Det Våras För Solen

Nummer 1 • 2006

Det våras för solen

PROJEKT FÖR MÄNSKLIGARE STÄDER • TEMA ENERGI • TRE ALUMNER PORTRÄTTERAS  LTH-nytt nummer 1 • 2006 Foto: Mats Nygren

Tema: Energi s 4–9 • Persienn minskar elförbrukningen • En plats i solen • Biobränsle kan vara för eldfängt • Energidebatten gör comeback

LTHs nya Studiecentrum invigt sid 14-15

Så skapar vi den mänskliga staden sid 24-25

Produktframtagning Doktorander Genväg till skärande bearbetning skriver om JesperJesper 4040 år!år! Magnetisk plast i elmotorn sin forskning mitten s. 10–12 sid 30-33 Foto: Mats Nygren

LTH-nytt utges av Lunds Tekniska Högskola, Box 118, 221 00 Lund • Ansvarig utgivare Per Göran Nilsson • Redaktör Mats Nygren Telefon 046-222 70 86 E-post [email protected] • Grafisk form Petra Francke & Eva Fredenholm, Informationsenheten, Lunds universitet • Omslagsbild ©Pressens bild, Foto: Martin Borg • Annonser MP-media Telefon 040-42 29 10 Fax 040-42 29 06 E-post [email protected] • Tryck Elanders Gummessons AB, Falköping 2006 Upplaga 12.500 ex • Internet www.lth.se/formedia/publikationer • ISSN 1400-5867 redaktörens ruta DET VÅRAS FÖR LTH. Den av den nu fi nns i tidningen lum, som kommer ut varje längsta vintern i mannaminne, ja, månad utom juli-augusti. kanske även i ”mammaminne”, har Två förändringar har blivit följden i lth-nytt: passerat. Förutom eviga snötäck- De nya doktorerna försvinner diskret ut till vänster. en och tidvis sträng kyla har vintern Listan på nya doktorer blir helt enkelt ohanterligt lång dock gett ett par viktiga besked till när tidningen kommer ut så pass sällan som en gång per lth. Dess många civilingenjörspro- termin. Vi får hänvisa den intresserade till lum eller till gram får ”mycket väl godkänt” av nätet, www.lth.se/formedia/avhandlingar där man kan hit- Högskoleverket och utbildningarna kommer om ett år att ta både tidigare och kommande avhandlingar. bli femåriga. Året som gick har under senare år varit den del av Den  mars släppte Högskoleverket sin stora utvär- lths verksamhetsberättelse som publicerats i lth-nytt. dering av landets  olika civilingenjörs utbildningar. Det har inneburit att korta notiser med bilder från det För lths del slog denna mycket väl ut. Generellt identi- gångna året delvis gått i repris i lth-nytt. Att presentera fi erar bedömarna dock fl era hot mot de framtida utbild- reprisnotiser i en tidning som kommer ut två gånger om ningarna, inte minst det tryck som lärarna arbetar under. året känns också överfl ödigt. Bedömargruppen välkomnar också att civilingenjörs- Trägna läsare av lum kan däremot känna igen en eller programmen förlängs med en termin, vilket stod klart da- annan av lth-nytts notiser därifrån. Det försvarar vi garna innan. Då hade lth också nyss öppnat sitt fi na, ef- med att lth-nytt delvis har en annan läsekrets, nämli- terlängtade Studiecentrum. Allt detta kan du läsa om på gen studenter, alumni och företagsrepresentanter. sidorna -. När detta skrivs regnar det på snötäcket, som sakta lth-nytt är nu en terminstidning med ett vår- och porlar bort i hörnen… ett höstnummer. Det betyder inte att den journalistiska informationen om lth har minskat men att en större del

LTH-nytt nummer 1 • 2006  LLedadedad persiennpersienn minskar elförbrukningen

Solen fl ödar in i ett av de fyra rum- utprovas är avancerad. En utvändig sensor – Med projektet får vi fram värden på men i LTHs nya energihus. Innanför skickar mätdata till en motor som vid hur eff ektivt systemet dämpar värmen fönstret sitter en tvådelad persienn behov drar ner persiennen och reglerar la- och minskar behovet av artifi ciellt ljus som både skärmar av direktljus och mellernas vinkel. Persiennen som skärmar och komfortkyla, berättar Helena Bülow- leder ljuset vidare mot rummets inre av solljuset är delad med hjälp av en plast- Hübe och går in i rummet bredvid utan delar. På ett stativ står en special- trissa som gör att vinkeln mellan den övre avskärmning där ljuset bländar och man byggd digitalkamera och registrerar öppna delen och den nedre mer avskär- direkt kan känna, även utan kontrollsys- mätvärden. mande alltid är  grader (lilla bilden). tem, hur solen höjer värmen. – Persiennen styrs av ett datorprogram – Vi mäter hur ljuset fördelar sig i rum- som räknar ut den aktuella solhöjden Målsättningen med projektet är att met. Systemet vi testar har tagits fram för och vinklar den nedre delen av persien- kunna få fram data som kan användas un- att både släppa in ljus så att behovet av ar- nen så att den precis skärmar av all direkt der projektering av ombyggnader. Den är tifi ciell belysning minskar och skapa en ljusinstrålning. Solen nu i mars ligger ju främst tänkt att användas vid renovering av god arbetsmiljö vid en dator skärm där di- lågt medan den står som högst i juni. Då äldre kontorslokaler där komfortkyla inte rektstrålning är ett stort problem i off entli- solen står högt behöver lamellerna vridas fi nns att tillgå och där persiennen kan pla- ga miljöer, berättar helena bülow-hübe mindre, och man får mer utsikt genom ceras mellan glasen i ett befi ntligt fönster. som är forskningsledare på Avdelningen persiennen. Styrtekniken fi nns redan Att både kunna skärma av ljus och för energi- och byggnadsdesign vid lth. idag, det nya är att vi här styr helt vanliga släppa in dagsljus i hela rummet leder till Persiennen framför fönstret ser ut som persienner med mycket små motorer som minskad elanvändning och bättre arbets- en standardmodell, men tekniken som byggs in i persiennens övre del. miljö. Behovet av kunskap inom detta Foto: Thore Soneson Foto: Mats Nygren

Samspelet mellan sol och inneklimat ska utforskas i Energi- och byggnadsdesigns nya laboratorium. En digitalkamera samlar data om ljusets skift- ningar i modulrummet på Energilaboratoriet.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 område är stort. Statens energimyndig- I sin tidigare forskning har hon medver- FAKTA ENERGILABORATORIET het uppskattade  att belysning och kat i Solskydds-projektet där man utveck- Laboratorium för energi- och ventilation stod för  procent av driftel- lade ParaSol, ett simuleringsprogram för byggnadsdesign är det nyaste huset användningen. Kan man reducera behovet konsultbranschen där man kan jämföra på lth. Byggnaden, öster om av kyl- och ventilationsanläggningar i olika solskydds inverkan på energibehov a-huset, är på  kvadratmeter kontorsmiljöer kan stora besparingar och eff ektbehov under projekteringen av i ett plan och innehåller fyra kli- göras. nya byggnader. matrum. Det är byggt för att testa – Vi vet idag jättemycket om hur väl solskydd, fönsterglas med mera. – Med dagens byggtrender där stora olika solskydd fungerar, och med ParaSol På taket fi nns en plattform för glasfasader dominerar ökar kylbehovet kan man beräkna både kylbehov och luft- test av olika solfångare, solceller dramatiskt. Det blir absolut nödvändigt temperaturer i lokaler. Problemet är att nå och hela solenergisystem. att skärma av värmen från solljuset. Med ut med kunskapen till alla led i byggbran- Huset fi nansieras av dess, stora glasytor blir även ljusmiljön svårare schen och få dem att bygga hus med litet Delegationen för energiförsörj- att klara, man vill ju undvika bländning, behov av komfortkyla och bra inom- ning i sydsverige med tio miljoner men också få in en del dagsljus. Man husklimat, menar Helena Bülow-Hübe. kronor. Det värms både av fyra sol- kanske också vill kunna spara en del belys- Ingen verkar vilja lägga de resurser som fångare på taket och av bergvärme. ningsel genom att utnyttja dagsljuset på behövs för att göra ordentliga utredningar Huset ersätter ett liknande, ett eff ektivt sätt. i projekteringsstadiet, däremot verkar mindre laboratorium som revs när – I ett kommande projekt som inleds det fi nnas en bra marknad för att lösa de Ingvar Kamprad Design Centrum under våren i de andra två rummen skall problem som uppstår då husen tas i drift: byggdes för några år sedan. I juni system med invändiga gardiner provas. Då kommer nämligen ofta klagomålen på planeras invigning och till dess Ofta vill både arkitekter och förvaltare att det är för varmt om sommaren och för välkomnar Helena Bülow Hübe undvika utvändiga lösningar, så vi vill kallt om vintern... förslag på ett kort och slagkraftigt prova hur bra en invändig gardin kan vara, namn. särskilt med tanke på hur de monteras i Ett grundproblem är att ingen kontroll- praktiken, säger Helena Bülow-Hübe. apparat fi nns för att granska energiåtgång- en inför en nybyggnation, det räcker att Energisnålt centrum Hus utan värmesystem brukar de kallas med skicka in en beskrivning av den beräknade en lätt överdrift. Men i Sverige är de värmeanvändningen till kommunen. Da- sällsynta. Mest kända är ”passivhusen” gens normer saknar dessutom helt krav på i Lindås utanför Göteborg som klarar sig byggnadens kylförbrukning. Kunskapen i stort sett utan annan energitillförsel än om solenergins påverkan på inomhusmil- den som människor, lampor och elap- jön får därför sällan ett reellt infl ytande i parater utstrålar. Dessa radhus byggdes byggprocessen – där styr andra faktorer. efter ritningar av arkitekt Hans Eek – Idag ska ett byggprojekt ofta säljas och beräkningar av bl a Maria Wall vid vidare snabbt, husen förvaltas sällan av Avdelningen för energi och byggnads- byggföretagen och det tar några år innan design vid LTH. Nu deltar båda dessa Foto: Thore Soneson man får kostnadsbilden klar för sig. I min tillsammans med Statens provningsanstalt i det nya centrum för passivhus drömbild av byggprocessen skulle de årliga som inrättas i Alingsås. Det är i västra energikostnaderna vara lika väsentliga att Götaland som de fl esta sådana projekt ta fram som de kortsiktiga produktions- nu sker. IVL och Svenska Miljöinstitutet, Helena Bülow-Hübe är forskningsledare i pro- kostnaderna, avslutar Helena Bülow- leder arbetet, och Energimyndigheten jektet om solavskärmning och dagsljusinlänkning. Hübe. fi nansierar. THORE SONESON

LTH-nytt nummer 1 • 2006  En plats i solen

En husvägg klädd med böjda speglar, som kastar solljuset ner mot smala ”hyllor” av solceller? Eller en persienn som kombinerar vattenrör och solceller, och ger både varmvatten och elektricitet? De kanske kan göra det möjligt att dra mer nytta av solenergin, tror professorn vid Energi- och byggnadsdesign Björn Karlsson.

Trots att alla vet att förnybar energi är det enda som håller i längden, och trots att solljuset är den enda energiresurs som är gratis tillgänglig överallt, så har solenergin haft svårt att slå igenom. Visst fi nns det massor av solljus, men det gäller ju att hitta eff ektiva sätt att utnyttja det. Många av solenergiförsöken i Sverige har gällt stora system. Vattenfall har t ex fl era stora anläggningar för solenergi som matats in i fj ärrvärmeledningarna. Men tillgången på solenergi varierar under året, medan andra energikällor som sopor och spillvärme från industrin fi nns året runt, och de senare har därför vunnit i konkur- rensen. Björn Karlsson är själv ett levande exempel på utvecklingen. Han var först bara adjungerad professor på lth på

Foto: Kennet Ruona  procent och forskade hos Vattenfall Solprofessor i solen – en solsimula- i Älvkarleby resten av tiden. Sedan blev tor som liksom solstrålningen ger nästan parallellt ljus.  LTH-nytt nummer 1 • 2006 fördelningen mellan lth och Vattenfall –, och nu har han sedan årsskiftet slu- tat vid Vattenfall och arbetar heltid i Lund.

– Solenergin är idag inte intressant Foto: Kennet Ruona för energiproducenterna, sammanfattar han. Men den kan vara intressant för konsumenterna, energianvändarna. Om man sätter in ett solvärmesystem vid rätt tillfälle, då man bygger om eller bygger nytt, så kan det bli lönsamt. För den som byter hela sitt energisystem rekommenderar solenergiprofessorn solvärme i kombination med biobränsle, t ex en pelletspanna. Då eldar man pellets på vintern och låter solen värma tappvatt- net och huset under sommarhalvåret. Ett annat alternativ är en värmepump, särskilt om huset saknar skorsten eller ligger så att man av miljöskäl inte bör elda med biobränsle.

Den som har ett eluppvärmt hus och Allra viktigast är att bygga energisnålt. I energisnåla hus kan solvärmens roll bli betydande, menar inte vill byta ut alla radiatorer kan i stället Björn Karlsson (t. v. avbildad i en av sina egna solspeglar). komplettera med solenergi för att få ner elkostnaden. Då installerar man ett sol- och solceller. På så sätt ger ”persiennen” solcellssystem, som när en fi cklampa med värmesystem när den gamla varm vatten- både el och värme när den är nedfälld. fyra batterier slutar lysa om bara ett enda beredaren måste bytas, eller kopplar in en – Tanken är att lamellerna ska vara av batterierna tar slut. solfångare på den befi ntliga varmvatten- nedvikta så fort man inte är i rummet, vil- Solvärme tror han däremot defi nitivt beredaren via en värmeväxlare. ket går att ordna med automatik. Systemet på för Sveriges del – fast inte som det Solvärme, som det hittills handlat om, provas nu både i Älvkarleby och i ett grundläggande steget mot ett mindre är lättare att få lönsamhet på än sol-el. El trapphus i Malmö, säger Björn Karlsson. energislösande samhälle. från solceller är fortfarande mycket dyrare – Energisnålt byggande är det allra än i stort sett alla andra alternativ. Björn Karlsson tror ändå inte så mycket viktigaste! Har man byggt ett hus som Det är här de böjda speglarna kommer på sol-el för svenskt bruk inom överskåd- behöver mycket lite energi kan solvär- in. Några rader med speglar omväxlande lig tid, inte i stor skala i alla fall. Tekniken men sen stå för en stor del av det behovet, med horisontellt utstickande solceller står är fortfarande alltför dyr och konkurren- förklarar Björn Karlsson. monterade på en fl yttbar panel i Björn sen från vattenkraft, kärnkraft och bio- INGELA BJÖRCK Karlssons rum. bränsle alltför hård. Däremot tror han på – I full skala är en sådan här panel sol-el för de delar av landsbygden i tredje tänkt att vara mycket bred och monterad världen där det inte fi nns något elnät. Sol- på en vägg. Med rätt vinkel på speglarna celler skulle också kunna driva den elkrä- kan de rikta solljuset ner mot solfångarna vande luftkonditioneringen i t ex många Solstrålen Karlsson under hela sommarhalvåret, från mars till kontorsbyggnader i de sydliga ländernas oktober. Det ger dubbelt så mycket el som storstäder. Björn Karlsson valdes till årets miljöprofi l enbart solceller, förklarar han. För Sveriges del kan solcellstekniken av tidningen Energi & Miljö och VVS-tekniska Björn Karlsson har också tillsammans kanske bli en framtida exportvara, me- föreningen. Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin överräckte priset vid Nordbyggarmässan i med arkitekten andreas fieber, som nar Björn Karlsson, samt ett användbart januari. Karlsson fi ck priset ”för sitt engagemang tog en lic-examen på avdelningen förra komplement i noga utvalda samman- inom svensk och internationell solenergiforsk- året, gjort ett hybridsystem baserat på hang. Arkitekterna måste då tänka på ning och dess användning i praktiken, där hans samma idé. Här har de böjda speglarna att solcellerna inte får riskera vare sig forskning bidrar till ett miljövänligt och ut- utformats som smala metall-lameller och skuggning eller smuts: en smutsfl äck, ett hålligt samhälle”. Särskilt uppmärksam- satts ihop till en persienn. Ett tunt vatten- löv eller skuggan från en fl aggstång på en mades hans solfångar hybrid som rör löper parallellt med varje par av speglar av cellerna kan i oturliga fall slå ut ett helt ger både el och värme.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Biobränsle kan vara för

Mängden biobränsle som lagras har ökat i takt med att energiproduktionen läggs om från fossila till förnybara bränslen. Men att lagra stora mängder biobränsle är inte helt riskfritt. Det visar ett ﬂ ertal självantända bränder runtom i Sverige.

I september  brann det i fyra stycken  meter höga silos med träpellets i Härnösand. I augusti  brann ett . kvadratmeter stort och sju meter högt lager av trä- och plastavfall i Eksjö. Det hela börjar med svampar och bakterier som bryter ned det lagrade materialet. En nedbrytning som kan öka temperaturen ända upp till – grader. Då övergår det istället i en kemisk process. I en isolerande silo har inte vär- men någonstans att ta vägen och en glödhärd utvecklas. Att tomma silos som förvaringsutrymmen har blivit ett alternativ beror på kravet att sortera eller återvinna. Det är inte längre tillåtet att som förr gräva ner avfallet i marken. För att göra något åt problemet med självantändning pågår ett projekt som leds från lth. Ansvarig är göran holmstedt, professor i brandteknik. – Det är tre organisationer som är inblandade i projektet. Ifrån lth är vi två avdelningar, som modellerar pro- cessen och tittar på den kemiska reaktiviteten. Vid Växjö universitet jobbar de med de biologiska processerna. Och så har vi Statens provnings- och forskningsinstitut i Borås som experimentellt studerar självantändningsförloppet.

Den första delen av projektet avslutades vid årsskiftet och rapporteras till Energimyndigheten i mars. Målet har varit att komma fram till hur man på ett korrekt sätt skall förvara materialet för att minimera risken för självantändning. Enligt Göran Holmstedt är lagringsgeometri, tillgången på syre, fukt och temperatur viktiga faktorer att ta hänsyn till. Redan innan man börjar lagra biobränsle är det viktigt att göra en riskbedömning. Man måste tänka på att risken ökar med höjden på lagret, och på att täcka över så luften inte kommer till. – Vinden påverkar också eftersom den kan öka syre- tillförseln. Det har hänt att man har öppnat en övertäckt soptipp under blåsiga förhållanden och det har räckt för att det skall självantända. Foto: Holger T Frandsen

Bilden: Den 5 november 1998 sprängdes en silo full med träpellets i Esbjergs hamn av en rökexplosion.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 r eldfängt Energidebatten

Studien har utvidgats till att även titta på släckningsproblematiken men då med gör comeback Statens provnings- och forskningsinstitut som huvudaktör. I Lund har man tidigare Energidebatten har tagit ny fart. Näringsliv efterlyste långsiktiga ram- genomfört småskaliga försök. Nästa steg När LTH den 15 februari presente- villkor. är att i Borås genomföra mellan- och stor- rade sin nya Energiportal var den – Ge oss gärna mål, men säg inte skaliga försök. stundtals rena krutdurken. hur vi ska nå dem, uppmanade hon – Vi har tidigare gjort försök i en politikerna. Det fi xar forskarna och vi. behållare på en kubikmeter, säger Göran Utrymmet medger inget ingående refe- E.ons vd lars frithiof berättade Holmstedt. Nu skall vi använda en silo rat, men det är nog lättare att ange vad om vad gamla Sydkraft är och gör idag. som är en meter i diameter och fem meter man inte talade om än vad som kom på ”Portalfi guren” lars j nilsson, hög. tapeten. Inför de  deltagarna fram- ordförande i Energiportalen, berättade Senare skall man också göra ett försök i trädde en lång rad talare. att  forskarstuderande på ener- full skala. Silo och pellets tillhandahålls av Frågor som aktualiserat energifrågan giområdet gör – disputationer en pelletstillverkare, och räddningstjänsten på senare tid är exempelvis när oljan per år med hjälp av bl a  miljoner kommer att vara på plats. Försöket kom- börjar sina och vilken roll detta spelar från stem. Nu ska de hitta varandra mer att vara dimensionerat efter tidigare får vår tids storpolitik, hur Sverige ska bättre och hittas bättre utifrån ge- mätningar och modellberäkningar utförda bli oberoende av olja, om Ryssland nom det nya nätverket. Förutom nya vid lth. använder gaskranen som politiskt vapen tekniker är ekonomi och När man släcker en brand i en silo och den länge debatterade växthusef- styrmedel viktiga om vi med pellets så kan man inte använda vat- fekten. Får vi nu betala för våra synder ska uppnå en förnybar ten. Skulle biobränslet bli blött så sväller genom naturkatastrofer? Kärnkraften är energi försörjning. En det nämligen och kan då spränga sönder på väg tillbaka i många länder. lång rad forskare talade: behållaren. Nu berättade t ex birgitta palm- guido zacchi, bärbel – Alternativet är att låta kvävgas eller berger från Energimyndigheten, hahn-hägerdahl, koldioxid strömma genom silon och på stem, att en procent av världens resur- bo mattiasson (”hur så sätt hindra syretillförseln, säger Göran ser för energiforskning satsas i Sverige man får ut  hästar ur  Holmstedt. (sedan förra årets plötsliga halvering kor”), gustaf olsson, Andra bränder som inte går att släcka återställts), mest på Chalmers och lth. olof samuelsson, med vatten är de som uppstår djupt inne i – Jag trodde faktiskt Lund vara etta, tord torisson, mats magasin eller soptippar. sa hon. alaküla, thomas b – Om man inte kan använda gas får – Vi ska dit, ropade genast lths johansson, maria man köra in med stora truckar och skyffl a rektor gunilla jönson. wall – för att bara bort innan det går för långt. Men det fun- maja fjaestad från Energi- och nämna några – förde kar bara för öppna förvaringsplatser. Att ta samhällsbyggnadsdepartementet fi ck breda och intressanta dis- hål på en brinnande silo är ingen bra idé, föra regeringens talan. Det handlade kussioner inför en publik då kan branden öka kraftigt och det blir om att miljöteknik kan bli en än mer som förutom portalens risk för explosion. lönande exportbransch, om ett nytt egnamedlemmar inne- FREDRIK SVENSSON program för energismart byggande och höll representanter för målet att bryta oljeberoendet till . energi företag, kommuner, ”Tankeförbudet” vad gäller kärnkraft myndigheter och andra Fotnot: Projektet är ett av fl era inom Centre for avfärdades som en myt. lärosäten. Combustion Science and Technology, CECOST, birgitta resvik från Svensk MN som bildades  i samarbete mellan LTH, KTH och Chalmers. Samarbetet fi nansieras av Stiftelsen för Bilderna: Bärbel Hahn-Hägerdal (överst) och Maja Fjaestad var två av talarna strategisk forskning och Energimyndigheten och har när Energiportalen presenterades. Foto: Mats Nygren sitt säte på LTH.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Genväg till snabbare omställning av skärmaskiner

Svarven skär i stål som en kniv Bild: SECO TOOLS i smör. På någon minut formas en stålcylinder till en precisions- utformad motordetalj med hjälp av olika verktyg i en och samma maskin som både svarvar, fräser och borrar. Det sker ganska tyst bakom skyddsglas i en datorstyrd bearbet- ningsmaskin som även kontrollmä- ter och slipar arbetsstycket. Precisio- nen går ner till hundradelar av en millimeter. Metallspånor yr omkring bakom glaset.

För att kunna hantera metall på det här sättet krävs skärhuvuden som är extremt hårda och slitstarka. Sådana skär i hårdmetall tillverkas av Seco Tools ab i Fagersta – ungefär en miljon i veckan. Det mesta av produktionen görs av robo- tar i stora maskiner där man formar skär av metallpulver som sintras vid en temperatur över . grader. Utan skärhuvuden i hårdmetall stannar industrin. Med bättre skär kan den öka farten. I den miljön har professor jan-eric ståhl från lth vistats större delen av den kräver bl a standardmetoder för provning med forskningen. I förlängningen kan det gångna hösten. Han deltar nämligen i ett av materialen. Medverkar gör även lth, också ge nya verktyg. forskningsprojekt stött av Stiftelsen för kth, sva i Tyringe och Scania. Projektet sysselsätter ett -tal hand- strategisk forskning, ssf, med sex miljo- – Ett större antal företag har tagit del plockade personer inom koncernen. Även ner kronor. Andra deltagare bidrar med av resultaten och ett fl ertal har gjort prov lth-forskarna carin andersson (fräs- sammanlagt nio miljoner till projektet eller implementeringar av dessa, påpekar ning) och mats andersson (borrning ShortCut. Jan-Eric Ståhl. med seco i Norrköping) och jinming Arbetet omfattar både modellering, zhou från Avdelningen för mekanisk LTH-nytt besökte Seco Tools AB sam- provningsmetoder för verktyg och arbets- teknologi och verktygsmaskiner bidrar ma dag som lars frenning från fi nan- material för att fi nna optimala förutsätt- med sina specialkunskaper. Så gör även siären ssf besiktigade projektet. Det är ningar för skärprocessen. doktoranden hans walter. ett av stiftelsens  ProViking-projekt. De Projektet kräver avsevärda mängder av fi nns alla på olika svenska industrier och En överraskande aspekt är att projektet mätningar och beräkningar, vilket är vad gäller produktframtagning. Totalt uppgår har sin grund i den uppdragsutbildning forskarna har hållit på mest med. satsningen till  miljoner kronor under som Jan-Eric Ståhl tidigare gett för de – – På tre månader har våra kunskaper –. Till ProViking är också kopp-  personerna vid Seco Tools utvecklings- ökats lika mycket som annars under tio år, lat en nationell forskarskola i produkt- avdelning. Kurserna har getts vid ett tiotal säger projektledaren mikael svensson. framtagning. kurstillfällen. Det ledde till sist till en ge- Dessutom ingår det utbildning av Målet med ShortCut är att kunderna, mensam projektansökan. verkstadspersonal. Morgondagens me- större eller mindre industrier, snabbare Genom ShortCut ska kunder som tallarbetare ska vara akademiska tekniker, och med större precision ska kunna välja ägnar sig åt skärande bearbetning snabbare menar Jan-Eric Ståhl. En kunskapsbank rätt applikation eller operation, möjligen kunna ställa om sin produktion. Secos ska dessutom byggas upp för att stärka via ett internetbaserat stödverktyg. Det laboratorium får hjälp av lth och kth produktionen av detaljer i Sverige.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 – Ytterst handlar de här projekten om skojar Jan-Eric Ståhl efter dagar och delvis möjligheterna att behålla industrijobben nätter med analyser av mätresultat. Han i Sverige. I vår föränderliga värld med nya säger att han fått ihop material till en hel Om projektledaren konkurrenter måste vi uppnå ny kompe- doktorsavhandling på  dagar! Detta ge- Mikael Svensson tens för att försvara Sveriges världsledan- nom att kombinera gemensamma resurser de ställning. Den ställningen har Sverige och miljöer. Denna form av samverkan ger Projektledaren Mikael Svensson är när det gäller skärande bearbetning, säger både högskola och industri starka synergi- en av de tre ingenjörer som utexami- Mikael Svensson. eff ekter. Högskolan får viktiga infl uenser nerats från det allmänna civilingenjörs- för fortsatt utveckling. programmet vid LTH. – Jag har kunnat plocka ihop en En bakgrund till projektet är att ar- önskeutbildning av precis de bitar jag betsmaterialen blir allt besvärligare. Det ShortCut drogs igång med ett seminari- behövde för mitt arbete på Seco Tools kan gälla att arbeta i rostfritt stål, här- um i maj  där Jan-Eric Ståhl och re- utvecklingsavdelning, säger haan. dade material och t o m i hårdmetall. presentanter för kth medverkade. Man Han arbetade sju år på Seco Tools Kostnaderna för kunden ska sänkas ge- strävar efter att få in fyra industridokto- som högskoleingenjör innan han nom rätt råd om skärdata, rätt verktyg rander i projektet, som är treårigt och ska 2002 kom till LTH och började studera och bearbetningsprocess. Skärets ”ingre- vara avslutat i början av . vidare. dienser” och geometri spelar en avgörande Lars Frenning, med egen industribak- – Jag sökte över hela Europa efter roll. Jan-Eric Ståhl kollar skärprocessens grund från bl a itt Flygt, var mycket im- en utbildning som skulle passa mig grund läggande parametrar. ponerad av det arbete som Jan-Eric Ståhl och fann den på LTH. På heltid i ShortCut arbetar pen- och de andra la ner på ShortCut. Färdig med examen återvände han sionerade materialspecialisten bengt Halvvägs genom projektet är man glad till Fagersta, där han redan sex måna- der före examen var utsedd till chef för högrelius. Även om man inte begriper på båda sidor. bearbetningslaboratoriet. detaljerna är det fröjd att höra honom – Vi har blivit väldigt samkörda och diskutera skärmaterial, skärvinklar och det ökar förutsättningarna för att fortsätta provresultat med professor Ståhl. forskandet över nätet i ett nätbaserat sam- Om Seco Tools – Den termiska belastningen (överhett- arbete, säger Jan-Eric Ståhl. Fagersta järnbruk i Bergslagen har ning) är den största destruktiva faktorn för – Det är ett helt annat tänkande arbetat med hårdmetall sedan 1931. redskapen, säger Bengt Högrelius. bakom vårt arbete nu, säger Per Alm. Seco, som betyder ”Jag skär”, star- janne eriksson ansvarar för provut- – Uppslagen på hur vi ska gå vidare tades 1936 men blev ett eget bolag rustningen och provningsarbetet. patrick blir bara fl er, konstaterar Mikael Svensson. först 1974. – Det har varit lönsamt från första jonsson, carlos b martinez och per MATS NYGREN alm är andra deltagare i gruppen. dagen, säger Patrik Jonsson. – Det går att mäta alldeles för mycket, Se även www.proviking.se Seco Tools har idag 4.000 an- ställda i 35 länder och omsätter fem miljarder. I Sverige har man 1.100 medarbetare (de fl esta i Fagersta), därav ett 30-tal ingenjörer och lika många civilingenjörer samt 12 disputerade forskare. Sandvik Coromat är störst och SECO fyra i världen. Sandviken AB äger också 62 procent av aktierna i Seco Tools, som tillverkar 15.000 produkter, 5.000 skär med olika hållare. Grund idén i den patenterade pro- cessen är att en legering av wolfram- karbid samman binds med kobolt. Kornstorleken i kristallerna i materialet är 0,7–3 my, större än nanoskalan. Ändå fi nns det en miljon korn i 0,1 mm3! Forskning pågår både om materia-

Foto: Mats Nygren let och om olika ytbeläggningar. Här i bearbetningslaboratoriet på SECO TOOLS utförs den praktiska delen av forskningsprojektet ShortCut. Fr v: Christer Bäck, Patrick Jonsson, Per Alm, Janne Eriksson, Jan-Eric Ståhl, Mikael Svens- son, Bengt Högrelius och Carlos B Martinez.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Smartare elmotor med magnetisk plast

Med magnetisk plast kan elmotorer – Det fi nns två potentialer i detta: upp hos ett par av de företag som med- tillverkas både billigare och smar- tillverkningskostnaderna kan åtminstone verkar i projektet, men det tog ett par år tare. En ny tillverknings metod tar halveras och prestanda på motorn kan innan jag förstod hur smart den är, säger form inom ett ProViking-projekt vid förbättras, kanske fördubblas, förklarar Mats. När han förstått potentialen hjälpte namn DAMIA – Design and Manufac- Mats Alaküla. han till att göra en projektansökan. turing of Interpreted Actuators. Det man forskar om kallas på tekniskt Formsprutning kan ske med högauto- språk för mjukmagnetiska kompositer för matisk produktion, så att även svenska Stiftelsen för strategisk forskning, ssf, elektromagnetiska ställdon. Det handlar företag kan vara konkurrenskraftiga. har stött detta projekt med fem miljo- om delar som formsprutas som plastdetal- ner kronor medan fyra företag satsar to- jer. I det här sammanhanget blandar man En sådan formsprutad stator provkörs talt tre miljoner. Två forskargrupper vid en lämplig plast med små järnpartiklar, i en motor på labbet i m-huset på lth och lth medverkar under ledning av profes- som ger detaljen magnetiska egenskaper. har fungerat utmärkt. Det nya materialet sor mats alaküla. Företagen är Höga- – Vi tittar dels på applikationerna, hur kan inte direkt ersätta delar gjorda med näs, Sura Magnets, Callo Sintermetall detta kan komma till nytta, och dels på konventionella metoder, men med rätt och fl äktföretaget Silenco. Projektet star- den material- och tillverkningsteknik som utformning vinner man fördelar i formfri- tade sent  och ska pågå till början av i så fall krävs, säger Alaküla. het och lätthet. , då man hoppas ha några tillverk- Det nya materialet och tillverknings- – Jag tror inte att tekniken duger till ningsmaskiner klara. Det klassas av ssf tekniken ger en fullständig frihet att forma högpresterande servomotorer och liksom ett högriskprojekt med stor potential. materialet. Formsprutning innebär att nande. Men till fl äktar, pumpar, ställdon, varm, fl ytande plast pressas in i formar vid i hushållsmaskiner och bilar, passar det cirka  graders temperatur. Det unika är utmärkt. Man kan t ex formspruta hela att man får in så mycket järn i plasten. backspegel huset på en gång inklusive dess motor för justering av spegeln. Sådant Man ska nu bygga maskiner som kallas höggradig integration. utnyttjar möjligheterna att forma smart På lth har man redan gått vidare och i tre dimensioner. Tekniken kan förkorta patentskyddat en metod kallad centrifugal- tillverkningstiden avsevärt för magnetiska gjutning. Den innebär att man tillverkar detaljer. Till skillnad från traditionellt materialet vid högre tryck, t ex  g, vilket byggda magnetkretsar med laminerade ökar järntät heten speciellt i det yttersta metallskikt blir dessa formsprutade de- lagret. taljer inte varma vid högre frekvenser. De – mats andersson och tord drabbas då inte av samma energiförluster cedell på Avdelningen för mekanisk utan man har möjlighet att använda högre teknologi och verktygsmaskiner, gjorde poltal (fl er nord- och sydpoler) och högre den första centrifugalgjutningen i två frekvenser i elmotorerna och tillverka hopsvetsade stekpannor. Resultatet är så motorer anpassade efter detta. lovande att vi sökt pengar av Vinnova för – Just nu tittar vi t ex på möjligheten att försöka vidareutveckla det. att ta fram en fl äktkonstruktion. Det kan Med den metoden blir materialet komma att bli tillverkad i väldigt stora alltså ännu mer magnetiskt och hårt. Det serier. får dock inte bli så tätt att metallpartiklar- – Ett fi nskt företag har tidigare provat na kommer i direktkontakt med varandra tekniken – utan framgång. Idén kom nu och det börjar leda ström. Då fungerar det inte alls. Mats Alaküla visar en formgjuten detalj till en elmotor. Foto: Mats Nygren MATS NYGREN

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Taken rasar under tyngden av all snö, skriver medierna. Det är fel, säger Sven Thelandersson och Eva Frühwald på LTH. De menar taken snarare rasar samman på grund

av felkonstruktioner och felberäkningar. Foto: Thore Soneson De kan stoppa takrasen

Under vintern som gått har drygt vintermånaderna var en stor andel trä- myndighet längre kvalitets- och norm- 60 takkonstruktioner i våra grann- konstruktioner. granskar ritningar. länder och i Centraleuropa rasat – Den stora ishallen i Bad Reichenhall – I Tyskland har man diskuterat samman, i Polen dog 67 människor i Bayern där taket rasade samman och  att återinföra någon form av kontroller när en mässhall rasade samman, i människor dog var byggd med limmade efter raset i Bad Reichenhall, infl ikar Eva Moskva förolyckades ett 50-tal när takbalkar, berättar hon. Taket har hållit i Frühwald. Man skall inte kunna köpa en saluhall kollapsade.  år, där var det troligtvis inte konstruk- en byggsats av olika delar utan att se till På Avdelningen för konstruk- tionsfel utan limfogarna som inte längre helheten. tionsteknik på LTH har professor höll standarden. Men hur mycket betyder då snö- Sven Thelandersson lång erfarenhet – Vi har sett problemet med limträ faktorn för rasen? Det fi nns riktvärden, av studier av byggnaders hållfasthet tidigare. Statens Provningsanstalt har s k femtioårsvärden, baserade på klimat- och konstruktion. Han menar att or- dokumenterat en hel del fall som har statistik och största uppmätta snömängd saken till många av rasen är byggfel, orsakats av fel på produkterna, menar Sven plus en säkerhetsmarginal på  procent. som utlöser rasen när belastningen Th elandersson och påpekar att det är lätt- Tak i Skåne ska tåla  kilo per kvadratme- från snölagret är högt. tare att göra designfel med trä. Spänningar ter, vilket motsvarar  cm nysnö eller  i fi brerna kan klyva virket, temperatur cm hoppackad snö och is. – Det kan vara en kombination av de- och fukt kan orsaka uttorkning och dålig – Boverket har nyligen beslutat att signfel och utförande fel, av byggfusk och beständighet i limfogarna. revidera snölaster i Sverige, säger Sven okunnighet hos byggföretagen som ligger Th elandersson. Vid så extrema vintrar bakom, menar Sven Th elandersson. Dessa För tillfället deltar Sven Th elandersson som den som varit är sannolikheten för brister avslöjas vid extrema vädersituatio- och institutionen i ett forskningsprojekt, överbelastning stor. Samtidigt hjälper ner och tjocka snölager som byggs på och fi nansierat av Vinnova och dess fi nska inga säkerhetsmarginaler mot grova fel i aldrig smälter undan. motsvarighet Tekes, tillsammans med byggnationen. Kunskapen för att förebygga dessa träindustrin i Sverige och Finland. Pro- I ett presentationsmaterial som Sven katastrofer fi nns sedan länge. Att bygga jektet syftar till att sammanställa ett antal Th elandersson satt samman listas ett antal med stor spännvidd i takstolarna är rekommendationer för hur man bygger kända fall av takras och orsakerna till ingen ny metod för industrihallar och säkra träkonstruktioner. Visserligen har detta. Bland dem fi nns Siemens Arena varuhus. Tekniker och material varierar, säkerhetstänkandet i byggbranschen ökat  i Danmark, äventyrsbadet Transvaal det fi nns ett otal olika trä-, betong- och dramatiskt efter  september och World Park i Moskva  och ishallsprojektet stålkonstruktioner att välja mellan för ett Trade Center-katastrofen, men samtidigt Nordic Hall i Sundsvall . Det sist- byggföretag. Men det är inte alltid den drivs byggprojekten allt mer av separata nämnda rasade aldrig samman, sprickor i kvalitativt säkraste lösningen som väljs när företag, underleverantörer och i priskon- bågkonstruktionen upptäcktes i tid. det skall byggas. kurrens som inte alltid leder till att man THORE SONESON På Avdelningen för konstruktions- väljer den bästa lösningen. teknik har doktoranden eva frühwald – Kunniga konstruktörer och sund Mer fakta om det svenskfi nska forskningsprojektet samlat så mycket fakta som möjligt ur ingenjörskompetens värderas mindre idag, “System Reliability of Timber Structures with medierapporterna under de senaste må- menar Sven Th elandersson. Avregleringen Particular Application for Roof Trusses” fi nns på naderna. Av närmare  kända ras under av byggnormerna har lett till att ingen www.kstr.lth.se

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Stora studieytor har öppnat sig för läsning eller arbete i grupper. Ett efterlängtat hus

Äntligen öppet! biblioteket som forskningsbiblioteket Studiecentrum innan han blev biblioteks- Studiecentrum slog upp portarna ub för medicinska, naturvetenskapliga chef inom slu i Uppsala. Även han var den 16 februari. Redan innan rektor och tekniska fakulteterna har nu blivit ett imponerad av vad han såg. hade talat och tårtkalaset börjat satt studiecentrum för lths studenter. Byrådirektör gerd olsson från lths det studenter i varje hörn och plug- Bland dem som besökte invigningen kansli har varit spindeln i nätet under gade! fanns för övrigt tove persson, som i ett planeringen av huset tillsammans med debattinlägg i denna tidning år  för mats lindén från Byggnadsenheten. För det här är en efterlängtad inrättning, första gången föreslog ett studiecentrum lita på det. Studenternas första kommen- i byggnaden. Nu var hon förtjust över tar var också: resultatet. Tove hade tidigare varit chef för – Det här är jättebra, men varför fi nns UB och argumenterade i lth-nytt nr det inte ännu fl er platser? / att lth borde inrätta ett ”Learning De gillade miljön med sköna stolar Center” efter brittisk förebild, också för och studiebord, dataarbetsplatser, café och information utåt. Hennes ub-kollega möjligheten att välja mellan tysta och lite tore torngren (också på plats) hade livligare arbetsplatser. Äntligen har kurs- då just utrett ubs framtid och föreslagit biblioteket fått en trivsam miljö och lth att det skulle bli lth-bibliotek. en ny träff punkt. I vimlet syntes också snorre Under ombyggnadsperioden, som rufelt som startade planeringen av pågått sedan förra påsken, har huset varit saknat av studenterna, som då vant sig vid Inredningsarkitekten Karin Nyrén har denna fi na tillgång och vårdat den väl. behållit murarna runt de gamla spiraltrap- Vad som  byggdes av Universitets- porna och försett dem med röda ”troner”.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Akademiska hus är beställare och ägare av huset, som erbjuder drygt . kvadratmeter användbart utrymme. Huvudroller har också peter torudd haft som arkitekt och karin nyrén som inredningsarkitekt. De har förbättrat husets genomsiktighet och ljus, inrett ett större café med riktigt kök och läsrum av olika tysthetsgrader. Stora satsningar har också gjorts på ljudisolering. Landskaps arkitekt lena jungmark har arbetat med uteplatserna, där sydsidan bl a ska få trådlöst nätverk Huset har fått en helt ny entré på nordsidan mot Kårhuset till andra våningen och en ny entré med En ny spiraltrappa förbinder första och andra våningen. Tårtkalas blev det vid invigningen 16 februari. vindfång även mot söder.

Till andra våningen kommer man numera via en ny, pampig spiraltrappa. Där uppe har det inretts arbetsplatser i kon- torslandskap, en ny informationsdisk (fl yttad från kansliet i Kårhuset), tre mindre studielokaler för i första hand lärarnas vidare skolning och ett stort utrymme öp- pet för utställningar. Hit har Internationella kontoret fl yttat liksom Karriärservice. Biblioteksperso- nalen för huset (fyra personer) satt här redan förut liksom den grupp som arbetar med det pedagogiska projektet Genom- brottet. Vilka som ska sitta i en ”glasbur” inne i landskapet är ännu inte klart. Sammanlagt fi nns det arbetsplatser till Tove Persson, idégivare till Studiecentrum, Ett rum är förbehållet dem som vill studera under cirka  tjänstemän i huset. gillade resultatet. tystnad. Frånvaron av telefoner (man går samtidigt över till modern ip-telefoni) under de första veckorna var ett problem för den nya personalen. Annars tycks man ha acklimatiserat sig ganska väl.

Biblioteket ska vara ett stöd för lths utbildningar och lärare. I källarvåningen ﬁ nns fortfarande bokförråd. Litteraturen är huvudsak utvald av lärarna: kurslitteratur, bredvidläsningslit- teratur och referenslitteratur samt högsko- lepedagogisk litteratur. – Vi ska vara ett pedagogiskt stöd för lärarna. Här ska ﬁ nnas det som studenterna behöver för att göra projekt i sina ämnen, säger Åsa Forsberg. TEXT& FOTO: Janna Spanne får hjälp av Fredrik Salomonsson att installera sin dator i Nya entréer har byggts i MATS NYGREN kontorslandskapet. norr och söder.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Hon hjälper studenter ﬁ nna jobb

– De studenter jag träffar är duktiga Foto: Mats Nygren och kunniga, men har ibland svårt att tala om det för sina tilltänkta arbetsgivare – eller till och med att inse det själva, säger studievägle- dare Maija Vadzis. – Att marknadsföra sig själv är inte så lätt, särskilt om man inte tycker att man egentligen kan något. Men de har ju fått värdefulla kunskaper genom sin utbildning. Konkur- rensen om jobben är dock stor och man får räkna med att det tar tid att hitta sin plats.

Sedan vårterminen  fi nns det en kar- riärservice på lth, en från studentkåren länge efterfrågad verksamhet. Numera Maija Vadzis hjälper gärna studenterna att söka jobb. är det studievägledare Maija Vadzis som på halva sin arbetstid tar emot studenter- söka jobb och då är det bra om någon an- uppdrag i studentlivet, föreningsmeriter, na vid sin nya plats i kontorslandskapet på nan tittar på ens papper och förbereder en idrottsledaruppdrag etc, säger Maija. Studiecentrum. inför en eventuell intervju. Det tränar vi Hon trivs i sin nya arbetsmiljö men också studenterna på. efterlyser bättre sekretess för studenterna På universitetets Arbetslivscenter har Studenterna har också möjlighet att genom ljuddämpande och avskärmande liknande verksamheter funnits länge med prova tester som förekommer i arbetslivet. åtgärder. En hörna med tidskrifter, bl a sven eriksson, som också drog Nyligen hölls ett seminarium i samar- handböcker, prognoser och statistik om ar- igång den nya verksamheten på lth och bete med konstruktören av sådana och betsmarknaden planeras. Studenterna kan lärde upp Maija. Hon hoppas med tiden få snart blir det fl er om jobb i Tyskland och få hjälp att hitta databaser där de kan söka mer utrymme för verksamheten och kunna England. De som funderar på att starta arbete. Företag kontaktar gärna Karriär- involvera fl er studie väg ledare i arbetet. eget kan få hjälp med information. service direkt, och Maija Vadzis önskar Maija har arbetat vid allmänna stu- sig en egen databas där hon kan lägga in dievägledningen i över  år samt varit Det fi nns jobb för alla sorters civilin- erbjudanden om jobb. utbildningsplanerare och studievägledare genjörer, men det kan vara fl era hundra på lth de senaste sju åren. sökande till anställningar, så man måste Teknologerna arrangerar den årliga – Anställningsbarhet är viktigt i beväpna sig med tålamod. Och då kan det stora mässan Arkad plus mindre sektions- Bolognaprocessen och det kan kräva bättre vara viktigt att uppmuntra studenterna att mässor ute i de olika husen. Karriärservice kontakt med näringslivet. Där råder det inte ge upp. Prognoserna pekar mot balans i har deltagit i några av dessa. Maija sam- stor skillnad mellan olika program, menar tillgång och efterfrågan på jobb i framtiden arbetar med fackliga organisationer och Maija Vadzis. Hon väntar sig att samarbeta för civilingenjörer, men Maija är lite skep- rekryteringsföretag. Studenterna ordnar med det nya näringslivsrådet och nye vice- tisk mot hållbarheten hos prognoser, annat också studiebesök. I framtiden hoppas hon rektorn jan-eric ståhl (se sid ). än mycket kortsiktigt. Så mycket oförutse- på närmare samarbete med programmen Arbetsuppgifterna består i att ta emot bart spelar in på samhällsutvecklingen. liksom gärna med Alumniföreningen. studenter och hjälpa dem med ansök- – Det är inte så bra att köra med en – Civilingenjörer har en global arbets- ningsbrev och cv när de ska söka jobb. standardansökan till alla arbetsgivare. marknad, de bör inte bara stirra på Sverige. Tillsammans med Sven Eriksson har Bättre är att läsa annonsen noggrant och Att ha läst utomlands är en bra merit. Maija ordnat seminarier om jobbsökning lyfta fram vad man kan bidra med till just Karriärservice har öppen mottag- och andra frågor när arbetslivet rycker när- det jobbet. Praktik och sommarjobb är vär- ning måndag och tisdag kl .–. mare. Det brukar det göra för studenterna defullt liksom att göra exjobb i arbetslivet. eller efter tidsbeställning via e-post till medan de gör sina examensarbeten. Språk kunskaper (inte bara i engelska) är [email protected] – Då kan det vara lämpligt att börja viktiga att marknadsföra liksom förtroende- MATS NYGREN

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Utbildningar blir längre

Samtliga riksdagspartier har enats om Foto: Kennet Ruona att civilingenjörs- och arkitektutbildningarna skall förlängas från 4,5 till 5 år. Förändringen omfattar alla studenter som antas från hösten 2007.

De som idag studerar till civilingen- jör eller arkitekt på lth kommer efter  juli  kunna välja om de vill ta ut en examen på  poäng eller  poäng. Riksdagen tog den  februari ställning för en förlängning som en del i en genomgripande reform, som syftar till att anpassa högskolesystemet till Bolognaprocessen. Beslutet innebär att civilingenjörs- och arkitektutbildningarna får samma Riksdagen undvek att göra en valfråga av de tekniska utbildningarnas längd när först mp och v och omfattning som i övriga länder inom sedan även s accepterade kraven på förlängda utbildningar – efter lobbyarbete från de tekniska Bolognaprocessen. Förlängningen kom- högskolorna. I praktiken är det få studenter som blivit klara på nio terminer. mer att främja rekrytering, anställnings- barhet och rörlighet såväl i utbildningssys- Civilingenjörs- och arkitektutbildning- och en masterdel ( år). lths utbildning temet som på arbetsmarknaden. arna kommer även efter  juli  att till yrkes teknisk hög skole examen (yth) vara samman hållna och genom tänkta kommer i framtiden att leda till en hög- Beslutet har drivits fram av de tekniska program. Programmen kommer inte att skoleexamen. högskolorna i samarbete med studentkå- innefatta en obligatorisk mellan examen lth ska fortsätta att fokusera på rerna. I högskole propositionen Ny värld på kandidatnivå. Men givet vis kom- yrkesexamina. De masterprogram som – Ny högskola som presenterades i juni mer de programstudenter som så öns- lth erbjuder skall bidra till att proﬁ lera  var hållningen att en förlängning av kar kunna ta en kandidat examen efter lths styrkeområden på ett sätt som är våra längre yrkesutbildningar var onödig. cirka tre års studier. Högskole ingenjörs- resursmässigt eﬀ ektivt. Frågan kompliceras Genom intensiv opinionsbildning har utbildningarnas struktur påverkas inte av dock av att det kan införas tvång att ta ut de folkvalda gjorts uppmärksamma på hög skole reformen, medan den redan fem- avgifter i storleksordningen . kr per bristerna i propositionen och accepterat å r i g a I n d u s t r i d e s i g n u t b i l d n i n g e n k o m - år för studenter utanför ees-området. högskolornas sakargument. mer att tudelas med en kandidatdel ( år) PER WARFVINGE De utgör nya forskningssenaten Den nya ledningsstruktur för grundutbild- Annika Olsson, designvetenskaper Inger Björck, livsmedelsteknik ning och forskning som klubbades igenom Mats Bohgard, designvetenskaper Ingrid Svensson, maskinteknologi i fjor är nu i huvudsak bemannad med Gerhard Kristensson, elektrovetenskap Solveig Melin-Petersson, maskinteknologi delvis nya namn. Här är några av LTHs nya Thomas Laurell, elektrisk mätteknik Kalle Åström, matematikcentrum ”makt havare”, nämligen ledamöterna i den Bengt Johansson, energivetenskaper Tobias Rydén, matematikcentrum nya forskningssenaten, som bland annat Lars Samuelson, fysik Karl-Erik Årzén, reglerteknik diskuterar forskningstrategi. Sune Svanberg, fysik Agneta Ståhl, teknik och samhälle Mats Alaküla, industriell elektroteknik Lars J Nilsson, teknik och samhälle Maria Wall, arkitektur och byggd miljö och automation Andreas Norrman, teknisk ekonomi och logistik Lars-Olof Nilsson, bygg- och miljöteknologi Thomas Johansson, informationsteknologi Per Runeson, telekommunikationssystem Magnus Larsson, bygg- och miljöteknologi Mikael Akke, kemi Ola Dahlblom, byggvetenskaper Leif Bülow, kemi Ali Iranpour, Johan Wernehag och Boris Magnusson, datavetenskaper Guido Zacchi, kemiteknik Richard Persson, studentrepresentanter året ut.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  LTH rosas Foto: Mats Nygren i utvärdering LTH serverar sina blivande civil- • tydlig ledning ingenjörer en utbildning av hög • representation för studenter och perso- internationell klass. Högskoleverkets nal i beredande och beslutande organ utvärderare har nästan bara positiva • kurs- och programmål är tydliga omdömen om LTH. Vissa lokaler får • bra introduktion till studierna (till yrket kritik medan nya Studiecentrum å kan det bli bättre) andra sidan får beröm. • internationaliseringsarbetet • ceq är en bra grund för utvärdering Billy Fredriksson, teknisk direktör vid Saab, Bedömargruppen har haft ett styvt arbete men behöver utvecklas på programnivå, var ordförande och Aija Sadurskis sekreterare att med hjälp främst av högskolornas egna systematiskt kvalitetsarbete sker dock i bedömargruppen som värderade 99 civil- själv värderingar bedöma  högskoleut- • bra matematikundervisning ingenjörsprogram, här vid besöket på LTH. bildningar vid elva olika lärosäten. Här • bra struktur, en större roll för hållbar är en förkortad version av utvärderarnas utveckling utreds egen sammanfattning. Den negativa kriti- • komplettering mot ekonomi fi nns • resultaten tillräckliga vad gäller pre- ken rör ofta förhållanden som är generella • utveckling av undervisningen är stark, station, men dåliga vad gäller genom- för de fl esta utbildningar i landet. bra rutiner för exjobb strömning • bra studiecentrum ROS • rekryteringsarbetet är bra men har RIS • utbildningarna har ofta utformats i samma svårighet som andra tekniska • avnämarkontakterna bör utvecklas samarbete med industrin, mindre med högskolor att rekrytera kvinnor • strategier för undervisning och exami- alumner nation saknas (”undervisningsformerna • volym, forskningsanknytning, samar- SÅDÄR är inte kopplade till programmålen”). bete med andra fakulteter • administrativt stöd på två nivåer har • fl era lokaler i dåligt skick • lärarkompetens, pedagogisk kompe- inte varit optimalt, mindre sårbar tensutveckling och belöningssystem organisation utvecklas MATS NYGREN

– Teknologkåren uppskattar att LTH klarade sig så väldigt bra i utvärderingen, men vi ”Vi är stolta” måste givetvis ta fasta på den kritik vi får. Vårt kanske enskilt största problem är undermåliga – Vi är särskilt stolta över att bedömarna note- lokaler, både kvalitén på undervisningssalar rar att LTH i stor utsträckning engagerar industri och tillgången på studieplatser behöver för- och andra avnämare i utvecklingsarbetet. Vår bättras. Kanske ökar genomströmningen om vi nya satsning ska ytterligare stärka de banden, förbättrar den studiesociala miljön, säger vice kommenterar vicerektor Per Warfvinge. kårordförande Nils Mattisson (bilden). Bedömarna berömmer ett relevant student- – Ett par, i övrigt alldeles utmärkta, pro- infl ytande. Lärarkåren får beröm för ett stort gram (ekosystemteknik och teknisk matematik) pedagogiskt intresse och att man aktivt arbetar får bedömargruppen att fråga sig om det fi nns med bl a examinationsfrågor. en risk att de inte blir ingenjörsutbildningar. LTH får viss kritik för lokalernas standard, Om vi tydliggör vad som defi nierar en civilin- men Lunds universitet har en plan för hur mo- genjör från LTH och redogör för hur de målen derniseringen ska ske. Farhågor för alltför stor uppnås på samtliga program så tror jag inte valfrihet på några få program är synpunkter att någon sådan risk föreligger, fortsätter Nils LTH tar till sig. Mattisson. Foto: Mats Nygren

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Om programmen Generellt anser utvärderarna att självvärdering- Risk att lärare arna av LTHs program är i positivaste laget och åtgärdsförslagen ofta ganska ytliga. Utvärdering på programnivå efterlyses ofta. går i väggen Bioteknik: Sociala och ekonomiska aspekter av teknik saknas i ett annars mycket bra program. Hållbar tillämpning av teknik behöver Lärarna på våra svenska civilin- incitament både för utbildningen och för stärkas. En introduktion till yrket saknas. genjörsutbildningar jobbar alltför studenten. Bl a krävs hjälp av arbetsgivarna Ekosystemteknik: Lite teknikinne- mycket. Resurserna behöver ökas så men också ökade anslag per studieplats. håll och stor valfrihet ger risk att det inte blir att lärarna inte ”går i väggen” och Möjligen kan ranking vara en väg, det en civilingenjörs utbildning. Doktorander som så att de hinner forska mer. Stu- föreslår man att staten ska utreda. exjobbshandledare ifrågasätts. dierna tar för lång tid att avsluta. Examensordningens andra punkt Elektroteknik: Genom E-spåret får stu- Ändå välkomnas en förlängning av denterna en yrkesidentitet. Spretigt med många uppfylls inte så bra. Den kräver att student- utbildningen med en termin! fördjupningar. Avnämarkontakterna bör öka. erna får ”kunskaper om och färdigheter Industriell ekonomi: Beröm för unik i att utforma produkter, processer och inriktning mot teknisk modellering liksom De allmänna synpunkterna på civil- arbetsmiljö med hänsyn till människors optimeringen av ekonomi, resurser och miljö. ingenjörsutbildningarna hos Högskole- förutsättningar och behov samt till sam- Samverkan med näringslivet bör dock öka. verket och dess utvärderingsgrupp är hällets mål avseende sociala förhållanden, Infokom: Väl genomtänkt programupp- intressanta. Man konstaterar att utbild- resurshushållning, miljö och ekonomi” läggning. Samarbetet med t ex Institutionen för ningarna är bra och av central betydelse för – d v s kravet på en bred utbildning som nordiska språk får beröm. svensk industri. Men man identifi erar också inte bara ser till rent tekniska synpunkter. Kemiteknik: Ett klassiskt men omarbetat fl era hot mot utbildningarna. De kunniga Detta sammanfattas som en ”hållbar till- program med god integration, introduktion och lärarna tvingas ofta använda både fritid och lämpning” av teknik. uppföljning. Sociala och ekonomiska aspekter forskningstid för att klara undervisningen. Högskoleverket kritiserar satsningar efterlyses. Lantmäteri: Ett bra, unikt program med – Kvaliteten är hotad i ett system som på för tillfället populära områden och väl stor valfrihet mot slutet. Tidigare information ger det klara intrycket att vara överan- att program ges nya, lockande namn. om yrkesrollen och ett pedagogiskt handlings- strängt. Utvärderarna föreslår en utredning av en program föreslås. mer realistisk dimensionering med ett min- Maskinteknik: Har förbättrats men Alltför få studenter utnyttjar möjlig- dre antal program med en solid och bred näringslivskontakterna bör vara större. Flest heten till utbytesstudier utomlands. Sam- basutbildning med möjlighet till många lärare har ”Excellent Teaching Practice” och tidigt fi nns det en tendens bland lärarna ut gångar och specialiseringar på slutet. det är bra med mål för studenternas personliga att underskatta svårigheterna med att ut- egenskaper. bilda på ett främmande språk. En annan sak som ofta fattas i utbu- Riskhantering: En unik och bra avslut- En del nya högskolor har väl små det är utbildning för entreprenörskap. ning, men kan den med så olika inriktningar utbildningar där miljöerna bli mycket Tillsammans med poänggivande prak- ”garanteras vara en civilingenjörsexamen”? Nä- sårbara. Program med – studenter kan ringslivskontakter och uppföljning är utmärkta. tik, utbildning i hållbar tillämpning och Teknisk fysik: Ett typiskt forskar- ”i längden inte vara meningsfulla” personliga och professionella färdighe- ämne som ändå har stora ambitioner som Antalet sökande minskar trots väx- ter är detta de viktigaste områdena att civil ingenjörsprogram. Kursen i ingenjörsrollen ande årskullar. Andelen kvinnor bland ägna den tillkommande tionde terminen. bör komma tidigare och designbuild-testet kan studenterna minskar ännu mer, vilket kan Utvärderarna ser också gärna en mellan- utvecklas. föranleda en översyn av undervisnings- examen eller etappavgång efter tre års stu- Teknisk matematik: Nytt och riksunikt former och utbildningskultur. Riktade dier, även om civilingenjörsutbildningen i program som behöver fl er ingenjörsmässiga ekonomiska stöd till kvinnor vid avgö- princip ska förbli en hel yrkesutbildning. inslag. Näringslivskontakterna kunde vara fl er rande karriärsteg kan vara en väg att skapa Av de krav som ställs på ingenjörer har och integrationen vidareutvecklas. fl er kvinnliga förebilder. programmen traditionellt fokuserat mindre Teknisk nanovetenskap: Nytt och am- Den ekonomiska styrningen premierar på muntlig och skriftlig kommunikation, bitiöst program där fl er projektkurser efterlyses inte rätt saker. Incitament borde fi nnas för förmåga att arbeta i andra länder och kultu- liksom mer kontakt med näringsliv och samhälle. Väg- och vattenbyggnad: Program- profi lering, satsningar som arbetsmarkna- rer och att ta ansvar för miljö och männis- met bedöms ha förbättrats avsevärt med en stor den efterfrågar och snabbare genomström- kors säkerhet och hälsa. Här fi nns dock en roll för avnämarna, som också besöks under ning. Endast  procent av studenterna har del uppmuntrande undantag, bl a på LTH. kurserna. Bra samordning mellan fl era ämnen. tagit ut sin examen efter  terminer (fem Utvärderingen ska följas upp om tre år. Fler dator- och läsplatser behövs. extra)! För att rätta till detta föreslås andra MATS NYGREN

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Jesper – nu en mogen man!

Jesperspexet 40-årsjubilerar i år. också Jesperspexare. Enligt stadgarna ska Jesperspexen kanske inte så annorlunda Det gör givetvis också spexfören- / av medlemmarna vara teknologer och mot andra, möjligen innehåller de mer ingen Jesper, som till övervägande ungefär så har det varit. Att det blir en pop och rock än opera och operett? del består av teknologer eller före blandning är bara positivt, tycker Maria  karaktärer stod på scen i Konfucius detta teknologer. Sperlingsson. Jesper är inne i en genera- plus ett antal statister. Det fi rades med spexet Konfucius tionsväxling just nu, med mycket nytt folk Handlingen utspelar sig förstås i och med en fest där man fi ck besök både på scen och i styrelsen, som omfattar Kina och skildrar vad som händer när av deltagare från det allra första sex personer. kejsaren kallar in landets klokaste gubbe, spexet 1966! Efter många år har stefan ”stygge” Konfucius. Kinas armé är nämligen så lindgren lämnat ordförandeklubben, inkompetent att den förlorar mot slow- Jesperspexet har alltid välkomnat kvinn- men i Konfucius spelade han den viktiga motionskämpande Tai-chi-krigare, kejsa- liga spexare även på scenen. ”Pjäx” har så- rollen av regissör. Andreas Jensen har rens dotter är för revolutionär och sonen dant lite nedlåtande kallats av ”riktiga” bakom ryggen ett helt ”producenteri” på så korkad att han måste ha mjuka ätpinnar spexare, som givetvis måste vara män. tio personer. Det är detta gäng som drar för att inte sticka ihjäl sig själv... Konfucius Annat som utmärker Jepserspexarna är igång planeringen för att lösa allt praktiskt löser problemen på sitt eget sätt. tekniskt avancerade scenografi ska lösning- kring en uppsättning, söker sponsorer, hit- Föreställningen gavs för fyra fullsatta ar och ordvitsar till förbannelse. tar folk och drar upp ritningarna. salonger under februari. Tyvärr var lth- – Ibland fattar man inte alla vitsarna nytts utsände så koncentrerad på foto- förrän sista gången man spelar spexet, Inför en föreställning arbetar bortåt grafering att han inte kan recensera spexet. säger producenten andreas jensen. På  personer hela långa kvällarna under Men enligt Sydsvenskan var det ”en skön så vis blir det bara roligare och roligare. nästan en månad. De hinner inte myck- brygd av sångnummer och udda fi gurer”. – Utmärkande är också att alla är med et mer under den perioden, andra syssel- och bestämmer. Här brukar det gå ganska sättningar som studier och kompisar blir Jesper har inte bara en hemsida – demokratiskt till, säger nya ordföranden lidande. Men under januari-februari bru- www.jesperspexet.org – utan även en borta- maria sperlingsson (m). kar studietyngden vara lite lättare. sida med länkar till andra spexföreningar. En del Jesperspexare har blivit kändi- I vår är det ändå många Jesperspexare Detta är Lunds mest jämställda spexför- sar, t ex krister kryddan petters- som engagerar sig även i Karnevalen. ening enlig egen uppgift. Med lemmar i son, och sanna persson och eva Jesperspexarna har en duktig orkester Jesper kallas jesperiter, det fi nns aktiva westerling, som medverkat i Hipp med blåssektion. Kapellmästaren kom- och passiva sådana. Just nu har före ningen Hipp. Sångaren christer nerfont var mer från Bobbe Big Band. Musikaliskt är minst  aktiva jespiriter. Jesperit är

Även drakar kan ha sömnadstekniska besvär. Demonregissör Stygge Lindgren gör skäl för namnet ibland. Drakarna var söta även utan kostymer.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Intensiv scen ur jubileumsspexet Konfucius.

också namnet på föreningens it-ansvarige! Jesperspexen brukar komma till genom en synopsistävling under sommaren (på Studentgården i Skanör). Vinnande synopsis bearbetas sedan under hösten. I november sker inprovning av ensemblen. Bara tio procent av de medverkande står på scen. Andra gör scenografi , belysning eller ljud, sminkar, syr eller lagar mat. Det var spännande att smyga omkring bakom kulisserna. Visste ni exempelvis att det fi nns ett mindre restaurangkök snett ovanför AFs stora scen? Föreningen har nio olika sektioner för dessa uppgifter men det mest kryptiska uppdraget tycks vara att Föreningen bli kackelchef med uppdrag att ”tillgodose håller på den marknaden med kackel där så är möjligt”. lundensiska seden Att rekrytera medlemmar är inga problem. med anonyma funk- tionärer och aktörer. Ur reglementet saxar vi en detalj: Ett nytt spex har det blivit Hedersledamot kan man bli av tre kate- varje år sedan starten  med Den fl y- gorier Per Peetum, för lång och trogen gande holländaren. Under -talets första tjänst, Per Sedel (för fi nansiellt stöd) och och mest revolutionära år uteblev dock För att citera slutklämmen på Jespers Per Vers (för glatt och positivt sätt). spexet några gånger. hemsida: Till skillnad från vanliga år utgör ett Äldre spex har ibland återuppstått. – Det är kul att vara student i Lund, spexår tiden från  november till siste ok- Många av affi scherna kan ses i restaurang och om man håller på med spex blir det tober. Mot slutet av detta år brukar Jesper Kårmé i Kårhuset. ännu kuligare. ”Hellre en tenta i rest än en inför nollorna ge särskilt uppstudsiga Flertalet spex har handlat om en histo- missad fest”, som ernst johnsson så Nollespex – eller slaskspex – där spexarna risk person, men några som ”Schack matt” klokt uttryckt det. skojar med varann.  bygger på mer allmänna idéer. TEXT & FOTO: MATS NYGREN

Årets namn hos Jubilaren. En spexorkester arbetar i det fördolda. Husbyggnad kan övas även på en scen.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Vicerektor: Samordning Foto: Mats Nygren Denne fysiker och utbildningsnämnds- olika kurser med nästan samma innehåll ordförande – uno kallas det på lth – på- måste granskas särskilt då lth-gemen- pekar att lth har startat fl era nya civil- samma lösningar tas fram. ingenjörsprogram sedan  samt lagt För ett par år sedan gjorde professor om alla de äldre programmen sedan  jan-eric larsson en utredning som pe- utan att nämnvärt samordna kursutbudet kade på just den bristande samordningen – förrän nu. mellan programmen och hur onödiga fl er- – Resurserna räcker inte till för att varje dubblingar av kurserna fördyrade utbild- program ska hitta sin lösning. Exempelvis ningarna. Utredningen bör kunna vara en har vi åtta olika varianter av obligatorisk startpunkt för Rune Kullbergs arbete. kurs i mekanik. Målet i sådana fall bör Förändringar kan dock kräva ett vara att ge en eller två kurser fast kanske pusslande med schemaläggning både för anpassade genom olika programspecifi ka studenter och lärare – och lokaler. exempel – eller en teoretisk kurs med olika – Om det lyckas att optimera kursut- laborationer, förklarar Rune Kullberg. budet kan det ge vinster både för program- Redan i år har man samordnat tre olika men och för institutionerna, som ger kur- sexpoängskurser i matematisk statistik serna. De har hittills varit mycket generösa efter den modellen. när det gäller att gå utbildningsnämnderna Bristande samordning kostar pengar. till mötes med olika speciallösningar, säger Matematikkursen Endimensionell analys Rune Kullberg. ( poäng) som ges för tre program kostar t ex . kronor mer om man delar I vissa fall fi nns det tydliga längre upp den i två föreläsnings serier. Det visar kurskedjor för specialisterna och kompri- att föreläsningsintensiva kurser inte kan ha merade varianter av dessa för ickespecia- för små grupper. Ibland är det kanske rim- lister. Ett mål är att identifi era när sådana ligt att kurser är olika. Pedagogiken kan till komprimerade kurser är angelägna. Rune Kullberg är utsedd till ny exempel vara mycket olika upplagd. – Högskoleverket påpekar ju i sin vicerektor på LTH. Hans nya deltids- En optimering i avvägningen mellan utvärdering att många lärare är hårt uppdrag handlar om att samordna programspecifi kt och lth-gemensamt är ansträngda. En rationalisering av utbudet kursutbudet mellan de olika pro- vad det handlar om att fi nna. Inte så att bör kunna hjälpa dem. grammen. alla studenter ska läsa samma kurser, men Med den nya organisation som nu sjösatts med färre utbildningsnämnder bör samordning vara enklare att åstadkomma. Nya namn i ledningen För Runes utbildningsnämnd, som omfat- LTH har från och med 1 januari 2006 en ny sty- Nilsson (TCO/OF/S), Teresa Hankala-Janiec tade programmen Teknisk fysik, Teknisk relse enligt följande: Ordförande Alf Görans- (SACO). Föredragande är Per Göran Nilsson, matematik och Teknisk nanovetenskap, son, koncernchef, NCC. Ledamöter: Gunilla kanslichef. har man redan prövat att samordna kur- Jönson, rektor, professor i transportförpack- Forskarutbildningsnämnden utgörs av serna. Nu handlar det om att utvidga detta ningsteknik, Klas Malmqvist, prorektor, följande personer: Ordförande professor Klas arbete till att gälla alla program. I den nya professor i kärnfysik, Hans Hanson, profes- Malmqvist, ledamöter docent Ulf Ellervik, utbildningsnämnd där Rune nu är ordfö- sor i teknisk vattenresurslära, Agneta Ståhl, forskningsnämnd för kemiteknik, professor rande ingår sju av lths  civilingenjörs- professor i trafi kplanering, Lars-Erik Werners- Leif Sörnmo, forskningsnämnd FIME, profes- program. En nyckelroll för grundutbild- son, professor i fasta tillståndets fysik, elektro- sor Magnus Larsson, forskningsnämnd MVA. ning kommer utbildningsberedningen vetenskap, Leif Bülow, professor i tillämpad I forskningsberedningen sitter: Gunilla med rektor som ordförande att ha. biokemi, Maria Wall, universitetslektor i Jönson rektor och ordförande, Klas Malm- energi- och byggnadsdesign, Stina Gestre- qvist prorektor, vice ordf, Lars-Olof Nilsson, Just nu pågår en utredning om de lius, vice vd i Medicon Valley Academy, Tord byggnadsmaterial, Laszlo Fuchs, energiveten- grundläggande matematikkurserna, föran- Wingren, koncernchef i Samsung Europe. skaper, Thomas Laurell, elektrisk mätteknik, ledd av en diskussion i utbildningsbered- Studentrepresentanter i år är Nils Mattisson, Stephanie Reimann, matematisk fysik, Karl ningen om hur man ska hantera de allt mer Peter Larsson och Olof Hägerstedt. Fackliga Åström, matematik och Rajni Hatti-Kaul, skilda förkunskaper som studenterna har. ledamöter: Gustav Ekberg (SEKO), Christer bioteknik. MATS NYGREN

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Foto: Mats Nygren Colding- ekvationens fader lth har haft besök av professor bertil colding (bilden), känd för ”the Colding Equation” som beskriver livslängden på skärverktyg. Forskargruppen i skärande bearbetning vid lth, sju personer, fi ck be- vittna ett intressant seminarium där professor Colding berättade om de krokiga vägar under - och - talet som ledde fram till den väl- kända ekvationen, som nu används runt om i världen. – Den är framprovad genom Vicerektor: Företagskontakter massor av empiriska mätningar, Professor Jan-Eric Ståhl ska som för utbildningsnämnd , som ansvarar för berättade han entusiastiskt för kolle- vicerektor på 20 procent av sin tid program med en tydlig yrkesroll. Fler av gan jan-eric ståhl, Avdelningen åta sig ansvaret för industriell och de små och medelstora företagen väljer att för mekanisk teknologi och verktygs- samhällelig samverkan, särskilt med anställa de breda programmens civilin- maskiner. På dennes fråga trodde små- och medelstora företag. genjörer eftersom de behöver tjäna pengar han att ekvationen kan anpassas från första dan, säger Jan-Eric. även till sammansatt nedbrytning av Uppdraget gäller att öka anställningen Det fi nns också en bra koppling till skärverktygen där man kombinerar av akademiskt utbildade i dessa företag, Univa, där han verkat som ordförande i slitage och deformation. öka fortbildningen av personal från före- fl era år. De kontakter som han behöver – Tillsammans med sin hand- tagen och vidareutveckla forsknings- och i sin nya roll fi nns samlade hos Univa. ledare ragnar woxén på kth är utvecklingssamarbetena med dem. Kort Men nu handlar det förstås inte bara om Bertil Colding troligen den mest sagt att stärka lths roll som viktig ut- produktionsteknik utan också om andra refererade forskaren i Sverige inom vecklingspartner för dessa företag. teknikområden. området produktion, sa Jan-Eric Jan-Eric Ståhl menar att återkoppling- Men hur ska du få tiden att räcka? Ståhl en mellan industrins kompetensbehov och – Det är den svåra frågan. Jag anser att Ragnar Woxén la på regering- utvecklingen av lths utbildningsprogram det är viktigt att även i fortsättningen vara ens uppdrag grunden till lth på kan stärkas ytterligare. engagerad i egen forskning, handledning -talet. Colding lämnade Sverige och ta aktiv del i grundutbildningen. några gånger för usa och var till sist Det gäller även formeringen av lths Närmast gäller det att ”samla ihop professor i Michigan i hela  år. forskningsportaler, som är ett sätt att styrkorna på insidan”, att inventera och Han återkom till Sverige för fyra år underlätta företagskontakterna genom defi niera det som behöver göras. Internt sedan. att minska antalet ”kontaktpunkter” mot arbete blir alltså den första åtgärden till- lth. Det kan i sin tur göra det möjligt att sammans med att lösa de externa behoven erövra del av större anslag från exempelvis efterhand. Det kommer att ta ett tag innan Vinnova eller eu i samarbeten mellan resultaten syns. företag och forskare. Arbetet har både – Kontaktpersoner vid institutionerna regionala och nationella aspekter. Det gäl- och ett gott samarbete med prefekterna blir ler t ex att stärka lths roll som en viktig en nyckel till framgång. Vi måste få fram utvecklingsfaktor i regionen. Liksom Rune vad samverkan är, den är ju mångfacetterad Kullberg, den andre nye vicerektorn, vill på lth och handlar inte bara om företag han arbeta ”på tvären” med dessa frågor. utan även om myndigheter och andra orga- – Det här är ett starkt komplement nisationer, avslutar Jan-Eric Ståhl. till att vara utbildningsnämndsordförande MATS NYGREN

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Foto: Gugge Zelander © Pressens bild Projektet som kan minska segregationen Den mänskliga Integrerade städer med småstads- skapar planerna. En målsättning med vad vi tidigare antagit, att vår upplevelse mässig bebyggelse skapar ett projektet ”Den mänskliga staden” är dels av skönhet är oerhört väsentlig för våra attraktivt boende som människor att komma med ny empirisk kunskap dels val av boende. Detta har inte med äldre vill leva i. Däremot ska vi undvika att samla ihop existerande kunskap från eller ny bebyggelse att göra, det är levande att bygga mer av de oattraktiva annan forskning, ett underlag för att skapa gator, torgmiljöer och gröna inslag som är stadsbyggnadsmodellerna från god livsmiljö för framtiden. de mest uppskattade inslagen i stadsrum- miljonprogrammets dagar. Vi måste – Projektet är baserat på en tydlig frå- met. lära av både de goda och de dåliga geställning, vilka kriterier behöver vi fylla – Men det räcker inte med att måla erfarenheterna från tidigare stads- husen faluröda för att nå dessa kvaliteter, byggande. betonar Johan Rådberg. Det handlar om – Vi behöver en långsiktig stads- ”...det räcker inte att måla att husen skall öppna sig mot gatan, om byggnadsstrategi där vi kan lyfta husen faluröda för att nå att skapa liv och variation. Skapa blandade fram attraktiva kvaliteter, för att kvartersstrukturer med plats för männis- motverka den växande segregatio- dessa kvaliteter...” kor i olika livssituationer. nen i våra städer, säger Johan Råd- Att man inte har arbetat med omde- berg som är professor i stadsbygg- för att få en bra stadsplanering, berättar batterade områden som Bo i Malmö nad vid LTH där han leder projektet Johan Rådberg. Det består av fem teman eller Jakriborg utanför Lund, beror på att ”Den mänskliga staden” som kom- som sammanfattar fältet – attraktivitet de är lite för unika, har för speciell karak- mer att avslutas under 2006. och fysisk utformning, brottsförebyggande tär, menar Johan Rådberg. Det går inte att stadsplanering, hållbart stadsbyggande, de generalisera kunskap baserat på den typen Fokus i detta stora projekt är att utfors- estetiska dimensionersom styr våra val av av debattområden. ka människors upplevelse om vad som är boende, samt genomförda nyare exempel. attraktiva städer och stadsmiljöer. Under Perspektivet i ”Den mänskliga staden” fyra års tid har en grupp doktorander I projektet har man sökt svar i olika är tydligt riktat framåt, mot att skapa gjort intervju- och fältstudier, frågat män- stadsmiljöer, i lena steffners kom- kunskap för framtida stadsplanering. I niskor vad de upplever som vackert och mande avhandling ställs den medeltida sin tidigare forskning har Johan Rådberg fult i stadsbilden. stadskärnan i Arboga mot det postmoder- pekat på hur oattraktivt byggande ökar – Det ﬁ nns mycket lite forskning kring na Ladugårdsängen i Örebro. catharina segregationen och delar upp våra städer. människors estetiska upplevelser inom sternudds avhandling som kommer till Polarisering skapar negativa spiraler som stadsplaneringen, det saknas över huvud hösten tar utgångspunkt i hur Karlshamns kräver stora samhällsinsatser, skriver han i taget erfarenhetsåterföring från dem som invånare värderar sin stadsmiljö. en artikel i Arkitektur –. lever i stadsmiljöerna till arkitekterna som – Deras resultat kommer att veriﬁ era I den redogör han för forskning base-

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Foto: Johan Rådberg Höghus i Rosengård eller låghus i Enskede Gård? Det snart avslutade projektet ”Den mänskliga staden” syftar till en långsiktig stadsbyggnadsstrategi som kan motverka segregationen. staden kartlagd rad på inkomstutvecklingen i olika delar tiva kvarterstyper som den förindustriella av Stockholm mellan  –  och staden det högsta indexvärdet. Johan Rådberg är professor i Stadsbygg- visar hur klyftorna mellan höginkomst- – Det här är en utveckling som accele- nad vid LTH. Han är forskningledare för och låginkomstområden ökat och att det rerat med den ökande välfärden under de ”Den mänskliga staden” och har tidigare är förstäder som är byggda under miljon- senaste tjugo åren, menar Johan Rådberg. publicerat bla böckerna ”Den svenska programmet som hamnar lägst. Om vi vill bryta denna trend måste vi lyfta trädgårdsstaden” och ”Drömmen om fram de attraktiva aspekterna och skapa en atlantångaren”. Han medverkar i nyut- I samma artikel visar han en indexskala långsiktig stadsbyggnadsstrategi, väga in komna antologin ”Tankar om förstadens som baserar sig på forskningsprojektet människors känslor inför sina boendemil- framtid” publicerad av FORMAS. Artikeln i ”Svenska stadstyper” vid kth, i den har jöer i planarbetet. tidskriften Arkitektur 2-2006 har rubriken oattraktiva kvarterstyper som höga skivhus ”Segregation och attraktivitet”. och lamellhus lägst index och högattrak- THORE SONESON

I Malmö drivs sociala projekt som Välfärd för Hållbara livsmiljöer i Malmö-Lund? alla som syftar till att främja integrationen mellan samhällsgrupper. Satsningar på ekono- I det nutida stadslandskapet fi nns både för att främja en bärkraftig samhällsutveckling, misk bärkraftighet görs i forskningsbyar som landsbygd och städer i klassisk mening. berättar docent Katarina Nylund på Institutio- Ideon-Brunnshög i Lund och i stadsområden som Inköpscentra blandas med villor och i den nen för arkitektur vid LTH. Vi vill undersöka hur Västra Hamnen i Malmö som lanseras som en hållbara utvecklingens namn har stads- kommunerna i regionen hanterar de olika och miljö anpassad framtids- och kunskapsstad. planering blivit en alltmer komplicerad ofta motstridiga krav som ställs upp inom ramen Ett långsiktigt syfte med projektet att förstå verksamhet. Samtidigt är forskningen inom för dagens stadsplanering. vilken betydelse dessa parallella projekt har för dessa områden specialiserad, sociala frågor Begreppet bärkraft sammanfattar olika människor i regionen. studeras av sociologer, infrastruktur av former av hållbar utveckling för att tillgodose THORE SONESON trafi kingenjörer. ekonomiska, sociala och ekologiska krav på en god och fungerande stad. Forskningsprojektet För att får en större inblick i denna utveckling och inleds i augusti i år med ett urval till fallstudien. Projektet ”Den motsättningsfyllda urbanismen skapa kunskap om hur det nya stadslandskapet – Det fi nns många projekt i Malmö/Lund-re- – om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet fungerar som livsmiljö, skall en grupp forskare vid gionen som har startas utifrån hållbara kriterier, av det nya stadslandskapet” involverar arkitekter, LTH studera pågående stadsutvecklingsprojekt berättar Katarina Nylund. I Lund har man arbetat trafi kingenjörer, sociologer och kulturgeografer inom Malmö-Lund-regionen. för att främja miljöanpassade transportsystem vid Lunds universitet. Det är fi nansierat av Formas – Vi skall studera projekt som har startats med projekt som Lunda-Mats och Lundalänken. och beräknas vara avslutat 2009.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  alumniporträttet

Göran – en lots till USA-marknaden

Göran Eriksson tog civilingenjörsexamen, E, på tag, Euro vat Refund, som hjälper amerikanska företag LTH 1982. Sedan dess lever han i Kalifornien men att få ut moms från europeiska länder. återvänder regelbundet till Sverige för att knyta – Jag började jobba på Ericsson när jag fi ck ett er- kontakter med svenska företag som vill in på USA- bjudande att bli assistent åt den tekniska attachén i Los marknaden. Detta sker inom ett företag han själv Angeles. Jag nappade och fortsatte i ett och ett halvt år. startade 1984. Sedan hade Göran fått sin företagsidé och drog igång. Verksamheten gick bra och har vid det här laget omfat- – Jag var faktiskt den som undertecknade ansökan om att tat ett -tal företag. Företaget ESI Techtrans inc har tlth skulle bli en egen studentkår, jag var nämligen ord- också vuxit till fyra konsulter plus administrativ support. förande i Lunds studentkår då, berättar han. Det fi nns i Culver City, en stad i västra delen av Stor-Los Det var  och tredje gången som teknologerna an- Angeles på gångavstånd från Göran Erikssons bostad. I sökte om att få gå ur Lunds studentkår och även den familjen ingår två pojkar,  och  år, som talar svenska gången tog det ett par år innan det blev verklighet, men men hejar på usa i os-hockey mot Tre kronor. ansökan beviljades och till karnevalssommaren  var den genomförd. Så väldigt många av de  företagen har väl inte gjort – Idag har lth ett kårhus som bekräftelse på detta, stor succé men en del frodas gott i usa. Senast är det konstaterar Göran. Lundaföretagen ProstaLund och Mitrionics som Göran Kontakten med lth är inte helt bruten. Han har an- försöker hjälpa. mält sig till lth Alumni för att åter- – Det handlar mest om business men det är en fördel knyta kontakter. Och lth- att förstå tekniken de pratar om, eller åtminstone vad de nytt hittade honom när talar om. han stod i kansliet och pra- – Att vara svensk i usa är vanligen positivt om perso- tade minnen med gerd nen man träff ar vet något om landet. Många förväxlar det olsson, som på den ti- med Schweiz eller något annat land. I så fall är det neu- den skötte administra- tralt. tion i E-huset. Ett roligt projekt för Göran var att vara med och in- Görans hustru troducera Volvo S- för sju–åtta år sedan på bilmässa i britta (född Alwerud) Los Angeles. Man försökte locka ungdomar, men väckte träff ade han i Lund mer intresse bland -åriga män. då hon läste ekonomi. Göran reser till Sverige fem–sex gånger per år och Hon driver nu ett före- har då sin bas i sommarstugan i Kyrksund på Tjörn. Till Lundakarnevalen i maj är han garanterat tillbaka. – Men efter  år började jag säga ”hemma” om usa, konstaterar Göran. MATS NYGREN

Namn: Göran Eriksson Bor: Los Angeles Utbildning: Elektroingenjör Examensår: 1982

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 alumniporträttet

Foto: Hans Bergström Namn: Stefan Burström Bor: Lund Utbildning: Teknisk fysik Examensår: 2004

400 hoppare i armkrok över ﬂ ygplatsen i Udon Thani, Thailand. Världsrekord under fritt fall

400 fallskärmshoppare i arm krok bildade en jättelik – Vi är också extremt säkerhets- Foto: Mats Nygren ”blomma” uppe i luften under 4,25 sekunder, 200 medvetna och planerar allt noga. meters fall. Och världsrekordet var ett faktum! I slutet av januari reste man ner Bland de 400 världsrekordinnehavarna i fritt fall till Th ailand. Där skedde rekord- över Thailand fanns en LTH-alumn, Stefan Burström. försöken med Th ai Air Force som Stefan Burström huvudsponsor. Stefan deltog i den – LTH-alumni Stefan läste teknisk fysik till år  då han började arbeta skandinaviska ”sektorn” med vita och världsre- på Anoto i Lund. Där är han fort farande – när han inte är dräkter. Man hoppade ett tiotal kordhållare i på väg ner genom luft rummet. Stefan har också lth-an- dagar i sträck, först övning och se- formations- hoppning. knytning genom sin far, universitetslektor per-gunnar dan rekordförsök. Det nionde hop- burström på Avdelningen för byggnadsmaterial. pet lyckades! Men då hade också några svaga länkar bytts Ett sådant världsrekord kräver en oerhörd organisation. ut mot rutinerade inhoppare. Fem fullastade Hercules plan spyr ut sin last av hoppare på ungefär  sekunder. De är indelade i  sektorer och ska Innan dess hade man tränat på marken på att formera fi nna varandra i exakt rätt ordning. Över dem fi nns  det stora mönstret. I luften tillkommer en annan dimen- hoppande fotografer för att dokumentera varje rörelse. sion, man ska ligga rätt i höjd och falla lagom fort, vilket Gänget som organiserade detta och en rad tidigare gjorde att Stefan hoppade med lite bly i kläderna. världsrekord heter Th e World Team och består i snitt av Uthoppet skedde på . meters höjd. För att kla- veteraner med . hopp under  år. Att ta sig in bland ra det andades alla syrgas på planet. Efter en minut bilda- dem kan kräva både skicklighet och rätt kontakter. Det des formationen på . meter. Folk krokade i grannens hade tydligen Stefan. arm i det förutbestämda mönstret och till sist var alla  sammankopplade i , sekunder innan de första måste Intresset väcktes för Stefans del när han gjorde ett tan- börja bryta formationen vid . meters höjd. Det sked- demhopp under sina utbytes studier i USA . Året ef- de i vågor och folk rörde sig utåt så att de till sist kunde vara ter träff ade han en hoppande kompis och snart var han tre km från varandra. När skärmen löstes ut hade det fria fast. Nu har han en hoppande fl ickvän också. Mest hop- fallet varat i nästan två minuter. Landning sker under stor par han med kamraterna i Eslövs fallskärmsklubb (syd) försiktighet i sådan trängsel. och i Stockholms Fallskärmsklubb – Efter juryns granskning av bilder kom beskedet att – Det är kul att hoppa, men för mig är det också hoppet ”satt” och sedan började partyt! en social aktivitet med tävlingar, formationshoppning MATS NYGREN och utbildning. Bilden av hoppare som adrenalinstinna äventyrare håller inte riktigt. Se även www.theworldteam.com

LTH-nytt nummer 1 • 2006  alumniporträttet

Marpe designade en minröjare

När Marpe Tanaka tog fram ett verktyg för manuell minröjning som exjobb i industridesign bestämde han sig för att försöka få det i produktion. Nu har han fått bidrag från Olof Palmes minnesfond för att minröjare ska kunna testa verktyget. Foto: Birgitta Weibull Foto: Birgitta Weibull Malmöbon Marpe Tanaka med prototypen till sin minröjarutrustning. Exjobb i industridesign går ofta ut på att ta fram en produkt för konsumtionsindustrin. Men Marpe Tanaka vil- le göra något som intresserade honom mer än prylar, men Alltsammans packas ned i en specialgjord väska som kan ändå var ett klassiskt uppdrag för en industridesigner. bäras på ryggen eller över axeln. – Jag kände till minproblemet, men först när jag såg – Jag har själv aldrig varit i närheten av ett minfält, ett Tv-program om minröjning insåg jag att någon till sist och det svåraste har varit att veta hur verktyget fungerar i måste plocka upp själva minan. Och för det behövs ett en verklighet så långt borta från skrivbordet och verksta- verktyg. den där jag jobbat med konstruktionen. Marpe läste in sig på minor och kontaktade andy Men det hoppas Marpe nu kunna råda bot på med smith i Storbritannien, en av de ledande experterna på hjälp av bidraget på . kronor från Olof Palmes minröjning. minnesfond. – Utan honom hade det varit svårt att konstruera – Nästa steg är att ta fram en liten serie verktygsset. verktygen, han blev mitt boll plank och någon jag kunde Norsk Folkehjælp och Cambodian Mine Action Centre stämma av med för att veta om jag var inne på rätt spår. är intresserade av att låta minröjare testa och utvärdera verktyget. Då räknar jag själv med att vara på plats i ett Ingen vet hur många de kvarlämnade minorna är, men par veckor. tiotusentals människor skadas eller dödas årligen av land- minor. Dagens verktyg är ofta primitiva och avsedda för För att testa vad som händer vid en explosion ska verk- helt andra ändamål, som trädgårdsredskap, bajonetter, tyget dessutom prov sprängas. spadar och verktyg av olika slag. – Valet av material är förstås viktigt. Verktyg av styva- – Det är ofta den lokala befolkningen som röjer mi- re ståltyp riskerar att brytas av och fl isor från ett trähand- nor, berättar Marpe. I ett drabbat land som Afghanistan tag förvärrar skadorna vid en explosion. är minröjare ett mycket vanligt yrke. Därför är det viktigt Ger utprovningen och sprängningen bra resultat åter- att verktyget går att tillverka lokalt till låg kostnad. står sedan att få verktyget lokalt producerat. Även utformningen måste anpassas till lokala förhål- – Det kräver ytterligare fi nansiering, men visar det sig landen. Afghanistans karga och steniga marker ställer helt att verktygen fungerar bra i praktiken är jag ändå hoppfull. andra krav än Kambodjas tropiska mylla. BIRGITTA WEIBULL Minröjning är ett enahanda och fysiskt påfrestande arbete som kräver ergonomiska verktyg. – För att kunna variera arbetsställning har jag kon- Namn: Marpe Tanaka struerat fyra handtag och fl era verktygsblad med olika Bor: Malmö form som monteras på handtaget. Ett separat stöd för un- Utbildning: Industridesigner derarmen fungerar som avlastning och ett handvisir ska Examensår: 2005 ge skydd om minan skulle explodera.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Sagan om W handlar om miljöteknik

– Det var en gång… Tänk att man redan kan berätta sagor om sådant som hände för fem år sedan! Som födelsen av W-sektionen. w står för teknologkårens sektion för ekosystemteknik som jubilerade i bör- jan av februari. Sagoberättare var per warfvinge och charlotta borell löv stedt och fi randet inbegrep också ”barnkalas”, besök på Citytunneln, dans- lektioner och en bal på Grand. Till bakgrunden hörde att statsmak- terna  ökade kraven på lth,  fl er civilingenjörer skulle utexamineras varje år. Skulle man ta in fl er studenter till programmen eller starta nya? Diskussionerna nådde även per warfvinge, som då var en tryggt fi nansierad kemiforskare utan undervis- ningsansvar. Men han visste att usa och Australien hade utbildningar i ”environ- Paddling är den normala introduktionen av nya studenter på W-programmet. mental engineering” och föreslog dåva- rande rektorn thomas johannesson ”som nog aldrig fanns”, sa han. Men lärare turkos). En egen intresseförening, eko if, att lth skulle haka på. Teknisk ekologi var som nina reistad och rolf larsson bildades i februari . arbetsnamnet. engagerade sig och i slutet av mars fanns – Hajen Sigge som maskot var mitt det en kursplan. Programmet präglades av förslag och det vann i en omröstning över Komplexa system och industriell eko- engagerade och lyhörda lärare med spän- Goliat, skröt Charlotta! nomi var andra programförslag som dis- nande exkursioner. Andra årskursen  var dubbelt så kuterades. Nya studentgrupper skulle – Det har blivit ett program på tvärs stor och startade med den numera traditio- nås, t ex de som annars valde naturveten- mellan husen och ändå skapat ett sam- nella nollepaddlingen i en bäck nästan utan skap. mansvetsat team. Nu är  av  antagna vatten! Våren  fattades beslutet och  – Teknik som berör ekosystemen kvar i tredje årskursen, helt enastående! mars  fi rades den nya sektionen med skulle det handla om, sa Per, i skärningen  augusti kom de första studenterna. en fl ott bal på Örenäs slott. Standar syddes, mellan Väg och vatten, Kemi och Ekologi. – Vi var  tjejer och sju killar och fi ck turkos frack med hajfena designades. Yrkesområdena skulle vara naturresurser ständigt höra att vi var försökskaniner, – Jag är glad och stolt över vår sektion (mark eller vatten), processteknik, miljö- mindes charlotta borell lövstedt, som nu utvecklats och blivit ännu bättre. bio teknik, miljö systemanalys (mkb, miljö- som var en av dem. Må den leva lycklig i alla sina dagar... ekonomi eller miljöledning). Närmaste En titt i Alumniföreningens register på modellen var Uppsalas miljö- och vatten- – Antagningspoängen var höga och w- de  utexaminerade från första kullen visar teknik, som kallades w. Program x var studenterna var vana att vara bäst i klas- att oklarhet visserligen råder om några per- andra arbetsnamnet och x stod det på de sen. Nina Reistad var en av dem som gav soners sysselsättning, däribland tre mam- första overallerna som de nya studenterna oss vetskap om att vi borde gå hem och malediga kvinnor och en elitidrottsman. skaff ade. vila ibland, berättade Charlotta. Övriga har fått relevanta arbeten: sju på Den  januari  faxade rektor det Kårfackligt hörde de till kemisterna olika poster i kommuner, fem i processin- nya programmet till vhs kurskatalog in- som var snälla mot nykomlingarna. De dustrin, tre som konsulter, en som dokto- nan formella beslut fattats. Per Warfvinge fi ck ett eget nolleuppdrag (Arkiv x) och rand och två i verk och myndigheter. blev ordförande i en planeringskommitté fi ck välja egen logga, färg etc (vilken blev MATS NYGREN

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Med ttemperaturenemperaturen i fokus

En laserstråle skickas genom lågorna och sedan kan man avläsa både temperaturen och vilka ämnen Foto: Henrik Bladh som ﬁ nns i lågorna genom att se hur ljuset förändrats.

Laserljus berättar för dagens fors- kommer när ljus sprids mot molekyler kommer att spridas mer och ger himlen kare i Lund hur varm en fl amma är i luften. Det är denna spridning man dess många nyanser. Till sist blir nästan genom att utnyttja kunskapen om använder i Lund för att mäta temperatur bara det röda ljuset kvar, den färg som varför himlen är blå. Allt startade på med hjälp av laserljus. solen har innan den försvinner under 1800-talet med en engelsk lord, och Ljus kan beskrivas både som en liten horisonten. är idag ett verktyg i utvecklingen av viktlös partikel och som en våg. Man kan framtidens bilmotorer. säga att varje ljuspartikel har en liten våg På Förbränningsfysik i Lund, där man som svänger efter den. Olika färger har använder Rayleighspridning för att få mer I Maldon i engelska Sussex föddes år vågor som svänger olika snabbt. Färgen information om eld och förbränning, ut-  John William Strutt, tredje baronen rött svänger långsamt medan färgen blått nyttjas arvet efter världens i särklass mest Rayleigh, mer känd som lord Rayleigh. svänger snabbt. Det innebär att blått ljus välkända fysiker – Albert Einstein. Han Denna fysiker tillförde vetenskapen hinner med många fl er svängningar per förutspådde, då -talet fortfarande mycket inom så vitt skilda ämnen som sekund än vad rött ljus gör. var ungt, något som kallas stimulerad färgseende och varifrån himlen får sin När en ljuspartikel träff ar en molekyl emission. färg. Han belönades  år efter sin födelse kommer den att spridas och studsa iväg åt Det ledde till en av dagens mest om- med Nobelpriset i fysik. vilket håll som helst. De blå ljuspartiklarna talade uppfi nningar, lasern. Lasern har Just himlens färg har väl fascinerat de har större chans att träff a molekylerna och idag en självklar plats i alla människors fl esta av oss. Hur kan det komma sig att kommer att spridas mer och fara kors och liv, för barn mest som Stjärnornas krigs den är blå om dagen för att helt plötsligt tvärs över himlen som får sin färg – blå. lasersvärd och för vuxna kanske mest i cd- bli svart om natten? Varför ändrar den färg När solen sedan går ner kommer vägen eller dvd-spelaren. på kvällen, blir gul, orange och röd? som ljuset ska ta igenom atmosfären att Lasern har vissa egenskaper som Fenomenet kallas för Rayleigh- vara mycket längre. Det innebär att även skiljer den från en vanlig glödlampa. spridning, efter nämnda lord, och upp- andra färger, blått, grönt, gult och orange Glödlampans ljus lyser lika mycket i alla

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 riktningar och består av alla olika färger. för ungefär  procent av jordens totala Lasern däremot lyser med en stråle i en energiproduktion. En ökad förståelse för Johan Zetterberg, 29 år, väldefi nierad riktning och har bara en förbränningsprocesser kan minimera inte doktorand vid CECOST och enda färg. Ljuset från lasern är nästan helt bara utsläpp från fossila bränslen utan Förbränningstekniskt cen- parallellt och alla ljuspartiklarnas vågor även från biobränslen som idag används i trum, vann med en längre svänger i takt. allt större utsträckning. version av denna artikel De olika egenskaperna hos lasern är det I laboratorierna på Fysiska institutio- tävlingen i höstens kurs i som gör den unik och oerhört viktig för nen jobbar forskarna inte bara med tem- kommunikationsteknik. både dagens forskning och vårt samhälle. peraturbestämning av olika fl ammor, utan Han arbetar med att Lika viktigt som att förstå ljus är det har också långtgående samarbeten med en utveckla mer eller mindre oprövade tekniker, exem- att förstå begreppet temperatur. rad stora och små företag inom området. pelvis polarisationsspek- Volvo, Scania, Siemens och Rolls Royce är troskopi i det infraröda Temperatur är ett viktigt begrepp, an- bara några exempel. området, för att med laserns hjälp öka tingen det gäller en solig sommardag på Temperaturen i en förbränning be- vår kunskap om förbränningsprocesser. stranden med -gradig värme eller i en stämmer till stor del vilka föroreningar Han hoppas kunna disputera om drygt bensinmotor på över  grader. Men som skapas och i vilka mängder de släpps ett år om Gud och handledaren Marcus vad är egentligen temperatur och vad ut. Är det för varmt bildas mycket kväve- Aldén vill. innebär det att höja temperaturen? oxider som bland annat ökar försurningen Johan gillar fotboll och musik både Luften består av molekyler som är i i våra skogar. Är det för kallt bildas mäng- som utövare och publik. Men ännu mer ständig rörelse. Faktum är att de rör sig runt der av sot som dels ökar cancerrisken, tid lägger han sedan länge på arbete ditt huvud med en hastighet av  km/h, dels bidrar till smogen över jordens alla med den fysik- och lasershow som hans far Per-Olof Zetterberg tagit initiativet det vill säga sexton gånger snabbare än vad storstäder. till. man får köra på en svensk motorväg. Därför behövs noggrann temperatur- – Vi ger cirka 80 föreställningar När det är varmt kommer moleky- information. Problemet med konventionel- per år, mest på Fysicum men även vid lerna i luften att röra sig snabbare. Det är la metoder som termoelement är att de stör bl a Vetenskapsfestivalen i Göteborg. denna rörelse som avses när man säger att fl ödet, sänker temperaturen och förändrar Varje gång möter vi minst 160 personer luften har en viss temperatur. Temperatur förhållandena i förbränningen avsevärt. och det är väldigt roligt. Jag har också är alltså ett mått på hur mycket energi arbetat med Upptäckarklubben och som fi nns lagrad i luften. I till exempel en En väg runt detta är att använda laser- Forskarklubben för yngre barn. vanlig stearinljuslåga rusar molekylerna inducerad Rayleighspridning. Man kan Efter doktorsexamen kan han tänka runt tre gånger snabbare än vid rumstem- på så vis direkt få en temperaturbild över sig såväl arbete i industrin som att peratur. fl amman. stanna vid akademin. Låt oss nu sammanföra lord Rayleighs En annan stor fördel med att utnyttja iakttagelser om himlens färg med luft- laser är den höga tidsupplösningen. Det molekylernas rörelser och Einsteins arv innebär att man kan skapa en ögonblicks- – l asern. Detta utnyttjar Förbränningsfysik bild och titta på hur det ser ut i förbrän- på LTH för att mäta temperaturen i fl am- ningen under bara  ns, det vill säga mor och kan därmed lägga grunden till , sekunder. Det gör att det eff ektivare och bränslesnålare motorer. fi nns möjlighet att med hög noggrann- När en laserstråle träff ar molekylerna het mäta på så snabba förlopp som i en i luften kommer delar av ljuset att spridas bilmotor. mot molekylerna – Rayleighspridning. I dagarna avslutades en omgång Detta kan utnyttjas när man mäter tempe- lasermätningar vid Lunds universitet ratur med hjälp av lasrar. till sammans med Volvo. Dagen efter var Tekniken kallas för laserinducerad Scania på plats för att ta del av den unika Rayleighspridning och sammanför ett kunskap och utrustning som Lund besitter. sekel av vetenskapliga upptäckter. Den kan Metoderna är dyra och avancerade nu i forskarnas tjänst tillföra samhället en men ger tillförlitliga resultat som redan ökad förståelse för människans första och idag har gett forskare och motoringenjörer Därför är himlen blå: Det kortvågiga blå ljuset fortfarande vanligaste energikälla – för- bättre förståelse, en förståelse som är ett träffar oftare luftens gasmolekyler och sprids bränning. verktyg i kampen mot växthuseff ekten och åt alla håll. Det mer långvågiga röda ljuset når Energibehovet i världen bara ökar. för eff ektivare motorer. därför längre och överväger i solnedgången då Idag står förbränning av fossila bränslen JOHAN ZETTERBERG ljuset går extra långt genom atmosfären.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Blod – vår nya gröda?

Sjukhusen skriker efter blod. I takt med en allt mer avancerad medi- cinsk vård ökar behoven av donerat blod samtidigt som allt färre done- rar. Lösningen kan vara konstgjort blod producerat i bakterier eller växter.

Blod används i allt större utsträckning på våra sjukhus. Det beror bland annat på att vården blivit mycket mer avancerad de senaste åren, med till exempel hjärt- operationer och organtransplantationer. Dessutom har vi en ökande andel äld- re som behöver mer vård och därmed mer blod. Utvecklingen är likadan över hela världen. Problemet är att blod inte done- ras i samma takt som det förbrukas. Vissa experter räknar med att det hade behövts ytterligare  miljoner liter donerat blod för att möta behovet världen över.

Många ”har inte tid” att donera blod, andra är olämpliga som donatorer eftersom de är smittade av exempelvis gul- sot eller virus som hiv. I Sverige testas Foto: Mats Nygren allt donerat blod noggrant vilket gör att Blodbussen besöker numera regelbundet LTH. Men trots det blir det allt svårare att tillgodose den smittorisken är mycket låg. I Afrika eller växande efterfrågan på blod till sjukvården. Konstgjort blod kan vara en lösning. Asien, där upp till en tredjedel av befolkningen är smittad av hiv, fi nns inga ekonomiska möjligheter att testa allt blod. för tillämpad biokemi vid lth och det transportera syre, eftersom detta är blodets Resultatet blir riskfyllda blodtransfusio- svenska forskningsföretaget Alligator viktigaste funktion. ner. Bioscience ab. Konstgjort blod har även hittat till Det är också problematiskt att hantera I kroppen har blodet en huvuduppgift Hollywood. I spelfi lmen Th e Abyss används blod i områden med krigstillstånd eller – att transportera syre från lungorna till en vätska istället för luft vid djuphavsdyk- där en naturkatastrof inträff at. Blod har en kroppens celler. Denna viktiga uppgift ut- ning. Detta är faktiskt baserat på verklig begränsad lagringstid och behöver lagras förs av hemoglobin, ett protein som fi nns i forskning. Vätskan är en variant av konst- vid rätt temperatur för att bakterier inte stor mängd inne i de röda blodkropparna. gjort blod. Den består av ämnena kol och skall kunna ge upphov till infektioner. Hemoglobinet transporterar syre genom fl uor och är i princip en fl ytande variant att kemiskt binda syremolekylen till sig. av tefl on. EU har insett att det fi nns ett behov av Den levereras sedan till celler runt om i att kunna producera konstgjort blod för kroppen som behöver syre. Tefl onet blandar sig inte med blod att alla som behöver blod skall kunna få Blod har även andra beståndsdelar. och behöver därför lösas upp i en emulsi- det tryggt och smittfritt. Därför har ett Blodplättarna hjälper till exempel blodet on innan det kan användas. Sådana väts- europeiskt samarbete med målsättning- att koagulera och de vita blodkropparna keblandningar är ofta instabila med kort en att undersöka konstgjort blod dragits är en viktig del av immunförsvaret. Men lagringstid. Enligt kliniska tester tål dess- igång. Där ingår bland annat Avdelningen ett konstgjort blod är enbart tänkt att utom vissa människor inte dessa tefl on-

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 kemikalier utan blir sjuka i infl uensa- För storskalig produktion måste mikro- liknande symptom. organismen som används vara klassad som Marie Nilsson, 26 år, är I jakten efter konstgjort blod har säker. Sådana mikroorganismer är till ex- uppvuxen i Malmö, och blicken också riktats mot fritt hemoglobin. empel jäst som vi bakar med eller mjölksy- forskarstuderar sedan Det är denna inriktning som Avdelningen rebakterierna som används för tillverkning två år på Avdelningen för tillämpad biokemi forskar på. av yoghurt. Att odla hemoglobin i växter för tillämpad biokemi. Hemoglobin är ett kroppseget ämne och kan vara en mer fram komlig lösning efter- Hon deltar i EU-projek- har i kliniska tester visat sig lovande som som det behövs mycket stora kvantiteter. tet Euroblood Substi- konstgjort blod. En fördel är att patienter Tänkbara växter för hemoglobinproduk- tutes, som fi nansierar inte behöver blodgruppstestas innan de får tion måste växa snabbt så att det inte tar hennes doktorand- blodtransfusioner med hemoglobin. De för lång tid att få fram hemoglobin. Det studier under tre år. faktorer som ger problem om patienten skall också vara lätt att rena fram hemo- Arbetet går ut på att får blod med fel blodgrupp sitter i de röda globin ur blad eller andra växtdelar. uttrycka hemoglobin i E. coli-bakterier och blodkropparna, inte i hemoglobinet. fi nna egenskaper som är lämpliga för Men problem uppstår när hemoglobin Oljeväxten Crambe kan vara ett al- konst gjort blod. befi nner sig utanför den skyddande miljön ternativ. Den lämpar sig väl för vårt kli- Hennes handledare är Leif Bülow. i de röda blodkropparna. Då binder hemo- mat och är lättodlad. Andra möjligheter – Jag arbetar delvis tillsammans med globinet syre för hårt så att syretransporten är potatis eller majs. Hemoglobinet skulle Kristian Becker här och med andra blir för låg. Dessutom bryts det ned för i så fall kunna skördas ur majskornen el- grupper främst i Stor britannien och Ita- snabbt i blodomloppet. Det kan leda till att ler potatisknölen. Det är också möjligt att lien, så det blir en del resor också. njurarna överbelastas vid reningen av blodet. vi kan behöva odla blod i fl era olika väx- Marie är civilingenjör i kemiteknik ter. Klimatet skiljer sig ju mycket åt i oli- med inriktning mot bioteknik. Hon har Vår forskning inriktar sig därför på att ka delar av världen och ställer olika krav alltid gillat naturvetenskap och länge gentekniskt modifi era hemoglobinet så att på växterna. haft en ”fi x idé” om att bli forskare. – Jag är både nyfi ken och envis nämli- det lättare släpper ifrån sig syre. Samtidigt Att kunna odla hemoglobin i växter gen, konstaterar hon. skall det göras mer stabilt för att stanna öppnar stora möjligheter. Sjukhusen skulle När Marie inte labbar tränar hon kvar under längre tid i blodomloppet. Vi kunna ha ett större lager av blod än idag gärna ju-jutsu, där hon har orange bälte. använder oss av tarmbakterien Escherichia eftersom hållbarheten för konstgjort blod coli för att producera hemoglobin. För att är längre. Stora olyckor blir därmed lätt- bakterien skall kunna tillverka hemoglo- tare att hantera. Ambulanspersonal skulle Bild: Science Photo Library / IBL binet behöver den en gen som innehåller också kunna ge blod redan vid olycks- dna-koden för hemoglobin. Genom att platsen eftersom det inte krävs någon förändra dna-koden kan hemoglobinets blodgruppstestning av konstgjort blod. En egenskaper ändras. Just nu försöker vi skadad har då en mycket större chans att hitta de aminosyror som kan ge hemo- överleva en olycka där den förlorat mycket globinet de önskvärda egenskaperna. blod. Patienter skulle inte heller riskera Hemoglobinstrukturen läses in i en dator att smittas av nya smittämnen så som de och sedan kan vi teoretiskt undersöka hur gjorde när HIV först dök upp. bra olika modifi eringar är. Men vägen fram till ett konstgjort blod Men ibland stämmer inte teorin över- är lång. Vi måste först hitta de modi- ens med verkligheten. Därför skall även fi eringar som gör hemoglobinet lämp- en slumpmässig modifi kationsmetod tes- ligt som konstgjort blod. Hemoglobinet tas. Då sker modifi eringarna var som helst måste också testas i kliniska tester så att i hemoglobinet. Resultatet blir ett biblio- det verkligen uppfyller de hårda krav som tek med olika varianter av modifi erat he- ställs på läkemedel. Därefter måste en me- moglobin, varifrån intressanta varianterna tod för storskalig produktion väljas. Om sedan väljs ut. växter eller mikroorganismer blir det bäs- När hemoglobinet har modifi erats så ta valet återstår att se. Allt detta är en pro- att det fungerar bra som konstgjort blod cess som tar mycket lång tid. Men om vi måste även produktionsmetoden förbättras. lyckas kan blodet du behöver i framtiden Bakterien Escherichia coli producerar nämli- växa på fältet utanför ditt köksfönster. Röda och vita blodkroppar och andra ingredi- gen endotoxiner som kan ge oss feber. MARIE NILSSON enser i naturligt blod under mikroskopet.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Hellre provrör än djur Kemiska produkter och ingredienser allergitestas idag i stort sett bara på djur. Nu ska istället andra testmetoder utvecklas inom ramen för ett nystartat EU-projekt. Dels för att spara 2 miljoner djurs liv per år, dels för att in vitro-testning (utanför kroppen) förväntas kunna bli mer tillförlitligt. Dessutom är allergier ett växande hälsoproblem. I det stora EU-projektet, som totalt omfattar 28 universitet och företag, får LTH en nyckelroll. Under ledning av Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, koordinerar LTH två av fem ”work packages” som handlar om in vitro-tester samt att ansvara för alla laborato- riernas genetiska analys. Glada vinnare, fr v: Anton Breman (ID), Jonas Olsson (YTH), Mattias Johansson (YTH), Emilie Sellman Brandfara i nya hus Johan Lundin blev (K) och Kristina Närman, (K). doktor i brandteknik i december. Hans kritik av Boverket och deras funktionskrav i byggreglerna var hård och det har väckt uppmärksamhet i branschen. I avhandlingen tittade Johan på hur Prisades för brandskyddet sköttes vid projekteringen av 46 stora, ofta offentliga byggprojekt i Sverige. Han menar att byggreglerna från 1994 är framtidens måltid så otydliga att Boverket saknar kontroll över säkerhetsnivån och hoppas att brandreglerna Fem studenter från LTH erövrade men nu träff as de igen. De funderar kommer med vid den översyn av reglerna som nyligen första priset i en tävling nu planeras. De kommunala byggnadsnämn- nämligen på att göra något mer av sitt vin- derna saknar redskap att kontrollera brand- om framtidens mat koncept, som nande koncept. skyddet. kryddföretaget Lyckeby Culinar ar- – Vi har fått jättemycket positiv rangerade i Kristianstad i februari. respons på vårt förslag, vilket har fått oss Är patentet nytt? Har någon gjort detta I kon kurrens med högskolestuden- att på allvar fundera på om idéerna håller förut? Eftermiddagen den 25 april arrangerar ter från Grythyttan, Kristianstad, för en aff ärsidé eller kan vidareutvecklas på LU Innovation och Studiecentrum en kurs i Köpenhamn och Moskva lyckades något annat sätt, förklarar hon. konsten att söka i patentdatabaser. Anmälan de enligt en internationell jury bäst Eftersom idéerna inte är skyddade, via [email protected] med att ta fram den bästa vardags- drar hon sig för att gå in på vad förslagen måltiden och den bästa festmåltiden går ut på. Venture Cup Anna Haupt och Terese för år 2010. – Men jag kan berätta att vardags- Altsin, nyexaminerade industridesigners, vann ett av tio pris vid Venture Cup Syds fi nal i mars. konceptet handlar om distribuera nyttig De har i sitt företag Hövding Industridesign Även studenterna från Grythyttan, snabbmat på ett nytt och bekvämt sätt. konstruerat en cykelhjälm för vuxna. Bland de Köpenhamn och Moskva belönades med Och festkonceptet går ut på att få hem tio nya företagsidéerna som belönades fanns ett kulinariskt respektive kommersiellt restaurangen till sig själv. Med hjälp av också Mview graphics – innovation för framti- pris. vårt koncept ska man kunna göra sin egen dens 3D-grafi k för bl a mobiltelefoner. lth-studenterna, som får dela på lyxrestaurang hemma, avslöjar Kristina Bakom det står Tomas Akenine-Möller, prissumman . euro, heter emilie Närman. Jacob Munkberg och Jon Hasselgren – alla tre sellman och kristina närman, som Oavsett hur planerna går, fi nns redan LTH-anställda. Conveneer Mobile Management studerar bioteknik och livsmedel, jonas nu en stolt projektledare bakom studen- är ett teknologdrivet företag som förekommit olsson och mattias johansson, som terna: förr i tävlingen. går utbildningen yth livsmedelsteknik – De gjorde en fantastiskt professionellt på Campus Helsingborg samt anton genomfört presentation i Kristianstad. Ett Lär lärare lära ut Hur blir en bra forskare en bra lärare? Det är temat för en av USAs breman som studerar industridesign. bra exempel på samverkan över grän- ledande lärar-lärare inom ingenjörsutbildning, Sedan förra sommaren har de tillbring- serna och på vad man faktiskt kan göra Richard Felder, när han och hustrun Rebecka at åtskilliga dagar och kvällar ihop för att av livsmedelsindustrin framöver, menar Brent – i ett samarbete med DTU – besöker LTH sy ihop sitt koncept. Efter själva fi nalpre- christina skjöldebrand, adjungerad och Genombrottet för ett seminarium 27 och 28 sentationen i vintras tog de en veckas paus professor i förpackningslogistik på lth. april. Anmälan via [email protected] från varandra, berättar Kristina Närman, KRISTINA LINDGÄRDE

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Publicera er offentligt! Vetenskaplig Japansk nanogigant publicering ska ske i icke kommersiella, allmänt tillgängliga tidskrifter, om detta är möjligt. Det principbeslutet tog Lunds universitets styrelse i blir LTHs hedersdoktor november. Universitetsledningen rekommenderar alltså att publicering ska ske i tidskrifter som Dr Kenji Hiruma vid Hitachi i Tokyo, är fria för läsaren eller åtminstone tillåter paral- Japan, blir LTHs ende hedersdoktor lell publicering t ex via Internet. Överlåtelse av i år. Han har haft stor betydelse publiceringsrätten ska undvikas. Lunds universitet driver Directory of Open för utvecklingen av nanotrådar, en Access Journals för fritt tillgängliga kvalitets- specialitet vid Avdelningen för fasta granskade vetenskapliga tidskrifter på www. till ståndets fysik, materialkemi och doaj.org. Tjänsten har varje månad besökare matematisk fysik vid LTH. från mer än 150 länder.

Dr Hiruma, född , var – Risk med pendlarparkering Kartlagt forskningsledare vid Hitachis forsknings- bilinbrott har två LTH-studenter, Andreas Thy- laboratorium och utvecklade ett helt nytt lén och Mikael Tylander, gjort i sitt examens- forskningsfält kring halvledande nano- arbete. De har skickat ut enkäter till bilister trådar. Forskningen blev omtalad i hela som använder pendlarparkeringar och funnit världen och fi ck snart efterföljare i usa att 14 procent av dessa någon gång drabbats och Lund. Det har sedan dess blivit ett av inbrott. Vid Sjöbo var det så många som 33 procent! Möjligheten att parkera så att man av de hetaste områden av nanoteknik och Dr Kenji Hiruma är LTHs hedersdoktor i år. sedan kan samåka eller ta bussen är viktig, men nano elektronik i världen. då ska ju helst bilen stå orörd när man kommer – besökte professor lars tillbaka. I en tidningsartikel i Ystad Allehanda samuelson dr Hiruma under fl era tillfäl- Kenji Hiruma har sedan sin doktorsex- föreslår en bilist bevakningskameror som en len och la grunden till den starka forskning amen  forskat på Hitachis centrala lösning för Sjöbo. om nanotrådar som sedan utvecklats på forskningslabora torium i Tokyo om hur lth. Dr Hiruma har stött utvecklingen man med epitaxi, för ångade atomer, ”väx- Överproduktion av utbildning? För som gäst, föreläsare och opponent i Lund. er” fram lager av halvledande material. första gången har Högskole verket försökt – Dr Hiruma har genom ledande ve- Från  tillverkade han nano meter stora beräkna det framtida rekryteringsbehovet inom tenskapliga insatser haft en helt avgörande trådar av indiumarsenid och galliumar- en rad olika yrken och ställt det mot hur många inverkan på utvecklingen av forskningen senid. Han hann också arbeta med ett le- som utbildas nu. Resultatet visar att tand läkare, läkare och förskol lärare är de säkraste framtids- vid Nanometerkonsortiet och lth, menar dande dvd-projekt och över huvud taget satsningarna. Högskole ingenjörer kommer professor Samuelson. Han har förberett sökt framtidens elekt roniska och opto- också att behövas fl er av än det utbildas, för dr Hiruma att inom de närmaste åren elektroniska teknik. Han har cirka  ja- medan de nya civilingenjörerna totalt ganska väl kunna komma hit som gästprofessor under panska patent och har medverkat i -ta- motsvarar behovet. För arkitekter sker en viss – månader. let vetenskapliga artiklar. ”överproduktion”, men den kan inte mäta sig med den som sker av exempelvis journalister, konstnärer och gymnasielärare. Se www.hsv.se

Bengt Sundén hedersprofessor i Kina Heta bröd Att baka bröd är urgammal bioteknik som fortfarande moderniseras. Bengt Sundén, professor i värme- siv titel medan förväntningarna på en he- Senast disputerade Eva Olsson vid LTH på en överföring på LTH, har utsetts till dersprofessor är mer aktiva. Därför kom- avhandling där hon testat kombinationer av hedersprofessor vid det prestigefyll- mer jag sannolikt att vara i Xi’an minst ”jet impingement” och infraröd strålning på da Xi’an Jiatong Unversity i Kina. en gång om året, med resor och uppehälle minibaguetter. Jet impingement kan beskrivas bekostat av universitetet. Forskare och som en turbo-varmluftsugn och infraröd strål- ning är stark värmestrålning. Det kinesiska universitetet anser att han doktorander därifrån kommer sannolikt – Genom rätt kombination av dessa ﬁ ck vi besitter den kompetens som de behöver hit regelbundet också, berättar Bengt en synergieffekt. Den snabba värmningen gav för att snabbt kunna utvecklas till ett le- Sundén. ökad färg och förkortade tiden för värmning. dande universitet inom värmeöverförings- Xi’an Jiatong University är beläget i En tjockare skorpa och bättre centrumvärm- processer av betydelse för utveckling av Xi’an, sydväst om Peking, som var Kinas ning kunde vi bara få genom att kombinera de hållbara energisystem. huvudstad under några dynastier och ett två teknikerna på rätt sätt, berättade Eva för – Hedersdoktor är ju vanligen en pas- mycket kulturrikt område. tidningen Livsmedel i Fokus.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  LU i lobbyorganisation Lunds universitet har blivit invalt i LERU – ett förbund för forskningstunga europeiska universitet som lobbar inom EU för forskning och högre utbildning. Några av organisationens käpphästar är arbetet för ett Europeiskt forskningsråd och ett European Institute of Technology. – LERU är ett viktigt samarbetsorgan för att universitetens forskning och utbildning ska få en mer framträdande roll i det nya Europa, säger Lunds universitets rektor Göran Bexell.

Peter Broberg död Professor Peter Broberg har avlidit, 70 år gammal. Han var adjungerad professor i humanteknologi på LTH och kanske mest känd för sin permanenta Foto: Mats Nygren Anne Landin studerar ett av nyförvärven från Byggtjänst. utställning av Technolution-bilder i Kårhusets foajé. Tillsammans med Skotte Mårtensson skapade han 1999 Centrum för Technolution vid LTH och utvecklade en fi losofi om hur biologisk evolution för människan övergått i en Nytt byggbibliotek teknologisk evolution. Peter Broberg gjorde sig också känd som på plats i Studiecentrum arkitekt (utbildad vid Chalmers där han också har undervisat) och initiativtagare till Landskro- Bygglitteraturen – som ännu inte fått nå- och ama, som nu dessutom är tillgängligt nagruppen i hemstaden. Bland större projekt gon samlad bibliotekslösning på lth för skolorna via webben. De beskriver ak- kan nämnas Staffanstorps nya centrum och – har fått ett fi nt nytillskott. Det är tuell teknisk praxis och regelverk (uppda- det nyligen färdigställda Annestad i Bunkefl o, Byggtjänst som skänkt ett elevanpassat byggt med en ny industriell och resurssnål teras regelbundet) – som t ex arbetarskydd, metod. byggplatsbibliotek, som genom univer- återvinning, brandsäkerhet och entrepre- Ytterligare en sida av hans verksamhet sitetslektor anne landins försorg nu nadjuridik – och är annars mycket dyra gäller engagemanget för den skånska historien står på nya Studiecentrum. Det är uppde- att köpa. och kulturen: Skånska Akademien och Skå- lat i en del för anläggning och en för hus- Litteraturen har skänkts även till kth nelands gul-röda fl agga, som han ”återupp- byggen. och cth och den kan senare komma att täckte”, som en symbol för de en gång danska Byggtjänst ger ut bl a Byggkatalogen ges till alla skolor med byggutbildning. delarna av Sydsverige.

Jan Holst avliden Professor Jan Holst har avlidit, 59 år gammal. Han var professor i Ingenjörer får egen arbetsförmedling matematisk statistik vid LTH efter en tidigare karriär vid DTU. Jan visade en stor entusiasm för Civilingenjörsförbundet, cf, i samarbe- full skala under . Samarbetet ger så- sin vetenskap och dess nytta i samhället, inte te med SalusAnsvar och Manpower star- väl en kompletterande arbetslöshetsförsäk- minst för industrin. Han läste teknisk fysik och tat en egen arbetsförmedling för ingenjö- ring som hopp om att snabbare hitta nya disputerade på LTH 1977. Han var en eldsjäl rer. Om projektet, som startar i vår med jobb. Bakom initiativet ligger ett mångår- även som ordförande i utbildningsnämnden för  ingenjörer i Stockholm, Göteborg igt missnöje med Arbetsförmedlingen från industriell ekonomi. och Malmö, faller väl ut blir det start i cfs sida.

Plåsterdesigners I november utsågs pris- tagarna i The Paper Province Packaging Award vid Pacsem-konferensen i Karlstad. I samarbete Studera i u-land med Cederroths hade man formulerat en Internationella programkontoret kan nu material till en ”c- eller d-uppsats”. Man tävlingsuppgift om förpackningar för plåster, erbjuda sida-ﬁ nansierade resestipendi- söker genom de institutioner som tillde- som vanns av två studenter från Konstfack er till studenter som vill göra en mindre lats rätt att dela ut stipendier, på lth är och Designhögskolan i Umeå. På tredje plats fältstudie under – veckor i något ut- det Institutionen för teknisk vattenresurs- placerade sig Anna och Tina Lewerth från Industri designutbildningen vid LTH. Ett heders- vecklingsland. mfs – Minor Field Studies lära. En två dagars förberedelse kurs är omnämnande gick dessutom till Anna Lööf – kallas dessa och de är till för dem som obligatorisk. Mer information på: och Åsa Jansson, också från LTH. tagit  högskolepoäng och ska samla www.programkontoret.se

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 Teknikdoktorander blir allt färre Ny professor Stephanie Reimann- Wacker har befordrats till professor i mate- Möjligheterna att studera vidare efter en – Vi har haft en kärv ekonomi. matisk fysik från och med 26 januari 2006. civilingenjörsexamen och bli teknologie Institutionerna har fått minska kostna- Svend Frederiksen har befordrats till profes- doktor har försämrats avsevärt. Det visar derna där det märks snabbt, på nyanställ- sor i termisk energiteknik med inriktning på inte bara siff rorna från lth utan även sta- ningar. Det fi nns också en stark kopp- fjärrvärme och miljöteknik sedan 8 december. tistik från Veten skapsrådet. ling till den externa fi nansieringen. Bara Nya risk-jobb Johan Lundin, tidigare ut- Nio av tio högskolor i Sverige har dra- en marginell del av fakultetsanslagen bildningsledare vid riskhanteringsprogrammet git ner kraftigt på doktorandantagningen, går till lön för doktorander, säger klas på LTH, har blivit verksamhetsansvarig för risk sammanlagt sedan  är minskningen malmqvist som är prorektor vid lth. på WSP Brand- och Riskteknik i Malmö. Daniel  procent. På lth minskade intagningen av Gojkovic, deltidslektor vid LTH, har bredvid Undersökningen omfattar teknisk och doktorander med  procent jämfört med denna tjänst fått ett nytt uppdrag för Öresund naturvetenskapliga fakulteter och visar att  och med  procent jämfört med Safety Advisors. antalet antagna sjunkit från  till  ! Detta främst p g a det akuta behovet på de fyra åren. Störst är eff ekten i Uppsala att spara pengar. Dock har en siff ra gått De söker Linnébidrag När de 16 projekt- och Lund där båda dessa fakulteter backat upp nationellt, andelen kvinnor har ökat ansökningarna för Linnéstöd hos Vetenskaps- intagningen. från  till  procent. rådet fastställdes av Lunds universitet i slutet av januari fanns tre projekt från LTH med: Charles Edqvist, innovationsteknik, med ett projekt om innovation och globalisering, Sune Svanberg, Monstervågor synas i EU-projekt atomfysik, med projekt kring laserspektroskopi Varje vecka förliser stora fartyg någon- och Carl Borrebaeck, immunteknologi, med stans på jorden, ofta på grund av enor- en ny teknik för klinisk forskning. Två eller tre av de 16 projekten väntas få ett tioårigt stöd. ma vågor eller utmattning orsakad av sto-

ra vågor. Ingen vet riktigt varför och när Individuella stipendier Professor An- dessa monstervågor uppstår. ders Rantzer, reglerteknik, är en av de seniora – För tio år sedan fanns inga kon- forskare som fått pengar (sex miljoner kronor kreta bevis för sådana jättevågor, utan de för tre år) av SSF för nyskapande forskning. kunde avfärdas som sjömanshistorier, bl a Redan för ett par år sedan utsågs 18 forskare i eftersom de matematiska modeller som hela landet till ”Senior Individual Grants”. Tolv används för att förklara mer normalstora av dem får nu efter utvärdering sina projekt vågor inte fungerade på monstervågor, för längda. I Rantzers fall handlar det om att berättar georg lindgren, professor i samordna olika styrsystem, t ex bromsar och Monstervågor – ämne för nytt projekt. matematisk statistik vid lth som nyligen styrning i bilen för att undvika sladdar eller regulatorer i elnätet för at undvika stora ström- drog igång ett eu-projekt för att utveckla Sedan en norsk gasplattform nyårsdagen avbrott. metoder som kan förvarna om att en  kunde mäta och dokumentera en Carl Borrebaeck, immunteknologi, Bo monstervåg är i antågande. Sammanlagt enorm våg har man upptäckt att med nå- Jönsson, teoretisk kemi och Carsten Peter- nio europeiska universitet och företag är got mer avancerade ekvationer kan mons- sen, teoretisk fysik, vid Lunds universitet har involverade. tervågorna förklaras. alla också fått sina projekt förlängda.

Nya mål för kvinnoandelar Lunds uni- Nu är det igång, forsknings- versitet har formulerat nya mål för könsfördel- arbetet i logistikfrågor inom ningen bland lärare. NGIL, Next Generation Inno- – Trots att kvinnorna numera utgör när- vative Logistics”. Vinnova, LTH mare hälften av dem som antas till forskar- och en lång rad företag bidrar med 21 miljoner per år till utbildningen råder fortsatt snedfördelning projektet. LTH-nytt skrev om på lärar- och forskarsidan, säger Ann Num- det redan i nr 2/05 och LUM i hauser-Henning, prorektor vid Lunds universi- nr 3/06. tet med ansvar för jämställdhetsfrågor. När kontraktet skrevs under Regeringen har höjt sitt rekryteringsmål för på LTH såg handslaget ut så kvinnliga professorer från 20 till 26 procent. För här: fr v Sten-Åke Tjärnlund, lektorer ställer universitetet egna mål. För LTH Helsingborgs kommun, Per Er- ser målen ut så här fram till 2008: professorer iksson, Vinnova, Mats Johnsson 25 % kvinnor, lektorer 35 %, adjunkter 50 %,

Foto: Mats Nygren och Gunilla Jönson, LTH. forskarassistenter 40 %.

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Belönas för Prislapp på studier? droppar Marilyn Rayner (bilden) En utredning inom Utbildnings departe- ning, stöd och service. Studenterna ska teknologie doktor mentet har lämnat ett förslag som gör det i övrigt ha samma rättigheter som an- och forskare i möjligt att införa studie avgifter för stu- dra. För att förslaget inte ska leda till en livsmedelsteknik, har denter från länder utanför ees, dock med minskning av utomeuropeiska studenter tilldelats Innovations- undantag av medlemmar i utbytespro- krävs fortsatt utveckling av nya attraktiva brons idéstipendium gram. Högskolor förslås få rätt att ta ut så- utbildningar, ökade medel till stipendier på 100.000 kronor väl anmälningsavgift till sökande som en och mer marknadsföring, påpekar utreda- för utveckling av avgift som täcker kostnaden för utbild- ren erland ringborg. en teknik som kan komma att revolu- tionera produktionen av emulsioner. Tekniken Klar syn i dunklet Lyyn AB är ett Ideon- Samuelson i KVA Ny ledamot i Kungliga kan öppna dörren för helt nya produkter inom företag som utvecklar teknik för klar sikt i dim- Vetenskapsakademin är sedan januari profes- läkemedels- och livsmedelsindustrin. Emul- ma, halvmörker, grumligt vatten och liknande. sor Lars Samuelson, LTH. Han är professor i sionsdroppar med snäv storleksfördelning kan Innovationen utgår från ögonläkaren professor halvledarteknik och forskar om ytterst miniatyri- framställas i både nano- och mikroområdet. Olle Holms arbete med bildbehandling för en serade lösningar, s k nanoteknik med nanotrådar Metoden väntas få stor betydelse inom kemisk klar bild av patienternas ögonbotten. Nu kan och kvantprickar, som kan ge elektroniken helt processindustri. systemet användas både för digitala bilder, video nya egenskaper. Han är koordinator för det och vanliga kameror. Företaget vann Albihns svenska nanokonsortiet och har ansvar för fl era Pris till Misiunas Sparbanksstiftelsen Färs innovationspris vid Guldnatten i Malmö 24 mars. EU-projekt. Samtidigt invaldes professor Claes & Frosta delar vid Guldregnet den 26 april på Tekniken används bl a i undervattensarbetet vid Fahlander, kärnfysik. Grand Hotel ut sitt forskningspris på 100.000 Avdelningen för eknisk geologi, LTH. kronor för särskilt framstående avhandlingsar- Ny i IVA Carl Borrebaeck är invald i Ingenjörs- bete till tekn dr Dalius Misiunas vid Institutio- Doktorandstyrelse Doktorandsektionens vetenskapsakademin. Med examen i matematik, nen för industriell elektroteknik och automation styrelse av årsmodell 2006 ser ut som följer: biokemi och fysik, civilingenjör i kemi/biokemi (IEA) för hans doktorsavhandling med titeln: Ordförande: Charlotta Borell Lövstedt, teknisk och tekn dr i biokemi är han väl kvalifi cerad. ”Failure Monitoring and Asset Condition As- vattenresurslära, vice ordförande: Jonas Borell, Professor i immunteknologi på LTH sedan 1990. sesment in Water Supply Systems”. design, sekreterare: Johan Grönqvist, Matema- Borrebaecks biotekniska forskning har främst Avhandlingen fi nns tillgänglig via IEAs tisk fysik (ny för i år), informationsansvarig: Staf- inriktat sig på immunologiska applikationer, t ex hemsida: www.iea.lth.se/publications/ fan Haugwitz, reglerteknik, kassör och ansvarig in vitro-immunisering. Hans forskning har även för kontakt med internationella doktorander: lett till etablering av bioteknikbolaget BioInvent Bäst i Est Sixten Heidmets, LTHs förste Ing- Chantal Donnelly, teknisk vattenresurslära. AB i Lund. var Kamprad-stipendiat, har vunnit SÄSI-priset i Estland som Estlands bäste designer. ”I Sixtens arbete möts kreativitet och excellent analysförmåga, vilket resulterar i en integre- rad och innovativ produkt, som i förstone gör designers roll nästan omärkbar, formulerade juryn sin motivering. Förutom äran vann Sixten 30.000 estniska kronor, motsvarande ungefär 2.000 Euro.

Prisad igen Vetenskapsakademin har beslutat dela ut det Wallmarkska priset på 100.000 kronor till professor Thomas Laurell, LTH. Laurell är professor i elektrisk mätteknik och ﬁ ck priset med motiveringen ”för betydelsefulla upp- täckter och uppﬁ nningar inom elektrisk mättek- nik, speciellt mikrosensorsystem”. Priset delades ut vid akademins högtidsdag den 31 mars.

Som konkurrenten LUM berättat i nr 2/06 har S-A-L-E, Sällskapet Akademiska Lundaentreprenörer, Bli inspirerad Den fjärde pedagogiska bildats för att hjälpa andra akademiker att ”göra bådadera”. När sällskapet invigdes i Fakultets- inspirationskonferensen äger rum 1 juni på LTH. klubben på LTH såg det ut så här. Fr v: professor Jan Eric Larsson, universitetsstyrelsens ordförande Anmälan skickas senast 5 maj till Allan Larsson, Lars Svensson, VD i Univa, chefsjurist Annelie Sylvén Troedsson, professor Jan-Eric [email protected] Ståhl, rektor Gunilla Jönson och professor Thomas Laurell.

 LTH-nytt nummer 1 • 2006 &)234).30/24354),)4942!.30/24!4)/.

WWWTHULECOM

LTH-nytt nummer 1 • 2006  Care of Haus Vi förstår värdet av rätt förutsättningar...

Som världsledande tvingas man till det. Läs mer om ABB:s teknik inom kraft och automation på abb.se