Det Våras För Solen
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Nummer 1 • 2006 Det våras för solen PROJEKT FÖR MÄNSKLIGARE STÄDER • TEMA ENERGI • TRE ALUMNER PORTRÄTTERAS LTH-nytt nummer 1 • 2006 Foto: Mats Nygren Tema: Energi s 4–9 • Persienn minskar elförbrukningen • En plats i solen • Biobränsle kan vara för eldfängt • Energidebatten gör comeback LTHs nya Studiecentrum invigt sid 14-15 Så skapar vi den mänskliga staden sid 24-25 Produktframtagning Doktorander Genväg till skärande bearbetning skriver om JesperJesper 4040 år!år! Magnetisk plast i elmotorn sin forskning mitten s. 10–12 sid 30-33 Foto: Mats Nygren LTH-nytt utges av Lunds Tekniska Högskola, Box 118, 221 00 Lund • Ansvarig utgivare Per Göran Nilsson • Redaktör Mats Nygren Telefon 046-222 70 86 E-post [email protected] • Grafisk form Petra Francke & Eva Fredenholm, Informationsenheten, Lunds universitet • Omslagsbild ©Pressens bild, Foto: Martin Borg • Annonser MP-media Telefon 040-42 29 10 Fax 040-42 29 06 E-post [email protected] • Tryck Elanders Gummessons AB, Falköping 2006 Upplaga 12.500 ex • Internet www.lth.se/formedia/publikationer • ISSN 1400-5867 redaktörens ruta redaktörens DET VÅRAS FÖR LTH. Den av den nu fi nns i tidningen lum, som kommer ut varje längsta vintern i mannaminne, ja, månad utom juli-augusti. kanske även i ”mammaminne”, har Två förändringar har blivit följden i lth-nytt: passerat. Förutom eviga snötäck- De nya doktorerna försvinner diskret ut till vänster. en och tidvis sträng kyla har vintern Listan på nya doktorer blir helt enkelt ohanterligt lång dock gett ett par viktiga besked till när tidningen kommer ut så pass sällan som en gång per lth. Dess många civilingenjörspro- termin. Vi får hänvisa den intresserade till lum eller till gram får ”mycket väl godkänt” av nätet, www.lth.se/formedia/avhandlingar där man kan hit- Högskoleverket och utbildningarna kommer om ett år att ta både tidigare och kommande avhandlingar. bli femåriga. Året som gick har under senare år varit den del av Den mars släppte Högskoleverket sin stora utvär- lths verksamhetsberättelse som publicerats i lth-nytt. dering av landets olika civil ingenjörs utbildningar. Det har inneburit att korta notiser med bilder från det För lths del slog denna mycket väl ut. Generellt identi- gångna året delvis gått i repris i lth-nytt. Att presentera fi erar bedömarna dock fl era hot mot de framtida utbild- reprisnotiser i en tidning som kommer ut två gånger om ningarna, inte minst det tryck som lärarna arbetar under. året känns också överfl ödigt. Bedömargruppen välkomnar också att civil ingenjörs- Trägna läsare av lum kan däremot känna igen en eller programmen förlängs med en termin, vilket stod klart da- annan av lth-nytts notiser därifrån. Det försvarar vi garna innan. Då hade lth också nyss öppnat sitt fi na, ef- med att lth-nytt delvis har en annan läsekrets, nämli- terlängtade Studiecentrum. Allt detta kan du läsa om på gen studenter, alumni och företagsrepresentanter. sidorna -. När detta skrivs regnar det på snötäcket, som sakta lth-nytt är nu en terminstidning med ett vår- och porlar bort i hörnen… ett höstnummer. Det betyder inte att den journalistiska informationen om lth har minskat men att en större del LTH-nytt nummer 1 • 2006 LLedadedad ppersiennersienn minskar elförbrukningen Solen fl ödar in i ett av de fyra rum- utprovas är avancerad. En utvändig sensor – Med projektet får vi fram värden på men i LTHs nya energihus. Innanför skickar mätdata till en motor som vid hur eff ektivt systemet dämpar värmen fönstret sitter en tvådelad persienn behov drar ner persiennen och reglerar la- och minskar behovet av artifi ciellt ljus som både skärmar av direktljus och mellernas vinkel. Persiennen som skärmar och komfortkyla, berättar Helena Bülow- leder ljuset vidare mot rummets inre av solljuset är delad med hjälp av en plast- Hübe och går in i rummet bredvid utan delar. På ett stativ står en special- trissa som gör att vinkeln mellan den övre avskärmning där ljuset bländar och man byggd digitalkamera och registrerar öppna delen och den nedre mer avskär- direkt kan känna, även utan kontrollsys- mätvärden. mande alltid är grader (lilla bilden). tem, hur solen höjer värmen. – Persiennen styrs av ett datorprogram – Vi mäter hur ljuset fördelar sig i rum- som räknar ut den aktuella solhöjden Målsättningen med projektet är att met. Systemet vi testar har tagits fram för och vinklar den nedre delen av persien- kunna få fram data som kan användas un- att både släppa in ljus så att behovet av ar- nen så att den precis skärmar av all direkt der projektering av om byggnader. Den är tifi ciell belysning minskar och skapa en ljusinstrålning. Solen nu i mars ligger ju främst tänkt att användas vid renovering av god arbetsmiljö vid en dator skärm där di- lågt medan den står som högst i juni. Då äldre kontorslokaler där komfort kyla inte rektstrålning är ett stort problem i off entli- solen står högt behöver lamellerna vridas fi nns att tillgå och där persiennen kan pla- ga miljöer, berättar helena bülow-hübe mindre, och man får mer utsikt genom ceras mellan glasen i ett befi ntligt fönster. som är forskningsledare på Avdelningen persiennen. Styrtekniken fi nns redan Att både kunna skärma av ljus och för energi- och byggnadsdesign vid lth. idag, det nya är att vi här styr helt vanliga släppa in dagsljus i hela rummet leder till Persiennen framför fönstret ser ut som persienner med mycket små motorer som minskad el användning och bättre arbets- en standardmodell, men tekniken som byggs in i persiennens övre del. miljö. Behovet av kunskap inom detta Foto: Thore Soneson Foto: Mats Nygren Samspelet mellan sol och inneklimat ska utforskas i Energi- och byggnadsdesigns nya laboratorium. En digitalkamera samlar data om ljusets skift- ningar i modulrummet på Energilaboratoriet. LTH-nytt nummer 1 • 2006 område är stort. Statens energimyndig- I sin tidigare forskning har hon medver- FAKTA ENERGILABORATORIET het uppskattade att belysning och kat i Solskydds -projektet där man utveck- Laboratorium för energi- och ventilation stod för procent av driftel- lade ParaSol, ett simuleringsprogram för byggnads design är det nyaste huset användningen. Kan man reducera behovet konsultbranschen där man kan jämföra på lth. Byggnaden, öster om av kyl- och ventilationsanläggningar i olika solskydds inverkan på energibehov a-huset, är på kvadratmeter kontorsmiljöer kan stora besparingar och eff ektbehov under projekteringen av i ett plan och innehåller fyra kli- göras. nya byggnader. matrum. Det är byggt för att testa – Vi vet idag jättemycket om hur väl solskydd, fönsterglas med mera. – Med dagens byggtrender där stora olika solskydd fungerar, och med ParaSol På taket fi nns en plattform för glasfasader dominerar ökar kylbehovet kan man beräkna både kylbehov och luft- test av olika solfångare, solceller dramatiskt. Det blir absolut nödvändigt temperaturer i lokaler. Problemet är att nå och hela solenergisystem. att skärma av värmen från solljuset. Med ut med kunskapen till alla led i byggbran- Huset fi nansieras av dess, stora glasytor blir även ljus miljön svårare schen och få dem att bygga hus med litet Delegationen för energiförsörj- att klara, man vill ju undvika bländning, behov av komfortkyla och bra inom- ning i sydsverige med tio miljoner men också få in en del dagsljus. Man husklimat, menar Helena Bülow-Hübe. kronor. Det värms både av fyra sol- kanske också vill kunna spara en del belys- Ingen verkar vilja lägga de resurser som fångare på taket och av bergvärme. ningsel genom att utnyttja dagsljuset på behövs för att göra ordentliga utredningar Huset ersätter ett liknande, ett eff ektivt sätt. i projekteringsstadiet, däremot verkar mindre laboratorium som revs när – I ett kommande projekt som inleds det fi nnas en bra marknad för att lösa de Ingvar Kamprad Design Centrum under våren i de andra två rummen skall problem som uppstår då husen tas i drift: byggdes för några år sedan. I juni system med in vändiga gardiner provas. Då kommer nämligen ofta klagomålen på planeras invigning och till dess Ofta vill både arkitekter och förvaltare att det är för varmt om sommaren och för välkomnar Helena Bülow Hübe undvika utvändiga lösningar, så vi vill kallt om vintern... förslag på ett kort och slagkraftigt prova hur bra en invändig gardin kan vara, namn. särskilt med tanke på hur de monteras i Ett grundproblem är att ingen kontroll- praktiken, säger Helena Bülow-Hübe. apparat fi nns för att granska energiåtgång- en inför en ny byggnation, det räcker att Energisnålt centrum Hus utan värmesystem brukar de kallas med skicka in en beskrivning av den beräknade en lätt överdrift. Men i Sverige är de värmeanvändningen till kommunen. Da- sällsynta. Mest kända är ”passivhusen” gens normer saknar dessutom helt krav på i Lindås utanför Göteborg som klarar sig byggnadens kylförbrukning. Kunskapen i stort sett utan annan energi tillförsel än om solenergins påverkan på inomhusmil- den som människor, lampor och elap- jön får därför sällan ett reellt infl ytande i parater utstrålar. Dessa radhus byggdes byggprocessen – där styr andra faktorer. efter ritningar av arkitekt Hans Eek – Idag ska ett byggprojekt ofta säljas och beräkningar av bl a Maria Wall vid vidare snabbt, husen förvaltas sällan av Avdelningen för energi och byggnads- byggföretagen och det tar några år innan design vid LTH. Nu deltar båda dessa Foto: Thore Soneson man får kostnadsbilden klar för sig. I min tillsammans med Statens provnings- anstalt i det nya centrum för passivhus drömbild av byggprocessen skulle de årliga som inrättas i Alingsås. Det är i västra energikostnaderna vara lika väsentliga att Götaland som de fl esta sådana projekt ta fram som de kortsiktiga produktions- nu sker. IVL och Svenska Miljöinstitutet, Helena Bülow-Hübe är forskningsledare i pro- kostnaderna, avslutar Helena Bülow- leder arbetet, och Energimyndigheten jektet om solavskärmning och dagsljusinlänkning. Hübe. fi nansierar. THORE SONESON LTH-nytt nummer 1 • 2006 En plats i solen En husvägg klädd med böjda speg- lar, som kastar solljuset ner mot smala ”hyllor” av solceller? Eller en persienn som kombinerar vattenrör och solceller, och ger både varmvat- ten och elektricitet? De kanske kan göra det möjligt att dra mer nytta av solenergin, tror professorn vid Energi- och byggnadsdesign Björn Karlsson.