Förstudier Och Förundersökningar Inför Bygget Av Götatunneln
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
UV VÄST RAPPORT 2002:7 ARKEOLOGISKA FÖRSTUDIER OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln Västergötland, Göteborg stad, norr om Järntorget och vid Lilla Bommen, RAÄ 216 Viktor Svedberg, med bidrag av Göte Nilsson Schönborg, Marcus Lindström, Nils Johansson och Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:7 ARKEOLOGISKA FÖRSTUDIER OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln Västergötland, Göteborg stad, norr om Järntorget och vid Lilla Bommen, RAÄ 216 Viktor Svedberg, med bidrag av Göte Nilsson Schönborg, Marcus Lindström, Nils Johansson och Carina Bramstång Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: [email protected] e-post: [email protected] http:www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild I bakgrunden ett utsnitt ur kopparstick från sent 1600-tal, med Skansen Lejonet, Gullbergsvass och staden, från öster. Ur Suecia Antiqua. Fotot visar den yttre möjliga rustbädden till sänkverket, ute under Götaälvbron. Foto: V. Svedberg. Bild i sidhuvud Stilisering av gravyr från sent 1600-tal över sjöfronten vid Stora Bommen. Teckning: Anders Andersson. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. © 2002 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2002:7 ISSN 1404-2029 Innehåll INLEDNING 7 HISTORISK BAKGRUND, MÅLSÄTTNING SAMT METOD OCH ARKIVSTUDIER Historisk bakgrund 9 Topografiska förhållanden 10 Målsättning och metod 10 Arkivstudier 10 Kart- och arkivmaterial 11 Stadens befästningar 14 Stadens hamnar 14 Kronans varv och masthamnar 15 Hamnar och varv i Masthugget 18 Muddring och underhåll 21 Vrak och slopade fartyg 24 Stadens avfallshantering 27 Järnvågen 27 1800-talets förändringar 28 ARKEOLOGISKA OBSERVATIONER OCH PERSPEKTIV Arkeologiska observationer 33 Lilla Bommen–Gullbergsvass 33 Bastion Gustavus Primus 33 Sänkverket, Vallgraven och Hultmans holme 36 Lilla Hamnkanalen 38 Recenta hamn- och kommunikationslämningar 40 Bottennivåer, kulturlager och fynd 40 Gullbergsvass 41 Masthugget–Pusterviken 42 Västra piren 42 Järnvågspiren 44 Pustervikspiren 44 Andra hamnlämningar 47 Bottennivåer, kulturlager och fynd 48 Befästningsanläggningar 48 Arkeologiska perspektiv 48 REFERENSER 49 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 52 FIGURFÖRTECKNING 53 Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst har på uppdrag av samt antikvarisk kontroll och förundersökningar. Ar- Vägverket, Västra Regionen, utfört olika former av betena har framförallt varit inriktade på att försöka arkeologiska förberedelsearbeten inför byggandet av kartlägga förhållandena i anslutning till de kommande den ca 1,7 kilometer långa Götatunneln som skall gå arbetsområdena vid de två tunnelpåslagen. Området under centrala Göteborg (fig. 1) . Dessa arbeten har vid den östra tunnelmynningen sträcker sig från Lilla utförts under en stor del av år 2000 och in på år 2001. Bommen och ut mot Gullbergsvass. Området vid den Arbetena har baserats på fyra olika länsstyrelsebeslut västra tunnelmynningen sträcker sig från Rosenlund som omfattat projektplanering, kart- och arkivstudier, och ut längs leden innanför Masthuggskajen. Fig. 1. Karta över södra älvstranden med Götaledens sträckning mellan Fiskhamnen och Gullbergsvass, och med tunneln mellan Järntorget och Lilla Bommen. Områdena med tunnelmynningarna är inringade. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2002-05-27. Dnr 601-2002/1103. Fig. 2. Nedre Göta älv med platser för städer och befästningar vid 1600-talets början markerade. Skala 1:100 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2002-05-27. Dnr 601-2002/1103. Historisk bakgrund, målsättning samt metod och arkivstudier Historisk bakgrund denna stad bränns 1563 av danskarna så väljer man sedan att istället återuppbygga Nya Lödöse som se- Våra dagars Göteborg anläggs på sin nuvarande plats dan kommer att existera fram till det att Göteborg år 1621. Redan från tidigt 1300-tal anlägger dock anläggs. Under åren 1604–1612 finns ytterligare en svenskarna flera befästningar eller borgar, som Gull- stadsbildning ”Karl IX:s Göteborg”, som låg vid bergshus, Lindholmen och Gamla Älvsborg, längs ne- Färjenäs mitt för Älvsborgs fästning och som även den dre Göta älv. Som ytterligare led i Sveriges strävan att kom att brännas av danskarna (fig. 3). både via handel och försvar stärka sina positioner i Det blev sedermera kung Gustav II Adolf som näs- väster, så kan vi också redan från sent 1400-tal se ett tan 10 år senare fick ansvaret för stadens återupp- flertal mer eller mindre framgångsrika försök att eta- byggnad, men dock inte på dess gamla plats. Efter att blera nya städer i området (fig. 2). kungen vid ett besök år 1619 utsett platsen för den År 1473 anläggs Nya Lödöse vid Säveåns mynning nya staden, så påbörjades planeringen för dess upp- varvid invånarna i Gamla Lödöse uppmanas att flytta byggande. Den nya stadsplanen, med hamnkanaler dit. Redan på 1540-talet bränns dock staden av dans- efter holländskt mönster, lades ut av ingenjör Johan karna, varför Gustav Vasa beordrar att staden i stäl- Schultz och redan den 4 juni 1621 kunde nya privile- let skall byggas upp invid Älvsborgs fästning. Då även gier för stadens utfärdas. Det nya Göteborg kom där- Fig. 3. Stads- och befästningskarta från tidigt 1600-tal för Karl IX:s Göteborg. Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln 9 efter inte bara att ersätta Karl IX:s Göteborg, utan en uppfattning om i vilken utsträckning som arkeolo- även Nya Lödöse giska lämningar kan komma att bli berörda av de Redan år 1624 påbörjas också arbetet med att, li- kommande exploateringsarbetena. Svårigheterna har kaså efter holländskt mönster, befästa staden med dock varit att de kommande exploateringsområdena i vallar, gravar och palissader. Redan kort därefter på- anslutning till de två tunnelmynningarna till stor del börjas dock ombyggnads- och förbättringsarbeten som ligger ute i trafikerad gatumark, alternativt ute i mark sedan kommer att pågå under hela 1600-talet och även som på annat sätt är svårtillgänglig. Det innebär att vi en bit in på 1700-talet. Det tidigaste försvaret ut mot endast marginellt har kunnat tillämpa de för arkeo- älven utgjordes möjligen av relativt enkla jordvallar login traditionella metoderna, i form av särskild ut- kompletterade med pålspärrar ute i älven, vilka sedan redning eller förundersökning, för att fastställa före- ganska snart börjar ersättas av murar och ett s.k. komst, karaktär och omfattning av en fornlämning. sänkverk. Under loppet av 1700-talet förfaller befäst- Vi har därför istället tvingats att i olika former för- ningarna allt mer och 1807 beslutar man att dessa till söka inhämta indirekta kunskaper om de rådande ar- stor del skall rivas. Rivningsarbetena påbörjas 1810, keologiska förhållandena. Å den ena sidan har vi lagt varefter man också börjar fylla ut och bygga nya hamn- stor vikt vid olika former av kart- och arkivstudier, anläggningar i älven. som berört såväl olika lokala arkiv i Göteborg, som centrala arkiv i Stockholm. Därefter har vi till stor del följt de olika ledningsomläggningar som föregått själva Topografiska förhållanden tunnelbygget och som då till stor del berört mark- När man åter skulle bygga upp Göteborg efter att dess områden omedelbart vid sidan om de kommande mycket kortlivade föregångare vid Färjenäs bränts ner arbetsområdena. Slutligen har vi också grävt ett tiotal så valde man, bl.a. av försvarsskäl, att förlägga den provgropar eller mindre schakt inne på mark som se- nya staden längre upp längs älven. Staden förlades där- nare kommer att omfattas av den slutgiltiga exploate- vid på de flacka strandängarna i anslutning till två ringen. mindre bergshöjder, Otterhällan och Kvarnberget, på älvens sydöstra sida. Ovanför staden har älven på den Arkivstudier sydöstra sidan bildat en långsträckt grund strandbukt, Gullbergsvass, som förmodligen bara har kunnat nytt- Arkivstudierna har utförts under våren 2000 av flera jas av mindre båtar och vid god vattenföring. Också olika personer som samlat uppgifter på flera olika ar- närmast nedströms staden har det funnits en liten kiv i både Göteborg och i Stockholm. Syftet med arkiv- grund vik, Pusterviken; vilken sträckt sig in mot Järn- studierna har varit att inhämta olika uppgifter för att torget. Själva stadsområdet har därvid kommit att ge ett brett och varierat kunskapsunderlag som speg- utgöra en kort bred utbuktning ut mot strömfåran i lar äldre förhållanden i staden. Dessa kunskaper för- älven. väntades bl.a. ge ett underlag för bedömning av vad De geologiska förhållandena i nedre Götaälvdalen som skulle kunna finnas inom arbetsområdet för tun- karaktäriseras av dess breda sprickdalar kantade av neln, samt i sin tur ge stöd för upplägg av efterföl- större och mindre bergshöjder. De lösa jordarterna jande arkeologiska insatser. Till en del har det därvid utgörs främst av glaciala leror och smärre morän- varit frågan om att samla kunskap för att motivera förekomster på högre nivåer i kanterna av dalgången, och vägleda en medverkan i samband med olika för- samt av postglaciala leror med inslag av finare sväm- beredande arbeten som ledningsomläggningar o.d. sediment på lägre nivåer nere i dalbottnarna. Under Arkivstudierna får heller inte betraktas som en begrän- senare tid, d.v.s. under 1800- och 1900-talet, har se- sad uppgift, då dessa under hand och i samband med dan de topografiska