VVA1815 Alléstråket, Ny Spårvagnslänk, 161229

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Alléstråket, ny spårvagnslänk, VVA1815 n e d r ä g t å v a g n i n v i r k s e B . 1

Nuläge och brister: I dagens spårvagnsnät är hållplatsläget Brunnsparken i centrala Göteborg kraftigt belastad och spårvagnsnätet är vid området mycket känsligt för störningar. Spårvagnsnätet består idag av tolv ordinarie spårvägslinjer. Tio av linjerna passerar navet Brunnsparken. För att ge fortsättningar för ett ökat resande i spårvagnsnätet behövs åtgärder vidtas som minskar belastningen av Brunnsparken i form av linjeomläggningar.

Åtgärdens syfte: Syftet med den samlade effektbedömningen är att ta fram ett underlag för objekt som föreslås ingå i den nationella transportplanen 2018-2029. Syftet med åtgärden är att förbättra kollektivtrafiken i Göteborg genom att avlasta Brunnsparken och öka robustheten i spårvägsnätet.

Förslag till åtgärd: Kostnaden är 577,99 mnkr i prisnivå 2015-06. Förslag till åtgärden är att bygga en ny spårvägslänk parallellt med Parkgatan (Haga- Polhemsplatsen). Figuren visar en översiktsbild, där blå markering avser föreslagen åtgärd (Alléstråket) och röd markering avser Brunnsparken. Sträckan omfattar ca 1 350 m ny spårväg i Parkgatan mellan Viktoriagatan och Stampgatan, samt 400 m mellan Stampgatan och Nordstan, som ska vara körbar med buss.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning

Kalkylresultat: Miljöeffekter som ej Övriga effekter som ej Sammanvägd Samhällsekonomisk Nettonuvärde, mnkr värderats i kalkylen värderats i kalkylen lönsamhet + + =>

-806 Positivt Positivt Osäker lönsamhet - endast bedömd

Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Ej relevant 0 Godstransporter Ej relevant 0

s Persontransp.företag Ej relevant 0 y l

a Trafiksäkerhet Ej relevant 0 n

a Klimat Ej relevant 0 k s

i Hälsa Ej relevant 0

m Landskap Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell o n

o Övrigt Ej relevant 0 k

e SamEk Inv. Ej relevant -806 s l l Nettonuvärde -806 ä h Nyckeltal utifrån prissatta effekter m a NNK-i *= S NNK-i= - Informationsvärde NNK = Ej relevant KA - NNK-idu= - .

2 Effekter som inte har värderats i kalkylen

Sammanvägd Berörd/påverkad av effekt Bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning bedömning Klimat Positivt Biltrafiken bedöms minska lokalt. ö j

l Hälsa Positivt Buller bedöms minska lokalt.

i Positivt M Landskap Försumbart Den visuella och strukturella förändring bedöms liten.

Resenärer Positivt Res- och förseningstidsvinster.

Godstransporter Negativt Minskad framkomlighet för lastbilar längs Parkgatan. t g i

r Positivt v Persontransportföretag Positivt Minskade kostnader orsakade av förseningar. Ö Trafiksäkerhet Försumbart Trafiksäkerheten ökar lite. Övrigt Positivt Förbättrad framkomlighet för utryckningsfordon. Stora nyttor för resenärer som bedöms få kortare restider. Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Positivt Minskad framkomlighet för biltrafiken. *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande

Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Kön: Trafi- Lokalt/ restid, kanter, Åtgärds-

s För- del- Regionalt/ res- trans- Närings- Ålders- specifik för- y

l nings- Nationellt/I Län Kommun Trafikslag

a kostn, porter, gren grupp delnings

n aspekt nter-

a restidsos externt aspekt

s nationellt äkerhet berörda g n i

n Störst

l Resenärer Västra Vuxna: 18- e nytta/ Kvinnor Lokalt Göteborg med Neutralt Spår Ej relevant d Götaland 65 år r fördel kollektivtrafik ö F .

3 (störst) negativ Resenärer Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Bil Neutralt Ej relevant nytta/ med bil nackdel

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Tillförlitlighet Positivt bidrag Medborgarnas resor Tryggt & bekvämt Positivt bidrag Tillförlitlighet Negativt bidrag Näringslivets transporter Nöjdhet & kvalitet Inget bidrag Pendling Positivt bidrag Tillgänglighet regionalt/ länder Tillgänglighet storstad Positivt bidrag Bidrag till Interregionalt Inget bidrag FUNKTIONSMÅLET Jämställdhet transport Positivt bidrag Jämställdhet Lika möjlighet Inget bidrag Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Positivt bidrag Barn och unga Skolväg Inget bidrag Gång & cykel, andel Positivt bidrag Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik, andel Positivt bidrag Mängd person- och lastbilstrafik Positivt bidrag Klimat Energi per fordonskilometer Positivt bidrag Energi bygg, drift, underhåll Negativt bidrag Människors hälsa Positivt bidrag

s Befolkning Positivt bidrag y l

a Luft Inget bidrag n Hälsa a l Bidrag till Vatten Inget bidrag å HÄNSYNSMÅLET m Mark Inget bidrag k

s Materiella tillgångar Bedöms inte fn i t i l Landskap Inget bidrag o p

t Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Inget bidrag r Landskap o Forn- och Kulturlämningar, Annat p Negativt bidrag s kulturarv, Bebyggelse n a

r Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Positivt bidrag T . 4 Målkonflikter Målet med åtgärden är att ta befintlig vägyta i anspråk och därmed minimera effekterna på miljö och landskap. Det bedöms därför inte finnas några målkonflikter mellan attraktivare kollektivtrafik och landskap. Däremot finns det en möjlig målkonflikt gällande tillgänglighet med bil, som kan försämras något till följd av åtgärden. Samtidigt har Göteborg en trafikstrategi att minska biltrafiken med 25 % till 2035, där denna åtgärd är ett viktigt steg för att lyckas uppnå det målet.

Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

Åtgärden bedöms bidra till ekologisk hållbarhet genom att öka attraktivteten för spårvagn, som är ett energisnålt transportslag. Åtgärden bedöms även bidra till social hållbarhet då tillgängligheten i kollektivtrafiken ökar, vilket har extra stor betydelse för personer med små resurser som inte kan välja andra transportslag. Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts i denna SEB och åtgärdens bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är därför osäker.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden

Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Alléstråket, ny spårvagnslänk

Ärendenummer TRV 2016/59617

Objekt-id VVA1815

Sammanhang Ingår i målbilden för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035.

Län Västra Götaland Koordinater startpunkt 319115 6399340

Koordinater målpunkt 319968 6400113

Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade Åtgärdsvalsstudie effektbedömningen Namn och datum på ev. Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat ochTrafikkontoret vid åtgärdsvalsstudie samt vilken Göteborgs stad, "Åtgärdsvalsstudie Stomnät City - Kapactitet i spårvägen genom aktör som föreslagit att åtgärden centrala staden", 2015-03-26. Se bilaga 5. ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före Målbild 2035 för stadstrafiken i stomnätet Göteborg, Mölndal och Partille, mars upprättandet av samlad 2016. Se bilaga 6. effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Ej prövat

Är MKB gjord? Nej Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar Okänt överträds?

Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall Okänt åtgärdsförslaget problemet?

Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i Okänt annan del av transportsystemet?

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder

Figuren visar ett urklipp från Västtrafiks Spårvagns- och stombusslinjer. De gula cirklarna visar större knutpunkter.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.3 Nuläge och brister I Göteborg med grannkommunerna Partille och Mölndal sker varje dygn drygt en halv miljon resor med kollektivtrafikens stadstrafik. En stor målpunkt både för regional och lokal trafik är Göteborgs city, där många linjer också strålar samman. De många spårvagns- och stombusslinjerna som strålar samman har lett till kapacitetsproblem i spårvägsnätet i centrala staden vilket gör att trafiken inte kan utökas över dagens nivå för att möta kommande resandeökningar. I dagens spårvagnsnät är hållplatsläget Brunnsparken i centrala Göteborg kraftigt belastad och spårvagnsnätet är vid området mycket känsligt för störningar. Spårvagnsnätet består idag av tolv ordinarie spårvägslinjer. Tio av linjerna passerar navet Brunnsparken. För att ge fortsättningar för ett ökat resande i spårvagnsnätet behövs åtgärder vidtas som minskar belastningen av Brunnsparken i form av linjeomläggningar. Ett flertal infrastrukturprojekt med inriktning på kollektivtrafik, såsom bland annat Västlänken, pågår för närvarande i Göteborg med närliggande kommuner. Dessa kommer dock inte att hinna färdigställas under den kommande tioårsperioden. Ett särskilt arbete pågår också med en Målbild 2035 för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille. Detta arbete har ännu inte kommit så långt att det går att fastställa vilka körvägar med hög framkomlighet kollektivtrafiken kommer att behöva på sikt. Det kan däremot konstateras att det redan idag är kapacitetsproblem i stomnätet i centrala Göteborg, med Brunnsparken som flaskhals, och att dessa problem på något sätt måste lösas för att kunna möta behovet av ökad resandekapacitet i stomnätet.

Bebyggelsestruktur för Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med arbetsplatser och omkring 550 000 invånare (2015) i tätorten (Ekonomifakta, 2016). Tätorten ligger till största bostäder delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals och Partille kommun ingår.

Lokalisering av service En stor del av service och handel är lokaliserade i tätorten som kan nås med kollektivtrafik. och handel Distansarbete Förutsättningarna för distansarbete bedöms goda. Resvanor och/eller Göteborgs Stad tillhandahåller rapporten "Trafik- och resandeutveckling 2015" som godsflöden redovisar Göteborgs invånares resvanor.

Under 2015 fördelade sig resorna för göteborgarna enligt följande: 41 procent bil, 28 Färdmedelsfördelning procent kollektivtrafik, 8 procent cykel och 23 procent till fots. Av de totala resorna ökar persontrafik andelen bilresor, medan andel resor till fots minskar. (Göteborgs stad, 2016).

Färdmedelsfördelning Ej relevant godstrafik

Annan anläggning: Ej relevant dimension Annan anläggning: Ej relevant standard Annan anläggning: trafik Ej relevant

Annan anläggning: övrigt Ej angett

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.4 Fyrstegsanalys För att hitta lösningar på kapacitetsbristen har Västra Götalandsregionen, VGR, låtit genomföra en åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen. Åtgärdsvalsstudien har utmynnat i att ett antal åtgärder har bedömts som lämpliga att arbeta vidare med :

- Ett antal steg 1-åtgärder som tillsammans bedöms frigöra kapacitet något samt ge en ökad robusthet i systemet och troligen ger en förlängd tidsfrist för att hantera kapacitetsbehoven.

- Steg 2-åtgärder i form av en kombination av förändrade körvägar för stombussar och spårvagn som gör att det mest belastade snittet avlastas och kapacitet där frigörs, samt förändringar av fordonens utformning för att ge en snabbare på- och avstigning och plats för fler resenärer.

- Steg 3- och 4-åtgärder i form av spårutbyggnad som bedöms nödvändiga på sikt, och därför måste utredas vidare för att noggrannare klargöra effekterna på kapaciteten samt konsekvenserna för stadens funktioner, miljöer och värden.

Utbyggnad av ny länk mellan Haga och Polhemplatsen (Alléstråket) ingår som förslag i steg 4-åtgärder.

1.5 Syfte Syftet med den samlade effektbedömningen är att ta fram ett underlag för objekt som föreslås ingå i den nationella transportplanen 2018-2029.

Syftet med åtgärden är att förbättra kollektivtrafiken i Göteborg genom att avlasta Brunnsparken och öka robustheten i spårvägsnätet.Allélänken har potential till att helt avlasta Brunnsparken från spårvagnstrafik med linjesträckning i öst-västlig riktning. Med länken skapas förutsättningar för nya linjesträckningar utanför stadskärnan. Den skulle kunna minska restiderna för resenärer som enbart vill passera centrum och från stadens östra delar till målpunkter i Allén såsom den nya Västlänkstationen Haga. Nya hållplatser i Allén ökar tillgängligheten till bland annat Heden, Avenyn och Gamla Ullevi.

1.6 Förslag till åtgärd/er Förslag till åtgärden är att bygga en ny spårväg parallellt med Parkgatan (Haga-Polhemsplatsen). Sträckan omfattar ca 1 350 m ny spårväg i Parkgatan mellan Viktoriagatan och Stampgatan, samt 400 m mellan Stampgatan och Nordstan, som ska vara körbar med buss. I anläggningskostnaden ingår även bland annat 2 hållplatser, 8 spårväxlar, broar över Fattighusån, ny signalanläggning, likriktare m.m (för mer information se Bilaga 2).

Vilka steg 1-åtgärder för Ej relevant persontransporter ingår?

Vilka steg 1-åtgärder för Ej relevant godstransporter ingår?

Vilka steg 2-åtgärder för Ej relevant persontransporter ingår?

Vilka steg 2-åtgärder för Ej relevant godstransporter ingår?

Vilka steg 3-åtgärder Ej relevant ingår?

Vilka steg 4-åtgärder Sträckan omfattar ca 1 350 m ny spårväg i Parkgatan mellan Viktoriagatan och ingår? Stampgatan, 400 m mellan Stampgatan och Nordstan, som ska vara körbar med buss.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Annan anläggning: Sträckan omfattar ca 1 350 m ny spårväg i Parkgatan mellan Viktoriagatan och dimension Stampgatan, 400 m mellan Stampgatan och Nordstan, som ska vara körbar med buss.

Annan anläggning: Dubbelspår standard Prognos 2035: Gul och Svart linje har tillsammans 44 turer och 4 400 resor i maxtimmen Annan anläggning: trafik en vardagsmorgon i riktning Polhemsplatsen – Haga.

Annan anläggning: övrigt Ej relevant

1.7 Åtgärdskostnad och finansiering

Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser

Åtgärds- Datum för Namn på kostnad i upprättad Prisnivå Beräkningsmetod kostnadskalkyl löpande priser kostnads- (mnkr) kalkyl

Huvud-analysens VVA1815 utrednings- Allestråket ny alternativ. 578 2016-12-02 2015-06 GKI spårvagnslänk ÅVS Nominell GKI 2016-12-02 åtgärdskostnad

Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering

Eventuell Åtgärds- Sammanlagd uppdelning på kostnad per åtgärds- Prisnivå Beräkningsmetod finans eller finansiär kostnad finansiär (mnkr) (mnkr)

Huvud-analysens Kandidat till statlig utrednings- medfinans från alternativ. Nationell 578,0 578 2015-06 GKI Nominell transportplan 2018- åtgärdskostnad 2029.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.8 Planeringsläge Sedan två år tillbaka har arbetet pågått med att ta fram en målbild för hur kollektivtrafikens stomnät ska utvecklas i det sammanhängande tätortsområdet i Göteborg, Mölndal och Partille fram till år 2035, då befolkningen väntas vara 200 000 fler än idag. Åtgärden "Alléstråket" ingår i denna målbild för år 2035. Målbildsarbetet är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun.

Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland revideras vart fjärde år. Arbetet med nästa revidering inför perioden 2018–2029 har just påbörjats. Här finns möjligheter att få statlig medfinansiering för regionala och kommunala infrastrukturåtgärder såsom terminaler, bytespunkter, pendelparkeringar, bussgator, spårväg etc.

Parallellt med den regionala planen arbetar Trafikverket med en revidering av Nationell plan för transportsystemet 2018–2029 vilken förväntas antas av regeringen under 2018. Utbyggnad av spårväg mellan Haga och Polhemsplatsen (Alléstråket) är tänkt att ingå som förslag i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029.

1.9 Relation till andra åtgärder I målbilden för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille finns det andra åtgärdsförslag för att förbättra kollektivtrafiken. Utbyggnad av Alléstråket är dock inte beroende av någon annan åtgärd utan bedöms enskilt kunna avlasta Brunnsparken. I "Förenklad stråk- och objektsstudier Operalänken och Allélänken" bedöms BRT vara ett billigare alternativ till Allélänken, men BRT-systemet bedöms främst vara ett komplement till spårvagnsnätet och kräver bussanpassningar för att nå störst nytta.

1.10 Övrigt I detta stadie är det ännu inte beslutat exakt sträcka och placering för den nya spårvägen. I denna samlade effektbedömning analyseras alternativet att befintlig vägyta (Parkgatan) tas i anspråk. Ett annat alternativ är att ta parkmark (Kungsparken) i anspråk. Om parkmark tas i anspråk istället för vägyta blir analysen annorlunda, bland annat för landskapseffekter, men även för framkomligheten för biltrafiken. Översiktsplanen pekar ut huvudtrafikled som användning på Nya Allén/Parkgatan och Kungsparken är ett område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2. Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras.

2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde)

2.1.1 Kalkylförutsättningar

2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från prognos persontrafik Ej relevant Prognosverktyg - persontrafik Ej relevant Prognos godstrafik - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från prognos godstrafik Ej relevant Prognosverktyg - godstrafik Ej relevant Befolkningsscenario Ej relevant Ekonomiskt scenario Ej relevant Näringslivsscenario Ej relevant Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik Ej relevant Trafikering - gods Ej relevant Infrastrukturnät Ej relevant ASEK-version 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014 Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår Ej relevant Öppningsår Ej relevant Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) Ej relevant Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år Ej relevant Kalkylperiod från startår för effekter 60

Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Ej relevant Ej relevant

2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Ej relevant

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status:2.1.1.3 Granskad Trafiktillväxttal och godkänd av Trafikverket

Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Persontrafik på spårväg/tunnelbana 1,60% 0,90% Ej relevant Ej relevant Kommentar till tabell 2.2: Den angivna trafiktillväxten för spårväg/tunnelbana är hämtad från trafiktillväxten för järnväg (persontrafik). 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Känslighetsanalys - alternativ Analysnivå Huvudanalys investeringskostnad

Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ

Kalkylmetod GKI Ej relevant GKI * 1,3 Ej relevant åtgärdskostnad

Ej Basår för penningvärde 2015-06 2014 Ej relevant 2014 2015-06 2014 2014 relevant

Nominell åtgärdskostnad 578 Ej relevant 751 0

Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. 806 0 1047 0 skattefaktor

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi

Samhälls- ekonom-isk invest- Netto- Kalkylmetod för erings- nuvärde* NNK-i** NNK-idu*** åtgärdskostnad kostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr)

Huvudanalys GKI 806 -806 - -

Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. GKI * 1,3 1 047 -1 047 - - successivkalkyl 85% eller motsvarande Känslighetsanalys CO2- Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant värdering=3,50 kr/kg Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant basåret Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant från basåret och jämfört med huvudkalkylen Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dagens nivå (2014). * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden.

** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat

I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3.

Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde

Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde

Ex på årlig effekt Berörd/ för prognosår 1 Nuvärde Nuvärde Beräk-nat påverkad av Effektbenämning och kortfattad beskrivning detaljerat översiktligt med effekt (mnkr) (mnkr) verktyg 2040 R E R

Ä Ej Ej Ej

N Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0

E relevant relevant relevant S E R R E T R K E Ej Ej Ej E T Ej relevant Ej relevant Ej relevant - F

R relevant relevant relevant F S O E D

P 0 O T S G N N Ej Ej Ej A A Ej relevant Ej relevant Ej relevant K R relevant relevant relevant I T F A R - T T - G R N A O O T

P Ej Ej Ej S E

S Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0 R R relevant relevant relevant N E Ö A P F R T ) S T ( - T K I

E Ej Ej Ej F

H Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0 A

R relevant relevant relevant R E T K Ä S T R

E A Ej Ej Ej T M Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0 I K

L relevant relevant relevant E K F F E ) t l A e k N x h r R e ( e E k T A

ä Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej angett X S s E L k i f Ä a H r t

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket R A A E N T G R I Ej Ej Ej K E

R Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0 E

T relevant relevant relevant V F X Ö F E E - R T E E T Ej Ej Ej K G Ej relevant Ej relevant Ej relevant 0 E D relevant relevant relevant F U F B E E R D E A D R A A

A Inbesparade Ej Ej Ej J N Ej relevant Ej relevant 0 P I T kostnader i JA relevant relevant relevant S S E O B K N I - - S S R G L E N L I D Å R N D H E U G T R N S R E Drift och Ej Ej Ej Ä E E D Ej relevant Ej relevant 0 L V D N Underhåll relevant relevant relevant S N A U I V , I N E - L T T R S F I H O R C K D O l d k a x

n Totalt nuvärde t e s

e exkl invest- o d k r

s erings-kostnad

ä Ej Ej Ej g v (används endast Ej relevant Ej relevant 0 n u i relevant relevant relevant r n om uppdelning av e t t l

s nuvärdet inte är a t e o v möjligt) T n i - S S K G L D S I N L I A S Ä M R N

U Ej Ej H O E T

N Ej relevant mnkr/ år Ej relevant -806 I T N M S relevant relevant S M O O M E K K A V E S N I

NETTONUVÄRDE -806

Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a

Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

Syftet med den samlade effektbedömningen är att ta fram ett underlag för objekt som föreslås ingå i den nationella transportplanen 2018-2029. SEB:en belyser den problematik som finns idag kring Brunnsparken och de förväntade effekterna av åtgärden, som i helhet bedöms vara positiva. En kvantifierad samhällsekonomisk analys har inte genomförts, vilket bland annat beror på att Västra Götalandsregionens utredning om ny målbild Motivering för stadstrafiken inte ligger helt i fas med den nationella infrastrukturplanering, och att det därför inte funnits tidsmässiga möjligheter att ta fram kvantifierbara samhällsekonomiska effekter. Exempelberäkningar har dock bilagts SEB:en, se bilaga 4. För att noggrannare beräkningar ska till krävs kännedom om linjenät, turtäthet, uppehållsbild etc.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader

0 -100 -200 -300 -400 -500 -600 -700 -800 -900 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde)

I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3.

Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt

Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen

Berörd/ Ex på årlig effekt Samman- Effektbenämning, kortfattad beskrivning och Bedömt påverkad av Bedömning vägd bedömning av effekt 2040 bedömning

Nytta, i form av restidsvinst, uppkommer p.g.a. kortare körsträcka. Stråket i Allén är ett Restid - genare och rakare alternativ än de Upprättar kollektiv- Positivt befintliga alternativen i en trafik spårvägsnätet i öst-västligt riktning mellan Järntorget och centralen vilket kan minska restiden.

Ökad robusthet och avlastning från Brunnsparken. Allélänken har potential att helt avlasta Förseningar Brunnsparken från spårvagnstrafik i Upprättar och trafik- Positivt öst- västlig riktning genom att linjer en störningar inte behöver trafikera centrum och därmed minska förseningar och störningar.

En ny spårvägslänk bedöms kunna avlasta befintligt system och ökad Ökad Upprättar robusthet. Effekten bedöms dock i Försumbart kapacitet en huvudsak ingå i restids- och förseningstidseffekten.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Nya bytespunkter utanför centrum

R kan avlasta antal resenärer på E

R linjerna genom Brunnsparken, vilket

Ä Trängsel på Upprättar

N innebär ökad bekvämlighet på Positivt Positivt

E fordon en grund av minskad trängsel på S

E fordon. Möjligheterna att få sittplats R i högtrafik bedöms öka.

Då åtgärden möjliggör nya linjedragningar kan vissa resenärer få färre byten än idag, medan andra Upprättar Bytestid Försumbart kan få fler. Då linjenätets framtida en utformning ej är fastlagd bedöms effekten vara försumbar.

R Anläggande av spårväg i gatan på E

T Nya Allén/Parkgatan kan minska K

E antalet körfält för biltrafik och F

F därmed framkomligheten som E

T huvudtrafikled. Parkgatan/Nya Allén

N Restid - Upprättar är ett mycket viktigt stråk i stadens Negativt A biltrafik en K

I biltrafiknät. För att få plats med F

A spårväg och busstrafik i detta stråk R

T kommer biltrafikens utrymme begränsas, vilket kan leda till längre restider för bilister.

Restid - gång Restiden för gående och cyklister Upprättar Försumbart och cykel bedöms inte påverkas av åtgärden. en

Parkgatan/Nya Allén är ett mycket viktigt stråk i stadens vägrafiknät.

R För att få plats med spårväg och E T busstrafik i detta stråk behöver R

O åtminstone ett genomgående körfält P

S i vardera riktningen göras om till Upprättar

N Restid - lastbil Negativt Negativt

A kollektivtrafikkörfält. Eventuellt kan en R

T det behövas två körfält, ett för S

D spårvagn och ett för buss, i vardera

O riktningen. Det kommer att medföra G stora begränsningar för biltrafiken och då även för godstransporter.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Åtgärden bidrar till mindre förseningar och störningar i kollektivtrafiken, vilket minskar kostnaderna för Västtrafik. Åtgärden möjliggör även en G

A effektivare trafikering med kortare T

E Trafikeringsko gångtid, vilket påverkar Upprättar

R Försumbart

Ö stnad driftskostnaden för företaget. en F

T Samtidigt bidrar åtgärden till ökat R turutbud, vilket ökar O

P trafikeringskostnaderna. Den Positivt S

N sammantagna effekten är A

R svårbedömd och bedöms därför T

N som försumbar. O S R E

P Åtgärden medför minskade restider och därmed ökad attraktivitet för Biljett- Upprättar kollektivtrafiken. Det bedöms Positivt intäkter en medföra ökade biljettintäkter för persontransportföretagen.

Åtgärden innebär en viss ökad trafiksäkerhet. Eftersom biltrafiken är väldigt tät idag kan oskyddade

) trafikanter inte rör sig på ett S T

( trafiksäkert sätt i gaturummet. Ur

T det perspektivet bedöms inte ökad E

H spårvägstrafik och minskad biltrafik R

E Trafiksäkerhet- påverka trafiksäkerheten. Dock kan Upprättar

K Positivt Försumbart

Ä totalt en överflyttning av resor från bil till en S

- spårväg medföra att K I trafiksäkerheten ökar, då resor med F

A spårväg bedöms vara mer R

T trafiksäkra än resor med bil. Sett till övriga effekter bedöms dock trafiksäkerhetseffekten som försumbar.

Åtgärden medför att biltrafikens utrymme minskar, samtidigt som T

A CO2- restiderna för kollektivtrafikresor Upprättar

M Positivt Positivt I

L ekvivalenter förbättras. Effekten på utsläppen av en

K koldioxid bedöms därför som positiv.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Biltrafiken orsakar redan idag höga ljudnivåer utmed Parkgatan/Nya Allén. Bullernivåerna från bilarna kan minska, samtidigt som det uppstår bullereffekter av Människors Upprättar spårvagnar. Åtgärden kan därmed Försumbart hälsa - buller en leda till att bullrets karaktär förändras något, men åtgärden ) t bedöms sammantaget har e h

r försumbara effekter på e

k ekvivalentnivåerna. ä s k i f a r

t Positivt l Förbättring av kollektivtrafiken k Människors x bedöms leda till fler kortväga gång- Upprättar e

( hälsa - fysisk Positivt och cykelresor till en A aktivitet S stationer/hållplatser. L Ä H ) t e

l Minskad biltrafik som ersätts med l ä

h spårvagn bedöms förbättra luften i

m närområdet. Dock bedöms a

s Upprättar

r Luft biltrafiken istället förflyttas till andra Försumbart

ö en f delar av staden och den positiva r e t effekten är enbart lokal. Effekten k e f

f bedöms därför som försumbar. e d j l ö F ( Översiktsplanen pekar ut

R huvudtrafikled som användning på E

T Intrång i Nya Allén/Parkgatan och

K Landskap - Kungsparken är ett område med E Upprättar F skala, struktur särskilt stora värden för naturvård, Ingen effekt F en E och visuell friluftsliv, landskapsbild och/eller A

N karaktär kulturlandskap.Åtgärden bedöms R

E dock inte ha negativ påverkan på T

X området. E

Området utmed Parkgatan/Nya Allén är idag starkt påverkat av biltrafiken vilket innebär att påverkan på stadsbilden inte blir Intrång i särskilt stor om man tar det Landskap - befintliga gaturummet till Upprättar skala, struktur kollektivtrafiken. Om man däremot Försumbart en och visuell behöver ta i anspråk av den övriga karaktär parkmarken i detta stråk blir påverkan mycket stor. Då det nya P spårets exakta lokalisering inte är A

K fastlagd bedöms effekter vara S Försumbart D försumbar. N A L

I och med en ny spåranläggning tillkommer överhängande Intrång i strömvajrar som påverkar den Landskap - visuella karaktären. Regional skala, struktur Då området i stort är präglat av Försumbart bedömnin och visuell fordonstrafik bedöms effekterna av g karaktär strömvajrar som försumbar, under förutsättning att det sker inom befintligt vägområde.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad ochIntrång godkänd i av Trafikverket Landskap – Då befintlig vägyta tas i anspråk effekter på bedöms inga forn- eller Upprättar Ingen effekt forn- och kulturlämningar påverkas av en kulturlämning åtgärden. ar

Barriäreffekter Området är idag starkt påverkat av – övrig trafik biltrafiken och därför bedöms inte Upprättar Försumbart (inkl cykel och barriäreffekterna bli högre till följd en gång) av åtgärden. A

N Parkgatan/Nya Allén har mycket R R E stor betydelse för E T T X Utryckningsfo Räddningstjänsten. Spårvägen Upprättar K E Positivt E rdon byggs så att körfältet kan användas en A F F G

I av Räddningstjänsten vilket E R

V förbättrar deras framkomlighet. Ö

R Positivt E E D D - A E A

A Inbesparade Inga inbesparade kostnader i JA Upprättar J R B N Ingen effekt I T A N kostnader i JA identifierade. en I S P S O K D E R D G

E Drift och underhåll bedöms öka då A N

D Drift och Upprättar N Ä spårväg är mer kostsamt att Negativt N T L Underhåll en S U S underhålla jämfört med väg. V O I R K L Motivering: Ej relevant Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a

Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

Motivering Ej relevant

Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter

Miljöeffekter som ej ingår i Övriga effekter som ej Samtliga effekter som ej Samtliga effekter som ej NNK-i/NNK-idu/NNV ingår i NNK-i/NNK- ingår i NNV (detaljerad ingår i NNV (övergripande (sammanvägt) + idu/NNV (sammanvägt) => sammanvägning) => sammanvägning)

Positivt Positivt Positiv (stor) Positivt

Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Upprättaren

Motivering: De ej prissatta miljöeffekterna bedöms vara positiva då åtgärden möjliggör överflyttning från bil till kollektivtrafik, genom att kollektivtrafikens attraktivitet stärks. För övriga effekter bedöms de största positiva nyttorna tillfalla resenärerna. Åtgärden möjliggör nya linjer och nya bytesspunkter, vilket ökar robustheten och tillgängligheten i spårvagnsnätet. Sammantaget bedöms de ej prissatta effekterna vara stora och positiva.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet

2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet

Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar

BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning

Parametrar i tabellen bedömda av: Upprättaren

Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. 578

Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Upprättaren

Inget villkorsfall är relevant eftersom inga nyttor är beräknade

Aktuell NNK-i -

Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller Ej relevant expertbedömt underlag):

Motivering Ej relevant

Sammanvägda ej prissatta effekter: Positiv (stor)

Detaljerat informationsvärde för NNK-i Ej relevant

Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i Ej relevant

OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT:

Villkorsfall Inget villkorsfall är relevant eftersom inga nyttor är beräknade

Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet -

2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet

Tabell 2.8

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Osäker lönsamhet - endast bedömd

Slutlig sammanvägning bedömd av: Upprättaren

Motivering: De största nyttorna tillfaller resenärer som bedöms få både res- och förseningstidsvinster. Dessutom möjliggörs nya anslutningslinjer och bytespunkter. Framkomligheten för bilresenärer bedöms dock försämras. Det är osäkert om nyttorna för resenärerna är tillräckligt stora för att väga upp investeringskostnaden. Åtgärden har därför en osäker sammanvägd lönsamhet.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3. Fördelningsanalys

Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet.

I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter.

Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys.

Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning.

3.1 Fördelningsanalys

Tabell 3.1 Fördelningsanalys

Underlag och (största) Största nytta/ Näst största kompetens-område Fördelningsaspekt negativa Motivering fördel nytta/ fördel för dem som gjort nytta/ nackdel bedömningen

Kvinnor gör 20 procent av sina resor med kollektivtrafik. För Delanalys kön: tillgänglighet Kvinnor Män Neutralt männen är motsvarande andel Upprättaren persontrafik 16 procent. (Göteborgs stad, 2016).

Åtgärden bedöms främst gynna centrala Göteborg. Bättre Lokalt/regionalt/ nationellt/ Lokalt Regionalt Neutralt framkomligheten i centrala Upprättaren internationellt Göteborg kan ha positiv effekt på regionala resor.

Största nyttan bedöms tillfalla Västra Västra Götaland, då åtgärden Län Neutralt Neutralt Upprättaren Götaland förbättrar kollektivtrafiken i Göteborg.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

I Göteborg med grannkommunerna Partille och Mölndal sker varje dygn drygt Mölndal, Kommun Göteborg Neutralt en halv miljon resor med Upprättaren Partille kollektivtrafikens stadstrafik Dessa kommuner bedöms få störst nytta av åtgärden.

Åtgärden bedöms främst gynna Resenärer resenärer med kollektivtrafik. Trafikanter, transporter och Resenärer med Neutralt Biltrafiken kan påverkas Upprättaren externt berörda med bil kollektivtrafik negativt då befintlig vägyta tas i anspråk längs Parkgatan.

Underlag för bedömning saknas. Åtgärden bedöms Näringsgren Neutralt Neutralt Neutralt Upprättaren endast påverka näringslivet i mycket begränsad omfattning.

Åtgärden bedöms främst gynna spårvagnsnätet, men även busstrafiken som idag trängs med spårvagnar i centrala Trafikslag Spår Buss Bil Upprättaren Göteborg. Om den nya länken läggs på befintlig väg bedöms biltrafiken påverkas negativt av åtgärden.

Åtgärden bedöms främst gynna Vuxna: 18-65 Åldersgrupp Barn: <18 år Neutralt personer som dagligen pendlar Upprättaren år med spårvagn.

Åtgärdsspecifik Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Upprättaren fördelningsaspekt

3.2 Fördjupad fördelningsanalys

Ej relevant Ej relevant

3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning

Har FKB gjorts? Nej

Kommentar: 02 Åtgärden bedöms ej påverka godstrafiken.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 4. Transportpolitisk målanalys

Det övergripande transportpolitiska målet är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll 2009. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning

En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat.

En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande:

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Osäker lönsamhet - endast bedömd

4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter

En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling (namn, kompetens- område) Åtgärden bedöms bidra till ekologisk hållbarhet genom att förbättra t Ekologisk e

h kollektivtrafiken/spårvagn som ett energisnålt transportslag. Då befintlig vägyta tas i Upprättaren

r hållbarhet a anspråk bedöms miljö- och landskapseffekterna bli små. b l l å

h Ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts och bedömning är därför ej möjlig.

g Samhälls- i

t Åtgärden bedöms dock ge både restidsvinster och förseningstidsvinster, vilket har en k

i ekonomisk Upprättaren

s positiv effekt på resenärerna och tillförlitligheten. Tillgängligheten för bilister bedöms

g hållbarhet

n dock minska längs med Parkgatan. å l l l i t g a

r Åtgärden möjlligör en mer flexibel tidtabell, samt förbättrar kollektivtrafiken genom d i kortare restid och mindre förseningar. Åtgärden bedöms bidra till social hållbarhet B Social genom att tillgängligheten i trafiken ökar för alla, men särskilt för personer med små Upprättaren hållbarhet resurser som inte kan välja andra transportslag. Att resa kollektivt bedöms öka den fysiska aktiviteten i transportsystemet och även trafiksäkerheten jämfört med bilresor.

Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden bidrar till ekologisk och social hållbarhet. Då ingen samhällsekonomisk kalkyl har gjorts går det ej att bedöma om åtgärden bidrar till samhällsekonomisk hållbarhet. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse

Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används:

• positivt bidrag = grönt • negativt bidrag = rött • inget bidrag = ofärgat • ej bedömt = grått

Att skalan är absolut innebär till exempel att ”inget bidrag” i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen ”försumbart” i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har ”inget bidrag” en absolut betydelse.

Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver.

Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys

Bedömt av (namn, Mål Bedömning och motivering kompetensområde)

Funktionsmålet1

Positivt bidrag: Åtgärden bedöms öka tillförlitligheten i kollektivtrafiken. Dock kan Tillförlitlighet Upprättaren tillförlitligheten för biltrafiken Medborgarnas resor. minska något om man väljer att Medborgarnas resor förbättras ta befintlig vägyta i anspråk. genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Positivt bidrag: Åtgärden bedöms öka bekvämligheten för Trygghet & bekvämlighet Upprättaren resenärer då åtgärden möjliggör nya linjevägar.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Negativt bidrag: Åtgärden kan påverka tillförlitligheten för näringslivets transporter då Tillförlitlighet Upprättaren Näringslivets transporter. åtgärden bedöms ge försämrad Kvaliteten för näringslivets framkomlighet för vägtrafiken transporter förbättras och längs Parkgatan. stärker den internationella konkurrenskraften. Inget bidrag: Åtgärden bedöms Kvalitet inte påverka kvaliteten på Upprättaren näringslivets transporter.

Positivt bidrag: Kollektivtrafiken förbättras av åtgärden, vilket gynnar pendlare. En attraktiv Pendling Upprättaren kollektivtrafik kan bidra till att Tillgänglighet regionalt och fler väljer att åka kollektivt till mellan länder. jobbet istället för att ta bilen. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra Positivt bidrag: Tillgängligheten Tillgänglighet storstad Upprättaren länder. inom Göteborg förbättras.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha betydande effekt på Tillgänglighet till interregionala resmål Upprättaren tillgängligheten till interregionala resmål.

Positivt bidrag: När kollektivtrafiken förbättras Jämställdhet - lika möjlighet att utforma förbättras valmöjligheterna för Upprättaren sina liv (valmöjlighet) Jämställdhet. Arbetsformerna, personer som inte har tillgång genomförandet och resultaten till körkort och bil. av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Inget bidrag: Alla kan påverka Lika påverkansmöjlighet vid samråd eller genom att yttra Upprättaren sig när planen ställs ut.

Positivt bidrag: Åtgärdens bedöms förbättra kollektivtrafiknätets användbarhet för Funktionshindrade. funktionshindrade genom att fler Transportsystemet utformas så Kollektivtrafiknätetets användbarhet för tillgänglighets-anpassade att det är användbart för Upprättaren funktionshindrade hållplatser tillkommer. Nya personer med linjedragningar för spårväg gör funktionsnedsättning. det enklare för funktionshindrade att nyttja kollektivtrafiken, utan att ta sig långa sträckor.

Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett Inget bidrag: Åtgärden bedöms säkert sätt använda Skolväg - gå eller cykla på egen hand varken ha positiv eller negativ Upprättaren transportsystemet, och vistas i effekt. trafikmiljöer, ökar. Positivt bidrag: Attraktivare Andel gång- & cykelresor av totala kollektivtrafik bedöms öka antal Upprättaren Kollektivtrafik, gång & cykel. kortväga gång- och cykelresor till/från Förutsättningarna för att välja stationen. kollektivtrafik, gång och cykel Positivt bidrag: Åtgärden förbättras. Andel kollektivtrafik av alla resor bedöms öka attraktiviteten för Upprättaren (exklusive gång och cykel) kollektivtrafiken.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Hänsynsmål2

Klimat. Transportsektorn Positivt bidrag: Åtgärden bidrar till miljökvalitetsmålet. Påverkan på mängden personbils- och bedöms kunna ge en viss Upprättaren Begränsad klimatpåverkan nås lastbilstrafik i fordonskilometer. överflyttning från bil- till genom en stegvis ökad kollektivtrafiken. energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende Positivt bidrag: Åtgärden av fossila bränslen. Påverkan på energianvändning per bedöms kunna ge en viss Upprättaren fordonskilometer. överflyttning från bil- till Bakgrund till kollektivtrafiken. bedömningsgrunder finns i ”Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för Negativt bidrag: Ökad Påverkan på energianvändning vid energieffektivisering och anläggningsmassa kräver byggande, drift och underhåll av Upprättaren begränsad klimatpåverkan”, energi för byggande och infrastruktur. 2014:137. underhåll.

Positivt bidrag: Effekterna är svårbedömda, men då det Antalet personer exponerade för bedöms ske en överflyttning bullernivåer högre än riktvärden för från biltrafiken till Upprättaren buller kollektivtrafiken bedöms åtgärden kunna bidra till minskade bullernivåer.

a Antalet exponerade för höga s

l Inget bidrag: Underlag saknas

ä bullernivåer, det vill säga bullernivåer Upprättaren

h för bedömning.

s högre än 10 dBA över riktvärdena r o k s i Inget bidrag: Då Parkgatan n

n redan idag är hårt belastad av ä Betydelse för förekomst av områden M biltrafiken bedöms inte åtgärden Upprättaren med hög ljudmiljökvalitet ge upphov till ytterligare negativa effekter.

Positivt bidrag: Attraktivare kollektivtrafik bedöms öka antal Fysisk aktivitet i transportsystemet Upprättaren gång- och cykelresor till/från stationen.

Positivt bidrag: Förbättrad kollektivtrafik och utökat antal stationer ökar Barns, funktionshindrades och äldres funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram möjlighet att på egen hand ta Upprättaren

g till sina mål sig fram till sina mål. Trängsel n i

n kan idag upplevas som k l

o obehagligt och åtgärden bidrar f e till minskad trängsel. B

Tillgängligheten med kollektivtrafik till Positivt bidrag: Tillgängligheten fots och med cykel till utbud och till utbud och aktiviteter med Upprättaren aktiviteter kollektivtrafik bedöms öka.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Inget bidrag: Då vägyta längs Parkgatan tas i anspråk bedöms biltrafiken minska längs vägen och därmed borde Hälsa. luftkvaliteten förbättras i Transportsektorn Vägtransportsystemets totala området. Dock bedöms bidrar till att övriga emissioner av kväveoxider (NOx) och biltrafiken välja andra vägar och Upprättaren miljökvalitetsmål partiklar (PM10). därmed förflyttas endast nås och till minskad partiklar till andra områden. En ohälsa. Prioritet ges viss överflyttning från bil till t till de miljöpolitiska f spårvagn bedöms ske och u delmål där L därmed totalt sett minska transportsystemets utsläppen något. utveckling är av stor betydelse för Halter av kvävedioxid (NO2) och möjligheterna att nå Inget bidrag: Åtgärden bedöms inandningsbara partiklar (PM10), i uppsatta mål. varken bidra positivt eller tätorter med åtgärdsprogram för Upprättaren negativt till det åtgärdsprogram miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där som finns för Göteborg. övre utvärderings-tröskeln överskrids.

Antalet personer exponerade för halter Inget bidrag: Underlag saknas Upprättaren över MKN. för bedömning.

Inget bidrag: Det finns inget vattenskyddsområde inom Kvalitet på vatten ur ett influensområdet Upprättaren dricksvattenförsörjningsperspektiv n

e (Vatteninformationssystem t t

a Sverige, 2016). V Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk Bedöms inte för närvarande Ej relevant synpunkt

Inget bidrag: Inget potentiellt förorenat område bedöms Betydelse för förorenade områden finnas inom influensområdet Upprättaren (Länsstyrelsens WebbGIS, 2016).

Inget bidrag: Inga skyddsvärda områden bedöms finnas inom Betydelse för skyddsvärda områden Upprättaren influensområdet (Skyddad natur, Naturvårdsverket, 2016). k r a M Inget bidrag: Underlag saknas Betydelse för bakgrundshalt metaller Upprättaren för bedömning.

Inget bidrag: Underlag saknas Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Upprättaren för bedömning.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms Betydelse för skyddsvärda områden inte påverka några skyddsvärda Upprättaren under driftskede områden under driftskedet. r a l a

l Betydelse för areella näringar. Bedöms inte för närvarande Ej relevant g e i n r å e t g l

a Betydelse för uppkomsten och l i Bedöms inte för närvarande Ej relevant t M hanteringen av avfall.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Inget bidrag: Området utmed Parkgatan/Nya Allén är idag starkt påverkat av biltrafiken vilket innebär att påverkan på stadsbilden inte blir särskilt stor Betydelse för upprätthållande och om man tar det befintliga p

a utveckling av landskapets utmärkande gaturummet till kollektivtrafiken. k s karaktär och kvaliteter – avseende Dock tillkommer kontaktledning Regional bedömning d n

a delaspekterna skala, struktur eller längs Parkgatan, vilket kan ge L visuell karaktär. en visuell förändring av landskapet för bland annat besökare i Kungsparken. Detta bedöms dock som en marginell effekt med tanke på området i sin helhet.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ge ökad risk för mortalitet Betydelse för mortalitet Upprättaren då Parkgatan idag redan är kraftigt trafikerad.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ge högre barriäreffekter för v i

l Betydelse för barriärer Upprättaren

r djurliv, då Parkgatan idag redan u j

d är kraftigt trafikerad. t m a s Inget bidrag: Åtgärden bedöms v i

l Betydelse för störning Upprättaren t inte ge högre risk för störningar. x ä v , d l Inget bidrag: Åtgärden bedöms a f

g inte påverka förekomsten av n

å Betydelse för förekomst av livsmiljöer. livsmiljöer negativt då den nya Upprättaren m spårvägen byggs på redan k s i befintlig väg. g o l o i

B Inget bidrag: Genom att lägga det nya spåret på befintlig vägyta och inte ta parkmark i Landskap Betydelse för att värna den naturliga, anspråk bedöms åtgärden bidra Upprättaren inhemska biologiska mångfalden. till att värna om den naturliga inhemska biologiska mångfalden.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Inget bidrag: Det nya spåret är tänkt att gå längs med Kungsparken, som är en Betydelse för utpekade värdeområden. kulturhistorisk unik park. Dock Upprättaren kommer spår att anläggas på befintlig vägyta och således inte påverka några värdeområden. e s l e g g y

b Negativt bidrag: Kungsparken är e

b en kulturhistorisk unik park, En , v

r spårväg med tillkommande

a Betydelse för strukturomvandling. Upprättaren r kontaktledningar kan ha u t l negativa betydelse för u k

t strukturomvandlingen. a n n a , r

a Ingår i "Betydelse för g

n upprätthållande och/eller i n utveckling av landskapets m Betydelse för möjligheten att avläsa ä

l utmärkande karaktär och Ej relevant r karaktär och samband u

t kvaliteter - avseende l

u delaspekterna skala, struktur k

h eller visuell karaktär" c o - n r o

F Betydelse för förfall av infrastrukturens Inget bidrag: Åtgärden bedöms egna kulturmiljövärden respektive god inte påverka infrastrukturens Upprättaren skötsel av dessa värden. egna kulturmiljövärden negativt.

Inget bidrag: Eftersom det nya spåret läggs på befintlig vägyta Betydelse för utradering Upprättaren bedöms risken för utradering mycket liten.

Positivt bidrag: Åtgärden bedöms ge en viss överflyttning från bil till kollektivtrafik. Det Döda & allvarligt skadade. Minskat Trafiksäkerhet bedöms säkrare att åka Upprättaren antal omkomna och allvarligt skadade. kollektivt jämfört med bil och trafiksäkerheten ökar därför något.

Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2

1 Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93)

2Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program".

Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 29 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet för beräknade effekter

År som kostnads- Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning effektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg Ej relevant

Ej Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant relevant

4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste dokumentet i utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. I trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal olika mål uppsatta. Ett av de centrala målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland är att marknadsandelen ska öka och resandet ska fördubblas fram till år 2025. Det finns flera andra mål, kopplade till miljöfrågor, kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, de resandes nöjdhet och hur kollektivtrafiken ska finansieras i framtiden. Dessutom innehåller programmet en beskrivning av det kommersiella marknadstillträdet för privata trafikföretag som vill starta egna linjer. Målen i Tabell 4.4 är hämtade ur "Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland" programperiod 2017-2020 med långsiktig utblick till 2035.

Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål

Bedömning av Kompetens på området Benämning av mål Beskrivning av mål bidrag till mål- som gjort bedömningen uppfyllelse

Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Andelen hållbara resor ska öka ökar till 30 % år 2020. På sikt ska minst var tredje Positivt bidrag Upprättaren i hela Västra Götaland resa ske med kollektivtrafiken. Resandet med kollektivtrafiken fördubblas 2006-2025.

Kollektivtrafiken ska bidra till att Västra Götalands arbetsmarknadsregioner stärks och växer Stråk (Buss och tåg) samman. Högst procentuell resandeökning Positivt bidrag Upprättaren inriktas mot de prioriterade stråken. Resandet med tåg tredubblas 2006-2035.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 30 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

En stor ökning av antalet resor behöver ske i stadstrafiken för att nå en högre marknadsandel för hållbart resande och understödja utvecklingen Regionala pendlingsnav Positivt bidrag Upprättaren av attraktiva städer. Kollektivtrafiken behöver också utvecklas för att underlätta regional inpendling.

Öka resandet med kollektivtrafik, gång och cykel. Kollektivtrafikens utveckling ska stödja stads- och Tätorter Positivt bidrag Upprättaren befolkningsutveckling. Planeringen ska utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag.

Öka resandet med kollektivtrafiken. Säkerställ grundläggande servicenivå i hela Västra Götaland. Utveckla effektiva lösningar för att öka ett hållbart Landsbygd sekundära stråk resande genom t ex utökad kollektivtrafik där det Positivt bidrag Upprättaren och matarlinjer finns resandeunderlag, pendelparkeringar vid stråk, verktyg för samåkning etc. Samverkan med kommunerna för bättre samordning av skolskjuts och allmän trafik, utifrån lokala förutsättningar.

4.5 Målkonflikter Målet med åtgärden är att ta befintlig vägyta i anspråk och därmed minimera effekterna på miljö och landskap. Det bedöms därför inte finnas några målkonflikter mellan attraktivare kollektivtrafik och landskap. Däremot finns det en möjlig målkonflikt gällande tillgänglighet med bil, som kan försämras något till följd av åtgärden. Samtidigt har Göteborg en trafikstrategi att minska biltrafiken med 25 % till 2035, där denna åtgärd är ett viktigt steg för att lyckas uppnå det målet.

4.6 Resultat från Klimatkalkyl

Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, Energianvändning, Källa och datum ton CO2-ekvivalenter GWh

Byggskede totalt 13069,00 36,40 Klimatkalkyl vers 4.0, 2016-12-09

Byggskede, reinvestering 146,20 0,40 Klimatkalkyl vers 4.0, 2016-12-09 samt DoU per år

Byggskede, reinvestering samt DoU under hela 8772 24,2 kalkylperioden

Kommentar: Indata för de enskilda objekten eller åtgärderna bedöms vara den största osäkerheten och största felkällan vid användning av Klimatkalkyl. I tidiga skeden är dessa osäkerheter oundvikliga eftersom full kännedom om hur projektet kommer att byggas ännu inte finns. Underlaget för Klimatkalkyl är detsamma som för de ekonomiska kalkylerna. När detta underlag preciseras under den fysiska planläggningen kommer såväl kostnadskalkylens som klimatkalkylens precision att öka. Ytterligare svårigheter uppstår på grund av att spårväg inte finns med bland typåtgärder i klimatkalkylen. Typåtgärder inom järnväg har istället använts.

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 31 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 5 Process, Bilagor & Referenser

5.1 Process för denna Samlade effektbedömning:

1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: Ingen kalkyl gjord 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: Linnea Segerlund, samhällsekonomisk analytiker, WSP Analys & Strategi, 2016-12-09.

3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Ingen regional expertgrupp har granskat, justerat i och godkänt slutliga texter och bedömningar. Regional granskning och godkännande av slutliga bedömningar är gjorda 2016-12-13 av Viktor Hultgren, Plväu 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: 2016-12-13; 2016-12-29 4.2 Skickad av (kontaktperson): Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] 5.1 Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: 2017-01-08; Camilla Granholm, Samhällsekonom, Trafikverket 5.2 Godkänd av: 2017-01-09; Peo Nordlöf, ec Samhällsekonomi, Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: 2017-01-13; Agnes von Koch, Lars Eriksson, Strategisk Planering, Trafikverket 6.2 Godkänd av: 2017-01-13; Håkan Persson, ec Strategisk Planering, Trafikverket 7. Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 32 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall) Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VVA1815 Kontaktperson: Viktor Hultgren, Trafikverket Region Väst, 010-123 67 28 Fredrik Boke, Trafikverket (konsult Sweco), [email protected] Skede: Åtgärdsvalsstudie Status: Granskad och godkänd av Trafikverket

5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, 2016-04-01. Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag Linnea Segerlund, WSP, 2016-12-02; Bilaga_2a: WSP, 2016-12-02, VVA1815 Allestråket ny spårvagnslänk ÅVS GKI Rikard Lannemyr, Sweco, 2016-05-25; Bilaga_2b: Sweco, 2016-05-25, PM Kostnadsbedömningar arbetsmaterial

Bilaga 3: Klimatkalkyl Linnea Segerlund, WSP, 2016-12-09; Bilaga 3a: Bilaga_3a_Resultat_klimatkalkyl_alléstråket Bilaga 3b: Bilaga_3b_Indata_klimatkalkyl_alléstråket

Bilaga 4: Samhällsekonomisk kalkyl Allélänken Sweco, 2016-03-11, Samhällsekonomisk kalkyl Allélänken Bilaga 5: Åtgärdsvalsstudie stomnät City Sweco, 2015-03-26, Åtgärdsvalsstudie stomnät City - Kapacitet i spårvägen genom centrala staden.

Bilaga 6: Målbild GMP 2035 remissutgåva mars 2016 Västra Götalandsregionen m.fl., mars 2016, Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035. Remissutgåva mars 2016. Bilaga 7: indexomr_kapitalisering_invkostnad WSP, 2016-12-09, Indexomräkning kapitalisering investeringskostnad Referens 1, Miljökonsekvensbeskrivning Ej upprättat Referens 2: Trafik- och resandeutveckling 2015 Göteborgs Stad, 2016, Trafik- och resandeutveckling 2015. Meddelande 2016:1 Trafikkontoret.

Referens 3: Invånare Göteborg 2015 Ekonomifakta, 2016, http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i- siffror/?region=1480, statistik hämtad 2016-11-02. Referens 4: Vatteninformationssystem Sverige http://viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx, hämtad 2016-11-07. Referens 5: Länsstyrelsens WebbGIS http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/jonkoping/webbkarta/index.aspx?bookmark=165, hämtad 2016-11-07.

Referens 6: Skyddad natur, Naturvårdsverket http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/, hämtad 2016-11-07.

Referens 7: Riksantikvarieämbetet http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-11-07. 5.3 Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum Notering

TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 33 av 33 SEB version 1.16 (Grundmall)