HÖGA HUS 2.0 VID KONCEPT 2012 12 12 Innehåll

Inledning ������������������������������������������������3

Generella Aspekter �������������������������������5 Motiv För och emot ����������������������������������������������� 5 Påverkan ������������������������������������������������������������������ 8 Gestaltning ������������������������������������������������������������ 10

Platsen - Lilla Bommen ������������������������12 Landskapet ������������������������������������������������������������ 12 Bebyggelsen ���������������������������������������������������������� 13 Medverkande Volymstudier ����������������������������������������18

Analys ���������������������������������������������������20 Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad: Anna Samuelsson Filip Siewertz Karolina Örneblad Birgitta Lööf

Foton, kartor och illustrationer Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad, om inget annat anges.

2 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Inledning

Planprojekten görande för valet av hushöjd. Höga hus kan vara en lämplig Detaljplan för Ny bro över Göta älv är ute på sam- lösning i enstaka fall, efter att andra lösningar har studerats. råd i februari 2013. Denna studie är en del i plan- En genomtänkt argumentation kring behovet att bygga högt Lilla Bommen handlingarna. Rapporten behandlar bebyggelsen i de på en viss plats är nödvändig.” Frihamnen nya kvarteren som detaljplanen föreslår. Vision Älvstaden I denna rapport innebär Lilla Bommen det geogra- fiska området mellan befintliga kontorshus väster Visionen om framtidens älvstad antogs av kommun- om nuvarande bro och Vikingsgatan. Byggnaden fullmäktige i oktober 2012 och ligger till grund för Lilla Bommen även kallad Läppstiftet benämns i stadens arbete med områdena kring älven; Lindhol- rapporten som Läppstiftet. Se karta. men, Frihamnen, Ringön, Gullbergsvass, Centrale- nområdet och Södra Älvstranden. Visionen samlar Centralstation tidigare utredningar från stadens alla förvaltningar Riktlinjer idag och verkar gränsöverskridande mellan akademin och De riktlinjer som finns i Göteborgs stad kring höga göteborgarna. Brunnsparken hus idag finns i dokumentet Stadsbyggnadskvalite- ter, ett komplement till översiktsplanen med fokus Visionen är en värdegrund för det fortsatta stadsut- Område för studie på hur stadsmiljöer bör utformas. Skriften godkän- vecklingsarbetet. Ett av visionens mål är att stärka des av Byggnadsnämnden i maj 2008 och är tänkt mångfalden ”Det är kontrasten mellan det täta och Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen bygger på rappor- att ge vägledning i den konkreta utformningen av det glesa, det små och det stora, det gamla och den ten Höga hus på Södra Älvstranden som kontoret Göteborgs stadsmiljöer. Följande finns att läsa om nya som skapar en spännande mångfald i stadsrum- gjorde 2010. Rapporten innefattar två delar, en över- höga hus: met och som skapar förutsättningar för fler att vara gripande med generella aspekter om höga hus och verksamma där.”(Vision Älvstaden s.35) en platsspecifik del med beskrivning och analys om ”Hög täthet likställs ofta med höga hus . När det gäller och vart höga hus inom området är lämpliga. framförallt bostadskvarter kan dock en lika hög faktisk täthet åstadkommas med mer måttliga hushöjder, eftersom Studien fungerar som underlagsmaterial i planarbe- kvalitativa frågor om exempelvis utemiljöns användning och tet och är tänkt att fungera som ett levande arbets- proportioner, rumsupplevelser och närklimat måste vägas in. material som uppdateras efterhand som diskussio- Platsens betydelse i Göteborgs helhet är naturligtvis också av- nen förs genom planprocessen.

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 3 Vad är ett högt hus? Studie av höga hus Ett högt hus är enkelt uttryckt ett hus som är högre Frågan kring höga hus berör flera principiella och än sin omgivning. Organisationen Emporis Stan- ideologiska aspekter. Några av dem diskuteras kort i dards (http://standards.emporis.com/) har definierat ett utredningen och utifrån platsens förutsättningar förs höghus som ett hus med minst 12 våningar eller som sedan ett resonemang kring huruvida höga byggna- är minst 35 m högt. Gränsen för vad samma organi- der är lämpliga samt var och hur de i så fall skulle sation kallar skyskrapa är ett hus på minst 100 m. kunna uppföras.

Världens idag högsta byggnad är Burj Dubai med Den analys som redovisas i dokumentet är ett sätt 190 våningar som i början av 2009 fick sin slutliga att se på området. Analysen är gjord med de förut- höjd på 818 m. I Göteborg ligger den högsta nor- sättningar som hittills framkommit och är förstås Sveriges högsta byggnad malbebyggelsen på 8 -10 våningar. Att ett hus på 12 en produkt av sin tid. Tid och olika förutsättningar Turning Torso i Malmö våningar skulle kallas ett högt hus stämmer bra med är faktorer för vilka ställningstaganden som tas. Det 190 m (HSB) Göteborgsskalan. Göteborgs högsta byggnad idag är förslag till riktlinjer som läggs fram kommer från Lilla Bommen med 23 våningar. dagens förutsättningar och kan komma att ändras efterhand som diskussionen fortgår i planarbetet. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso, är 54 Därav uppdateras denna rapport kontinuerligt. våningar och 190 m högt och innehåller bostäder. Sveriges andra högsta byggnad är Uppsala Domkyr- ka, 118,7 m högt och de tredje högsta är 33 våningar och 118 m höga Victoria Tower i Kista vars innehåll är hotell och kontor.

Världens idag högsta byggnad Burj Dubai, i Dubai, Förenade Arabamiraten. Byggnaden har 190 vån och är 828 meter högt. (www.aawe.org)

4 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Generella Aspekter

Claes Caldenby, professor i Arkitektur vid Chalmers Världskartan Tekniska Högskola, skrev 1990 Höga hus i Göteborg - Att sätta staden på kartan med en ikonbyggnad har Varför, var och hur samt inte minst om. Fokus i skriften under 2000-talets högkonjunktur varit ett vanligt ligger i att granska argumenten för och emot att förekommande argument för höga hus. Motståndare bygga högt. Med hjälp av det resonemang som förs till höga hus menar däremot att det inte är höjden där följer här en genomgång av möjliga motiv för och på husen som sätter staden på kartan. Många av de emot högre hus, dess påverkan på stadsmiljön samt höga hus som byggs i världens stora (och mindre) aspekter på gestaltningen av husen. Kan man bevara det unika i varje stad när liknande städer tenderar att likna varandra. Med samma typ höga hus byggs över hela världen? av byggnader i alla städer förloras idén med att vara speciell. Istället är det bevarandet av det karaktäris- Motiv För och emot tiska för staden som gör miljöer attraktiva. Många stora världsstäder som Paris, London och Barcelona Orienterbarhet kännetecknas av andra stadskvaliteter än höga hus. Landmärken är viktiga för orienteringen i en stad Ikonbyggnader av olika slag blir oftast ikoner på och bidrar till en intressant skyline. För god orien- grund av sin arkitektur och inte sin höjd. teringsförmåga är det viktigt att större stråk och viktiga platser utmärker sig. Landmärken hjälper till att skapa en känsla av att man förflyttat sig då man Storstadsliv blir medveten om att man har passerat en viss plats. Med ett högt hus önskar man ofta en högre täthet Denna form av orientering är viktigast för besökare och fler människor på samma yta. Ökad täthet ger eller nyinflyttade genom att de berättar var de viktiga fler människor i rörelse på gatorna och bättre under- platserna ligger. En väl fungerande mötesplats har lag för handel, service och nöjesliv. Det finns dock visat sig behöva symboler i den stora skalan, som en risk med att sätta likhetstecken mellan höga hus utmärker platsen och syns på håll. Även i den lilla och stadsliv när man förförs av miljöer som exem- skalan, i gatunivå, behöver fungerande mötesplatser pelvis Manhattan i New York. Det är så mycket mer symboler att orientera sig kring. än de höga husen som skapar detta stadsliv: Man- hattan är centrum för 20 miljoner människor, har Vad ska sticka upp i staden? en konsekvent rutnätsstruktur, är en kosmopolitisk fristad o s v. I Sverige och många andra europeiska

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 5 länder har vi många livfulla städer trots en låg skala Ett höghus kan dock innebära en förlust av utsikt Många menar att man uppnår en lika hög exploate- på bebyggelsen. för dess grannar. ring genom en tät lägre bebyggelse som med en hög och gles. Den höga bebyggelsen kan, när man väger Ett högt hus kan också absorbera mycket av det in kvalitativa frågor som utemiljö, proportioner, potentiella gatulivet då risk finns att människor rör Täthet rumslighet och närklimat, inte byggas lika tät, vilket sig inom huset istället för på gatan. Globalt sett finns det ett ekonomiskt driv mot stor- särskilt gäller bostäder. En risk med höga hus är alltför stora odefinierade städerna vilket ger en naturlig förtätning. Förtätning ytor framför husen vilka ofta fungerar avskräckan- av stadsregionerna sker över hela världen. Det är Detta förhållningssätt bör dock diskuteras. Om man de för folkliv. Vill man ha en befolkad miljö ska man också en politisk vilja i Göteborgsregionen att, av kan lösa problemen med skuggbildning, vindar, ute- i första hand utforma inbjudande gatumiljöer och hållbarhetsskäl, förtäta Göteborgs stadskärna. För- platser och rumsligheten, kan man då höja exploa- offentliga platser. Detta kan göras med små avstånd, tätning innebär bl a ett utnyttjande av befintlig infra- teringsgraden? Förhållningssättet gäller heller inte i låga hastigheter, få nivåskillnader och god rumslig struktur och ett minskat trafikarbete då målpunkter lika hög grad kontorsbyggnader. orientering. kommer närmare varandra. Punktvis förtätning gynnar kollektivtrafik och energiförsörjning och Många önskar lägenheter och kontors- och butiks- sparar på areella näringar. Genom att bygga i redan lokaler i centrala lägen. En ökad täthet kan ge fler Stadsbild bebyggda områden förtätas staden. Denna förtät- möjlighet till detta. Staden i sin helhet kan också öka Skylinen markerar staden på avstånd och är viktig ning kan sedan ske med högre eller lägre täthet. i attraktivitet med fler centrala lokaler och lägenhe- i den symboliska bilden av staden. En förenklad ter. siluett av Göteborg med viktiga landmärken har till Det förekommer delade meningar kring huruvida exempel länge marknadsfört Göteborg. man kan eller bör höja tätheten genom högre hus.

Utsikt Utsikt är ett stort värde i ett högt hus. Lilla Bommen och det ena av Gothiatornen vid Korsvägen har de högsta utsiktsplatserna öppna för allmänheten. Gothiatornets översta våning består av restaurang och bar.

Olika typer av bebyggelse kan ge samma exploateringsgrad (Stadsbyggnadskvaliteter, Stadsbyggnadskontoret)

6 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Ekonomi En hög exploatering kan ”spilla över” och ge utrym- Funktion Blir det mer eller mindre ekonomiskt med höga hus? me för finansiering av upprustning av den offentliga Vissa höga byggnader måste för sin funktion vara Går det att svara på? Ofta finns det en önskan om miljön och ombyggnader av trafiksystem. höga, som vattentorn, tv-torn, gasklockor, silos, kra- ett maximalt utnyttjande av en fastighet som driver nar, broar, skorstenar, mobilmaster och vindkraft- exploatörer att vilja bygga högre hus. Ett högt hus Manifestation verk. Dessa funktioner är till största del allmännyt- ger också en stor marknadsföringseffekt tiga. Bland övriga verksamheter kräver få en väldigt Vad är det som ska få synas i vår stad? Hur ska den hög enhet. När det gäller bostäder saknas ibland här tidens maktstruktur synas i stadsbyggandet? Markpriser kan generellt sett sägas följa en graf där motiv i funktionen för att bygga högt. Hotell och Höga hus har alltid varit tecken på politisk, religös mark i centrum är dyrast för att sedan fallande bli kontor är funktioner som lämpar sig väl i höga hus. och ekonomisk makt och styrka. Byggnader som billigare längre bort ifrån centrum. Konkret är det genom historien manifesterat ståndsamhället och marknadsläget som sätter markpriserna och då är Höga hus för bostadsändamål har visat sig mindre synts ovan de i övrigt låga husen har varit kyrktorn, det attraktiviteten ur försäljnings- eller boendesyn- bra ur social synpunkt. Kontakten mellan ute och slott, rådhus mm. I mitten av 1900-talet manifeste- punkt som avgör. inne blir sämre vilket försämrar tryggheten. Forsk- rades folkhemmet med höga bostadshus. På 80-talet ning har visat att barn som bor högt upp i ett hus är var det kontor och hotell som byggdes högt. Ju högre ett hus blir desto större andel blir kon- utomhus mer sällan än de som bor närmare marken. struktion, hiss- och teknikutrymmen. Kostnaden Om bostäder ska inrymmas i det höga huset är det Ett högt hus fungerar också som marknadsföring av per ytenhet ökar alltså ju högre man bygger. Mark- extra viktigt att det finns bra uteplatser då det blir det företag det representerar eller marknadsföring av nadsläget avgör också vilka bygg- och materialkost- svårt att få till tydliga gränser mellan offentligheten en stad eller område. Man kan se en förflyttning från naderna blir samt hur stor efterfrågan på bostäder och den önskade halvprivata gården. manifestering av det allmänna till att nu i första hand och lokaler är. Beroende på förhållandet mellan gälla privata intressen. Det innebär oftast slutna byggkostnaderna och efterfrågan på lokaler kan byggnader som inte är öppna för allmänheten. Om ekonomin i ett höghusprojekt se olika ut vid olika få höga byggnader tillåts blir symbolverkan stark i tidpunkter. valet av det företag som får manifestera sitt varu- märke i en hög byggnad. Om en grupp höga hus Vissa exploatörer menar att byggnadens värde ökar tillåts blir denna effekt mindre. Effekten förändras med den attraktivitet som uppstår om huset är högt också över tid när företagen flyttar. och expressivt. Huruvida den attraktiviteten kvarstår om ett kluster av höga byggnader uppförs är oklart.

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 7 stadsplaneraren och arkitekten Camillo Sitte. Stora Påverkan platser kan alltså behöva avgränsas med högre bygg- Här nedan redogörs för några av de aspekter som nader för att upplevas som ett väldefinierat rum. särskilt måste beaktas angående hur höga hus påver- kar stadsmiljön. Det är inte bara förhållandet mellan höjden på hu- sen och bredden på gatan som spelar in. Hur ytan Stadsbild mellan husen är uppdelad, möblerad och befolkad påverkar intrycket. Trots ett väl definierat rum kan Stadens siluett kan påverkas när många nya höga skalan bli för stor för den lilla människan. Det är hus tillförs i en stad. En stad bör förändras men sto- extra viktigt invid höga hus och stora platser att ra ändringar bör beaktas då de kan innebära ändring behålla den mänskliga skalan i gestaltningen av av stadens karaktär och symboliska indentifikation. entrévåningar, avgränsningen av ytor, möblering och i alla övriga detaljer. Rumslighet Skuggan från Turning Torso i Malmö är lång men rela- En av de kanske viktigaste aspekterna med höga hus Både Järntorget och Korsvägen i Göteborg måste på tivt smal och påverkar varje plats en kort tid. ur stadsmiljösynpunkt är miljön som skapas nedan- grund av sina funktioner som trafikplats, kollektiv­ (www.eniro.se) för huset, där människor ska röra sig på gator och trafik­knutpunkt­ och torg vara stora till ytan. Mycket torg. Ytorna kring många höga hus tenderar att bli folk, bilar och kollektivtrafik gör att platserna inte stora och sakna rumsliga kvaliteter och avgränsning- känns öde och de höga byggnaderna, som ligger lite ar. Byggnaderna ligger ofta som solitärer med stora vid sidan av den mest befolkade ytan, hjälper till att öppna platser runt omkring. avgränsa platsen rumsligt. Alldeles invid de höga husen upplevs ytorna däremot som odefinerade och Rumskänsla skapas i förhållandet mellan väggar, öde. golv och tak. Generellt kan sägas att stadsmässig- heten ökar ju mer väldefinierat ett gaturum eller Finns det lösningar på de ofta odefinierade ytorna en plats är. Känner man inte av rummets väggar i anslutning till höga hus? Kan man integrera höga upplever man inte heller rummet de avgränsar. ”I hus i kvartersstaden som exempelvis i New York? Ett större avstånd mellan huskropparna kräver väl Höga hus kan också rumsbildandets konst ankommer allting på det ömsesidiga ”ta ner” ljus befolkade och trafikerade offentliga ytor. förhållandet, mycket lite på den absoluta storleken” menade (www.orebro.se)

8 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Trafik I Stockholm (Hötorgsskraporna), Malmö (Kron- Om det höga huset innebär en ökad täthet innebär prinsen) och Örebro (Krämaren) har man placerat det också en högre belastning på befintliga trafiksys- höga fristående skivhus på en lägre byggnad som tem. Höghus placeras därför med fördel nära platser täcker hela kvarteret vilket möjliggör lokaler ut- med goda kommunikationer. Kollektivtrafiken kan med hela gatan. Ytan ovanpå de låga byggnaderna gynnas av ett större underlag resenärer vilket i sin blir lätt mycket vindutsatta och detta är inte heller tur gör kollektivtrafiken mer attraktiv, såvida det särskilt vackert i stadsbilden. Skulle man kunna ut- innebär tätare turer och fler linjer. Om tätheten ökar veckla idén och göra en variant i nutida tappning? ligger fler målpunkter närmare varandra, på gång-, cykel- eller kollektivtrafikavstånd, vilket i bästa fall Lokalklimat kan leda till ett minskat biltrafikarbete. Höga hus förstärker vinden nere på gatan En hög byggnad tar ner vinden från hög höjd och bildar virvlar, vilket ökar vindhastigheten nere på Kulturhistoriska värden gatan. Om avståndet till närmsta hus är mindre än Det är ur många aspekter viktigt att bevara de histo- husets höjd kommer vinden förstärkas ytterligare. riska värden som karaktäriserar en stad. Ett synligt Med hjälp av åtgärder som att bygga ut sockelvå- historiskt djup ger staden karaktär. Värdet i en plats ningen, att sätta upp skärmtak o s v, kan vinden ligger i dess karaktär och skala men också i mer brytas eller minskas. otydliga faktorer som minnen och känslor. Föränd- ras skalan drastiskt i en miljö påverkar det upplevel- Höga hus kastar långa skuggor. I Sverige har vi un- sen starkt. Rumsligt kan en plats tåla en stor skala der stor del av året ett lågt solstånd vilket medför att medan platsens identitet och karaktär kan drabbas även låga hus skuggar gator och gårdar under stor negativt. del av dagen. På Manhattan har man en zonerings- princip där man får bygga högre om man gör indrag från gatan i förhållande till hur högt man önskar bygga. Ett smalt torn skuggar varje plats under kor- tare tid än var ett lika högt bredare skivhus gör. Exempel på hur en lägre byggnad i gatunivå täcker hela kvarteret. Hötorgsskraporna, Stockholm (www.maps.google.se)

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 9 Gestaltning Typer Höga hus kan delas in i tre grupper: torn, skivor och grupper. Dessa grupper kan i sin tur delas in i olika Torn, Skiva, Grupp (Caldenby, 1990) typer utifrån husets gestaltning. Man kan välja att förstärka höjden genom ett högt och smalt hus eller minska intrycket av höjd på håll genom ett bredare hus med mer satta proportioner. Turning Torso sticker upp tydligt jämfört med den i övrigt låga bebyggelsen. På håll finns det ingen rela- Turning Torso i Malmö är utformat som ett solitärt tion mellan den låga kvartersbebyggelsen och det höga tornet. (HSB) torn med stora öppna ytor runt byggnaden. Längs Slätten, Dalsidan, Höjden (Caldenby, 1990) Stora Badhusgatan i Göteborg kan man tala om en Variation i byggnadernas höjd gör ofta stadsmiljöer hög skivbebyggelse. Manhattan är ett exempel på intressanta. Men blir kontrasterna för stora förlo- höga hus i grupp. ras relationen byggnaderna emellan och kan ge ett oharmoniskt intryck. Ett solitärt torn i en i övrigt Historiskt har man i Europa sett höghuset som ett låg bebyggelse skapar stor kontrast. En grupp höga stadsbyggnadselement som ofta uppförts som en byggnader kan istället trappas ner mot den lägre solitär skulptural byggnad. I USA har man byggt bebyggelsen. högt för att öka exploateringen genom att utnyttja markytan maximalt, vilket istället gett en hög kvar- tersstad. Placering i landskapet Landskapets topografi kan delas in islätt , dal (slutt- Höga hus, ensamma eller i grupp, med en låg om- ningarna) och höjder. I landskapsrummen bildar höj- givning får ett stort visuellt utrymme vilket ställer derna och dalsidorna väggar. Hög bebyggelse kom- krav på dess utformning. mer att påverka landskapsrummen olika beroende på placering i förhållande till höjderna. Terrängens variation kan förstärkas, gömmas eller brytas upp Klippans nya höga hus i 15 vån med en välgestaltad siluett

10 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 genom byggnation. På slätten sticker hög bebyggelse upp som ett eget, nytt element utan koppling till den naturliga topografin. I dalen kan hög bebyggelse vara med och förstärka väggen i landskapsrummet. På höjden förstärker höga byggnader höjderna. Det finns ofta en önskan om att placera höga hus med stöd i höjder eller att stödja och förstärka höjderna med höga hus. I Göteborg sticker de flesta höga hus upp som solitärer i slättlandskapet. Bebyggelsen kring Eriksberg i Göteborg, upplevs som ett kluster av höga byggnader. Det finns en harmoni Placering i bebyggelsen och en dynamik i höjdvariationerna där byggnaderna Ska den höga byggnaden sticka ut eller ska den förhåller sig till varandra. smälta in i bebyggelsen? En stad måste bestå av bebyggelse som fungerar som bakgrund där vissa byggnader kan sticka ut som figurer. Mellan bak- grund och figurer måste det finnas en bra balans. Utan bakgrund blir vår upplevelse orolig.

Många offentliga solitära byggnader sticker ut från kvartersstaden och den traditionella rums- ligheten. Detta har inget att göra med att de är så mycket högre. Höga hus kan, som i exempelvis New York, trappas upp från vanlig kvartersbebyggelse från gatan sett, och smalna av för att ge mindre skugga och skapa bakgrund. Bakgrundsbebyggel- sen behöver alltså inte nödvändigtvis vara låg och ”figur”bebyggelsen behöver inte vara hög. Det lig- ger mer i uttrycket och gestaltningen. Kyrktorn och Skans som utropstecken mot stadens sam- mansatta bakgrund (Caldenby, 1990)

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 11 Platsen - Lilla Bommen

SBK - Översiktskarta 6400792 150727 Landskapet HJALMAR Göteborgslandskapet är dramatiskt. Det kuperade BRANTINGSPLATSEN Gasklockan landskapet med bergen som reser sig runt älvdalens breda lerfyllda plattlandskap är typiskt för staden. Göta älvbron Lilla Bommen Skansen Utredningsområdet ligger mitt i Göta Älvs slättland- Regionenshus Lejonet skap längs kajkanten av Göta älv. I nära anslutning till området ändrar Göta älv riktning vilket påverkar BRUNNSPARKEN längden av siktlinjer i älvrummet. Området ligger LINDHOLMEN Kontor Canon även i brytpunkten där älven ändrar bredd. Avsmal- Skanska Rosenlundsverket ningen gör att älvrummet här blir mer definierat och

JÄRNTORGET bebyggelsen på vardera sida om älven har en nära kontakt. Masthuggskyrkan SBKTopografisk - Översiktskarta karta. Korsande dalgångar utmärkta 6400183 149653 KORSVÄGEN

145027 Det stora slättrummet skapar stora utblickar och

6396936 höga hus i detta rum ger påverkan på ett stort om- © Göteborgs Stad (Sweref 99 12 00, GH 88) Skala 1:15000 Skapad med InfoVisaren Översiktskarta med områdets läge i Göteborg. Svarta råde. Från högre inramande höjderna runt rummet markeringar visar några viktiga mötesplatser. Blå syns även de högre husen på långt håll. I slättrum- prickar visar högt belägna eller höga byggnader och met är det bebyggelsen som ramar in och ger förhål- röda prickar visar planerade höga byggnader. landen i skala.

5

4

145853 Älven byter riktning ett par gånger genom staden. 3 6397612 © Göteborgs Stad (Sweref 99 12 00, GH 88) Skala 1:10000 2 Skapad med InfoVisaren 1 N S Principsektion 4. Slättrum - I mötet mellan Göta älvs-, Mölndalsåns-, Säveåns-, Kvillebäckens- och Frölundaåns dal- gång finns ett stort plant landskapsrum som till stor del består av utfyllnadsmark. (Visuell landskapsanalys 2012) Principsektioner för landskapet i Göta älvdalen Läs mer i rapporten Visuell landskapsanalys kring Göta älv - underlag vid planering av nya landmärken

12 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 våningar högt hus (50 m) upp ovan de befintliga. Bebyggelsen Vid den gamla Porslinsfabriken i Kvillestaden har Byggnadstradition i Göteborg ett 17 våningshus byggts och i Gårda har ett hus i 12 våningar byggts i kv Venus, ett hus som planerades Göteborg började byggas längs Göta älvs stränder att bli 30 våningar till en höjd av 82 m. Posthuset vid och på den platta marken i slättlandskapet. Först un- Drottningtorget har byggts till med ett 14 våningar der 1900-talet började bergen bebyggas. Bebyggel- högt hus (ca 50 m) och vid Korsvägen är ett tredje sen följer idag landskapet och är huvudsakligen låg. torn under uppbyggnad med en tillåten höjd på 96 Inom Vallgraven finns det knappt någon byggnad m vilket kan jämföras med de befintliga tornen som över fem våningar. Landshövdingehusområdena, är 74 m och 80 m höga. exempelvis Majorna, Bagaregården och Kvillesta- den är i tre våningar. I Vasastaden och Johanneberg är grundförhållandena bättre och husen högre. De Bevarandevärden Innerstaden högsta byggnaderna i Göteborg ligger i slättland- Utredningsområdet ligger i utkanten av innerstaden skapet och är främst uppförda som solitära torn. som är klassat som riksintressant för kulturmil- Göteborgs högsta byggnad, Lilla Bommen, är 23 jövården. I motiveringen till riksintresset nämns Område av riksintresse för kulturmiljön våningar och den högsta toppen mäter drygt 80 rikets främsta sjöfartsstad, 1600-talets stadsanlägg- m från marken. Det högsta av Gothiatornen vid nings- och befästningskonst samt ”den göteborgska Korsvägen är också 23 våningar och är drygt 70 m byggnadstraditionen med dess olika stadsdelska- högt. Andra höga byggnader är Canonhuset i Gårda, raktärer”. I uttrycket för riksintresset nämns Göte- Gasklockan Gasklockan, Otterhall, Masthuggskyrkan och Johan- borgs särdrag i stadsbilden med stadssiluetten från Göta älvbron nebergskyrkan. älven och bergshöjderna med utblickar runt staden, Lilla Bommen Skansen många tydligt åtskilda stadsdelar samt byggnadstra- Regionenshus Lejonet Flera höga hus har planlagts och byggts i Göteborg dition med dominerande låg bebyggelse. (planerat) de senaste åren. I närheten av planområdet planeras Regionens hus, ett 14 våningshus vid Bergslagsba- Hotel Post nans stationshus. Vid polishuset och Gamla Ulevi Förhållning till riksintresset Kranar Tyska kyrkan har det byggts nya 9 våningshus (43 m) och yt- Kontor Området för detaljplanen ligger inte inom området Ullevi terligare ett kontorshus med 16 våningar (72 m) för riksintresse men ligger i en zon som kan påverka är under uppförande. I Klippan sticker ett nytt 15 genom en ändrad stadsbild. Landmärken runt området, se bilder på sida 16

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 13 Lilla Bommen / Läppstiftet Kvarnberget Tät kvarterstad Tyska kyrkan P-arken Otterhällan med Otterhall Rosenlundsverket tät bebyggelse Barken Gasklockan Operan Maritiman Casinot

Nordstaden - Innanför vallgraven - Södra älvstranden. Siluetten och stadens front förändras med tiden. Nya byggnader kommer till, andra förändras eller försvinner.

Suckarnas kaj Gasklockan Tobaksmonopolet Kontorsbebyggelse Småbåtshamn Skanskaskrapan Götaälvbron

Gullbergsvass - Södra älvstranden. Framtidens siluett och stadsbild är oviss. Gullbergsvass kan tåla nya höga hus då det idag innehåller få högre byggnader och landmärken.

14 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Lilla Bommen idag och i framtiden programskisserna blir är osäkert att sia om och sta- kopplar områdena runt om planeras. Vilket utföran- dens tankar kommer troligen att ändras under tidens de bebyggelsen och hur den förhåller sig till omgiv- Sett ur hela Göteborgs perspektiv gång då det är långa projekt. En del riktningar kan vi ningen bestäms i ett senare skede. Idag ligger området i utkanten av innerstaden avskilt dock redan se i och med Vision Älvstadens arbete. av det stora trafikrummet med Götaleden. Befintliga I visionen nämns Centralenområdet som stadens kvarter innehåller mestadels parkering, kontor och centrala affärsdistrikt och regionala mötesplats och en del verksamheter. som utvecklingsplats för ett attraktivt kommunika- tionsnav och regionalt centrum. Vilket grundar sig Lilla Bommen ligger mellan utkanten av innersta- i visionen att vi ska bygga på och mångfaldiga de dens karaktäristiska låga kvartersbebyggelse med en klusterbildningar som redan finns i staden. På andra del högre byggnader som sticker upp och Gull- sidan älven är tankarna starka kring att etablera och bergsstrands låga äldre industribebyggelse. Övriga utveckla knutpunkten Frihamnen med arbetsplatser, områden kring utredningsområdet är idag glest och bostäder och park i symbios. lågt exploaterade där framtidens karaktär och skala är okänd. Mitt i området ligger ett av stadens mest Sett utifrån det lokala utmärkande landmärken, Läppstiftet samt den nya bron som är tänkt att utmärka Göteborg. Hur detta Området för detaljplanen ligger mellan Lilla Bom- BACKAPLAN kommer te sig i stadsrummet utses i den internatio- mens kontorsområde med 6-8 vånings bebyggelse RINGÖN nella brotävling som anordnas under 2013. och Läppstiftet med 22 våningar och Gullbergs- strands kontors- och industriområde med 3-6 KVILLESTAN

våningar. Lilla Bommen är byggt på 1980-och 1990- GÖTA FRIHAMNEN Området ligger mitt i den del av staden där en stor ÄLVBRON GULLBERGSVASS stadsomvandling kommer att ske de närmsta 40 – talet och domineras av ljusa fasader i postmoder- nistisk arkitektur medan Gullbergsstrand utvecklats CENTRALEN- 50 åren. Omvandlingen planeras innehålla alla delar OMRÅDET i en stad såsom bostäder, kontor, verksamheter, med mångfaldig arkitektur med röda tegelbyggnader LINDHOLMEN kultur, idrott och grönytor. och futuristiska stålfasader sedan början av 1900- talet. Området delas av Göta älvbrons landfäste. FÖRE FÖRE EFTER SÖDRA 2015 2025 2030 ÄLVSTRANDEN FÖRE FÖRE Hur omvandlingen av staden kan ske kring Friham- 2020 2030 nen, Gullbergsvass och Centralenområdet är till viss Områdets framtida karaktär är under planering. En del i början av programplanering. Vad utkomsten av ny bro kommer att byggas och nya kvarter som Utbyggnadsstrategi ur Vision Älvstaden

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 15 Lilla bommen ”Läppstiftet” Gasklockan Regionens hus Skansen Lejonet Clarion Hotel Post Tyska kyrkan (Montage: White Arkitekter)

Gårda Business Center Nytt kontorshus vid Ullevi Skanska, nya skrapan Gothia Towers (www.gothiatowers.com) Götaverkens kranar ”Canonhuset”

16 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Kulturvärden Lokalklimatet Lilla Bommen var det sista området längs Gullbergs Göteborg har ett kustklimat med både milda vintrar kaj att omdanas när den stora hamnverksamheten och somrar, men läget utmed Göta Älv gör områ- lämnade området runt 1970-talet. Detta var en tid det utsatt för vind. Förhärskande vindriktningar är när Göteborgs näringsliv förändrades markant från sydväst och nordost. stark hamn- och industriverksamhet till tjänste- verksamhet. Lilla Bommens kontorsområde med Göteborg har runt 1800 soltimmar per år. Under dess postmodernistiska byggnader, uppförda under sommarhalvåret är dagarna långa, runt 18 timmar 1980- och 1990-talet, kan ses som en manifestation i juli med en middagssolhöjd på +55 grader över för tjänstesamhällets infrastruktur. Bebyggelsestruk- horisonten, medan dagarna under vintern är korta, turen på Lilla Bommen och Hultmans holme med bara runt 6 timmar i december och januari, med en sitt arv av 1800-talets kvartersstruktur är en särpräg- middagssolhöjd på ca + 9 grader. En ökning med 5 lad del av staden och dess inramning av Götaleden våningar (eller 15 m) ger sommartid en 10 m längre förstärker dess uttryck. skugga på marken mitt på dagen. Vintertid ger samma ökning i höjd nästan 100 m längre skugga på marken. Skuggans längd på marken vid olika årstider samt Höga hus på de södra kajerna av Göta Älv skulle ökningen för var femte våning. Ett 30-våningshus ger kasta sin skugga i vattnet större delen av dagen. mitt på dagen i juli en skuggbild som är 65 m lång. I april är samma skuggbild 120 m och i december nästan 500 m. Sommartid (grönt): 10 m Vår och höst (Gul): 20 m Vintertid (Blå): 95m

Lilla Bommen och Gullbergsvass

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 17 ”Utformningen av husen, så som de redovisas i den här rapporten, är inte den slutgiltiga utan vill belysa den Volymstudier principiella frågan om volym och höjd.”

Alternativen för bebyggelsehöjder har analyserats byggnaden. En hög byggnad, upp till 25 våningar, Regionens hus, ge intrycket av en sammansatt volym utifrån påverkan på den visuella upplevelsen av anses på grund av grundläggningsförutsättningarna istället för tre individuella byggnader. området, i närheten och på håll, dess påverkan i ekonomiskt möjlig att uppföra. Att bygga högre är stadsrummet och möjlighet till uppförande. Vidare tekniskt möjligt men kräver stora ekonomiska inves- har undersökts vilken stad som skapas av de olika teringar. Utformningen av den höga byggnaden är Jämn kvartersnivå alternativen och vilken yta som skapas för verksam- viktig, i synnerhet i samspelet med Läppstiftet. En jämn hög kvartersstruktur, 9-12 våningar, skulle heter och stadsliv. utmärka området från närområdet och även synas i vyer på avstånd med anledning av slättrummets Kvarter med lägre volym utbredning. I den visuella upplevelsen av området Kvarter med hög, smal volym En lägre högdel skulle bli ett element i den visuella skulle Läppstiftet och den framtida bron vara de En kvartersstruktur med en hög och smal utmärkan- bilden av staden. På håll kan den bli något mindre dominerande inslagen och de skulle behålla dagens de högdel skulle utmärka området visuellt och med- utmärkande än en högre volym beroende på dess bild i staden. Byggnaderna är ur geoteknisk synvin- verka i vyer från större delen av staden. Placeringen utformning. Utformningen av den höga delen kel enkla att uppföra och de ger en relativt hög yta mot bron och det stora trafikrummet söder om om- är viktig för att undvika känslan av en avhuggen för verksamheter. rådet kan ge bra förutsättningar för en högre volym volym. En lägre volym kan sett tillsammans med de då det stora stadsrummet kan förminska känslan av högre volymerna intill; Läppstiftet och det planerade

Hög och smal volym (illustration WSP) Lägre volym Jämn nivå (illustration WSP)

18 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 Fotomontage Ett nytt högt hus i stadens siluett. Nordstaden - Innanför vallgraven - Södra älvstranden. Originalbild se sidan 14

Fotomontage Ett nytt högt hus i stadens siluett. Gullbergsvass - Södra älvstranden. Originalbild se sidan 14

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 19 Analys

Denna analys huruvida en hög byggnad är ett alter- Storstadsliv i en stadsdel som kommer förändras och den nya nativ inom planområdet bygger på hur de i studien Lilla Bommen inom planområdet är idag ett glest bebyggelsen kan bli starten av en ny typ av stads- belysta scenarierna förhåller sig till de generella område där planen medger en förtätning och däri- delskaraktär. En karaktär kännetecknad av högre aspekterna. genom en ökning av människoflöden i och kring kvartersbebyggelse med höga volymer som sticker platsen. Gemensamt för alternativen med respek- upp här och där. Orienterbarhet och mötesplatser tive utan en 20-25 våningar hög del är att gatulivet blir tämligen likvärdigt då större delar av området Vision Älvstaden talar om Centralenområdet som Lilla Bommen ligger i centrala staden och dess som vetter mot gata har liknande volymer i form ett regionalt centrum för handel och kontor. For- placering kommer bli än mer central i framtidens och höjd. Det som en hög volym kan medföra är men av ett framtida regioncentrum är oklar, möjlig- utveckling. Att med hjälp av ett högt hus öka orien- att människor rör sig inom byggnaden istället för i heten att göra något nytt och annorlunda är stor och terbarheten till och runt området kan vara aktuellt i gatan. Risken anses liten i detta område då endast en bör utnyttjas. planområdet. Att ha två landmärken nära varandra mindre del av byggnadernas totala yta ligger i den kan öka orienterbarheten på håll genom dess place- höga delen. ring i förhållande till varandra. Orienterbarheten på Tillägg av nytt landmärke marken ökar inte avsevärt vid ett högt hus, däremot Då Läppstiftet är ett dominerande och välkänt kan det ge strömmar av människor till huset vilket Stadsbild och gestaltning landmärke i staden är relationen till ett eventuellt kan befolka planerade mötesplatser. Bilden av den moderna storstaden med ett högt nytt högt hus i närheten viktig att analysera. Läpp- markerat centrum är idag inte bilden av Göteborg. stiftet är olika dominerande i stadsbilden beroende Världskartan I framtiden kan området kring centralen bli ett af- på varifrån i staden man tittar. Det är därför viktigt färs- och handelscentrum med flera höga byggnader att, både på håll och nära geografiskt, analysera Vilken gestaltning ett eventuellt högt hus kommer få i området beroende på stadens utveckling. Stadens byggnadsformen i stadsrummet och relationen till är ovisst och om det i sin tur kommer bli en symbol siluett med betydande landmärken har länge använts Läppstiftet och omkringliggande bebyggelse. Både för staden. Vilken sorts stad som ämnas är viktig för marknadsföring av staden. Den låga skalan gör en enkel form och en mer skulptural form kan förta att fundera kring då det finns fler sätt än höga hus de högre landmärkena tydliga, en tydlighet som kan eller lyfta upp sin granne. Med den starka karaktär att sätta staden på kartan. Beroende på framtidens förtas om de höga husen blir många. Läppstiftet har är det viktigt att den nya byggnaden utveckling kommer eventuellt det nya Göteborg få har höga krav på dess arkitektoniska analys och ge- en ändrad stadsbild från den låga kvartersstaden till Göteborg är även känt som de olika stadsdelarnas staltning. I rapporten Visuell landskapsanalys kring något annat. stad. Stadsdelar med variation i skala, bebyggel- Göta älv - underlag vid planering av nya landmärken sestruktur och arkitektonisk stil. Området ligger (koncept december 2012) finns ytterligare diskus-

20 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen December 2012 sion och konsekvenser kring höga hus i respektive Utsikt landskapsrum. Konsekvenserna i slättrummet Ett högt hus på platsen skulle skymma den nuvaran- beskrivs att landmärken har svårt att finna stöd i ter- de utsikten från Läppstiftet något. Det höga huset rängen och att bebyggelsestrukturen norr om älven skulle även ge möjlighet till en ny utsiktsplats med är mer komplex och mer tålig för etablering av nya utsikt över centrala innerstaden. landmärken. Vidare beskrivs att obebyggda platser i utkanten av Nordstaden kan vara tåliga för nya landmärken om de tar hänsyn till sin omgivnings Täthet riktningar och mönster. Området för planen ligger centralt placerat och är en fungerande plats för förtätning. Området inne- Källor: Påverkan på omgivningen för ett högt hus placerat håller inga stora rekreationsvärden såsom grönom- GULLBERGSVASS - Kulturmiljöinventering 2012 nära det stora trafikrum med Götaleden och där råden som skulle försvinna vid förtätning. Planen Erik Hellervik & Eva Berg Oljelund 2012-10-30 för bron landar i marken är liten. Trafikrummet kom- medför en ökad attraktivitet för området och ökade Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad mer sannerligen minska i framtiden men fortsatt möjligheter att komma nära älven. Den struktur som vara stort i anslutning till planområdet. medges i planen kommer att ge en tät kvartersstad. Höga hus i Göteborg - Varför, var och hur samt inte minst Alternativet med glesa kvarter av höghuskaraktär om. Claes Caldenby, 1990, Arkitektur vid Chalmers Tek- Placering inom planområdet skulle troligen ge en liknande exploateringsgrad men ge stora ytor runt omkring svåra att fylla med niska Högskola I ett område som kan bli del av framtidens regi- aktiviteter. oncentrum är frågan om höga hus är lämpligt och Presentation från Seminarium Frihamnen Utbygg- skulle man i så fall kunna placera ett eller flera höga nad i Frihamnen -Geotekniska förutsättningar? hus inom planområdet? För att koppla områdena Ekonomi Claes Alén, geoteknik Chalmers runt planområdet och för att skapa en attraktiv och Det centrala läget i staden ger höga markpriser, händelserik gatumiljö föreslås en kvartersstad med något som kan öka viljan att bygga högt. En annan Vision Älvstaden, 2012 relativt hög grundnivå. Placeringen av den före- vinkel ekonomiskt är kostnaden och lönsamheten Projektgrupp Centrala Älvstaden slagna höga byggnaden markerar platsen och brons för att bygga i leran som grundlägger området. Eko- landningspunkt från Centralenområdet samt håller nomi bör inte vara den styrande faktorn i huruvida Visuell landskapsanalys kring Göta älv - underlag ett visuellt avstånd från de omkringliggande höga ett högt hus ska byggas eller inte. vid planering av nya landmärken (koncept december byggnaderna och den framtida bron. 2012) Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

December 2012 Höga hus 2.0 vid Lilla Bommen 21 Stadsbyggnadskontoret, Köpmangatan 20, Box 2554, 403 17 Göteborg tel 031-368 00 00 E-post:[email protected] www.stadsbyggnad.goteborg.se