Mycket välmeritera- siska julsångerna vid sidan av populära people have the power.” Under året medverkade orkesterns musi- de violinisten Mats Zetterqvist ledde arbe- favoriter ur den amerikanska traditionen. Vid själva prisutdelningen medverkade ker i flera externa aktiviteter. Under hösten tet med instuderingen samt konserten. Allt hölls ihop av Marc Levengood i rollen Kungliga Filharmonikerna under ledning stod Konserthuset vid sex tillfällen för gra- som värd. av Hans Ek samt en lång rad artister. tis lunchkonserter mitt i Gallerian och vid Barn- och ungdomsverksamhet Dagen efter prisutdelningen gav Patti fyra av dessa var det filharmoniker som Kungliga Filharmonikernas omfattande Nobel Prize Concert & Smith och hennes band en konsert inför framförde högklassig kammarmusik mitt i verksamhet för barn och ungdom Nobelprisutdelningen hängivna fans i ett helt utsålt konserthus. lunchrusningen. Först ut var en barocktrio presenteras på sid 32-35. Nobel Prize Concert är den glansfulla med Kungliga Filharmonikernas cellist Nobelkonsert som varje år den 8 decem- Daniel Holst som central kraft.

10 11 Kungliga Filharmonikerna Konserter Stora salen Antal Besökare

Konserter Stora salen Antal Besökare Steve Reich II 1 1 464 27 januari Trettonhelgskonsert 1 1 572 Kroumata 5 januari Kungliga Filharmonikernas Slagverksstämma Dirigent Wayne Marshall Hannah Holgersson sopran Gustaf Sjökvists Kammarkör Sofia Niklasson sopran samt solister Sareidah Hildebrand flöjt Gershwin Porgy & Bess Reich Drumming

Filharmonins dag 3 3 800 Steve Reich III 1 775 8 januari 28 januari Dirigent Andreas Alin Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna Berättare Torbjörn Lillieqvist Dirigent B Tommy Andersson Prokofjev Peter och vargen Dahlkvistkvartetten samt musik av Rossini, Tjajkovskij, Kroumata Synergy Vocals Alfvén, Dvorák och Strauss d ä Reich Triple Quartet; Proverb; City Life

Stravinsky & Sjostakovitj 2 2 772 Steve Reich IV 1 1 098 13 & 15 januari 29 januari Dirigent Sakari Oramo Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna Eric Ericsons Kammarkör Dirigent B Tommy Andersson Stravinsky Psalmsymfoni Amadinda Percussion Group Sjostakovitj Symfoni nr 8 Mats Bergström elgitarr / Johan Liljedahl elgitarr / Jonas Östholm piano / Danielle de Niese 1 1 305 Svante Henryson elbas / Magnus Persson 19 januari trummor Dirigent Sebastian Lang-Lessing Reich Mallet Quartet; 2x5; Danielle de Niese sopran Electric Counterpoint; Double Sextet Verk av Mozart, Händel, Puccini, Delibes, Rossini, Donizetti, Lehár, Loewe Steve Reich V 1 1 735 30 januari Operaarior & symfonisk prakt 1 1 120 Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna 20 januari Fläskkvartetten Dirigent Tobias Ringborg Amadinda Percussion Group Lars Cleveman tenor Boglárka Fábry keyboard Staffan Scheja piano György Oravecz keyboard Beethoven Pianokonsert nr 4 Synergy Vocals Rossini Uvertyr till den tjuvaktiga skatan Reich Different Trains; Sextet; samt arior av Puccini Music for 18 Musicians

Steve Reich I 1 1 690 Joakim Agnas spelar Haydn 2 2 227 26 januari 2 & 3 februari KUNGLIGA FILHARMONIKERNA Dirigent Paul McCreesh Dirigent B Tommy Andersson Joakim Agnas trumpet Steve Reich Daniel Kåse Haydn Symfoni nr 104; Trumpetkonsert Synergy Vocals Mendelssohn-Bartholdy Symfoni nr 3 Reich Clapping Music for two Performers; You Are (Variations); Rymdhäxor för barn 13 11 574 Tehillim för röster och kammarorkester Skolkonserter 8-11 februari. Familjekonserter 12 februari. Dirigent Joachim Gustafsson Markatta Musikteater

12 13 Konserter Stora salen Antal Besökare Konserter Stora salen Antal Besökare

Stenhammar & Sjostakovitj 2 2 639 Spanskt tema 2 1 896 16 & 19 februari 30 & 31 mars Dirigent Eivind Gullberg-Jensen Dirigent Xian Zhang Anders Kilström piano Olivier Charlier violin Stenhammar Pianokonsert nr 2 Ravel Gåsmors sagor-svit Tjajkovskij Symfoni nr 6 ”Pathétique” Lalo Symphonie espagnole för violin och orkester Rimskij-Korsakov Capriccio espagnol Bryn Terfel – Bad boys 1 1 285 de Falla Den trekantiga hatten-svit nr 2 23 februari Dirigent Gareth Jones Beethoven & Vaughan Williams 2 2 219 Gustaf Sjökvists Kammarkör 7 & 9 april Bryn Terfel baryton Dirigent Peter Oundjian Operaarior av Donizetti, Boito, Gounod, Ingrid Fliter piano Weber, Puccini, Verdi, Weill, Sullivan, Gershwin Beethoven Pianokonsert nr 1 samt orkestermusik av Verdi, Mozart och Saint-Saëns Vaughan Williams Fantasia över ett tema av Thomas Tallis för stråkorkester Ingvar Lidholm 90 år 1 1 138 Brahms Symfoni nr 3 24 februari Dirigent Petter Sundkvist Bonuskonsert 2 2 729 Eric Ericson Kammarkör 14 april Dirigent Martina Batic Dirigent Daniel Blendulf Hannah Holgersson sopran Dvorák Symfoni nr 8 Jakob Högström baryton Verk av Ingvar Lidholm Majas alfabetssånger 12 13 184 Skolkonserter 11-15 april, Weber & Brahms 2 2 153 Familjekonserter 16 april 9 & 11 mars Dirigent Joakim Unander Dirigent Marc Albrecht Adolf Fredriks Musikklasser Alisa Weilerstein cello (endast 11 mars) Andeby Majas alfabetssånger Weber Uvertyr till Friskytten samt musik av Bizet, Mozart, Grieg och Prokofjev Schumann Cellokonsert (endast 11 mars) Publik Folkets Hus & Parker samt Grünewaldsalen 1 400 Brahms Pianokvartett, arr Arnold Schönberg Sjostakovitj Symfoni nr 1 1 1 219 Sibelius & Prokofjev 2 2 431 20 april 17 & 19 mars Dirigent Thomas Søndergård Dirigent Sakari Oramo Anders Bergcrantz trumpet / Richie Beirach piano Alina Pogostkina violin Laurin Iphigenia Sibelius Symfoni nr 6, Rakastava, Symfoni nr 7 Sjostakovitj Symfoni nr 1 Prokofjev Violinkonsert nr 1 Sjostakovitj & Bruckner 2 2 298 Alice Sara Ott spelar Grieg 2 2 030 28 & 29 april 24 & 26 mars Dirigent Edo de Waart Dirigent Sakari Oramo Truls Mørk cello Alice Sara Ott piano Sjostakovitj Cellokonsert nr 2 Börtz Epodos Bruckner Symfoni nr 6 Grieg Pianokonsert Nielsen Symfoni nr 5 Tonsättarweekend af Malmborg Ward 2 1 700 5 & 7 maj Dirigent Mats Rondin Södra Latins Kammarkör Verk av af Malmborg Ward samt Mozart

14 15 Konserter Stora salen Antal Besökare Konserter Stora salen Antal Besökare

Petterssons sjua 2 2 176 Sommarkonsert 1 888 11 & 12 maj Dirigent Diego Matheuz Dirigent Leif Segerstam Terés Löf piano Helena Juntunen sopran Mozart Pianokonsert nr 21 ”Elvira Madigan” R Strauss Tod und Verklärung; Vier letzte Lieder Sjostakovitj Symfoni nr 5 Pettersson Symfoni nr 7 Sing-a-long Musical 1 1 322 Beethovens femma 2 2 221 Dirigent Hans Ek 19 & 21 maj Peter Jöback sång Dirigent Marin Alsop Marianne Mörck värd James Ehnes violin Publik Folkets Hus & Parker samt Grünewaldsalen 2 300 Bartók Den sällsamme mandarinen-svit Bartók Violinkonsert nr 1 Gratis lunchkonsert med stråkarna 1 700 Beethoven Romans nr 1 G-dur för 9 september violin och orkester Ledare Mats Zetterqvist Beethoven Symfoni nr 5 ”Ödessymfonin” Dvorák Serenad E-dur för stråkar arr Gustav Mahler Säsongsöppning 2 2 261 Säsongsfinal 2 2 158 15 & 17 april 26 & 28 maj Dirigent Sakari Oramo Dirigent Sakari Oramo Mats Carlsson tenor Anders Larsson baryton Stockholms Studentsångare Mahler Adagio ur Symfoni nr 10 version Füssl/Kubik Mahler Totenfeier / Liszt En Faustsymfoni Pettersson Åtta sånger ur Barfotasånger arr Dorati Nielsen Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige” Beethovens Symfoni nr 1 1 1 434 21 september Legends 1 1 576 Dirigent Sakari Oramo 1 juni Beethoven Symfoni nr 7 Dirigent Arnie Roth Gustaf Sjökvists Kammarkör Eliassons Trombonkonsert 2 1 921 Emelie Myr sopran / Recitatör Philip Sherman 22 & 24 september Benyamin Nuss piano Dirigent Sakari Oramo Legends – spelmusikkonsert med musik från Christian Lindberg trombon The Legend of Zelda, Super Mario Bros., Haydn Symfoni nr 22 ”Filosofen” Metroid med flera Eliasson Trombonkonsert Beethoven Symfoni nr 7 Jussi Björling-hyllning 1 1 075 28 juli Till minnet av en ängel 2 1 561 Dirigent Tobias Ringborg 28 & 29 september Michael Weinius tenor Dirigent John Storgårds ”Jussi Björling-repertoar” samt Daniel Hope violin Söderman Svenskt Festspel Berg Violinkonsert ”Till minnet av en ängel” Rachmaninov Symfoni nr 2 Stenhammar Symfoni nr 2

Sommarkonsert inför Proms 1 838 Brahms & Beethoven 2 2 937 4 augusti 5 & 6 oktober Dirigent Sakari Oramo Dirigent & solist Leonidas Kavakos Alice Sara Ott piano Beethoven Violinkonsert (endast 6 okt) Sibelius Symfoni nr 6 Grieg Pianokonsert Nielsen Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige”

16 17 Konserter Stora salen Antal Besökare Konserter Stora salen Antal Besökare

Lilla instrumentfestivalen 2 1 886 Nobelkonsert 1 1 463 15 oktober 8 december Dirigent Mats Rondin Dirigent Marcello Mottadelli Värd Geir Anfinsen Joseph Calleja tenor Anna Riikonen flöjt, Jens Lemke fagott, Markus Operarior av Verdi, Puccini, Mascagni Maskuniitty horn, Åsa Normell kontrabas och Massenet samt orkestermusik av Erik Rodell oboe Verdi, Saint-Saëns och Mascagni.

Haenchen dirigerar Strauss 2 1 745 Konserthusets stora julkonsert 2 2 637 20 & 22 oktober 14 & 15 december Dirigent Hartmut Haenchen Dirigent Mats Rondin Verk av Richard Strauss Elin Rombo sopran / Sarah Dawn Finer sång / Fred Johanson sång Concert Fantastique 2 2 857 Värd Mark Levengood 26 & 27 oktober Stockholmskörer Dirigent Marin Alsop Martin Fröst klarinett Barnens julkonsert 3 3 971 Dvorák Symfoni nr 9 ”Från nya världen” (endast 27 oktober) 17 december Martinsson Concert Fantastique, klarinettkonsert nr 1 Medlemmar ur Kungliga Filharmonikerna Ravel Daphnis et Chloe, svit nr 2 Dirigent Mats Rondin Adolf Fredriks Musikklasser Våroffer 2 3 002 Pia Johansson & Anders Linder 2 & 3 november Dirigent Sakari Oramo Totalt 101 117 701 Jonathan Biss piano Mozart Uvertyr till Trollflöjten; Pianokonsert nr 9 Övrig verksamhet Antal Besökare Stravinsky Våroffer Utomhuskonsert / Gärdet 1 30 000 Tonsättarfestival med Brett Dean 2 1 632 15 augusti Dirigent Dirigent Patrik Ringborg 10 & 12 november Nina Persson sång Dirigent Sakari Oramo & Brett Dean Värd Morgan Alling (endast 12 nov) Brett Dean viola (endast 10 nov) / Polarprisutdelningen / Stora salen 1 1 421 Jack Liebeck (endast 12 nov) 30 augusti Dean Komarov’s Fall; Amphitheatre; Fire Music Dirigent Hans Ek Violakonsert (endast 10 nov) The Polar Music Prize Band samt artister The Lost Art of Letter Writing (endast 12 nov) Masterclass / Grünewaldsalen 1 116 Mozart Klarinettkonsert 1 1 622 8 september 17 november Kungliga Filharmonikernas träblås- och hornsektion Dirigent Alexander Vedernikov Dirigent Yehuda Gilad Hermann Stefánsson bassettklarinett Musik av Dvorák, Doppler, R Strauss Lidholm Toccata e canto Mozart Klarinettkonsert Festkonsert för SEB / Stora salen 1 1 200 Tjajkovskij Symfoni nr 6 ”Pathétique” 13 oktober Dirigent Mats Rondin Mahler & Schubert 2 2 065 24 & 26 november Nobelprisutdelningen / Stora salen 1 1 574 Dirigent Mark Wigglesworth 10 december Anna Larsson alt Dirigent Tobias Ringborg Mahler Kindertotenlieder Paulina Pfeiffer sopran Schubert Symfoni nr 9 C-dur

18 19 Övrig verksamhet Antal Besökare

Lunchkonserter på PUB 3 450 Kungliga Filharmonikernas Serenadensemble (19 dec) Stråkar ur Kungliga Filharmonikerna (20 dec) Kungliga Filharmonikernas Brassensemble (21 dec) Musik av Dvorák och Mozart samt julmelodier (arr J Agnas)

Totalt 8 34 761

Kungliga Filharmonikerna 109 152 462

Turnéverksamhet

BBC Proms / Royal Albert Hall, London 1 4 535 8 augusti Dirigent Sakari Oramo Alice Sara Ott piano Sibelius Symfoni nr 6 / Grieg Pianokonsert Nielsen Symfoni nr 4 ”Det uudslukkelige”

20 Patrik Swedrup. Foto: Jurek Holzer Joakim Svenheden och 21 Tonsättarfestivaler & nutida musik Tonsättarfestivalen 25 år Music för 18 Musicians – verk som idag Konserthusets årliga och veckolånga blivit moderna klassiker (se hela reper- tonsättarfestival startade 1986 och blev toaren i verklistan på sid 61). Vid sidan snabbt etablerad som ett viktigt inslag i av Kungliga Filharmonikerna medverkade både svenskt och internationellt musikliv. solister samt flera ensembler som är nära Den bärande idén, att under en intensiv förknippade med Reichs musik, som period belysa vår tids stora tonsättare, har Kroumata, Amadinda Percussion Group, visat sig lyckosam både konstnärligt och Synergy Vocals och Fläskkvartetten. publikt. Tonsättaren själv var närvarande och Normalt äger festivalen rum i november, inledde hela festivalen genom att tillsam- men under säsongen 2010–11 flyttades mans med Kungliga Filharmonikernas festivalen till januari 2011: detta för att slagverkare Daniel Kåse framföra bättre anpassa festivalen till den aktuella Clapping – ett stycke för fyra klap- tonsättarens – Steve Reich – firande av pande händer. Efter konserterna hölls sin 75-årsdag. Därför kom året 2011 att ”Eftersnack” med Steve Reich för dem ge plats för två stycken festivaler: förutom i publiken som ville stanna och lyssna. Reich i januari även nästa säsongs ordi- Moderator var tonsättaren och musikern narie festival i november, den kring Brett Ivo Nilsson, som även berättade om Steve Deans musik. Reichs musik vid konsertkvartarna inför Festivalen med Steve Reich blev den varje konsert. 25:e festivalen i en historik som vid det Konserthuset lät också Steve Reich- här laget tidigare profilerat Ingvar Lidholm, festivalen göra avtryck utanför Konsert- Witold Lutoslawski, Lars-Erik Larsson, huset: lördagen före konserten kunde Alfred Schnittke, Karl-Birger Blomdahl, man höra DJ-musik inspirerad av Reich György Ligeti, Daniel Börtz, Krzysztof i ljusgården på varuhuset PUB, som ett Penderecki, Sven-David Sandström, Arvo sätt att reflektera över att dansmusik och Pärt, Anders Eliasson, Sir Michael Tippett, även annan elektronika har kopplingar till Anders Hillborg, Jan Sandström, Pär Lind- Reichs minimalism. gren, Sofia Gubajdulina, Lars Ekström, Till festivalen kopplades ett pedago- Bent Sørensen, Rolf Wallin, Kaija Saa- giskt projekt där Konserthuset bjöd in riaho, Magnus Lindberg, Henri Dutilleux, ungdomar från Stockholms musikgym- Esa-Pekka Salonen, John Adams, Hans nasier för att studera in Steve Reichs Werner Henze, Tan Dun, Kimmo Hakola, handklappsstycke Clapping och sedan Rolf Martinsson och Thomas Adès. vara med och framföra på det Konsert- husets trappa inför den första konserten. Tonsättarfestival Steve Reich Instruktioner gavs via en YouTube-film 26–30 januari med Kungliga Filharmonikernas slagver- Den 25:e tonsättarfestivalen presentera- kare Daniel Kåse och Daniel Norberg. Ett de amerikanen Steve Reich, ibland kallad femtiotal elever medverkade vid själva ”En av århundradets största tonsättare” evenemanget och deltog sedan som (The New York Times). Med verk som publik på invigningskonserten. Drumming och Music for 18 Musicians är Reich en tonsättare som påverkat ett helt Tonsättarfestival Brett Dean musikliv, oberoende av genre. År 2007 till- 10–16 november delades han Polarpriset. Hans originalitet Vid höstens festival presenterades för är enastående och det finns ett personligt första gången någonsin en tonsättare avtryck även i de mest skilda verk. från Australien. Den enastående Brett Under festivalen spelades de flesta av Dean har på senare år rönt allt större hans mest betydande verk, som Tehil- uppmärksamhet. Han satt i Berlinfilhar- lim, Drumming, City Life, Different Trains, monikernas violastämma i 14 år innan han

22 23 Steve Reich. Foto: Anna Shori Steve Reich. Övriga beställningsverk & Tonsättarfestivaler 2011 uruppföranden Brett Dean var även aktuell i februari Steve Reich Antal Besökare då hans Berlin Music för violin och Konserter Stora salen 5 6 762 piano uruppfördes av Midori och pianisten Charles Abramovic. Drumming på konserthustrappan 1 50 Kungliga Filharmonikerna urupp- förde två ytterligare beställningsverk: Konsertkvarten 5 310 Epodus av Daniel Börtz och Iphigenia av Anna-Lena Laurin. Eftersnack med Steve Reich 4 ---- Cellisten Sol Gabetta och Amster- dam Sinfonietta uruppförde holländska Totalt 15 7 122 Michel van der Aa:s Up-Close för cello, stråkorkester och video vid sitt Brett Dean Antal Besökare gästspel i mars. Ytterligare nio kammarmusikverk Konserter Stora salen 3 2 592 uruppfördes, komponerade av ton- sättarna Sebastian Fagerlund, David Konserter Grünewaldsalen 2 318 Lampel, Britta Byström, Molly Kien och Andrea Tarrodi. Tonsättarträffar 3 173

Totalt 8 3 083 Brett Dean. Foto: Pawel Kopczynski Paula of Malmborg Ward Antal Besökare tog det avgörande beslutet att satsa allt Tonsättarweekend Paula af Malmborg på komponerandet. Brett Dean närvarade Ward 5–7 maj Konserter Stora salen 2 1 700 vid festivalen och medverkade även som Sedan säsongen 2005–06 arrangeras Konserter Grünewaldsalen 1 124 dirigent samt solist i sin egen violakonsert en årlig tonsättarweekend på våren i och i kammarmusikverk. Han presente- Konserthuset. Den är ett komplement till Tonsättarträffar 2 123 rade dessutom sin egen musik; dels på höstens tonsättarfestival. Idéerna bakom scenen och dels vid tre tonsättarträffar tonsättarweekenden liknar de som legat Totalt 5 1 947 i Aulinsalen med Magnus Lindman som till grund för höstarnas festivaler, med den moderator. skillnaden att vårfestivalen enbart ställer Till festivalen hade Kungliga Filharmoni- svenska tonsättare i centrum. TONSÄTTARFESTIVALER 28 12 152 kerna (tillsammans med BBC Symphony 2011 års tonsättarweekend ägnades Orchestra och Australian Ballet) beställt Paula af Malmborg Ward. Kungliga Fil- ett nytt orkesterverk som uruppfördes vid harmonikerna framförde fyra orkesterverk, invigningskonserten. Verket, med titeln däribland uruppförandet av beställnings- Fire Music, refererar till de bränder som verket Threads. Utöver det presenterades härjade i Australien för ett par år sedan. en fullmatad kväll i Grünewaldsalen på Det omfattande verket med tre fjärr- temat Från scen till salong, med bland an- orkestrar fick Expressens recensent att nat uruppförandet av Riding Along E7 in utbrista ”Inte på 50 år har jag blivit så the Buick of My Dreams och den sceniska omtumlad på Konserthuset...”. urpremiären av Prix Italia-belönade radio- Festivalen innehöll också ett uruppfö- operan Hittekvinnan, som bygger på tex- rande av en ny version av tonsättarens ter av Kerstin Thorvall. Paula af Malmborg klassiker Carlo. Denna gång i sättning för Ward presenterade sin egen musik vid kör (i stället för inspelade röster) och strå- tonsättarträffar före orkesterkonserterna kar, framfört av Eric Ericsons Kammarkör samt intervjuades på scenen av Sveriges och gästande Örebro Kammarorkester. Radios Maria Eby von Zweigbergk.

24 25 Orkestergästspel Internationella gästspel Svenska gästspel Konserthuset behöll under året sin Svenska Kammarorkestern gästade ambition att ge den svenska publiken Konserthuset tillsammans med Eric möjlighet att på hemmaplan uppleva Ericsons Kammarkör i samband med världens främsta orkestrar. I februari höstens tonsättarfestival. Programmet gästade Concertgebouw-orkestern från med musik av Brett Dean dirigerades Amsterdam, häromåret utnämnd till av Thomas Dausgaard. Bland annat ”världens bästa symfoniorkester” av uruppfördes en ny version av verket prestigetidskriften Gramophone. Ett Carlo för stråkar och kör. glansfullt program med verk av Brahms, Kungliga Hovkapellet tog plats med Wagner och Richard Strauss under led- ett program som satte operarepertoaren ning av chefdirigenten Mariss Jansons, i centrum; tyngdpunkten på programmet med norske pianisten Leif Ove Andsnes var nämligen Lorin Maazels symfoniska som solist, bekräftade nivån. Samma bearbetning av Wagners Ringen-musik, stjärnglans kringgärdade naturligtvis Das Ring ohne Worte. Dirigent var mezzosopranen Cecilia Bartolis framträ- Michael Boder och värd var chef- dande med Kammerorchester Basel i ett dramaturg Stefan Johansson. barockprogram (konserten presenterades i samarbete med ICO Classics). En tematiskt intressant konsert fick sin världspremiär i Konserthuset med Amster- dam Sinfonietta under rubriken Liebestod. Produktionen var ett samarbete inom ramen för ECHO (European Concert Hall Organisation). Regin var gjord av Pierre Audi och föreställningen innehöll bland annat en dramatiserad version av Alban Bergs Lyrisk svit. Konserthuset var också platsen för ett gästspel av Zhejiang Symphony Orchest- ra under ledning av Muhai Tang. Program- met innehöll både traditionell kinesisk musik och västerländsk musik i form av Dvoráks åttonde symfoni.

Orkestergästspel

Verksamhet Antal Besökare

Internationella gästspel 4 4 765

Svenska gästspel 2 1 923

Totalt 6 6 688

26 27 Cecilia Bartoli. Digital distribution Familje-sing-along sändningar av serien Veckans konsert. Lördagen den 16 april sändes Kungliga Kungliga Filharmonikernas konsert med Filharmonikernas familjekonsert med uruppförandet av Anna-Karin Laurins verk Majas alfabetssånger till Folkets Hus och Iphigenia blev en del av en dokumentär Parkers digitala biografer runt om i landet. kring Laurins skapande. I slutet av året Dagen före fick barnen på Astrid Lind- sändes programmet Royal Banana Band grens Barnsjukhus i Solna och som byggde på en tidigare gjord inspel- Drottning Silvias barn- och ungdoms- ning av en familjekonsert då Electric sjukhus i Göteborg uppleva samma Banana Band framträdde tillsammans föreställning i en riktad webbsändning. med Kungliga Filharmonikerna. Efter succén med Sing-along opera med Malena Ernman och Kungliga Filhar- Kungliga Filharmonikerna på YouTube monikerna på Folkets Hus och Parkers Sedan våren 2010 filmas regelbundet de- digitala biografer ett drygt år tidigare blev lar av Kungliga Filharmonikernas repetitio- det alltså mer allsång ute i landet. De ner som en del av ett tillgänglighetsarbete moderna barnviseklassikerna Majas alfa- kring orkestern och den klassiska musi- betssånger stod i centrum när den första ken. De flesta konsertveckor finns därför utsändningen av en familjekonsert gjordes möjlighet att i förväg uppleva delar av i Sverige. repertoaren via filmklipp på Konserthusets Både sändningen till barnsjukhusen hemsida samt på YouTube och Facebook. och till Folkets Hus och Parkers digitala Våren 2011 förinspelades en del av biografer genomfördes i samarbete med kommande säsongs repertoar för publice- Konserthusets huvudsponsor SEB. ring på hemsidan.

Sing-along Musical Pedagogiska filmer på konserthuset.se Sändningarna ute i landet fortsatte när På hemsidan konserthuset.se finns ett Peter Jöback, Marianne Mörck och Kung- pedagogiskt material kring orkesterns liga Filharmonikerna under ledning av stämmor och olika instrument, som bland Hans Ek i augusti höll en sing-along med annat kommit att bli ett uppskattat förbe- musikaltema i direktsändning från Stock- redelse- och fördjupningsmaterial kring holms Konserthus till Folkets Hus och klassisk musik ute i skolorna. Parkers digitala biografer i hela landet. Filmerna hittas via länken www.konsert- Det var musik ur bland annat Cabaret, huset.se/meromklassiskmusik. Sound of Music, Chess, Miss Saigon, Sweeney Todd, Kristina från Duvemåla Skivutgivningar och Les Misérables. Under 2011 gavs en rad skivor ut med Även denna sändning gjordes i Kungliga Filharmonikerna: samarbete med SEB. Deutsche Grammophon: ”The Ro- mantic Violinist: A celebration of Joseph Sveriges Radio & Sveriges Television Joachim”. Med violinisten Daniel Hope Ett flertal av Kungliga Filharmonikernas och Kungliga Filharmonikerna under konserter spelades in för sändning i Sakari Oramos ledning. Musik av Joseph Sveriges Radio P2. Dessutom spelade Joachim, Max Bruch, Clara Schumann, Sveriges Radio in delar av kammarmusik- Johannes Brahms, Franz Schubert och utbudet i Grünewaldsalen. Antonín Dvorák. På skivan medverkar För andra året i rad spelades den även Anne Sofie von Otter samt pianister- stora utomhuskonserten på Gärdet in av na Bengt Forsberg och Sebastian Knauer. Sveriges Television och inledde höstens BIS: Peter Mattei tillsammans med

28 29 Peter Jöback. Foto: Anders Hallberg Peter Jöback. Kungliga Filharmonikerna under ledning av Lawrence Renes, en samling arior ur den store barytonens paradroller. Peter Matteis första soloskiva. BIS: Orkestermusik av Anders Hillborg, inspelad i Konserthuset i 2007, 2009 och 2010. Fyra omisskännligt uppfinningsrika verk tolkade av tre namnkunniga dirigenter med nära relation till både Hillborg och Kungliga Filharmonikerna.Två av verken var dessutom Kungliga Filharmonikernas beställningsverk: Dreaming River och Ex- quisite Corpse. Esa-Pekka Salonen leder här orkestern i Dreaming River och Eleven Gates, Alan Gilbert gör Exquisite Corpse – ett verk som Gilbert och orkestern även tog med sig på turné när han var Kungliga Filharmonikernas chefdirigent. Slutligen King Tide i nuvarande chefdirigenten Sakari Oramos tolkning. Cd:n tilldelades en Grammis för årets klassiska album i januari 2012. Exton: Under 2011 utkom på det japanska skivbolaget Exton en cd med Sakari Oramos och Kungliga Filharmo- nikernas tolkning av Anton Bruckners Symfoni nr 3. Inspelningen hade gjorts i september 2010. Exton är ett bolag som tidigare bland annat spelat in och givit ut Jean Sibelius samtliga sju symfonier med Kungliga Filharmonikerna under Vladimir Ashkenazys ledning. På Exton utkom tidigare även Sakari Oramos och Kung- liga Filharmonikernas tolkning av Gustav Mahlers Symfoni nr 1. Dessutom utkom 2010 års Nobelkon- sert i en upptagning på dvd (Accentus Music / Nobel Media). Joshua Bell som solist i Tjajkovskijs violinkonsert och Kungliga Filharmonikerna under chefdirigent Sakari Oramo i Beethovens Leonora-uvertyr nr 3 samt Sibelius Symfoni nr 5.

30 31 Cecilia Glaser. Foto: Jurek Holzer Cecilia Glaser. Barn- och ungdomsverksamhet

Skolkonserter liga utsmyckningar i allt från fönster- Konserthusets och Kungliga Filharmoni- handtag till intarsior. kernas verksamhet för barn- och ungdom Under sommarsäsongen hölls två (med anor från 1917) har fortsatt under gånger i veckan musikvisningen ”Från året. En central del var som vanligt de panflöjt till konserthusorgel” som tre skolkonsertveckorna, då skolbarn kombinerar barnvisningen ovan med en från hela Stockholms län bjöds in för att orgeldemonstration med Konserthusets uppleva tematiska konserter. I februari organist Erik Lundkvist. framförde musikteatergruppen Markatta föreställningen Rymdhäxor tillsammans Filharmonins dag med Kungliga Filharmonikerna, ett pro- Filharmonins dag hölls traditionsenligt i gram som erbjöds barn i årskurs 2. I april början av januari och lockade som alltid var Konserthuset fyllt med barn både på tusentals barn och vuxna. Det var öppet scenen och i publiken; när 180 barn från hus för hela familjen med konserter och Adolf Fredriks musikklasser år 4 (upp- många andra aktiviteter. Kungliga Filhar- delade på två lag) sjöng Majas alfabets- monikerna under ledning av Andreas Alin sånger med Kungliga Filharmonikerna i gav tre konserter under dagen; den första konserter riktade till länets förskoleklasser. med Prokofjevs musiksaga Peter och Den tredje skolveckan genomfördes vargen, den andra med musik av Rossini detta år i ett mindre format i Grünewald- och Tjajkovskij och den avslutande inklu- salen. Musikteatern Kåbra framförde derade det alltid uppskattade inslaget av programmet Digga dig! för elever i år 3, 4 framlottade dirigenter ur publiken. Runt och 5. om i huset hölls instrumentprovning med Kulturskolan Stockholm. Ayla och Klas Familjekonserter lekte med de minsta barnen i Grünewald- Båda programmen ovan med Kungliga salen. Filharmoniker spelade i mindre Filharmonikerna repriserades för all- ensembler, oftast stämvis. Dessutom mänheten inom konsertserien Familjens orgelvisning, teckningshörna, smygtitt lördag. I oktober hölls Lilla instrumentfes- bakom podiet, musikfrågan och visning av tivalen, en familjekonsert som i lekfull form notbiblioteket. lyfte fram flera av orkesterns instrument i en tävling. Barnen i publiken fick vara med Höstlov och rösta fram en vinnare. Årets julkon- För fjärde året i rad erbjöd Konsert- serter etablerade i år den nya traditionen i huset verksamhet för höstlovslediga barn en riktigt ”barnslig” julkonsert med alla de under vecka 44. Förutom barnvisning- mest kända julsångerna och -traditionerna arna fanns möjlighet att lära sig mer om i en generös visuell miljö. Skådespelarna trombonen vid särskilda träffar. För lite Anders Linder och Pia Johansson var äldre barn och ungdomar hölls introduk- tomtefar och tomtemor och dessutom tionsträffar kring Stravinskys orkesterverk medverkade elever från Adolf Fredriks Våroffer, och i samband med dessa fanns musikklasser. möjlighet att sitta med under Kungliga Filharmonikernas repetitioner av verket. Guidade visningar I samband med Familjens lördag-konser- Studiebesök terna och under höstlovet hölls guidade Äldre skolelever (högstadium och gymna- visningar av Konserthuset, utformade sium, men även elever inom vuxenutbild- särskilt för barn. Barnen får bland annat ning) har möjlighet att helt kostnadsfritt upptäcka alla de instrument som finns göra studiebesök på en repetition med ”gömda” bland Konserthusets konstnär- Kungliga Filharmonikerna. Ofta

32 33 Markatta Musikteater. Foto: Jan-OlavMarkatta Musikteater. Wedin 50 procent till så gott som samtliga konserter, Barn- och ungdomsverkamhet utan begränsningar i förköpstid eller plats i salen, vilket gör det möjligt att gå på de Skolkonserter Antal Besökare flesta filharmonikerkonserter för endast 45 Rymdhäxor, Stora salen 10 9 136 kr. Dessutom finns en särskilt sammansatt konsertserie för unga lyssnare och till denna Majas Alfabetssånger, Stora salen 10 10 260 erbjuds informella Upp till 26-träffar före eller efter vissa av konserterna, med möten med Digga dig!, Grünewaldsalen 12 4 568 medverkande artister. Totalt 32 23 964 Samarbete Kulturskolan Tillsammans med Kulturskolan Stockholm framfördes vid flera tillfällen foajémusik i Familjekonserter Antal Besökare* Konserthusets foajéer inför konserterna. Familjens lördag 9 11 219 Kulturskolans elever och lärare var även med och visade instrument vid Filharmonins dag i Totalt 9 11 219 januari och i barntältet vid utomhuskonserten på Gärdet i augusti. Guidade visningar Antal Besökare* Unga sommarmusiker I samarbete med Stockholms läns landsting Guidade visningar för barn 12 317 kunde Stockholms Konserthus för andra året Från panflöjt till konserthusorgel 18 103 i rad anställa ungdomar som sommarmusiker för att göra dagliga konserter i foajéerna Totalt 30 420 under Sommaröppet den 21 juni till 27 augusti. Det var sex ensembler med musikstuderande i åldern 16-19 år som efter prov- Introduktioner & träffar Antal Besökare* spelning valdes ut för att arbeta i tre veckor vardera. De unga musikerna fick den unika Trombonvisning 4 45 möjligheten att på arbetstid både repetera in och utveckla sina konsertprogram och sedan Piccolaträffar 4 317 framföra dem vid ett stort antal tillfällen. Att ge Studiebesök på orkesterrepetition 7 423 fyra konserter om dagen gav en påtaglig rutin och erfarenhet, och var ett mycket uppskattat Upp till 26-träffar efter konsert 3 30 inslag under Sommaröppet. Årets ensembler var Trio Haga (stråktrio), Våroffer för ungdomar 2 93 Duo Ja (cello och piano), HAJP (folkmusik), Patru Percussion (slagverksensemble), Urkraft Totalt 20 908 Ayla. Foto: Urban Wedin Ayla. (vokalensemble) och Kvartett Oron (jazz). kombineras detta med en kort arbets- i oktober visade cellisterna upp sig. Vid Sammanlagt gav sommarmusikerna ca 260 Barn- och ungdomsverkamhet 91 36 511 livsorientering, då eleverna får träffa en en specialvisning i maj fick barnen möta offentliga konserter. musiker som berättar om yrket. valthornet. I april gästade Barnens Nobel- *inkl vuxna medföljare klubb vid en händelserik dag med instru- Piccolaklubben mentbygge och instrumentdemonstra- Piccolaklubben – Konserthusets klubb tioner med ett naturvetenskapligt tema. för klassisk musik för 6-10-åringar – arrangerade under året fyra kostnadsfria Upp till 26 piccolaträffar. Barnen fick möta musiker Konserthusets ungdomsverksamhet ur orkestern som visade sina instrument. I samlas under begreppet Upp till 26. I februari var det piccolaflöjt och fagott och detta ingår en kraftig ungdomsrabatt på

34 35 Kammarmusik Pianoserien Kammarmusicerande filharmoniker Under säsongen 2010–11 etablerades Kungliga Filharmonikernas medlemmar en ny konsertserie: pianoserien – Ur mäs- har möjlighet att framträda i egna program tarnas händer, med syfte att i Stockholms i de båda serierna Filharmoniker i närbild Konserthus presentera de finaste pianis- och Soppkonserterna, något som upp- terna i vår tid. Serien fick en fantastisk skattas av både musiker och publik. start. Under 2011 gavs solokonserter i Bland många intressanta program kan Konserthusets Stora sal av inga mindre nämnas en konsert med nyskriven musik än Peter Jablonski, Andras Schiff, Lang Molly Kien och Andrea Tarrodi, inspirerad Lang, Evgeny Kissin, Grigory Sokolov och av Grünewaldsalens utsmyckningar. Vid Angela Hewitt. sidan av sin verksamhet som tonsättare arbetar båda två extra som publikvärdar i Kör a cappella Konserthuset och har haft många tillfällen Det numera långvariga samarbetet med att betrakta Grünewaldsalens bilder. Eric Ericsons Kammarkör fortsatte under Filharmonikern Klas Gagge var primus året. Kören deltog i Kungliga Filharmoni- motor i två konserter som lyfte fram musik kernas verksamhet i två konsertproduk- av 1800-talstonsättarna Ludvig Norman tioner, dels Stravinskys Psalmsymfoni respektive Bernhard Henrik Crusell. I och dels i hyllningskonserten till Ingvar övrigt sträckte sig repertoaren brett från Lidholm (se vidare sid 8–9). Man gästade folkmusik och barockrepertoar till verk också tillsammans med Svenska Kam- av tonsättare som Schubert, Schumann, marorkestern under Brett Dean-festivalen. Brahms, Messiaen och Philip Glass. Eric Ericsons Kammarkör gjorde dessutom en a cappella-konsert under ledning Äntligen måndag av ryskfödda Maria Goundorina. Det am- Trion ZilliacusPerssonRaitinen flyttade bitiösa programmet innehöll bland annat under 2011 in i Grünewaldsalen med sin ett uruppförande av David Swärd samt konsertserie Äntligen måndag. Serien har Rachmaninovs stora Chrysostomos- funnits sedan 2007, tidigare på Nybro- liturgi. kajen 11, och hela tiden haft stråktrion Mer kör a cappella blev det när i centrum. Till varje tillfälle bjuder en- manskören Orphei Drängar gästade semblen in en eller flera gästartister och Stockholms Konserthus: en vårkonsert utforskar tillsammans både ny och äldre i samband med en Sverigeturné under musik, helst i en nära kontakt med publi- ledning av Radiokörens chefdirigent Peter ken med diskussioner både i pausen och Dijkstra. efter konserten. Årets gästmusiker var Mats Bergström gitarr, Jan Bang samp- Stråkkvartetter ler, Karin Dornbusch klarinett och Cecile Inom stråkkvartettserien framträdde under Licad piano. året många framstående ensembler, såväl etablerade sådana som unga ”Rising Crossover Stars”. På gästlistan stod Borodinkvartet- Två genreöverskridande konserter ägde ten, Stenhammar Quartet, Den Danske rum i Grünewaldsalen under våren. I Strygekvartett, Apollon Musagète Quar- Crossroads med Heavy Breeze Ensem- tett, Henschelkvartetten, Dahlkvistkvar- ble och videokonstnären Petra Lindholm tetten och Pavel Haas Quartet. Vid en utforskades samspelet mellan musik och konsert inom ramen för tonsättarfestivalen bild med musik skriven av Arne Löthman. kring Brett Dean framförde musiker ur Föreställningen spelades in och sändes Uppsala Kammarsolister tillsammans med i SVT. I Ansikten mötte och utmanade tre tonsättaren verk av honom själv samt välkända namn från varsitt fack varandra: musik av Sculthorpe och Brahms. klassiske trumpetaren Håkan

36 Ida Falk Winland. 37 Hardenberger, författaren Jacques Werup och jazzpianisten Jan Lundgren. Kammarmusik Rising Stars Den internationella konsertserien Rising Verksamhet Stora salen Antal Besökare Stars ger varje år möjlighet för sex unga ensembler/artister att framträda i några av Pianorecitaler 6 5 977 Europas mest framstående konserthus. Rising Stars är ett samarbete mellan de 17 Orgelrecitaler 5 1 214 europeiska konserthus som ingår i ECHO Kör a cappella 2 1 905 (European Concert Hall Organisation). Stockholms Konserthus har sedan ett antal Övriga konserter 1 912 år valt att samla de unga artisterna under en vårweekend, både som ett sätt att pro- Totalt 14 10 008 filera serien och för att ge de medverkande möjlighet att träffas för erfarenhetsutbyte. Stockholms Konserthus representerades Verksamhet Grünewaldsalen Antal Besökare 2011 av sopranen Ida Falk Winland. Stråkkvartetter 8 2 116 Earth Hour Concert Filharmoniker i närbild 5 987 Lördagen den 26 mars kl 20.30–21.30 släckte Sverige ljuset under Earth Hour Soppkonserter 9 2 117 – världens största klimatmanifestation. I samband med detta bjöd Konserthuset Äntligen måndag 4 472 tillsammans med Världsnaturfonden WWF och SEB in till en stämningsfylld kammar- Cross-over 2 364 musikkonsert i en nedsläckt Grünewaldsal. Övriga konserter 8 1 221

Klingande Akademi Totalt 36 7 277 Säsongen 2011–12 inleddes ett nytt samarbete mellan Konserthuset och Kungliga Musikaliska Akademien under namnet Annan verksamhet Antal Besökare Klingande akademi. Tanken är att i klingande form tillgängliggöra akademiens arbete, Lunchkonserter Gallerian 5 770 som handlar om att stödja utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Foajémusik m ungdomar 4 200 Under hösten 2011 presenterades bland Totalt 9 970 annat Sätterströmska sällskapet, en ung stråkkvartett som fått akademiens stora ensemblestipendium för sina kvaliteter. KAMMARMUSIK 59 18 255

Orgelmatinéer Sedan 2006 har verksamheten för Konsert- husets orgel utvecklats med serien Orgel- matinéer: konserter vid lunchtid på fredagar med Sveriges främsta organister, oftast med Konserthusets egen Erik Lundkvist som programvärd. Under 2011 framträdde Anders Bondeman, Hampus Lindwall, Ulf Samuelsson, Markus Wargh och Erik Lundkvist.

38 Lang Lang. 39 Jazz & världsmusik Jazz sing Stars och inom samarbetsprojektet Grundstommen i Konserthusets jazz- Klingande Akademi gjorde Anders Ham- verksamhet är konsertserien Blue House marlund en tematiserad konsert under Jazz. Inom ramen för denna gjordes under rubriken ”Eldflöjt – den som saknar elden året sju konserter. Konserthusets eget vandrar ständigt blind”. storband, Blue House Jazz Orchestra, stod traditionsenligt för två av dessa: en på hösten och en på våren. Storbandet sätts samman på projektbasis inför varje produktion och leds av Peter Asplund och Magnus Lindgren. Vårens konsert hade temat Time for Musicals med Malena Laszlo som vokalist. Höstens konsert skulle ha lyft fram saxofonisten Benny Golson, men på grund av sent återbud genomfördes konserten istället med sångerskan Deborah Brown. Årets övriga konserter innehöll jazz på hög internationell nivå med namn som Ulf Wakenius Jazz & världsmusik Special Quartet, Dee Dee Bridgewater Jazz med Norrbotten Big Band, pianisterna Bengt Hallberg och Jan Lundgren, Monty Verksamhet Antal Besökare Alexander Trio och Kurt Elling Quintet. Under hösten hölls ett antal jazzkonser- Konserter Stora salen 7 6 302 ter även i Grünewaldsalen. Bland annat gästade Nils Landgren Quartet med ett Konserter Grünewaldsalen 3 723 program i huvudsak från aktuella skivan The moon, the stars and you. Youth Jazz Festival 1 400 Trettonhelgsdans 1 248 Världs- och folkmusik Fyra världsstjärnor ur olika kulturer Totalt 12 7 673 framträdde i Stora salen under året. Två konserter arrangerades i samarbete med Selam: dels i mars då den afrikanske Världs- och folkmusik ikonen Youssou N’Dour förvandlade Stora salen till ett kokande dansgolv, och dels Verksamhet Antal Besökare under Selam African Festival, då Hakim Konserter Stora salen 4 4 648 gästade med nordafrikansk pop. Le- gendariske Mohammed Reza Shajarian Konserter Grünewaldsalen 2 123 framförde traditionell och nyskapande musik tillsammans med Shahnaz En- Konsert Gallerian 1 200 semble i ett gästspel i samarbete med Riksteatern och föreningen Farhang. Totalt 7 4 971 Balkanmusikens stjärna Goran Bregovic återvände till Konserthuset (i samarbete med Igor Kubat). JAZZ & VÄRLDSMUSIK 19 12 644 Konserter i mindre format ägde rum i Grünewaldsalen. Den genre- och nationsöverskridande gruppen Baltic Crossing framträdde inom serien Ri-

40 41 41 Dee Foto: Mark Higashino Dee Bridgewater. Sommaröppet & övrig verksamhet Sommaröppet 21 juni–27 augusti Sista dansen med Monica Sommaren 2011 hölls sommaröppet för En fotoutställning med Monica Zetterlund åttonde året i rad. Konserthusets foajéer på hennes allra sista turné hösten 1997, var öppna dagligen kl 11–17 med fri entré skapad av fotografen Hans Jonsson som och möjlighet för besökarna att se på var med och tog bilder som fångade jaz- utställningar, gå på guidad visning eller zens tidlöshet och känsla. lyssna på konserter med unga musiker. Verksamheten med sommarmusiker Klang – en fototävling genomfördes för andra året. I samarbete I samarbete med Svefo, östra Svealands med Stockholms läns landsting gavs fotoklubbar ordnade Konserthuset en unga musikstuderande i åldern 16–19 år fototävling på temat Klang. Det hand- möjlighet att genom sommarjobb få prova lade om att skildra ljud, klang, musik i på att arbeta som professionella musiker. bild. Flera hundra bilder kom in och i ett Sex ensembler med sammanlagt ca 20 ovanligt gammaldags juryarbete – varje musiker valdes efter provspelning ut för fotograf skickade in påsiktskopior som att arbeta i omgångar under sommaren sedan lades ut på borden för bedömning (tre veckor per ensemble). De unga mu- – vaskades 26 bilder fram. De ställdes ut sikerna fick den helt unika möjligheten att i Konserthuset under sommaröppet. på arbetstid både repetera in och utveckla Utställningen producerades i samarbete konsertprogram som de sedan framförde med Svefo, Östra Svealands Fotoklubbar. Foto: Sven Asberg/Scanpix vid ett stort antal tillfällen. De fyra dagliga foajékonserterna blev höjdpunkter i Guidade visningar Introduktioner och träffar Övrig verksamhet har varit Meet & verksamheten. Under sommaröppet gjordes dagligen Under året infördes den så kallade Greet i samband med årets spelmusik- Årets ensembler var: Trio Haga, Duo fem visningar av Konserthuset. Av dessa konsertkvarten. De flesta av konsertkväl- konsert, specialvisning av Grünewald- Ja, Hajp, Patru Percussion, Urkraft samt var fyra engelskspråkiga, halvtimmeslånga larna inleds därmed numera av en kortare salen inför en konsert som komponerats Kvartett Oron. Sammanlagt gav sommar- visningar med Nobelprisutdelningen i introduktionsträff 45 minuter före själva med salens konst som inspiration samt musikerna cirka 260 offentliga konserter. särskilt fokus (Nobel Tours). En timslång konserten. Konsertkvartarna hålls i evenemang i samband med utställnings- Fokus under sommaröppet var annars visning på svenska med Konserthusets trappan upp till parkett vänster, där verksamhet. som tidigare ett antal utställningar samt konst och arkitektur i centrum gavs alla publiken inbjuds sätta sig på ett sitt- I samarbete med Kungliga Musikaliska fem dagliga visningar (läs mer nedan). dagar utom onsdagar och lördagar. Dessa underlägg. Alla med biljett till efterföljande Akademien stod Andrew Manze för ett dagar var det i stället dags för barnvis- konsert är välkomna till en stunds intro- inspirerande seminarium kring Bachs Jussi Björling 100 år ningen Från panflöjt till konserthusorgel i duktion, där en kunnig föreläsare berät- musik. En av Sveriges största musikexporter, samarbete med Konserthusets organist tar om program och medverkande inför en röst man inte glömmer och en artist Erik Lundkvist. konserten. Konsertkvartarna infördes som Övriga utställningar som gjorde opera populär i de breda Guidade visningar genomfördes också svar på en tydlig efterfrågan kring kon- Utställningsverksamhet är inte längre folklagren. Jussi Björling var underbarnet under vår- och höstsäsongen. Lördags- sertintroduktioner, uppmärksammad i en något som enbart äger rum sommartid från Stora Tuna som gjorde kometkarriär visningarna i samband med konsert kundundersökning året innan. i Konserthuset. När anledning finns så kan i Sverige och världen med sin makalösa kompletteras med visningar i anslutning Vid vissa tillfällen erbjöds precis som en utställning bidra till att öka kunskapen röst. Som en del i jubileumsfirandet av till soppkonserterna. Under våren genom- tidigare mer djupgående introduktioner och vidga upplevelsen kring en konsert. Jussi Björling visades en stor, unik utställ- fördes dessutom en försöksverksamhet och tonsättarträffar, till exempel under Om Lars Zetterqvist – en mindre ning med foton och föremål. Utställningen med engelskspråkiga Nobel Tours på tonsättarfestivaler eller i samband med utställning om en av orkesterns tidiga gjordes också som en mindre vandrings- fredagseftermiddagarna. uruppföranden. För första gången gjordes frontgestalter, violinisten Lars Zetterqvist utställning av Folkets Hus och Parker, Visningar för barn erbjöds i samband ett samarbete med Musikteoriforum öst, visades i foajéerna i samband med kon- för visning på många platser i Sverige. med Familjens lördag samt under höst- när Rolf Martinsson föreläste om sin serter under februari. Utställningen skapades av Stockholms lovet. klarinettkonsert. Möten med Allan Pettersson – en Konserthus och Jacob Forsell i samarbete Dessutom bokade grupper egna Samarbetet med bokförlaget Natur & unik och rörande fotoutställning av Gun- med bland annat Jussi Björling-sällskapet, visningar på olika tider. Kultur fortsatte med tre författarträffar nar Källström visades i foajéerna i sam- Jussi Björling-museet och Scanpix. (Clarence Crafoord, Åsa Moberg och Erik band med konserter med Allan Petters- Peterson). sons musik under maj.

42 43 Övrig verksamhet

Guidade visningar Antal Besökare Allmänna visningar* 350 2 322 Gruppvisningar 52 1 460

Totalt 402 3 782

Introduktioner & träffar* Antal Besökare Konsertkvarten 73 4 537 Tonsättarträffar 8 424 Författarträffar 3 19 Övriga träffar 4 318

Totalt 88 5 298

Vänföreningen Antal Besökare Musikcirkel 10 580 Vänträffar o d 13 2 415 Öppna generalrepetitioner 7 750

Totalt 30 3 687

Utställningar Antal ** Besökare *** Om Lars Zetterqvist 7

Foto: Hans Jonsson Möten med Allan Pettersson 7 Nintendo 30 år 1 Nintendo 30 år – i samband med kon- (föreningen har ca 2 000 betalande Mahler & Liszt 2 Kungsgatan 100 år 14 2 457 serten Legends i juni visades en samling medlemmar). Syftet med verksamheten Sommaröppet 48 338 av olika spel, leksaker och spelkonsoler är tvåfaldig: att öka intresset för musiken Jussi Björling 100 år 65 som speglade Nintendos utveckling under och verksamheten i Konserthuset hos Klang – en fotoutställning 65 30 år. I samarbete med Bergsala AB. medlemmarna och att stödja musikerna i Sista dansen med Monika 65 Mahler & Liszt – två jubilarer under Kungliga Filharmonikerna med bland året som båda visades på utställningar i annat olika stipendier. Totalt 257 50 795 anslutning till konserter med deras verk Under året har Vänföreningen i nära i slutet av vårsäsongen och i början av samverkan med Konserthuset arrangerat höstsäsongen. I samarbete med Öster- sju Vänträffar innehållande musik (oftast * Utom barn- och ungdomsverksamhet, se sid 35 ** Antal. Här redovisas antalet tillfällen (=dagar) som utställning var öppen. rikes ambassad och Polska institutet. med filharmoniker) samt föredrag eller *** Besökare. I de fall som utställningen endast kunde ses i samband Kungsgatan 100 år – under hösten intervju med en musikpersonlighet. med konserter redovisas inga separata besökssiffror. 2011 fyllde Kungsgatan 100 år vilket Man har också anordnat en studiecirkel firades med en fotoutställning om utveck- kring musik vid tio tillfällen i Aulinsalen. lingen av gatan från 1911 och framåt. Medlemmarna har också haft möjlighet ÖVRIG VERKSAMHET 777 63 562 Öppet dagligen under två veckor med att besöka vissa generalreptitioner med inkl sommaröppet god publikuppslutning. I samarbete Kungliga Filharmonikerna. med Max Ströms förlag. Efter vissa av konserterna har man in- Under sommaröppet genomfördes dessutom bjudit till Efterklang, där man tillsammans ca 260 offentliga konserter med unga sommarmusiker. Vänföreningen med en musiker i orkestern reflekterat Kungliga Filharmonikernas vänförening över musiken i konserten. samlar i sin medlemskrets ett stort antal musikintresserade personer

44 45 Dagen efter Polarprisutdelningen gav Patti Smith och hennes band en konsert Extern verksamhet i Konserthusets Stora sal. Polar Music Prize 2011 tilldelas den Konserter med externa arrangörer amerikanska poeten och musikern När Konserthusets salar inte används för Patti Smith. Genom att viga sitt liv åt den egna verksamheten finns möjlighet konst i alla dess former har Patti Smith visat hur mycket rock’n’roll det finns i för andra arrangörer att hyra dessa för poesi och hur mycket poesi det finns i sina evenemang. rock’n’roll. Patti Smith är en Rimbaud Under 2011 genomfördes 30 publika med Marshall-förstärkare. Hon har konserter på detta sätt med över förändrat hur en generation ser ut, 24 000 besökare. Bland dessa konser- tänker och drömmer. Den unika ter kan nämnas Max Raabe und Palast konstnärssjälen Patti Smith visar att Orchester, Monica Zetterlund Tribute, Arja people have the power. Saijonmaa Galakonsert, Tommy Emma- nuel, Stockholm Gospel och Christmas Show med Glenn Miller Orchestra.

Annan verksamhet i Konserthusets lokaler Konserthusets lokaler hyrs även ut till annan verksamhet; till exempel bolags- stämmor, konferenser, kurser, föreläs- ningar mm. Flera stora prisutdelningar förläggs årligen till Konserthuset, bland dessa förstås Nobelprisutdelningen och Polar Music Prize, men även ALMA – litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, Augustpriset och Dagens Industris Gasellgalan. Inom ramen för denna del av verksamheten genomfördes över 50 evenemang. Deltagarantalet uppskattas till drygt 22 000 besökare.

Extern verksamhet

Antal Besökare

Offentliga konserter 30 24 039

Andra evenemang 54 22 400

Totalt 82 46 439

46 47 Pfeiffer, Paulina sopran 10/12 Cohen, Lorin kontrabas 21/10 Billman, Per klarinett 11/11 Ralfsson, Daniel tenor 2/4 Dean, Brett viola 10/11, 13/11 Dornbusch, Karin klarinett 19/9 Renée Simpson, Angela sopran 5/1 Dingstad, Elisabeth violin 23/1, 27/3, Frisendahl, Karl trombon 6/5 Medverkande 2011 Rombo, Elin sopran 13/10, 14/12, 13/10 Fröst, Martin klarinett 26/10, 27/10 15/12 Ehnes, James violin 19/5, 21/5 Hardenberger, Håkantrumpet 12/5 Dirigenter Orkestrar Stockholms Studentsångare 15/9, 17/9 Salo, Ola sång 30/8 Gabetta, Sol cello 11/3 Harryson, Jesper oboe 4/2 Albrecht, Marc 9/3, 10/3 Amsterdam Sinfonietta 11/3 Södra Latins Kammarkör 5/5 Samm, Ronald baryton 5/1 Gagge, Klas cello 11/3, 26/3, Hermansson, Sören horn 15/6 Alin, Andreas 8/1, 19/8, Kammerorchester Basel 17/5 Short, Kevin baryton 5/1 13/12, 16/12 Hildebrand, Sareidahflöjt 27/1 22/8 Koninklijk Concertgebouworkest 11/2 Stråkkvartetter Skifs, Björn sång 13/10 Gatto, Lorenzo violin 31/3 Hörberg, Alf klarinett 13/12, 16/12 Alsop, Marin 19/5, 21/5, Kungliga Hovkapellet 1/10 Apollon Musagète Quartett 2/4 Terfel, Bryn basbaryton 23/2 Gertonsson, Tomas kontrabas 20/5 Jakobsson, Calle tuba 13/10 26/10, 27/10 Svenska Kammarorkestern 16/11 Borodinkvartetten 15/1 Weinius, Michael tenor 28/7 Gustafsson, Jannica violin 19/9 Landesbergen, Frits trummor 21/10 Andersson, B Tommy 26/1, 28/1, Zhejiang Symphony Orchestra 27/9 Dahlkvistkvartetten 28/1, 8/10 Willemark, Lena sopran 6/5 Hansen, Pelle cello 23/10 Larsson, Anna alt 24/11, 26/11 29/1 Den Danske Strygekvartet 19/3 Ågeryd, Eleonor sång 5/1 Hellgren, Klara violin 13/11 Lemke, Jens-Christophfagott 4/2, 15/10 Batic, Martina 24/2 Ensembler Fläskkvartetten 30/1 Hohti, Markus cello 15/6 Leth, Kristian trummor 4/2 Blendulf, Daniel 14/4 Amadinda Percussion Group 29/1, 30/1 Henschelkvartetten 14/5 Pianister Holst, Daniel cello 8/4 Lindberg, Christian trombon 22/9, 23/9, Boder, Michael 1/10 Baltic Crossing 1/4 Pavel Haas Quartet 26/11 Abramovic, Charles piano 13/2 Hope, Daniel violin 28/9, 29/9 24/9 Dausgaard, Thomas 16/11 Blåsare ur Kungliga Filharmonikerna 8/1 Stenhammar Quartet 19/2, 30/8 Alexander, Monty piano 21/10 Jonsson, Fredrik kontrabas 20/9 Maskuniitty, Markus horn 15/10, 11/11 de Waart, Edo 28/4, 29/4 Brassensemble 21/12 Sätterströmska Sällskapet 23/10 Alin, Folke piano 2/4 Jormin, Anders kontrabas 22/9 Mohammar-Lind, Georgia flöjt 8/9 Dean, Brett 11/11, Elever från Kungsholmens Andsnes, Leif Ove piano 11/2 Kavakos, Leonidas violin 6/10 Ono, Shuji, slagverk 11/11 12/11 Musikgymnasium 26/1 Jazz Beirach, Richie piano 20/4 Larsson, Anna violin 23/9 Alexander, Eric tenorsaxofon 4/2 Dijkstra, Peter 2/4 Medlemmar ur Kungliga Ambassadeur 5/1 Berg, Henrik piano 20/5, 23/9 Lemke, Beate cello 20/5 Ortega Quero, Ramónoboe 1/4 Ek, Hans 25/8, 30/8 Filharmonikerna 28/1, 29/1, Brown, Deborah 30/9 Biss, Jonathan piano 2/11, 3/11 Liebeck, Jack violin 11/11, 12/11 Paulsson, Anders sopransaxofon Gilad, Yehuda 8/9 30/1 Blue House Jazz Orchestra 13/5, 30/9 Fliter, Ingrid piano 7/4, 9/4 Lundström, Sofia viola 23/10 26/3 Goundorina, Maria 19/10 Folkmusikgruppen HAJP 1/11 Kurt Elling Quintet 11/11 Forsberg, Bengt piano 4/2 Lysell, Bernt violin 13/11 Riikonen, Anna flöjt 8/9 Gullberg Jensen, Eivind 16/2, 19/2 Heavy Breeze Ensemble 12/3 Bridgewater, Dee Dee 27/3 Friis Johansson, Peterpiano 23/1 Lörstad, Johannes violin 8/4, 16/10 Riikonen, Anna piccolaflöjt15/10 Gustafsson, Joachim 8/2, 9/2, Krackel Kapell 20/2 Nils Landgren Quartet 15/10 Green, Benny piano 4/2 Magnusson, Susanneviola 13/11 Rodell, Erik oboe 15/10 10/2, 11/2, 12/2 Kroumata 27/1, 28/1 Norrbotten Big Band 27/3 Haglund, Karin piano 16/12 Meng, Haiou violin 13/12, 16/12 Stefánsson, Hermannbassettklarinett Haenchen, Hartmut 20/10, 22/10 Kungliga Filharmonikernas Stockholm Swing All Stars 12/11 Hallberg, Bengt piano 9/9 Midori, violin 13/2 17/11 Jansons, Mariss 11/2 Blåsarkvintett 4/2, 27/3 Ulf Wakenius Special Quartet 4/2 Hewitt, Angela piano 27/11 Mørk, Truls cello 28/4, 29/4 Stefánsson, Hermannklarinett 4/2, 19/8, Jones, Gareth 23/2 Kungliga Filharmonikernas Hirvonen, Matti piano 3/4 Normell, Åsa kontrabas 15/10 15/11 Kavakos, Leonidas 5/10, 6/10 träblås- och hornsektion 8/9 Duo Ichihashi, Naoko piano 15/6 Nylund, Eriikka viola 20/11 Sundqvist, Christofferklarinett 15/6 Lang-Lessing, Sebastian 19/1 Kungliga Filharmonikernas Duo Ego 6/5 Jablonski, Peter piano 23/3 Pálsson, Valur kontrabas 16/10, 11/11 Öberg, Kristofer horn 4/2 Marshall, Wayne 5/1 Slagverksstämma 27/1 First Aid Kit 30/8 Kihlgren, Maria piano 20/2 Persson, Johanna viola 21/2, 9/5, 19/9 Matheuz, Diego 18/8 Kåbra 11/10 Kilström, Anders piano 16/2, 19/2 Pogostkina, Alina violin 17/3, 19/3 Andra instrument/kombinationer McCreesh, Paul 2/2, 3/2 Markatta Musikteater 8/2, 9/2, Sångare Kissin, Evgeny piano 4/6 Raitinen, Kati cello 21/2, 9/5, 19/9 Bang, Jan sampler 9/5 Mottadelli, Marcello 8/12 10/2, 11/2, 12/2 Al Fakir, Salem sång 13/10 Lang Lang, piano 8/5 Ramsbøl, Morten kontrabas 4/2 Bengtson, Margareta harpa & sopran 21/1 Oramo, Sakari 13/1, 15/1, Mohammad Reza Shajarian Bartoli, Cecilia mezzosopran 17/5 Licad, Cecile piano 31/10 Repo, Riikka viola 23/1, 27/3, Berg, Henrik elorgel 28/1 17/3, 19/3, 24/3, 26/3, 26/5, 28/5, & The Shahnaz Ensemble 29/10 Calleja, Joseph tenor 8/12 Lindgren, Stefan piano 27/3, 11/11, 16/10 Bergström, Mats elgitarr 29/1 7/6, 4/8, 8/8, 15/9, 17/9, 21/9, 22/9, 23/9, Serenadensemble 19/12 Carlsson, Mats tenor 15/9, 17/9, 15/11, 29/11 Rostamo, Johannes cello 23/1, 27/3, Bergström, Mats gitarr 21/2, 11/11 24/9, 2/11, 3/11, 10/11, 12/11 Stockholms Kammarbrass 6/5 13/10 Lundberg, Per piano 20/11 8/4, 11/11, 20/11 Bergström, Roger slagverk 28/1 Oundjian, Peter 7/4, 9/4 Stråkar ur Kungliga Filharmonikerna 20/12 Cleveman, Lars tenor 20/1 Lundgren, Jan piano 12/5, 9/9 Siffert, Pascal viola 11/11 Bondeman, Anders orgel 14/1 Ringborg, Patrik 14/8 Synergy Vocals 26/1, 28/1, de Niese, Danielle sopran 19/1 Löf, Terés piano 18/8 Sjögren, Mikael cello 27/3, 16/10 Brommare, Niklas slagverk 6/5 Ringborg, Tobias 20/1, 28/7, 30/1 Falk Winland, Ida sopran 3/4 Neuburger, Jean-Frédéric piano 2/4 Sjögren, Mikael viola 27/3, 8/4 Cesmeli, Fikret sång & baglama 10/12 The Polar Music Prize Band 30/8 Finer, Sarah Dawn sång 13/10, 14/12, Nuss, Benyamin piano 1/6 Stenlund, Arne viola 26/3, 20/5, 27/11 Rondin, Mats 5/5, 6/5, 7/5, Uppsala Kammarsolister 13/11 15/12 Ott, Alice Sara piano 24/3, 26/3, 13/12, 16/12 Danhong, Huang gaohu 27/9 13/10, 15/10, 14/12, 15/12, 17/12 Urkraft 18/10 Fredriksson, Karl-Magnus baryton 13/10 4/8, 8/8 Stinnerbom, Magnus violin 30/8 Danielsson, Lars kontrabas & cello Roth, Arnie 1/6 Wedding and Funeral Orchestra 19/11 Grahn, Mikael sång 5/1, 13/10 Reyes, Eliane piano 31/3 Svenheden, Joakim violin 27/3, 20/11, 15/10 Segerstam, Leif 11/5, 12/5 ZilliacusPerssonRaitinen 21/2, 9/5, Holgersson, Hannah sopran 27/1, 24/2 Scheja, Staffan piano 20/1 29/11 Dybowski, Aleksander darbouka Storgårds, John 28/9, 29/9 19/9, 31/10, 1/11 Högström, Jakob baryton 24/2 Schiff, András piano 17/4 Swedrup, Patrik violin 20/5, 16/10 27/11 Sundkvist, Petter 24/2 Johanson, Fred sång 14/12, 15/12 Sokolov, Grigory piano 23/10 Sätterström, Aleksanderviolin 23/10 Fábry, Boglárka keyboard 30/1 Søndergård, Thomas 20/4 Körer Johnson, Andreas sång 13/10 Stephenson, Laura harpa 16/10 Söderblom, Jan violin 15/6 Hammarlund, Anders ney 27/11 Tang, Muhai 27/9 Adolf Fredriks Musikklasser 12/4, 13/4, Juntunen, Helena sopran 11/5, 12/5 Sturfält, Martin piano 23/10 Thorell, Bo-Gustaf violin 20/2 Hammarlund, Emil dator 27/11 Unander, Joakim 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4, 17/12 Jöback, Peter sång 25/8 Svensson, Magnus piano 26/3 Wahlgren, Erik cello 13/11 Henryson, Svante elbas 29/1 14/4, 15/4, 16/4 Ensemble ur fd Storkyrkans kör 14/12, 15/12 Larsson, Anders baryton 26/5, 28/5 Ullén, Fredrik piano 11/3 Weilerstein, Alisa cello 10/3 Holst, Daniel viola da gamba Vedernikov, Alexander 17/11 Eric Ericsons Kammarkör 13/1, 15/1, Laszlo, Malena sång 13/5, 13/10 Wollny, Michael piano 15/10 Wendel, Joakim violin 8/4 4/10, 7/10 Wigglesworth, Mark 24/11, 26/11 24/2, 19/10, 16/11 Lillieqvist, Torbjörn tenor 16/12 Östholm, Jonas piano 29/1 Zilliacus, Cecilia violin 21/2, 9/5 Jiang Guoji, bambuflöjt 27/9 Zhang, Xian 30/3, 31/3 Gustaf Sjökvists Kammarkör 5/1, 23/2, 1/6 Lundmark, Ulf baryton 2/4 Kihlberg, Rasmus trummor 15/10 Hässelby Motettkör 14/12, 15/12 Järvinen, Anna sång 30/8 Stråkmusiker Blåsare Kofler, Peter cembalo 1/4 Ledare Högalids Kammarkör 14/12, 15/12 Maggio, Veronica sång 30/8 Andersson, Amus Kerstinviolin 26/3 Agnas, Joakim trumpet 2/2, 3/2 Kåse, Daniel slagverk 16/10, Asplund, Peter 13/5, 30/9 Högalids Motettkör 14/12, 15/12 Mahajan, Indira sopran 5/1 Arnberg, Matts violin 11/3 Alin, Andreas flöjt 4/2, 8/9 26/1 Lindgren, Magnus 13/5, 30/9 Kammarkören Cantare 14/12, 15/12 Martin, Claire sång 4/2 Arvinder, Erik violin 23/1 Bengtson, Jan flöjt 21/1, 8/9 Langendorf, Pontus slagverk 28/1 Thompson, Candida 11/3 Orphei Drängar 2/4 Myr, Emelie sopran 1/6 Buchberger, Luise cello 1/4 Bengtson, Jan piccolaflöjt13/10 Larsson, Olof viola da gamba Zetterqvist, Mats 9/9 S:t Johannes Kammarkör 14/12, 15/12 Niklasson, Sofia sopran 27/1 Charlier, Olivier violin 30/3, 31/3 Bergcrantz, Anders trumpet 20/4 4/10, 7/10 S:t Tomas Kammarkör 14/12, 15/12 Persson, Nina sång 14/8

48 49 Liljedahl, Johan elgitarr 29/1 Lindwall, Hampus orgel 4/3 Lundkvist, Erik orgel 18/11 Murakami, Carlos elorgel/sampler Tonsättare & verk 2011 28/1 Nilsson, Ulrik slagverk 28/1 A Nyhlin, Karl luta/teorb 4/10, 7/10 van der Aa, Michel Up-Close för cello, stråkorkester och video ”ECHO:s beställningsverk” 11/3 (uruppf.) Oravecz, György keyboard 30/1 Abel, Carl Friedrich Sonat för viola da gamba och basso continuo D-dur 4/10, 7/10 Persson, Magnus trummor 29/1 Abrahamsen, Hans Stråkkvartett nr 3 19/3 Pettersson, Andreas gitarr 30/9 Adam, Adolphe O helga natt ”Julsång” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 14/12, 15/12 Reich, Steve slagverk 26/1 Adderley, Nat Work Song för jazz 21/10 Rubaie, Mohammed Agnas, Joakim Agnas Cadenza ”Kadens till Joseph Haydns Trumpetkonsert” 2/2, 3/2 darbouka/riq/khashba/bendir 27/11 Ahbez, Eden Nature Boy med jazzkvintett 11/11 Samuelsson, Ulf orgel 29/4 Al Fakir, Salem All Day Love arr Hans Ek 13/10 Sköld, Magnus sampler 28/1 Al Fakir, Salem Keep On Walking arr Hans Ek 13/10 Thomas jr, Bobby handtrummor Alain, Jehan Deuxième fantaisie för orgelsolo 18/11 21/10 Alain, Jehan Litanies för orgelsolo 18/11 Wakenius, Ulf gitarr 4/2 Albéniz, Isaac Iberia, bok I för piano solo 8/5 Wargh, Markus orgel 29/9 Alexander, Monty Look Up för jazzkvintett 21/10 Alexander, Monty Monty’s Groove för jazzkvintett 21/10 Värdar och övriga medverkande Alexander, Monty Renewal för jazzkvintett 21/10 Berättare Lillieqvist, Torbjörn 8/1 Alfvén, Hugo Drottningens av Saba festmarsch ur Den förlorade sonen 8/1, 10/12 Dansare Sylwan, Kari 6/5 Alfvén, Hugo Elegi op 49:7 version för stråkkvartett ur Gustaf II Adolf-svit 8/10 Föreläsare Manze, Andrew 1/11 Alfvén, Hugo Elegi op 49:7 ur Gustaf II Adolf-svit 8/1 Koreograf Berg, Carl Olof 6/5 Alfvén, Hugo Festspel op 25 14/8 Recitatör Sherman, Philip 1/6 Alfvén, Hugo Gryning vid havet för manskör a cappella 2/4 Regissör Audi, Pierre 11/3 Alfvén, Hugo Jag längtar Dig op 28:5 ur Sju dikter 28/7 Skådespelare Willems, Jeroen 11/3 Alfvén, Hugo Midsommarvaka op 19 ”Svensk rapsodi nr 1” 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Moderator Lindman, Magnus 10/11, Alfvén, Hugo Skogen sover op 28:6 ur Sju dikter 28/7 12/11, 16/11 Alfvén, Hugo Vallflickans dans op 37:4 ur Bergakungen-svit 28/7, 4/8, 8/8 Videokonstnär Lindholm, Petra 12/3 Almqvist, Carl Jonas Love Den lyssnande Maria ur Songes 3/4 Värd Alling, Morgan 14/8 Althén, Ragnar Land, du välsignade! arr Olov Helge 28/7 Värd Anfinsen, Geir 15/10 Amster/Elling/Roethke, The Waking för jazzkvintett 11/11 Värd Forsberg, Stefan 14/4, 13/10 Andeby, Kerstin Ask ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Hammarlund, Anders 22/9, Andeby, Kerstin Blåklint ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 23/10, 27/11 Andeby, Kerstin Champinjon ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Johansson, Stefan 1/10 Andeby, Kerstin Daggkåpa ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Levengood, Mark 14/12, Andeby, Kerstin Ek ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 15/12 Andeby, Kerstin Förgätmigej ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Mörck, Marianne 25/8 Andeby, Kerstin Iris ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Nordlund McGahan, Petra 30/8 Andeby, Kerstin Jordgubbe ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Värd Packalén, Bengt 15/6 Andeby, Kerstin Kaprifol ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin Krokodilen i bilen arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin Midsommarblomster ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin Smörblomma ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin Vallmo ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin XYZ ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andeby, Kerstin Äpple ur Majas alfabetssånger arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Andersson, Benny Guldet blev till sand ur Kristina från Duvemåla arr Anders Eljas 25/8 Andersson, Benny / One Night in Bangkok ur Chess arr Magnus Lindgren 13/5 Ulvaeus. Björn Andersson, Benny / You and I ur Chess arr Anders Eljas 25/8 Ulvaeus. Björn Andersson, Roligs Per Daniels farfars ”Leksandslåt” 20/2 Andersson, Roligs Per Hulda flicka tro mina ord ”Marsch/visa” 20/2 Araja, Francesco Cadrò, ma qual si mira... ”Demetrios aria” ur Berenice 17/5 Arlen, Harold Over the Rainbow ur The Wizard of Oz arr Vincent Nilsson 13/5 Asplund/Lindgren, Blue House Time 30/9 Aulin, Tor Fyra akvareller för violin och piano 29/11

50 51 B Bernstein, Leonard Mambo ur West Side Story 14/8, 13/10 Bacalov, Luis Enríquez Il postino för jazztrio arr Jan Lundgren 12/5 Bernstein, Leonard Something’s Coming med storband ur West Side Story arr Mats Engström 13/5 Bacalov, Luis Enríquez Il postino för två pianon arr Jan Lundgren 9/9 Berstad, Ragnhild Respiro för elförstärkt klarinett och tape 19/9 Bacewicz, Grazyna Stråkkvartett nr 4 8/10 Biebl, Franz Ave Maria ”Angelus Domini” för manskör a cappella 2/4 Bach, Carl Philipp Emanuel Sonat G-dur för flöjt och basso continuo W 133 ”Hamburgsonat” 21/1 Bizet, Georges Förspel till akt I (uvertyr) ur Carmen 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Bach, Johann Sebastian Christ, unser Herr, zum Jordan kam för orgelsolo ”Koralförspel” Blue Mitchell, Fungii Mama för jazzkvartett 21/10 ur Koraförspel ur Clavier-Übung III 29/9 Boito, Arrigo Son lo spirito che nega... ur Mefistofele 23/2 Bach, Johann Sebastian Fransk svit för klaversolo nr 5 G-dur BWV 816 27/11 Bondeman, Anders Improvisation över ett givet tema för orgelsolo 14/1 Bach, Johann Sebastian Fransk svit för klaversolo nr 6 E-dur BWV 817 27/11 Borodin, Aleksandr Stråkkvartett nr 1 A-dur 15/1 Bach, Johann Sebastian Goldbergvariationer för klaversolo BWV 988 17/4 Brahms, Johannes Capriccio för pianosolo d-moll op 116:7 ur Sju fantasier 23/10 Bach, Johann Sebastian Goldbergvariationer för klaversolo BWV 988 version för stråktrio arr Dmitri Sitkovetsky 1/11 Brahms, Johannes Intermezzo för pianosolo a-moll op 116:2 ur Sju fantasier 23/10 Bach, Johann Sebastian Italiensk konsert för klaversolo F-dur BWV 971 2/4, 23/10 Brahms, Johannes Kvintett för klarinett och stråkkvartett h-moll op 115 19/9 Bach, Johann Sebastian Ouvertüre nach Französischer Art för klaversolo BWV 831 ”Partita h-moll” 23/10 Brahms, Johannes Pianokonsert nr 2 B-dur op 83 11/2 Bach, Johann Sebastian Preludium och fuga för klaversolo ess-moll BWV 853 Brahms, Johannes Pianokvartett nr 1 g-moll op 25 för orkester arr Arnold Schönberg 9/3, 10/3 ur Das Wohltemperirte Clavier I 19/2 Brahms, Johannes Pianokvartett nr 3 c-moll op 60 20/11 Bach, Johann Sebastian Preludium och fuga för orgelsolo a-moll BWV 543 4/3 Brahms, Johannes Stråkkvintett nr 2 G-dur op 111 13/11 Bach, Johann Sebastian Preludium och fuga för orgelsolo G-dur BWV 541 29/9 Brahms, Johannes Stråksextett nr 2 G-dur op 36 27/3 Bach, Johann Sebastian Preludium och fuga för orgelsolo G-dur BWV 550 29/4 Brahms, Johannes Symfoni nr 1 c-moll op 68 Robert Pascall 19/8, 5/10, 6/10 Bach, Johann Sebastian Preludium och fuga för orgelsolo h-moll BWV 544 14/1 Brahms, Johannes Symfoni nr 2 D-dur op 73 19/8 Bach, Johann Sebastian Sicilienne BWV 1031 för flöjt och harpa ur Sonat för flöjt och cembalo Ess-dur 21/1 Brahms, Johannes Symfoni nr 3 F-dur op 90 7/4, 9/4 Bach, Johann Sebastian Sonat för flöjt och basso contiuno e-moll BWV 1034 för oboe och basso continuo 1/4 Brahms, Johannes Tre Intermezzon för pianosolo op 117 23/10 Bach, Johann Sebastian Sonat nr 2 a-moll för soloviolin BWV 1003 6/10 Brahms, Johannes Variationer och fuga över ett tema av Händel för pianosolo B-dur op 24 23/10 Bach, Johann Sebastian Svit för violoncellsolo nr 3 C-dur BWV 1009 10/3 Brel, Jacques La chanson des vieux amants för jazztrio 12/5 Bahler, Tom She’s Out of My Life med jazzkvartett 4/2 Britten, Benjamin Sacred and Profane för kör a cappella op 91 19/10 Bang, Jan [utan titel] 9/5 Britten, Benjamin Svit för violoncellsolo nr 2 op 80 29/4 Bantock, Granville ur Atalanta in Calydon för kör a cappella ”Körsymfoni” 19/10 Broschi, Riccardo Chi non sente al mio dolore... ”Epitides aria ur akt I” ur Merope 17/5 Barber, Samuel A Nun Takes the Veil op 13:1 för manskör a cappella ur Fyra sånger 2/4 Brown, Ray Two RB’s för jazzkvartett 4/2 Barber, Samuel A Stopwatch and an Ordnance Map för manskör och tre pukor op 15 2/4 Bruckner, Anton Symfoni nr 6 A-dur version rev. Leopold Nowak 28/4, 29/4 Barber, Samuel Pianosonat ess-moll op 26 23/3 Buarque de Hollanda, Chico Akvariet ”As vitrines” för jazztrio 12/5 Bartók, Béla Den sällsamme mandarinen-svit op 19 Sz 73 19/5, 21/5 Burke, Sonny Bella notte ur Lady och Lufsen arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Bartók, Béla Violinkonsert nr 1 Sz 36 19/5, 21/5 Byström, Britta Brev i april för klarinett, violin, cello och piano 15/6 (uruppf.) Beethoven, Ludwig van Bagatell för pianosolo a-moll WoO 59 ”Für Elise” 24/3 Bäck, Sven-Erik Dithyramb för saxofonsolo 26/3 Beethoven, Ludwig van Pianokonsert nr 1 C-dur op 15 7/4, 9/4 Börtz, Daniel Epodos 24/3 (uruppf.), 26/3 Beethoven, Ludwig van Pianokonsert nr 4 G-dur op 58 Hans-Werner Küthen 20/1 Beethoven, Ludwig van Pianosonat nr 23 f-moll op 57 ”Appassionata” 8/5 C Beethoven, Ludwig van Pianosonat nr 3 C-dur op 2:3 8/5 Caldara, Antonio Quel buon pastor... ”Abels aria ur akt I” ur La morte d’Abel figura Beethoven, Ludwig van Romans för violin nr 1 G-dur op 40 19/5, 21/5 di quella del nostro Redentore 17/5 Beethoven, Ludwig van Sonat nr 1 D-dur för violin och piano op 12:1 ur Tre Sonater för violin och piano 13/2 Carmichael/Mercer, Skylark med jazzkvintett 11/11 Beethoven, Ludwig van Sonat nr 4 a-moll för violin och piano op 23 20/2 Cassadó, Gaspar u r Svit för violoncellsolo 9/5 Beethoven, Ludwig van Stråkkvartett B-dur op 130 original 26/11 Chaplin, Charles Smile för gitarrsolo ur Rampfeber 4/2 Beethoven, Ludwig van Stråktrio c-moll op 9:3 ur Tre Stråktrior 21/2 Chédeville, Nicolas Allegro ma non presto för oboe och basso continuo ur Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 3 Ess-dur op 55 ”Eroica” Jonathan Del Mar 19/8 Sonat nr 6 g-moll; Il pastor fido, sonates...del sig Antonio Vivaldi 1/4 Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 5 c-moll op 67 ”Ödessymfonin” arr Gustav Mahler 19/5, 21/5 Chini, André När jag blir stor... för gitarrsolo 21/2 Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 5 c-moll op 67 ”Ödessymfonin” Jonathan Del Mar 19/8, 15/10 Chopin, Frédéric Berceuse för pianosolo Dess-dur op 57 16/2 Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 6 F-dur op 68 ”Pastoral” Jonathan Del Mar 16/11 Chopin, Frédéric Mazurka för pianosolo a-moll op 17:4 ur Fyra mazurkor 23/3 Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 7 A-dur op 92 Jonathan Del Mar 19/8, 21/9, 22/9, 24/9 Chopin, Frédéric Mazurka för pianosolo C-dur op 56:2 ur Tre mazurkor 23/3 Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 8 F-dur op 93 Jonathan Del Mar 15/10 Chopin, Frédéric Mazurka för pianosolo ciss-moll op 6:2 ur Fyra Mazurkor 23/3 Beethoven, Ludwig van Variationer över en vals av Diabelli för pianosolo C-dur op 120 ”Diabellivariationer” 17/4 Chopin, Frédéric Pianosonat nr 2 b-moll op 35 2/4 Beethoven, Ludwig van Violinkonsert D-dur op 61 6/10 Chopin, Frédéric Vals för pianosolo Ass-dur op 42 11/2 Beiderbecke, Bix Bixology ”in A Mist” för jazztrio 12/5 Chopin, Frédéric Vals för pianosolo Dess-dur op 64:1 ”Minutvalsen” 9/4 Beiderbecke, Bix In the Dark för jazztrio 12/5 Clarke, Rebecca Prelude, Allegro and Pastorale för klarinett och viola 19/9 Bellman, Carl Michael Hör, I Orphei drängar ”Epistel nr 14” för manskör a cappella Cohen, Leonard Famous Blue Raincoat arr Anders Soldh 14/8 ur Fredmans epistlar arr Hugo Alfvén 2/4 Coleman, Cy Hey Big Spender med storband ur Sweet Charity arr Mats Engström 13/5 Bengtson, Margareta A-moll-melodin för harpasolo 21/1 Coleman, Ornette War Orphans för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Berg, Alban Lyrisk svit för stråkorkester arr Alban Berg/Theo Verbey 11/3 Copland, Aaron ur 12 Poems of Emily Dickinson med piano 3/4 Berg, Alban Violinkonsert ”Till minnet av en ängel” 28/9, 29/9 Copland, Aaron Piano Blues nr 1 för pianosolo 23/3 Bergman, Erik Mana för klarinett, violin, cello och piano op 117 15/6 Crumb, George ur Black Angels för stråkkvartett 30/8 Berlin, Irving Always med storband 30/9 Crusell, Bernhard Kvartett för klarinett, violin, viola och violoncell Ess-dur op 2 13/12, 16/12 Berlin, Irving Anything You Can Do ur Annie Get Your Gun arr Karl-Johan Ankarblom 25/8 Crusell, Bernhard Snuset ”Visa; Nr 6” med piano ur Sångstycken med accompagnement Berlin, Irving I’ve Got My Love to Keep Me Warm med storband ur On the Avenue 30/9 för fortepiano, häfte III 16/12 Berlin, Irving White Christmas ur Holiday Inn arr Anders Ekdahl 14/12, 15/12 Crusell, Bernhard Uppmuntran till glädje ”Nr 8” med ensemble ur Sångstycken med Bernstein, Leonard I Hate Music! med piano 3/4 accompagnement för fortepiano, häfte I arr Klas Gagge 16/12

52 53 Crusell, Bernhard Vid en väns död ”Nr 1” för tenor, klarinett och piano ur Tre sånger F av Johan Ludvig Runeberg arr Alf Hörberg/Torbjörn Lillieqvist 16/12 Fagerlund, Sebastian Sonat för klarinett och piano 15/6 (uruppf.) Crusell, Bernhard Vikingabalk ”Nr 6” med piano ur 10 sånger ur Frithiofs saga satta i Falcinelli, Rolande Mathnavi för orgelsolo op 50 ”D’après le poème mystique d’Ibrahim Arâqî” 4/3 musik och tillägnad Frithiofs skald 16/12 Fauré, Gabriel Ballade för pianosolo Fiss-dur op 19 27/11 D Fauré, Gabriel Pianokvartett nr 2 g-moll op 45 31/10 Darby, Ken Love Me Tender arr Olov Helge 13/10 Fauré, Gabriel Sonat nr 1 A-dur för violin och piano op 13 23/9 Davis, Jimmy Lover Man (Oh where Can You Be?) med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 Fiorillo, Federigo Caprice för violinsolo nr 28 D-dur op 3 ur Etude pour le violon formant 36 caprices 30/3, 31/3 Davis, Miles Donna Lee med storband arr Magnus Lindgren 30/9 Fischer, Carl You’ve Changed med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 de Falla, Manuel Den trekantiga hatten-svit nr 2 30/3, 31/3 Forssén, Stefan Och kanske är det natt för kontrabassolo ur Onkel Stefans sångbok. Dean, Brett Amphitheatre ”Scene for Orchestra” version för stor orkester 10/11, 12/11 Sånger och låtar av Stefan Forssén arr Anders Jormin 22/9 Dean, Brett Berlin Music för violin och piano 13/2 (uruppf.) Françaix, Jean Hommage à l’ami Papageno för piano ”Fantaisies sur les thèmes Dean, Brett Carlo för stråkar och kör (2011) 16/11 (uruppf.) favoris de La Flûte enchantée de W. A. Mozart” 8/1 Dean, Brett Epitaphs för två violiner, två violor och cello 13/11 Franck, César Fantaisie för orgelsolo A-dur ur Tre Stycken 4/3 Dean, Brett Fire Music ”Music for Orchestra” 10/11 (uruppf.), 12/11 Franck, César Sonat A-dur för violin och piano 13/2, 31/3 Dean, Brett Intimate Decisions för violasolo 13/11 Fucik, Julius Der Alte Brummbär op 210 15/10 Dean, Brett Komarov’s Fall rev. (2007) ur Three Memorials 10/11, 12/11 Fucik, Julius Gladiatorernas intåg op 68 14/8 Dean, Brett Pastoral Symphony rev. (2002) 16/11 Fujikura, Dai Eternal Escape för cellosolo rev. (2006) 19/9 Dean, Brett Recollections för ensemble 11/11 Fujikura, Dai halcyon för klarinett, violin, viola och cello 19/9 Dean, Brett The Lost Art of Letter Writing för violin ”Violinkonsert” rev. (2007) 12/11 Dean, Brett Three Caprichos after Goya för gitarrsolo rev. (2004) 11/11 G Dean, Brett Violakonsert rev. (2005) 10/11 Gershwin, George A Foggy Day med storband arr Håkan Broström 27/3 Dean, Brett Voices of Angels för violin, viola, cello, kontrabas och piano 11/11 Gershwin, George But Not for Me för två pianon ur Girl Crazy arr Bengt Hallbert/Jan Lundgren 9/9 Debussy, Claude Feux d’artifice för pianosolo ur Préludes, bok nr 2 23/3 Gershwin, George But Not for Me med jazzkvartett ur Girl Crazy 4/2 Debussy, Claude Golliwogg’s Cake-Walk för pianosolo ur Children’s Corner 27/11 Gershwin, George Harlem Serenade med jazzkvintett 11/11 Debussy, Claude L’isle joyeuse för pianosolo 27/11 Gershwin, George It Ain’t Necessarily So ur Porgy and Bess 23/2 Debussy, Claude Pour le piano för pianosolo ”Suite” 27/11 Gershwin, George Porgy and Bess Wayne Marshall 5/1 Debussy, Claude Suite bergamasque för pianosolo 27/11 Gershwin, George Porgy and Bess-Medley med storband arr Mats Hålling 13/5 Delibes, Léo Les filles de Cadix ur 15 mélodies et deux choeurs 19/1 Gershwin, George Someone to Watch Over Me med storband ur Oh, Kay! 30/9 Demessieux, Jeanne Six études för orgelsolo op 5 4/3 Glass, Philip Stråkkvartett nr 2 ”Company” 23/1 Deodato, Eumir A Little Tear ”Razão de viver” med storband 30/9 Glass, Philip Stråkkvartett nr 3 ”Mischima” 30/8 DeShannon, Jackie When You Walk in the Room arr Karl-Johan Ankarblom 13/10 Godard, Benjamin Allegretto op 116:1 för flöjt och harpa ur Suite de trois morceaux för flöjt och piano 21/1 Dohnányi, Ernst von Serenad för stråktrio C-dur op 10 9/5 Gossec, François-Joseph Englese för stråkkvartett op 15:6 ur Stråkkvartett nr 6 A-dur ur Sex stråkkvartetter 2/4 Donizetti, Gaetano Quel guardo il cavaliere...So anch’io la virtù magica... Gounod, Charles Ah! Je veux vivre... ”Julias valsaria” ur Romeo och Julia 13/10 ”Norinas Cavatina och aria” ur Don Pasquale 19/1 Gounod, Charles Ave Maria för klarinett och orkester arr Johan Fröst 27/10 Donizetti, Gaetano Udite, udite, o rustici... ur Kärleksdrycken 23/2 Gounod, Charles Choeur des soldats ”Dans nos foyers” ur Faust 23/2 Doppler, Franz Andante och Rondo op 25 för två flöjter och blåsarensemble Gounod, Charles Le veau d’or ur Faust 23/2 arr Christopher Weait 8/9 Graun, Carl Heinrich Misero pargoletto... ”Timantes aria ur akt III” ur Demofoonte 17/5 Du Mingxin, Peony Fairy 27/9 Green, Johnny Body and Soul med storband 30/9 Dvorák, Antonín Notturno för stråkar H-dur op 40 6/10 Grieg, Edvard Fra Holbergs tid för stråkar op 40 15/10 Dvorák, Antonín Serenad d-moll op 44 8/9, 19/12 Grieg, Edvard I Bergakungens sal op 46:4 ur Peer Gynt-svit nr 1 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Dvorák, Antonín Serenad för stråkar E-dur op 22 9/9 Grieg, Edvard Pianokonsert a-moll op 16 24/3, 26/3, 4/8, 8/8 Dvorák, Antonín Slavisk dans nr 8 g-moll op 46:8 8/1 Gruber, Franz Xaver Stilla natt arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 14/12, 15/12 Dvorák, Antonín Stråkkvartett nr 13 G-dur op 106 8/10 Gruber, Heinz Karl Bossa nova op 21e för trumpet och piano ur Mob-Stücken 12/5 Dvorák, Antonín Symfoni nr 8 G-dur op 88 14/4, 27/9 Gubler, Rico Unruhig lauernd för klarinettsolo ur 2. Suite für Viktor 19/9 Dvorák, Antonín Symfoni nr 9 e-moll op 95 ”Från nya världen” 19/8, 27/10 Guilmant, Alexandre Cantilène pastorale för orgelsolo h-moll op 15:3 ur Pièces dans different styles, bok nr 1 29/4 E Guilmant, Alexandre Marche sur un thème de Haendel för orgelsolo op 15:2 ur Pièces dans Edén, Mats Korv o mos för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 different styles, bok nr 1 14/1 Edlund, Mikael Små fötter för gitarrsolo 21/2 Ek, Hans Ostinato 1 30/8 H Ek, Hans Ostinato 2 30/8 Haas, Pavel Stråkkvartett nr 1 ciss-moll op 3 26/11 Elgar, Edward Elegi för stråkar op 58 7/6 Hallberg, Bengt Autumn Walk för två pianon 9/9 Elgar, Edward Sospiri för stråkar, harpa och orgel op 70 7/6 Hallberg, Bengt Cheers för två pianon 9/9 Elgar, Edward Symfoni nr 2 Ess-dur op 63 7/6 Hallberg, Bengt Lucky Corner för två pianon 9/9 Eliasson, Anders Trombonkonsert 22/9, 23/9, 24/9 Hallberg, Bengt Waltz-a-nova för två pianon 9/9 Elling/Johnson, Samurai Cowboy med jazzkvintett 11/11 Hallberg/Lundgren, Picasso Blues för två pianon 9/9 Ellington, Duke Cotton Tail för jazzkvintett 4/2 Hambraeus, Bengt Extempore för orgelsolo 14/1 Ellington, Duke In a Mellow Tone med storband 30/9 Hammarström, Hugo Strålande helgonfe ”Sancta Lucia” 14/12, 15/12 Ellington, Duke Prelude to a Kiss för jazztrio 12/5 Hancock, Herbie Stars in Your Eyes för jazzkvartett 15/10 Ellington, Mercer Things Ain’t What They Used to Be för jazzkvartett 4/2, 21/10 Hancock, Herbie Sunlight för jazzkvartett 15/10 Elofsson, Jörgen You Were Loved arr Peter Nordahl 13/10 d’Hardelot, Guy Because 8/12 Harline, Leigh Ser du stjärnan i det blå ”When You Wish Upon a Star” ur Pinocchio arr Anders Ekdahl 14/12, 15/12

54 55 Haydn, Joseph Hornkonsert nr 2 D-dur HVIId 4 Heinz Herbert Steves 15/10 Kondo, Koji Super Mario Bros. ”Retro Suite” arr Roger Wanamo 1/6 Haydn, Joseph Pianosonat D-dur HXVI 42 23/3 Kondo/Hirasawa, Lylat Wars and StarWing ”Toward the Celestial Sphere” arr Jonne Valtonen 1/6 Haydn, Joseph Pianosonat f-moll HXVII 6 ”Un piccolo divertimento; variationer” 17/4 Kondo/Minegishi, The Legend of Zelda ”Symphonic Poem” arr Jonne Valtonen 1/6 Haydn, Joseph Stråkkvartett Ess-dur op 33:2 HIII 38 ”Gubbkvartetten” ur Sex Stråkkvartetter 14/5 Kondo/Yokota, Super Mario Galaxy ”Galactic Suite” arr Roger Wanamo 1/6 Haydn, Joseph Symfoni nr 104 D-dur ”London” H. C. Robbins Landon 2/2, 3/2 Korngold, Erich Wolfgang Kapten Blod, uvertyr 13/10 Haydn, Joseph Symfoni nr 22 Ess-dur ”Der Philosoph” H. C. Robbins Landon 22/9, 24/9 Korngold, Erich Wolfgang Slaghöken, uvertyr 14/8 Haydn, Joseph Trumpetkonsert Ess-dur HVIIe 12/2, 3/2 Korngold, Erich Wolfgang Tanzlied des Pierrot op 12 ”Mein Sehnen, mein Wähnen” Haywood/Kear/Kelley/Scott, Need You Now arr Karl-Johan Ankarblom 13/10 ur Die tote Stadt arr Franz Willms 13/10 Hendrix, Jimi Purple Haze arr Steve Rifkin/Kronos Quartet/Hans Ek 30/8 Král/Smith, Dancing Barefoot med rockband arr Georg Wadenius 30/8 Herman, Jerry The Best of Times ”Vår bästa tid är nu” ur La cage aux folles arr Olov Helge 25/8 Kraus, Joseph Martin Stråkkvartett B-dur op 1:2 ”Bratschenquartett” Adolf Hoffmann Herzog jr, Arthur God Bless the Child med storband arr Håkan Broström 27/3 ur Six Quatuors concertante 8/10 Herzog jr, Arthur I’m Pulling Through med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 Kraus, Joseph Martin Stråkkvartett E-dur 23/10 van Heusen, Jimmy Come Fly with Me arr Per Ekdahl 13/10 Krebs, Johann Ludwig Preludium för orgelsolo d-moll ”Pro organo pleno” ur Preludium och fuga 18/11 van Heusen, Jimmy Come Fly with Me för jazzkvartett 21/10 Kreisler, Fritz Liebesleid för jazztrio 12/5 van Heusen, Jimmy I Thought About You med jazzkvartett 4/2 Kristofferson, Kris Please Don’t Tell Me How the Story Ends med jazzkvartett 15/10 van Heusen, Jimmy Oh You Crazy Moon med jazzkvartett 15/10 Kussevitskij, Sergej ur Kontrabaskonsert fiss-moll op 3 15/10 Higginbotham, Irene Good Morning Heartache med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 Köhler, Emmy Nu tändas tusen juleljus arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Hillborg, Anders Heisenbergminiatyrer för stråkkvartett 8/10 Körling, Felix Tomtegubben som hade snuva arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Hillborg, Anders Kongsgaard Variations för stråkkvartett ”The Arietta Quartet” 19/2 Holiday, Billie Fine and Mellow med storband arr Håkan Broström 27/3 L Howard, Bart Fly Me to the Moon ”In Other Words” för jazzkvartett 21/10 Lalo, Edouard Symphonie espagnole för violin och orkester d-moll op 21 30/3, 31/3 Händel, Georg Friedrich Lascia ch’io pianga ur Rinaldo 19/1 Lampel, David Appels pour cor solo ”Posthornsfanfar för solohorn” 15/6 (uruppf.) Händel, Georg Friedrich Lascia la spina... ”Aria del piacere” ur Il trionfo del tempo e del Disinganno 17/5 Landgren, Nils My Song för jazzkvartett 15/10 Händel, Georg Friedrich Let the Bright Seraphim ur Samson 19/1 Lara, Augustín Granada arr Albert Guinovart 8/12 Händel, Georg Friedrich Rejoice greatly o Daughter of Zion... ur Messias 14/12, 15/12 Lars Gylin, Lars Det for två vita duvor för spelmanstrio 20/2 Händel, Georg Friedrich Scoglio d’immota fronte... HWV 20 ur Scipione 19/1 Larson, Jonathan On the Street för storband ur Rent arr Magnus Blom 13/5 Händel, Georg Friedrich V’adoro, pupille... ”Kleopatras aria” ur Giulio Cesare in Egitto 19/1 Larsson, Haga Per Polska för spelmanstrio 20/2 Larsson, Lars-Erik Liten marsch 10/12 I Larsson, Lars-Erik Aubade för oboe, violin, viola och cello op 63 för sopransaxofon, Ishikawa, Jun Kirby för blåsarkvintett ”Grünende Flur” arr Masashi Hamauzu 1/6 violin, viola och cello 26/3 Laurin, Anna-Lena Iphigenia för trumpet, piano och orkester 20/4 (uruppf.) J Legrand, Michel Je ne pourrai jamais vivre sans toi för jazztrio 12/5 Jackson, Joe Steppin’ Out med jazzkvintett 11/11 Legrand, Michel Mellan dröm och verklighet ”The Windmills of Your Mind” Jamal, Ahmad Night Mist Blues för jazzkvartett 21/10 ur The Thomas Crown Affair arr Anders Soldh 14/8 Janácek, Leos Adagio nr 1 för orgelsolo ur Två stycken för orgelsolo 18/11 Lehár, Franz Du är min hela värld ”Dein ist mein ganzes Herz...” ur Das Land des Lächelns 13/10 Janácek, Leos Postludium för orgelsolo ur Glagolitisk mässa 18/11 Lehár, Franz Meine Lippen, sie küssen so heiss... ur Giuditta 19/1, 10/12 Johnson, Andreas Glorious arr Karl-Johan Ankarblom 13/10 Leo, Leonardo Qual farfalla... ”Decios aria” ur Zenobia in Palmira 17/5 Jones, Sam Unite Seven för jazzkvartett 4/2 Leoncavallo, Ruggero Intermezzo ur Pajazzo 8/12 Joris, Bert For the Time Being med storband 30/9 Levant, Oscar Blame it On My Youth för storband arr Magnus Lindgren 30/9 Jormin, Anders Decimas för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar ...a riveder le stelle för kör a cappella 24/2 Jormin, Anders Diptyk för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Arabesque rev. (2002); för sopransaxofonsolo 26/3 Jormin, Anders Kärleksvisa för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Förspel ur Ett drömspel 24/2 Jormin, Anders Limestone för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Högtidligt preludium för stråkorkester 24/2 Jormin, Anders Modena för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Kontakion ”Hymn” 24/2 Jormin, Anders Post scriptum för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Laudi för kör a cappella 24/2 Jormin, Anders Quibus för kontrabassolo 22/9 Lidholm, Ingvar Madrigal för kör a cappella med barytonsolo 24/2 Lidholm, Ingvar Ritornell 24/2 K Lidholm, Ingvar Toccata e canto 17/11 Kander, John Cabaret-Medley arr Mikael Jöback 25/8 Lidholm, Ingvar Troget och milt för soloröst och kör a cappella ur Ett drömspel 24/2 Kander, John Willkommen för storband ur Cabaret arr Per Ekdahl 13/5 Lidholm, Ingvar Vindarnas klagan för kör a cappella ”Nr 2” ur Två Madrigaler 24/2 Kanki/Ishida, F-Zero ”Race for Piano and Orchestra” arr Roger Wanamo 1/6 Ligeti, György Atmosphères 1/10 Kapsberger, Johann Hieronymus Canario för lutasolo ur Libro I d’intavolatura di lauto 7/10 Liljefors, Ruben När det lider mot jul ”Det strålar en stjärna...” Kempe/Finer, Moving On arr Karl-Johan Ankarblom 13/10 arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Kern, Jerome Ol’ Man River för storband ur Teaterbåten arr Göran Strandberg 13/5 Liljefors, Ruben När det lider mot jul ”Det strålar en stjärna...” för kör med ackompanjemang Kern, Jerome The Song is You med storband ur Music in the Air 30/9 arr Anders Neglin 14/12, 15/12 Kien, Molly Dances for Ariadne för kontrabas och slagverk 16/10 (uruppf.) Lindblad, Otto Kungssången 10/12 Kien, Molly Hymn for Apollo för slagverk, harpa och stråkkvintett 16/10 (uruppf.) Lindblad, Otto Kungssången för stråkar arr Hans Ek 30/8 Kien, Molly The Binding of Odysseus för stråkkvartett 16/10 (uruppf.) Linde, Bo Den ängen där du kysste mig op 40:7 med piano ur Fjorton sånger om våren 3/4 Kodály, Zoltán Duo för violin och violoncell op 7 20/11 Linde, Bo Äppelträd och päronträd op 40:4 med piano ur Fjorton Sånger om våren 3/4 Komzák II, Karel Bad’ner Madl’n op 257 arr Richard Atzler 14/8 Lindgren/Golson, One for Bob/Killer Joe för storband 30/9 Kondo, Koji Currendo, Saltando, Ludendo arr Roger Wanamo 1/6 Linkous, Mark Saint Mary arr Erik Arvinder 14/8 Kondo, Koji Song of Healing ur The Legend of Zelda 1/6 Liszt, Franz Ballade för pianosolo nr 2 h-moll 23/3

56 57 Liszt, Franz En Faustsymfoni 15/9, 17/9 Marais, Marin Svit nr 2 för tre viola da gamba och basso continuo D-dur ur Pièces, bok IV 4/10, 7/10 Liszt, Franz Etyd för pianosolo nr 3 giss-moll ”La campanella” ur Etudes d’exécution de Paganini 26/3, 8/8 Marais, Marin Tableau de l’opération de la taille för viola da gamba och Liszt, Franz Funérailles för pianosolo ur Harmonies poétiques et religieuses 2/4, 4/6 basso continuo e-moll ur Pièces de violes, bok V 7/10 Liszt, Franz Legend för pianosolo nr 1 ”St François d’Assise: La prédication aux oiseaux” Marks, Gerald All of Me med storband arr Håkan Broström 27/3 ur Legender 2/4 Marks, Johnny D Rudolf med röda mulen arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Liszt, Franz Legend för pianosolo nr 2 ”St François de Paule marchant sur les flots” ur Legender 2/4 Marley, Bob Running Away för jazzkvartett 21/10 Liszt, Franz Liebestraum för pianosolo nr 3 Ass-dur 4/6 Marley/Ford, No Woman, No Cry för jazzkvartett 21/10 Liszt, Franz Nuages gris för pianosolo 23/3 Martin, Hugh Have Yourself a Merry Little Christmas ur Meet Me in St Louis arr Anders Neglin 14/12, 15/12 Liszt, Franz Pianosonat h-moll 4/6 Martino, Bruno Estate med jazzkvartett 4/2 Liszt, Franz Ricordanza för pianosolo ”Etyd nr 9 Ass-dur” ur Etudes d’exécution transcendante 4/6 Martino, Bruno Estate med jazzkvintett 11/11 Liszt, Franz Ungersk rapsodi för pianosolo nr 15 a-moll ”Rákóczy-marsch” nr 2 (1871) Martinsson, Rolf Concert Fantastique för klarinett och orkester op 86 ”Clarinet Concerto No. 1” 26/10, 27/10 ur 19 ungerska rapsodier 23/3, 8/5 Mascagni, Pietro ntermezzo ur Cavalleria rusticana (På Sicilien) 8/12 Liszt, Franz Vallée d’Obermann för pianosolo ur Années de pèlerinage, première année ”Suisse” 4/6 Mascagni, Pietro Mamma, quel vino è generoso... ”Addio alla madre; Turiddus avsked” Liszt, Franz Valse caprice nr 6 a-moll för pianosolo ur Soirées de Vienna ur Cavalleria rusticana (På Sicilien) 8/12 (Valses caprices d’après Schubert) 4/6 Massenet, Jules Ah! tout est bien fini!... ur Le Cid 8/12 Liszt, Franz Venezia e Napoli för pianosolo rev. (1859) ur Années de pèlerinage, Massenet, Jules Pourquoi me réveiller... ur Werther 8/12 supplément aux Années de pèlerinage 2ième année, Italie 4/6 Mazzucchi, Alfredo O sole mio ”Neapolitansk sång” arr R. Negri 8/12 Lloyd Webber, Andrew Memory med storband ur Cats arr Ann-Sofi Söderqvist 13/5 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Hark! The Herald Angels Sing ”Lyssna, mänsklighet” arr Kjetil Bjerkestrand 14/12, 15/12 Lloyd Webber, Andrew Music of the Night ur The Phantom of the Opera arr David Cullen 25/8 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Lied ohne Worte för cello och piano D-dur op 109 version för Loesser, Frank Luck Be a Lady med storband ur Where’s Charley? arr Mats Engström 13/5 cello och gitarr arr Mats Bergström 21/2 Loewe, Frederick I Could Have Danced All Night ur My Fair Lady 19/1 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Stråkkvartett nr 4 e-moll op 44:2 14/5 Loewe, Frederick My Fair Lady-Medley arr Mogens Dam/G. W. Berndt 25/8 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Symfoni nr 3 a-moll op 56 ”Den skotska” 2/2, 3/2 Lundgren, Jan Hem med piano 12/5 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Symfoni nr 4 A-dur op 90 ”Den italienska” original (1833) 19/8 Lundgren, Jan Leklåt för två pianon 9/9 Mendelssohn-Bartholdy, Felix Variations sérieuses för pianosolo op 54 17/4 Lundgren, Jan London 5:30 för två pianon 9/9 Messiaen, Olivier Bok VI för pianosolo ”Le merle de roche” ur Catalogue d’oiseaux 2/4 Lundgren, Jan Måsen ”The Seagull” för jazztrio 12/5 Messiaen, Olivier Thème et variations för violin och piano 23/9 Lundgren, Jan Natten kan bli lång för pianosolo 12/5 Mjaskovskij, Nikolaj Stråkkvartett nr 13 a-moll op 86 15/1 Lundgren, Jan The Longest Night för två pianon 9/9 Monk/Williams, ’Round Midnight för två pianon arr Bengt Hallbert/Jan Lundgren 9/9 Lundgren, Jan The Poet för två pianon 9/9 Monti, Vittorio Csárdás för violin och piano 31/3 Lundgren, Jan View of P för två pianon 9/9 Mozart, Wolfgang Amadeus 12 variationer över ett Allegretto för pianosolo KV 500 17/4 Lundgren/Hallberg, All Things för två pianon 9/9 Mozart, Wolfgang Amadeus Bella mia fiamma KV 528 19/1 Lutoslawski, Witold Stråkkvartett 2/4 Mozart, Wolfgang Amadeus Bokstavsvisa arr Anders Högstedt 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Lü Wencheng, Autumn Moon Over Calm Lake för gaohu och orkester 27/9 Mozart, Wolfgang Amadeus Deh vieni alla finestra... KV 527 ”Canzonetta” ur Don Giovanni 23/2 Löthman, Arne Agitato för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Divertimento F-dur KV 138 Karl Heinz Füssl 20/12 Löthman, Arne Big Surprise uvertyr för ensemble 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Don Giovanni, uvertyr KV 527 23/2 Löthman, Arne Crystal Castle för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Enleveringen ur seraljen, uvertyr KV 384 19/1 Löthman, Arne Dancing Moonbeams för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Giunse al fin il momento...al desio di chi t’adora KV 577 19/1 Löthman, Arne Don’t Be Afraid of Silence för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Klarinettkonsert A-dur KV 622 19/8, 17/11 Löthman, Arne Drama för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Kvartett för oboe, violin, viola och cello F-dur KV 370 Löthman, Arne Floating Echoes för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 version för sopransaxofon, violin, viola och cello 26/3 Löthman, Arne Interlude I för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Marsch D-dur KV 249 10/12 Löthman, Arne Restless för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Oboekonsert C-dur KV 314 15/10 Löthman, Arne Tension för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Pianokonsert nr 21 C-dur KV 467 ”Elvira Madigan” Hans Engel/Horst Heussner 18/8 Löthman, Arne Upwind för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Pianokonsert nr 9 Ess-dur KV 271 ”Jeunehomme” 2/11, 3/11 Löthman, Arne Windfalls för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Pianokvartett g-moll KV 478 26/3 Löthman, Arne You Can’t Stop Time för ensemble ur Crossroads-svit 12/3 Mozart, Wolfgang Amadeus Pianosonat C-dur KV 330 3/11 Mozart, Wolfgang Amadeus ur Serenad för stråkar G-dur KV 525 ”Eine kleine Nachtmusik” Ernst Fritz Schmid 20/12 M Mozart, Wolfgang Amadeus Sonat för violin och piano B-dur KV 454 31/3 M Jackson/D Jackson/Krohn, Blame it On the Boogie arr Karl-Johan Ankarblom 13/10 Mozart, Wolfgang Amadeus Stråkkvartett C-dur KV 465 ”Dissonanskvartetten” 19/3 Mahler, Gustav Adagio Karl Heinz Füssl/Reinhold Kubik ur Symfoni nr 10 Fiss-dur 26/5, 28/5 Mozart, Wolfgang Amadeus Symfoni nr 32 G-dur KV 318 ”Uvertyr i italiensk stil” 5/5, 7/5 Mahler, Gustav Kindertotenlieder 24/11, 26/11 Mozart, Wolfgang Amadeus Trollflöjten, uvertyr KV 620 19/1, 2/11, 3/11 Mahler, Gustav Totenfeier 19/8, 15/9, 17/9 Musorgskij, Modest En natt på Blåkulla original (1866) 15/10 af Malmborg Ward, Paula evergreen för 19 sångare, preparerat piano och orkester 5/5 af Malmborg Ward, Paula Hittekvinnan ”Radioopera” 6/5 N af Malmborg Ward, Paula Il gallo cortonese ”Sinfonia concertante” 5/5, 7/5 Naumann, Siegfried Inquieto, percussivo för orgelsolo op 33:9 ur Organum 18/11 af Malmborg Ward, Paula Operatic 7/5 Naumann, Siegfried Suoni mediante figurazioni rimanenti för orgelsolo op 33:4 ur Organum 18/11 af Malmborg Ward, Paula Riding Along E7 in the Buick of My Dreams för brasskvintett 6/5 Neglin, Anders Juluvertyr/Julen står och väntar arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 af Malmborg Ward, Paula Tempele mentera för röst, trombon och slagverk 6/5 Neglin, Anders Show-uvertyr 25/8 af Malmborg Ward, Paula Threads 5/5 (uruppf.), 7/5 Nelson, Steve Frosty the Snow Man ”En gubbe gjord av snö” af Malmborg Ward, Paula Vad man måste för mezzosopran och slagverk ”Kortopera i Ess-dur” 6/5 arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Mancini, Henry Moon River för jazzkvartett ur Breakfast at Tiffany’s 15/10 Nelson/Murphy, Stolen Moments med jazzkvintett 11/11 Mandel/P Williams, Close Enough for Love för jazzkvartett 21/10 Neuburger, Jean-Frédéric Trois chants de Maldoror för pianosolo 2/4 Marais, Marin Suite d’un goût étranger för viola da gamba och basso continuo ur Pièces, bok IV 7/10 Nichols, Herbie Lady Sings the Blues med storband arr Cecil Bridgewater 27/3

58 59 Nielsen, Carl Stråkkvartett g-moll op 13 19/3 Puccini, Giacomo Nessun dorma ur Turandot 20/1 Nielsen, Carl Symfoni nr 4 op 29 ”Det uudslukkelige” 26/5, 28/5, 4/8, 8/8 Puccini, Giacomo O mio babbino caro... ur Gianni Schicchi 13/10 Nielsen, Carl Symfoni nr 5 op 50 24/3, 26/3 Puccini, Giacomo Recondita armonia ur Tosca 8/12 Nielsen, Carl Tågen letter för flöjt och harpa op 41 ”Dimman lättar” ur Moderen 21/1 Puccini, Giacomo Tre sbirri...una carozza... ”Te Deum-scenen; Final ur akt I” ur Tosca 23/2 Nielsen, Carl Vid en ung konstnärs bår ”Andante lamentoso” för stråkkvartett 19/3 Puccini, Giacomo Un bel dì vedremo... ”Butterflys aria ur akt II del I” ur Madame Butterfly 10/12 Nilsson, Omas Per Polska för spelmanstrio 20/2 Pärt, Arvo Für Alina för pianosolo 18/8 Nordgren, Pehr Henrik Kvartett för klarinett, violin, cello och piano op 121 15/6 Nordqvist, Gustaf Jul, jul, strålande jul arr Anders Soldh 14/12, 15/12 R Nordqvist, Gustaf Till Havs ur Tre sånger arr Axel Malm 28/7 Rachmaninov, Sergej Rejoice, O virgin mother of God op 37:6 ”Bogoroditse Devo” Norman, Ludvig Capriccio über zwei schwedische Volkslieder för pianosolo op 8 ur Vespermässa för kör a cappella 19/10 ”Capriccio över två svenska folkvisor” 11/3 Rachmaninov, Sergej St Johannes Chrysostomos-liturgin för kör a cappella op 31 19/10 Norman, Ludvig Pianotrio nr 1 D-dur op 4 11/3 Rachmaninov, Sergej Symfoni nr 2 e-moll op 27 28/7 Nystroem, Gösta Bara hos den... med piano ur Själ och landskap 3/4 Rameau, Jean-Philippe Cinquième concert för flöjt, cembalo och basso contiuno för Nystroem, Gösta Det enda med piano ur Sinfonia del mare 3/4 oboe, cembalo och basso continuo ur Pieces de clavecin en concerts 1/4 Nystroem, Gösta Havet sjunger med piano ur På reveln; Tre sånger 3/4 Rameau, Jean-Philippe Le rappel des oiseaux för klaversolo e-moll ur Pièces de clavecin 23/10 Nystroem, Gösta Önskan med piano ur Själ och landskap 3/4 Rameau, Jean-Philippe Les sauvages för klaversolo g-moll ur Nouvelles suites de pièces de clavecin 23/10 Rameau, Jean-Philippe Tambourin för klaversolo e-moll ur Pièces de clavecin 23/10 O Ramírez, Ariel Alfonsina y el mar för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Offenbach, Jacques Orfeus i underjorden, uvertyr arr C. Binder/J. G. Busch 23/2 Rangström, Ture Flickan under nymånen med piano ur Fem Ballader 3/4 Olsson, Otto Sex stycken över gammalkyrkliga sånger för orgelsolo op 47 29/4 Rangström, Ture Pan med piano ur Fem Ballader 3/4 Rautavaara, Einojuhani Ugrilainen dialogi för violin och cello ”An Ugrian Dialogue” 15/6 P Ravel, Maurice Daphnis et Chloé, Balettsvit nr 2 ”Fragments Symphoniques” 26/10, 27/10 Paganini, Nicolò Kvartett för violin, viola, gitarr och cello nr 15 a-moll 21/2 Ravel, Maurice Kaddish ”Bön för en död” version för violinsolo ur Deux mélodies hébraïques 29/9 Palmgren, Selim Ingalill för manskör a cappella 2/4 Ravel, Maurice Ma mère l’oye-svit ”Gåsmors sagor-svit” 30/3, 31/3 Palmgren, Selim Säv, säv, susa för manskör a cappella 2/4 Ravel, Maurice Stråkkvartett F-dur 23/1, 23/10 Pasqua/Galdston/Elling, And We Will Fly med jazzkvintett 11/11 Reger, Max Frühlingsruf för manskör a cappella op 38:2 ur Sju manskörer 2/4 Persson/Larson/Frisk, Love Has Left the Room arr Anders Soldh 14/8 Reger, Max Mariae Wiegenlied op 76:52 ur Schlichte Weisen 14/12, 15/12 Persson/Wadenius, Polar Rock Overture arr Hans Ek 30/8 Reich, Steve 2x5 29/1 Peterson, Oscar Backyard Blues för jazzkvartett 4/2 Reich, Steve City Life för ensemble 28/1 Peterson-Berger, Wilhelm Längtan heter min arvedel med piano ur Fridolins lustgård 3/4 Reich, Steve Clapping Music for two Performers 26/1 Pettersson, Allan Min längtan ”Sång nr 20” för trombonsolo ur 24 barfotasånger Reich, Steve Different Trains för stråkkvartett och tape 30/1 arr Christian Lindberg 22/9 Reich, Steve Double Sextet för ensemble 29/1 Pettersson, Allan Symfoni nr 7 11/5, 12/5 Reich, Steve Drumming för ensemble 27/1 Pettersson, Allan Åtta sånger ur 24 barfotasånger arr Antal Dorati 26/5, 28/5 Reich, Steve Electric Counterpoint för elgitarr och tape 29/1 Piazzolla, Astor Night-Club 1960 ur Histoire du Tango 12/5 Reich, Steve Mallet Quartet för slagverkskvartett 29/1 Pierpont, James Jingle Bells ”Bjällerklang” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Reich, Steve Music for 18 Musicians för ensemble 30/1 Pietri, Giuseppe Io conosco un giardino ur Maristella 8/12 Reich, Steve Proverb för tre sopraner, två tenorer, två vibrafoner och två elorglar 28/1 Pinkard, Maceo Them There Eyes med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 Reich, Steve Sextet för slagverk och klaviatur rev. (1985) 30/1 Pinkard/Bernie/Casey, Sweet Georgia Brown för gitarr och piano 4/2 Reich, Steve Tehillim för röster och kammarorkester 26/1 Pinkard/Bernie/Casey, Sweet Georgia Brown för jazzkvartett 21/10 Reich, Steve Triple Quartet för stråkkvartett med tape 28/1 Pisano, John Blues for Joe för jazzkvartett 15/10 Reich, Steve You Are (Variations) 26/1 Porpora, Nicola Come nave... ”Sifaces aria ur akt II” ur Siface 17/5 Riedel, Georg Kommentar I och II för jazztrio 12/5 Porpora, Nicola Gedeone/Perdono, amata Nice, uvertyrer 17/5 Rimskij-Korsakov, Nikolaj Capriccio espagnol op 34 30/3, 31/3 Porpora, Nicola Germanico in Germania, uvertyr 17/5 Rodgers, Richard Edelweiss ur The Sound of Music 25/8 Porpora, Nicola Meride e Selinunte, uvertyr 17/5 Rodgers, Richard My Favorite Things för storband ur The Sound of Music arr Calle Rasmusson 13/5 Porpora, Nicola Nobil onda... ”Adelaides aria” ur Adelaide 17/5 Rodgers, Richard My Funny Valentine för jazztrio 12/5 Porpora, Nicola Usignolo sventurato... ”Sifaces aria ur akt II” ur Siface 17/5 Rodgers, Richard My Funny Valentine för trombonsolo arr Christian Lindberg 24/9 Porter, Cole What is this Thing Called Love? med storband ur Wake Up and Dream 30/9 Rodgers, Richard The Sound of Music-Medley arr Karl-Johan Ankarblom 25/8 Poulenc, Francis Elégie för valthorn och piano 4/2 Rodríguez, Silvio El mayor för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Poulenc, Francis Quatre petites prières de Saint François d’Assise för manskör a cappella 2/4 Rodríguez, Silvio Rabo de nube för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Poulenc, Francis Sonat för flöjt och piano 4/2 Rollins, Sonny Pent-Up House för jazzkvartett 4/2 Poulenc, Francis Sonat för klarinett och piano 4/2 Rosenberg, Hilding Tre sånger ur Kvinnan i Hyllos hus för röst, flöjt och harpa 21/1 Poulenc, Francis Trio för oboe, fagott och piano 4/2 Rossini, Gioachino Den tjuvaktiga skatan, uvertyr 8/1, 19/1, 20/1 Poulenc, Francis Trois poèmes de Louise Lalanne med piano 3/4 Rossini, Gioachino Sonat nr 3 C-dur för stråkorkester ur Sex Sonater 6/10 Prokofjev, Sergej Marsch op 33b:3 ur Kärleken till de tre apelsinerna-svit 12/4, 13/4, 14/4, 15/4, 16/4 Russell, Leon This Masquerade med jazzkvartett 15/10 Prokofjev, Sergej Peter och vargen op 67 ”Symfonisk saga” 8/1 Prokofjev, Sergej Pianosonat nr 7 B-dur op 83 8/5 S Prokofjev, Sergej Sonat för violin och piano nr 2 D-dur op 94b 20/2 Saariaho, Kaija Cloud Trio för stråktrio 9/5 Prokofjev, Sergej Violinkonsert nr 1 D-dur op 19 17/3, 19/3 Saint-Saëns, Camille Danse macabre op 40 23/2, 8/12 Puccini, Giacomo Donna non vidi mai... ”Romans” ur Manon Lescaut 20/1 Saint-Saëns, Camille Havanaise för violin och piano op 83 31/3 Puccini, Giacomo E lucevan le stelle ur Tosca 20/1, 13/10, 8/12 Sargent, Malcolm Zither Carol för kör a cappella 14/12, 15/12 Puccini, Giacomo Intermezzo ur Manon Lescaut 19/1, 20/1 Saxell, Michael Se mig för jazztrio 12/5 Puccini, Giacomo La tregenda ”Introduktion till akt II” ur Le villi 8/12 Scarlatti, Alessandro Sinfonia di concerto grosso nr 5 d-moll ur 12 sinfonie di concerto grosso 17/5

60 61 Schrader, Mogens Sommarnatt ”Serenad nr 35” för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Springsteen/Smith, Because the Night arr Hans Ek 30/8 Schubert, Franz Gesang der Geister über den Wassern för manskör op 167 D 714b med piano 2/4 Stanley, John Voluntary för orgelsolo G-dur op 6:7 ur Tio Voluntary 14/1 Schubert, Franz Kvintett för violin, viola, violoncell, kontrabas och piano Stenhammar, Wilhelm Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 4b med piano ur Idyll och epigram 3/4 ”Forellkvintetten” A-dur op 114 D 667 20/5 Stenhammar, Wilhelm Pianokonsert nr 2 d-moll op 23 16/2, 19/2 Schubert, Franz Mellanspel D 797 ur Rosamunda 10/12 Stenhammar, Wilhelm Stråkkvartett nr 4 a-moll op 25 19/2 Schubert, Franz Militärmarsch nr 1 D-dur op 51:1 D 733:1 ur Tre Militärmarscher arr Anders Neglin 17/12 Stenhammar, Wilhelm Symfoni nr 2 g-moll op 34 19/8, 28/9, 29/9 Schubert, Franz Sonat för arpeggione och piano a-moll D 821 ”Arpeggionesonaten” Stept, Sam H Please Don’t Talk About Me when I’m Gone med storband arr Cecil Bridgewater 27/3 version för viola/cello/violin och gitarr arr Mats Bergström 21/2 Stevens, Cat Moonshadow med jazzkvartett 15/10 Schubert, Franz Sonat för violin och piano g-moll op 137:3 D 408 ”Sonatin” 13/2 Sting Fragile med jazzkvartett 15/10 Schubert, Franz Stråkkvartett a-moll op 29 D 804 ”Rosamunda” 2/4 Strauss, Richard Frühlingsfeier op 56:5 med piano ur Sex Sånger 3/4 Schubert, Franz Stråkkvintett C-dur op 163 D 956 8/4 Strauss, Richard Guten Morgen, ’s ist Sankt Valentinstag op 67:2 ”Ofelia-sång nr 2” Schubert, Franz Stråktrio B-dur D 581 31/10 med piano ur Sex Sånger, häfte I 3/4 Schubert, Franz Ständchen op 135 D 920b för två pianon arr Bengt Hallberg/Jan Lundgren 9/9 Strauss, Richard Hat gesagt-bleibt’s nicht dabei op 36:3 med piano ur Fyra Sånger 3/4 Schubert, Franz Symfoni nr 9 C-dur D 944 ”Stora C-dur” 24/11, 26/11 Strauss, Richard Rosenkavaljeren-svit 11/2, 20/10, 22/10 Schulhoff, Erwin Stråkkvartett nr 1 14/5 Strauss, Richard Serenad för blåsare Ess-dur op 7 20/10, 22/10 Schumann, Robert Cellokonsert a-moll op 129 10/3 Strauss, Richard Sie trugen ihn auf der Bahre bloss op 67:3 ”Ofelia-sång nr 3” med piano Schumann, Robert Der Dichter spricht för pianosolo G-dur op 15:13 ur Kinderszenen 2/11 ur Sex Sånger, häfte I 3/4 Schumann, Robert Pianokvintett Ess-dur op 44 23/1 Strauss, Richard Symfoni för blåsare Ess-dur ”Sonatin nr 2; Fröhliche Werkstatt” 8/9 Schumann, Robert Romans för pianosolo d-moll op 32:3 ur Klavierstücke 23/10 Strauss, Richard Till Eulenspiegels lustige Streiche op 28 20/10, 22/10 Schumann, Robert Variationer över ett originaltema för pianosolo Ess-dur WoO 24 ”Spökvariationer” 17/4 Strauss, Richard Tod und Verklärung op 24 11/5, 12/5, 19/8, 20/10, 22/10 Schumann, Robert Widmung op 25:1 för pianosolo ur Myrthen arr Franz Liszt 26/3, 8/5, 4/6 Strauss, Richard Wie erkenn’ ich mein Treulieb? op 67:1 ”Ofelia-sång nr 1” med piano Schönberg, Claude-Michel Bring Him Home ur Les Misérables 25/8 ur Sex Sånger, häfte I 3/4 Schönberg, Claude-Michel Stars ur Les Misérables 23/2 Strauss, Richard Vier letzte Lieder 11/5, 12/5 Schönberg, Claude-Michel Why God, Why? ur Miss Saigon 25/8 Strauss d ä, Johann Radetzky-marsch op 228 arr Max Schönherr 8/1 Sculthorpe, Peter Stråkkvartett nr 8 ”String Quartet Music” 13/11 Stravinsky, Igor Concertino för stråkkvartett 15/1 Sefve, Vilhelm Tomtarnas julnatt ”Tipp tapp” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Stravinsky, Igor Eldfågeln-svit rev. (1919) 13/10 Shay, Larry Take a Letter Miss Jones med storband 30/9 Stravinsky, Igor Etyd för pianosolo nr 4 Fiss-dur op 7:4 ur Fyra etyder 2/4 Shi Wan-chun, Festival Overture 27/9 Stravinsky, Igor Psalmsymfoni rev. (1948) 13/1, 15/1 Sibelius, Jean Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 med piano ur Fem Sånger 3/4 Stravinsky, Igor Tre stycken för stråkkvartett 15/1 Sibelius, Jean Rakastava op 14 17/3, 19/3 Stravinsky, Igor Våroffer rev. (1947) 2/11, 3/11 Sibelius, Jean Symfoni nr 6 d-moll op 104 17/3, 19/3, 4/8, 8/8 Styne, Jule People med storband ur Funny Girl arr Mats Deltin 13/5 Sibelius, Jean Symfoni nr 7 C-dur op 105 17/3, 19/3 Sullivan, Arthur When the Night Wind Howls... ur Ruddigore 23/2 Sibelius, Jean Valse triste op 44:1 ur Kuolema 11/2 Sung, Stella Sur La Mémoire för sopransaxofon och piano 26/3 Signorelli/Malneck/Parish, Stairway to the Stars med jazzkvintett 11/11 Svensson, Esbjörn Love is Real med jazzkvartett 4/2 Sjostakovitj, Dmitrij Cellokonsert nr 2 G-dur op 126 28/4, 29/4 Swärd, David Light of Pallid Amber för kör a cappella 19/10 Sjostakovitj, Dmitrij ur Moskva, Tjeremuskij-svit arr Andrew Cornall 14/8 Szymanowski, Karol Mazurka för pianosolo op 50:1 ur 20 mazurkor 23/3 Sjostakovitj, Dmitrij Pianotrio nr 1 c-moll op 8 20/11 Szymanowski, Karol Mazurka för pianosolo op 50:4 ur 20 mazurkor 23/3 Sjostakovitj, Dmitrij Polka för stråkkvartett ”Nr 2” ur Två stycken för stråkkvartett 2/4 Szymanowski, Karol Stråkkvartett nr 2 op 56 2/4 Sjostakovitj, Dmitrij Stråkkvartett nr 7 fiss-moll op 108 14/5 Söderman, August Svenskt Festspel ”Orleanska jungfrun, uvertyr” 28/7 Sjostakovitj, Dmitrij Symfoni nr 1 f-moll op 10 20/4 Sjostakovitj, Dmitrij Symfoni nr 5 d-moll op 47 18/8 T Sjostakovitj, Dmitrij Symfoni nr 8 c-moll op 65 13/1, 15/1 Tarrodi, Andrea Camelopardalis förkortad version (2011) 14/8 Sjöberg, Carl Leopold Tonerna 28/7 Tarrodi, Andrea Chárites för harpa och slagverk 16/10 (uruppf.) Sjögren, Mikael Fristahedspolskan för spelmanstrio 20/2 Tarrodi, Andrea Empíreo för harpa, slagverk och stråkkvintett 16/10 (uruppf.) Sjögren, Mikael Letzin ass Håkan ”Springlek” för spelmanstrio 20/2 Tarrodi, Andrea Miroirs för stråkkvartett ”Stråkkvartett nr 1” 16/10 (uruppf.) Sjögren, Mikael Lyckans sång ”Marsch” för spelmanstrio 20/2 Taube, Evert Fragancia ”Serenad i Havanna” för kontrabassolo arr Anders Jormin 22/9 Sjögren, Mikael Piren ”Schottis” för spelmanstrio 20/2 Taube, Evert Fritiof och Carmencita ”Tango i Samborombon” instrumental arr Martin Östergren 14/8 Skagerberg, Einar Orgelsonat 29/4 Taube, Evert Sjösalavals arr Christer Danielsson 14/8 Skrjabin, Aleksandr Pianosonat nr 5 Fiss-dur op 53 31/10 Tavener, John Song for Athene för kör a cappella 19/10 Skrjabin, Aleksandr Två impromptun för pianosolo op 12 31/10 Tegnér, Alice Sockerbagaren arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Smetana, Bedrich Stråkkvartett nr 1 e-moll ”Ur mitt liv” 26/11 Tegnér, Alice Tre pepparkaksgubbar arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Smith, Patti Frederick med rockband arr Georg Wadenius 30/8 Telemann, Georg Philipp Triosonat för blockflöjt, cembalo och basso continuo B-dur TWV 42:b4 för Smith/”Sonic” Smith, People Have the Power arr Hans Ek 30/8 oboe, cembalo och basso continuo ur Essercizii musici 1/4 Smith/Lanier, Distant Fingers arr Hans Ek 30/8 Thuille, Ludwig Sextett för flöjt, oboe, klarinett, fagott, valthorn och piano B-dur op 6 27/3 Sommerfeldt, Øistein Divertimento för flöjtsolo op 9 21/1 Tjajkovskij, Pjotr Capriccio Italien op 45 8/1 Sondheim, Stephen Everybody Says Don’t ur Anyone Can Whistle arr Olov Helge 25/8 Tjajkovskij, Pjotr Danse russe, Trépak op 71a ur Nötknäpparen-svit nr 1 14/8 Sondheim, Stephen Losing My Mind ur Follies arr Mikael Jöback 25/8 Tjajkovskij, Pjotr De små svanarnas dans op 20 ur Svansjön-svit 8/1 Sondheim, Stephen Nothing’s Gonna Harm You, Not While I’m Around/Johanna ur Sweeney Todd: Tjajkovskij, Pjotr Marsch op 71a ur Nötknäpparen-svit nr 1 14/8 The Demon Barber of Fleet Street arr Tony Skowronek 25/8 Tjajkovskij, Pjotr Onegins arioso ”Uzhel ta samaja Tatiana; Kan detta verkligen vara den Sondheim, Stephen Nå’t fint som pågår/Varje dag som går ”Good Thing Going/Not a Day Goes By” med samma Tatjana?” ur Eugen Onegin 13/10 cello och piano ur Merrily We Roll Along arr Mikael Jöback 25/8 Tjajkovskij, Pjotr Serenad för stråkar C-dur op 48 6/10 Sondheim, Stephen Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street, uvertyr arr Olov Helge 25/8 Tjajkovskij, Pjotr Sockerfeens dans op 71a ur Nötknäpparen-svit nr 1 14/8 Tjajkovskij, Pjotr Stråkkvartett nr 1 D-dur op 11 26/11

62 63 Tjajkovskij, Pjotr Stråksextett d-moll op 70 ”Souvenir de Florence” 6/10 Verdi, Giuseppe Forse la soglia...Ma se m’è forza... ur Maskeradbalen 8/12 Tjajkovskij, Pjotr Symfoni nr 6 h-moll op 74 ”Pathétique” 16/2, 19/2, 19/8, 17/11 Verdi, Giuseppe I vespri siciliani, uvertyr 8/12 Tjajkovskij, Pjotr Valse-Scherzo för violin C-dur op 34 version för violin och gitarr arr Mats Bergström 21/2 Verdi, Giuseppe O figli...Ah, la paterna mano... ur Macbeth 8/12 Tjajkovskij, Pjotr Valse-Scherzo för violin och piano C-dur op 34 31/3 Verdi, Giuseppe Ödets makt, uvertyr 23/2 Tormé, Mel Born To Be Blue för storband 30/9 Whiting, Richard Miss Brown To You med storband arr Håkan Broström 27/3 Tormé, Mel The Christmas Song ”Chestnuts Roasting On an Open Fire” arr Erik Arvinder 14/12, 15/12 Widor, Charles-Marie Allegro för orgelsolo op 42:2 ur Orgelsymfoni nr 6 g-moll 29/9 Trad A Merry Christmas (We Wish You...)-God jul på er allihopa ”Engelsk carol” Vierne, Louis Carillon de Westminster för orgelsolo op 54:6 ”Variationer över Big Ben” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 14/12, 15/12 ur Pièce de fantaisie-svit nr 3 18/11 Trad Bosse Nordins Schottis för stråkkvartett 19/3 Vierne, Louis Final för orgelsolo op 14:6 ur Orgelsymfoni nr 1 d-moll 29/4 Trad Christmas Overture arr Nathan Hofheins 14/12, 15/12 Vierne, Louis Toccata för orgelsolo b-moll op 53:6 ur Pièces de fantaisie-svit nr 2 29/9 Trad Day-O ”Banana Boat Song” för jazzkvartett 21/10 Vieuxtemps, Henri Capriccio för violasolo c-moll op 55 ”Hommage à Paganini” 9/5 Trad Du gamla, Du fria ”Svensk nationalhymn” arr Jari Eskola 10/12 Wikander, David Kung Liljekonvalje för manskör a cappella 2/4 Trad Firetour ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Wikmanson, Johan Stråkkvartett d-moll op 1:1 ur Tre Stråkkvartetter 19/2 Trad God jul på er allihopa ”A Merry Christmas (We Wish You...); Williams, John Theme ur Schindler’s List 13/10 Engelsk carol” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Willson, Meredith ’Til there was You med jazzkvartett ur The Music Man 15/10 Trad Green Skirt ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Vinci, Leonardo Cervo in bosco... ”Climacos aria ur akt I” ur Medo 17/5 Trad Hopska ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Vinci, Leonardo Quanto invidio la sorte...Chi vive amante... ”Erissenas recitativ och aria ur akt I” Trad John Fenwick Set ”Traditionell engelsk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 ur Alessandro nelle Indie 17/5 Trad Jul-Medley arr Anders Soldh 14/12, 15/12 Wise, David Donkey Kong Country ”Aquatic Ambiance” arr Masashi Hamauzu 1/6 Trad Julmelodier för brassensemble arr Joakim Agnas 21/12 Vivaldi, Antonio Piccolaflöjtkonsert C-dur RV 443 15/10 Trad Mössens julafton ”Ska vi dansa schottis” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Vivaldi, Antonio Sonat för violin och basso continuo g-moll RV 28 för oboe och basso continuo 1/4 Trad New Fans ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Wollny/Landgren, The Moon, the Stars and You för jazzkvartett 15/10 Trad Nu är det jul igen arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Woods, Phil Randi för storband 30/9 Trad Paivaan hekuma ”Traditionell finländsk musik” för ensemble 1/4 Trad Polska efter Knuter-Jon version för violin, stråkar, piano och slagverk arr Hans Ek 30/8 Y Trad Rigel ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Yamamoto/Hamano, Super Metroid arr Jonne Valtonen 1/6 Trad Sextour ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Yeston, Maury Be Italian ur Nine arr Ingvar Karkoff 25/8 Trad Slängpolska/Vänkärin polska för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Young, Victor When I Fall in Love med jazzkvartett ur One Million to Zero 4/2 Trad Space Cowboys ”Traditionell finländsk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Young, Victor When I Fall in Love ur One Million to Zero arr Anders Soldh 13/10 Trad Staffan stalledräng ”Folkvisa från Värmland” arr Anders Neglin/Karl-Johan Ankarblom 17/12 Ysaÿe, Eugène Sonat för violinsolo d-moll op 27:3 ”Ballade” ur Sex Sonater för violinsolo 31/3 Trad Traditional Danish Set for the Ladies för ensemble 1/4 Ysaÿe, Eugène Sonat för violinsolo e-moll op 27:4 ur Sex Sonater för violinsolo 17/3, 9/5 Trad Traditional English Set för ensemble 1/4 Trad Traditional Schottis Set ”Traditionell finländsk och norsk musik” för Z ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Zawinul, Joe Scotch and Water för storband 30/9 Trad Två svenska folkmelodier för soloviolin 11/3 Zhao Songting, The Flying Partridge för bambuflöjt och orkester ”Kinesisk folkmelodi” 27/9 Trad Waltz 132 ”Traditionell dansk musik” för ensemble arr Baltic Crossing 1/4 Trad Vårvindar friska för flöjt, harpa och sång 21/1 Trenet, Charles La Polka du Roi för två pianon arr Bengt Hallbert/Jan Lundgren 9/9 Tubin, Eduard Pianokvartett ciss-moll 23/10 Tucker, Tommy Hi-Heel Sneakers för jazzkvartett 21/10

W Wade, John Francis O Come All Ye Faithful ”Dagen är kommen” arr David Willcocks/Anders Soldh 14/12, 15/12 Wagner, Richard Der Ring ohne Worte ”Ring without Words, Symphonic Synthesis” arr Lorin Maazel 1/10 Wagner, Richard Förspel för stråkorkester ur Tristan och Isolde arr Adrian Williams 11/3 Wagner, Richard Förspel och Isoldes kärleksdöd ur Tristan och Isolde 11/2 Wagner, Richard Förspel till akt I ur Lohengrin 1/10 Wainwright, Rufus Natasha för sång och harpa 21/1 Wakai, Hajime Pikmin ”Kleine Suite für einen grossen Tag” arr Masashi Hamauzu 1/6 van Otterloo, Rogier Soldaat van oranje ”Soldier of Orange” 23/9 Wargh, Markus Improvisation för orgelsolo 29/9 Vaughan Williams, Ralph Fantasia över ett tema av Thomas Tallis för stråkorkester 7/4, 9/4 Webb, Jimmy The Moon’s a Harsh Mistress med jazzkvartett 15/10 Weber, Carl Maria von Friskytten, uvertyr 9/3, 10/3 Weber, Carl Maria von Schweig, Schweig... ”Kaspars aria” ur Friskytten 23/2 Weill, Kurt Das Berliner Requiem original (1928) 2/4 Weill, Kurt Lost in the Stars ur Lost in the Stars arr Vince Mendoza 6/5 Weill, Kurt Moritat om Mackie Kniven ur Tolvskillingsoperan 23/2 Wennerberg, Gustaf Man borde inte sofva för flöjt, harpa och sång 21/1 Veracini, Francesco Maria Uvertyr nr 6 g-moll/B-dur 17/5 Verdi, Giuseppe Che faceste? Dite su! ur Macbeth 23/2 Verdi, Giuseppe Credo in un Dio crudel... ur Otello 23/2

64 65 66 67 68 69 70 71 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 4 Medeltal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Resultatposten innefattar löner och sociala avgifter till fast anställda musiker och Redovisningsprinciper övrig personal, samt gager till dirigenter, solister, ensembler och övriga tidsbegränsat De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med årsredovisningslagen anställda. Uppgifterna nedan avser fast anställd personal, timanställda och vikarier. samt rekommendationer och uttalanden från bokföringsnämnden och FAR. Alla belopp i tilläggsupplysningarna är angivna i tkr om ej annat särskilt anges. Medelantalet anställda uppgår till 2011 2010 Följande värderings- och omräkningsprinciper är tillämpade i årsredovisningen: Kvinnor 71 66 Män 89 91 Anläggningstillgångar Totalt 160 157 Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Löner och ersättningar uppgår till Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Styrelsen och verkställande direktören 1 371 1 380 Byggnader 2% Övriga anställda 63 370 64 834 Inventarier exkl. flyglar 20% Totala löner och ersättningar 64 741 66 48671 214 48671 Flyglar 10% Immateriella anläggningstillgångar 20% Sociala avgifter enligt lag och avtal 18 440 18 444 Pensionskostnader 9 436 8 830 Bidrag från Stockholms läns landsting som erhållits för förvärv av anläggningstillgångar Totala löner, ersättningar, sociala avgifter har reducerat anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde enligt BFN R5. och pensionskostnader 92 617 93 488 Inget styrelsearvode utgår. Omsättningstillgångar Av bolagets pensionskostnader avser 240 tkr VD (f.å. 239 tkr). Kortfristiga placeringar har värderats till aktuellt marknadsvärde. Detta har inneburit en Inget avtal om avgångsvederlag har träffats med verkställande direktören. värdeminskning om 107 tkr, vilken har redovisats som en finansiell kostnad. Not 5 Fastighetskostnader Fordringar Löpande drift, underhåll, renhållning, ljud- och ljusteknik och försäkring. Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Not 6 Övriga externa kostnader 2011 2010 Anslag från Stockholms läns landsting Direkta omkostnader för konsertverksamhet inkl. turnékostnader 6 720 9 914 Från Stockholms läns landsting erhölls 2011 ett verksamhetsanslag om 113 mkr, Notbiblioteket 243 283 vilket var en höjning med 5 mkr jämfört med 2010. Försäkringar (ej fastighet) 102 192 Övrigt 6 933 7 751 Not 1 Konsertintäkter 2011 2010 Summa 13 998 18 140 Abonnemang 8 850 8 053 Biljetter 11 476 10 367 Not 7 Upplysning om revisorns arvode och kostnadsers. 2011 2010 Turnéintäkter 564 3 498 Deloitte AB Övrigt, bl a skol- och förskolekonserter, Sveriges Radio 1 096 2 333 Revisionsuppdrag 180 139 Summa 21 986 24 251 Övriga uppdrag 0 0 Summa 180 139 Not 2 Uthyrningsintäkter Butiker 5 852 5 422 Not 8 Immateriella tillgångar 2011 2010 Konsertsalar m m 7 190 7 361 Ingående anskaffningsvärde 3 132 2 948 Summa 13 042 12 783 Inköp 172 185 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 304 3 133 Not 3 Övriga rörelseintäkter Ingående avskrivningar enligt plan -2 160 -1 558 Bl a intäkter från försäljning av programblad, annonser, CD-skivor m m . Årets avskrivningar enligt plan -648 -602 Vidare ingår sponsorintäkter med 3.103 tkr (f.å. 2.950 tkr) Utgående ack. avskrivningar enligt plan -2 808 -2 160 samt bidrag för ökade pensionskostnader med 693 tkr (f.å. 643 tkr). Utgående planenligt restvärde 496 973

72 73 Not 9 Byggnader och mark 2011 2010 Not 13 Aktier, omsättningstillgångar 2011 2010 Ingående anskaffningsvärde 15 001 15 001 Aktier upptagna till marknadsvärde 31/12 Inköp 0 0 2.400 st LME B 169 188 Omklassificeringar 0 0 Nordnet fondandelar 369 457 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 001 15 001 Summa 538 645 Ingående avskrivningar enligt plan -7 510 -7 210 Årets avskrivningar enligt plan -300 -300 Not 14 Eget kapital Utgående ack. avskrivningar enligt plan -7 810 -7 510 totalt gåvo- uppskrivnings- balanserat årets eget Utgående planenligt restvärde 7 191 7 491 fonder fond resultat resultat kapital Taxeringsvärde (Skattefri kulturbyggnad) 0 0 IB eget kapital 256 863 6 000 000 15 594 469 120 655 21 971 987 föregående års resultat 120 655 -120 655 0 Stiftelsen har av Stockholms läns landsting erhållit ett näringsbidrag på 24,8 mkr återförd uppskrivningsfond -6 000 000 -6 000 000 samt ett räntefritt lån på 123,4 mkr för renovering av ventilationssystemet skatt från tax-07 och tax-08 -4 015 776 -4 015 776 och diverse underhåll av fastigheten. årets resultat 702 194 702 194 Stiftelsen har även erhållit ett energieffektiviseringsbidrag på 7,4 mkr från UB eget kaptial 256 863 0 11 699 348 702 194 12 658 405 Länsstyrelsen. Till och med 2011-12-31 har 154,2 mkr, av totalt 155,6 mkr, utnyttjats för dessa åtgärder. Gåvofonder består av Harald Hagbergs fond, 175 tkr, (175 tkr) samt av Av lånet på 123,4 mkr har 12,3 mkr amorterats under 2010-2011. Conrad Nordqvists fond, 82 tkr (82 tkr). Uppskrivningen på 6 mkr, som gjordes 2002, avseende vissa av stiftelsens instrument Not 10 Inventarier 2011 2010 däribland en violin, Stradivarius 1722, har under innevarande år återförts. Ingående anskaffningsvärde 20 632 33 528 Balanserat resultat belastas av en slutlig skatt på 4 015 776 kr Inköp 888 1 562 avseende taxeringsår 2007 och 2008. Försäljningar/utrangeringar -301 -14 433 Utgående ack. anskaffningsvärden 21 219 20 657 Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011 2010 Ingående avskrivningar enligt plan -16 090 -29 230 Upplupna semesterlöner 2 376 2 157 Försäljningar/utrangeringar 257 14 417 Upplupna arbetsgivaravgifter 2 036 1 507 Årets avskrivningar -1 144 -1 303 Upplupna pensionskostnader 3 099 2 784 Utgående ack. avskrivningar enligt plan -16 977 -16 116 Övriga poster 3 086 6 083 Uppskrivning (jmf not 14) 0 6 000 Förutbetalda intäkter 41 266 1 273 Summa 51 863 13 804 Utgående planenligt restvärde 4 242 10 541 I posten förutbetalda intäkter ingår fakturerat verksamhetsbidrag till Stockholm läns landsting om 40 miljoner kronor. Not 11 Varulager Per 2011-12-31 har befintligt lager av presentartiklar inventerats och Not 16 Ställda säkerheter 2011 2010 upptagits till anskaffningsvärde. Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 9 538 9 538 Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011 2010 Summa 9 538 9 538 Semesterlönefordran, KFO 1 575 1 623 Förutbetalda kostnader 3 437 2 745 Not 17 Ansvarsförbindelser 2011 2010 Övriga upplupna intäkter 1 115 875 Övriga ansvarsförbindelser (Svensk scenkonst) 2 173 2 082 Summa 6 127 5 243 Summa ansvarsförbindelser 2 173 2 082

74 75 Not 13 Aktier, omsättningstillgångar 2011 2010 Aktier upptagna till marknadsvärde 31/12 2.400 st LME B 169 188 Nordnet fondandelar 369 457 Summa 538 645

Not 14 Eget kapital totalt gåvo- uppskrivnings- balanserat årets eget fonder fond resultat resultat kapital IB eget kapital 256 863 6 000 000 15 594 469 120 655 21 971 987 föregående års resultat 120 655 -120 655 0 återförd uppskrivningsfond -6 000 000 -6 000 000 skatt från tax-07 och tax-08 -4 015 776 -4 015 776 årets resultat 702 194 702 194 UB eget kaptial 256 863 0 11 699 348 702 194 12 658 405

Gåvofonder består av Harald Hagbergs fond, 175 tkr, (175 tkr) samt av Conrad Nordqvists fond, 82 tkr (82 tkr). Uppskrivningen på 6 mkr, som gjordes 2002, avseende vissa av stiftelsens instrument däribland en violin, Stradivarius 1722, har under innevarande år återförts. Balanserat resultat belastas av en slutlig skatt på 4 015 776 kr avseende taxeringsår 2007 och 2008.

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011 2010 Upplupna semesterlöner 2 376 2 157 Upplupna arbetsgivaravgifter 2 036 1 507 Upplupna pensionskostnader 3 099 2 784 Övriga poster 3 086 6 083 Förutbetalda intäkter 41 266 1 273 Summa 51 863 13 804 I posten förutbetalda intäkter ingår fakturerat verksamhetsbidrag till Stockholm läns landsting om 40 miljoner kronor.

Not 16 Ställda säkerheter 2011 2010 Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 9 538 9 538 Summa 9 538 9 538

Not 17 Ansvarsförbindelser 2011 2010 Övriga ansvarsförbindelser (Svensk scenkonst) 2 173 2 082 Summa ansvarsförbindelser 2 173 2 082

76 77 Stockholms Konserthusstiftelse Hötorget 8, Box 7083, 103 87 Stockholm Telefon 08-786 02 00, www.konserthuset.se

Organisationsnummer 802001-8266 Konserthus. Foto: Jan-OlavStora salen i Stockholms Wedin 80 Ankom Stockholms läns landsting 2012 -09- 2 o Dn,L£..!.ZöUfö$ Årsredovisning för Stiftelsen Flemingsberg Science 802426-7182

Räkenskapsåret 2011-05-10-2011-12-31

Innehållsförteckning: Sida

Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och 4 ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper och 5 bokslutskommentarer Noter 6 Underskrifter 7